Sammanfattning_av_de_viktigaste_från_NTF_kongressen

Sammanfattning av de viktigaste från NTF kongressen
NTF kongressen beslöt att arbetsprogrammets 6 punktprogram enligt nedan skall prioriteras under
kongressperioden.

Arbeta med klimatfrågan utifrån de principer som formulerats av ITF. Inom de närmaste åren
kommer klimatfrågan att ställa allt större krav på lösningar. NTF och medlemsförbunden har
allt att vinna på att vara väl förberedda för den debatten. NTF kan lägga fram förslag som
påverkar de krav som kommer att riktas mot transportbranschen, men också lyfta fram
strategier som säkrartrygghet i oundvikliga förändringsprocesser. NTF kan förorda en
expansiv politik som tar itu med klimatproblemen och samtidigt minskar arbetslösheten
genom storskalig utbyggnad av klimatsmart teknik.
Klimatfrågan påverkar alla transportslag mer eller mindre. Det nödvändiga
förändringsarbetet kräver kunskap och krismedvetenhet. NTF bör verka för
kunskapsförmedling i sektionerna och i medlemsförbunden.

Utveckla organiseringsarbetet och förmedla kunskap om framgångsrika metoder att öka den
fackliga organisationsgraden och förmågan att organisera utländsk arbetskraft.

Stoppa EU:s planer på att införa en öppen åkerimarknad i enlighet med det utredningsförslag
som presenterades hösten 2012.

Arbeta med frågor som rör bemanningsdirektivet och ”falskt egenföretagande”. EU har
flaggat för regelverk som kan begränsa användningen av billig arbetskraft via både falska
egenföretagare och utländska bemanningsföretag, men utfallet av det arbetet är osäkert och
kan påverkas. Stora ansträngningar bör läggas på att påverka processen och därmed minska
utrymmet för lönedumpning.

Undersök och diskutera de nya förutsättningarna för nordiska kollektivavtal inom det egna
branschområdet .

Utveckla ett systematiskt samarbete som bygger på informationsutbyte kring fackliga
strategier och hur olika EU-regler tillämpas i medlemsländerna. God praxis i ett land kan ge
goda argument i det fackliga arbetet i länder med sämre praxis.
Motion - Schysta arbetsvillkor på världens hav
Den globala sjöfarten har genom sin historia och internationella prägel på många sätt kunnat undvika
effektiv reglering och granskning. Detta har gett och ger fortfarande utrymme för oetiskt företagande
och osund konkurrens, vilket får katastrofala följder för tusentals sjömän som arbetar under usla
eller till och med livsfarliga arbetsförhållanden.
En majoritet av världens sjömän arbetar 12 timmar per dygn, alla dagar i veckan, tio månader om
året. De tjänar ungefär 7 500 kr i månaden, men kan inte alltid vara säkra på att få ut sin lön. De
vågar inte prata om eller påpeka en felaktig löneutbetalning eller andra problem, som till exempel
säkerhetsrisker ombord, eftersom de då riskerar att bli svartlistade och aldrig mer få något jobb till
sjöss. De träffar sin familj och sina vänner högst de två månader de är hemma varje år. Då är de i
praktiken arbetslösa och utan lön.
NTF:s medlemsorganisationer kan bidra till att förbättra arbetsförhållandena för sjömännen i världen
genom att gemensamt verka för jämlika villkor till sjöss, med fokus på Östersjön och Europa för att
sedan ta vidare det till en global nivå.
Godstransporter är för billiga idag. Och det är besättningen ombord som får betala priset för detta,
genom otrygga anställningsvillkor och låga löner. Transport- och trafikföretagen har ansvar för detta,
men också passagerarna och de som köper godstransporter. Det ligger i allas intresse att schysta
villkor och
mänskliga rättigheter gäller för samtliga sjömän som jobbar ombord på fartygen, oavsett var de
kommer ifrån.
Fem steg för jämlika villkor
För att vara en stark och tydlig motkraft till denna urholkning av arbetsrätten och de sociala villkor
som pågår föreslår Seko att NTF och dess medlemsorganisationer gör gemensam sak och i alla
relevanta sammanhang driver följande fem steg för jämlika villkor på i första hand Östersjön, i andra
hand inom EU och i tredje hand på världens hav.
NTF har målet att det år 2020 ska vara jämlika villkor för alla som arbetar ombord på fartygen i
Östersjön, oavsett vilket land besättningen eller fartygen kommer ifrån. Vägen dit går i fem steg, med
utgångspunkt från det självklara att alla anställda, ombord på alla fartyg i Östersjön ska omfattas av
kollektivavtal.
1) Alla berörda arbetstagarorganisationer ska vara delaktiga i avtalsprocessen.
Om ett fartyg går mellan två eller fler hamnar, så ska alltså alla fackförbund i dessa länder vara med i
förhandlingar och avtalstecknande.
2) Tillsvidareanställning ska gälla för alla anställda.
Idag arbetar en stor del av de ombordanställda på otrygga kontraktsanställningar.
3) Månadslön och inarbetad betald ledighet ska vara en självklarhet.
De anställda ska ha ett så kallat 1-1 avlösningssystem, där de har en månadslön och rätt till betald
ledighet.
4) Lika lön för lika arbete.
Lönerna för samma arbete ombord på olika fartyg skiljer sig mycket idag. För att komma till rätta
med detta ska de lägsta lönerna succesivt höjas så att lönenivån är den samma för alla anställda ur
samma yrkesgrupp, oavsett vilket fartyg de arbetar på.
5) Sociala förmåner ska likvärdiga på alla fartyg.
De anställda ska ha likvärdiga sociala förmåner som socialförsäkring, pension och semester.
En harmonisering av EU:s sjöfartspolitik
Handeln mellan olika EU-länder och EU:s export är helt beroende av sjötransporter. Huvuddelen av
sjöfartspolitiken inom EU är emellertid fortfarande nationell. Samtidigt är den absolut största delen
av sjöfarten på europeiskt vatten inomeuropeisk, alltså trafik mellan europeiska länder, då drygt 80
% av all sjötransport mellan europeiska hamnar görs av fartyg med europeisk flagg.
Detta innebär att EU-ländernas sjöfartsnäringar konkurrerar med varandra genom osunda
skattesubventioner, men också genom dåliga arbetsförhållanden. Därför anser Seko att NTF och dess
medlemsorganisationer bör ta ställning och verka för en harmonisering av EU:s sjöfartspolitik med
fokus på att förbättra arbetsvillkoren för de anställda och motverka den diskriminering som
förekommer idag, av utomeuropeisk personal. Det är framför allt en avgörande politiska åtgärd som
behöver genomföras.

Omdefiniera internationell trafik mellan EU-länder till intern EU-trafik.
I dag är det så att EU:s ramregler för statsstöd inom sjöfarten paradoxalt nog används som
konkurrensverktyg länderna emellan. Detta trots att dessa regler en gång skapades för att
bevara en europeisk handelsflotta, och därmed också för att försöka hålla
bekvämlighetsflaggade fartyg borta. För att motverka denna skadliga konkurrens måste EU
utveckla och harmonisera sin sjöfartspolitik genom att omdefiniera alla sjötransporter mellan
EU-länder från internationell trafik till intern EU-trafik. All gemensam EU-lagstiftning vad
gäller säkerhet, miljö och socialt skydd ska gälla för dessa transporter. Vidare ska detta gälla
oberoende av fartygets flagg, ursprung och besättningarnas nationalitet.
NTF:s politik för schysta villkor
NTF:s gemensamma arbete handlar ytterst om mänskliga rättigheter och motverka diskriminering.
Ovan fem steg för schysta villkor och åtgärdsförslag för en harmonisering av EU:s sjöfartspolitik
bidrar till att tydliggöra NTF:s och dess medlemsorganisationers politik för schysta villkor. Genom en
gemensam prioritering och att tillsammans verka för en förändring med en tydlig opinionsbildning på
dessa områden kan NTF och dess medlemsorganisationer nå större framgång. Därför yrkar Seko att
kongressen fattar beslut om:

Att NTF och dess medlemsorganisationer i relevanta sammanhang som t.ex. inom ETF, ITF
och den nationella politiken verkar för att förverkliga de fem stegen för schysta villkor, som
anförts ovan.

Att NTF och dess medlemsorganisationer i relevanta sammanhang som t.ex. inom ETF, ITF
och den nationella politiken verkar för att EU genomför den politiska åtgärden att
omdefiniera internationell trafik mellan EU-länder till intern EU-trafik i enlighet som anförts
ovan.
Kongressen beslutade att anta båda att-satserna
Kongressuttalanden 1.
Seko:s förhandlingar om ett nytt avtal på spårtrafikens område har strandat och förbundet
varslade därför i tisdags om konfliktåtgärder.
Seko varslar om strejk eftersom motparten, arbetsgivarorganisationen Almega, kategoriskt
tillbakavisat det förslag som Seko har presenterat gällande begränsningar av antalet tim- och
deltidsanställningar i det centrala branschavtalet för spårtrafiken.
Konfliktens kärna handlar om att tågoperatören Veolia, främst verksam i Öresundsregionen, har sagt
upp hundratals anställda samtidigt som man vill omvandla en stor del av de tidigare heltidstjänsterna
till otrygga tim- och deltidsjobb. Seko varslar om strejk för att förbundet vill ha ordning och reda
inom den alltmer avreglerade järnvägsbranschen.
Den nordiska transportfederationen, NTF, stödjer Seko:s kamp för trygga anställningar. Vi kan inte
acceptera att företag först dumpar sig in på en marknad och sedan gör anställda arbetslösa eller
tvingar dem att söka flera jobb för att kunna klara sin försörjning. Veolia är ett dåligt exempel på hur
avregleringen slår mot arbetstagarna. Seko:s kamp är viktig för alla arbetstagare så att dessa otrygga
anställningsformer inte får ytterligare fotfäste på den svenska arbetsmarknaden.
Kongressuttalanden 2.
Kongressen i Nordisk Transportarbeiderføderasjon,
samlet til møte i Malmø 22.-23. mai 2014, vil uttale:
EU og USA driver for tiden hemmelige forhandlinger om en ny avtale kalt ”Transatlantic Trade and
Investment Partnership” (TTIP). Den fremstilles som en handelsavtale, men går langt videre enn en
regulering av handelen mellom EU og USA. Mens vi erkjenner at en balansert og politisk regulert
handel utgjør en viktig del av utviklingen av vår økonomi og våre samfunn, så representerer de
pågående forhandlingene mellom EU og USA utfordringer og trusler som dramatisk kan endre
maktforholdene i våre samfunn til fordel for multinasjonale selskaper og andre sterke økonomiske
interesser.
Ettersom tolltariffene mellom USA og EU allerede en svært lave, så er det ikke disse TTIPforhandlingene nå først og fremst dreier seg om. Snarer fokuseres det på en rekke andre typer
såkalte ”handelshindringer”, og det er særlig interessene til de store multinasjonale selskapene som
legger premissene for forhandlingene.
Sentralt i det som blir kalt handelshindringer i denne sammenhengen, finner vi nasjonale lover og
reguleringer som er innført for å beskytte faglige og sosiale rettigheter, rätten att teckna och
vidmakthålla nationella kollektivavtal, forbrukerrettigheter, folkehelsen, matsikkerheten, miljøet og
en rekke andre vesentlige verdier i våre samfunn.
En TTIP-avtale kan altså ende opp som et omfattende avreguleringsprosjekt, der rettigheter som fagog arbeiderbevegelsen og andre folkelige krefter har kjempet fram gjennom årtier, blir svekket eller
avskaffet gjennom en bindende avtale mellom EU og USA. Eksempelvis legger mektige økonomiske
interesser nå et sterkt press på forhandlerne med sikte på å ”harmonisere” standarder mellom USA
og EU. Når vi vet at USA, særlig på det faglige og sosiale området, har langt svakere beskyttelse enn
de vi har oppnådd i våre land, så er det god grunn til å frykte resultatet av en slik harmonisering.
I forhandlingene tas det også sikte på å innføre en såkalt investor-stat tvisteløsning. Det vil si at det
skal åpnes for at selskaper kan gå til sak mot stater, dersom selskapene mener at lover og
reguleringer som innføres, bidrar til å svekke deres framtidige inntjening. På et slikt grunnlag kan de
også kreve erstatning for et eventuelt tap av framtidig profitt. Det finnes flere eksempler på stater
som har blitt ”dømt” til å betale slike erstatninger, når de har akseptert investeringsavtaler med slike
bestemmelser. I neste omgang kan dette skremme politikere fra å vedta nødvendige lover i frykt for
å bli rammet av en slik tvisteløsning til fordel for selskapene.
NTF-kongressen 2014 krever derfor:
1. At forhandlingene om en TTIP-avtale må foregå i full åpenhet, slik at befolkningen både i EU og
USA kan holde politikerne til ansvar for resultatet.
2. At ingen investor-stat tvisteløsning aksepteres inn i avtalen.
3. At avtalen ikke bidrar til å svekke lover og reguleringer som beskytter miljøet, folkehelsen, faglige
og sosiale rettigheter, rätten att teckna och vidmakthålla nationella kollektivavtal, matsikkerhet og
forbrukerinteresser – eller hindrer en videreutvikling av slik lovgivning. Slike må være underlagt
demokratiske prosesser i EU så vel som i medlemslandene.
Kongressval
Ordförande/President:
Vice ordförande/Vice President:
*Jan Villadsen - Denmark
*Simo Zitting – Finland
Styrelseledamöter:
Executive board members:
*Roger Hansen – Norway
*Lars Lindgren – Sweden
Jacqueline Smith - Norway
Sigrun Jonsdottir - Iceland
Vibeke Ansbjerg – Denmark
Keld Bækkelund Hansen – Denmark
Leif Nicklagård – Sweden
Tomas Abrahamsson – Sweden
Per Holmström – Sweden
Risto Elonen – Finland
Arto Sorvali – Finland
* Arbetsutskottet /management committee
Revisorer / Lay auditors:
Lars Randerz – Sweden
Karin Peterson – Sweden