Svensk Neutropsykologi - Sveriges Neuropsykologers Förening

Svensk Neutropsykologi
Medlemsblad för Sveriges Neuropsykologers Förening
Nummer 4 - 1996
Dr Yehuda Ben-Yishay, professor i
Medicinsk Rehabilitering i New York
beskrev det miljöterapeutiska
med hjärnskadade patienter
på kursdagarna i Luleå.
.:,uin.
Redaktören har
ordet ...
Så är det dags
för en tryckt tidning
igen. Tack för alla trevliga bidrag!
En stor del av detta nummer handlar om studiedagarna i Luleå, som
gick av stapeln i slutet av augusli i
ett för årstiden varmt och soligt Norr-
Neuropsykologi
i Sverige 1996
Styrelsemedlemmar
Håkan Nyman, ordförande
Mirja Johansson, sekreterare
Bengt Sonesson. kassör
Margareta Kihlgren, v ordf
Roger Jonsson, medlemsansvarig
Birgitta Böhm, ledamot
Ann Wirsdn Meurling, redaktör
Eva Swanberg, suppleant
Anna Lundquist, suppleant
Jery Larsson, suppleant
Att vårt område fortsätter att vara
intressant för psykologer och många
andra visade sig senast i augusti när
Sveriges Neuropsykolo-eers Förening anordnade sina 8:e årliga studiedagar i Luleå. Denna gång med en
extra bonus i fotm av dr Yehuda
land. En annan skåning hadeju tänkt
både på myggmedel och vinterkappa, men ingetdera behövdes, vilket också anangörerna dzir uppe upplyste oss om. Men, man vet ju ald-
rig
!
I detta nummer redogör ordföranden för kvalitetsarbetet
i vår fören-
ing och Aniko Bartfai skriver om
specialistutbildningen i neuropsykologi i Stockholm, som startar i
oktober.
Så tänkte jag tacka för mig. Jag
har suttit med i styrelsen sedan starten och haft förmånen att vara med
om den fantastiska utvecklingen som
vår förening faktiskt genomgått. Det
har varit roligtl Det är inte utan vemod som jag nu slutar i styrelsen.
Redaktörskapet lämnar jag över
Ann Wirsen Meurling
CBF-lab, Psykogeriatriska klin
Universitetssj ukhuset
221 85 Lund
till:
Aniko Bartfai,
repr OSTRA regionen
Elle Ambros,
repr VÄSTRA regionen
Roger Jonsson,
repr NORRA regionen
Jarl Risberg,
repr SODRA regionen
område.
På annan plats i detta nummer av
tidningen finns mera utförliga reterat av innehållet i de olika pro,erampunkterna. Dessutom en presentation av Yehuda Ben-Yishays s.orkshop, som handlade om rehabilitering.
Ififiitdhå;tI
Neuröpsykologi i Sverige
,t;:'2"
Kr*ralitetsarbete' i,,SNPF
,:3,
Specialistutbildning
'6'
,,6
Verkmäslaren i hjärnan
.,,.,.,7
Srudiedagarna i Luleå
Tekniska Högskolan i Luleå t.:..7,
Tomkins affektteori
,B
'9
@psykol.lu.se
APA's arsmöte
l5
Jag önskar Ann lycka till
V,ÄSTRA,fegionen
1,6
ösJR4'ledde.n',,.
t6
t6
I6
.L,,10
'11,,
I
r
,,+/-
n-
från hela Sverige och nå-era tiån ör riga Skandinavien dessutom. Programmet lör studiedae.srnt i nncl'3Itade intressanta aspekter från vaguan
till graven och var varierat och omväxlande på ett sätt som r'ä1 belr ste
både bredden och djupet i den r erksamhet som ryms inom iärt itttne t-
Behandling vid demens
Aldrande'; minne &,hälsa
B ilkö1qi*g vid hj iirnskåda
Wcrkshop nred Ben-Yishay
!
e
Yishay från New York. Arrangörsgruppen i Norra regionen lr'ckades
genom träget arbete locka deltagare
Regionala representanter
.
Tel:046-11 19 13
Fax:046-17 19 06
E-mail : Ann.Wirs6n_Meurling
B
NORRAliegiOneryrl'
SÖPRAreginnen,,,',
13.
Det stora deltagarantalet, närmare
200 personer, under de tre dagar som
var avsatta för årets studiedagar, vittnar som sagt om det slora intresse
som vårt område tilldrar sig. Även
till
årsmötet kom ett stort antal med-
lemmar. Mötet inleddes av Psyko-
logförbundets ordförande Birgit
Hansson som talade om framtiden
för psykologkåren, med perspektivet
i första hand fram till sekelskiftet och
den världskongress som då ska hållas
i Sverige.
Därefter presenterade Fondstyrelsens ordförande Ingrid V Andersson
de första mottagaffIa av föreningens
stipendier, May Lindgren och Linda
Nilsson.
Styrelsen kunde sedan rapportera
om en fortsatt god medlemstillströmning och en mycket god ekonomi. Under året har styrelsen tagit
initiativ som avser att leda till
att tillgångarna kommer medlemmarna tillgodo. På förslag från de ansvariga för föna årets Nordiska möte
en rad
Omslagsbild:
Yehuda Ben-Yshay
Tryck: BTJ Tryck, Lund 1996
NÅiTAM.ÄN.USS
:.l',.'.i',..,'.1..,'':.''''22'
.No.veåbef
l
i Uppsala initierades en-årli-een åter-
kommande turne
a\ "Ar.el, lörelä-
Y
v_
sare i neuropsykologi", där man av-
ser att för medlemmarna och andra
intresserade i princip kostnadsfritt
presentera någon framstående person inom området som inbjuds att
besöka de fyra regionerna och hålla
seminarier eller workshops.
Hemsida på "nätet"
Styrelsen har också, som första
yrkesförening, öppnat en egen "hemsida" i Sveriges Psykologförbunds
databas, BBS, dit alla medlemmar i
förbundet kostnadsfritt kan ansluta
sig genom ett samtal
v
v
till
informa-
tionsansvarige Hans Persson. Man
behöver en dator och ett modem programvara, manual och instruktioner får man sedan från förbundet. I
styrelsens IT-satsning ligger också i
förliingningen inträde på Intemet och
skapandet av en egen hemsida där.
Det förtjänar dock att påpekas att
detta inte är någon huvudpunkt, utan
tonvikten i arbetet måste under överskådlig tid framöver bygga på tra-
ditionella kommunikationskanaler.
Verkliga möten mellan människor,
öga mot öga, iir ju fortfarande oöverträffat.
Institutet för
Neuropsykolo gisk utbildning
Vid årsmötet fattades också beslut
om att inrätta ett Institut för Neuro-
psykologisk Utbildning, främst för
att handha vissa delar av den specialistutbildning som börj ar i Stockholm i oktober. Men institutet skall
givetvis inte bara vara en administrativ enhet utan också kunna ta initiativ och komma med förslag och
id6er. För att kunna göra det behöver institutets styrelse ha kontakt
med föreningens medlemmar. Hör
alltså av dig till institutet om du har
Aki Johanson, som varit ledamot
i
styrelsen sedan starten, har de senaste åren ägnat sig helt åt medlems-
bladet, sedermera Svensk Neuropsykologi. Som redaktör harAki sett
till att innehålloch utförande utvecklats på ett mycket positivt sätt, senast med den tidning som du just nu
läser.
Kjell Fahlander har varit styrelsens sekreterare. Under den senaste
till
synpunkter och önskemål som hand-
mandatperioden återvände han
lar om kurser och utbildningar i
Tack till avgående
styrelsemedlemmar
Norra regionen och åtog sig därmed
en nyckelroll i organiserandet av
årets studiedagar. I alla sina insatser
för föreningen har Kjell varit en hängiven och lojal medarbetare som förtjänar att hedras.
Några av styrelsens prominenta ledamöter hade avsagt sig omval och
avgick således vid årsmötet. Visser-
Johansson, Ann Wirs6n Meurling
och Birgitta Böhm, hälsas härmed
neuropsykologi.
ligen avtackades de vid festmiddagen i Luleå, men deras insatser förtjänar att framhållas igen. Först
Aniko Bartfai, som hade huvudrollen vid föreningens bildande 1989
och valdes till dess första ordförande. Niir nu Aniko drar sig något
tillbaka är det för att kunna ägna
mera lid åt att vara ordförande i Östra
regionen, som f.n. har fler medlemmar än hela föreningen hade de första åren. Anikos insatser när det gäller att göra neuropsykologi till ett
område för specialisering och att dra
igång specialistutbildningen har varit helt avgörande.
De nyvalda ledamöterna, Mirja
hjärtligt välkomna till styrelsen.
Arsmötet informerades också om
att det lutar åt att nästa års studiedagar kommer att arrangeras av Västra regionen, förmodligen i Göteborg
även om andra orter har nämnts.
Slutligen ska alla medlemmar
som deltagit i föreningens verksamhet under året ha ett hjäfiligt tack för
sina insatser. Utan er bleve det platt
intet!
Håkan Nyman
ordförande
Kval itetsarbetet i SNPF
Vem är neuropsykolog? Hur ser en
neuropsykologisk utredning ut? Det
är några av de frågor som föreningen
har ställt angående de nya målen.
Inga färdiga svar finns ännu och det
behövs därför synpunkter från med-
lemmarna. I det följande sammanfattas hur de regionala arbetsgrupperna hittills resonerat och det beto-
nas åter att detta skall ses som diskussionsinlägg.
Arbetet påbörjades
i
styrelsen
den som arbetet hittills berör1 och diir
1994. I mars 1995 tillsattes en arbets-
det föreligger resultat i form av rap-
grupp som stod för programmet under studiedagarna i november. Efter
formuleringen av de nya målen i ja-
porter från de regionala arbetsgrup-
nuari 1996, påbörjades konkretiseringsarbetet i de regionala föreningarna och under våren och sommaren inkom de första rapporterna
från dessa.
Nedan ges exempel på de områ-
perna. Sammanställningen tar inte
upp alla aspekter utan koncentreras
till de principiellt viktigaste och vill
lyfta fram det som kan och förtjänar
att diskuteras. Föreningens nya mål
tas som utgångspunkt och därefter
redovisas det som anförts i diskussionen.
Målet är att neuropsykologiskt
ningen. Sådana standars kan säkert
arbete håller en hög och jämn kvalitet i alla led, från utredning och
också formuleras avseende åtgärder,
behandling, rehabilitering etc.
bedömning till åtgärder, behandling, konsultation och handledning.
Det framhålls också att neuro-
1.
Under detta mål ryms bland annat
avgränsning av det neuropsykologiska området i olika avseenden.
Vidare förstås en del kostnadsaspekter "kvalitet måste kosta". Komde som beställer utredningar
måste ha rätt kompetens och de som
utför dessa måste också ha rätt kom-
petens
-
petens.
Kompetenskraven riktar uppmärksamheten på utbildningen grundutbildningen i psykologprogrammen, specialistutbildningar
som finns eller planeras. I alla dessa
utbildningar måste vi se till att de
kvalitetskrav vi kan arbeta fram beaktas.
Nästa steg i denna process kan
vara standars byggda på konsensus
för utredningar i allmänhet, men
också för specifika ändamål, t.ex. de
som gäller körkortsbedömningar, i
stil med det som presenterades vid
studiedagarna nyligen.
I de inkomna rapportema har man
bl a pekat på de svårigheter som
finns med att definiera begreppen
"neuropsykologisk utredning" resp.
"neuropsykologisk testning". Denna
svårighet hänger samman med defi-
nitionen av begreppet "neuropsykolog" under mål 2. Härvid pekas
också på behovet av beställarkompetens hos de som utför "testningar",
samt hos de som remitterar till sådana. När krävs det mera specifik
kompetens och när krävs det inte?
Hiir behövs riktlinjer som sedan kan
tillhandahållas beställaren.
En aspekt av detta är förstås också
hur utlåtanden och feed-back bör se
ut på olika nivåer. Det bör vara möjligt att komma fram till minimikrav
som kan användas som måttstock
om man, vilket kan bli vanligare
framöver, blir konsulterad angående
hur en kollega utfört en utredning/
bedömning. Det vill säga fler beställare och klienter/patienter kan finna
det angeläget med en "second opinion". Dessutom bör en sådan minimistandard vara användbar i utbild-
förIs att det f.n. inte finns någon klar
idd om hur neuropsykologisk handledning eventuellt skiljer sig från annan handledning, främst psykoterapeutisk.
psykologer inte kan ha monopol på
termen neuropsykologi. Dlirför måste en avgränsning göras gentemot
andra yrkesgrupper som är verksamma inom området men med andra infallsvinklar.
Beträffande behandling finns ett
mera genomarbetat dokument som
Målet är att beteckningen neuropsykolog blir definierad, känd,
accepterad och använd, såväl av
arbetsgivare och beställare som
inom psykologkåren.
2.
Beteckningen behöver definieras
utifrån utbildning, kompetens (där
inleds med följande definition:
Neuropsykolo gisk behandling innefattar en a) integration av specifika
kunskaper om hjärnans funktion och
man kan diskutera prov el1er exami-
nation, ev återkommande) samt i
vissa avseenden kanske "certifiering" avseende en del specifika
allmänna psykologiska och psykopatologiska modeller och behand-
lingskunskap och b) intervention
baserad på dessa kunskaper individuellt anpassad till varje enskilt fall
och situation.
En sådan behandling innebär att
den traditionella psykoterapeutiska
metoden modifieras med hänsyn till
individens kognitiva förutsättningar
och behov. Modifieringen kan avse
allt från terapeutens arbetssätt, behandlingsmålen, behovet att terapeuten står för vissa av dejag-funktioner patienten har mist, kommunikationssätten, till själva ramarna för
interventionerna. Det påpekas också
att behandlingen ofta påbörjas redan
i den diagnostiska situationen förutsatt att tillräckligt utrymme lämnas
för feed-back och bearbetning. En
viktig skillnad jämfört med interventioner vid andra tillstånd är att
den specifika neuropsykologiska
diagnostiska processen är en ovillkorlig förutsättning för behandlingen
och kan inte ersättas med observationer i vardagssituationer, introspektion eller konventionell psykoterapeutisk intervention.
Mera omfattande rehabiliterin-e
s
-
program för personer med neuropsykologiska störningar omfattas av
Iiknande formuleringar avseende
modifieringar och behovet av integrerade kunskaper i neuropsykologi
och allmänna psykologiska rehabiliteri ngsmodel ler. Dtir framhävs också
behovet av att det är neuropsykologen som står för integration och
"orkestrering" av de olika åtgärderna.
Beträffande handlednine har an-
metoder. Visserligen ställer de etiska
reglerna upp klara ramar för hur psykologer får använda metoder, men
det kan säkert kännas som ett stöd
för enskilda att ha andra bevis än sitt
eget omdöme på att man behärskar
en viss metod.
En synpunkt som förts fram är att
det bör finnas en stöne grupp "neuropsykologer" som a1ltså inte har
specialistkompetens enligt specialistordningen. Hur dessa skall skiljas
från psykologer som utför "neuropsykologiska testningar" är givetvis
inte lätt att säga. Det finns kolleger
som känner det för ansvarsfullt att
omgivningen ser dem som neuropsykologer. Det bör finnas dels kompetenskrav men dels också arbetsinnehållsliga krav. En psykolog skulle således inte kunna vara neuropsykolog om det inte fanns tillräckligt med neuropsykolo-eiska frågeställningar eller arbetsupp-uifter på
hans eller hennes arbetsplats. En relaterad fråga blir då hur man ska se
på frågan om upprätthaliande av
kompetens. I andra länder har man
krav på sig att i isa att man har delta-sit i kongresser och kurser och
därmed ta-eit de1 av nyheter och de
senaste landr inningarna inom sitt
område för att få ha kvar sin titel.
Om vi når fram till en accepterad
definition av begreppet "neuropsykolo-e'' och den är skild från
specialiststatusen. vem eller vilka
ska då utöva tillsyn över att de som
kallar sig så också har erforderlig
kompetens? Det föreligger redan
svårigheter med att ens egen fack-
r
l-
liga organisation står för specialistbeteckningen - ännu större svårigheter kan förutses om t.ex. yrkesföreningen skulle ta på sig en sådan
grannlaga uppgift.
nerna blir jämställda, dvs att kvin-
nliga neuropsykologers lönenivå
blir densamma som för manliga
och att karriärvägar skapas för
specialister och andra neuropsykologer.
3. Målet är att den neuropsykologiska metodarsenalens kvalitet
höjs (alltifrån metoder för utredning av kognitiva, emotionella och
exekutiva funktioner, till behandling och rehabilitering).
Håir kan en ny sammanställning be-
träffande könskillnader i löneutvecklingen behöva göras. Har någon förändring skett?
Det bör vara möjligt att utveckla
diskriminering, i solidaritet med de
klientgrupper vi arbetar rned. Vi kan
heller inte slå oss till ro med att
"detta sköter förbundet" - vi är en
del av förbundet och får göra gemensam sak med andra psykologer i
denna och andra frågor av gemensamt intresse.
Handlingsplan
till enskilda medlemmar i 1ö-
Närmast ska således nya synpunkter
tas in. diskuteras och arbetas in i
Här har synpunkter och underlag
inkommit beträffande de diagno-
neförhandlingar, vilket kan behövas
där det framkommit att inte bara ar-
lämnas i detta forum, men snabbare
stiska metoder där det framhålls att
det behövs en omfattande kartläggning av befintliga metoder på svenska. Denna ska sedan följas av en
behovsinventering - var behövs nyutveckl ing. översättning. normering
etc, samt slutligen en prioritering av
betsgivare utan t.o.m. de fackliga
stödet
förhandlarna inte värderat neuropsykologiska meriter efter samma normer som t ex psykoterapeutiska.
finns. Underlaget utgörs delvis av
Vidare bör vi också kunna utveckla stödet till neuropsykologer
som söker ledande befattningar. I
detta kan vi använda det material
som förbundet tagit fram i det s.k.
den enkät som utfördes under 1995.
Det krävs givetvis också samarbete med förläggare av psykologiska
chefsprogrammet.
Av någon anledning har få funnit
detta mål angeläget att kommentera
test, liksom med de olika instanser
hittills. Möjligen kan en del av skriv-
inom förbundet som nu uppmärksammat hela detta område på ett nytt
ningarna under andra mål
var de mest angelägna behoven
sätt. Inte minst i frågan om finansie-
ring av metodutvecklingsprojekt är
nya id6er absolut nödvändiga.
Beträffande metoder för behandling och rehabilitering har inga synpunkter förutom de som redan anlörts under mål I inkommit.
för-
där patienter med neuropsykologiska störningar tas emot. Beträffande jämställdhetsmålet bör det inte
i prioritet. Tvärtom bör
neuropsykologer vara extra uppmärksamma på alla tendenser till
hamna sist
Målet är att neuropsykologiskt
arbete lönesätts adekvat, att lö4.
i
längningen komma att kunna ha betydelse här. Det gäller t.ex. att "kvalitet måste få kosta" samt att det är
nödvändigt att neuropsykologer har
ledande positioner i organisationer
dokumenten. Fortlöpande rapport
och med störe möjlighet till interaktion i föreningens mapp i förbundets BBS.
Det vore önskvärt med inlägg från
flera än de som nu direkt har arbetat
med frågorna. Styrelsen tar gärna
emot diskussionsbidrag under adressen:
SNPF c/o Håkan Nyman,
Psyk klin, Karolinska sjukhuset,
171 16 Stockholm eller på
fax:08-129 33 02 eller
E-mail: hakann @psyk.ks.se.
Under hösten skall nu styrelsen sammanställa och ytterligare bearbeta
materialet samt försöka prioritera
bland alla uppslag till konkreta åtgzirder som finns.
Till våren 1991 bör
planering och igångsättning av specifika projekt kunna utföras, varefter en första utvärdering kan ske in-
för årsmötet 1997.
Håkan Nyman
Specialistutbi Id ning
Över 70 personer har sökt den nYa
treåriga utbildningen i neuropsykologi i Stockholm och de flesta är
mycket meriterade med lång Yrkeserfarenhet. De fördelades på foljande
verksamhetsområden:
Arbetar med vuxna n=47
Vuxen psyk - B, Geriatrik
- 7,
Vuxenhab
3,
- 5,
Toxikomani - 2, AMI - 6,
1,
Rehab - 8, Neurologi
Rättspsyk
Privat
-
-
i Neu ropsykologi
att tillämpa samma modell som genomfördes inom psykoterapiutbildningen när de sammanhållna utbildningarna började. Vi vände oss således till personer som hade vissa begränsade förkunskaPer inom neuropsykologi, d.v.s. uppfyllde mindre
åin hälften av kurskraven för specialistekvivalering. Därmed sattes ett tak
på förkunskapskrav, men vid antag-
ning skedde prioriteringen inom
detta område efter förkunskaPer.
1
Arbetar med barn n=23
BUP - 7, Barnhab - 8
Kommun - 4, PBU - 1,
Barnpsyk
-
1
Uppgift om verksamhetsområde
Så ser fördelningen av de antagna
ut efter v erks amhets område :
Vuxen psyk - 2, Geriatrik - 3,
Rättspsyk - 1, Vuxenhab - 4,
AMI - 4, Rehab -Z,BUP -2,
Barnhab - 4,PBrJ -2
saknas n=6
ft)rdelning e n
bland de antagna ser ut så hiir:
D e n g e o grafiska
Eftersom utbildningen är uPPlagd
som en helhet och inte dr avsedd som
kompletteringsutbildning beslöt vi
Östra
Södra
Norra
J
Västra
1
Utbildningen börjar med en 5-Poängskurs, NeurovetenskaPer. På
schemat står föreläsningar i bl.a.
neurologi, neuroendokrinologi, neurofarmakologi förutom neuroanatomi och neuroradiologiska tekniker.
Parallellt med de teoretiska kurserna
pågår metodutbildning för det vetenskapliga arbetet. Denna termin dis-
kuteras uppsatsämnen och forskningsmetodik introduceras. Glädjande nog finns det en god uPPslutning bland tänkbara uPPsatshandledare.
Vi börjar den 15 oktober med ett
tvådagarspass och fortsätter med ytterligare två gånger två dagar i höst.
Det blir spännande!
Aniko Barfai
16
4
Verkmästaren i hiärnan
ang hiärnans funktion vid panik och vad man kan göra åt det
Hörrdu du, det är för mycket limbiskt pådrag nu. Stäng igen där, och
slussa det vidare i reservsystemet i
stället. Ser du inte att parietalloberna blir överlastade. HåIl igen lite till.
Syntescentrum är inte riktigt vaket.
- Jag vet, jag vet, men vad fan skall
vad som händer där. När han såg en
nade syntescentrum funkar inte alls
för närvarande.
något parietalt, envisades dom med.
-
jag göra. Det läcker ju frontalt numera. Bansystemet till ditt förban-
Visst, konceptualiseringsProgrammet är omodernt. Det skitsnacket har jag hört till leda.
- Sluta nu tjata ni två. Ser ni inte hur
katastrofalt läget är. Varför slocknar
han inte snart? Spjällen till RAShämningen är ju vidöppna. Fan! Men
vänta lite. Ni har säkert hört snacket
om att det på nollPratsidan är ett
fruktansvärt oväsen. Ingen begriper
-
spindel häromdan höll hela systemet
på att flippa ut. Vi kunde lika gärna
tatt semester då. Ingen samordning
alls längre. Kaos.
Tror du inte vi vet. Vi har kollat
med synbarken för 1änge sen. Oskyldiga, sa dom. Dom har raPPorterat
en helt vanlig spindel. Det måste va
-
Inget har hänt här.
- Va då parietalt? De e lätt för dom
att säga. Men i samma ögonblick
som de skickade iväg sitt kom stormen från limbicentralen i källaren,
nånstans från amygdalahållet. Det
var då vi lika gärna kunnat lägga av.
Alla sambandenbara sprack. Jag tror
att det var någon på andra sidan som
inte skötte sina uppgifter. En sån där
nollpratare igen.
Ja, det kom rapporter från höger
frontalt att det kan vara livsfara någonstans. Något stort fruktansvärt
äckligt och farligt var på gång. rapporterades det hit. Fast det försvann
i stormen. Alla uppgifter verkade
bara suddas ut. S.vntescentrum och
det där konceptprogrammet hängde
inte med igen.
- Håll nu tyst med er. Hör ni inte!
Den Store Samordnaren kallar till
möte. Häng med nu. vi skall säkert
få ordnin-e på det här igen. Ställer ni
upp nu kan vi säker1länka om alltihopa så det fungerar igen.
-
Leif Rasmusson
Spindelskräcksbehandlare
i Malmö
Studiedagarna i Luleå
Hösten har kommit på allvar, igår
kväll var det nollgradigt redan innan
sänggåendet. Och i morse grinade
gräsmattan i vit frost. Shunten har
fått lämna sitt sommarviloläge, och
blir nu tvungen att släppa till av
govärmen i pannans inre.
För någon tid sedan gästades staden av närmare två hundra personer
med intresse för neuropsykologi,
som under några dagars tid vallades
runt mellan stadens föreläsningsoch utspisningslokaler. Det visade
sig att Luleå inte riktigt är förberett
för större konferenser, om gästerna
både ska äta, lyssna och dessutom
befinna sig i stadens centralare delar. Detta till trots lyckades vi pussla
ihop ett godkänt "koncept", om jag
tolkat signalerna rätt.
Huvudattraktionen från New
York, Dr Yehuda Ben-Yishay tappade sin silverpenna i baksätet på min
gamla Passat, och den lade sig genast bekvämt tillrätta mellan sätets
bolster och karossens plåt. En säker
och trygg plats att vila sig på. Pennan hade med största sannolikhetfått
tillryggalägga hela vinterhalvårets
samlade körsträika, tills nån gång
nästa vår, eller kanske nästa höst, då
bilen fått sin inte alltför frekventa
dammsugning. Bland ungarnas tap-
pade karameller och glasspinnar,
bland småmynt och grus hade pen-
nan förmodligen fastnat
i
mun-
stycket. Och då hade den garanterat
gett mig ordentligt med huvudbry
eftersom alla identifikationsmöj li gheter saknades, silverstämpeln undantagen. Nåja, nu kom den tillrätta
och slapp tillbringa nästa år i baksätet på en gammal folkvagn tack vare
Detta år har Sveriges Psykologförbund fött fram sina första specialister i neuropsykologi. Och den första sammanhållna specialistutbildningen har sett dagens ljus. Låt oss
hoppas att specialistkompetensen
blir något gott och inte en väg för
några att öka avståndet till andra. Låt
oss hoppas att också våra arbetsgivare får upp ögonen för styrkan i en
specialists kompetens, och blir be-
redda att kompensera kompetensen
med kontanter.
Låt oss hoppas att det inte blir för
arbetsgivarna med specialisterna
som det kunde blivit för mig med
silverpennan - först osynlig och till
ingen glädje alls sitt värde till trots,
och långt senare vid upptäckten mest
till allmänt huvudbry.
en intuitiv tanke lrån pennägaren
Kjell Fahlander
Luleå
själv.
Det var väl lika
så
gott det...
Avdelningen för teknisk psykologi vid Tekniska
Högskolan i Luleå
Kjell Ohlsson, professor vid avdelningen för teknisk psykologi, presenterade avdelningen och det arbete
man utför där. Teknisk psykologi
handlar om studiet av samspelet
mellan människa och maskin. Ämnet är tvärvetenskapligt och bygger
på kunskaper bl.a. inom psykologi,
fysiologi, ergonomi, datalogi och
inom olika teknikområden.
Tekniska Högskolan i Luleå skulle
etableras plockades förslaget fram
som en lämplig profilering inom den
nya högskolan.
Avdelningen ingår i institutionen
för arbetsvetenskap som förutom
teknisk psykologi innefattar genus
och teknik, industriell produktionsmiljö, miljöteknik, arbetslivets socialpsykologi samt industriell ergonomi.
Unikt i landet
Ämnet som egen disciplin är unikt i
landet, liknande arbeten bedrivs som
delområden inom psykologiska och
pedagogiska institutioner, lingvis-
tiken och filosofin. Arbetsmiljöinstitutet, FOA och Vägtrafikinstitutet arbetar med forskning och utveckling inom området men har ej
examinationsrätt. Iddn om en avdelning för teknisk psykologi fanns tidigt på KTH men lades åt sidan. När
Dynamiska miljöer
De forskningsprojekt som bedrivs
behandlar samspelet mellan människa och teknik ofta i komplexa dynamiska miljöer och handlar ofta om
att tillåimpa teknisk psykologisk teori
och metod på arbetsplatser
i
direkt
samarbete med de personer som berörs.
Man bedriver forskning inom bl.a.
områdena människa-maskin
(t
ex
trafik/fl ygsäkerhet), människa-dator
(t.ex. användarproblematik, användbarhetskriterier), industriell psykologi (t.ex. operatörsarbete, bieffekter av automation, säkerhetsproblem,
kvalitetsstyrning), kognitiv ergono-
mi (t.ex. fiirganvänding vid datoriserade texter) samt testutveckling.
Man har doktorander som är knutna till avdelningen över hela landet
och hittills har tre disputerat, samtliga kvinnor. Doktoranderna har ofta
psykologisk eller både teknisk och
psykologisk utbildning men för att
bli antagen som forkarstuderande
måste man inte nödvändigtvis ha en
psykologisk utbildning. Kjell Ohlsson är inte helt tillfreds med detta,
men man har på avdelningen ålagts
att ta in civilingenjörer och de får då
genomgå en grundläggande psykologisk utbildning. I höst har man
startat ett beteendevetarprogram.
När jag träffade Kjell Ohlsson för
att få veta mer om avdelningen och
de olika projekt man är involverad i
berättade han att det hänt att man
gjort den erfarenheten att företag
initialt haft en teknisk frågeställning
men att det visat sig handla om organisationspsykologiska och./eller ar-
problem på arbetsplatsen.
Marit Andersson
betsmiljöfrågor. Teknisk psykologi
har för företagen blivit en väg att
närma sig psykologiska och sociala
Skall vi lämna det dualistiska tänkandet med
uppdelning kropP och siäl?
Fil dr Gunnar Windahl höll
en mycket uppskattad föreläsning
om Tomkins affektteori.
Dr Gunnar Windaht böriade med att konstatera hur efterhcingset rJet dualistiska tcinkandet med uppdelning kropp-sjcil är. Till
viss clel cir det språket som "lurar in oss" i en terminologi vi
borcle övergett i och med att Darwins teorier fick genomslag'
Windahl ser alla mentalo tillstånd som hjrirntillståncl. Tomkins'
teori utgår från soma och psyke som en hierarki och kognition
behöver inte föregå förmågan till specifik affektupplevelse.
Han.formwleracle teorin i börian på 60-talet och den har .ftLtt
förnyad aktualitet genom den senare tidens spcidbarnsobservationer. Dör har man funnit att spädbarn ger uttryck för
klart urskiljbara affekter och mon hittar inga kulturelLa skilLna'
der i dessa uttryck.
Gunnar Windahl
på den egna toleransen väcka mer
Vad är en affekt?
Grundaffekter
Det är ett system av korrelerade res-
Tomkins räknar med nio grundläg-
ponser, innefattade bla ansiktsuttryck, andning, blodflöde och hudkänslighet, som analogt förstärker
det som utlöser den. Det som utlöser är stimuli som ökar eller avtar
snabbt eller som är konstanta på en
icke-optimal nivå. Utmärkande för
affekterna är också att de är påtagliga, abstrakta och generella samt
fungerar som motivator. De är abstrakta på så sätt att alla stimuli med
gande affekter:
sådan situation. I ilskan finns en
känsla av närvaro och handlings-
ntressefu pphetsni ng. Förvån i ng.
Glädje, Rädsla, Ledsnad, Skam,
beredskap som befriar från den känsla av sammanbrott som kan komma
Ilska/raseri. "Dissmell/Contemt"
och "Disgust".
i skammens spår.
De sex första affekterna kan
prickas in i ett koordinatsystem där
De två senare är reaktioner som reglerar drifterna och bidrar t.ex. till att
de får olika utseende utifrån axlarnas tid och ''Densit1"' (antalet nerv-
rätta egenskaper utlöser dem. Generella är de på så sätt att det som utlöser antingen kan vara en kroppsupplevelse, ett yttre stimulus eller en
tanke. Motivator på så sätt att de gör
att man bryr sig och vidtar åtgärder.
Affekterna är medfödda men åtkomliga för medveten kontroll och inlärning. Affekt skiljer sig från smärta
och hunger genom att den inte har
någon lokalisation. Jämfört med
hunger är den heller inte regelbundet återkommande.
I
man inte sätter i sig något giftigt
under svår hunger. De iakttas när
man vänder sig ifrån något som luktar illa, respektive när man kastar
upp något som kroppen inte vill ha.
Skammen uppstår ofta i anslutning
till andra affekter. Windahl ger exemplet med barnet som full av förväntan kommer och berättar något
och blir bemött med totalt ointresse.
Detta avbrott, i det stegrade intresse
barnet känt, innan någon bekräftelse
kommit, leder till skam. I vissa si-
tuationer kan skammen gå över i
känslor av förnedring och beroende
eller mindre ilska. Stureplansmorden
hålls upp som exempel på en extrem
urladdningar per tidsenhe|. Affekten förvåning har t.ex. hög density
men mycket liten utsträckning i tid.
I
dess föijd kan intresse dYka uPP
som långsamt ökar i "density" över
tid eller rädsla som ökar mYcket
snabbt och dessutom har en självbevarande kvalitet och kan leda till
fobier.
Begreppen affekt, känsla, emotion
och empati kan beskriva olika steg i
bamets känslomässiga och kognitiva
utveckling. Affekten är som sagt
medfödd och uppfyller barnet innan
det har blivit ett subjekt för sig själv.
l*
l'
Känsla betecknar ett tillstånd hos ett
subjekt;jag åir arg. Det finns en rymd
mellan mig själv och det jag känner,
"en ansvarig utgivare", som föreläsaren uttryckte det. Emotionen är
nära kopplad till det episodiska minnet och ett subjekts unika livshistoria. Den kräver att man nått något
längre i den kognitiva utvecklingen.
Skuld uppträder på denna nivå och
beskrivs som grundaffekten skam
som utlöser ilska och sedan vänds
mot en själv som självförbråelser.
Empati är slutstationen
i
den
affektiva utvecklingen. Det innebär
att man så att säga kan kliva i och ur
en annans skor och kräver mycket
rymd mellan en själv och den andre.
För den som vill läsa mer finns
följande referenser:
Tomkins S. Affect imagery, consciousness. Vol I. The positive affects. New York, Springer,1962.
affects. New York, Springer,
1963.
Tomkins S. Script theory: Differential magnification of affects.
Nebraska Symposium on Motivation, 197 8;26:201-263.
Tomkins S. The quest for primary
motives: Biography and autobiography of an idea. J Personality
& Soc Psycholog, 1981;41:306329.
Tomkins S. Affect imagery, consciousness. Vol II. The nesative
Frank Rudberg
Agneta Nordberg gav hopp om bättre läkemedel vid
Alzheimers sjukdom
J
y
-l
I
I ett mycket intressant föredrag gav Agneta Nordberg, professor
och överlcikare vid Karolinska Institutet och Geriatriska kliniken
vid Huddinge sjukhus, en översikt över behandlingsstrategier och
resultat från försök att med hjcilp av lcikemedel förbcittra psykiska funktioner vid demenssjukdom av Alzheimer-rytp. Även om
ett
flertal neurotransmittorer befwnnits vara nedsatta vid
Alzheimers sj ukdom har intres set rörande farmakolo gisk behandling fokuserats på aceQlkolin. Förekomsten av denna transmittorsubstans iir kraftigt nedsatt i den alzheimersjukes hjcirna, en
svikt som har satts i samband med bl. a. minnesstörning. Det
finns .flera farmakologiska strategier som kan användas för att
öka aktiviteten i hjärnans kolinerga synopser Man kan tillftra
kolin via kosten och ökar då tillgängligheten av en av de kemiska
byggstenar som hjcirnan anvc)nder för att bilda aceelkolin.
Agneta Nordberg
Detta har dock hittills inte gett några
kad av det enzym (kolinesteras), som
säkra positiva effekter vid kliniska
normalt bryter ner acetylkolin. Det
är nämligen så att en relativt stor
mängd transmittorsubstans avsöndras av den presynaptiska termina-
prövningar och dessutom stinker
patienterna fisk. Ett annat sätt är att
ge ett läkemedel, som imiterar
acetylkolinets inverkan på receptorerna. Behandling med sådana s.k.
kolinerga agonister (t.ex. nikotin)
har inte heller varit speciellt framgångsrik och det är farmakologiskt
svårt att med denna strategi ta fram
nya läkemedel med få biverkningar.
Forskargruppen vid Huddinge sjukhus har prövat tillförsel av nervtillväxtfaktor (NGF) på en liten patientgrupp. Tyvärr har de kliniska effekterna varit blygsamma med besvärande biverkningar i form av ökat
smärtupplevande.
Agneta Nordberg berättade att de
medel som hittills har visat de bästa
kliniska effekterna bygger på bloc-
1en och av denna mängd når endast
en liten del målet d.v.s. de postsynaptiska receptorerna. Det som
blir över bryts normalt ner av enzymet. Den här gruppen läkemedel
ökar mängden acetylkolin i det synaptiska gapet och därmed signaltrafiken genom att hindra transmittorns nedbrytning. Ett av de först
prövade medel, som verkade på detta
sätt, heter fysostigmin. En del posi-
tiva resultat erhölls vid behandlingsförsök men användningen försvåra-
des av att medlet helst skulle ges
intravenöst och att verkningstiden
för en dos var relativt kort.
Cognex
För ungefär 10 år sedan publicerades de första positiva resultaten rörande ett annat medel, som hade liknande verkningsmekanism men kunde ges i tablettform. Läkemedlet har
det kemiska namnet tetrahydroami-
noakridin (THA) och kommersiellt
har det döpts till Cognex@. Efter
omfattande klinska prövningar i
många länder (bl.a. i Sverige) blev
detta medel år 1995 registrerat i
Sverige som ett läkemedel mot
Alzheimers sjukdom. Medlets positiva effekter på minne och kognitiva
funktioner har visats vetenskapligt
men medicinen är dock långtifrån
något undermedel. Agneta Nordberg
poängterade att det inte botar sjukdomen men kan hos cirka hälften av
patienterna ge en platå av bibehål-
len eller lätt förbättrad funktion un-
der något eller några år. Hos den
andra hälften av patienterna märks
ingen förbättring. Tyvän är medlet
inte heller utan biverkningar. Förutom illamående. diarr6 och andra
kolinerga biverkningar kan också
leverfunktionen påverkas.
dre biverkningar. Det första i denna
Nya läkemedel
Agneta Nordberg berättade att flera
läkemedelsföretag håller på att utveckla och pröva nya preparat med
nya generation Alzheimermedel
väntas bli registrerat i Sverige inom
en snar framtid.
liknande verkningsmekanism som
Cognex@, men förhoppningsvis
med bättre klinisk effekt och min-
Jarl Risberg
Aldrand€, minne och hälsa
Lars-Göran Nilsson fratnförde en mycket trevlig förelcisning om
Betula-studien (Betwla; det latinska namnet för björk) som startade i Umeå I9BB och beräknas vara slutförd år 2003 . Syftet med
projektet cir att studera minne och hcilsa hos vuxna och äldre,
upptäcka riskfaktorer.för demens, prekliniska tecken på demens
samt erhålla mått på premorbid minnesfwnktion.
F ö reläsaren redo gj orde kort för unde rs öknin g e ns uppläg gning,
l{.-
\-
minnesteorier och de olika minnestest som ingår i undersökningen
samt vad man kan dra för slutsatser av de data som hittills analtt s erats.
Lars-Göran Nilsson
Unik design
Olika minnesfunktioner
Varje försöksperson får genomgå
Minnestestbatteriet har konstruerats
hälsoundersökning, intervj u om hälsa, besvara frågeformulär om socio-
processing view", deklarativt/icke
.
deklarativt minne och minnes system
(procedurminne, perceptuellt representationssystem (PRS), sematiskt
minne, arbetsminne och episodiskt
.
ekonomiska förhållanden och kritiska livshändelser samt en omfattande undersökning av minnesfunktionerna.
Totalt studeras 2.000 variabler.
Antalet försökspersoner är 3.000 i
åldrarna 35-85 år med 1.000 personer i varje sampel. Försökspersonerna undersöks vid tre tillfällen.
Designen möjliggör analys av data
mellan och inom sampel och grupper, longitudinell analys samt undersökning av reliabiliteten hos data.
Försökspersonerna har rekryterats
utifrån aktuell minnesteori "the
minne). Lars-Göran Nilsson gick
inte utförligt in på de olika minnesteorierna men man vet att vissa
.
.
minnessystem påverkas av åldrande
medan andra inte gör det, t.ex. att
episodiskt minne och arbetsminne
med delad uppmärksamhet påverkas
av åldrandet medan procedurminne,
PRS och semantiskt minte inte på-
verkas
i
'
hågkomst av information och
information som man automatiskt har tillgång till,
mäta minnet efter inkodning
med fokuserad respektive delad
uppmiirksamhet,
visuella, auditiva, motoriska
och spatiala aspekter av minne.
retrospektiva och prospektiva
minnen.
effekterna av en inlärningssituation med med-r'eten inlärning
jämfört med en situation där
sådan intention ej lunnit'.
att mäta minnet efter inkodning
med eiler utan stöd av handling.
samma utsträckning. Min-
Det testbatteri som utarbetats i Bet-
nestesten utformades så att de differentierade mellan olika typer av min-
ula-studien kommer att finnas till-
ne:
t997.
' kort- och långtidsminne,
' återgivning av generell kunskap
Kvinnor har bättre minne
.
(semantiskt minne),
Under senare delen av föreläsningen
För övrigt fanns det ingen skillnad
jämfört med de som deltog i under-
återgivning av inlärda händelser
(episodiskt minne),
redogjorde Lars-Göran Nilsson för
sökningen.
'
inom Umeå kommun. Man har utöver drop outs, sjuka och avlidna uteslutit personer med syn eller hörsel-
handikapp, intellektuellt handikappade och dementa samt personer
med annat modersmål än svenska.
De som ej deltog hade lägre inkomst.
i0
test relaterade
till
medveten
gängliga på Psykologiförlaget under
hitintills kommit fram till i studien.
de undersökningsresultat man
\,-
\r.
Ett tidigt tecken på demens verkar vara att man har nedsatt prospektivt minne. När det gäller episodiskt minne försämras det med
ökad ålder och grad av utbildning har
ingen eller liten betydelse. Det semantiska minnet visar ingen eller
ringa nedsättning och här har utbildning betydelse för resultatet, hög utbildning ger ingen nedsättning. Priming visar ingen skillnad på grund
av ålder och inga könskillnader heller.
I Betula-studien har man för föri en studie av det här sla-
sta gången
get analyserat testresultat med avseende på kön och man har funnit en
överraskande skillnad mellan könen;
kvinnorna har genomgående bättre
episodiskt minne än männen! Varlör det iir så kan man ännu inte svara
på och visst ger dessa resultat anled-
till eftertanke och nya frågeställningar. Varför har man inte tittat på skillnader mellan könen i tidi-
ning
gare forskning och vad mer finns
som dr könsspecifikt men som ald-
rig lyfts fram?
Det episodiska minnet är det min-
ne som finns som hågkomst och åter-
givning av personliga händelser.
Detta minne utvecklas relativt sent
och förutsätter en viss mognad hos
individen både i tid och rum. Kvinnans uppgift har genom utvecklingshistorien varit den att ta hand om och
organisera livet i familjen och den
närliggande miljön medan männen
av hävd inriktat sig på att spåra upp
och nedlägga bytet. Är det ur dessa
aspekter av manligt och kvinnligt liv
som dessa skillnader i minne hänför
sig och hur ter sig dessa olikheter ur
ett aktuellt perspektiv? Är det så att
mannen riktar in sig på en aspekt av
livet t ex yrkeskaniären medan kvin-
nan delar sin uppmärksamhet mellan arbete, familj, moderskap och
ansvar för det sociala livet?
Hormonella skillnader
Ökad ålder gör dock att skillnaden
mellan män och kvinnor minskar vad
dra sammanhang förts fram att östrogen utgör ett skydd mot demens
och ett antagande som man då kan
göra i detta sammanhang är att skill-
naden mellan män och kvinnor
minskarpå grund av hormonellafaktorer. Kanske får vi svar på den frågan allteftersom data bearbetas vidare
i studien.
Betuala-studien studerar också
hälsa, både den objektivt och den
subjektivt upplevda. Man har när det
gäller egen skattning av hälsa funnit
en markant ökning av upplevd ohälsa vid 55-års ålder. Denna subjek-
tivt upplevda ohälsa korrelerar
ej
med objektiva mått. Lars-Göran
Nilsson kunde vid detta tillfälle inte
ge ett entydigt svar på varför det förhål1er sig så. En aspekt kan kanske
vara att upplevelse av ohälsa och att
söka sjukvård blivit det uttryck för
det existentiella livsskede som åldrande är, som står nutidsmänniskan
till
buds.
gäller episodiskt minne. Den största
förändringen i kvinnors liv som sker
med ökad ålder är den förändrade
Mctrit Andersson
hormonproduktionen. Det har i an-
Forskning angående bilförares lämplighet efter stroke
Vid studiedagarna beskrevs i tre föredrag problematiken med forsatt
körkortsinnehav efter begynnande
demensutveckling eller annan påverkan av kognitiva funktioner.
Flera projekt inom området är nu
aktuella. Man räknar med att enbart
stroke drabbar cirka 25 000 personer per år och att en stor del av denna
patientkategori får kvarstående funk-
tionsnedsättningar. Det föreligger
emellertid flera svårigheter med att
göra bedömningar huruvida kognitiva störningar föreligger och om
dessa utgör en avgörande risk vid
bilkörning.
Vägverket har från och med 1 juli
i år skärpt de medicinska kraven på
körkortsinnehav. Allvarlig kognitiv
störning som t.ex. kan föreligga vid
demens, förvärvade hjärnskador,
psykiska störningar och missbruk
kan utgöra hinder för fortsatt körkortsinnehav.
Vid bedömningen bör man särskilt beakta störningar i uppmärksamhet, omdöme och minne, i
visuospatila och i psykomotoriska
funktioner samt förekomst av känslomässig labilitet och ökad uttröttbarhet. Av föreskrifterna framgår att
en specialistkompetent läkare inom
Görel Caneman
relevant område skall stå för bedömningen men att denne, vid behov,
skall grunda intyget på en neuro-
psykologisk undersökning.
Görel Cctneman, arb etsterap eut
och doktorarzd, Neurologiska kliniken, Karolinska sjukhuset, beskrev
sitt utvecklingsarbete av en bilsimulator diir patienten ska agera i ett stort
antal olika datorsimulerade trafiksituationer.
Syftet dr att utveckla ett bedöm-
ningsinstrument som en realistisk
och tillämpbar metod inom sjukvården för bedömning av patienters
lämplighet som bilförare efter slaganfall.
Görel är bl.a. intresserad av att
undersöka om vänster- resp höger-
sidigt slaganfall skiljer sig åt i en
simulerad bilsituation. om dessa
till neglekt
insjuknande
bedömoch när efter ett
ning kan göras.
Testproceduren inleds med att patienten skattar sina trafikkunskaper
och förväntad förmåga att köra i siskillnader kan relateras
t1
edvanli ga neuropsykologiska
tester med relevans för problematiS
ken har en bra diskrimineringsförmå-sa pä 7}-ic eller mer. Särskilt
reaktionsrid med i nlr i bitionsmomenr
och förmå-ean att reagera selektivt
under tidspress är r tkti-s. Visuo-
Anna Lundquist
Staffan Söderström
mulatorn samt att ett papper-penna
tesl (Stroke drivers screening assess-
Patientgruppen jämfördes med en
vanlig bil. På projektionsskärmar
matchad kontrollgrupp vad gäller
kön, ålder, utbildning och körerfarenhet. Undersökningen genomfördes i tre delar; ett neuropsykologiskt testbatteri, bedömning med
bjuds olika trafiksituationer i en konsekutiv serie kombinerade med an-
en avancerad bilsimulator och ett
körprov bedömt av en trafikinspek-
ment) genomförs. Därefter påbörjas
bedömning
i
simulatorn som
i
sitt
utseende och funktion är snarlik en
dra trafikrelaterade stimuli. Efteråt
ges feed-back på resultatet av körningen bl a via monitor visning av
hantering av genomförda moment.
Projektets tekniska del stöds av prosolvia Clarus i Linköping.
Mot slutet av detta årräknar Görel
med att inleda de forskningsmässiga
studierna.
Anna Lundquist, Leg psykolog,
Neurorehab vid Universitetssjukhuset i Linköping, visade i sitt föredrag på svårigheterna med att finna
relevanta kognitiva predikationsinstrument för bedömning av lämplighet för bilkörning efter hjärnskada.
Anna har i ett forskningsprojekt,
finansierat av Socialstyrelsen och
Trafikmedicinska rådet vid vägverket, undersökt 29 slumpmässigt
utvalda patienter med diagnoserna
traumatisk hjärnskada och subarachnoidalblödning.
12
tör.
Preliminära data visar vissa skillnader mellan patient- resp kontrollgrupp. I såväl de neuropsykologiska
testen som
i bilsimulatorkörningen
presterade patienrgruppen sämre.
främst vad gäller informationsbearbetning, reaktionstid under körning, exekutiv funktion och korttidsminne.
I det praktiska körprovet var det
främst uppmärksamhet som var
sämre för patientgruppen. Datainsamlingen är väsentligen klar. Bearbetningen av data återstår och
kommer så småningom att redovisas i två projektrapporter.
Staffan Söderström, ne uropsykolo g, v id Hj iirnskadeenheten Centrallasarettet Västerås, redovisade erfarenheter av olika neuropsykologi ska
test som han har arbetat med för att
bedöma kognitiva funktioner hos
bilförare efter sjukdom.
spatiala förrrlå_uor är ju nödr ändiga
vid komplexa och simultana uppeifter som bilkörning. Det har dock r isat sig att vanliga visuospatiala test
inte på ett tillfredsställande sätr kunnat visa störningar av denna art.
Trots en kognitiv försämring efter hjärnskada kan cirka 7 07o av patienter med skada i vänster hemisfeir
återuppta bilkörningen. För patienter med skador i höger hemisfzir är
motsvarande siffra cirka 507o. Försök med kognitiv träning har dock
visar att bilkörningen blev bättre.
Staffan börjar inom kort med ett pro-
jekt avseende patienter som haft
stroke och som bl a syftar till att se
träningsbarhet inför fortsatt bilkörning. Patienterna kommer att undersökas med neuropsykologiska test,
bedömas med bilsimulator och av en
bilinspektör.
Staffan avslutade med att be intresserade psykologer att använda
hans mall för undersökning som kan
utgöra ett framtida normmaterial.
De olika inslagen visade på nödvändigheten av att finna normer och
riktlinjer för hur neuropsykologiska
funktioner efter hjärnskada skall bedömas och som har relevans för forlsatt bilköming. Neuropsykologer har
här ett givet arbetsområde.
Vägverkets författningssamlig
(VVFS 1996:200) kan beställas per
telefon 0243-15000.
Roger Carlssctn
hr
Workshop med Yehuda Ben-Yishay
Från Rusk institute, New York:
Den terapeutiska miljön i neuropsykologisk
rehabilitering
Yeluda Ben-Yishay är en fcirgstark person
vars karisntotiska personlighet betltdcle
rttt cket för skapcLndet av det integrerctde newrop sykol o gis ka re hab ilit e rin g sp ro grammet.
Progrctmmet vid Rwsk institute var det.första
i
Dr Yehuda Ben-Yishay
Rusk lnstitute
New York, USA
sitt slag och var skolbildande. Andra.fram-
stciende neuropsykologer utvecklade sina
I
verksamheter efter individuella Jörutscittningar och prioriteringa4 men utifrån erforenheterna på Rwsk. Det holistiska synscittet cir i dag accepterat i bl a Danmark, USA, Isroel, Norge, Finland, Italien och Tyskland. Yehuda har arbetat i över
30 år vid Rusk institutet, som är en del av Neyv York universitet. Han är född i Transsylvctnien, uppväxt i Israel och
har studerat psykologi i USA, där en av lärarna, Kurt Goldstein, lcimnade djupa intryck och påverkade starkt hans
inriktning och syn på hjrirnskadade personer. Han började som klinisk psykolog och hcmmade mer eller mindre av
en slump i ett projekt vid Albert Einstein universitetet som handlade om rehabilitering. Projektet studerar effektiviteten ov en terapeutisk miljö vid rehabilitering av hjärnskadade - och på den vcigen blev det.
I
:
Målen är:
1. Öka medvetenhet och förståelse utan att bryta ner
individen.
2. Lär a ut kompensationstekniker.
3. För individen - att acceptera handikappet utan att
bryta samman
Ben-Yishay menar att användning av vardagsspråk
inte bara befrämjar kommunikation mellan olika yrkeskategorier utan det tvingar också den enskilde teammedlemmen att tänka efter vad han eller hon menar
istället för att gömma sig bakom facktermer.
Det finns inga hemligheter
r,-
Det terapeutiska samhället - den
neuropsykologiska rehabiliteringens
I srundläsgande bas
Det terapeutiska samhället i programmet består av ett
tiotal patienter. Dessa kallas trainees för att ytterligare
öka avståndet från sjukhusmiljön, deras anhöriga och
teamet. Teamet består till hälften av neuropsykologer,
ett par "arbetsanpassare" (vocational counselors) och
speciallärare. Proportionen trainees/teampersonal är
2/1. Basen för behandlingen i det terapeutiska samhället
är teamarbetet. Teamet iir starkare, är mer än summan
av de enskilda terapeuterna. Ledarskapet roterar inom
teamet vid teamkonferenserna. Beslut fattas gemensamt
och fdljs lojalt av alla. Detta gäller alla drenden, såväl
de som berör trainees och de som berör teammedlemmarna, t.ex. vid anställningar. För eventuella misstag ansvarar man gemensamt, beröm delas av alla.
Man hjälps åt med att tala på teammöten, leda dessa,
lära varandra att uttrycka sig klart och koncist, motivera
beslut för att effektivisera möten. Man strävar medvetet
efter att använda samma ord för begrepp och undvika
specifika facktermer för en viss yrkeskategori.
I kontakten med trainees klargörs tidigt att det inte kan
finnas några hemligheter mellan en enskild teammedlem
och trainee annat än i mycket speciella undantagsfall.
Ett sådant undantag tog Yehuda upp, det gällde en HIV
smittad patient som deltog i programmet på grund av en
neurologisk åkomma. Förtroenden kan tas upp i hela teamet men tystnadsplikten utåt är mycket sträng. Ett utmärkt sätt att jobba för en konsekvent behandlingslinje
och att förhindra att teammedlemmar spelas ut mot varandra.
Teamarbetet
-
planering och samarbete i detalj
Teamet träffas en stund varje morgon och planerar dagens behandlingsarbete. En medlem har en speciell ställning i förhållande till en trainee (counselor) men det kan
vara en annan teammedlem som leder dagens övningar
(coach) och en tredje som medverkar. En del i det terapeutiska arbetet bygger på rollspel inför åhörare.
Dessutom videofilmas inslagen och diskuteras efteråt
med traineen. Både individuell och gruppbehandling ingår och kognitiva och psykoterapeutiska inslag blandas.
Det behövs mycket utbildning också för teamet. Ett bra
t3
team är som en väl inövad symfoniorkester - menar
Yehuda, det tar minst ett år att komma in i teamarbetet
även för personer med förkunskaper!
literingen och återfå hopp, självkänsla och självuppskattning. Det funktionella målet är autonomi, självständighet i vardagen, i sociala sammanhang och beroende på förutsättningar,
i arbete.
Höga krav ställs på medartletare
En terapeut måste kunna uttrycka komplexa idder kort,
i en enkel form, menar Yehuda. Den terapeutiska processen är till stor del pedagogisk. Den hjärnskadade
måste förstå problemet på sin egen kognitiva nivå men i
hela dess vidd.
Eftersom så stor del av arbetet utgörs av rollspel måste
terapeuten känna sig hemma i gruppen med åhörare, anhöriga, kollegor på studiebesök, andra trainees, som i
ett akvarium. Det gäller att ha skådespelarfärdigheter.
Han jämför rehabiliteringsarbetet med ett löpande band.
Det terapeutiska arbetet - att befrämja ett
återskapande av jag-funktioner
De terapeutiska metoderna för hjärnskadade är mycket
annorlunda - för icke hjämskadade ger terapin hjälp med
att bli medveten om och integrera känslor. medvetenhet
och beteende, medan neuropsykoterapi hjälper till att
etablera dessa samband. Terapeuten arbetar på fältet. ger
inte bara råd utan hjälper til1 att tillämpa de nyvunna
kunskaperna och insikten praktiskt i vardagslivet.
Terapeuten etablerar en modell för beteendet som pa-
Patienten rör sig framåt under återhämtning efter en
skada. Själva den fysiologiska återhämtningen, tidigare
tienten försöker efterlikna. Man r'änder på processen 180
grader, menar Yehuda, terapin är mera lik konventionell
rehabiliteringsinsatser, patientens personlighet, hans sociala och ekonomiska omständigheter bildar en ständigt
pågående process, som kan liknas vid ett löpande band i
rörelse. Det gäller för terapeuten att stiga på och försöka gripa tag i patientens uppmärksamhet och upptäcka
var det är mest effektivt att ingripa.
psykoterapi mot slutet. Det är då man kan uppmuntra
till större självständighet och kan strama upp ramarna.
Det terapeutiska arbetet med hjämskadade är som att
skala lök baklänges. Man sätter ihop löken lager på la-
Hur blir man anställd i ett sådant team?
Teamet selekterar nya teammedlemmar. Det anses vara
självklart att alla har utbildning i neuropsykologi, även
om deras basutbildning kan variera, t.ex. några är kliniska psykologer i botten, andra har arbetat inom kognitiv neuropsykologisk forskning. Pappersmeriter, utbildningsbakgrund, betyg räknas bara till l5-207a. Mycket
stor vikt fästs vid personlig lämplighet, en synpunkt som
man ser allt oftare i svenska anställningssammanhang.
Den blivande medlemmen inbjuds till att auskultera programmet i två dagar före intervjun. Då ser han vad programmet går ut på, hur man arbetar.
I
anställningsintervjun tar man upp frågor kring
auskultationen för att få en uppfattning om obserr,zationsförmåga och anpassningsförmåga till nya situationer. Det
viktigaste momentet i anställningen är intervjun med
8-7 personer från teamet. Man iakttar aspekter som hur
man för sig i grupp, om man kan bli av med yrkesslang
och uttrycka sig i enkla termer samt försöker få en uppfattning om personens flexibilitet och improvisationförmåga. Teamet beslutar gemensamt om anställning.
Grundläggande begrepp, mål
Identiteten
acceptans - kompetens
bemästrande - kompensation
medvetenhet - engagemang
Acceptans är det främsta målet i bearbetningen. Att
kunna sluta sörja sin förlust och återfå förmågan att njuta
av livet. Att se det meningsfulla i sina framsteg i rehabi14
ger.
Han rekommenderar icke-verbala tekniker som psykodrama. Man kringgår den kognitiva nivån och eventuella problem genom att visa på konkreta situationer.
Hur ser hjärnskaderehabiliteringens framtid
ut?
Parallellt med den kärva ekonomiska situationen för
medicinsk vård i USA ökar trenden att ifrågasätta värdet av terapeutiska interventioner. Detta oroar de flesta
som arbetar enligt den neuropsykologiska modellen.
Yehudas recept är att vara tydlig, att försöka definiera
vad man tar betalt för, att påverka avnämarna, i USA
framförallt forsäkringsbolag. Det finns en trend till ökad
omfattning för öppenvårdsrehabilitering i USAoch Tyskland, medan slutenvård kortas ner. Det är viktigt att informera, arbeta systematiskt för att bevisa effektivitet.
Den terapeutiska modellen fungerar - konstaterar Yehuda
Ben-Yishay.
Förändringarna är en del i systemet.
Aniko Barfai
I
Rapport från APA's årsmöte
I augusti månad varje år hålls Amerikas största psykologmöte, årskongressen för American Psychological Association (APA), där femtioen divisioner samsas om utrymmet i något kolossalt kongresskomplex i en av USAs eller Kanadas storstäder.
Här finns varje område inom psy-
kologi representerat från divisioner
som Population and Environmental
Psychology och Psychological
v,
Study of Lesbian and Gay Issues till
mer traditionella områden såsom ut-
vecklingspsykologi, skolpsykologi
och Division of Psychoanalysis. Naturligtvis finns också det neuropsykolo giska intresset representerat
heten att utöka kunskaperna inom
dessa angränsande ämnesområden
och att därmed främja ens eget arbete och forskning inom neuropsy-
kologi.
Arets APA-möte, den 104:e årskongressen, var förlagt till Toronto.
Under fem dagar bjöds det pä 121
posters och föredrag samt 10 symposier och flera diskussionssemin-
mental Psychology, Human Percep-
tion and Performance, Journal of
Memory and Cognition).
För deltagande i årskongressen
Några av höjdpunkterna på programmet var Donald T. Stuss' gästsymposium om "Cognitive Neuroscience Applications to the Study of
Traumatic Brain Injury" samtAdele
ren". Av speciellt intresse för oss
som inte har engelska som modersmål hölls ett symposium om adaptationssvårigheter och hänsynstaganden vid översättning av psykolo-
arbetsgrupp under titeln "Pre-frontal Cortex Function in Young Child-
Med neuropsykologi följer ju i
giska testmetoder.
Under dagarna i Toronto mötte jag
endast en svensk deltagare. Kanske
känns det mindre angeläget att delta
i amerikanska sammanhang då det
inte finns en direkt uttalad internationell inriktning men eftersom jag
allmänhet ett intresse för tangerande
ämnesområden som t.ex. geriatrik,
utvecklingspsykologi, psykosomatik
har upplevt några berikande APA
möten skulle jag gärna vilja uppmuntra andra svenskar att också
forskning, teorier och tankar.
(tex: Neuropsycholog!, Neuropsychology Abstracts, Behavioral
Neuroscience, Journal of Experi-
gor i klinisk neuropsykologi.
medlemmar.
Många kollegor både hiir i Sverige
och i USA fcirsöker undvika dessa
jättekongresser för att istället dispo-
tillägna sig gränsöverskridande
du reducerat prenumerationspris på
APA s 36 tidskrifter varav ett flertal
är av intresse för neuropsykologer
Experimental Psychology: Leaming,
Diamonds lasci nerande presentation
av forskningsresultaten från hennes
kologiska symposier av främsta kvalitet medan man även får chans att
delta. För medlemskap i Division 40
krävs först ett medlemskap i APA.
Det kostar $20 och för det priset får
arier som bl.a. behandlade etiska frå-
genom "Division 40", Division of
Clinical Neuropsychology som nu är
en av vdrldens största neuropsykologiska föreningar med över 4.000
nera den tid man har på specialkonferenser. PåAPAmötet kan man
dock ta del av ett flertal neuropsy-
-l
och familjedynamik. Hiir ges möjlig-
krävs inte medlemskap. Ansökningar för presentationer brukar behöva vara ins2inda i början av december. Nästa års möte kommer att hållas i Chicago. Om du dr intresserad
av att bli medlem så skicka $20 till:
American Psychological Association, Membership Department, 750
First Street, NE, Washington, DC
20002-4242U51'.
För medlemskap i Division 40
krävs först ett APA medlemsnummer. Jag har ansökningsformulär till
Division 40 och bistar gärna om det
finns intresse. Kontakta mig på
adress:
Neurologiska Kliniken,
Lunds Universitets
221 85 Lund.
sj
ukhus,
Ia Rorsman
v-
I5
Porto
betalt
i Sverige
VASTRA regionen
OSTRA regionen
Seminarium hösten 1996 samt kallelse tiil Årsmöte
Seminarier hösten 1996
Torsdag 5 december, kl 14-16
Minnesfunktioner hos normalt åldrande och vid
Alzheimers sjukdom - prof Lars Bäckman.
Lokal: Psykologiska inst, Datorsalen, 1 trp,
Haraldsg 1 (vid Linn6platsen), Göteborg
8 november,
kl 14.30-16
Utvärdering av holistiskt rehabiliteringsprogram för
patienter med epilepsi - psykolog Mirja Johansson
Lokal: Danderyds sjukhus, byggn lB, plan 5, Sal 3.
6 december,
Följande medlem hälsas välkommen
Medlem
-
Psykolog
Görel Kvist
Elle Ambros
Regional representant
kl 14.30-16
Kolmonoxidförgiftning, behandling och sequelae.
Ö1 polke Lind & doktorand Wendela Schnittger
Lokal: Danderyds sjukhus, byggn i8, plan 5, Sal 3
Följande medlemmar hälsas välkomna
Medlem
-
Psykolog
Ingrid Adolfsson
Soile Leino
Eva Andersson
Mats Edholm
Ann Sr,'ensson Allborg
Lars OIof Nilsson
Sylvia Mellfeldt Milchert
Str;dmedlem
Christian Oldenburg
Kristina Forsman
Aniko Bartfai
Regional representant
NORRA regionen
SODRA regionen
j-
Följande medlem hälsas välkommen
Följande medlemmar hälsas välkomna
Stödmedlem
Medlem
Inger Hallström
Stödmedlem
Roger Jonsson
Regional representant
t,
1.."i
jii..'.
..
ii
:
i
,', , , r,.
-
Psykolog - Susanna Vestberg. Lena Dahl
- Anders Varenius
Jarl Risberg
Regional representant
Utgivren av,Svefi$es,Nenrqpstkolo$ers,Föiening
, ,'Chefuedåkiör,oehånSvåiigutgitåie:,,':r, ,,',,,
Aki Johanson. Avd för Geriatrisk Psykiatri. Byggn M I I. Box 638.220 09 Lund
Tel: 046- ll 42 41, Fax: 046-17 42 31. E-mail: [email protected]
Föreningens Postgiro: 43298 04 - |
,'r
I