FIRST LEGO League
Härnösand 2010
Presentasjon av laget
Söråkers 4:or
Vi kommer fra Söråker
Snittalderen på våre deltakere er 10 år
Laget består av 3 jenter og 7 gutter.
Vi representerer Söråkers skola
Type lag: Skolelag
Lag nr: 11
Lagdeltakere:
Adrian Goebel
Albin Johansson
Gutt
Gutt
10 år
10 år
0
0
Oliwer Sellin Fastèn
Ronja Nilsen
Gutt
Jente
10 år
10 år
0
0
Herman Häggström
Ida Neijman
Martin Johansson
Gutt
Jente
Gutt
10 år
10 år
10 år
0
0
0
Tilda Nyberg
Victor Aldengård
Viggo Lundgren
Jente
Gutt
Gutt
10 år
10 år
10 år
0
0
0
Forskningsoppgaven
Lagets valg av problemstilling i forbindelse med årets oppdrag:
Forklar kort hvordan og hvorfor dere landet på problemstillingen dere har valgt.
Lagets løsning på problemet som er valgt: Beskriv lagets idé og forklar kort hva som er nyskapende ved deres løsning, er den
realiserbar, hvordan kom dere fram til akkurat denne løsningen og litt om hvilken betydning vil denne løsningen ha for
samfunnet vårt.
Hela gruppen gjorde en brainstorm för att kunna bestämma vår forskningsuppgift. Vi ska satsa på
att lära oss mer om arytmier för vi tyckte att det lät spännande. Vi vill veta varför man drabbas och
hur man kan lindra skadorna när man får sådana.
Hjärtmuskulaturen är mycket speciell och finns bara i hjärtat. Cellerna där kan inte styras av viljan
utan kan själva sätta igång rytmiska sammandragningar. Syrefattigt blod kommer genom
hålvenen från stora kretslopet in i hjärtat. Aortabågen leder sedan syresatt blod från hjärtat till stora
kretsloppet.
Arytmier eller hjärtrytmrubbningar är olika tillstånd där hjärtat inte följer sin normala rytm. Hjärtats
rytm styrs på elektrisk väg och därför kan impulserna ta egna vägar. De kan vara medfödda eller
nyskapade t.ex. genom ärrbildning efter infarkt eller enstaka celler som aktiverar hjärtat snabbare
än normalt.
Plötslig hjärtklappning som beror på rytmstörning i hjärtats kammare drabbar ofta de som redan
har något fel på hjärtat. Är man frisk är en sådan hjärtklappning inte farlig.
Förmaksflimmer är den vanligaste puls-och rytmstörningen i hjärtat. Man kan få förmaksflimmer
lite då och då eller ha det konstant (kroniskt). Orsakerna till förmaksflmret kan vara negativ stress,
hög konsumtion av tobak, kaffe eller alkohol.
Kammarflimmer orsakas av att den elektriska funktionen är i oording och då pumpas inget blod ut
från hjärtat. Omedelbar hjälp med hjärt-och lungräddning eller defibrillator, hjärtstartare, är då
nödvändig. Sök på internet, www.eniro.se , klicka på kartor och välj hjärtstartare. för att se var
sådana finns.
Om hjärtat slår ett extra slag aktiveras förmaken för tidigt. Då upplever man extraslaget som
överhoppat efetersom det följs av en paus och upplevs som en rejäl dunk eller som ett hopp.
Slår hjärtat färre slag än 50 gånger i minuten kan man få besvär med trötthet, frusenkänsla eller
yrsel. Anfallen kommer utan förvarning men för det mesta kommer hjärtat igång av sig själv, i
annat fall behövs hjärt-och lungräddning..
Har man problem med hjärtrytmen finns det många undersökningar att göra t.ex. EKG, ultraljud,
magnetkamera. Beroende på vilka resultat undersökningarna ger behandlas man med
läkemedel, inopererad pacemaker, olika livsstilsråd m.m.
Vår vision är att man på ett enkelt sätt ska få människor att förstå hur viktigt det är med
vardagsmotion och bra kost. Vi har kommit på en genialisk lösning: När man besöker en läkare
kan han/hon programmera ett chip med livsstilsförändringar t.ex. när man har ätit "tilräckligt" den
dagen ska man få en impuls som gör att man inte vill äta mer den dagen. Har man motionerat för
lite ska man känna suget efter mer motion. Chippet trycker man mot käken för att det ska aktiveras
och det är tänkt att räcka en månad för att man ska få sunda vanor. Vi jämförde med kor som går i
lösdrift och har ett datachip i en rem rund halsen. Går kon till maten får den äta om chippet visar
det.
Vi tror att det här är ett bra sätt att få människor friskare och mindre stressade.
Teknologioppgaven
Robotens design og programmering: Sett inn bilde av roboten. Beskriv kort hvorfor den ser nettopp slik ut, hvilke overveielser
ligger bak design og konstruksjon. Forklar kort
om programmeringen deres, hvordan programmet er bygd opp og hvilke sensorer som er benyttet.
Strategi på robotbanen: Forklar strategien deres på banen. Begrunn valgene. Hva har dere lært i arbeidet med roboten? Er det
laget selv som har kommet frem til disse ideene eller har laget hentet inspirasjon andre steder?
Först byggde vi vår robot för att testa olika stationer. Sedan provade vi på att programmera den.
Det gick bra. Vi koncentrerade oss på sprutan och där fastnade vi i sex veckor. Griparmem vi
byggde från början var ingen bra idé för den slog ner allt på banan.
Sista veckan har vi försökt att klara målet med banan men är ännu inte riktigt klara.
Vi räknar med att klara några stationer på tävlingsbanan.
Förta roboten vi byggde hade en arm som skulle klara av sprutan. Dedt fungerade inte eftersom vi
inte fick till det med ljussensorn.
Vi har använt ljussensor, avståndssensorn och ev. trycksensorn.
Vi programmerade såhär:
till att börja med testade vi oss fram men till slut började vi med själva banan.
Vi har inte lyckats programmera det vi trodde skulle var ganska enkelt.
Vi har tagit det här projektet som en träning inför framtiden. Skolan har köpt två robotar som vi kan
träna på.
Profileringsoppgaven
Plan for profilering av lag og prosjekt: På hvilken måte har dere delt løsningen deres på prosjektoppgaven med andre? Har
dere noen planer for markedsføring av det dere kom fram til etter turneringensdagen?
Hvordan vil lage profilere seg/bli lagt merke til på turneringsdagen?
Forklar litt rundt arbeidet deres med pit og det dere vil presentere der.
Vi tänkte dekorera montern med blommor från Delta blommor och presenter.
Sedan tänkte vi ha en disco-kula och ett bildspel. Vi kommer även att ha starka färger på montern
så att den syns.Vi ska även ha musik av något slag, men vi ska fundera vidare på exakt hur vi ska
låta åskådarna kunna höra att vi syftar arytmier med disco-kulan som snurrar och lite ditt och datt.
Eftersom vår vision kommer att förändra människors vardag tänkte vi blogga och sprida
budskapet genom andra sociala medier på internet. Vi tycker att det nya är att läkaren kan
programmera ett chip som räcker ca tre veckor där man blir vägledd att äta bra och
vardagsmotionera.
För att våra kompisar på skolan ska bli medvetna om hur viktigt det är att motionera och äta rätt
ska vi berätta för dem vad vi har lärt oss. Vi har redan bestämt med Räddningstjänsten att de ska
komma hit till skolan och träna hjärt-och lungräddning med oss.
Lagets arbeidsprosess
Beskriv kort arbeidsprosessen i laget. Hvordan har laget organisert seg og hvilke erfaringer dere har gjort dere. Dere har
jobbet mot et felles mål. Hva har vært positivt og hva har vært vanskelig? Hvordan har laget som helhet fungert?
Beskriv prosessen både på forskningsdelen, teknisk oppgave og profilering. Hvilken intern og ekstern hjelp og støtte har dere
hatt i arbeidsprosessen? Hva har dere lært om samarbeid i et prosjekt?
När vi fick besked om att fyrorna på vår skola skulle få vara med i FLL fick alla som ville vara med
delta i en uttagning. Eftersom vi lärare i 4:orna inte har haft dessa elever tidigare så blev det lotten
som fick avgöra vilka som skulle få vara med. Vi lottade alltså fram fem elever från varje fyra.
Såhär har vårt arbete fungerat:
Vi tycker att det var svårt att hitta alla bitar till banan. För att det skulle gå lättare sorterade vi dem.
Det var roligt att bygga robotbanan för då var det lätt att samarbeta och alla kunde vara med.
Forskningsuppgiften:
Vi tycker att den är jättesvår för det har varit svårt att hitta uppgifter till vårt forskningsområde. Vi har
sökt på internet, i tidningar och i böcker och då har vi hittat flera bra sidor som vi har använt.
Nu när vi har samlat fakta och frågat olika personer känns det bra och vi har kommit igång med
skrivandet.
Räddningstjänsten har varit här och visat hur en Hjärtstartare fungerat och vår skolläkare har
berättat om arytmier.
Teknikuppgiften:
Alla fick en förevisning av principerna i programmet för programmeringen av roboten. Några
byggde en prototyp av roboten. Vi har programmerat roboten flera gånger och testat olika alternativ.
Först byggde vi stora griparmar som tog i lite hur som helst när vi körde roboten på banan. Detta
problem måste vi lösa och vi fick tänka om. Innan tävlingsdagen ska vi nog vara klara med några
stationer på banan. Från börjar var det många som försökte prgrammera roboten. Vi har nu utsett
några som ansvarar för programmeringen.
Det svåra har varit att flera i laget helst vill bygga och har haft svårt att fokusera på de andra
uppgifterna.
Nu på slutet känner de flesta ändå ansvaret att vi ska försöka få alla delar klara.
Alla i gruppen har varit med i diskussionerna då vi kom fram till forskningsuppgiften,
markandsföringen och programmeringen. Då har alla varit alerta och kommit med bra inlägg. Det
svåra har varit att komma igång med de olika uppgifterna.
Vi har fått hjälp av föräldrar, andra elever, personal på skolan och sjukvårdpersonal.
Då vi hade kommit halvvägs med arbetet var det några som tappade sugen eftersom de hade
svårt att ta i tu med själva arbetet. Med peppning och krismöte klarade vi även det problemet.
De tvi har lärt oss av projektet är att samarbeta, hjälpa varandra, fått nya vänner i den andra fyran,
lärt oss mer om ett begränsat område i kroppen och arbeta mot ett bestämt mål.
Marknadsföringen på slälva tävlingsdagen och i vår vision tänker vi spinna på människors
välbefinnande. Montern dekorerar vi med blommor och lugn musik. Vi tycker även att
överraskningsmoment är bra så kommer hitta på lite olika saker. Ett bildspel kommer även att
rulla vid montern.
Det som gick lättast förutom byggandet av banan var när vi ringde till olika företag för att be om
sponsring. Vilka företagarna är kommer vi att visa på ett plakat som ska stå vid vår monter.
Kildehenvisninger
Kildehenvisninger. Hvor har dere funnet bakgrunnsstoff og informasjon om forskningsoppgaven deres?
Vi har sökt fakta i olika uppslagsverk - FOCUS, Bra Böckers Lexikon
I skolans olika läromedel har vi också hittat information om hjärtat.
På internet har vi sök information genom att googla och gått in på olika hemsidor t.ex.
www.hjart-lungfonden.se, Notebook.
Skolläkaren berättade om arytmier och räddningstjänsten visade hur en hjärtstartare fungerar.
