Svensk Neutropsykologi Medlemsblad för Sveriges Neuropsykologers Förening Nummer 4 - 1996 Dr Yehuda Ben-Yishay, professor i Medicinsk Rehabilitering i New York beskrev det miljöterapeutiska med hjärnskadade patienter på kursdagarna i Luleå. .:,uin. Redaktören har ordet ... Så är det dags för en tryckt tidning igen. Tack för alla trevliga bidrag! En stor del av detta nummer handlar om studiedagarna i Luleå, som gick av stapeln i slutet av augusli i ett för årstiden varmt och soligt Norr- Neuropsykologi i Sverige 1996 Styrelsemedlemmar Håkan Nyman, ordförande Mirja Johansson, sekreterare Bengt Sonesson. kassör Margareta Kihlgren, v ordf Roger Jonsson, medlemsansvarig Birgitta Böhm, ledamot Ann Wirsdn Meurling, redaktör Eva Swanberg, suppleant Anna Lundquist, suppleant Jery Larsson, suppleant Att vårt område fortsätter att vara intressant för psykologer och många andra visade sig senast i augusti när Sveriges Neuropsykolo-eers Förening anordnade sina 8:e årliga studiedagar i Luleå. Denna gång med en extra bonus i fotm av dr Yehuda land. En annan skåning hadeju tänkt både på myggmedel och vinterkappa, men ingetdera behövdes, vilket också anangörerna dzir uppe upplyste oss om. Men, man vet ju ald- rig ! I detta nummer redogör ordföranden för kvalitetsarbetet i vår fören- ing och Aniko Bartfai skriver om specialistutbildningen i neuropsykologi i Stockholm, som startar i oktober. Så tänkte jag tacka för mig. Jag har suttit med i styrelsen sedan starten och haft förmånen att vara med om den fantastiska utvecklingen som vår förening faktiskt genomgått. Det har varit roligtl Det är inte utan vemod som jag nu slutar i styrelsen. Redaktörskapet lämnar jag över Ann Wirsen Meurling CBF-lab, Psykogeriatriska klin Universitetssj ukhuset 221 85 Lund till: Aniko Bartfai, repr OSTRA regionen Elle Ambros, repr VÄSTRA regionen Roger Jonsson, repr NORRA regionen Jarl Risberg, repr SODRA regionen område. På annan plats i detta nummer av tidningen finns mera utförliga reterat av innehållet i de olika pro,erampunkterna. Dessutom en presentation av Yehuda Ben-Yishays s.orkshop, som handlade om rehabilitering. Ififiitdhå;tI Neuröpsykologi i Sverige ,t;:'2" Kr*ralitetsarbete' i,,SNPF ,:3, Specialistutbildning '6' ,,6 Verkmäslaren i hjärnan .,,.,.,7 Srudiedagarna i Luleå Tekniska Högskolan i Luleå t.:..7, Tomkins affektteori ,B '9 @psykol.lu.se APA's arsmöte l5 Jag önskar Ann lycka till V,ÄSTRA,fegionen 1,6 ösJR4'ledde.n',,. t6 t6 I6 .L,,10 '11,, I r ,,+/- n- från hela Sverige och nå-era tiån ör riga Skandinavien dessutom. Programmet lör studiedae.srnt i nncl'3Itade intressanta aspekter från vaguan till graven och var varierat och omväxlande på ett sätt som r'ä1 belr ste både bredden och djupet i den r erksamhet som ryms inom iärt itttne t- Behandling vid demens Aldrande'; minne &,hälsa B ilkö1qi*g vid hj iirnskåda Wcrkshop nred Ben-Yishay ! e Yishay från New York. Arrangörsgruppen i Norra regionen lr'ckades genom träget arbete locka deltagare Regionala representanter . Tel:046-11 19 13 Fax:046-17 19 06 E-mail : Ann.Wirs6n_Meurling B NORRAliegiOneryrl' SÖPRAreginnen,,,', 13. Det stora deltagarantalet, närmare 200 personer, under de tre dagar som var avsatta för årets studiedagar, vittnar som sagt om det slora intresse som vårt område tilldrar sig. Även till årsmötet kom ett stort antal med- lemmar. Mötet inleddes av Psyko- logförbundets ordförande Birgit Hansson som talade om framtiden för psykologkåren, med perspektivet i första hand fram till sekelskiftet och den världskongress som då ska hållas i Sverige. Därefter presenterade Fondstyrelsens ordförande Ingrid V Andersson de första mottagaffIa av föreningens stipendier, May Lindgren och Linda Nilsson. Styrelsen kunde sedan rapportera om en fortsatt god medlemstillströmning och en mycket god ekonomi. Under året har styrelsen tagit initiativ som avser att leda till att tillgångarna kommer medlemmarna tillgodo. På förslag från de ansvariga för föna årets Nordiska möte en rad Omslagsbild: Yehuda Ben-Yshay Tryck: BTJ Tryck, Lund 1996 NÅiTAM.ÄN.USS :.l',.'.i',..,'.1..,'':.''''22' .No.veåbef l i Uppsala initierades en-årli-een åter- kommande turne a\ "Ar.el, lörelä- Y v_ sare i neuropsykologi", där man av- ser att för medlemmarna och andra intresserade i princip kostnadsfritt presentera någon framstående person inom området som inbjuds att besöka de fyra regionerna och hålla seminarier eller workshops. Hemsida på "nätet" Styrelsen har också, som första yrkesförening, öppnat en egen "hemsida" i Sveriges Psykologförbunds databas, BBS, dit alla medlemmar i förbundet kostnadsfritt kan ansluta sig genom ett samtal v v till informa- tionsansvarige Hans Persson. Man behöver en dator och ett modem programvara, manual och instruktioner får man sedan från förbundet. I styrelsens IT-satsning ligger också i förliingningen inträde på Intemet och skapandet av en egen hemsida där. Det förtjänar dock att påpekas att detta inte är någon huvudpunkt, utan tonvikten i arbetet måste under överskådlig tid framöver bygga på tra- ditionella kommunikationskanaler. Verkliga möten mellan människor, öga mot öga, iir ju fortfarande oöverträffat. Institutet för Neuropsykolo gisk utbildning Vid årsmötet fattades också beslut om att inrätta ett Institut för Neuro- psykologisk Utbildning, främst för att handha vissa delar av den specialistutbildning som börj ar i Stockholm i oktober. Men institutet skall givetvis inte bara vara en administrativ enhet utan också kunna ta initiativ och komma med förslag och id6er. För att kunna göra det behöver institutets styrelse ha kontakt med föreningens medlemmar. Hör alltså av dig till institutet om du har Aki Johanson, som varit ledamot i styrelsen sedan starten, har de senaste åren ägnat sig helt åt medlems- bladet, sedermera Svensk Neuropsykologi. Som redaktör harAki sett till att innehålloch utförande utvecklats på ett mycket positivt sätt, senast med den tidning som du just nu läser. Kjell Fahlander har varit styrelsens sekreterare. Under den senaste till synpunkter och önskemål som hand- mandatperioden återvände han lar om kurser och utbildningar i Tack till avgående styrelsemedlemmar Norra regionen och åtog sig därmed en nyckelroll i organiserandet av årets studiedagar. I alla sina insatser för föreningen har Kjell varit en hängiven och lojal medarbetare som förtjänar att hedras. Några av styrelsens prominenta ledamöter hade avsagt sig omval och avgick således vid årsmötet. Visser- Johansson, Ann Wirs6n Meurling och Birgitta Böhm, hälsas härmed neuropsykologi. ligen avtackades de vid festmiddagen i Luleå, men deras insatser förtjänar att framhållas igen. Först Aniko Bartfai, som hade huvudrollen vid föreningens bildande 1989 och valdes till dess första ordförande. Niir nu Aniko drar sig något tillbaka är det för att kunna ägna mera lid åt att vara ordförande i Östra regionen, som f.n. har fler medlemmar än hela föreningen hade de första åren. Anikos insatser när det gäller att göra neuropsykologi till ett område för specialisering och att dra igång specialistutbildningen har varit helt avgörande. De nyvalda ledamöterna, Mirja hjärtligt välkomna till styrelsen. Arsmötet informerades också om att det lutar åt att nästa års studiedagar kommer att arrangeras av Västra regionen, förmodligen i Göteborg även om andra orter har nämnts. Slutligen ska alla medlemmar som deltagit i föreningens verksamhet under året ha ett hjäfiligt tack för sina insatser. Utan er bleve det platt intet! Håkan Nyman ordförande Kval itetsarbetet i SNPF Vem är neuropsykolog? Hur ser en neuropsykologisk utredning ut? Det är några av de frågor som föreningen har ställt angående de nya målen. Inga färdiga svar finns ännu och det behövs därför synpunkter från med- lemmarna. I det följande sammanfattas hur de regionala arbetsgrupperna hittills resonerat och det beto- nas åter att detta skall ses som diskussionsinlägg. Arbetet påbörjades i styrelsen den som arbetet hittills berör1 och diir 1994. I mars 1995 tillsattes en arbets- det föreligger resultat i form av rap- grupp som stod för programmet under studiedagarna i november. Efter formuleringen av de nya målen i ja- porter från de regionala arbetsgrup- nuari 1996, påbörjades konkretiseringsarbetet i de regionala föreningarna och under våren och sommaren inkom de första rapporterna från dessa. Nedan ges exempel på de områ- perna. Sammanställningen tar inte upp alla aspekter utan koncentreras till de principiellt viktigaste och vill lyfta fram det som kan och förtjänar att diskuteras. Föreningens nya mål tas som utgångspunkt och därefter redovisas det som anförts i diskussionen. Målet är att neuropsykologiskt ningen. Sådana standars kan säkert arbete håller en hög och jämn kvalitet i alla led, från utredning och också formuleras avseende åtgärder, behandling, rehabilitering etc. bedömning till åtgärder, behandling, konsultation och handledning. Det framhålls också att neuro- 1. Under detta mål ryms bland annat avgränsning av det neuropsykologiska området i olika avseenden. Vidare förstås en del kostnadsaspekter "kvalitet måste kosta". Komde som beställer utredningar måste ha rätt kompetens och de som utför dessa måste också ha rätt kom- petens - petens. Kompetenskraven riktar uppmärksamheten på utbildningen grundutbildningen i psykologprogrammen, specialistutbildningar som finns eller planeras. I alla dessa utbildningar måste vi se till att de kvalitetskrav vi kan arbeta fram beaktas. Nästa steg i denna process kan vara standars byggda på konsensus för utredningar i allmänhet, men också för specifika ändamål, t.ex. de som gäller körkortsbedömningar, i stil med det som presenterades vid studiedagarna nyligen. I de inkomna rapportema har man bl a pekat på de svårigheter som finns med att definiera begreppen "neuropsykologisk utredning" resp. "neuropsykologisk testning". Denna svårighet hänger samman med defi- nitionen av begreppet "neuropsykolog" under mål 2. Härvid pekas också på behovet av beställarkompetens hos de som utför "testningar", samt hos de som remitterar till sådana. När krävs det mera specifik kompetens och när krävs det inte? Hiir behövs riktlinjer som sedan kan tillhandahållas beställaren. En aspekt av detta är förstås också hur utlåtanden och feed-back bör se ut på olika nivåer. Det bör vara möjligt att komma fram till minimikrav som kan användas som måttstock om man, vilket kan bli vanligare framöver, blir konsulterad angående hur en kollega utfört en utredning/ bedömning. Det vill säga fler beställare och klienter/patienter kan finna det angeläget med en "second opinion". Dessutom bör en sådan minimistandard vara användbar i utbild- förIs att det f.n. inte finns någon klar idd om hur neuropsykologisk handledning eventuellt skiljer sig från annan handledning, främst psykoterapeutisk. psykologer inte kan ha monopol på termen neuropsykologi. Dlirför måste en avgränsning göras gentemot andra yrkesgrupper som är verksamma inom området men med andra infallsvinklar. Beträffande behandling finns ett mera genomarbetat dokument som Målet är att beteckningen neuropsykolog blir definierad, känd, accepterad och använd, såväl av arbetsgivare och beställare som inom psykologkåren. 2. Beteckningen behöver definieras utifrån utbildning, kompetens (där inleds med följande definition: Neuropsykolo gisk behandling innefattar en a) integration av specifika kunskaper om hjärnans funktion och man kan diskutera prov el1er exami- nation, ev återkommande) samt i vissa avseenden kanske "certifiering" avseende en del specifika allmänna psykologiska och psykopatologiska modeller och behand- lingskunskap och b) intervention baserad på dessa kunskaper individuellt anpassad till varje enskilt fall och situation. En sådan behandling innebär att den traditionella psykoterapeutiska metoden modifieras med hänsyn till individens kognitiva förutsättningar och behov. Modifieringen kan avse allt från terapeutens arbetssätt, behandlingsmålen, behovet att terapeuten står för vissa av dejag-funktioner patienten har mist, kommunikationssätten, till själva ramarna för interventionerna. Det påpekas också att behandlingen ofta påbörjas redan i den diagnostiska situationen förutsatt att tillräckligt utrymme lämnas för feed-back och bearbetning. En viktig skillnad jämfört med interventioner vid andra tillstånd är att den specifika neuropsykologiska diagnostiska processen är en ovillkorlig förutsättning för behandlingen och kan inte ersättas med observationer i vardagssituationer, introspektion eller konventionell psykoterapeutisk intervention. Mera omfattande rehabiliterin-e s - program för personer med neuropsykologiska störningar omfattas av Iiknande formuleringar avseende modifieringar och behovet av integrerade kunskaper i neuropsykologi och allmänna psykologiska rehabiliteri ngsmodel ler. Dtir framhävs också behovet av att det är neuropsykologen som står för integration och "orkestrering" av de olika åtgärderna. Beträffande handlednine har an- metoder. Visserligen ställer de etiska reglerna upp klara ramar för hur psykologer får använda metoder, men det kan säkert kännas som ett stöd för enskilda att ha andra bevis än sitt eget omdöme på att man behärskar en viss metod. En synpunkt som förts fram är att det bör finnas en stöne grupp "neuropsykologer" som a1ltså inte har specialistkompetens enligt specialistordningen. Hur dessa skall skiljas från psykologer som utför "neuropsykologiska testningar" är givetvis inte lätt att säga. Det finns kolleger som känner det för ansvarsfullt att omgivningen ser dem som neuropsykologer. Det bör finnas dels kompetenskrav men dels också arbetsinnehållsliga krav. En psykolog skulle således inte kunna vara neuropsykolog om det inte fanns tillräckligt med neuropsykolo-eiska frågeställningar eller arbetsupp-uifter på hans eller hennes arbetsplats. En relaterad fråga blir då hur man ska se på frågan om upprätthaliande av kompetens. I andra länder har man krav på sig att i isa att man har delta-sit i kongresser och kurser och därmed ta-eit de1 av nyheter och de senaste landr inningarna inom sitt område för att få ha kvar sin titel. Om vi når fram till en accepterad definition av begreppet "neuropsykolo-e'' och den är skild från specialiststatusen. vem eller vilka ska då utöva tillsyn över att de som kallar sig så också har erforderlig kompetens? Det föreligger redan svårigheter med att ens egen fack- r l- liga organisation står för specialistbeteckningen - ännu större svårigheter kan förutses om t.ex. yrkesföreningen skulle ta på sig en sådan grannlaga uppgift. nerna blir jämställda, dvs att kvin- nliga neuropsykologers lönenivå blir densamma som för manliga och att karriärvägar skapas för specialister och andra neuropsykologer. 3. Målet är att den neuropsykologiska metodarsenalens kvalitet höjs (alltifrån metoder för utredning av kognitiva, emotionella och exekutiva funktioner, till behandling och rehabilitering). Håir kan en ny sammanställning be- träffande könskillnader i löneutvecklingen behöva göras. Har någon förändring skett? Det bör vara möjligt att utveckla diskriminering, i solidaritet med de klientgrupper vi arbetar rned. Vi kan heller inte slå oss till ro med att "detta sköter förbundet" - vi är en del av förbundet och får göra gemensam sak med andra psykologer i denna och andra frågor av gemensamt intresse. Handlingsplan till enskilda medlemmar i 1ö- Närmast ska således nya synpunkter tas in. diskuteras och arbetas in i Här har synpunkter och underlag inkommit beträffande de diagno- neförhandlingar, vilket kan behövas där det framkommit att inte bara ar- lämnas i detta forum, men snabbare stiska metoder där det framhålls att det behövs en omfattande kartläggning av befintliga metoder på svenska. Denna ska sedan följas av en behovsinventering - var behövs nyutveckl ing. översättning. normering etc, samt slutligen en prioritering av betsgivare utan t.o.m. de fackliga stödet förhandlarna inte värderat neuropsykologiska meriter efter samma normer som t ex psykoterapeutiska. finns. Underlaget utgörs delvis av Vidare bör vi också kunna utveckla stödet till neuropsykologer som söker ledande befattningar. I detta kan vi använda det material som förbundet tagit fram i det s.k. den enkät som utfördes under 1995. Det krävs givetvis också samarbete med förläggare av psykologiska chefsprogrammet. Av någon anledning har få funnit detta mål angeläget att kommentera test, liksom med de olika instanser hittills. Möjligen kan en del av skriv- inom förbundet som nu uppmärksammat hela detta område på ett nytt ningarna under andra mål var de mest angelägna behoven sätt. Inte minst i frågan om finansie- ring av metodutvecklingsprojekt är nya id6er absolut nödvändiga. Beträffande metoder för behandling och rehabilitering har inga synpunkter förutom de som redan anlörts under mål I inkommit. för- där patienter med neuropsykologiska störningar tas emot. Beträffande jämställdhetsmålet bör det inte i prioritet. Tvärtom bör neuropsykologer vara extra uppmärksamma på alla tendenser till hamna sist Målet är att neuropsykologiskt arbete lönesätts adekvat, att lö4. i längningen komma att kunna ha betydelse här. Det gäller t.ex. att "kvalitet måste få kosta" samt att det är nödvändigt att neuropsykologer har ledande positioner i organisationer dokumenten. Fortlöpande rapport och med störe möjlighet till interaktion i föreningens mapp i förbundets BBS. Det vore önskvärt med inlägg från flera än de som nu direkt har arbetat med frågorna. Styrelsen tar gärna emot diskussionsbidrag under adressen: SNPF c/o Håkan Nyman, Psyk klin, Karolinska sjukhuset, 171 16 Stockholm eller på fax:08-129 33 02 eller E-mail: hakann @psyk.ks.se. Under hösten skall nu styrelsen sammanställa och ytterligare bearbeta materialet samt försöka prioritera bland alla uppslag till konkreta åtgzirder som finns. Till våren 1991 bör planering och igångsättning av specifika projekt kunna utföras, varefter en första utvärdering kan ske in- för årsmötet 1997. Håkan Nyman Specialistutbi Id ning Över 70 personer har sökt den nYa treåriga utbildningen i neuropsykologi i Stockholm och de flesta är mycket meriterade med lång Yrkeserfarenhet. De fördelades på foljande verksamhetsområden: Arbetar med vuxna n=47 Vuxen psyk - B, Geriatrik - 7, Vuxenhab 3, - 5, Toxikomani - 2, AMI - 6, 1, Rehab - 8, Neurologi Rättspsyk Privat - - i Neu ropsykologi att tillämpa samma modell som genomfördes inom psykoterapiutbildningen när de sammanhållna utbildningarna började. Vi vände oss således till personer som hade vissa begränsade förkunskaPer inom neuropsykologi, d.v.s. uppfyllde mindre åin hälften av kurskraven för specialistekvivalering. Därmed sattes ett tak på förkunskapskrav, men vid antag- ning skedde prioriteringen inom detta område efter förkunskaPer. 1 Arbetar med barn n=23 BUP - 7, Barnhab - 8 Kommun - 4, PBU - 1, Barnpsyk - 1 Uppgift om verksamhetsområde Så ser fördelningen av de antagna ut efter v erks amhets område : Vuxen psyk - 2, Geriatrik - 3, Rättspsyk - 1, Vuxenhab - 4, AMI - 4, Rehab -Z,BUP -2, Barnhab - 4,PBrJ -2 saknas n=6 ft)rdelning e n bland de antagna ser ut så hiir: D e n g e o grafiska Eftersom utbildningen är uPPlagd som en helhet och inte dr avsedd som kompletteringsutbildning beslöt vi Östra Södra Norra J Västra 1 Utbildningen börjar med en 5-Poängskurs, NeurovetenskaPer. På schemat står föreläsningar i bl.a. neurologi, neuroendokrinologi, neurofarmakologi förutom neuroanatomi och neuroradiologiska tekniker. Parallellt med de teoretiska kurserna pågår metodutbildning för det vetenskapliga arbetet. Denna termin dis- kuteras uppsatsämnen och forskningsmetodik introduceras. Glädjande nog finns det en god uPPslutning bland tänkbara uPPsatshandledare. Vi börjar den 15 oktober med ett tvådagarspass och fortsätter med ytterligare två gånger två dagar i höst. Det blir spännande! Aniko Barfai 16 4 Verkmästaren i hiärnan ang hiärnans funktion vid panik och vad man kan göra åt det Hörrdu du, det är för mycket limbiskt pådrag nu. Stäng igen där, och slussa det vidare i reservsystemet i stället. Ser du inte att parietalloberna blir överlastade. HåIl igen lite till. Syntescentrum är inte riktigt vaket. - Jag vet, jag vet, men vad fan skall vad som händer där. När han såg en nade syntescentrum funkar inte alls för närvarande. något parietalt, envisades dom med. - jag göra. Det läcker ju frontalt numera. Bansystemet till ditt förban- Visst, konceptualiseringsProgrammet är omodernt. Det skitsnacket har jag hört till leda. - Sluta nu tjata ni två. Ser ni inte hur katastrofalt läget är. Varför slocknar han inte snart? Spjällen till RAShämningen är ju vidöppna. Fan! Men vänta lite. Ni har säkert hört snacket om att det på nollPratsidan är ett fruktansvärt oväsen. Ingen begriper - spindel häromdan höll hela systemet på att flippa ut. Vi kunde lika gärna tatt semester då. Ingen samordning alls längre. Kaos. Tror du inte vi vet. Vi har kollat med synbarken för 1änge sen. Oskyldiga, sa dom. Dom har raPPorterat en helt vanlig spindel. Det måste va - Inget har hänt här. - Va då parietalt? De e lätt för dom att säga. Men i samma ögonblick som de skickade iväg sitt kom stormen från limbicentralen i källaren, nånstans från amygdalahållet. Det var då vi lika gärna kunnat lägga av. Alla sambandenbara sprack. Jag tror att det var någon på andra sidan som inte skötte sina uppgifter. En sån där nollpratare igen. Ja, det kom rapporter från höger frontalt att det kan vara livsfara någonstans. Något stort fruktansvärt äckligt och farligt var på gång. rapporterades det hit. Fast det försvann i stormen. Alla uppgifter verkade bara suddas ut. S.vntescentrum och det där konceptprogrammet hängde inte med igen. - Håll nu tyst med er. Hör ni inte! Den Store Samordnaren kallar till möte. Häng med nu. vi skall säkert få ordnin-e på det här igen. Ställer ni upp nu kan vi säker1länka om alltihopa så det fungerar igen. - Leif Rasmusson Spindelskräcksbehandlare i Malmö Studiedagarna i Luleå Hösten har kommit på allvar, igår kväll var det nollgradigt redan innan sänggåendet. Och i morse grinade gräsmattan i vit frost. Shunten har fått lämna sitt sommarviloläge, och blir nu tvungen att släppa till av govärmen i pannans inre. För någon tid sedan gästades staden av närmare två hundra personer med intresse för neuropsykologi, som under några dagars tid vallades runt mellan stadens föreläsningsoch utspisningslokaler. Det visade sig att Luleå inte riktigt är förberett för större konferenser, om gästerna både ska äta, lyssna och dessutom befinna sig i stadens centralare delar. Detta till trots lyckades vi pussla ihop ett godkänt "koncept", om jag tolkat signalerna rätt. Huvudattraktionen från New York, Dr Yehuda Ben-Yishay tappade sin silverpenna i baksätet på min gamla Passat, och den lade sig genast bekvämt tillrätta mellan sätets bolster och karossens plåt. En säker och trygg plats att vila sig på. Pennan hade med största sannolikhetfått tillryggalägga hela vinterhalvårets samlade körsträika, tills nån gång nästa vår, eller kanske nästa höst, då bilen fått sin inte alltför frekventa dammsugning. Bland ungarnas tap- pade karameller och glasspinnar, bland småmynt och grus hade pen- nan förmodligen fastnat i mun- stycket. Och då hade den garanterat gett mig ordentligt med huvudbry eftersom alla identifikationsmöj li gheter saknades, silverstämpeln undantagen. Nåja, nu kom den tillrätta och slapp tillbringa nästa år i baksätet på en gammal folkvagn tack vare Detta år har Sveriges Psykologförbund fött fram sina första specialister i neuropsykologi. Och den första sammanhållna specialistutbildningen har sett dagens ljus. Låt oss hoppas att specialistkompetensen blir något gott och inte en väg för några att öka avståndet till andra. Låt oss hoppas att också våra arbetsgivare får upp ögonen för styrkan i en specialists kompetens, och blir be- redda att kompensera kompetensen med kontanter. Låt oss hoppas att det inte blir för arbetsgivarna med specialisterna som det kunde blivit för mig med silverpennan - först osynlig och till ingen glädje alls sitt värde till trots, och långt senare vid upptäckten mest till allmänt huvudbry. en intuitiv tanke lrån pennägaren Kjell Fahlander Luleå själv. Det var väl lika så gott det... Avdelningen för teknisk psykologi vid Tekniska Högskolan i Luleå Kjell Ohlsson, professor vid avdelningen för teknisk psykologi, presenterade avdelningen och det arbete man utför där. Teknisk psykologi handlar om studiet av samspelet mellan människa och maskin. Ämnet är tvärvetenskapligt och bygger på kunskaper bl.a. inom psykologi, fysiologi, ergonomi, datalogi och inom olika teknikområden. Tekniska Högskolan i Luleå skulle etableras plockades förslaget fram som en lämplig profilering inom den nya högskolan. Avdelningen ingår i institutionen för arbetsvetenskap som förutom teknisk psykologi innefattar genus och teknik, industriell produktionsmiljö, miljöteknik, arbetslivets socialpsykologi samt industriell ergonomi. Unikt i landet Ämnet som egen disciplin är unikt i landet, liknande arbeten bedrivs som delområden inom psykologiska och pedagogiska institutioner, lingvis- tiken och filosofin. Arbetsmiljöinstitutet, FOA och Vägtrafikinstitutet arbetar med forskning och utveckling inom området men har ej examinationsrätt. Iddn om en avdelning för teknisk psykologi fanns tidigt på KTH men lades åt sidan. När Dynamiska miljöer De forskningsprojekt som bedrivs behandlar samspelet mellan människa och teknik ofta i komplexa dynamiska miljöer och handlar ofta om att tillåimpa teknisk psykologisk teori och metod på arbetsplatser i direkt samarbete med de personer som berörs. Man bedriver forskning inom bl.a. områdena människa-maskin (t ex trafik/fl ygsäkerhet), människa-dator (t.ex. användarproblematik, användbarhetskriterier), industriell psykologi (t.ex. operatörsarbete, bieffekter av automation, säkerhetsproblem, kvalitetsstyrning), kognitiv ergono- mi (t.ex. fiirganvänding vid datoriserade texter) samt testutveckling. Man har doktorander som är knutna till avdelningen över hela landet och hittills har tre disputerat, samtliga kvinnor. Doktoranderna har ofta psykologisk eller både teknisk och psykologisk utbildning men för att bli antagen som forkarstuderande måste man inte nödvändigtvis ha en psykologisk utbildning. Kjell Ohlsson är inte helt tillfreds med detta, men man har på avdelningen ålagts att ta in civilingenjörer och de får då genomgå en grundläggande psykologisk utbildning. I höst har man startat ett beteendevetarprogram. När jag träffade Kjell Ohlsson för att få veta mer om avdelningen och de olika projekt man är involverad i berättade han att det hänt att man gjort den erfarenheten att företag initialt haft en teknisk frågeställning men att det visat sig handla om organisationspsykologiska och./eller ar- problem på arbetsplatsen. Marit Andersson betsmiljöfrågor. Teknisk psykologi har för företagen blivit en väg att närma sig psykologiska och sociala Skall vi lämna det dualistiska tänkandet med uppdelning kropP och siäl? Fil dr Gunnar Windahl höll en mycket uppskattad föreläsning om Tomkins affektteori. Dr Gunnar Windaht böriade med att konstatera hur efterhcingset rJet dualistiska tcinkandet med uppdelning kropp-sjcil är. Till viss clel cir det språket som "lurar in oss" i en terminologi vi borcle övergett i och med att Darwins teorier fick genomslag' Windahl ser alla mentalo tillstånd som hjrirntillståncl. Tomkins' teori utgår från soma och psyke som en hierarki och kognition behöver inte föregå förmågan till specifik affektupplevelse. Han.formwleracle teorin i börian på 60-talet och den har .ftLtt förnyad aktualitet genom den senare tidens spcidbarnsobservationer. Dör har man funnit att spädbarn ger uttryck för klart urskiljbara affekter och mon hittar inga kulturelLa skilLna' der i dessa uttryck. Gunnar Windahl på den egna toleransen väcka mer Vad är en affekt? Grundaffekter Det är ett system av korrelerade res- Tomkins räknar med nio grundläg- ponser, innefattade bla ansiktsuttryck, andning, blodflöde och hudkänslighet, som analogt förstärker det som utlöser den. Det som utlöser är stimuli som ökar eller avtar snabbt eller som är konstanta på en icke-optimal nivå. Utmärkande för affekterna är också att de är påtagliga, abstrakta och generella samt fungerar som motivator. De är abstrakta på så sätt att alla stimuli med gande affekter: sådan situation. I ilskan finns en känsla av närvaro och handlings- ntressefu pphetsni ng. Förvån i ng. Glädje, Rädsla, Ledsnad, Skam, beredskap som befriar från den känsla av sammanbrott som kan komma Ilska/raseri. "Dissmell/Contemt" och "Disgust". i skammens spår. De sex första affekterna kan prickas in i ett koordinatsystem där De två senare är reaktioner som reglerar drifterna och bidrar t.ex. till att de får olika utseende utifrån axlarnas tid och ''Densit1"' (antalet nerv- rätta egenskaper utlöser dem. Generella är de på så sätt att det som utlöser antingen kan vara en kroppsupplevelse, ett yttre stimulus eller en tanke. Motivator på så sätt att de gör att man bryr sig och vidtar åtgärder. Affekterna är medfödda men åtkomliga för medveten kontroll och inlärning. Affekt skiljer sig från smärta och hunger genom att den inte har någon lokalisation. Jämfört med hunger är den heller inte regelbundet återkommande. I man inte sätter i sig något giftigt under svår hunger. De iakttas när man vänder sig ifrån något som luktar illa, respektive när man kastar upp något som kroppen inte vill ha. Skammen uppstår ofta i anslutning till andra affekter. Windahl ger exemplet med barnet som full av förväntan kommer och berättar något och blir bemött med totalt ointresse. Detta avbrott, i det stegrade intresse barnet känt, innan någon bekräftelse kommit, leder till skam. I vissa si- tuationer kan skammen gå över i känslor av förnedring och beroende eller mindre ilska. Stureplansmorden hålls upp som exempel på en extrem urladdningar per tidsenhe|. Affekten förvåning har t.ex. hög density men mycket liten utsträckning i tid. I dess föijd kan intresse dYka uPP som långsamt ökar i "density" över tid eller rädsla som ökar mYcket snabbt och dessutom har en självbevarande kvalitet och kan leda till fobier. Begreppen affekt, känsla, emotion och empati kan beskriva olika steg i bamets känslomässiga och kognitiva utveckling. Affekten är som sagt medfödd och uppfyller barnet innan det har blivit ett subjekt för sig själv. l* l' Känsla betecknar ett tillstånd hos ett subjekt;jag åir arg. Det finns en rymd mellan mig själv och det jag känner, "en ansvarig utgivare", som föreläsaren uttryckte det. Emotionen är nära kopplad till det episodiska minnet och ett subjekts unika livshistoria. Den kräver att man nått något längre i den kognitiva utvecklingen. Skuld uppträder på denna nivå och beskrivs som grundaffekten skam som utlöser ilska och sedan vänds mot en själv som självförbråelser. Empati är slutstationen i den affektiva utvecklingen. Det innebär att man så att säga kan kliva i och ur en annans skor och kräver mycket rymd mellan en själv och den andre. För den som vill läsa mer finns följande referenser: Tomkins S. Affect imagery, consciousness. Vol I. The positive affects. New York, Springer,1962. affects. New York, Springer, 1963. Tomkins S. Script theory: Differential magnification of affects. Nebraska Symposium on Motivation, 197 8;26:201-263. Tomkins S. The quest for primary motives: Biography and autobiography of an idea. J Personality & Soc Psycholog, 1981;41:306329. Tomkins S. Affect imagery, consciousness. Vol II. The nesative Frank Rudberg Agneta Nordberg gav hopp om bättre läkemedel vid Alzheimers sjukdom J y -l I I ett mycket intressant föredrag gav Agneta Nordberg, professor och överlcikare vid Karolinska Institutet och Geriatriska kliniken vid Huddinge sjukhus, en översikt över behandlingsstrategier och resultat från försök att med hjcilp av lcikemedel förbcittra psykiska funktioner vid demenssjukdom av Alzheimer-rytp. Även om ett flertal neurotransmittorer befwnnits vara nedsatta vid Alzheimers sj ukdom har intres set rörande farmakolo gisk behandling fokuserats på aceQlkolin. Förekomsten av denna transmittorsubstans iir kraftigt nedsatt i den alzheimersjukes hjcirna, en svikt som har satts i samband med bl. a. minnesstörning. Det finns .flera farmakologiska strategier som kan användas för att öka aktiviteten i hjärnans kolinerga synopser Man kan tillftra kolin via kosten och ökar då tillgängligheten av en av de kemiska byggstenar som hjcirnan anvc)nder för att bilda aceelkolin. Agneta Nordberg Detta har dock hittills inte gett några kad av det enzym (kolinesteras), som säkra positiva effekter vid kliniska normalt bryter ner acetylkolin. Det är nämligen så att en relativt stor mängd transmittorsubstans avsöndras av den presynaptiska termina- prövningar och dessutom stinker patienterna fisk. Ett annat sätt är att ge ett läkemedel, som imiterar acetylkolinets inverkan på receptorerna. Behandling med sådana s.k. kolinerga agonister (t.ex. nikotin) har inte heller varit speciellt framgångsrik och det är farmakologiskt svårt att med denna strategi ta fram nya läkemedel med få biverkningar. Forskargruppen vid Huddinge sjukhus har prövat tillförsel av nervtillväxtfaktor (NGF) på en liten patientgrupp. Tyvärr har de kliniska effekterna varit blygsamma med besvärande biverkningar i form av ökat smärtupplevande. Agneta Nordberg berättade att de medel som hittills har visat de bästa kliniska effekterna bygger på bloc- 1en och av denna mängd når endast en liten del målet d.v.s. de postsynaptiska receptorerna. Det som blir över bryts normalt ner av enzymet. Den här gruppen läkemedel ökar mängden acetylkolin i det synaptiska gapet och därmed signaltrafiken genom att hindra transmittorns nedbrytning. Ett av de först prövade medel, som verkade på detta sätt, heter fysostigmin. En del posi- tiva resultat erhölls vid behandlingsförsök men användningen försvåra- des av att medlet helst skulle ges intravenöst och att verkningstiden för en dos var relativt kort. Cognex För ungefär 10 år sedan publicerades de första positiva resultaten rörande ett annat medel, som hade liknande verkningsmekanism men kunde ges i tablettform. Läkemedlet har det kemiska namnet tetrahydroami- noakridin (THA) och kommersiellt har det döpts till Cognex@. Efter omfattande klinska prövningar i många länder (bl.a. i Sverige) blev detta medel år 1995 registrerat i Sverige som ett läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Medlets positiva effekter på minne och kognitiva funktioner har visats vetenskapligt men medicinen är dock långtifrån något undermedel. Agneta Nordberg poängterade att det inte botar sjukdomen men kan hos cirka hälften av patienterna ge en platå av bibehål- len eller lätt förbättrad funktion un- der något eller några år. Hos den andra hälften av patienterna märks ingen förbättring. Tyvän är medlet inte heller utan biverkningar. Förutom illamående. diarr6 och andra kolinerga biverkningar kan också leverfunktionen påverkas. dre biverkningar. Det första i denna Nya läkemedel Agneta Nordberg berättade att flera läkemedelsföretag håller på att utveckla och pröva nya preparat med nya generation Alzheimermedel väntas bli registrerat i Sverige inom en snar framtid. liknande verkningsmekanism som Cognex@, men förhoppningsvis med bättre klinisk effekt och min- Jarl Risberg Aldrand€, minne och hälsa Lars-Göran Nilsson fratnförde en mycket trevlig förelcisning om Betula-studien (Betwla; det latinska namnet för björk) som startade i Umeå I9BB och beräknas vara slutförd år 2003 . Syftet med projektet cir att studera minne och hcilsa hos vuxna och äldre, upptäcka riskfaktorer.för demens, prekliniska tecken på demens samt erhålla mått på premorbid minnesfwnktion. F ö reläsaren redo gj orde kort för unde rs öknin g e ns uppläg gning, l{.- \- minnesteorier och de olika minnestest som ingår i undersökningen samt vad man kan dra för slutsatser av de data som hittills analtt s erats. Lars-Göran Nilsson Unik design Olika minnesfunktioner Varje försöksperson får genomgå Minnestestbatteriet har konstruerats hälsoundersökning, intervj u om hälsa, besvara frågeformulär om socio- processing view", deklarativt/icke . deklarativt minne och minnes system (procedurminne, perceptuellt representationssystem (PRS), sematiskt minne, arbetsminne och episodiskt . ekonomiska förhållanden och kritiska livshändelser samt en omfattande undersökning av minnesfunktionerna. Totalt studeras 2.000 variabler. Antalet försökspersoner är 3.000 i åldrarna 35-85 år med 1.000 personer i varje sampel. Försökspersonerna undersöks vid tre tillfällen. Designen möjliggör analys av data mellan och inom sampel och grupper, longitudinell analys samt undersökning av reliabiliteten hos data. Försökspersonerna har rekryterats utifrån aktuell minnesteori "the minne). Lars-Göran Nilsson gick inte utförligt in på de olika minnesteorierna men man vet att vissa . . minnessystem påverkas av åldrande medan andra inte gör det, t.ex. att episodiskt minne och arbetsminne med delad uppmärksamhet påverkas av åldrandet medan procedurminne, PRS och semantiskt minte inte på- verkas i ' hågkomst av information och information som man automatiskt har tillgång till, mäta minnet efter inkodning med fokuserad respektive delad uppmiirksamhet, visuella, auditiva, motoriska och spatiala aspekter av minne. retrospektiva och prospektiva minnen. effekterna av en inlärningssituation med med-r'eten inlärning jämfört med en situation där sådan intention ej lunnit'. att mäta minnet efter inkodning med eiler utan stöd av handling. samma utsträckning. Min- Det testbatteri som utarbetats i Bet- nestesten utformades så att de differentierade mellan olika typer av min- ula-studien kommer att finnas till- ne: t997. ' kort- och långtidsminne, ' återgivning av generell kunskap Kvinnor har bättre minne . (semantiskt minne), Under senare delen av föreläsningen För övrigt fanns det ingen skillnad jämfört med de som deltog i under- återgivning av inlärda händelser (episodiskt minne), redogjorde Lars-Göran Nilsson för sökningen. ' inom Umeå kommun. Man har utöver drop outs, sjuka och avlidna uteslutit personer med syn eller hörsel- handikapp, intellektuellt handikappade och dementa samt personer med annat modersmål än svenska. De som ej deltog hade lägre inkomst. i0 test relaterade till medveten gängliga på Psykologiförlaget under hitintills kommit fram till i studien. de undersökningsresultat man \,- \r. Ett tidigt tecken på demens verkar vara att man har nedsatt prospektivt minne. När det gäller episodiskt minne försämras det med ökad ålder och grad av utbildning har ingen eller liten betydelse. Det semantiska minnet visar ingen eller ringa nedsättning och här har utbildning betydelse för resultatet, hög utbildning ger ingen nedsättning. Priming visar ingen skillnad på grund av ålder och inga könskillnader heller. I Betula-studien har man för föri en studie av det här sla- sta gången get analyserat testresultat med avseende på kön och man har funnit en överraskande skillnad mellan könen; kvinnorna har genomgående bättre episodiskt minne än männen! Varlör det iir så kan man ännu inte svara på och visst ger dessa resultat anled- till eftertanke och nya frågeställningar. Varför har man inte tittat på skillnader mellan könen i tidi- ning gare forskning och vad mer finns som dr könsspecifikt men som ald- rig lyfts fram? Det episodiska minnet är det min- ne som finns som hågkomst och åter- givning av personliga händelser. Detta minne utvecklas relativt sent och förutsätter en viss mognad hos individen både i tid och rum. Kvinnans uppgift har genom utvecklingshistorien varit den att ta hand om och organisera livet i familjen och den närliggande miljön medan männen av hävd inriktat sig på att spåra upp och nedlägga bytet. Är det ur dessa aspekter av manligt och kvinnligt liv som dessa skillnader i minne hänför sig och hur ter sig dessa olikheter ur ett aktuellt perspektiv? Är det så att mannen riktar in sig på en aspekt av livet t ex yrkeskaniären medan kvin- nan delar sin uppmärksamhet mellan arbete, familj, moderskap och ansvar för det sociala livet? Hormonella skillnader Ökad ålder gör dock att skillnaden mellan män och kvinnor minskar vad dra sammanhang förts fram att östrogen utgör ett skydd mot demens och ett antagande som man då kan göra i detta sammanhang är att skill- naden mellan män och kvinnor minskarpå grund av hormonellafaktorer. Kanske får vi svar på den frågan allteftersom data bearbetas vidare i studien. Betuala-studien studerar också hälsa, både den objektivt och den subjektivt upplevda. Man har när det gäller egen skattning av hälsa funnit en markant ökning av upplevd ohälsa vid 55-års ålder. Denna subjek- tivt upplevda ohälsa korrelerar ej med objektiva mått. Lars-Göran Nilsson kunde vid detta tillfälle inte ge ett entydigt svar på varför det förhål1er sig så. En aspekt kan kanske vara att upplevelse av ohälsa och att söka sjukvård blivit det uttryck för det existentiella livsskede som åldrande är, som står nutidsmänniskan till buds. gäller episodiskt minne. Den största förändringen i kvinnors liv som sker med ökad ålder är den förändrade Mctrit Andersson hormonproduktionen. Det har i an- Forskning angående bilförares lämplighet efter stroke Vid studiedagarna beskrevs i tre föredrag problematiken med forsatt körkortsinnehav efter begynnande demensutveckling eller annan påverkan av kognitiva funktioner. Flera projekt inom området är nu aktuella. Man räknar med att enbart stroke drabbar cirka 25 000 personer per år och att en stor del av denna patientkategori får kvarstående funk- tionsnedsättningar. Det föreligger emellertid flera svårigheter med att göra bedömningar huruvida kognitiva störningar föreligger och om dessa utgör en avgörande risk vid bilkörning. Vägverket har från och med 1 juli i år skärpt de medicinska kraven på körkortsinnehav. Allvarlig kognitiv störning som t.ex. kan föreligga vid demens, förvärvade hjärnskador, psykiska störningar och missbruk kan utgöra hinder för fortsatt körkortsinnehav. Vid bedömningen bör man särskilt beakta störningar i uppmärksamhet, omdöme och minne, i visuospatila och i psykomotoriska funktioner samt förekomst av känslomässig labilitet och ökad uttröttbarhet. Av föreskrifterna framgår att en specialistkompetent läkare inom Görel Caneman relevant område skall stå för bedömningen men att denne, vid behov, skall grunda intyget på en neuro- psykologisk undersökning. Görel Cctneman, arb etsterap eut och doktorarzd, Neurologiska kliniken, Karolinska sjukhuset, beskrev sitt utvecklingsarbete av en bilsimulator diir patienten ska agera i ett stort antal olika datorsimulerade trafiksituationer. Syftet dr att utveckla ett bedöm- ningsinstrument som en realistisk och tillämpbar metod inom sjukvården för bedömning av patienters lämplighet som bilförare efter slaganfall. Görel är bl.a. intresserad av att undersöka om vänster- resp höger- sidigt slaganfall skiljer sig åt i en simulerad bilsituation. om dessa till neglekt insjuknande bedömoch när efter ett ning kan göras. Testproceduren inleds med att patienten skattar sina trafikkunskaper och förväntad förmåga att köra i siskillnader kan relateras t1 edvanli ga neuropsykologiska tester med relevans för problematiS ken har en bra diskrimineringsförmå-sa pä 7}-ic eller mer. Särskilt reaktionsrid med i nlr i bitionsmomenr och förmå-ean att reagera selektivt under tidspress är r tkti-s. Visuo- Anna Lundquist Staffan Söderström mulatorn samt att ett papper-penna tesl (Stroke drivers screening assess- Patientgruppen jämfördes med en vanlig bil. På projektionsskärmar matchad kontrollgrupp vad gäller kön, ålder, utbildning och körerfarenhet. Undersökningen genomfördes i tre delar; ett neuropsykologiskt testbatteri, bedömning med bjuds olika trafiksituationer i en konsekutiv serie kombinerade med an- en avancerad bilsimulator och ett körprov bedömt av en trafikinspek- ment) genomförs. Därefter påbörjas bedömning i simulatorn som i sitt utseende och funktion är snarlik en dra trafikrelaterade stimuli. Efteråt ges feed-back på resultatet av körningen bl a via monitor visning av hantering av genomförda moment. Projektets tekniska del stöds av prosolvia Clarus i Linköping. Mot slutet av detta årräknar Görel med att inleda de forskningsmässiga studierna. Anna Lundquist, Leg psykolog, Neurorehab vid Universitetssjukhuset i Linköping, visade i sitt föredrag på svårigheterna med att finna relevanta kognitiva predikationsinstrument för bedömning av lämplighet för bilkörning efter hjärnskada. Anna har i ett forskningsprojekt, finansierat av Socialstyrelsen och Trafikmedicinska rådet vid vägverket, undersökt 29 slumpmässigt utvalda patienter med diagnoserna traumatisk hjärnskada och subarachnoidalblödning. 12 tör. Preliminära data visar vissa skillnader mellan patient- resp kontrollgrupp. I såväl de neuropsykologiska testen som i bilsimulatorkörningen presterade patienrgruppen sämre. främst vad gäller informationsbearbetning, reaktionstid under körning, exekutiv funktion och korttidsminne. I det praktiska körprovet var det främst uppmärksamhet som var sämre för patientgruppen. Datainsamlingen är väsentligen klar. Bearbetningen av data återstår och kommer så småningom att redovisas i två projektrapporter. Staffan Söderström, ne uropsykolo g, v id Hj iirnskadeenheten Centrallasarettet Västerås, redovisade erfarenheter av olika neuropsykologi ska test som han har arbetat med för att bedöma kognitiva funktioner hos bilförare efter sjukdom. spatiala förrrlå_uor är ju nödr ändiga vid komplexa och simultana uppeifter som bilkörning. Det har dock r isat sig att vanliga visuospatiala test inte på ett tillfredsställande sätr kunnat visa störningar av denna art. Trots en kognitiv försämring efter hjärnskada kan cirka 7 07o av patienter med skada i vänster hemisfeir återuppta bilkörningen. För patienter med skador i höger hemisfzir är motsvarande siffra cirka 507o. Försök med kognitiv träning har dock visar att bilkörningen blev bättre. Staffan börjar inom kort med ett pro- jekt avseende patienter som haft stroke och som bl a syftar till att se träningsbarhet inför fortsatt bilkörning. Patienterna kommer att undersökas med neuropsykologiska test, bedömas med bilsimulator och av en bilinspektör. Staffan avslutade med att be intresserade psykologer att använda hans mall för undersökning som kan utgöra ett framtida normmaterial. De olika inslagen visade på nödvändigheten av att finna normer och riktlinjer för hur neuropsykologiska funktioner efter hjärnskada skall bedömas och som har relevans för forlsatt bilköming. Neuropsykologer har här ett givet arbetsområde. Vägverkets författningssamlig (VVFS 1996:200) kan beställas per telefon 0243-15000. Roger Carlssctn hr Workshop med Yehuda Ben-Yishay Från Rusk institute, New York: Den terapeutiska miljön i neuropsykologisk rehabilitering Yeluda Ben-Yishay är en fcirgstark person vars karisntotiska personlighet betltdcle rttt cket för skapcLndet av det integrerctde newrop sykol o gis ka re hab ilit e rin g sp ro grammet. Progrctmmet vid Rwsk institute var det.första i Dr Yehuda Ben-Yishay Rusk lnstitute New York, USA sitt slag och var skolbildande. Andra.fram- stciende neuropsykologer utvecklade sina I verksamheter efter individuella Jörutscittningar och prioriteringa4 men utifrån erforenheterna på Rwsk. Det holistiska synscittet cir i dag accepterat i bl a Danmark, USA, Isroel, Norge, Finland, Italien och Tyskland. Yehuda har arbetat i över 30 år vid Rusk institutet, som är en del av Neyv York universitet. Han är född i Transsylvctnien, uppväxt i Israel och har studerat psykologi i USA, där en av lärarna, Kurt Goldstein, lcimnade djupa intryck och påverkade starkt hans inriktning och syn på hjrirnskadade personer. Han började som klinisk psykolog och hcmmade mer eller mindre av en slump i ett projekt vid Albert Einstein universitetet som handlade om rehabilitering. Projektet studerar effektiviteten ov en terapeutisk miljö vid rehabilitering av hjärnskadade - och på den vcigen blev det. I : Målen är: 1. Öka medvetenhet och förståelse utan att bryta ner individen. 2. Lär a ut kompensationstekniker. 3. För individen - att acceptera handikappet utan att bryta samman Ben-Yishay menar att användning av vardagsspråk inte bara befrämjar kommunikation mellan olika yrkeskategorier utan det tvingar också den enskilde teammedlemmen att tänka efter vad han eller hon menar istället för att gömma sig bakom facktermer. Det finns inga hemligheter r,- Det terapeutiska samhället - den neuropsykologiska rehabiliteringens I srundläsgande bas Det terapeutiska samhället i programmet består av ett tiotal patienter. Dessa kallas trainees för att ytterligare öka avståndet från sjukhusmiljön, deras anhöriga och teamet. Teamet består till hälften av neuropsykologer, ett par "arbetsanpassare" (vocational counselors) och speciallärare. Proportionen trainees/teampersonal är 2/1. Basen för behandlingen i det terapeutiska samhället är teamarbetet. Teamet iir starkare, är mer än summan av de enskilda terapeuterna. Ledarskapet roterar inom teamet vid teamkonferenserna. Beslut fattas gemensamt och fdljs lojalt av alla. Detta gäller alla drenden, såväl de som berör trainees och de som berör teammedlemmarna, t.ex. vid anställningar. För eventuella misstag ansvarar man gemensamt, beröm delas av alla. Man hjälps åt med att tala på teammöten, leda dessa, lära varandra att uttrycka sig klart och koncist, motivera beslut för att effektivisera möten. Man strävar medvetet efter att använda samma ord för begrepp och undvika specifika facktermer för en viss yrkeskategori. I kontakten med trainees klargörs tidigt att det inte kan finnas några hemligheter mellan en enskild teammedlem och trainee annat än i mycket speciella undantagsfall. Ett sådant undantag tog Yehuda upp, det gällde en HIV smittad patient som deltog i programmet på grund av en neurologisk åkomma. Förtroenden kan tas upp i hela teamet men tystnadsplikten utåt är mycket sträng. Ett utmärkt sätt att jobba för en konsekvent behandlingslinje och att förhindra att teammedlemmar spelas ut mot varandra. Teamarbetet - planering och samarbete i detalj Teamet träffas en stund varje morgon och planerar dagens behandlingsarbete. En medlem har en speciell ställning i förhållande till en trainee (counselor) men det kan vara en annan teammedlem som leder dagens övningar (coach) och en tredje som medverkar. En del i det terapeutiska arbetet bygger på rollspel inför åhörare. Dessutom videofilmas inslagen och diskuteras efteråt med traineen. Både individuell och gruppbehandling ingår och kognitiva och psykoterapeutiska inslag blandas. Det behövs mycket utbildning också för teamet. Ett bra t3 team är som en väl inövad symfoniorkester - menar Yehuda, det tar minst ett år att komma in i teamarbetet även för personer med förkunskaper! literingen och återfå hopp, självkänsla och självuppskattning. Det funktionella målet är autonomi, självständighet i vardagen, i sociala sammanhang och beroende på förutsättningar, i arbete. Höga krav ställs på medartletare En terapeut måste kunna uttrycka komplexa idder kort, i en enkel form, menar Yehuda. Den terapeutiska processen är till stor del pedagogisk. Den hjärnskadade måste förstå problemet på sin egen kognitiva nivå men i hela dess vidd. Eftersom så stor del av arbetet utgörs av rollspel måste terapeuten känna sig hemma i gruppen med åhörare, anhöriga, kollegor på studiebesök, andra trainees, som i ett akvarium. Det gäller att ha skådespelarfärdigheter. Han jämför rehabiliteringsarbetet med ett löpande band. Det terapeutiska arbetet - att befrämja ett återskapande av jag-funktioner De terapeutiska metoderna för hjärnskadade är mycket annorlunda - för icke hjämskadade ger terapin hjälp med att bli medveten om och integrera känslor. medvetenhet och beteende, medan neuropsykoterapi hjälper till att etablera dessa samband. Terapeuten arbetar på fältet. ger inte bara råd utan hjälper til1 att tillämpa de nyvunna kunskaperna och insikten praktiskt i vardagslivet. Terapeuten etablerar en modell för beteendet som pa- Patienten rör sig framåt under återhämtning efter en skada. Själva den fysiologiska återhämtningen, tidigare tienten försöker efterlikna. Man r'änder på processen 180 grader, menar Yehuda, terapin är mera lik konventionell rehabiliteringsinsatser, patientens personlighet, hans sociala och ekonomiska omständigheter bildar en ständigt pågående process, som kan liknas vid ett löpande band i rörelse. Det gäller för terapeuten att stiga på och försöka gripa tag i patientens uppmärksamhet och upptäcka var det är mest effektivt att ingripa. psykoterapi mot slutet. Det är då man kan uppmuntra till större självständighet och kan strama upp ramarna. Det terapeutiska arbetet med hjämskadade är som att skala lök baklänges. Man sätter ihop löken lager på la- Hur blir man anställd i ett sådant team? Teamet selekterar nya teammedlemmar. Det anses vara självklart att alla har utbildning i neuropsykologi, även om deras basutbildning kan variera, t.ex. några är kliniska psykologer i botten, andra har arbetat inom kognitiv neuropsykologisk forskning. Pappersmeriter, utbildningsbakgrund, betyg räknas bara till l5-207a. Mycket stor vikt fästs vid personlig lämplighet, en synpunkt som man ser allt oftare i svenska anställningssammanhang. Den blivande medlemmen inbjuds till att auskultera programmet i två dagar före intervjun. Då ser han vad programmet går ut på, hur man arbetar. I anställningsintervjun tar man upp frågor kring auskultationen för att få en uppfattning om obserr,zationsförmåga och anpassningsförmåga till nya situationer. Det viktigaste momentet i anställningen är intervjun med 8-7 personer från teamet. Man iakttar aspekter som hur man för sig i grupp, om man kan bli av med yrkesslang och uttrycka sig i enkla termer samt försöker få en uppfattning om personens flexibilitet och improvisationförmåga. Teamet beslutar gemensamt om anställning. Grundläggande begrepp, mål Identiteten acceptans - kompetens bemästrande - kompensation medvetenhet - engagemang Acceptans är det främsta målet i bearbetningen. Att kunna sluta sörja sin förlust och återfå förmågan att njuta av livet. Att se det meningsfulla i sina framsteg i rehabi14 ger. Han rekommenderar icke-verbala tekniker som psykodrama. Man kringgår den kognitiva nivån och eventuella problem genom att visa på konkreta situationer. Hur ser hjärnskaderehabiliteringens framtid ut? Parallellt med den kärva ekonomiska situationen för medicinsk vård i USA ökar trenden att ifrågasätta värdet av terapeutiska interventioner. Detta oroar de flesta som arbetar enligt den neuropsykologiska modellen. Yehudas recept är att vara tydlig, att försöka definiera vad man tar betalt för, att påverka avnämarna, i USA framförallt forsäkringsbolag. Det finns en trend till ökad omfattning för öppenvårdsrehabilitering i USAoch Tyskland, medan slutenvård kortas ner. Det är viktigt att informera, arbeta systematiskt för att bevisa effektivitet. Den terapeutiska modellen fungerar - konstaterar Yehuda Ben-Yishay. Förändringarna är en del i systemet. Aniko Barfai I Rapport från APA's årsmöte I augusti månad varje år hålls Amerikas största psykologmöte, årskongressen för American Psychological Association (APA), där femtioen divisioner samsas om utrymmet i något kolossalt kongresskomplex i en av USAs eller Kanadas storstäder. Här finns varje område inom psy- kologi representerat från divisioner som Population and Environmental Psychology och Psychological v, Study of Lesbian and Gay Issues till mer traditionella områden såsom ut- vecklingspsykologi, skolpsykologi och Division of Psychoanalysis. Naturligtvis finns också det neuropsykolo giska intresset representerat heten att utöka kunskaperna inom dessa angränsande ämnesområden och att därmed främja ens eget arbete och forskning inom neuropsy- kologi. Arets APA-möte, den 104:e årskongressen, var förlagt till Toronto. Under fem dagar bjöds det pä 121 posters och föredrag samt 10 symposier och flera diskussionssemin- mental Psychology, Human Percep- tion and Performance, Journal of Memory and Cognition). För deltagande i årskongressen Några av höjdpunkterna på programmet var Donald T. Stuss' gästsymposium om "Cognitive Neuroscience Applications to the Study of Traumatic Brain Injury" samtAdele ren". Av speciellt intresse för oss som inte har engelska som modersmål hölls ett symposium om adaptationssvårigheter och hänsynstaganden vid översättning av psykolo- arbetsgrupp under titeln "Pre-frontal Cortex Function in Young Child- Med neuropsykologi följer ju i giska testmetoder. Under dagarna i Toronto mötte jag endast en svensk deltagare. Kanske känns det mindre angeläget att delta i amerikanska sammanhang då det inte finns en direkt uttalad internationell inriktning men eftersom jag allmänhet ett intresse för tangerande ämnesområden som t.ex. geriatrik, utvecklingspsykologi, psykosomatik har upplevt några berikande APA möten skulle jag gärna vilja uppmuntra andra svenskar att också forskning, teorier och tankar. (tex: Neuropsycholog!, Neuropsychology Abstracts, Behavioral Neuroscience, Journal of Experi- gor i klinisk neuropsykologi. medlemmar. Många kollegor både hiir i Sverige och i USA fcirsöker undvika dessa jättekongresser för att istället dispo- tillägna sig gränsöverskridande du reducerat prenumerationspris på APA s 36 tidskrifter varav ett flertal är av intresse för neuropsykologer Experimental Psychology: Leaming, Diamonds lasci nerande presentation av forskningsresultaten från hennes kologiska symposier av främsta kvalitet medan man även får chans att delta. För medlemskap i Division 40 krävs först ett medlemskap i APA. Det kostar $20 och för det priset får arier som bl.a. behandlade etiska frå- genom "Division 40", Division of Clinical Neuropsychology som nu är en av vdrldens största neuropsykologiska föreningar med över 4.000 nera den tid man har på specialkonferenser. PåAPAmötet kan man dock ta del av ett flertal neuropsy- -l och familjedynamik. Hiir ges möjlig- krävs inte medlemskap. Ansökningar för presentationer brukar behöva vara ins2inda i början av december. Nästa års möte kommer att hållas i Chicago. Om du dr intresserad av att bli medlem så skicka $20 till: American Psychological Association, Membership Department, 750 First Street, NE, Washington, DC 20002-4242U51'. För medlemskap i Division 40 krävs först ett APA medlemsnummer. Jag har ansökningsformulär till Division 40 och bistar gärna om det finns intresse. Kontakta mig på adress: Neurologiska Kliniken, Lunds Universitets 221 85 Lund. sj ukhus, Ia Rorsman v- I5 Porto betalt i Sverige VASTRA regionen OSTRA regionen Seminarium hösten 1996 samt kallelse tiil Årsmöte Seminarier hösten 1996 Torsdag 5 december, kl 14-16 Minnesfunktioner hos normalt åldrande och vid Alzheimers sjukdom - prof Lars Bäckman. Lokal: Psykologiska inst, Datorsalen, 1 trp, Haraldsg 1 (vid Linn6platsen), Göteborg 8 november, kl 14.30-16 Utvärdering av holistiskt rehabiliteringsprogram för patienter med epilepsi - psykolog Mirja Johansson Lokal: Danderyds sjukhus, byggn lB, plan 5, Sal 3. 6 december, Följande medlem hälsas välkommen Medlem - Psykolog Görel Kvist Elle Ambros Regional representant kl 14.30-16 Kolmonoxidförgiftning, behandling och sequelae. Ö1 polke Lind & doktorand Wendela Schnittger Lokal: Danderyds sjukhus, byggn i8, plan 5, Sal 3 Följande medlemmar hälsas välkomna Medlem - Psykolog Ingrid Adolfsson Soile Leino Eva Andersson Mats Edholm Ann Sr,'ensson Allborg Lars OIof Nilsson Sylvia Mellfeldt Milchert Str;dmedlem Christian Oldenburg Kristina Forsman Aniko Bartfai Regional representant NORRA regionen SODRA regionen j- Följande medlem hälsas välkommen Följande medlemmar hälsas välkomna Stödmedlem Medlem Inger Hallström Stödmedlem Roger Jonsson Regional representant t, 1.."i jii..'. .. ii : i ,', , , r,. - Psykolog - Susanna Vestberg. Lena Dahl - Anders Varenius Jarl Risberg Regional representant Utgivren av,Svefi$es,Nenrqpstkolo$ers,Föiening , ,'Chefuedåkiör,oehånSvåiigutgitåie:,,':r, ,,',,, Aki Johanson. Avd för Geriatrisk Psykiatri. Byggn M I I. Box 638.220 09 Lund Tel: 046- ll 42 41, Fax: 046-17 42 31. E-mail: [email protected] Föreningens Postgiro: 43298 04 - | ,'r I