FORSKNINGSNYTT • Nr 6 • 2002
Gödselns olika former i ekologisk växtproduktion
– hur påverkar de den hygieniska kvaliteten?
Kompostgödsel, färsk fast gödsel, färsk och luftad flytgödsel. Är de ur hygiensynpunkt likvärdiga? På Helsingfors Universitet vid S:t Mickel-enheten har man
under ett par års tid satt sig in i saken.
D
jurgödsel kan innehålla flera
av de bakterier som förorsakar matförgiftningar. Så-
dana patogena bakterier är bl.a. salmonella, campylobakter (Campylobacter
jenuni och C. coli), Yersinia enterocolitica
och vissa typer av E. coli. Förutom i gödseln påträffas Listeria monocytogene och
Clostridium perfringens allmänt i jorden.
Patogena bakterier förorsakar hos människan oftast diarré, illamående och feber.
Djurgödsel i olika former är allmänt använd gödsel i den ekologiska växtproduktionen. Den ekologiska växtproduktionen regleras av EU rådets förord-
Som försöksväxt användes rödbeta.
ning nr 2092/91 (den s.k. rådets förordning) enligt vilken det finns vissa krav
tet (försöksled: ogödslat, färsk gödsel,
strax efter gödslingen. År 2001 förekom
på behandling av fast gödsel och flyt-
komposterad gödsel, färsk flytgödsel och
E. coli i marken vid tidpunkten för skör-
gödsel. Förordningen möjliggör också
luftad flytgödsel). Fältförsöken utfördes
den huvudsakligen under 10 cfu/g (colony-
användning av obehandlad gödsel.
på Forskningscentralen för jordbruk och
forming unit) i alla försöksled. Halterna
livsmedelsekonomi MTT:s ekologiska
av Clostridium perfringens var också låga
Inverkan av gödselns olika former
enhets ekogodkända skiften. Försöks-
(0 – 9 cfu/g). Den mikrobiologiska kva-
på frilandsgrönsaker
växten var rödbeta för att av den kunde
liteten på rödbetans blast- och rotdelar
Användningen av vissa organiska göd-
man i undersökningen utnyttja både den
var klanderfria. I resultaten för år 2002
selmedel i ekologisk odling har aktuali-
ovanjordiska och den i jorden växande
syntes tydligt inverkan av gödselns höga
serat frågor om deras säkerhet i livs-
delen. I försöken följde man Escherichia
E. coli-halt; i det försöksled som gödslats
medelskedjan. Frågorna har lyfts fram
coli, Clostridium perfringens och Entero-
med färsk gödsel förekom kolibakterier
av bl.a. industrin i Finland och EU:s ve-
coccus-bakteriernas halter i jorden samt i
i marken ännu vid skördetidpunkten
tenskapliga kommittéer och saken har
växtens blad- och rotdelar vid olika tid-
klart mer än i övriga försöksled. Den
ansetts berättigad att utreda.
punkter under växtsäsongen. Nämnda
mikrobiologiska kvaliteten på blastdelen
bakterier anses vara ”mätare”, eller
var ändå klanderfri vid skörden i alla
En sådan undersökning håller just på att
indikatorer, för den hygieniska standar-
försöksled. I rotdelen förekom spora-
avslutas vid Helsingfors Universitet,
den hos gödselmedel av exkrementer,
diskt kolibakterier, men i små mängder.
Landsbygdens forsknings- och skol-
vatten och livsmedel.
Övriga patogener som sporadiskt före-
ningscenter i S:t Mickel. I projektet un-
kommit i gödselslagen, i det här fallet
dersöktes olika inom ekologisk frilands-
Vad visade resultaten ?
campylobakter, listeria och E. coli 0157
grönsaksodling användna organiska
Allt som allt sjönk bakteriehalterna i jor-
följdes fram till deras sannolika förin-
gödselmedels effekter på odlingsmarken
den fram till skördetidpunkten. De hög-
telse. Vid skördetidpunkten gjordes
och på växternas mikrobiologiska kvali-
sta halterna uppmättes naturligt nog
ännu en kontroll av Listeria monocyto-
18
FORSKNINGSNYTT • Nr 6 • 2002
gene; den påträffades inte, varken i mar-
(Cools m fl 2001, Donsel m fl 1967, Bogos-
*E. coli < 3x105 cdu/g, Enterococcus <
ken eller i växtdelarna. Det tyder på att
ian m fl 1996). Då man inte på förhand
4x104 cdu/g och C. perfringens < 1x104
förhållandena under växtsäsongerna
kan veta skördeperiodens väderleksför-
cdu/g.
2001 och 2002 var sådana att patogenerna
hållanden, är användningen av hygieni-
klarade sig i jorden mindre än två veckor.
serade gödselslag, såsom kompost och
År 2001 var medeltemperaturen under
luftad flytgödsel att föredra.
Översättning från finska: Bertel Riska
maj – augusti 8 – 14,1° C och antalet
regndagar var 10 – 16 i månaden. Under
Från undersökningen kommer det att
året 2002 var medeltemperaturen 9,4 –
ges ut en publikation i början av år 2003.
16,5° C och antalet regndagar 7 – 20 i
Dessutom publiceras en litteraturöver-
månaden.
sikt om de från gödseln härstammande
patogena bakteriernas beteende i fri-
Som sammanfattning kan man konsta-
landsgrönsaksproduktionen, i marken
tera, att för växter som har en förhållan-
och i växterna.
■
devis lång växttid, som i detta försök
rödbetan med 100 dygn, att under so-
Hanna-Maija Väisänen
liga växtperioder har gödselslagens inne-
Tel: +358 (0)44 5914448
håll av bakterier* förstörts i sådan om-
E-post: [email protected]
fattning att de hygieniska riskerna i slutprodukterna är små. I flera undersök-
Artikelförfattaren är ingenjör och har fung-
ningar utomlands har man konstaterat
erat som projektchef i olika projekt inom eko-
att knappt med solljus, låg temperatur
och livsmedelsbranchen vid Helsingfors Uni-
och hög markfukthalt befrämjar bl.a.
versitets Landsbygdens forsknings- och
kolibakteriernas överlevnad i marken
skolningscenter i S:t Mickel.
Litteratur
Bogosian, G., Sammons, L.E., Morris,
P.J.L., O’Neil, J.P., Heitkamp, M.A.,
Weber, D.B. 1996. Death of the
Escherichia coli K-12 strain W3110 in
Soil and Water. Applied and
Environmental Microbiology 62 (11):
4114-4120.
Cools, D., Merckx, R., Vlassak, K.,
Verhaegen, J. 2000. Survival of E. coli
and Enterococcus spp. derived from
pig slurry in soil of different texture.
Applied Soil Ecology 17:53-62.
Donsel DJ, Geldreich EE, Clarke NA. 1967.
Ibidem 15: 1362-1370.
Økologisk landbruk og tilnærming til smitterisiko – forts. fra sid 17.
enheter. Per i dag blir mesteparten av de
gourmetkokker tar til orde for at natur-
sjon til kjøkkenhygiene ved tilberedning.
økologiske råvarene ikke bearbeidet på
lige råvarer foredles best gjennom natur-
Det er ingen selvfølge at økologiske mat-
garden. Det meste av økologisk melk og
lige prosesser. Kjøttet skal mørne, osten
varer har god kvalitet. Produsenter har
kjøtt som produseres, omsettes gjennom
modnes, druer gjæres. Naturlige proses-
ulik kompetanse og det er ikke knyttet
samvirkebedriftene på samme måte som
ser er sentralt i den norske mesterkokken
formelle kompetansekrav til godkjen-
konvensjonell vare. Om produksjonen
Arne Brimis matfilosofi. De fleste har
ning av økologisk produksjon. Om det
på garden er økologisk, følger bearbei-
trolig stor tillit til hans matlaging, og
skulle markedsføres produkter med
ding og omsetning de samme rutinene
stoler på at han følger grunnleggende
kvalitetsfeil som fører til sykdom hos
med hensyn til hygiene og kvalitetskon-
hygieneregler for behandling av nærings-
mennesker, vil det slå negativt ut for
troll som konvensjonell vare.
midler. Da er det ingen helsefare for-
driftsformen generelt. Selv om sjansen
bundet med å la naturlig forekommende
for at dette skal skje vurderes som liten,
mikroorganismer bearbeide råvarene.
er det viktig å legge sterkere vekt på
Det finnes imidlertid også økologiske
prinsipper for foredling og matlaging.
produktkvaliteten i økologisk produksjon enn det som har vært tilfelle hittil. ■
Et viktig mål er å ta vare på smak og
Hva skal til for at vi som forbrukere skal
ernæringsmessig kvalitet til maten serve-
oppleve varene til øko-bonden og små-
res på bordet. Skånsom bearbeiding av
skalaprodusenten som trygge? Metode-
Liv Solemdal
råvarene og en begrensing i tillatte tilset-
utvikling, opplæring og kontroll er vik-
E-post: [email protected]
ningsstoffer hører med til dette bildet.
tig. Det handler om omsorg for råvarene
Det er ikke bare økologiske produsenter
og respekt for hygieneregler gjennom
Liv Solemdal är fagkonsulent ved Norsk sen-
som følger disse prinsippene. Populære
hele matvarekjeden, fra råvareproduk-
ter for økologisk landbruk.
19
