Nytt om smittor –
Aktuella nerslag i smittornas värld
Anna Ohlson, Växa Sverige
[email protected]
Schmallenbergvirus
Bakgrund
Schmallenbergvirus (SBV) är e nyupptäckt virus som
drabbar idisslare. Viruset iden fierades 2011 e er a kor
i Holland och Tyskland insjuknat med feber, nedsa ap t
och minskad mjölkproduk on. Smi an spreds över Europa
under 2011–2012 och vid en tankmjölksundersökning hösten 2012 påvisades an kroppar mot SBV i besä ningar från
stora delar av Sverige (SVA, 2013a). Om kor infekteras dag
75–100 i dräk gheten kan det orsaka missbildade foster, vid
en infek on digare kan det ge reproduk onsstörningar i
form av omlöpningar och aborter. Viruset sprids med svidkno , i Sverige räknas april ll november som kno säsong.
Svidkno dras ll djur, vilket gör a djuren kan bli smi ade
även inne på stall. Rapporter visar a SBV också kan spridas
via sperma. Viremin är kortvarig (4–6 dagar) och o ast ses
inga eller lindriga kliniska symtom när djuret infekteras.
Följderna av schmallenbergvirus 2012
Under våren 2013 rapporterades cirka 0,15–0,3 % av alla nyfödda kalvar som missbildade med en topp i mars, jämfört
med digare år då det var cirka 0,07–0,15 % vid samma dpunkt (kokontroll/ härstamningskontroll/KAP). Även toppen
för påvisande av SVB i foster var i mars (Erika Chanais, SVA,
personlig kommunika on juni 2013). Om man räknar bakåt
i den, baserat på fullgångna dräk gheter och vilken d av
dräk gheten som ger missbildning, så var infek onstoppen
för SBV i Sverige under september–oktober 2012, medan
virusintroduk onen troligen skedde någon gång under
sensommaren. En webbaserad enkätundersökning genomfördes under våren för a se hur SBV drabbat svenska nötkreatur. Totalt 180 besä ningar svarade på undersökningen,
varav 60 mjölkbesä ningar. I enkäten angav lantbrukarna
bland annat kalvningsresultatet för 2013 och 2012. Resultatet visar a det var en numeriskt högre andel av djuren som
inte hade kalvat normalt i dikobesä ningarna 2013 (median
80 %; interkvar l varia onsbredd (IKV) 85–96) jämfört med
2012 (medan 96 %; IKV 81–100), medan det för mjölkbesä ningarna var liknande siffror för 2013 (median 92 %;
IKV 84–97) som för 2012 (median 93 %; IKV 85–96). Även
om dessa siffror bygger på e litet antal gårdar är de i linje
med det förväntade u allet, då dikobesä ningar har en mer
koncentrerad betäckningsperiod jämfört med mjölkkor och
SBV kan därmed få större konsekvenser.
Ny infektionsvåg 2013?
Vid den na onella tankmjölksscreeningen i november 2012
var 72 % av de 723 slumpvis utvalda besä ningarna an kroppsposi va för SBV (SVA, 2013a). Det var stora regionala
skillnader där alla provtagna gårdar i södra Sverige var
an kroppsposi va medan det var mer nega va besä ningar
norrut. I Europa har man se a genomgången infek on
Växa Sverige
har ge god immunitet nästa säsong. En undersökning av
absorbansvärdet (mängden an kroppar) hos de an kroppsposi va besä ningarna visade dock en stor varia on både
mellan landsdelar och lokalt inom regioner (Erika Chanais,
SVA, personlig kommunika on juni 2013). Inom samma
geografiska område fanns det besä ningar med lågt och
med högt absorbandsvärde, även i södra Sverige. E lågt
värde innebär a en mindre andel av djuren har an kroppar. De a visar a det finns mo agliga djur i alla delar av
landet i händelse av a SBV kommer in i landet även denna
säsong. För a kunna upptäcka en eventuell ny infek onsvåg pågår en studie på SVA där cirka 650 mjölkbesä ningar
analyseras för påvisande av an kroppar mot SBV i tankmjölken månatligen under april ll november. I prover tagna
fram ll och med juni månad har inga nyinfek oner kunna
upptäckas (Karl Ståhl, SVA, personlig kommunika on augus2013). För andra vektorburna sjukdomar har man se a
det tar en viss d för smi an a byggas upp i kno populaonen, vilket innebär a risken för smi a är störst i slutet
på sommaren och under hösten.
Salmonella
Tankmjölksundersökning 2013
Under 2013 analyseras tankmjölksprover från alla mjölkbesä ningar för påvisande av an kroppar mot Salmonella
spp. (4683 besä ningar; Estelle Ågren, SVA personlig
kommunika on juli 2013). Resultatet från undersökningen
kommer a vara llgängligt inom kort. Den senaste na onella undersökningen gjordes 2007 på 1 000 slumpvis
utvalda mjölkbesä ningar vilket visade en låg prevalens av
an kroppar mot S. Typhimurium (1,2 %) och S. Dublin (0,6
%), men med stora regionala skillnader där förekomsten
var högst i Kalmar län (SVA, 2008). Möjlighet ll återkommande salmonellakontroll via tankmjölksprover diskuteras
för närvarande. Forskning visar a llgängliga ELISA-tester
för påvisande av an kroppar mot S. Dublin har llräckligt
hög specificitet för a kunna användas ll ru növervakning
(Nyman et al., 2013).
Foderutbrott våren 2013
Vid ru nprovtagningar på e foderföretag i Uppsala upptäcktes i april 2013 foder som var smi at med S Mbandaka.
Av 135 provtagna nötbesä ningar var o posi va; nio
mjölkbesä ningar och en slaktnöt. E fåtal besä ningar
med får, gris, höns, häst och struts analyserades också
men inga var smi ade. Jämfört med andra vanligt förekommande salmonellatyper är infek onsdosen hög och
utsöndringsgraden låg för S Mbandaka, vilket gör a det
inte behövs lika omfa ande åtgärder för a få bort smi an
utan bekämpningen består av a hålla goda skötsel- och
hygienru ner (SVA, 2013b). De spärrade gårdarna provtas
med en månads mellanrum, två nega va prover behövs
Djurhälso- och U odringskonferensen 2013
9
för a ly a restrik onerna på gårdarna. Vid den första
uppföljande provtagningen var sex besä ningar nega va,
dessa var nega va även vid den andra provtagningen och
blev därmed friförklarade. De kvarstående fyra besä ningarna har visat en lovande utvecklig avseende reduk on
av smi ryck då vissa djurgrupper har provtagits nega va,
alterna vt hela besä ningen vid en provtagning (Maria
Lundh, Jordbruksverket personlig kommunika on juli 2013).
Uppföljande provtagning pågår på dessa besä ningar.
Anna Ohlson blev färdig
veterinär för snart o år
sedan. Hon har jobbat som
distriktsveterinär i Uppland.
Gick sedan över ll a
forska om infek onssjukdomar på mjölkkor. Disputerade 2010. Började på Svensk
Mjölk i maj 2012 och är nu
på Växa Sverige.
Bovint coronavirus och bovint respiratoriskt syncytialt virus
Anna Ohlson är grym på a
göra fynd på Blocket, en rikg Leksandspatriot och har
en ka som heter Kärs n.
För a få bä re kunskap om hur bovint coronavirus (BCV)
och bovint respiratoriskt syncy alt virus (BRSV) sprids mellan besä ningar, regioner och länder har e doktorandprojekt vid SLU genomfört molekylärepidemiologiska studier
(Bidokh , 2013). PCR-posi va prover från kliniska utbro
med hosta och/eller diarré från olika delar av landet har
under fem år undersöktes med sekvensanalys. Resultatet
visade en hög grad av iden tet, vilket tyder på a vi i Sverige har våra egna stammar av BCV och BRSV som cirkulerat
bland svenska nötkreatur under lång d. De a innebär
prak skt a bekämpande av dessa virus skulle kunna vara
möjligt i Sverige då det inte verkar ske någon betydande
nyintroduk on från andra länder.
Referenser
Bidokh MR. 2013. Epidemiology and Molecular Tracing of Bovine Coronavirus and Bovine Respiratory Syncy al Virus Infec ons in Ca le Herds. Thesis 2013:34, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden
Nyman AK., Ågren EC., Bergström K., Wahlström H. 2013. Evalua on of the
specificity of three enzyme-linked immunosorbent assays for detec on of
an bodies against Salmonella in bovine bulk milk. Acta Vet. Scand. 55:5
SVA 2008. Sjukdomsrapportering 2008, SVA:s rapportserie 10 ISSN
1654–7098
SVA 2013a. Surveillance of infec ous diseases in animals and humans in
Sweden 2012, Na onal Veterinary Ins tute (SVA), Uppsala, Sweden. SVA:s
rapportserie 26 ISSN 1654–7098.
SVA 2013b. Y rande: Underlag för beslut om hantering av nötkreatursbesä ningar där S Mbandaka påvisats. SVA dnr 213/348.
10
Djurhälso- och U odringskonferensen 2013
Växa Sverige
Nytt om smittor –
Aktuella nerslag i smittornas värld
Anna Ohlson, Växa Sverige
Sida 1 av 2
Schmallenbergvirus - bakgrund
Nytt om smittor
Aktuella nedslag i smittornas värld
Anna Ohlson, Växa Sverige
• Upptäckteshösten2011efter
attkoriTysklandochHolland
insjuknat
• Kangemissbildningarvid
infektiondag75Ͳ100
• SnabbspridningöverEuropa
• Dökuppisammaområdesom
Blåtunga2006
FluTrackers.com
Rapporterade missbildningar
Källa:NilsͲErikLarsson,VäxaSverige
Källa:LindaSvensson,SVA
SBV påvisat i foster 2012/2013
30
SBV – kalvningsenkät 2013
• Totalt180besättningarsvaradepåenkäten,
varav60mjölkbesättningar
25
20
Numberof
15
positiveherds
sheep
cattle
10
5
0
Nov
2012
Dec
2012
Jan
2013
Feb March April
2013 2013 2013
May
2013
• Andelnormalakalvningaravdekor/kvigor
somförväntadeskalva:
Median(IKV)2012
2013
Diko
96%(81Ͳ100) 80%(65Ͳ93)
Mjölk
93%(85Ͳ96) 92%(84Ͳ97)
Källa:ErikaChanais,SVA
Växa Sverige
Djurhälso- och U odringskonferensen 2013
15
Nytt om smittor –
Aktuella nerslag i smittornas värld
Anna Ohlson, Växa Sverige
Sida 2 av 2
SBV ny våg 2013?
• Tankmjölksprovertaspåca650besättningar
månatligenapril– november
• Inganyinfektionert.o.m.proveruttagnaijuni
• VektorburensmittaͲ byggsuppiknottpopulationen,
förväntasvarahögstriskundersensommarochhöst
Salmonella - fodersmittan 2013
• S.Mbandaka
• Höginfektionsdosochlågutsöndringsgrad,
bekämpasgenomatthållabraskötselͲ och
hygienrutiner
• 10positivaav135provtagnanötbesättningar
Ͳ 6negativavidförsta&andrauppföljningen
Ͳ 4kvarvarande,harenlovandeutveckling
Salmonellascreening
• Tankmjölksundersökningantikroppar2013,alla
mjölkbesättningar(4683gårdar)
Ͳ Resultatinomkort
• Tankmjölksundersökning2007(1000gårdar)
Ͳ S.Dublin0,6%
Ͳ S.Typhimurium1,2%
• Återkommandesalmonellakontrollvia
tankmjölksproverdiskuteras
16
Djurhälso- och U odringskonferensen 2013
Växa Sverige
