Kapitel 2:
Atmosfären
Runt hela jorden finns ett luftlager. Lagret kallas för atmosfären och innehåller
alla de gaser som beskrevs i tabellen tidigare. Atmosfären är i sin tur indelad i
olika lager eller sfärer.
Troposfären. Detta lager är cirka 15 km högt över havet. Ungefär 80 % av
luftens gaser finns här. Mellan en och fyra procent av atmosfären består av
vattenånga och nästan allt av det finns här i troposfären. Det är också i
troposfären som det finns väder. Temperaturen avtar med höjden över havet.
Det är alltså varmast närmast jordytan och blir kallare och kallare högre upp i
troposfären.
Stratosfären. Efter troposfären följer stratosfären upp till en höjd av ungefär 50
km. i detta lager finns ozonlagret som skyddar jorden mot UV-strålning. Denna
absortion av UV-strålning gör att det blir varmare ju högre upp man kommer i
stratosfären.
Mesosfären. Stratosfären följs av mesosfären, som sträcker sig cirka 80 km upp
från havsytan. I mesosfären blir det åter kallar ju högre upp man kommer.
Termosfären. Atmosfärens sista lager har inget tydligt slut utan avtar successivt
och vid en höjd av cirka 100 km övergår den till rymden. Temperaturen stiger i
detta lager ju högre upp man kommer, beroende på att man kommer närmare
solen. Ännu högre upp planar temperaturkurvan ut, vilket innebär att
temperaturen inte längre ökar.
www.pedagogikmedmusik.se
1
Kapitel 2:
Skriv minst fem frågor till texten om atmosfären:
www.pedagogikmedmusik.se
2
Kapitel 2:
Växthuseffekten
Växthuseffekten finns på grund av att vi har en atmosfär. Utan atmosfären och
växthuseffekten, hade inget liv kunnat leva på jorden. På bilden till vänster
saknar jorden en atmosfär. Då reflekteras solens strålar på jordytan och
förvinner ut i rymden. Detta hade fått till följd att jorden hade blivit väldigt
varm på dagen och oerhört kall på natten.
På bilden i mitten har jorden en atmosfär och därmed finns växthuseffekten.
Solstrålarna absorberas av så kallade växthusgaser (illustreras av de svarta
prickarna i bilden) som finns i luften, till exempel koldioxid och vattenånga.
Detta gör att värmestrålningen stannar kvar längre, vilket i sin tur gör att
temperaturen blir högre och jämnare.
På bilden till höger finns en växthuseffekt som ska föreställa den vi har idag.
Människans påverkan genom förbränning av fossila bränslen, som kol, olja och
bensin, har gjort att det finns väldigt mycket växthusgaser i atmosfären. Detta
gör att temperaturen stiger mer än naturligt och detta är negativt för miljön.
Temperaturhöjningen gör bland annat att polarisarna smälter, med stigande
havsnivå som följd. Antalet översvämningar i världen kommer att öka i takt
med att temperaturen stiger, och på sikt kan vissa landområden försvinna helt
under vattnet. Det är bland annat om detta som miljöforskare varnar för i TV,
radio och tidningar.
www.pedagogikmedmusik.se
3
Kapitel 2:
Skriv minst fem frågor till texten om växthuseffekten:
www.pedagogikmedmusik.se
4
