Hushåll
Service
Foto: WWF/Jack Stein Grove
15%
Energisektorn
37%
Industri
21%
Transporter
Klimatförändringen
är redan här
27%
Fördelning av koldioxidutsläpp
mellan olika sektorer (%)
Global uppvärmning och klimatförändringar drabbar både
människor och djur runt om i världen. Den ökande medeltemperaturen på jorden kan påverka livsvillkoren för en
tredjedel av alla växter och djur redan i slutet av 2000-talet.
Koraller bleknar
och dör
när temperature
n i havet
blir för hög.
Foto: WWF-Cano
n/Cat Holloway
Foto: WWF Canon/Adam Oswell, Edward Parker, Nigel Dickinson och Susan Wells
Minska ditt FOTAVTRYCK
SPARA ENERGI! Här finns många tips: välj
energieffektiv uppvärmning av bostaden,
tilläggsisolera, välj energisnåla vitvaror och
andra apparater.
SÄNK INOMHUSTEMPERATUREN en grad,
vädra kort och effektivt, släck lampor när du
lämnar rummet, använd inte TV:ns stand-by
funktion. DUSCHA SNABBT, byt till lågenergilampor, laga mat energisnålt, använd lock
på kastrullen, stäng av spisen tidigare och
utnyttja eftervärmen.
Man vet att allt fler arter kommer att dö ut
när klimatet blir varmare. Ovanliga arter,
splittrade ekosystem och områden som redan lider av föroreningar och avskogning är
mest känsliga för klimatförändringar.
Samtidigt kommer vi människor också att påverkas av den förändrade temperaturen och dess effekter. Klimatförändringens effekter märks över hela jorden
genom:
MINSKAD HAVSIS PÅ ARKTIS
År 2002 hade havsisarna på Arktis minskat med 9 procent mer än medelvärdet för
de senaste årtiondena. När isarna smälter
allt snabbare hotas isbjörnen som är beroende av sin naturliga levnadsmiljö.
TORKA OCH VÄRMEBÖLJOR
Den förstärkta växthuseffekten var sannolikt en nyckelfaktor när Australien år 2002
drabbades av den värsta torkan dittills.
En värmebölja som krävde 35 000 liv
STIGANDE HAVSNIVÅER
svepte
samma år över Europa. Även stäNär vatten värms upp ökar dess volym.
der
i
USA
och Indien upplevde enorma
Smältvatten från ismassor bidrar också. Övärmeböljor.
nationer i Indiska oceanen och Fijiöarna i
DJUR SOM DÖR
Stilla havet drabbas redan av höjda havsnivåer och några av öarna kan i framtiden Beståndet av nordatlantisk lax minskade
drastiskt när havstemperaturen steg 6° C
försvinna helt.
över det normala 1997. Ju varmare vattnet
blir, desto mer mat behöver laxen. Blir det
för varmt svälter laxen ihjäl.
Koraller bleknar och dör när temperaturen i havet blir för hög. Fortsätter koralldöden i nuvarande takt kan hela Barriärrevet vara dött inom hundra år.
GLOBAL GLACIÄRSMÄLTNING
I och med att isarna smälter ökar risken för
förlorade ekosystem, översvämningar och
brist på dricksvatten. Miljontals människor i kustområden är i fara.
Foto: WWF-Canon/Claire Doole
KAN man mäta sitt energifotavtryck?
?
varmare
Den så kallade växthuseffekten är ett naturligt
fenomen. Ordet används för att beskriva vissa gasers påverkan på klimatet. Vår viktigaste
växthusgas är vanlig vattenånga som står för
det mesta av den naturliga effekten. Mängden
vattenånga i atmosfären beror på temperaturen som i sin tur påverkas av andra naturligt
förekommande växthusgaser som koldioxid,
metan och lustgas.
Växthusgaserna brukar liknas vid en filt
som lägger sig runt jorden – och under filten
blir det varmare. Ungefär två tredjedelar av
solens strålar absorberas vid jordens yta och i
atmosfären. Resten reflekteras tillbaka till rymden. För att temperaturen inte ska stiga måste jorden skicka ut motsvarande den mängd
energi som kommer in. Detta sker med värmestrålning.
Växthusgaserna i atmosfären fångar upp
den utgående värmestrålningen och omfördelar energin. Vi får då ”filteffekten”. Ju mer
koldioxid vi släpper ut, desto mer vattenånga
bildas i atmosfären och växthuseffekten förstärks ännu mer.
Foto: WWF-Canon/Claire Doole
Varför blir det
Allt vi gör kräver energi. Laga mat, åka
till skolan eller jobbet en måndagsmorgon
med bussen, spela spel på datorn, åka på
en sista-minutenresa utomlands, duscha
varmt och skönt efter träningen, bila till
fjällen en vecka på sportlovet och värma
upp huset när det är kallt i februari.
Ditt val av uppvärmning, transportmedel, semesterresor och dina duschvanor bidrar till hur stort just ditt energifotavtryck
Energin måste komma från förnybara källor.
är. Ett lands totala energifotavtryck är den
area som behövs för att bidra till landets
energikonsumtion. Sverige har ett energifotavtryck som motsvarar drygt tre hektar per svensk. Med detta resultat ligger
vi faktiskt bland de värsta energislukarna i världen och i västra Europa är det
bara England, Belgien/Luxemburg, Finland och Danmark som ”slår” oss i energifotavtryck per invånare.
Vi svenskar hör till de
värsta energislukarna.
SKA man mäta sitt energifotavtryck?
Energifotavtryck brukar beräknas genom
att omvandla utsläpp av koldioxid, CO2,
till den area av skog som behövs för att ta
upp denna mängd koldioxid. Det finns en
fara i detta räkneexempel. Myndigheter,
organisationer och beslutsfattare kan luras att tro att de kan plantera skog för att
fortsätta med sin stora energiförbrukning
och därmed sina stora utsläpp av växthusgaser. Detta är fel, man kan inte plante-
ra sig ur den här globala uppvärmningstrenden.
Energiförbrukningen måste minska. Det kan göras genom att utveckla användningen av ny teknik vid kommunikation, ställa krav på energisnåla bilar, hus
och apparater, tänka energisnålt vid planering av städer samt genom att använda
energi mer effektivt. Energin måste komma från förnybara källor.
WWF anser att:
Ökningen av jordens medeltemperatur måste hållas under 2° C jämfört med industrialismens början för att vi ska ha en chans att undvika farliga klimatförändringar.
Minska ditt FOTAVTRYCK
VÄLJ ELBOLAG som kan leverera el från
förnybara energikällor
VÄLJ DET MEST MILJÖVÄNLIGA FÄRDMEDLET, gå, cykla och åk mer kommunalt
VÄLJ MILJÖBILAR eller bensinsnåla bilar,
samåk gärna
10 • VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK
För att det ska vara möjligt att nå detta mål när det gäller
klimatförändringen, menar WWF att det krävs en drastisk
minskning av koldioxidutsläppen. Detta gäller framför allt
i industriländerna.
Över hela världen samverkar WWF för att skapa nytänkande partnerskap med politiker, företag och forskare. Vi stöder Kyotoprotokollet* och andra instrument
som kan hjälpa oss att ställa om våra energi- och transportsystem.
Kyotoprotokollet bör emellertid ses som ett första steg
och är i sin nuvarande utformning inte tillräckligt för att
vi ska komma till rätta med problemen. Idag krävs att
enskilda länder vågar gå före och göra mer än de förbundit sig till.
* Kyotoprotokollet från 1997 är ett protokoll som drygt 150 av
världens länder har skrivit på. Målet är att länderna ska minska sina
utsläpp av växthusgaser till atmosfären och överenskommelsen
innehåller konkreta åtgärder för att nå dit.
