Faktorer som påverkar förekomsten av

Faktorer som påverkar förekomsten av
antibiotikaresistenta tarmbakterier hos kalvar
Anna Duse, SVA
[email protected]
Bakgrund och syfte
Enligt Världshälsoorganisa onen (WHO) är an bio karesistens globalt se e hot mot folkhälsan och medför ökad
dödlighet i sjukvården och ökade sjukvårdskostnader. Även
vanliga tarmbakterier som ll exempel Escherichia coli (E.
coli), kan bära resistensgener och an ngen direkt infektera
djur eller människor eller överföra resistensgener ll bakterier som kan framkalla sjukdom hos både människor och
djur. Resistenta tarmbakterier hos djur kan därmed utgöra
en reservoar för resistensgener gener som kan överföras
ll andra bakterier. Resistensläget i Sverige är än så länge
mer fördelak gt än i många andra länder, inte minst hos
nötkreatur. Däremot så är tarmbakterier som isoleras från
kalvar under 6 veckors ålder o are resistenta mot en eller
flera an bio ka än hos äldre nötkreatur. Behandling med
an bio ka anses vara en bidragande orsak ll förekomsten
av resistenta bakterier. Trots det är resistenta tarmbakterier även vanligt förekommande hos kalvar som inte har
behandlats med an bio ka. De a tyder på a även andra
faktorer än an bio kabehandling påverkar förekomsten av
resistenta bakterier.
Det är ännu inte fastställt vad som gör a kalvarna koloniseras med en resistent tarmflora och hur den sedan bibehålls under kalvens första levnadsveckor, men olika teorier
har framförts. Det har bland annat föreslagits a mjölkutfodring skulle påverka förekomsten av resistenta tarmbakterier, men studier har visat a det inte sker någon märkbar
förändring i känsligheten hos tarmfloran vid avvänjning.
En vik g faktor som har stor betydelse för förekomsten är
kalvens ålder och i de flesta llfällen ses e gradvist ski
ll en mer känslig flora med åldern. Andra faktorer som
sägs ha betydelse är besä ningens storlek, inköp av kalvar
från olika gårdar och användande av karantän. En annan
teori som framförts är a unga kalvar utsä s för e ”dolt”
selek onstryck genom a u odras med mjölk från kor som
har behandlats med an bio ka. E litet antal studier har
gjorts på de a område men resultaten är ibland svårtolkade
och motsägelsefulla. Dock indikerar digare resultat a
e sådant llvägagångssä kan ha betydelse för förekomsten av resistenta tarmbakterier hos kalven. I Sverige som
i många andra länder saknas regler för u odring av mjölk
från an bio kabehandlade kor ll kalvar. En enkätundersökning som genomfördes 2011 visar därför a det är mycket
vanligt a restmjölken från an bio kabehandlade kor ges
ll kalvar, och på många gårdar ges mjölken ll kalvarna
också under pågående behandling. Då resistenta bakterier
är e ständigt växande problem, bör det noga utvärderas
varför kalvar har en hög förekomst av resistenta tarmbakterier och hur man i så fall kan minska förekomsten. Sy et
med denna studie är därför a iden fiera faktorer som ökar
förekomsten av resistenta tarmbakterier bland unga kalvar
och a definiera åtgärder som undanröjer riskerna. Tonvik-
Växa Sverige
ten läggs vid huruvida u odring av mjölk från an bio kabehandlade kor ll kalvar har en betydelse eller inte.
Genomförande
I maj 2011 genomfördes en enkätundersökning bland 457
svenska mjölkbönder för a kartlägga användandet av
mjölk från an bio kabehandlade kor. Utav dessa kunde 287
besä ningar med åtminstone 30 kor rekryteras ll denna
studie. I varje besä ning skulle djurägaren ta e svabbprov från ändtarmen på tre friska och obehandlade kalvar
i åldern 7 ll 28 dagar. Snarast e er provtagning skickades
proverna in ll SVA för bakteriologisk odling och resistensbestämning. Vid analysen bestämdes andelen streptomycin-, kinolon- och cefalosporinresistenta E. coli av det totala
antalet E. coli i provet. Därutöver resistensbestämdes e
slumpvist utvalt isolat av E. coli per prov för resistens mot
12 olika typer av an bio ka. I samband med provtagning
besvarade djurägaren y erligare en elektronisk enkät med
frågor angående vilka typer av an bio ka och hur o a
dessa användes ll kor respek ve mjölku odrade kalvar.
För a förenkla för respondenten inkluderades bilder på de
olika an bio kapreparaten. Dessa svar kombinerades med
registrerade uppgi er om veterinär förskrivning av an bioka på vardera gården. Förekomst av resistens hos kalvarna
i studien framställs deskrip v och sä s sedan i rela on ll
poten ella riskfaktorer såsom u odring med mjölk från
an bio kabehandlade kor, an bio kaanvändning ll kor
och kalvar samt besä nings- och kalvkarakteris ka. Resultaten utvärderades med hjälp av mul variabla regressionsmodeller. För a en gård skulle ingå i den slutliga analysen
krävdes prov från tre kalvar i korrekt ålder samt två ifyllda
enkäter.
Resultat
Prover från 729 kalvar från 243 besä ningar användes i analysen. Resultatet visar a streptomycinresistenta bakterier
isoleras hos närmare 90 % av kalvarna, kinolonresistenta
hos cirka häl en och cefalosporinresistenta hos cirka 10 %
av kalvarna i studien. Andelen resistenta E. coli i varje prov
var i genomsni 20 % för streptomycin-, 3 % för kinolonoch <1 % för cefalosporinresistens. Resistensbestämning av
e slumpvist utvalt isolat av E. coli visar a resistens mot
streptomycin är vanligast förekommande, tä följd av sulfa,
tetracyklin och ampicillin och hos 27 % av kalvarna hi ades
E. coli resistenta mot minst trea typer av an bio ka. På
mindre än 1 % av gårdarna påvisades E. coli med överförbar
resistens mot tredje och ärde genera onens cefalosporiner, så kallade ESBL-producerande E. coli, vilket är det första
fyndet av sådana bakterier på nötkreatur i Sverige.
Resultatet av den sta s ska analysen visar a kalvens ålder, men inte kön påverkar förekomsten av resistenta E. coli.
Som visat i digare studier så minskar förekomsten gradvist
Djurhälso- och U odringskonferensen 2013
31
med åldern. Kalvar som växer upp i stora besä ningar har
o a en högre förekomst av resistenta E. coli än kalvar från
mindre besä ningar. Kalvar från gårdar med mjölkgrop,
med övervägande kor av rasen SLB eller från gårdar i Södra
Sverige har i många fall också en högre förekomst av resistenta E. coli än kalvar från gårdar med andra mjölkningssystem, med en blandning av SLB och SRB eller övervägande
SRB eller som ligger i andra delar av Sverige.
U odring av råmjölk från sin dsbehandlade kor tycks
inte ha något samband med förekomsten av någon typ av
resistens. Sin dbehandling av kor i sig har dock en betydelse för förekomsten av streptomycinresistenta bakterier hos
kalvarna i och med a en ökad förekomst ses i takt med a
en större andel av korna sinbehandlas.
I prov från gårdar där man u odrar kalvar med mjölk från
kor som an bio kabehandlats under pågående lakta on
isoleras o are resistenta E. coli än i prov från gårdar där all
sådan mjölk kasseras. I vissa fall tyder det dock på a man
kan minska risken genom a enbart u odra med mjölken
e er behandlingen har upphört, under den så kallade
karens den. Om dessutom kinoloner används för behandling av kor på gården så ses en ökad förekomst av kinolonresistenta tarmbakterier hos kalvarna.
Användning av vissa typer av an bio ka ll kor eller kalvar
resulterar också i en högre förekomst av resistenta tarmbakterier hos kalvarna. Bland annat tycks preparat innehållande
dihydrostreptomycin (Streptocillin och DHS-table er) som
ges ll kalvar vara en bidragande orsak ll a förekomsten
av streptomycinresistenta E. coli är så hög. Mängden tetracyklin som ges ll kor har dessutom signifikant betydelse för
förekomsten av tetracyklin och kinolonresistenta E. coli hos
kalvarna.
Anna Duse är veterinär och
forskningsassistent på SVA/
SLU. Hon är doktorand i
projektet om orsaker ll
an bio karesistenta tarmbakterier hos kalvar. Enligt
planerna disputerar Anna
under 2015.
Diskussion och konklusion
Resultatet av studien indikerar a många faktorer har
betydelse för förekomsten av an bio karesistenta E. coli i
kalvars tarmar och a de flesta faktorer som utvärderats i
denna studie har rela vt liten, men signifikant, påverkan på
förekomsten. Dock visar denna studie a u odring av mjölk
från kor som an bio kabehandlats under pågående laktaonen har betydelse för selek onen av resistenta bakterier
i kalvens tarm och a det därför är lämpligt a begränsa
användning av denna mjölk som fodermedel. E sä a
minska riskerna är a åtminstone kassera sådan mjölk
under pågående behandling av kon eller a helt undvika a
u odra med sådan mjölk från kor som har behandlats med
kinoloner. Dock tyder det på a u odring med råmjölk från
sinbehandlade kor kan ges ll kalvar även i fortsä ningen
då det inte tycks ha någon betydelse för förekomsten av
resistenta tarmbakterier Dock är det lämpligt a begränsa
användandet av vissa an bio kapreparat, ll exempel DHStable er ll kalvar.
32
Djurhälso- och U odringskonferensen 2013
Växa Sverige
Faktorer som påverkar förekomsten av
antibiotikaresistenta tarmbakterier hos kalvar
Anna Duse, SVA
Sida 1 av 3
D & U 2013
Anna Duse
AndelresistentaE.coli (%)
Bakgrund
60
50
40
30
20
10
0
Streptomycin
Trimetoprim
Faktorer som påverkar
förekomsten av
antibiotikaresistenta tarmbakterier
hos mjölkkalvar
Bennedsgaard, opublicerat
material
ǡʹͲͲ͸
Syfte
Materialochmetoder
Enkät1:
Mjölkproducenter
medeͲpostadress
(n=1700)
Rutinerförutfodringavkalvarmed
mjölkfrånantibiotikabehandladekor
(n=457)
(n=287)
Enkät2:
• Identifierariskfaktorerförförekomstav
antibiotikaresistenshosungakalvaroch
definieraåtgärderförhurmankanundanröja
riskerna.
Materialochmetoder
Svabbprov
frånrektum
OdlingpåMacConkeymed
ochutanantibiotika
+AB
Slumpvist
utvaldE.coli
från
MacConkey
utan
antibiotika
Datapå
veterinärförskrivningav
antibiotika
Insamlingavträckprovfrån
kalvar
(243besättningar)
Användningavantibiotika
(n=260)
Förekomstavantibiotikaresistens
Streptomycinresistens
Resistensmot
12typerav
antibiotika
(VetMIC)
Ja
Kinolonresistens
Nej
Ja
Cefalosporinresistens
Nej
Ja
11%
Nej
11%
49%
Ͳ AB
1.Streptomycin
2.Kinoloner
3.Cefalosporiner
51%
89%
89%
20%
3,4%
0,2%
GenomsnittligandelresistentaE.coli perkalv
62
Djurhälso- och U odringskonferensen 2013
Växa Sverige
Faktorer som påverkar förekomsten av
antibiotikaresistenta tarmbakterier hos kalvar
Anna Duse, SVA
Sida 2 av 3
Förekomstavantibiotikaresistens
27%multiresistenta(ш3typer)
• Ålder
– Minskandeförekomstmed
stigandeålder(alla)
39,1%
29,8%
10,8%
10,0%
8,0%
5,6%
Trimethoprim
Tetracycline
Sulphametoxazole
Streptomycin
Nalidixicacid
Kanamycin
Riskfaktorer– besättningskarakteristika
• Storabesättningar– högre
förekomst(Nal,Sm,Tc)
• Tetracyklin tillkorochkalvar–
högreförekomst(Tc,Nal)
• Ceftiofur tillkor– högre
förekomst(Am)
Riskfaktorer– mjölkfrån
antibiotikabehandladekor
– Högreförekomst(Sm,
Nal,Su,Tc)
RiskfaktorerͲ antibiotikabehandling
• Kinoloner tillkor– högre
förekomst(Nal)
– Lägreförekomstoktober
tilldecember(Sm)
• Mjölkfrånkorsom
antibiotikabehandlats
underlaktationen
• BesättningarisödraSverigeoch
påöarna– högreförekomst(Nal)
• DHSͲpreparattillkalv– högre
förekomst(Sm,Nal)
• Provtagningssäsong
• Råmjölkfrånkorsom
sinbehandlats–
påverkarINTE!
• Besättningarmedmjölkgrop–
högreförekomst(Am,Tc,Ctx)
Växa Sverige
– Gruppboxmedäldre
kalvargerminskad
förekomst(Tc)ochökad
förekomst(Ctx)
0,3%
Gentamicin
Florfenicol
0,1%
Ciprofloxacin
Chloramphenicol
Cefotaxime
1,0%
Ampicillin
• Uppstallning
23,1%
19,4%
3,2%
Riskfaktorerpåkalvnivå
Take home message
• Multifaktoriellförklaring
– Mångafaktorerpåverkarlite
– Kalvensålderviktig– hurkoloniserastarmen?
• Åtgärdersomkanminskaförekomst
– BegränsaanvändningenavDHSͲtablettertillkalvar
– Undvikanvändningavmjölkfrån
antibiotikabehandladekorvidföljandetillfällen
• Underpågåendebehandling
• Vidkinolonbehandling avkon
Djurhälso- och U odringskonferensen 2013
63
Faktorer som påverkar förekomsten av
antibiotikaresistenta tarmbakterier hos kalvar
Anna Duse, SVA
Sida 3 av 3
Nästasteg
Tack!
Allahjälpsammamjölkproducentersom
deltagitistudien
• Detaljeradstudieavbesättningarmedhögrespektive
förekomstavkinolonresistenta bakterierhoskalvarna
• Undersöka”smittvägar”inombesättningen
64
StiftelsenLantbruksforskning
Huvudhandledare:
KarinPerssonWaller,SVA/SLU
Biträdandehandledare:
UlfEmanuelsson– SLU,HelleEricssonUnnerstad– SVA,
YlvaPerssonͲSVA/SvenskMjölk,BjörnBengtsson– SVA
Djurhälso- och U odringskonferensen 2013
Växa Sverige