Sammanfattning av de viktigaste från NTF kongressen NTF kongressen beslöt att arbetsprogrammets 6 punktprogram enligt nedan skall prioriteras under kongressperioden. Arbeta med klimatfrågan utifrån de principer som formulerats av ITF. Inom de närmaste åren kommer klimatfrågan att ställa allt större krav på lösningar. NTF och medlemsförbunden har allt att vinna på att vara väl förberedda för den debatten. NTF kan lägga fram förslag som påverkar de krav som kommer att riktas mot transportbranschen, men också lyfta fram strategier som säkrartrygghet i oundvikliga förändringsprocesser. NTF kan förorda en expansiv politik som tar itu med klimatproblemen och samtidigt minskar arbetslösheten genom storskalig utbyggnad av klimatsmart teknik. Klimatfrågan påverkar alla transportslag mer eller mindre. Det nödvändiga förändringsarbetet kräver kunskap och krismedvetenhet. NTF bör verka för kunskapsförmedling i sektionerna och i medlemsförbunden. Utveckla organiseringsarbetet och förmedla kunskap om framgångsrika metoder att öka den fackliga organisationsgraden och förmågan att organisera utländsk arbetskraft. Stoppa EU:s planer på att införa en öppen åkerimarknad i enlighet med det utredningsförslag som presenterades hösten 2012. Arbeta med frågor som rör bemanningsdirektivet och ”falskt egenföretagande”. EU har flaggat för regelverk som kan begränsa användningen av billig arbetskraft via både falska egenföretagare och utländska bemanningsföretag, men utfallet av det arbetet är osäkert och kan påverkas. Stora ansträngningar bör läggas på att påverka processen och därmed minska utrymmet för lönedumpning. Undersök och diskutera de nya förutsättningarna för nordiska kollektivavtal inom det egna branschområdet . Utveckla ett systematiskt samarbete som bygger på informationsutbyte kring fackliga strategier och hur olika EU-regler tillämpas i medlemsländerna. God praxis i ett land kan ge goda argument i det fackliga arbetet i länder med sämre praxis. Motion - Schysta arbetsvillkor på världens hav Den globala sjöfarten har genom sin historia och internationella prägel på många sätt kunnat undvika effektiv reglering och granskning. Detta har gett och ger fortfarande utrymme för oetiskt företagande och osund konkurrens, vilket får katastrofala följder för tusentals sjömän som arbetar under usla eller till och med livsfarliga arbetsförhållanden. En majoritet av världens sjömän arbetar 12 timmar per dygn, alla dagar i veckan, tio månader om året. De tjänar ungefär 7 500 kr i månaden, men kan inte alltid vara säkra på att få ut sin lön. De vågar inte prata om eller påpeka en felaktig löneutbetalning eller andra problem, som till exempel säkerhetsrisker ombord, eftersom de då riskerar att bli svartlistade och aldrig mer få något jobb till sjöss. De träffar sin familj och sina vänner högst de två månader de är hemma varje år. Då är de i praktiken arbetslösa och utan lön. NTF:s medlemsorganisationer kan bidra till att förbättra arbetsförhållandena för sjömännen i världen genom att gemensamt verka för jämlika villkor till sjöss, med fokus på Östersjön och Europa för att sedan ta vidare det till en global nivå. Godstransporter är för billiga idag. Och det är besättningen ombord som får betala priset för detta, genom otrygga anställningsvillkor och låga löner. Transport- och trafikföretagen har ansvar för detta, men också passagerarna och de som köper godstransporter. Det ligger i allas intresse att schysta villkor och mänskliga rättigheter gäller för samtliga sjömän som jobbar ombord på fartygen, oavsett var de kommer ifrån. Fem steg för jämlika villkor För att vara en stark och tydlig motkraft till denna urholkning av arbetsrätten och de sociala villkor som pågår föreslår Seko att NTF och dess medlemsorganisationer gör gemensam sak och i alla relevanta sammanhang driver följande fem steg för jämlika villkor på i första hand Östersjön, i andra hand inom EU och i tredje hand på världens hav. NTF har målet att det år 2020 ska vara jämlika villkor för alla som arbetar ombord på fartygen i Östersjön, oavsett vilket land besättningen eller fartygen kommer ifrån. Vägen dit går i fem steg, med utgångspunkt från det självklara att alla anställda, ombord på alla fartyg i Östersjön ska omfattas av kollektivavtal. 1) Alla berörda arbetstagarorganisationer ska vara delaktiga i avtalsprocessen. Om ett fartyg går mellan två eller fler hamnar, så ska alltså alla fackförbund i dessa länder vara med i förhandlingar och avtalstecknande. 2) Tillsvidareanställning ska gälla för alla anställda. Idag arbetar en stor del av de ombordanställda på otrygga kontraktsanställningar. 3) Månadslön och inarbetad betald ledighet ska vara en självklarhet. De anställda ska ha ett så kallat 1-1 avlösningssystem, där de har en månadslön och rätt till betald ledighet. 4) Lika lön för lika arbete. Lönerna för samma arbete ombord på olika fartyg skiljer sig mycket idag. För att komma till rätta med detta ska de lägsta lönerna succesivt höjas så att lönenivån är den samma för alla anställda ur samma yrkesgrupp, oavsett vilket fartyg de arbetar på. 5) Sociala förmåner ska likvärdiga på alla fartyg. De anställda ska ha likvärdiga sociala förmåner som socialförsäkring, pension och semester. En harmonisering av EU:s sjöfartspolitik Handeln mellan olika EU-länder och EU:s export är helt beroende av sjötransporter. Huvuddelen av sjöfartspolitiken inom EU är emellertid fortfarande nationell. Samtidigt är den absolut största delen av sjöfarten på europeiskt vatten inomeuropeisk, alltså trafik mellan europeiska länder, då drygt 80 % av all sjötransport mellan europeiska hamnar görs av fartyg med europeisk flagg. Detta innebär att EU-ländernas sjöfartsnäringar konkurrerar med varandra genom osunda skattesubventioner, men också genom dåliga arbetsförhållanden. Därför anser Seko att NTF och dess medlemsorganisationer bör ta ställning och verka för en harmonisering av EU:s sjöfartspolitik med fokus på att förbättra arbetsvillkoren för de anställda och motverka den diskriminering som förekommer idag, av utomeuropeisk personal. Det är framför allt en avgörande politiska åtgärd som behöver genomföras. Omdefiniera internationell trafik mellan EU-länder till intern EU-trafik. I dag är det så att EU:s ramregler för statsstöd inom sjöfarten paradoxalt nog används som konkurrensverktyg länderna emellan. Detta trots att dessa regler en gång skapades för att bevara en europeisk handelsflotta, och därmed också för att försöka hålla bekvämlighetsflaggade fartyg borta. För att motverka denna skadliga konkurrens måste EU utveckla och harmonisera sin sjöfartspolitik genom att omdefiniera alla sjötransporter mellan EU-länder från internationell trafik till intern EU-trafik. All gemensam EU-lagstiftning vad gäller säkerhet, miljö och socialt skydd ska gälla för dessa transporter. Vidare ska detta gälla oberoende av fartygets flagg, ursprung och besättningarnas nationalitet. NTF:s politik för schysta villkor NTF:s gemensamma arbete handlar ytterst om mänskliga rättigheter och motverka diskriminering. Ovan fem steg för schysta villkor och åtgärdsförslag för en harmonisering av EU:s sjöfartspolitik bidrar till att tydliggöra NTF:s och dess medlemsorganisationers politik för schysta villkor. Genom en gemensam prioritering och att tillsammans verka för en förändring med en tydlig opinionsbildning på dessa områden kan NTF och dess medlemsorganisationer nå större framgång. Därför yrkar Seko att kongressen fattar beslut om: Att NTF och dess medlemsorganisationer i relevanta sammanhang som t.ex. inom ETF, ITF och den nationella politiken verkar för att förverkliga de fem stegen för schysta villkor, som anförts ovan. Att NTF och dess medlemsorganisationer i relevanta sammanhang som t.ex. inom ETF, ITF och den nationella politiken verkar för att EU genomför den politiska åtgärden att omdefiniera internationell trafik mellan EU-länder till intern EU-trafik i enlighet som anförts ovan. Kongressen beslutade att anta båda att-satserna Kongressuttalanden 1. Seko:s förhandlingar om ett nytt avtal på spårtrafikens område har strandat och förbundet varslade därför i tisdags om konfliktåtgärder. Seko varslar om strejk eftersom motparten, arbetsgivarorganisationen Almega, kategoriskt tillbakavisat det förslag som Seko har presenterat gällande begränsningar av antalet tim- och deltidsanställningar i det centrala branschavtalet för spårtrafiken. Konfliktens kärna handlar om att tågoperatören Veolia, främst verksam i Öresundsregionen, har sagt upp hundratals anställda samtidigt som man vill omvandla en stor del av de tidigare heltidstjänsterna till otrygga tim- och deltidsjobb. Seko varslar om strejk för att förbundet vill ha ordning och reda inom den alltmer avreglerade järnvägsbranschen. Den nordiska transportfederationen, NTF, stödjer Seko:s kamp för trygga anställningar. Vi kan inte acceptera att företag först dumpar sig in på en marknad och sedan gör anställda arbetslösa eller tvingar dem att söka flera jobb för att kunna klara sin försörjning. Veolia är ett dåligt exempel på hur avregleringen slår mot arbetstagarna. Seko:s kamp är viktig för alla arbetstagare så att dessa otrygga anställningsformer inte får ytterligare fotfäste på den svenska arbetsmarknaden. Kongressuttalanden 2. Kongressen i Nordisk Transportarbeiderføderasjon, samlet til møte i Malmø 22.-23. mai 2014, vil uttale: EU og USA driver for tiden hemmelige forhandlinger om en ny avtale kalt ”Transatlantic Trade and Investment Partnership” (TTIP). Den fremstilles som en handelsavtale, men går langt videre enn en regulering av handelen mellom EU og USA. Mens vi erkjenner at en balansert og politisk regulert handel utgjør en viktig del av utviklingen av vår økonomi og våre samfunn, så representerer de pågående forhandlingene mellom EU og USA utfordringer og trusler som dramatisk kan endre maktforholdene i våre samfunn til fordel for multinasjonale selskaper og andre sterke økonomiske interesser. Ettersom tolltariffene mellom USA og EU allerede en svært lave, så er det ikke disse TTIPforhandlingene nå først og fremst dreier seg om. Snarer fokuseres det på en rekke andre typer såkalte ”handelshindringer”, og det er særlig interessene til de store multinasjonale selskapene som legger premissene for forhandlingene. Sentralt i det som blir kalt handelshindringer i denne sammenhengen, finner vi nasjonale lover og reguleringer som er innført for å beskytte faglige og sosiale rettigheter, rätten att teckna och vidmakthålla nationella kollektivavtal, forbrukerrettigheter, folkehelsen, matsikkerheten, miljøet og en rekke andre vesentlige verdier i våre samfunn. En TTIP-avtale kan altså ende opp som et omfattende avreguleringsprosjekt, der rettigheter som fagog arbeiderbevegelsen og andre folkelige krefter har kjempet fram gjennom årtier, blir svekket eller avskaffet gjennom en bindende avtale mellom EU og USA. Eksempelvis legger mektige økonomiske interesser nå et sterkt press på forhandlerne med sikte på å ”harmonisere” standarder mellom USA og EU. Når vi vet at USA, særlig på det faglige og sosiale området, har langt svakere beskyttelse enn de vi har oppnådd i våre land, så er det god grunn til å frykte resultatet av en slik harmonisering. I forhandlingene tas det også sikte på å innføre en såkalt investor-stat tvisteløsning. Det vil si at det skal åpnes for at selskaper kan gå til sak mot stater, dersom selskapene mener at lover og reguleringer som innføres, bidrar til å svekke deres framtidige inntjening. På et slikt grunnlag kan de også kreve erstatning for et eventuelt tap av framtidig profitt. Det finnes flere eksempler på stater som har blitt ”dømt” til å betale slike erstatninger, når de har akseptert investeringsavtaler med slike bestemmelser. I neste omgang kan dette skremme politikere fra å vedta nødvendige lover i frykt for å bli rammet av en slik tvisteløsning til fordel for selskapene. NTF-kongressen 2014 krever derfor: 1. At forhandlingene om en TTIP-avtale må foregå i full åpenhet, slik at befolkningen både i EU og USA kan holde politikerne til ansvar for resultatet. 2. At ingen investor-stat tvisteløsning aksepteres inn i avtalen. 3. At avtalen ikke bidrar til å svekke lover og reguleringer som beskytter miljøet, folkehelsen, faglige og sosiale rettigheter, rätten att teckna och vidmakthålla nationella kollektivavtal, matsikkerhet og forbrukerinteresser – eller hindrer en videreutvikling av slik lovgivning. Slike må være underlagt demokratiske prosesser i EU så vel som i medlemslandene. Kongressval Ordförande/President: Vice ordförande/Vice President: *Jan Villadsen - Denmark *Simo Zitting – Finland Styrelseledamöter: Executive board members: *Roger Hansen – Norway *Lars Lindgren – Sweden Jacqueline Smith - Norway Sigrun Jonsdottir - Iceland Vibeke Ansbjerg – Denmark Keld Bækkelund Hansen – Denmark Leif Nicklagård – Sweden Tomas Abrahamsson – Sweden Per Holmström – Sweden Risto Elonen – Finland Arto Sorvali – Finland * Arbetsutskottet /management committee Revisorer / Lay auditors: Lars Randerz – Sweden Karin Peterson – Sweden