Likvärdig utbildning –
Likvärdig undervisning
http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Fysisk-aktivitet/Arbetsmaterial/
Detta ser SPSM, Skolverket och Skolinspektionen …
- Elever med funktionsnedsättning ges inte alltid möjlighet att
vara delaktiga i ämnet idrott och hälsa.
- Lite specialpedagogiskt stöd i ämnet.
- Ju mer fortbildning/utbildning i specialpedagogik desto mer
positiva är pedagoger till undervisning i heterogena grupper.
- Idrottslärare är ofta bra på att uppmuntra elever men mindre
bra på att anpassa undervisningen.
- Ju mer delaktighet och inflytande elever har, desto bättre
anpassningar och alternativa lösningar i undervisningen.
Lika mycket värd?
Lika värdigt
bemötande?
Likvärdighet
Lika mycket till alla?
Lika förutsättningar
att nå mål och
kunskapskrav?
Tillgänglighet
Lokaler?
Gemenskap?
Lärande?
Skolgård?
Läromedel?
Lika över hela
landet?
Möjlighet att
delta?
Delaktighet
Möjlighet att
påverka?
Inflytande i
lärandet?
Vara en del i en
gemenskap?
Ny form i Diskrimineringslagen
• Bristande tillgänglighet i alla skolformer klassas som
diskriminering. Nya formen av diskriminering trädde i
kraft den 1 januari 2015 och innefattar såväl
undervisning som lokaler.
• Bristande tillgänglighet betyder att en person med
funktionsnedsättning missgynnas därför att man inte
gjort skäliga tillgänglighetsåtgärder för att personen
ska komma i en jämförbar situation med personer
utan funktionsnedsättning.
Tillgänglighet handlar om mötet mellan
barn/elev och lärmiljö
I Skolinspektionens rapport 2012:9 kring demokrati
och värdegrund lyfter man fram att skolans samlade
uppdrag behöver förtydligas
- Demokratiuppdraget
- Främjande och förebyggande värdegrundsarbete
- Kunskapsuppdraget
Föreläsning med Claes Nilholm 2014
Rektor, skolledning, specialpedagog, elevhälsa ...
uppgift att ge pedagoger och elever bästa möjliga
förutsättningar i lärandet
• Hur tänker Ni kring Marias, Cajsas och Kajsas
resonemang?
• Hur kan ni skapa ett kollegialt lärande kring dessa
frågor?
•
Hur ser er planeringsprocess ut?
Vilket stöd ger styrdokumenten för att
redan i planeringen ta hänsyn till
elevers olikheter?
• Vilken roll har specialläraren eller
specialpedagogen i planeringen av
undervisningen?
I filmen ser vi att Cajsa, idrottslärare och Nazrin, elev,
har extra tid tillsammans för att förbereda kommande
lektion.
• Vad betyder det för eleven/klassen/läraren?
• Hur ser era möjligheter ut kring att individualisera,
för att skapa förutsättningar för delaktighet och
lärande?
Bedömningssituationer i Rörelse
Att kunna delta betyder att i handling,
utifrån sina egna förutsättningar, kunna använda
sammansatta rörelsemönster och anpassa dessa för att
lösa olika rörelseuppgifter som i olika miljöer.
Förmågor och kravnivåer är desamma för alla elever,
men uppgifternas utformning kan och behöver variera för
att inte missgynna enskilda elever.
Rektorn bör
• stödja lärarna i deras arbete med att
bedöma elevernas kunskaper genom att
tillsammans med dem utveckla
gemensamma rutiner och former för att
utvärdera elevernas kunskaper, samt
• vid beslut om att bortse från enstaka
delar av kunskapskraven för en elev,
försäkra sig om att eleven ges så goda
förutsättningar som möjligt att utveckla
sina kunskaper i dessa delar.
• Vilka erfarenheter har ni av att använda
undantagsbestämmelsen?
• Hur resonerar ni på er skola kring anpassning
av undervisning och bedömning så att
undantagsbestämmelsen endast tillämpas när
det finns särskilda skäl?
http://www.skolverket.se/bedomning/betyg/elever-med-funktionsnedsattning/studiepaket-omundantagsbestammelsen/studiepaket-om-undanstagsbestammelsen-1.226025
Skollagen 10 kap. 21 §
Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen
enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av de
kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs
6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning
eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av
tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven
ska kunna nå ett visst kunskapskrav.
Skollagen 11 kap 23 a §
23 a § Om det finns särskilda skäl får det vid
betygssättningen enligt 22 och 23 §§ bortses från enstaka
delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet
av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses
funktionsnedsättning, utom elevens utvecklingsstörning,
eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av
tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven
ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Utvecklingsstörningen
får dock beaktas om det finns synnerliga skäl. Lag (2011:876).
