1 - Malmö högskola

Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poäng
Intolerans?
En fallstudie bland unga på temat sexuella minoritetsgrupper
Intolerance?
A case study among young people on the theme sexual minorities
Hanna Westman
Lärarexamen 180 poäng
Samhällsvetenskap och lärande
2007-01-15
Examinator:
Handledare:
Jan Anders
Ange handledare
Andersson
Handledare: Bengt Cederberg
Sammanfattning
Våren 2006 infördes lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och
elever. I lagtexten framgår tydligt att kränkning och diskriminering inte får förekomma på grund av
sexuell läggning. Det här är ett examensarbete som just handlar om elevers inställning till sexuella
minoritetsgrupper – tolerans kontra intolerans.
Mitt syfte anknyter övergripande till den nya diskrimineringslagstiftningen, skolans uppdrag och
värdegrund. Men det finns framförallt en praktisk ambition som avser att identifiera elevers
intoleranta tendenser för att på så vis kunna avtäcka och motarbeta dem.
De teoretiska influenser som genomsyrar undersökningen kan sammanfattas allmänt under den
teoretiska beteckningen queerteori.
Metodologiskt bygger underlaget på en fallstudie som tar formen av en enkätundersökning. I
fallstudien ingår grundskoleelever i årskurs åtta och nio på en specifik skola i södra Götaland.
Själva enkäten är en blandning av dels ett återanvändande av Forum för Levande Historias och
Brottsförebyggande rådets (BRÅ) rapport Intolerans. Antisemitiska, homofobiska, islamofobiska
och invandrarfientliga tendenser bland unga (2004). Och dels kompletterande frågeställningar som
rör intolerans gentemot bi- och transsexuella, påverkan och kunskap.
Resultatet visar på att merparten av eleverna har en positiv inställning till sexuella
minoritetsgrupper. Det finns skillnader mellan könen för vad som avser toleransnivån gentemot
sexuella minoriteter, en genomgående trend är att pojkarna påvisar en högre grad av intoleranta
tendenser än flickorna. Pojkarna är dessutom mer delaktiga i och utsatta för former av kränkningar.
Slutsatsen i korthet är att trots en majoritet av toleranta elever så finns det intoleranta tendenser
som skolan aktivt måste motarbeta. Det framkommer av elevernas svar att dessa ofta genomsyras av
den s.k. heteronormen - det avvikande är något onormalt. Denna form av strukturell intolerans är
högst angelägen att möta och ersätta med kunskap för att skolan verkligen ska kunna stoltsera i
egenskap av att vara synonymt med en demokratisk stöttesten i vårt samhälle.
Nyckelord:
- Heteronorm
- Intolerans
- Lag (2006:67)
- Sexuella minoriteter
- Skolan
Innehållsförteckning
1 Inledning……………………………………………………………………………………...…….1
1.1 Syfte och problemformulering…………………………………………………………...….….2
1.2 Tidigare forskning………………………………………………………………….………...4
1.2.1 Attitydundersökningar bland elever……………………………………………………….5
1.2.2 Undersökningar utifrån kommun-, skol- och lärarperspektiv……………………………………6
1.2.3 Summering av forskningsläget…………………………………………………………...7
1.3 Frågeställningar……………………………………………………………..…….………....7
1.4 Teoretiska influenser och definitioner…………………………………………………......….…7
1.4.1 Teoretiska influenser......................................................................................................7
1.4.2 Definitioner…………………………………………………………………..….......9
2 Metod………………………………………………………………………………………..…….11
2.1 Reliabilitet och validitet……………………………………………………………..……….12
2.2 Komparativ metod………………………………………………………………….…….....14
2.3 Fallstudien – etiska överväganden…………………………………………………….……....15
2.4 Population och urval……………………………………………………………….………..15
2.4.1 Svarsfrekvens och bortfallsanalys………………………………………….…….……...16
2.5 Enkäten………………………………………………………………….…………...……17
2.5.1 Enkät A…………………………………………………………….……………..17
2.5.2 Enkät B…………………………………………………………….…….…….…18
3 Resultat och analys……………..………………………………………………….…………...…19
3.1 Enkät A………………………………………………………………….……………...…19
3.1.1 Homofobiska tendenser………………………………………………….….………...19
3.1.2 Homofobiska tendenser – alternativt frågebatteri…………………………………….……..20
3.1.3 Utsatthet och delaktighet……………………………………………………….……..23
3.2 Enkät B………………………..………………………………………………….……….25
3.2.1 Vilka faktorer i elevernas omgivning tror de har påverkat deras inställning till homosexuella?.............25
3.2.2 Vilka intoleranta tendenser finns bland eleverna gentemot homosexuella och så även gentemot bi- och
transsexuella?............................................................................................................26
3.2.3 Vilken kunskap har eleverna om innebörden i begreppen som ingår i termen ”sexuell läggning” och begreppet transsexualitet. Och hur många uppger sig veta innebörden av begreppet homofobi?..............28
4 Slutsats och diskussion……………………………………………………………………………31
5 Källförteckning……………………………………………………………………………………33
Bilaga 1……………………………………………………………………………………………...35
Bilaga 2……………………………………………………………………………………………...42
1 Inledning
Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av
barn och elever
Lagens ändamål och tillämpningsområde
1 § Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att
motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att
motverka annan kränkande behandling. (…)
Denna lag tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen
(1985:1100).1
Lagtexten jag citerar ovan trädde i kraft den 1 april 2006, den nya lagens syfte är att
förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i
skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion,
sexuell läggning och funktionshinder förbjuds i förskolan, skolan och
vuxenutbildningen. Lagen innebär också att barn och elever får ett lagligt skydd mot
annan kränkande behandling som exempelvis mobbning. Med utgångspunkt i denna
nyligen antagna lag så kommer detta examensarbete fokusera på diskriminering och
kränkning som avser sexuell läggning.
Intresset för sexuell läggning och skolan väcktes hos mig tidigt under min
lärarutbildning. Jag upplevde under min egen grund- och gymnasieskoltid, och upplever
än idag på den verksamhetsförlagda tiden och på lärarutbildningen att det finns en
avsaknad av information, medvetenhet och framförallt en bitande tystnad gällande
frågor som rör sexuell läggning. Denna observation inspirerade mig i ett tidigare skede2
av lärarutbildningen att författa uppsatsen ”’Skolan har ett ansvar för att motverka
traditionella könsmönster’ Om homosexualitet i ett urval läroböcker i samhällskunskap
mellan 1995-2003”. I denna undersökning fann jag att endast fem av totalt sjutton
läroböcker skulle kunna premieras med stämpeln ”värdegrundsgodkända” dvs. att de
överhuvudtaget nämner homosexualitet och gör detta på ett värdegrundsorienterat sätt.
Detta resultat föranledde mig till att fundera kring huruvida det även på andra plan finns
en divergens mellan skolans värdegrundsuppdrag och det praktiska arbetet i skolan. En
hypotes om en skiljaktighet som ger upphov till ett osynliggörande av de som faller
utanför heteronormen3, en otillfredsställande situation som urholkar skolans
värdegrundsuppdrag och som jag befarar kan medföra obehagliga konsekvenser såsom
t.ex. homofobi och hatbrott. Min egen analys av läroböckerna som stipulerade slutsatsen
att majoriteten av läroböckerna uppvisar stora brister, bekräftades nyligen av en färsk
”Vad säger lagarna?” Lag (2006.67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av
barn och elever, www.jamombud.se (2006-11-09)
2
Samhällsvetenskaplig metodkurs, 10p, Lärarutbildningen, Malmö Högskola, Vt-05
3
Norm som utgår från att alla är och agerar på ett sätt där män är intresserade av kvinnor och tvärtom
samt att allt som inte är på detta sätt är avvikande och/eller onormalt. Kan vara både medveten och
omedveten. Detta är en social norm. ”Begreppslista – sexualitet och kön”, www.rfsl.se (2006-12-05)
1
1
rapport från Skolverket. Skolverket har genomfört en granskning av läroböcker som
visar att många läroböcker kan beskrivas som kränkande eller diskriminerande. ”Det
’vi’ som läroböckerna utgår från är heterosexuella. Heterosexualitet är det allmänna och
oproblematiska, medan homo- och bisexualitet är det specifika och problematiska.”4
Intolerans som kan ta sig uttryck i t.ex. diskriminering, trakasserier, kränkningar och
hot om våld är i högsta grad ett problem för hela samhället. Men mycket ansvar faller på
skolans lott då skolan har ett tydligt demokratiskt uppdrag, t.ex. att säkerställa elevers
trygghet i skolmiljön. Att min egen iakttagelse av situationen i skolan på ingalunda sätt
var eller är tillfredställande bekräftades av den nytillkomna diskrimineringslagen. Jag
tar mig då friheten att tolka upprinnelsen av lagens tillkomst som en nödvändig
skärpning på basis av brister i skolans arbete med att motverka diskriminering och
kränkning som har samband med sexuell läggning.
1.1 Syfte och problemformulering
Att sexuell läggning enligt lagar och värdegrund inte får utgöra en diskrimineringsgrund
är inget nytt påfund. Skollagens portalparagraf lägger en tydlig värdemässig grund för
all verksamhet på skolan:
Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för
varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som
verkar inom skolan
1. främja jämställdhet mellan könen samt
2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbing och rasistiska
beteenden.5
I dagens samhälle finns en allmänt utbredd uppfattning, med undantag förstås som
bekräftar regeln, att män och kvinnor ska vara jämställda och det ska vara nolltolerans
gentemot rasism. Denna inställning är så pass vedertagen i samhällsklimatet i stort att
lag och norm här går hand i hand, och skolan har här säkerligen intagit en viktig
position i förmedlandet av dessa värden. Samhällsstrukturens normer och ideal är
samtidigt av ytterst trögrörligt slag, t.ex. har kampen om jämställdhet mellan könen
bedrivits i över hundra år och än idag kan vi inte tala om ett fullständigt jämställt
samhälle. Att lagtexten ovan också understryker att verksamma inom skolan ska främja
jämställdhet mellan könen indikerar också att detta ännu inte är en självklarhet som
skall tas för given i samhällsstrukturen år 2006. Mycket har hänt på lagstiftningsfronten
gällande utvidgade rättigheter för de av icke-heterosexuell läggning sedan
homosexualitet år 1979 utmönstrades ur socialstyrelsens förteckning över sjukdomar,
där den tidigare har betecknats som en mental rubbning och anomali.6 Och den nya
lagen om förbud mot diskriminering och kränkning av barn och elever på grund av
sexuell läggning tolkar jag som ytterligare ett led i denna utveckling. Då former av
”Många läroböcker kan uppfattas som kränkande eller diskriminerande”, 2006-11-30,
www.skolverket.se, (2006-12-05)
5
”1 kap. 2§ Allmänna föreskrifter”, Skollagen (1985:1100), www.skolverket.se (2006-11-09)
6
Lagar; 1988: Sambolagen för hetero– och homosexuella, 1995: Partnerskapslagen för homosexuella
införs, 2002: Sveriges riksdag röstar "ja" för homosexuellas rätt att prövas som adoptivföräldrar.
2003: Lagen om hets mot folkgrupp utvidgas till att även gälla homosexuella. - Adoptionslagen ändras till
att även gälla samkönade par som lever i ett registrerat förhållande. ”Viktiga årtal och reformer”,
www.rfsl.se (2006-12-05)
4
2
kränkning på basis av sexuell läggning tidigare inte särskilt betonats i skollagen såsom i
fallet med jämställdhet och rasism. Skolorna åläggs också i och med
diskrimineringslagen att upprätta en likabehandlingsplan där planerade åtgärder ska
redovisas. Denna plan ska ses över och följas upp varje år.
Diskrimineringslagen, och likabehandlingsplanen som medföljde i lagens kölvatten,
var mer än välbehövlig. Särskilt med tanke på Säpos senaste rapport om hatbrott där det
visade sig att hatbrott med homofobiska motiv har ökat med 117 procent under år
2004.7 Och enligt Brottsförebyggande rådets hatbrottsrapport (2006:3) över
polisanmälningar med främlingsfientliga, antisemitiska, homofobiska och vit maktideologiska motiv visar att av 2 272 anmälda brott år 2005 förelåg 563 brott med
homofobiska motiv. Dessutom begås 40 procent av alla brott med homofobiska motiv
av gärningsmän som är under 18 år, unga människor som fortfarande går i skolan, varav
nio av tio är män.8
Jag tror inte att jag sticker ut hakan när jag utgår från att homofobi och intolerans
mot sexuella minoritetsgrupper spökar i samhällsstrukturen, trots att lagstiftarna menar
något annat. Det har trots allt ”bara” gått 27 år sedan även lagstiftningen menade något
annat – exemplet ovan med kvinnornas jämställdhetssträvanden indikerar att något
annat antagande vore önskvärt men dessvärre otänkbart, eller? Intolerans gentemot
sexuella minoriteter kanske är en generationsfråga där den yngre generationen är ett
föregångsexempel i förhållande till den äldregenerationen enligt ordspråket ”det är svårt
att lära gamla hundar att sitta”. Men den tesen känns föga övertygande med tanke på
brottsstatistiken, men är statistiken representativ för unga generellt? Kanske ordspråket
också bör kompletteras med ”man blir klokare med åren”, dvs. att den äldregenerationen
inte går till handgemäng i samma utsträckning och därför ger ett skenbart intryck av ett
mer tolerant sinnelag? Någonstans får ju dessa unga våldsbenägna individer sina
föreställningar ifrån. Så, jag undrar: Hur utbredd är egentligen intoleranta tendenser
gentemot sexuella minoriteter bland unga? Min avsikt med det här examensarbetet är
att bidra med kunskap om eventuella intoleranta tendenser bland unga. För att på så vis
ge ett adekvat underlag för de verksamma inom skolan så att de tillfullo kan utföra
skolans värdegrundsuppdrag dvs. bekämpa uttryck för intolerans.
Syftet anknyter övergripande till den nya diskrimineringslagstiftningen och skolans
värdegrund och uppdrag. Men framförallt har undersökningen en mer konkret, praktiskt
ambition som syftar till att identifiera elevers eventuella intoleranta tendenser som avser
sexuell läggning. Min undersökning kommer att vara knuten till en specifik skola delvis
därav denna praktiska ambition. Men jag anser att den praktiska ambitionen i allra
högsta grad är eftersträvansvärd, inte enbart i det avseendet legitimerar avsikten med
undersökningen. Men i synnerhet för att undersökningen baseras på ett högst levande
material – elever, det är det som gör undersökningen intressant och relevant. Att
filosofera om skolan på ett teoretiskt plan kanske är intressant det med, men det leder
onekligen inte till några högre syften om det stannar vid teori. Jag önskar därmed att
min undersökning kommer att utgöra ett reellt underlag för skolans pågående arbete
med att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande demokratiska värdena en påtaglig källa till inspiration i skolans arbete med att bekämpa intolerans. För om inte
”Varför ökar hatbrott med homofobiska motiv? Homofoba hatbrott i Sverige.”
www.sverigemotrasism.se (2006-11-09)
8
”Bara två av hundra lärare beredda möta homofobi”, Dagens Nyheter, 2006-08-01 (2006-11-09)
7
3
de eventuella problemen med attityder och intolerans bland elever kommer upp till ytan,
hur ska man då på bästa sätt angripa problemen? En vanligt förekommande fördelaktig
pedagogisk metod som direkt anknyter till elevens förutsättningar och behov är att utgå
från elevens s.k. föreställningsvärld. Ovanifrån kommer lagar och förordningar som ska
implementeras i skolans verksamhet, den här undersökningens utgångspunkt blir
eleverna och deras förhållningssätt dvs. de som är den primära målgruppen för den nya
diskrimineringslagstiftningen. Och jag tror att det är ett förtjänstfullt tillvägagångssätt i
strävan till att uppnå de lagstadgade målen för skolan. Så att klyftan mellan de ovanifrån
sanktionerade lagarna och de, eleverna, som lagen omfattar krymper - att lag omsätts i
vardaglig praktik.
Inom tidsramen för ett examensarbete så kommer denna undersökning av naturliga
skäl inte vara representativt på ett nationellt plan. Utan denna undersökning, som
baseras på enkäter, utgår från en skara skolungdomar i årskurs åtta och nio i
grundskolan vilka är lokaliserade till en specifik skola belägen i södra Götaland.
1.2 Tidigare forskning
För alla som ämnar ägna sig åt någon form av vetenskaplig undersökning, finns två
centrala regler: vetenskapen skall vara kommunikativ och den skall vara nyskapande.9
Vetenskapliga undersökningar sker inte i ett tomrum utan i en viss vetenskaplig kontext,
dvs. de bör ta utgångspunkt i forskningsläget. De senaste åren har ett flertal rapporter
och avhandlingar producerats, som belyser skiftande infallsvinklar men vars
gemensamma nämnare är temat sexuell läggning. Det finns en mängd utländska
undersökningar på temat, men jag har begränsat mig till den svenska vetenskapliga
kontexten.
En undersökning som kommer att inta något av en huvudrollsposition i förhållande
till min egen undersökning är den kartläggning som Forum för Levande Historia i ett
samarbetsprojekt med Brottsförebyggande rådet (BRÅ) genomförde år 2004.
Kartläggningen resulterade i rapporten Intolerans. Antisemitiska, homofobiska,
islamofobiska och invandrarfientliga tendenser bland unga. Det huvudsakliga syftet
med studien var att ge en bild av ungdomars attityder i frågor som rör de
minoritetsgrupper som titeln på rapporten hänvisar till. Studien ville även belysa ungas
utsatthet för, samt delaktighet i, olika former av brottsligt och antisocialt beteende med
koppling till dessa minoritetsgrupper. De undersökte även spridningens omfattning vad
gäller viss extremnationalistisk och rasistisk propaganda och om det finns samband
mellan intolerans och socioekonomiska samt sociala bakgrundsfaktorer. Studien byggde
på en enkätundersökning bland elever i årskurserna åtta och nio samt gymnasiet, det
slutgiltiga materialet bestod av enkäter från sammanlagt 10 600 elever.10
Då min studie handlar om intolerans som har samband med sexuell läggning
kommer huvuddragen i resultatet för vad som avser homofobiska tendenser här
presenteras i något nerbantad form. Totalt sett var övervägande delen av eleverna
Dahlgren, Stellan och Anders Florén, Fråga det förflutna. En introduktion till den moderna
historieskrivningen, Studentlitteratur, Lund, 1996 s. 15
10
Materialet består av 51 procent gymnasister och 49 procent grundskoleelever, ca 50 procent är pojkar
och ca 50 procent flickor. Genomsnittsålder i det totala materialet ligger på 16 år.
9
4
positiva till homosexuella. Andelen intoleranta elever är lägre jämfört med islamofobi
men högre jämfört med antisemitism. Andelen intoleranta gentemot homosexuella är ca
7 procent, vilket innebär i storleksordningen 6500 elever i en årskull.11 Undersökningen
påvisade också skillnader mellan könen när det gäller intolerans mot homosexuella, en
skillnad som var betydligt större än vad fallet är när det gällde intoleransen mot judar
och muslimer. Graden av intolerans mot homosexuella bland pojkar var lika hög som
mot muslimer och högre än mot judar, andelen pojkar som hade en positiv inställning
till homosexuella var 6 av 10. För flickorna var däremot förhållandet det omvända,
flickorna var betydligt mindre intoleranta mot homosexuella än mot muslimer och
judar, andelen flickor som hade en positiv inställning till homosexuella var 9 av 10.12
Ett flertal undersökningar har genomförts som på olika sätt anknyter till sexuell
läggning, i denna ofta tvärvetenskapliga skörd vill jag uppmärksamma några för min
studie relevanta forskningsrön, denna forskning kommer också fungera som ett underlag
i förhållande till min egen undersökning. Jag presenterar dem under olika rubriker i
tydliggörande syfte.
1.2.1 Attitydundersökningar bland elever
Skolverkets rapport Relationer i skolan - en utvecklande eller destruktiv kraft (2002),
vars uppdrag var att karlägga förekomsten av rasism, etnisk diskriminering, sexuella
trakasserier, homofobi och könsrelaterad mobbing i skolorna visade att homofobi och
icke-heterosexuell läggning är det minst uppmärksammade området i skolan.13
Värdegrundscentrum vid Göteborgs universitet genomförde en omfattande nationell
studie, Kränkningar i skolan (2003), av attityder bland 3 400 skolungdomar där de slog
fast att kränkningar på grund av sexuell läggning och homofobiska uttryck är vanligt i
skolmiljön.14
Rapporten Yttrandefrihet i skolan. Elevers attityder, värderingar och läsvanor
(2006) av Lärarnas Riksförbund visar på en oroande bild över den intolerans som finns
bland en del elever, även om det bör tilläggas att majoriteten är positivt inställda till
olika minoriteter. Attitydundersökningen omfattade grundskolans årskurs nio i 74
klasser runt om i landet, med en total svarsfrekvens på 1 077 elever. Det visade sig bl.a.
upp till 10 procent (13 procent för pojkar och 6 procent för flickorna) av eleverna anser
att alla individer inte har lika stort människor värde och att upp till 18 procent anser att
homosexualitet är en sjukdom.15
Intolerans; mot judar: ca 6 000 elever per årskull, mot muslimer: ca 8 000 elever per årskull
Intolerans. Antisemitiska, homofobiska, islamofobiska och invandrarfientliga tendenser bland unga,
rapport, Forum för Levande Historia och Brottsförebyggande rådet (BRÅ), 2004, s. 10.
13
Relationer i skolan – en utvecklande eller destruktiv kraft, rapport av regeringsuppdrag, Skolverket,
2002
14
Holm, Osbeck och Wernersson (2003) Kränkningar i skolan, rapport 5, 2003, Göteborgs universitet,
Centrum för värdegrundsstudier
15
Yttrandefrihet i skolan. Elevers attityder, värderingar och läsvanor, rapport, 2006, Lärarnas
Riksförbund, s. 1, 4-5
11
12
5
1.2.2 Undersökningar utifrån kommun-, skol- och lärarperspektiv
RFSL16 genomförde 2005 en skolplansundersökning bland landets kommuner (269st av
totalt 287), där endast en kommun17 tar upp könsidentitet och endast 14 tar upp
sexualitet/sexuell läggning/homofobi.18 RFSL genomförde även Kommunundersökning
2006 - kartläggning av hbt-personers19 situation i landets kommuner som visade att en
majoritet av skolorna i Sveriges kommuner bristfälligt eller inte alls tar upp frågor om
sexuell läggning.20
Enligt HomO:s21 uppfattning tillgodoser skolväsendet inte homo- och bisexuella
ungas behov:
Ungdomar behandlas ofta av de vuxna som om de – liksom för övrigt de vuxna själva –
allesamman vore tryggt heterosexuella. Detta leder till att homo- och bisexuella barn och
unga vuxna blir osynliggjorda.22
HomO menar att dessa ungas människors lika värde och rättigheter inte alltid
respekteras av dem som verkar på skolan. Deras verklighet osynliggörs och därmed får
de inte samma stöd i sin identitetsutveckling som heterosexuella barn och ungdomar –
en tystnadens tyranni.23 HomO hänvisar bl.a. till en undersökning med inriktning på
livsvillkor och livskvalité hos homosexuella som den norska forskningsinstitutionen
NOVA genomförde 1998. Rapporten visade på förfärande siffror vad det gäller
homosexuella
ungdomars
självmordstankar.
Dessa
ungdomar
redovisar
självmordstankar och självmordsförsök i långt större utsträckning än befolkningen i
övrigt. En särskilt stor överrepresentation av självmordstankar och självmordsförsök
fanns i åldersgruppen 16-24 år. HomO anser att denna psykiska ohälsa sannolikt hänger
samman med utanförskapet som följer av att växa upp i ett samhälle där
heterosexualiteten framstår som enhetlig, självklar, naturlig, privilegierad och
önskvärd.24
HomO:s tes om osynliggörande av homo- och bisexuella i skolmiljön bekräftades av
en undersökning som sätter lärare i fokus: En utmaning för heteronormen – lärares
kunskapsbehov och ansvar inom områdena sexuell läggning och homofobi (2006).
Rapporten ingår i projektet Under ytan och är en del av EU:s Equalprogram, vilket
syftar till att motverka diskriminering och utestängning i arbetslivet. Med bakgrund i
den nya lagen syftade undersökningen bl.a. till att granska hur arbetet med sexuell
läggning och homofobi hanteras av skolorna. Drygt 1400 lärare i alla årskurser, från
förskola till inklusive gymnasiet, deltog i undersökningen och slutsatsen som drogs var
att skolan inte klarar av att hantera unga människors föreställningar om sexualitet. Bl.a.
RFSL står för Riksförbundet för sexuellt likaberättigande
Lunds kommun
18
Oscarsson, Karin, Rapport om Skolplansundersökning, RFSL, 2005, s. 4
19
Hbt är ett samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella och transpersoner.
20
Kommunundersökning 2006 - kartläggning av hbt-personers20 situation i landets kommuner, RFSL,
2006.
21
HomO står för ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, en statlig myndighet
som inrättades i maj 1999.
22
Tystnadens tyranni – om heterosexualitet som norm och homofobi i skolan, broschyr, HomO, 2003, s. 3
23
HomO (2003), s. 4
24
HomO (2003), s. 10
16
17
6
var det endast 2 procent av lärarna som uppgav att de har kompetens för att ta sig an en
sådan uppgift.25
1.2.3 Summering av forskningsläget
Det finns således starka indikatorer på att situationen för unga icke-heterosexuella är
mycket otillfredsställande och därmed utgör ett angeläget undersökningsområde.
Eftersom jag i min undersökning är ute efter att identifiera intoleranta tendenser
gentemot sexuella minoriteter bland unga, så kommer intoleransrapporten (2004) med
dess samstämmiga ambition att utgöra en komparativ utgångspunkt. Men jag kommer
också göra vissa komplettringar vilket jag återkommer till under rubriken 2 Metod.
1.3 Frågeställningar
Undersökningsgruppen utgörs av elever i årskurs åtta och nio och äger rum på en
grundskola i södra Götaland år 2006. Med utgångspunkt i diskussionen ovan kring
syfte, problem och forskningsläget så har jag formulerat följande huvudfrågeställningar
och kompletterande frågeställningar som lyder:
Huvudfrågeställningar:
- Vilken attityd har eleverna gentemot homosexuella?
- I vilken omfattning utsätts eleverna för kränkande tillmälen som har samband
med homosexuell läggning?
- I vilken utsträckning deltar eleverna i olika former av kränkande beteenden som
har samband med homosexualitet?
Sekundära frågeställningar:
- Vilka faktorer i elevernas omgivning tror de påverkat deras inställning till
homosexuella?
- Vilka intoleranta tendenser finns bland eleverna gentemot homosexuella och så
även gentemot bi- och transsexuella?
- Vilken kunskap har eleverna om innebörden i begreppen som ingår i termen
sexuell läggning och begreppet transexualitet, och hur många uppger sig veta
innebörden av begreppet homofobi?
1.4 Teoretiska influenser och definitioner
Teori som vetenskapligt verktyg och kompass kommer att inta en något underordnad
roll i det här examensarbetet. Jag ämnar istället ägna detta avsnitt till att dels redogöra
för mitt eget teoretiska förhållningssätt som ligger till grund för denna undersökning,
och dels redogöra för viktiga begreppsliga definitioner.
1.4.1 Teoretiska influenser
En utmaning för heteronormen – lärares kunskapsbehov och ansvar inom områdena sexuell läggning
och homofobi (2006), rapport som ingår i projektet Under ytan.
25
7
Enligt min mening skapas aldrig vetenskapliga studier i de samhällsvetenskapliga
ämnena ur ett vakuum då detta innebär en omöjlighet eftersom de är och förblir
skapade. Därmed vill jag synliggöra vilka synsätt, perspektiv som direkt och/eller
indirekt genomsyrar detta arbete. Mina egna teoretiska utgångspunkter eller glasögon
kan sammanfattas under samlingsnamnet genusvetenskap, där en närbesläktad sidogren
är queerteorin vilken i det här sammanhanget kommer att inta en betydelsefull ställning
för min förståelse - dvs. de tolkningar jag gör. Queerteorin är abstrakt och
svårdefinierad, så jag begränsar mig till att lyfta fram teorins mest signifikativa drag.
Queerteorin introducerades inom den svenska akademiska sfären på bred front under
1990-talet. Centralt för både queerteorin och den genusvetenskapliga forskningen är att
betrakta sexualitet och kön som sociala konstruktioner.26 Queerteorin är inte en enhetlig
eller systematiskt skolbildning, utan en blandning av studier vilka kritiskt granskar det
heteronormativa, dvs. de institutioner, strukturer, relationer och handlingar som
vidmakthåller heterosexualitet som en enhetlig, naturlig och allomfattande
ursprungssexualitet. Det handlar likaledes inte om en beteckning för identitet utan ett
redskap för ifrågasättande.27 Queerteorin är ett dynamiskt, gränsöverskridande såtillvida
att det uppmanar oss att tänka bortom uppdelningarna, såsom t.ex. kvinna/man,
homosexuell/heterosexuell, det riktar strålkastarljuset mot det påstått normala.28 ”Vad
har då queerteorin att lära oss? Ämnen som kön och sexualitet är en politisk
stridsterräng som väcker mer känslor än teorier”29, frågar Tiina Rosenberg retoriskt i
Queerfeministisk agenda. Jo, queer är i allra högsta grad djupt samhällsrelevant, det rör
sig om individer ur de traditionellt förtryckta grupperna som inte åtnjutit rättvisa, frihet
och samma moraliska värde i den heterosexuella majoritetskulturen. Homofobin är
fortfarande våldsamt levande, t.ex. har hatbrotten sedan år 1999 fram till år 2004
fördubblats.30
Just det kritiska förhållningssättet till det heteronormativa som queerteorin
representerar anser jag är av yttersta vikt om man vill få bukt med intolerans bland
elever. I HomO:s i broschyr Öppna! står det:
Att arbeta mot heteronormativitet innebär inte att det är något fel på heterosexualiteten. Det
handlar snarare om att inte alltid utgå ifrån att alla är eller blir heterosexuella.31
I undervisningen handlar det både om vad som tas upp och vad som inte tas upp, enligt
queersteorin är tystnaden en form av förtryck av icke-heterosexuella. Kanske beror
”tystnanden” på att sexualiteten inte syns utanpå tillskillnad från hudfärg och kön. Det
kan därmed lätt kamoufleras och underkommuniceras vilket gör den enklare att ignorera
eller bortse ifrån.32
Sociala konstruktioner innebär att kön liksom sexualitet är något skapat, essensen i detta resonemang
uttrycktes redan 1949 av den franska filosofen Simone de Beauvoir i Det andra könet ”Du föds inte till
kvinna, du blir det.” Beauvoir citeras av Arrhenius, Sara, En riktig kvinna, Pocky, 1999, s. 32. Sexuella
identiteter, utryck och organisering är socialt och historiskt konstruerat (föränderliga), snarare än
naturgivna. T.ex. beteckningen heterosexuell för drygt 100 år sedan innebar att individen var pervers, en
beteckning på individer som hade sex utan önskan att alstra barn, Ambjörnsson (2006), s. 53-56
27
Rosenberg, Tiina, Queerfeministisk agenda, Atlas, 2002, s. 12-13
28
Ambjörnsson (2006), s. 91
29
Rosenberg (2002), s. 159
30
Ambjörnsson (2006), s. 63-64
31
Öppna! Om skolans ansvar att främja elevers lika rättigheter oavsett sexuell läggning, broschyr,
HomO, 2006, s. 4
32
Ambjörnsson (2006), s. 74
26
8
1.4.2 Definitioner
Sexuell läggning
Enligt svensk diskrimineringslagstiftning är definitionen på sexuell läggning:
heterosexualitet, homosexualitet och bisexualitet.33
Heterosexuell /Heterosexualitet
En person som är heterosexuell är sexuellt och känslomässigt intresserad av personer av
motsatt kön. Detta är en sexuell läggning.34
Heteronormativitet
Norm som utgår från att alla är och agerar på ett sätt där män är intresserade av kvinnor
och tvärtom samt att allt som inte är på detta sätt är avvikande och/eller onormalt. Kan
vara både medveten och omedveten. Detta är en social norm.35
Bisexuell/Bisexualitet
En person som är bisexuell är sexuellt och/eller emotionellt intresserad av både kvinnor
och män. Det finns flera sätt att vara bisexuell på, vissa blir förälskade i motsatt kön och
är sexuellt intresserade av båda könen medan för andra varierar intresset för relationer
och/eller sexuella kontakter över tid etc. Bisexualitet är en sexuell läggning.36
Homosexuell/Homosexualitet
En person som är homosexuell är sexuellt och känslomässigt intresserad av personer av
sitt egna kön. Detta är en sexuell läggning.37
Transsexualitet – transperson / transvestit
Transperson är ett samlingsbegrepp som vanligtvis avser individer vars könsidentitet
och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som
registrerades för dem vid födseln. Bara den som själv identifierar sig som transperson är
det. I begreppet ingår vanligtvis dragqueens, dragkings, intersexuella, transgenderister,
transsexuella och transvestiter.
Transsexuell är en person som upplever sig vara av motsatt kön jämfört med sitt
biologiska kön. Det är en medicinsk diagnos och kan vara ett sätt att identifiera sig.
Transvestit är en person som är transvestit vill tidvis, ofta eller alltid ikläda sig eller
“Definitioner av nyckel begrepp”, En utmaning för heteronormen – lärares kunskapsbehov och ansvar
inom områdena sexuell läggning och homofobi (2006), s. 4
34
”Begreppslista – sexualitet och kön”, www.rfsl.se (2006-12-05)
35
”Begreppslista – sexualitet och kön”, www.rfsl.se (2006-12-05)
36
”Begreppslista – sexualitet och kön”, www.rfsl.se (2006-12-05)
37
”Begreppslista – sexualitet och kön”, www.rfsl.se (2006-12-05)
33
9
använda sig av motsatta könets kläder och/eller andra attribut i syfte att uppnå behag
eller i vissa fall sexuellt behag. Transsexualitet är ett könsrollsuttryck.
Homofobi
Enligt HomO:s definition är homofobi en ideologi, en uppfattning eller en medveten
värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en stark
negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk
hållning strider mot principen om alla människors lika värde och rättigheter.38
Nationalencyklopedin ger följande definition:
ho mo fobi´ (av homosexualitet och fobi), personlig, irrationell rädsla för homosexualitet,
homosexuella människor eller egna homosexuella impulser. Även samhällets rädsla för och
intolerans mot homosexualitet kan kallas homofobi.39
38
39
HomO (2006), s. 9
www.ne.se (2007-01-17)
10
2 Metod
Syftet med studien och frågeställningarna är förstås avgörande för vilken slags metod
jag använder mig av. Mina frågeställningar syftar till att få reda på intoleranta tendenser
bland en avgränsad, men stor, grupp elever och detta kräver en metod som kan hantera
relativt stora mängder data. Jag har därmed valt att använda mig i huvudsak av en
kvantitativ metod, eftersom man genom kvantifiering kan ordna stora mängder
information i enklare uttryck. När datamängderna blir stora går det inte att fånga dem
utan att sammanfatta. Kvantifiering blir då en förutsättning för förståelse. Kvantifiering
hjälper mig alltså att fastställa omfånget av intoleranta tendenser mer exakt.40 Den
kvantitativa metoden som kommer att utgöra underlaget för min studie kommer att ta
formen av en enkätundersökning.
Ingen metod ensam kan onekligen täcka in alla relevanta bilder av verkligheten,
därmed hade det varit önskvärt att tillämpa triangulering, dvs. kombinationer av olika
metoder. Men inom tidsramen för ett examensarbete så ser jag inte detta som en
möjlighet, men jag kommer delvis att tillgodose detta genom några enkätfrågor av mer
kvalitativ karaktär, dvs. frågor där eleverna själva får fylla i sina svar. Men det är viktigt
att komma ihåg att olika metoder ibland leder till olika uppfattningar om den empiriska
verkligheten. Det huvudsakliga är att metoden uppfyller kraven på ett vetenskapligt
arbetssätt där resultaten är prövbara, dvs. att riktigheten i mina resultat kan kontrolleras
vid upprepning. Men å andra sidan urholkas denna prövbarhet enligt
intersubjektivitetsproblematiken.41 Det vill säga att forskning rymmer stora mängder av
subjektiva bedömningar vilket jag inte kan välja att ansluta mig till eller frigöra mig
från - jag är bunden till min tid, klass och kön. Det min undersökning resulterar i är en
bild av denna verklighet, inte nödvändigtvis en tillfullo sann bild.
Jag nämnde tidigare att Forum för Levande Historias och Brottsförebygganderådets
(BRÅ) rapport Intolerans. Antisemitiska, homofobiska, islamofobiska och
invandrarfientliga tendenser bland unga (2004) kommer att inta något av en
huvudrollsposition. Metodologiskt innebär detta att jag kommer återanvända
intoleransrapportens (2004) enkätfrågor42 men anlägga dessa på en ny och betydligt mer
avgränsad undersökningsgrupp. Därmed kommer upplysningarna enkäten resulterar i att
Kjelstadli, Knut, Det förflutna är inte vad det en gång var, Studentlitteratur, Lund, 1998, s. 219
Dahlgren, Floren (1996), s. 30
42
Jag har fått klartecken av Stefan Andersson vid Forum för Levande Historia om att jag får använda
deras material i min undersökning.
40
41
11
vara komparativa och därmed kunna t.ex. påvisa statistiska samband, gestalta utveckling
och förändring för vad som avser intolerans över tiden.
I anknytning till mitt syfte och mina frågeställningar avser jag också komplettera
intoleransrapportens (2004) frågebatteri i avseende att söka svar på mina s.k. sekundära
frågor, dessa kompletterande frågeställningar kommer emellertid att inta en
underordnad ställning i förhållande till huvudfrågeställningarna som bygger på
intoleransrapportens (2004) modell. Underordnade kommer dessa frågor vara i den
mening att det inte finns lika många frågeställningar (i förhållande till det antal frågor
som bygger på intoleransrapporten 2004) i min enkätundersökning som avser att
besvara dessa frågeställningar. En kompletterande fråga i anslutning till
intoleransrapportens (2004) utgångspunkt i homosexualitet rör påverkan. Jag är
intresserad av varifrån eleverna tror att de fått sin inställning gentemot homosexuella
från, dvs. påverkande faktorer. Detta tycker jag är intressant eftersom läraren då kan
ringa in de element som kanske bör inta en framträdande roll eller utgångspunkt, vid
t.ex. undervisningstillfällen, när man talar om sexuell läggning. Avsikten med de andra
kompletterande frågeställningarna är att jag även vill erhålla kunskap om intolerans som
avser andra sexuella läggningar än homosexualitet. Detta för att i begreppet ”sexuell
läggning” som diskrimineringsgrund enligt svensk lagstiftning inbegrips även
bisexualitet, jag har även inlemmat begreppet transsexualitet i min undersökning som
däremot inte ingår i beteckningen sexuell läggning enligt lagstiftningen. Jag anser att
transsexualitet kan inbegripas i denna studie då jag åberopar teoretisk relevans som
legitimeringsgrund. Enligt queerteorin (se 1.3.1 Teoretiska influenser) som jag
inspirerats av ingår transsexualitet, dvs. en sexuell minoritetsgrupp som faller utanför
förväntade genus- och sexualitetskategorier,43men framförallt för att det i grunden
handlar om alla människors lika värde.
Många transpersoner upplever tidigt att de inte passar in i den könsroll som de förväntas
passa in i. Trots det väntar flertalet många år innan de vågar vara öppna med detta, i många
fall just pga. de hårda normer som finns i skolan. 44
Den kompletterande kunskapsrelaterade frågeställningen tillhör också de sekundära
frågeställningarna och avsikten är här att ge någon form av mått på tillförlitligheten
gällande de andra frågorna. Detta p.g.a. att jag ställer mig något kritisk till elevernas
förkunskaper om begreppen som är aktuella gällande sexuella läggningar, såsom t.ex.
homosexuell. Vad tror de, eleverna, att t.ex. homosexualitet betyder? Jag tycker inte
man ska ta för självklart att elever i årskurs åtta och nio vet den ”korrekta” innebörden,
därmed kan man också ifrågasätta huruvida skolelevernas svar i intoleransrapporten
(2004) ger upphov till en rättvis bild. Jag menar, vet man inte vad något innebär eller
bara har en stereotyp uppfattning om vad t.ex. en homosexuell är - ”bögen som en
fjollig, ständigt shoppande schlagerfantast.”45 Risken finnas att kunskapsbristen
urholkar tillförlitligheten när det gäller att ge utsagor om elevernas inställning och
eventuella intolerans. Därmed tycker jag att det är adekvat att låta eleverna själva
definiera de sexuella minoritetsgrupperna, så jag vet vilken eller vilka definition/-er som
deras inställning baseras utifrån.
Ambjörnsson, Fanny, Vad är Queer?, Natur och kultur, 2006, s. 137
Enligt RFSL Ungdoms mening är det anmärkningsvärt att ranspersoner inte nämns någonstans, varken i
utredningar eller i lagförslag. “Remissyttrande gällande ‘Skolans ansvar för kränkning av elever’”,
www.rfslungdom.se (2006-11-15)
45
Ambjörnsson, (2006), s. 75
43
44
12
2.1 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet, eller tillförlitlighet, är viktig vid kvantitativa metoder. Det innebär att en
undersökning är så ”stabil” som möjligt t.ex. att alla respondenter skall få frågan på
samma sätt. Begreppet användes som en form av kvalitetsgaranti gällande
mätinstrumentet då reliabilitet indikerar att mätningen ska ge samma resultat igen vid en
förnyad mätning, att man får ett tillförlitligt värde vid mätningen.46 För att uppnå en så
hög reliabilitet måste situationen också vara standardiserad. Med standardisering menar
man graden till vilken frågorna är desamma och situationen är densamma för alla
intervjuade. Standarden innebär avsaknad av variation, allt är likadant för alla. Att ha en
hög grad av standardisering ger därmed upphov till goda möjligheter till jämförelser.47
För att återknyta detta resonemang till den aktuella enkäten för min undersökning, så
vill jag framhålla i vilka avseenden min enkät kommer att uppfylla kravet på reliabilitet
och de problem jag ser i min eftersträvan med att nå hög reliabilitet. Frågorna är
desamma för alla respondenterna som ingår i undersökningen, enkäterna kommer delas
ut i samband med lektionstillfälle vilket gör att situationen ter sig likartad för alla. Men
jag kan inte garantera att situationen vid lektionstillfället kontextuellt är exakt den
samma t.ex. kommer tidpunkten skifta för utdelningen av enkäterna mellan de berörda
klasserna. Jag vet heller inte på förhand något om elevernas förkunskaper gällande
sexuell läggning, därmed vet jag inte huruvida om eleverna kommer att uppleva
frågorna lättförståliga eller svåra, detta kan naturligtvis skifta individuellt.
Nu till problemet med validitet eller giltighet. Det är ju inte siffrorna i sig jag är
intresserad av utan ett annat, bakomliggande förhållande som siffrorna ska uttrycka.
Sifforna är indikatorerna, de som representerar det jag egentligen vill undersöka.
Därmed är det avgörande att siffrorna faktiskt avspeglar det de ska visa. 48 Ett för min
undersökning relevant exempel på validitetsproblematiken diskuterar Eva Tiby i hennes
avhandling Hatbrott? Homosexuella kvinnors och mäns berättelser om utsatthet för
brott (1999):
Det kan mycket väl tänkas att en person som blir utsatt för ropet djävla bög, jag ska slå ihjäl
dig! Tolkar det som ett reellt hot roparen uttalar för att han hatar homosexuella män. Det
kan också tänkas att en annan person som möts av samma hälsningsfras tolkar den som ett
tomt hot, utan närmare koppling till sexuell läggning. Ordet bög används som ett allmänt
skällsord enligt honom.49
Jag tycker Tibys exempel illustrerar en intressant parallell till den jargong som jag
empiriskt stött på bland elever i skolan. Att jag riskerar att få ett mindre giltigt resultat i
min bedömning av intolerans då jag applicerar min vuxna, politiskt korrekta
referensram gällande språkbruk på eleverna, en referensram som kanske inte
Jan Trosts grundbok i enkätmetodik ger följande exempel i anslutning till reliabilitet. ”Om jag använder
mig av negationer, krångliga ord eller ordvändningar i en fråga så är det inte alls osannolikt att en hel del
av dem som svarar missuppfattar frågan och då får jag en ganska låg grad av reliabilitet. Om jag däremot
använder mig av enkla satser med begripliga och vanliga ord så uppfattar kanske i stort sett alla frågan på
samma sätt och jag får en hög grad av reliabilitet.” Trost, Jan, Enkätboken, Andra upplagan,
Studentlitteratur, Lund, 2001, s. 61
47
Trost (2001), s.55-56,59-60
48
Kjeldstadli (1998), s. 227
49
Tiby, Eva, Hatbrott? Homosexuella kvinnors och mäns berättelser om utsatthet för brott, Stockholm
Kriminologiska institutionen, Univ., 1999, s. 11-12
46
13
överensstämmer med deras egen uppfattning och innebörd. Jag har försökt att möta
denna inneboende problematik genom att eleverna i enkäten har möjlighet att själv
definiera vad eleven känner när den eventuellt utsätts för sådant, enligt min mening,
kränkande språkbruk. Validitetsproblematiken som Tiby exemplifierar är också relevant
i anknytning till begreppsdefinitioner. Det är ju naturligtvis en fördel om enkätfrågorna
uppfattas av respondenten på det sätt som jag avsett att de ska uppfattas. Man kan inte
bortse från att det finns ett filter mellan forskarens tolkning respektive respondentens,
särskilt när det handlar om för eleverna kanske abstrakta begrepp såsom t.ex.
transsexuell. För att komma till rätta med definitionsproblematiken har jag även här gett
utrymme för eleverna att själva definiera begreppet i strävan efter att nå hög validitet.
Och även för att få svar på min frågeställning som rör elevernas kunskap gällande
begrepp som har samband med sexuell läggning.
2.2 Komparativ metod
Jag syftar som sagt till att jämföra de homofobiska tendenserna bland eleverna i
förhållande till intoleransrapporten (2004). Denna metod, anser jag, ter sig dynamisk då
fallstudiens resultat då kan ställas i relation till en större nationell referensram. Det kan
annars bli vanskligt att bedöma graden av intoleranta tendenser hos eleverna om jag inte
har någon kontextuell referensram - som påvisar kontraster eller/och likheter - att ställa
resultatet gentemot. Den komparativa metoden möjliggör alltså att jag kommer att
kunna urskilja det generella från det unika kvantitativt (omfattningen). 50 I ett antal
avseenden skiljer sig min enkät gentemot intoleransrapporten (2004). T.ex. ingick i
intoleransrapporten (2004) ett större frågebatteri om elevens hemförhållanden, trivsel,
etnicitet, socioekonomiska faktorer etc. På de punkterna är inte min enkät och
intoleransrapporten (2004) jämförbara, min enkät innefattar några frågor som rör
hemförhållanden och socioekonomi. Men jag har valt att inte väva in dem i min analys
eftersom jag kom fram till att jag måste strama åt undersökningens volym. Jag har också
avgränsat mig från att analysera skillnader/likheter utifrån årskurs, också det med tanke
på den volym examensarbetet får uppgå i.51 Däremot har jag valt att ta fasta
skillnader/likheter mellan pojkar och flickor vilket även ingår som en analyskategori i
intoleransrapporten (2004). Jag har valt genusaspekten (flickor/pojkar) eftersom det
enligt den tidigare forskningen framkommit att just könstillhörigheten är den
bakgrundsfaktor som uppvisar starkast samband med intoleransnivån gentemot
homosexuella.52 Könstillhörigheten kommer också att utgöra en analyskategori för
merparten53 av undersökningen.
Tydligaste åsiktsskillnaderna mellan könen tycks återfinnas i synen på homosexuella (…).
Pojkar tenderar oftare att vara mer negativt inställda än flickor.54
50
Dahlgren, Floren (1996), s. 199
Jag vill inflika att det finns samband mellan toleransnivå och ålder, hemförhållanden och
socioekonomi. Toleransnivån ökar med åldern. Och de elever som har trygga hemförhållanden och
”högre” socioekonomiska , såsom t.ex. universitets-/högskoleutbildade föräldrar, är generellt mer
toleranta än de elever som lever under motsatta förhållanden. Intolerans (2004), s. 96-99
52
Intolerans (2004), s. 97
53
Inte för frågeställningarna som rör påverkansfaktorer och kunskap om begrepp som har samband med
sexuell läggning och intolerans gentemot dessa minoritetsgrupper.
54
Intolerans (2004), s. 97
51
14
I intoleransrapporten (2004) ingick frågor om antisemitism, islamofobi och
invandrarfientlighet vilket inte ingår i min enkät. Dessa teman är heller inte relevanta i
förhållande till mina frågeställningar men det är möjligt att avsaknaden av frågor kring
dessa teman spelar in på elevernas svar. Jag menar att jag skalat bort en del av den
ursprungliga kontexten som frågorna som rör homofobi ingår i, vilket kan ge upphov till
en misstanke om att eleverna kanske besvarar frågorna annorlunda. Då eleverna i min
undersökning inte måste väga sin eventuella intolerans gentemot homosexuella i
förhållande till t.ex. sina attityder gentemot invandrare.
2.3 Fallstudien - etiska övervägande
Jag har konsekvent inte namngett den skola som är aktuell för undersökningen, detta är
ingen slump utan resultatet av ett etiskt övervägande. Eleverna som medverkar i
enkätundersökningen ska kunna garanteras fullständig anonymitet, därför nämner jag
heller inte skolans namn. Med anonymitetskravet följer också att presentationen av de
medverkande är ytterst marginell eller snarare obefintlig. Det enda information jag
bjuder på här är lite uppgifter om den kommun skolan tillhör, eftersom det ger ett litet
hum om vilket sammanhang skolan i fråga ingår i. I kommunen bor ca 19 000 invånare
och skolan ligger i närheten av den lilla centrumkärnan. Min uppfattning är att det är ett
relativt lugnt litet samhälle, där invånarna främst bor i villaområden men även i mindre
lägenhetskomplex eller kringliggande bondgårdar.
2.4 Population och urval
Befolkningsgruppen jag vill kunna uttala mig om är som sagt högstadieelever på en
grundskola i södra Götaland. Anledningen till detta är först och främst av praktiska skäl.
Jag har haft min verksamhetsförlagda tid på skolan under min lärarutbildning och har
därmed en personlig anknytning till skolan som förenklar arbetat med att genomföra en
undersökning som tar anspråk på dyrbar undervisningstid. Det finns också fördelar med
att undersökningen antar formen av en fallstudie då detta möjliggör den kvantitativa
metodens nödvändighet av representativitet och generalisering. Att ha en tydligt
definierad undersökningsgrupp i tid och rum är i alla avseenden önskvärt, och jag anser
att fallstudien annekterar detta genom sin konkreta form. Eftersom jag har en
komparativ ansats intoleransrapporten (2004) - en nationell referensram - så är det
viktigt att undersökningsgrupperna är jämförbara. I intoleransrapporten (2004) ingick
elever i grundskolans årskurs åtta, nio och gymnasiet, i min undersökning ingår enligt
upplägget endast årskurs åtta och nio, vilket inte utgör något problem då resultaten för
grundskola respektive gymnasiet i intoleransrapporten (2004) redovisas separat.
Ofta kan man inte samla in data från alla medlemmar i den population man bestämt
sig för, eftersom detta kan bli komplicerat och tidsödande. Därmed kan det vara klokt
att göra ett urval. Då man samlar in data via enkät vill man oftast kunna använda sina
data till att uttala sig om hela den tilltänka befolkningsgruppen på ett rättvisande sätt 55, i
mitt fall eleverna i årskurs åtta och nio på den aktuella skolan. För att göra sådana
55
Trost (2001), s. 28
15
uttalanden krävs därmed att man har i statistisk mening representativt urval. Det vill
säga att var och en av de utvalda motsvarar och representerar en del av befolkningen på
ett sådant sätt att hela urvalet är en miniatyr av populationen; de ska representera alla de
andra.56 Så hur har urvalet gått till i min studie? Att t.ex. med en tärning slumpmässigt
utse kandidater som ska ingå i enkätundersökningen har inte varit praktiskt realistiskt
även om det vore optimalt, istället har jag eftersträvat att tillgodose tumregeln ”Ju större
urval desto större sannolikhet att det skall vara representativt för populationen.”57 På
skolan går totalt 557 elever, varav 176 stycken i årskurs åtta, 170 stycken i årskurs nio.
Totalt har vi således 346 elever som utgör potentiella kandidater för att ingå i
undersökningsgruppen. Nedan följer en förtydligande tabell som påvisar den urvalsram
som kan ställas i konstrast till representativiteten hos undersökningsgruppen (se Figur
2.4.1a).
Figur 2.4a Översikt av totala antalet elever på skolan, 2006.
Elever på skolan (årskurs 7-9)
Elever i årskurs åtta
557
176
Elever i årskurs nio
170
Enligt Jan Trost är det omöjligt att exakt bestämma hur stort urvalet bör vara, men för
att återknyta till tumregeln ”ju fler desto bättre” så har jag haft som målsättning att
erhålla svar från ca 50 procent av respektive aktuell årskurs. För att göra
undersökningen genomförbar har jag valt att utnyttja min huvudsakliga kontaktperson
på skolan, dvs. min handledare under den verksamhetsförlagda tiden. Denna lärare har
vänligen ställt upp med att dela ut enkäten till de klasser i årskurs åtta och nio han
undervisar i ämnet so. Sedan har han frågat sina so-lärarkollegor om de varit villiga att
ställa upp på att dela ut enkäten till ytterligare ett antal klasser för att fylla min kvot och
så har dessa lärare också gjort. Processen från distribuerande till att alla enkäter var
ifyllda tog ca en vecka. Min handledare och en av hans kollegor jag talat med uppger att
de uppfattade att eleverna antog uppgiften med ifyllandet av enkäten på ett seriöst sätt.
Risken finns ju alltid att ett antal elever slarvar igenom ifyllandet eller inte svarar
sanningsenligt, men förhoppningsvis så är sådana inslag marginella.
Totalt ingår åtta stycken so-klasser i undersökningen, varav fyra går i årskurs åtta
och fyra i årskurs nio. Inbördes i dessa klasser finns skillnader vad som avser studietakt
och betygssträvansmål. Eleverna kan välja att läsa antingen studietakt a eller b.58 För att
undersökningsgruppen ska vara representativ för min undersökning har jag därmed valt
att enkäten ska inbegripa båda studietakterna. Vilket ger; årskurs nio: två klasser a-takt,
två klasser b-takt, årskurs åtta: två klasser a-takt och två klasser b-takt. I
resultatredovisningen kommer jag att utgå från det sammanlagda underlaget (enkäterna)
för samtliga medverkandes svar, dvs. inte peka ut vilka som går a-takt eller b-takt.59
56
Trost (2001), s. 28-29
Trost (2001), s. 36
58
Detta innebär att a-takten har något långsammare studietakt och är mer orienterat kring att uppnå
betyget godkänt, och b-takten har en något snabbare studietakt och betygsstävansmålen är mer
orienterade kring att uppnå betygen väl godkänt eller mycket väl godkänt.
59
Enligt den tidigare forskningen finns det tydliga kopplingar mellan skolprestationer och graden av
intolerans. I gruppen med hög intoleransnivå har en klar majoritet fått låga betyg, medan förhållandet är
starkt omvänt i den mest toleranta gruppen. Kopplingen mellan skolprestationer och in-/tolerans pekar åt
samma riktning för både pojkar och flickor. Intolerans (2004), s. 100-101. Men denna aspekt avgränsar
jag mig ifrån att väva in i det här examensarbetet, jag strävar istället efter en representativ urvalsgrupp.
57
16
2.4.1 Svarsfrekvens och bortfallsanalys
Svarsfrekvensen för undersökningsgruppen på individnivå ligger på totalt 84 procent,
det totala bortfallet består således av 16 procent på individnivå. I förhållande till det
totala antalet elever i årskurs åtta och nio på skolan utgör undersökningsgruppens
medverkande totalt 46 procent, vilket jag anser är en tillräckligt hög siffra för att kunna
göra generaliseringar.60 Undersökningsgruppen består av 52 procent pojkar och 48
procent flickor. Bortfallet på individnivå förefaller vara effekten av sjukfrånvarande
elever, skolkare eller på basis för någon form av individuell orsak. Det finns ett internt
bortfall på flera av enkätfrågorna, men detta bortfall är förhållandevis lågt. Nedan följer
en tabell som redogör för viktiga uppgifter om undersökningsgruppen.
Figur 2.4.1a Elever som ingår i undersökningsgruppen, uttryckt i antal.
Årskurs Möjlig
Faktisk
Bortfall
Medverkande
svarsfrekvens61 svarsfrekvens62
pojkar
Åtta
95
77
18
40
Nio
94
82
12
43
Totalt
189
159
30
83
Medverkande
flickor
37
39
76
Genomsnittsålder
14 år
15 år
14,5 år
2.5 Enkäten
Enkäten är utarbetad i två avsnitt, enkät A och B. Enkät A:s frågor/påståenden
överensstämmer (nästan) tillfullo med enkätfrågorna riktade till grundskolan (årskurs
åtta och nio) som avser att mäta homofobi i intoleransrapporten (2004). Enkät B har jag
utformat efter eget huvud för att få svar på de frågeställningar som inte ingår i
intoleransundersökningens (2004) frågebatteri, dvs. frågor/påståenden om bi- och
transsexualitet, kunskap och påverkansfaktorer. Enkäten består i huvudsak av
kryssfrågor med fasta svarsalternativ och är strukturerad i olika delar. Först följer frågor
om bakgrundsfaktorer, elevens; ålder, kön och årskurs.63 Dessa frågor hjälper mig
således att kategorisera eleverna som ingår i undersökningen och är tillika aktuella
uppgifter även för de frågor/påståenden som ingår i enkät B. Jag har som sagt valt att
redovisa resultatet övergripande - en sammanställande tolkning av samtliga
medverkandes svar, men även utifrån kategorin kön i de frågor som avser mäta
intoleransnivån. (För enkäten i sin helhet se Bilaga 2, s. 44)
2.5.1 Enkät A
Undersökningsgruppens representativitet per årskurs: 44 procent/årskurs åtta, 48 procent/årskurs nio.
Möjlig svarsfrekvens = om alla elever varit närvarande i de so-klasser som ingick i
undersökningsgruppen.
62
Faktisk svarsfrekvens = antal elever som var närvarande och därmed deltog i undersökningen
(undersökningsgruppen består således av totalt 159 elever)
63
Även socioekonomiska frågor om föräldrars utbildning etc. som jag avgränsat mig i efterhand från att
analysera.
60
61
17
Frågorna/påståendena som eleverna ska ta ställning till avser att mäta intoleranta
attityder, utsatthet och delaktighet. Som ni kanske noterat skrev jag nästan i en parantes
ovan. Jag har nämligen genomfört förändringar i två påståenden/frågor i förhållande till
originalupplagan i intoleransrapporten (2004). En fråga har jag efter konsultation med
skolans rektor förändrat så att dess språkbruk blir mer begripligt för eleverna. Original
frågan löd:
”Att HIV och AIDS drabbar så många homosexuella män är nog naturens straff för
ett perverst levnadssätt.”
Vi var båda eniga om att ordet ”perverst” kanske inte tillhör elevernas vardagliga
språkbruk dvs. att de inte vet vad ordet betyder, därför bytte jag ut ordet ”perverst” till
synonymen ”onaturligt.” Nackdelen med att göra sådana förändringar är onekligen att
frågan nu inte längre är jämförbar i samma utsträckning som den var i sin originalform.
Men å andra sidan ser jag inget principiellt fel med sådana förändringar om det syftar
till förbättringar som leder till högre reliabilitet. En annan förändring som genomförts i
enkät A i förhållande till originalet, gäller en fråga som i originalet ser ut på följande
sätt:
Har någon vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna skrikit något av
följande åt Dig?
Markera i så fall detta med kryss (flera kryss är tillåtet).
I samband med diskussion om problemet med validitet så tog jag upp att eleverna inte
bör antas uppfatta sådant språkbruks betydelse på samma sätt som vad är ”politiskt
korrekt”. Därmed har jag lagt till en kvalitativ följdfråga för att komma tillrätta med
denna problematik som ger möjlighet för eleverna att uttrycka hur de känner om de blir
kallade t.ex. bög/homo/fikus.
2.5.2 Enkät B
Det här avsnittet innehåller frågor/påståenden som har för avsikt att besvara de
sekundära frågeställningarna; påverkansfaktorer, utsträckningen av intoleranta
tendenser gentemot homosexuella och även intolerans gentemot bi- och transsexuella,
och kunskapsrelaterade frågor. När jag distribuerade enkäterna fanns två frågor som inte
behandlas i resultat och analys. Den första av dessa frågor undrade huruvida eleverna
trodde det var svårt eller lätt att ”komma ut” som homo-/trans- eller bisexuell på skolan.
Och den andra frågan undrade om eleverna utgick från att alla människor de mötte var
heterosexuella. Jag har i efterhand valt bort att ta med dessa frågor i min analys och
redogörelse, inte för att de är ointressanta, men för att de inte går i samklang med
frågeställningarna lika konsekvent som de övriga.
18
3 Resultat och analys
Strukturen för resultatredovisningen är upplagd så att den redovisar vilka intoleranta
tendenser det finns bland undersökningsgruppen. Först följer sammanställning av enkät
A och sedan enkät B. Analysen av resultatet kommer delvis att ske fortlöpande, men
efter varje enskilt frågebatteri följer en sammanfattad analyserande redogörelse där även
analys utifrån kön presenteras för de frågeställningar där denna aspekt är aktuell.
Resultat kommer att presenteras i procent där jag avrundat beräkningarna till hela
procenttal.64
3.1 Enkät A
Enkät A:s resultat kommer fortlöpande kopplas samman med intoleransrapportens
(2004)
resultat
eftersom
den
utgör
min
komparativa
referensram.
Resultatredovisningens disposition för enkät A följer också förlagans exempel
(intoleransrapporten 2004), så att tolkningen av materialet följer samma grundmall.
3.1.1 Homofobiska tendenser
Följande frågor ingick för att mäta graden intolerans gentemot homosexuella:
De flesta homosexuella är säkert hyggligt folk…
Det skulle vara helt ok att vara granne med en skötsam homosexuell person…
Homosexuella ska ha rätt att bygga egna föreningslokaler…
Det är alldeles för många homosexuella i Sverige…
Sifforna motsvarar de elever som gett uttryck för antingen ett tolerant eller ett intolerant svar. Om ett
påstående lyder t.ex. ”de flesta homosexuella är säkert hyggligt folk”, så kan eleven välja antingen två
svarsalternativ som påvisar tolerant inställning och två svarsalternativ som påvisar det motsatta.
Procenten som anges motsvarar de elever som ställt sig på antingen den toleranta eller intoleranta ”sidan”
på skalan totalt. Detta sätt att sammanställa data överensstämmer med intoleransrapporten (2004).
64
19
Homosexuella går det inte att lita på…
Det borde vara förbjudet för homosexuella att få rösta i politiska val…
Svarsalternativen bestod av ”nej, det stämmer inte alls”, ”det stämmer ganska dåligt”,
”tveksam, vet inte”, ”det stämmer ganska bra” och ”ja, det stämmer precis”. Andelen
som kryssat i svarsalternativet ”tveksam, vet inte” är för alla av påståendena hög, därför
har jag valt att separat redogöra för denna gråzon efter att jag redogjort för andelen
toleranta/intoleranta för varje påstående.
72 procent av eleverna tycker att påståendet ”de flesta homosexuella är säkert
hyggligt folk” stämmer precis eller stämmer ganska bra. Andelen negativt inställda är 7
procent. 75 procent av eleverna tycker att påståendet ”det skulle vara helt ok att vara
granne med en skötsam homosexuell person” stämmer precis eller stämmer bra.
Andelen negativt inställda, dvs. som ger uttryck för intoleranta tendenser, är 12 procent.
När det gäller homosexuellas rätt att bygga egna föreningslokaler är 57 procent för detta
och 17 procent emot. 41 procent av eleverna motsätter sig påståendet ”det är för många
homosexuella i Sverige”, de som svarar jakande är 15 procent. 66 procent av eleverna
håller inte med om påståendet ”homosexuella går det inte att lita på”, 11 procent anser
att det stämmer precis eller ganska bra. Att förvägra homosexuella rösträtt är
majoriteten av eleverna klart negativa till. 88 procent tycker inte påståendet stämmer
med deras uppfattning, endast 6 procent tycker det borde vara förbjudet för
homosexuella att rösta.
Jämförelse med intoleransrapporten (2004)
Vid jämförelse så skiljer sig inte resultaten nämnvärt åt gällande det första påståendet
(de flesta homosexuella är säkert hyggligt folk) då 76 procent, enligt intoleransrapporten
(2004), tyckte att påståendet stämmer precis eller stämmer ganska bra. Andelen negativt
inställda, intoleranta, var 8 procent.65 Andelen elever som är positivt inställda till att
”det skulle vara helt ok att vara granne med en homosexuella person” i
intoleransrapporten (2004) var 73 procent. Andelen som är negativt inställda till
påståendet enligt intoleransrapporten (2004) utgjordes av 15 procent.66 Vilket innebär
att den nationella referensramen uppger relativt överensstämmande grad av tolerant
inställda eleverna i förhållande till min egen undersökningsgrupp. Gällande påståendet
om homosexuellas rätt att bygga egna föreningslokaler så var 58 procent för detta och
19 procent emot enligt intoleransrapporten (2004).67 Enligt intoleransrapporten (2004)
ställde sig 56 procent emot och 19 procent för påståendet ”det finns för många
homosexuella i Sverige”. Undersökningsgruppen är således några procentenheter
mindre toleranta i det aktuella påståendet i förhållande till den nationella referensramen.
Gällande påståendet ”homosexuella går det inte att lita på” så visar intoleransrapporten
(2004) på likartade uppgifter, i förhållande till min undersökningsgrupp, där 69 procent
var för påståendet och 11 procent var emot.68 Överensstämmande uppfattning ger den
nationella referensramen i påståendet om att neka homosexuella rätt att rösta i
jämförelse med undersökningsgruppen, enligt intoleransrapporten (2004) så var
uppfattningen bland eleverna, där 82 procent ansåg att påståendet inte stämde och 6
procent ansåg att det gjorde det.
65
Intolerans (2004), s. 126
Intolerans (2004), s.126
67
Intolerans (2004), s. 126
68
Intolerans (2004), s. 126
66
20
3.1.2 Homofobiska tendenser - alternativt frågebatteri
I det följande så kommer resultaten fortlöpande ställas i komparation med
intoleransrapporten (2004). År 2002 röstade Sveriges riksdag ”ja” för homosexuellas
rätt att prövas som adoptivföräldrar, och lagen trädde i kraft i februari 2003. I anslutning
till detta formulerades följande påstående i intoleransrapportens (2004) frågebatteri69 –
liksom i min undersökning:
Homosexuella ska få adoptera barn.
Svarsalternativen bestod av ”nej, absolut inte”, ”nej, knappast”, ”tveksam”, ”ja, kanske”
och ”ja, absolut”.
Eleverna i min undersökningsgrupp påvisar ett större motstånd än vad
röstfördelningen i riksdagen visade, riksdagens röstning slutade med 64 procent för
lagförslaget och 12 procent emot.70 Bland eleverna är nästan hälften, 47 procent, för och
men även en relativt stor grupp, 28 procent, emot. Intoleransrapportens (2004) visar på
överensstämmande inställning i förhållande till min undersökningsgrupp, där var 48
procent för och 30 procent emot.71
Upphovet till nästa påstående elever tagit ställning till motiverar intoleransrapporten
på följande sätt. ”I definierandet av en viss företeelse som onormal, avvikande och
förkastlig ingår ofta ett sammankopplande av företeelsen med sjukdom.”72 Påståendet
lyder:
Homosexualitet är en sjukdom.
Majoriteten av eleverna i min undersökningsgrupp, liksom eleverna i
intoleransrapporten (2004), ställer sig negativa till påståendet. 70 procent för min
undersökningsgrupp, respektive 76 procent i intoleransrapporten (2004). De som håller
helt med om påståendet är för min undersökningsgrupp 18 procent, respektive 13
procent gällande intoleransrapporten (2004).73
Avslutningsvis ingick ett provokativt påstående, som även har förekommit vid
tidigare undersökningar. Upphovsmakarna till intoleransrapporten (2004) argumenterar
för att provocerande påståenden ”är nödvändigt för att frambringa respons och ett
ställningstagande som avspeglar en attityd.”74 Jag har som jag tidigare berättat förenklat
ett ordval i detta påstående, så frågan överensstämmer inte tillfullo med originalet, som
nu i min tappning lyder:
Att HIV och AIDS drabbar så många homosexuella män är nog naturens straff för ett
onaturligt75 levnadssätt.
Svarsalternativen till dessa påståenden var ”håller inte med”, ”håller delvis med”,
”håller helt med” och ”vet ej”.
43 procent av eleverna i min undersökningsgrupp tar helt avstånd från påståendet, en
något lägre andel i förhållande till intoleransrapporten (2004) där 54 procent tog
avstånd. De som håller delvis eller helt med om påståendet är i min undersökningsgrupp
69
Intolerans (2004), s. 47
Intolerans (2004), s. 47
71
Intolerans (2004), s. 127
72
Intolerans (2004), s. 47
73
Intolerans (2004), s. 127
74
Intolerans (2004), s. 8
75
”perverst” var ordet i originalupplagan
70
21
22 procent, vilket inte skiljer sig lika mycket från intoleransrapportens (2004) 18
procent. Samtidigt vill jag ännu en gång understryka att påståendet inte är jämförbart i
samma utsträckning då jag förändrat ett ordval. Ordet ”perverst” som det står i
originalet tror jag är ett mer negativt laddat ord, som appellerar till andra tankar och
känslor, än vad ordet ”onaturligt” gör. Detta ordbyte kan därmed delvis vara
förklaringen till att fler tog avstånd från påståendet i intoleransundersökningen (2004).
Även upphovsmakarna själva till intoleransrapporten ifrågasätter sitt eget ordval i
samband med sin analys av påståendet.76
Sammanfattande mått på inställning till homosexuella (3.1.1, 3.1.2 Homofobiska
tendenser)
Totalt sett är övervägande delen av eleverna i undersökningsgruppen positivt inställda
till homosexuella. Denna slutsats understödes av den nationella referensramen,
intoleransrapporten (2004), som utgjort en komparativ kompass.
Det finns en relativt stor grupp som kan betraktas som ”tveksam” i sin inställning.
Den totala andelen som instämmer med ”tveksam” eller ”vet inte” utgör 23 procent, en
något högre grad i förhållande till intoleransrapporten (2004) där andelen med en sådan
inställning utgjordes av 19 procent.77 Andelen med en tveksam inställning skiljer sig
från påstående till påstående i undersökningsgruppen. Det påstående som gett upphov
till högst andel tveksamma rör om det finns för många homosexuella i Sverige. Hela 44
procent av samtliga som tagit ställning till detta enskilda påstående uppger sig vara
tveksamma, alltså mer än de som inte håller med om påståendet (toleranta). Enligt
intoleransrapporten (2004) väcker detta påstående också högst antal tveksamma - 31
procent.78 På andra plats på topplistan av påståenden som väcker högt antal tveksamma
rör påståendet om att HIV och AIDS är straffet för homosexualitet bland män, 35
procent vet inte om de håller med om detta påstående i undersökningsgruppen. Detta
påstående kniper också andra platsen i intoleransrapporten (2004) med 28 procent.79
Det finns relativt stora skillnader mellan könen när det gäller intoleransen gentemot
homosexuella i undersökningsgruppen. Enligt intoleransundersökningen (2004) var
flickorna generellt mer toleranta än pojkarna, inställningen till homosexuella var det
tema där könen skiljde sig allra mest åt i förhållande till antisemitism, islamofobi och
invandrarfientlighet.80 I min undersökningsgrupp påvisar hela 76 procent av flickorna
en tolerant inställning, andelen intoleranta endast 6 procent. Bland pojkarna är 49 procent tolerant inställda, medan hela 23 procent påvisar intoleranta tendenser. I jämförelse
med intoleransrapporten (2004), så påvisar dessvärre inte min undersökningsgrupp lika
hög grad av tolerans. Enligt intoleransrapporten (2004) så var 84 procent av flickorna
toleranta, och 2 procent intoleranta. Och av pojkarna var 58 procent toleranta, och 12
procent intoleranta.81 Om det här är början på en allmän negativ trend kan jag inte
spekulera i, så för pojkarnas del, med dessa ynglingars högre grad av intolerans, hoppas
jag min fallstudie är ett negativt undantag och inte en förstärkning av en allmänt
neråtgående trend för pojkars inställning. En orsak kanske är att det handlar om en min76
Intolerans (2004), s. 48
Intolerans (2004), s. 126-128
78
Intolerans (2004), s. 126
79
Intolerans (2004), s. 128
80
Intolerans (2004), s. 10
81
Intolerans (2004), s. 135, 136
77
22
dre kommun, vilket kan vara en faktor som inverkar i förhållande till attityder bland unga i en storstad. En förklaring som framkommit i tidigare undersökningar angående
skillnader mellan könen gällande intolerans gentemot homosexuella är att det bland
pojkar finns ett större avståndstagande mot homosexuella beroende på de mansideal
som finns bland pojkar. ”’En homosexuell man’ uppfattas ofta som en ’fjollig’ person i
motsats till idealet att vara en ’riktig karl’ eller ’kille.’”82 En annan förklaring som
åberopats är att när påståenden om ”homosexuella” ställs till elever i enkäter så är det
oftare homosexuella män snarare än kvinnor man associerar till när man besvarar
frågorna.83 Denna tes förstärks ur ett queerteoretiskt perspektiv där det länge varit
vedertaget att många lesbiska känt sig marginaliserade inom gayrörelsen, som alltid
varit mer befolkad av och inriktad på män.84 Alltså ojämställdhetens medförande
symptom alstrar osynliggörande av kvinnor även inom den homosexuella gruppen,
liksom den patriarkala strukturen är symptomatiskt med detta förhållande för kvinnor
generellt i samhällsstrukturen. Förhoppningsvis får jag mer klarhet i bärkraftigheten av
dessa teser när jag analyserar de kvalitativa frågorna där eleverna själva ska definiera
vad t.ex. homosexualitet innebär.
3.1.3 Utsatthet och delaktighet
För att få en bild av omfattningen av intoleransen gentemot sexuella minoritetsgrupper
är det viktigt, enligt upphovsmakarna till intoleransrapporten (2004), att undersöka
elevers utsatthet för kränkande beteende.85 Gällande utsatthet som har samband med
homosexuell läggning fanns det i intoleransrapportens frågebatteri endast en
frågeställning som specifikt anknyter till homosexuell läggning. Denna frågeställning
avser verbal kränkning och lyder:
Har någon vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna skrikit något av följande åt
Dig?
Jag har som jag tidigare nämnt kompletterat denna frågeställning med en följdfråga i
syfte att uppnå högre validitet, följdfrågan lyder:
Om Du kryssat i någon av de två alternativen, hur kände Du när du utsattes för det?
Jag kände……………………………………………………………………
38 procent av eleverna i undersökningsgruppen uppger att de blivit kallade bög etc.
och/eller lebb etc. Det finns även här stora skillnader mellan könen de som uppger att de
blivit kallade båda eller något av tillmälena, är 28 procent av flickorna och 47 procent
av pojkarna. Av uppenbara skäl är bög etc. vanligast bland pojkarna, och lebb etc.
vanligast bland flickorna. Att pojkarna är mer utsatta än flickorna överensstämmer
också med intoleransrapportens (2004) analys.86 Majoriteten av eleverna i
undersökningsgruppen uppger dock att de inte blivit kallade något av tillmälena ifråga,
vilket också överensstämmer med intoleransrapportens (2004) resultat.87 Eleverna
uppger i följdfrågan splittrade känslor när de utsatts för något av de kränkande
82
Intolerans (2004), s. 50
Intolerans (2004), s. 50
84
Ambjörnsson (2006), s.18
85
Intolerans (2004), s. 72
86
Intolerans (2004), s. 74
87
Intolerans (2004), s. 74
83
23
tillmälena. Känsloyttringarna hos eleven kan generellt sorteras inom alternativen: inte
bryr sig, tar det som skämt, blir ledsen, blir irriterad/tar illa vid sig eller att det är en
vanlig jargong. Pojkarna uppger i huvudsak att det är på skämt eller att de inte bryr sig.
Flickorna tolkar jag som mer irriterade på jargongen vilket de ofta uppfattar som
barnsligt beteende. (För alla känsloyttringar, se Tabell B12, Tabell B13, s. 38)
Den omvända aspekten när det gäller former av intolerant beteende är delaktigheten.
Frågan gäller hur många elever som deltar i att utsätta andra för typer av kränkande
beteenden på grund av sexuell läggning,88 det är således respondentens syn på
händelsen som är utgångspunkten.
Våld
Eleverna ombads besvara om de vid något tillfälle de senaste 12 månaderna slagit någon
p.g.a. dennes homosexuella läggning.89 Delaktigheten i handgripligheter är mycket låg,
knappt90 1 procent uppger att de slagit någon. Denna siffra utgörs av en pojke som
uppger sig ha slagit någon av ovanstående anledning vid flera tillfällen.
Intoleransrapportens (2004) statistik överensstämmer nästan91 exakt i förhållande till
min undersökningsgrupps utsaga, där gärningsmännen också utgörs av kategorin
pojkar.92
Hot
Frågan gällande hot är utformade på samma sätt som frågan angående våld. Här är
också delaktigheten mycket låg, 1 procent uppger att de hotat någon en eller flera
gånger. Det är ännu en gång enbart pojkar som representerar det statistiska utslaget. I
jämförelse med intoleransrapporten (2004) så överensstämmer förhållandet.
Verbala kränkningar
Frågan gällande delaktighet i verbala kränkningar under 12 månader och frågade först
om eleven retat någon p.g.a. dennes homosexuella läggning. Denna ”lindrigare”
delaktighet är den vanligaste formen av kränkning bland eleverna, även om den utgörs
av en minoritet. 6 procent av eleverna uppger att de retat någon vid en eller flera
tillfällen. 8 stycken pojkar och en tjej döljer sig bakom dessa 6 procent. Motsvarande
procentandel i intoleransrapporten (2004) var totalt 5 procent, varav 8 procent bland
kategorin pojkar och 3 procent bland kategorin flickor.93
Enkäten frågade också eleverna om de kallat någon för något av de tillmälen de
själva frågats om de blivit utsatta för – ”jävla bög/homo/fikus” och/eller ”jävla
lebb/flata.” I intoleransrapporten (2004) uppger majoriteten att de inte förolämpat någon
med de tillmälena, men det vanligast94 förekommande tillmälet visade sig vara ”jävla
bög/homo/fikus.”95 I min undersökningsgrupp uppger 43 procent att de kallat någon för
88
Intolerans (2004), s. 80
Intolerans (2004), s. 80
90
exakt 0,62 procent
91
exakt 0,98 procent
92
Intolerans (2004), s. 152
93
Intolerans (2004), s. 152
94
vanligast i förhållande till andra tillmälen som avser att mäta antisemitism, islamofobi och
invandrarfientlighet, Intolerans (2004), s. 82
95
Intolerans (2004), s. 82
89
24
båda eller något av tillmälena ifråga. Majoriteten för den här andelen utgörs av pojkar,
av pojkarna är det 59 procent som gjort detta och motsvarande siffra för flickorna är 28
procent. ”Jävla bög/homo/fikus” är det främst förekommande tillmälet.
Intoleransrapporten (2004) uppger dessvärre inga exakta siffror för grundskola
respektive gymnasiet i den här frågan. Därmed kan jag inte ställa min
undersökningsgrupp komparativt med intoleransrapporten (2004) i den här enskilda
frågan.
Sammanfattande mått på utsatthet och delaktighet som har samband med homosexuell
läggning
Majoriteten av eleverna i undersökningen har varken blivit utsatta för eller deltagit
kränkning som har samband med homosexuell läggning. Pojkarna är mer utsatta än
flickorna för kränkande tillmälen. Följdfrågan som ställdes i anslutning till frågan om
utsatthet för kränkning indikerar att det finns anledning att misstänka att merparten av
pojkarna inte upplever tillmälen, såsom t.ex. bög, som en kränkning. Då många menar
att det är en skämtsam jargong. Men det finns också många som blir ledsna, känner sig
kränkta och besvärade bland både pojkar och flickor. Jag ser risker med att bli
godtycklig om jag skulle påstå att 43 procent av eleverna utsätts för intoleranta
beteenden, då uppfattningen om vad tillmälena väcker för känslor hos eleverna är så
pass splittrade. Men bara för att vissa elever inte lägger samma innebörd i sådana
tillmälen innebär det ju naturligtvis inte att det är acceptabelt utan är något som jag
anser bör motarbetas i skolan. Oavsett allvaret i tillmälen måste de verksamma inom
skolan tydligt här markera skolans demokratiska värdegrund, inte bara för att elever
faktiskt blir kränkta men också för att jargongen är synonymt med förtryck gentemot
sexuella minoritetsgrupper. Det är viktigt att inse att man bör kanalisera lika mycket
kraft gentemot kränkande tillmälen som har samband med sexuell läggning som
gentemot rasistisk eller kvinnoförnedrande jargong, allt annat är ett tecken på acceptans.
Jag misstänker även att tillmälen utageras mellan eleverna på skolan, eftersom lika
många som uppger att de blivit utsatta för tillmälena uppger att de utsatt någon annan
för tillmälena. Att sådana här tillmälen hör till elevernas vardag i skolmiljön kan inte
annat än underbygga HomO:s tes om att det här inte ger en grogrund för en positiv
identitetsutveckling för unga homo- och bisexuella.
Elevernas delaktighet i kränkningsformerna våld och hot är tack och lov mycket låg
och så har även den generella trenden i landet varit enligt intoleransundersökningen
(2004). Det är alltså väldigt sällsynt att de elever som har en intolerant inställning
gentemot homosexuella utagerar det i våldshandlingar. Men självklart ska det vara
nolltolerans i samhället gentemot sådant beteende. Allt annat än ett nollprocentigt utslag
gällande våld och hot måste, enligt min uppfattning, ses som en anledning för skolan att
ta till kraftfulla åtgärder oavsett om det sker inom eller utanför skolans väggar.
3.2 Enkät B
Resultatet kommer att presenteras med tydlig anslutning till frågeställningarna.
Redovisningen kommer delvis analyseras fortlöpande men även varje frågebatteri som
avser att besvara en enskild frågeställning kommer att följas av en analyserande
25
sammanfattande kommentar. Frågan som avser att mäta intoleranta tendenser kommer
att analyseras utifrån könstillhörighet, vid frågorna gällande kunskap och påverkan
kommer könskategorier inte analyseras separat.
3.2.1 Vilka faktorer i elevernas omgivning tror de påverkat deras
inställning till homosexuella?
Efter att eleverna fyllt i enkät A dök följande fråga upp:
ENKÄT A handlade om Din inställning till homosexuella. Tror Du att Dina åsikter
påverkats av något av följande? (…)
Svarsalternativen bestod av ”vänner”, ”föräldrar”, ”skolans undervisning”, ”media (tv,
internet, reklam, tidningar)”, ”religion” och ”annat.” Eleverna kunde välja flera
alternativ och valde eleven att kryssa i ”annat” så fanns det möjlighet att skriva vad
detta annat i så fall utgjordes av. Attitydpåverkan är onekligen viktigt om man vill få
bukt med intoleranta tendenser. Jag önskar därmed med denna fråga identifiera varifrån
eleverna, enligt deras egen utsaga, bildade den/de uppfattning/-ar de hade med sig, dvs.
som format deras inställning/-ar, när de fyllde i enkät A.
Starkast påverkan för elevens inställning gentemot homosexuella uppger eleverna
vara vänskapskretsen (31 procent). Media och föräldrar kommer på andra respektive
tredje plats. De som själva skrivit i något annat än de fasta svarsalternativen är inte så
många, men ”jag vet inte” är här det mest förekommande. Totalt uppger 4 procent att
skolans undervisning påverkat deras inställning till homosexuella. Det som talar till
skolans fördel gällande påverkan, är att det även fanns en enkätfråga som undrade:
Har Du fått information om olika sexuella läggningar (hetero-/homo-/trans/bisexualitet) i skolans undervisning?
Svarsalternativen bestod av ”ja”, ”nej” och ”vet inte”. Där uppger totalt 38 procent att
de fått sådan information. Motsvarande andel för ”nej” och ”vet inte” är 36 respektive
26 procent. Poängen med det här är inte huruvida undervisningen tagit upp sexuella
läggningar eller inte, det är alltför vanskligt att bedöma. Men att 38 procent fått någon
form av information om sexuella läggningar borde indikera att skolan som
påverkansfaktor kan vara betydligt mer inflytelserik än vad eleverna själva uppger.
Sammanfattande mått på faktorer som påverkar elevernas inställning till homosexuella
Majoriteten av eleverna är enligt det sammanlagda resultatet av enkät A positivt
inställda till homosexuella. I förhållande till elevernas egen utsaga är skolans
undervisning som påverkansfaktor alldeles för låg i förhållande till skolans mål och
uppdrag. Samtidigt så bör man komma ihåg att det här är elevernas egen uppfattning, i
den här åldern så kanske man inte utvecklat ett så pass kritiskt granskande sinnelag att
man inser att man dagligen utsätts för ett enormt informationsflöde som medför
påverkan. Många uppger nämligen även att skolundervisningen innehållit information
om olika sexuella läggningar. För övrigt, om denna inflytelserika vänskapskrets finns
inom skolmiljön, så ger detta incitament för att skolan i alla avseenden är en
påverkansfaktor att räkna med. Media är uppenbarligen också en påverkansfaktor att
räkna med, vilket därmed kan vara en relevant utgångspunkt när man tala om sexuella
läggningar vid t.ex. undervisningstillfällen. Jag vill samtidigt inflika att det genom
denna fråga inte framgår om påverkansfaktorerna bidragit till en positiv eller negativ
inställning gentemot homosexuella.
26
3.2.2 Vilka intoleranta tendenser finns bland eleverna gentemot
homosexuella och även gentemot bi- och transsexuella?
Enkätfrågorna innehåller även begreppet heterosexualitet, men eftersom det är homo-,
bi- och transsexualitet är av intresse för frågeställningen så kommer jag i min
redogörelse och analys främst ta fasta på svar som avser dessa sexuella läggningar.
Första frågan lyder:
Tycker Du att någon av följande sexuella läggningar inte är normal? Markera i så fall detta
med kryss (flera kryss är tillåtet).
Den sexuella läggning eleverna tycker är mest onormal är transsexualitet, hela 45
procent har kryssat för det alternativet. Homo- och bisexualitet kommer på andra
respektive tredje plats över vad som anses onormalt. 9 procent uppger att de tycker
heterosexualitet är onormalt, vilket indikerar att dessa elever inte vet innebörden av
heterosexualitet. Utav frågans svarsfrekvens så framkommer också att merparten av
eleverna anser att någon eller några sexuella läggning/-ar är att betrakta som onormala,
en minoritet har valt att hoppa över frågan och därmed inte definiera någon sexuell
läggning som onormal. Det finns skillnader utifrån kategorin kön, där pojkarna mycket
mer flitigt än flickorna kryssat i någon/några av alternativen.
Figur3.2.1a,. Uppdelat på kön och samtliga. Attitydfrågor
(Tycker Du att någon av följande sexuella läggningar inte är normal?)
Heterosexualitet Homosexualitet Bisexualitet Transsexualitet
Flickor
Pojkar
Samtliga
Rad %
Rad %
Rad %
Rad %
11,8
7,2
9,4
10,5
45,7
28,9
15,7
32,5
24,5
26,3
61,4
44,6
Följande fråga avser också att mäta intoleranta tendenser och lyder:
Tycker Du att en person som är homo-/trans- eller bisexuell har samma mänskliga värde
och rättigheter som en person som är heterosexuell?
Svarsalternativen bestod av ”nej, det stämmer inte alls”, ”det stämmer ganska dåligt”,
”tveksam, vet inte”, ”det stämmer ganska bra” och ”ja, det stämmer precis”.
Likartat påståendet har förekommit i tidigare attitydundersökningar96, och kan anses
vara av särskilt betydelse då det i sig utgör fundamentet för ett demokratiskt samhälle.
Att alla har lika stort människovärde är även en specifik formulering i läroplanen för
grundskolan. En klar majoritet, 73 procent, av eleverna tycker att påståendet stämmer
ganska bra eller precis. Även om andelen intolerant inställda till påståendet är litet, 9
procent av samtliga, så är det ändå allvarligt att ett sådant påstående överhuvudtaget
leder till avståndstagande hos vissa elever. Denna intoleranta grupp representeras i
huvudsak av pojkar, där 14 procent av pojkarna har en sådan inställning. Intolerant
inställning bland flickorna uppgår endast till 1 procent. Det är också problematiskt att
hela 18 procent av eleverna ställer sig tveksamma till ett påstående som borde vara helt
självklart, 24 procent av pojkarna och 10 procent av flickorna är tveksamma. Det är
också möjligt att elevernas eventuellt bristande förkunskaper om vad de olika sexuella
96
I bl.a. Relationer i skolan – en utvecklande eller destruktiv kraft (2002), s. 11
27
läggningarna betyder spelar in, det kan eventuellt förklara andelen intolerant eller
tveksamt inställda. Men å andra sidan så är ju huvudsaken att eleven tycker att alla
människor har lika stort värde oavsett om de exakt förstår begreppen i påståenden, och
detta är alltså inte självklart för 27 procent av samtliga elever.
HomO menar att ofta när de talas om icke-heterosexuella i undervisningen så
förskjuts sexuella minoritetsgrupper till ”någon ovanlig figur som finns där ute i
samhället – någon som de kanske i framtiden kan råka att stöta på. Någon annanstans,
men absolut inte i klassrummet, i skolan eller just nu.”97 Så med detta i bakhuvudet ville
jag komponera en fråga som tog utgångspunkt i elevens sociala omgivning:
Hur skulle Du känna om någon av Dina kompisar eller klasskamrater berättade för Dig att
han/hon var homo-/trans- eller bisexuell?
Svarsalternativen bestod av ”jag skulle acceptera hans/hennes sexuella läggning”, ”jag
skulle inte acceptera hans/hennes sexuella läggning” och ”vet inte”.
Majoriteten, 56 procent, skulle acceptera kompisens eller klasskamratens sexuella
läggning. Hela 70 procent av flickorna och 43 procent av pojkarna. Andelen som inte
skulle acceptera kom totalt att utgöras av 11 procent. Andelen tveksamma är relativt
högt där 34 procent har en sådan inställning. Pojkarna utgör återigen den kategori som
är mest intolerant eller tveksam, hela 43 procent bland pojkarna uppger att de inte vet.
Sammanfattande mått på intoleranta tendenser gentemot homo-, bi- och transsexuella
Det finns uppenbarligen ett kunskapsbehov bland eleverna om dessa sexuella
läggningar i syfte om att motverka intoleranta tendenser, en klar majoritet av eleverna
anser att personer av bi- (homo-) och transsexuell läggning är onormala. Jag anser
därmed att det ter sig angeläget att i skolan verka för att lyfta fram att inte alla lever i
heterosexuella förhållanden och att det inte är något konstigt med det. Jag utgår från att
utfallet med en så stor andel elever som anser icke-heterosexuellt lagda är onormala är
symptomatiskt med den s.k. heteronormen som genomsyrar normer och ideal.
Heteronormen uppenbarar sig aldrig så tydligt som när individer bryter mot den. De
flesta elever har ändå ett demokratiskt sinnelag, när det gäller de sexuella
minoritetsgrupper de ofta anser är onormala. Med en så liten andel intoleranta gällande
lika mänskligt värde och rättigheter så får eleverna totalt sett ett toppbetyg i tolerans
som avser människosyn.
Det är farligt för en ung människa att inte bli sedd och accepterad som den han eller hon är.
Att tvingas in i en heterosexuell roll är ett övergrepp som kan ge bestående men. 98
Dessvärre råder det mer splittrade meningar om att acceptera en kamrats ickeheterosexuella läggning, vilket tyvärr åter underblåser tesen om att unga ickeheterosexuella saknar stöd i den närmaste omgivningen och vilket bidrar till en mindre
positiv självbild och självkänsla. Jag misstänker också att elevernas inställning i den här
frågan är ett resultat av heteronormen, att det inte finns i deras begreppsvärld att bästa
vännen kan vara t.ex. bisexuell. Att eleven utgår från att det inte finns några ickeheterosexuella i umgängeskretsen och därmed inte ”på riktigt” behöver ta ställning till
att kapa vänskapsbanden.
97
98
HomO (2006), s. 6
HomO (2003), s. 8
28
3.2.3 Vilken kunskap har eleverna om innebörden i begreppen som ingår i
termen ”sexuell läggning” och begreppet transsexualitet, och hur många
uppger sig veta innebörden av begreppet homofobi?
Den här frågeställningen syftar till att få kunskap om elevernas förkunskaper gällande
begrepp som är av relevans gällande sexuell läggning och intolerans. Som sagt ställer
jag mig något avvaktande till huruvida eleverna faktiskt vet vad begreppen innebär. I
intoleransrapportens (2004) frågebatteri som avser homosexualitet saknar jag just
möjligheten för eleverna att själva definiera det de avses kunna delge sin inställning till.
Jag tror de flesta elever vet vad rasism betyder, men vet de vad homofobi är?
Frågeställningarna löd:
Vet du vad dessa sexuella läggningar innebär/betyder?
Vet Du vad homofobi är för något?
Gällande den första frågan, så skulle eleverna kryssa för ”ja” eller ”nej” framför de
sexuella läggningarna hetero-/homo-/bi-/transsexualitet. Om de kryssat i ”ja” så ombads
de också skriva vad t.ex. homosexualitet betydde. Gällande frågan om homofobi bestod
svarsalternativen av ”ja” och ”nej”.
Jag börjar i omvänd ordning och redogör för andelen elever som vet, respektive inte
vet vad homofobi är. 55 procent av eleverna uppger sig veta innebörden, och 45 procent
uppger att de inte gör det. Nu till den andra frågan med dess medföljande följdfrågor.
Tabellen nedan redovisar resultatet:
Figur 3.2.3a, Samtliga, ”Vet du vad dessa sexuella läggningar betyder?”
Svarsalternativ/bortfall Heterosexualitet Homosexualitet Bisexualitet
Ja
77 %
70 %
75 %
Nej
21%
9%
16 %
Bortfall
2%
21 %
9%
Transsexualitet
58 %
36 %
6%
Majoriteten av eleverna uppger sig veta innebörden i samtliga sexuella läggningar de
blir tillfrågade om. Transsexualitet uppger flest att de inte vet betydelsen av, väldigt
många vet heller inte vad heterosexualitet är. Att så pass många som 21 procent inte vet
innebörden i heterosexualitet tror jag återigen är resultatet av heteronormen, den är så
självklar att den inte behöver definieras. Alltså, jag menar att heterosexualiteten inte
ifrågasätts utan utgör det ”normala”, privilegierade, enhetliga, tillståndet – allt annat
”avvikande” finns det etiketter för. Men nu till den egentligen mer intressanta frågan
gällande de som uppger sig veta innebörden i dessa sexuella läggningar - totalt 77
procent ja-sägare av samtliga. Hur definierar eleverna de sexuella läggningar de utger
sig för att veta innebörden av? Jag vill först inflika att det finns några som kryssat i ”ja”
men valt att inte definiera begreppet.
Heterosexualitet
Majoriteten av eleverna uppvisar att de har en korrekt uppfattning om innebörden i
begreppet, 81 procent. Sedan finns det totalt 9 procent som ger en mindre korrekt
beskrivning av heterosexualitet.99 Dessa 9 procent motsvarar en grupp som antingen
definierar begreppet som ”normal” eller ger en direkt felaktig definition. Detta ger att 63
De finns de som inte uppenbarligen utgått från sin egen könstillhörighet när de definierat begreppet, att
pojkar skriver t.ex. man tycker om tjejer, och flickorna således tvärtom. Dessa tolkar jag ändå som att de
förstår innebörden i begreppet.
99
29
procent av samtliga elever faktiskt vet innebörden i begreppet, snarare än 77 procent (se
förtydligande tabell, figur 3.2.3b).
Homosexualitet
Majoriteten vet även vad detta begrepp betyder, 71 procent av ja-sägarna. Sedan finns
det en grupp på 18 procent som definierar att homosexualitet endast förekommer mellan
två män. Detta ger att totalt 50 procent av samtliga faktiskt på ett adekvat sätt kan
förklara betydelsen av homosexualitet, istället för de 70 procent som utgav sig för att
veta ordets innebörd. Jag har inte räknat med elever som uppgett t.ex. ”bög, lebb/bög
jävel” i den andel som påvisar att de vet vad innebörden i begreppet är.
Bisexualitet
De flesta vet även vad detta begrepp betyder, 94 procent av ja-sägarna. Till skillnad från
homosexualitet är det några, inte lika många dock, som uppger att bisexualitet är en
kvinnlig sexuell läggning. Detta ger att totalt 70 procent av samtliga elever vet vad
bisexualitet innebär.
Transsexualitet
Transsexualitet kanske inte är ett helt lätt begrepp att definiera, eftersom det rymmer
flera betydelser. Jag har därmed varit lite snäll i min tolkning av elevernas svar, 76
procent av dem som svarat har uppgett en någorlunda riktig beskrivning. Detta ger att
totalt 44 procent av samtliga elever vet på ett ungefär betydelsen av transexualitet. Ännu
en gång finns det många elever som i sin definition tar utgångspunkt i kategorin män,
dvs. att det är killar som vill vara eller klär ut sig till tjejer, snarare än tvärtom.
Figur 3.2.3b. Samtliga. Elever som uppgett att de vet betydelsen av sexuella läggningar i jämförelse med
den andel av dessa elever som uppger en relativt korrekt beskrivning av begreppen.
Heterosexualitet Homosexualitet Bisexualitet Transexualitet
procent
procent
procent
procent
Uppgett att de vet betydelsen
77
70
75
58
Elever som uppger en relativt
korrektbeskrivning av den grupp av
elever som uppgett att de vet
betydelsen
63
50
70
44
Sammanfattande mått på kunskap om begreppen
Majoriteten av eleverna vet de olika begreppens innebörd. Men det framgår av de
kvalitativa frågeställningarna att det är färre elever som faktiskt vet innebörden i
begreppen som rör sexuell läggning och transsexualitet än de som uppgett att de vet
betydelsen. En viktig slutsats av detta i förhållande till frågebatteriet i enkät A är att
hälften av de elever som delgivit sin inställning till homosexuella inte vet vad
begreppen betyder. Denna insikt medför att det finns all anledning till att ifrågasätta
tillförlitligheten i resultatet som stipulerades utifrån enkät A och därmed även förlagan intoleransrapporten (2004). Samtidigt är ett sådant ifrågasättande problematiskt, då även
om inte alla elever vet betydelsen av homosexualitet så är det ändå deras inställning som
kartlagts oavsett om deras inställning är baserad utifrån en korrekt uppfattning av
begreppet eller inte. Har eleven en intolerant inställning så är det högst sannolikt att den
30
inte definierar begreppet på ett mer eller mindre korrekt sätt. Bristande kunskap utgör
således också ett problem i samtliga enkätfrågor där begreppen ingår. Att
medvetandegöra eleverna om samtliga begrepps innebörd ser jag som en viktig uppgift
för skolan, okunskap och fördomar brukar nämligen ofta gå hand i hand. Det är
antagligen lättare att ta avstånd från homofobi och dess konsekvenser och uttryck,
såsom t.ex. kränkande tillmälen, om man vet dess innebörd.
4 Slutsats och diskussion
Resultatet tyder på att de flesta eleverna har en positiv inställning till sexuella
minoriteter. Majoriteten av eleverna tenderar att välja de positivt laddade
svarsalternativen, medan man tar avstånd från de negativt laddade. Det finns också en
relativt stor grupp som kan betecknas som mer eller mindre tveksamma i sin inställning.
Ett tydligt mönster framgår utifrån kategorin kön, flickorna har konsekvent påvisat en
högre toleransnivå i jämförelse med pojkarna. Detta är den huvudsakliga slutsatsen jag
gör i anslutning till min huvudfrågeställning där syftet var att ta reda på om det fanns
intoleranta tendenser bland eleverna i min fallstudie. Denna slutsats understödes av min
referensram och kompass – intoleransrapporten (2004), där inställningen min
undersökningsgrupp påvisat överensstämmer mycket väl i förhållande till denna större
nationella kontext.
Majoriteten av eleverna har heller inte blivit utsatta för några kränkande tillmälen,
pojkarna visar sig vara mer utsatta än flickorna på den punkten. Merparten av pojkarna
menar att detta är en skämtsam jargong, men det finns all anledning av motarbeta den
underliggande homofobin i dessa uttryck oavsett vilken betydelse eleverna lägger i
sådant språkbruk. Många blir som sagt även ledsna och irriterade och upplever därmed
en helt annan innebörd i sådana tillmälen än vad som kan menas vara en del av en s.k.
skämtsam jargong.
En klar majoritet har heller inte ägnat sig åt våld eller hot p.g.a. någons sexuella
läggning. Delaktighet gällande i verbala kränkningar ger dessvärre ett högre utslag,
även om detta endast har praktiserats av en minoritet. Ännu en gång är det pojkarna som
i huvudsak uppger att de antingen retat någon p.g.a. dennes homosexuella läggning eller
har kallat någon för ”jävla bög/homo/fikus” eller ”lebb/flata”. Att pojkarna är
överrepresenterade i frågor som avser verbala kränkningar förefaller, såsom jag ser det,
inte särskilt förvånande då pojkarna dels i högre grad blir utsatta för kränkande tillmälen
och dels överlag påvisar lägre toleransnivå än flickorna.
En förklaring till pojkarnas lägre toleransnivå enligt den tidigare forskningen är att
detta förhållande är effekten av pojkarnas identitetsskapande i den här åldern. Att pojkar
definierar sig själva som unga män genom att ta avstånd från sådant som betraktas som
feminint eller homosexuellt, dvs. inslag som inte ingår i föreställningen av traditionell
31
maskulinitet.100 Med anledning av detta vill jag uppmärksamma en annan del av skolans
uppdrag som är ”att motverka traditionella könsmönster,” 101 genom att t.ex. teoretiskt
och praktiskt arbeta för jämställdhet. En pedagogik präglad av jämställdhetssträvanden
ger utom tvivel oumbärliga vinster på köpet, en sådan pedagogisk strategi kommer
högst sannolikt även medföra positiva effekter för vad som avser toleransnivån
gentemot sexuella minoriteter.
Den faktor som påverkat elevernas inställning gentemot homosexuella enligt
elevernas egen utsaga utgörs av vänskapskretsen. Om det här är hela sanningen är svårt
att bedöma. Särskilt när majoriteten av eleverna även uppger att de fått information om
olika sexuella läggningar i undervisningen vilket väcker min misstanke om att skolans
inflytande på elevernas inställning kanske är högre än vad eleverna själva angivit. Men
oavsett tillförlitligheten i denna spekulation så kan man anta att vänskapskretsen ofta
befinner sig inom skolmiljön vilket ger incitament för betydelsen av ett engagerat arbete
av de verksamma inom skolan i syfte om att påverka elevernas inställning.
Utifrån analysen av de kompletterande frågorna som avser att mäta intoleranta
tendenser så finns det uppenbarligen ett kunskapsbehov gällande samtliga sexuella
läggningar, de flesta elever stämplar nämligen icke-heterosexuella som onormala. Den
rådande heteronormen uppenbarar sig tydligt i detta avseende. Därmed är det ytterst
angeläget att i t.ex. undervisningssammanhang, att inte ständigt bekräfta denna norm.
Normer och ideal är inte naturgivna - de är och förblir skapade - och det finns inget som
motsäger att man inte kan förändra normer och ideal även om det kanske är en lång
process. Någonstans måste man börja.
De kunskapsrelaterade frågorna påvisar att majoriteten av eleverna vet innebörden i
begreppen hetero-, homo-, bi- och transsexuell, och även betydelsen av homofobi. Men
det finns också väldigt många som inte vet vad begreppen betyder, därmed kan de vara
adekvat att ifrågasätta tillförlitligheten i de resultat som stipulerades gällande intoleranta
tendenser.
Den rådande kunskapsbristen bland många elever ser jag som kanske den viktigaste
uppgiften för skolan, att möta okunskap och fördomar med kunskap är ett viktigt vapen
i kampen mot intolerans. Kunskapsluckorna kan ses som en tillgång till och med,
genom att luckorna kan fyllas med demokratiska värden och fakta. Återigen vill jag
understryka att majoriteten av eleverna är positivt inställda till sexuella minoriteter, men
det återstår trots allt mycket att göra särskilt gällande den heteronorm som genomsyrar
inställningen hos eleverna. Heteronormen är en form av strukturell intolerans som bör
tas på största allvar, den kan jämföras med former för ”smygrasism” och
”kvinnoförakt”. Ett kritiskt ifrågasättande av normen tror jag är högsta angelägenhet för
de verksamma inom skolan. Och det här måste först börja hos pedagogen själv: - vilken
människosyn, vilka föreställningar och ideal förmedlar jag? Omsätt din medvetenhet om
heteronormativiteten i praktiken, bedriv en undervisning som inte strävar efter att vara
heteronormativ – vinsten blir att du får lättare att följa läroplanen, att du aktivt
motverkar traditionella könsmönster och intoleranta beteenden, såsom kränkningar och
förtryck, och att du aktivt främjar förståelse och empati för andra.
100
101
Intolerans (2004), s. 97
Lpo (-94), s. 4
32
5. Källförteckning
5.1 Litteratur
Ambjörnsson, Fanny, Vad är Queer?, Natur och kultur, 2006.
Arrhenius, Sara, En riktig kvinna, Pocky, 1999.
Dahlgren, Stellan och Anders Florén, Fråga det förflutna. En introduktion till den
moderna historieskrivningen, Studentlitteratur, Lund, 1996.
Kjelstadli, Knut, Det förflutna är inte vad det en gång var, Studentlitteratur, Lund,
1998.
Rosenberg, Tiina, Queerfeministisk agenda, Atlas, 2002.
Tiby, Eva, Hatbrott? Homosexuella kvinnors och mäns berättelser om utsatthet för
brott, Stockholm Kriminologiska institutionen, Univ., 1999.
Trost, Jan, Enkätboken, Andra upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2001
Lärarens handbok, Lärarförbundet, 2002.
Tystnadens tyranni – om heterosexualitet som norm och homofobi i skolan, broschyr,
HomO, 2003.
Öppna! Om skolans ansvar att främja elevers lika rättigheter oavsett sexuell
läggning, broschyr, HomO, 2006
5.1.2 Rapporter
Holm, Osbeck och Wernersson (2003) Kränkningar i skolan, rapport 5, Göteborgs
universitet, Centrum för värdegrundsstudier, 2003.
Oscarsson, Karin, Rapport om Skolplansundersökning, RFSL, 2005.
Intolerans. Antisemitiska, homofobiska, islamofobiska och invandrarfientliga
tendenser bland unga, rapport, Forum för Levande Historia och
Brottsförebyggande rådet (BRÅ), 2004.
En utmaning för heteronormen – lärares kunskapsbehov och ansvar inom områdena
sexuell läggning och homofobi (2006), rapport som ingår i projektet Under
33
ytan.
Kommunundersökning 2006 - kartläggning av hbt-personers situation i landets
kommuner, RFSL, 2006.
Relationer i skolan – en utvecklande eller destruktiv kraft, rapport av
regeringsuppdrag, Skolverket, 2002.
Yttrandefrihet i skolan. Elevers attityder, värderingar och läsvanor, rapport, 2006,
Lärarnas Riksförbund
5.2 Internet-material
”1 kap. 2§ Allmänna föreskrifter”, Skollagen (1985:1100), www.skolverket.se (200611-09)
”2 kap. 1 § Grundläggande fri- och rättigheter”, Regeringsformen, www.riksdagen.se
(2006-11-09)
”Bara två av hundra lärare beredda möta homofobi”, Dagens Nyheter, 2006-08-01
(2006-11-09)
”Mer om homofobi och brott med homofobisk anknytning”, www.homo.se (2006-1109)
”Många läroböcker kan uppfattas som kränkande eller diskriminerande”, 2006-11-30,
www.skolverket.se, (2006-12-05)
”Remissyttrande gällande ’Skolans ansvarför kränkningar av elever’”,
www.rfslungdom.se
(2006-11-15)
”Vad säger lagarna?” www.jamombud.se (2006-11-09)
”Viktiga årtal och reformer”, www.rfsl.se (2006-12-05)
”Varför ökar hatbrott med homofobiska motiv? Homofoba hatbrott i Sverige.”
www.sverigemotrasism.se, (2006-11-09)
www.ne.se (2007-01-17)
34
Bilaga 1
Tabell B 1. Urval, bortfall m.m. (antal)
Elevantal på hela skolan (årskurs sju till nio)
Elevantal i årskurs åtta
Elevantal i årskurs nio
557
176
170
Elevantal i utvalda so-klasser årskurs åtta
Elevantal i utvalda so-klasser årskurs nio
Totalt elevantal i utvalda so-klasser
95
94
189
Svarsfrekvens i utvalda so-klasser årskurs åtta 77
Svarsfrekvens i utvalda so-klasser årskurs nio 82
Total svarsfrekvens i utvalda so-klasser
159
Bortfallsfrekvens i so-klasser årskurs åtta
Bortfallsfrekvens i so-klasser årskurs nio
Total bortfallsfrekvens i utvalda so-klasser
18
12
30
Tabell B 2. Undersökningsgruppen. Fördelning efter årskurs. Uppdelat på kön
Flickor
Pojkar
Årskurs
antal
%
antal
%
Årskurs åtta
37
48
40
51,9
Årskurs nio
39
47,5
43
524
Totalt
76
47,7
83
52,2
Tabell B 3. Genomsnittsålder efter årskurs
Årskurs:
Genomsnittsålder
Årskurs åtta
14
Årskurs nio
15
Samtliga
14,5
Tabell B 4. Samtliga. Attitydfrågor om homosexuella
nej, det det
stämmer stämmer
inte alls ganska
dåligt
Rad %
Rad %
Påstående
De flesta homosexuella är säkert hyggligt
3,8
2,5
folk…
Det skulle vara helt ok att bo granne med
8,8
2,5
35
tveksam/ det
vet inte
stämmer
ganska
bra
ja, det Totalt
stämmer
precis
Rad %
Rad %
Rad %
Antal
21,4
36,3
35,7
154
13,8
22,6
52,2
159
en skötsam homosexuell person…
Homosexuella ska ha rätt att bygga egna
föreningslokaler…
Det är alldeles för många homosexuella i
Sverige…
Homosexuella går det inte att lite på…
Det
borde
vara
förbjudet
för
homosexuella att rösta i politiska val…
12
5
26
17,8
38,8
157
29,5
11,3
44
5,6
9,4
159
52,2
14,4
22
6,2
5
159
81
6,9
6,3
1,8
3,7
158
Tabell B 5. Flickor. Attitydfrågor om homosexuella
nej, det det
stämmer stämmer
inte alls ganska
dåligt
Rad %
Rad %
Påstående
De flesta homosexuella är säkert hyggligt
0
0
folk…
Det skulle vara helt ok att bo granne med
2,6
0
en skötsam homosexuell person…
Homosexuella ska ha rätt att bygga egna
8
4
föreningslokaler…
Det är alldeles för många homosexuella i
48,6
15,7
Sverige…
Homosexuella går det inte att lite på…
68,4
9,2
Det
borde
vara
förbjudet
för
homosexuella att rösta i politiska val…
93,4
3,9
Tabell B 6. Pojkar. Attitydfrågor om homosexuella
nej, det det
stämmer stämmer
inte alls ganska
dåligt
Rad %
Rad %
Påstående
De flesta homosexuella är säkert hyggligt
7,6
5
folk…
Det skulle vara helt ok att bo granne med
14,4
4,8
en skötsam homosexuell person…
Homosexuella ska ha rätt att bygga egna
15,8
6
föreningslokaler…
Det är alldeles för många homosexuella i
12
7,2
Sverige…
Homosexuella går det inte att lite på…
37,3
19,2
Det
borde
vara
förbjudet
för
homosexuella att rösta i politiska val…
69,5
9,7
Tabell B 7. Samtliga. Alternativt frågebatteri
nej,
absolut
inte
Rad %
Påstående
Homosexuella ska få adoptera barn
19,4
Homosexualitet är en sjukdom
49,3
tveksam/ det
vet inte
stämmer
ganska
bra
Rad %
Rad %
Rad %
Antal
13,1
34,2
52,6
76
6,5
19,7
71
76
17,3
21,3
49,3
75
35,5
0
0
76
15,7
5,2
1,3
76
2,6
0
0
76
tveksam/ det
vet inte
stämmer
ganska
bra
ja, det Totalt
stämmer
precis
Rad %
Rad %
Rad %
Antal
29,4
38,4
19,2
78
20,4
25,3
34,9
83
34
14,6
29,2
82
51,8
10,8
18
83
27,7
7,2
8,4
83
9,7
3,6
7,3
82
ja,
kanske
ja,
absolut
Totalt
nej,
tveksam
knappast
36
ja, det Totalt
stämmer
precis
Rad %
Rad %
Rad %
Rad %
Antal
9,4
20,7
23,8
12,3
22
5,8
25,1
11,6
159
154
Håller
inte med
Påstående
”Att HIV och AIDS drabbar så många
homosexuella män är nog naturens straff
för ett onormalt levnadssätt”
Håller
helt med
Vet inte
Totalt
Rad%
Rad %
Rad %
Rad %
Antal
43
17
5
34,8
158
Tabell B 8. Flickor. Alternativt frågebatteri
nej,
absolut
inte
Rad %
Påstående
Homosexuella ska få adoptera barn
13,1
Homosexualitet är en sjukdom
60
Håller
inte med
Påstående
”Att HIV och AIDS drabbar så många
homosexuella män är nog naturens straff
för ett onormalt levnadssätt”
Håller
delvis
med
nej,
tveksam
knappast
Rad %
5,2
24
Håller
delvis
med
Rad %
9,7
10,6
Håller
helt med
ja,
kanske
ja,
absolut
Rad %
Rad %
28,9
2,6
Vet inte
32,8
2,6
Totalt
Rad%
Rad %
Rad %
Rad %
Antal
52,6
9,2
2,6
35,5
76
Totalt
Antal
76
75
Tabell B 9. Pojkar. Alternativt frågebatteri
nej,
absolut
inte
Påstående
Homosexuella ska få adoptera barn
Homosexualitet är en sjukdom
nej,
tveksam
knappast
Rad %
Rad %
25,3
39,2
Håller
inte med
Påstående
”Att HIV och AIDS drabbar så många
homosexuella män är nog naturens straff
för ett onormalt levnadssätt”
13,2
17,7
Håller
delvis
med
Rad %
27,7
13,9
Håller
helt med
ja,
kanske
ja,
absolut
Rad %
Rad %
15,6
8,8
Vet inte
18
20,2
Totalt
Rad%
Rad %
Rad %
Rad %
Antal
34,1
4,3
7,8
34,1
82
Totalt
Antal
83
79
Tabell B 10. Samtliga. Utsatthet för kränkande tillmälen
(Har någon vid något tillfälle under de senaste 12 månanderna skrikit följande åt dig?)
ja
nej
procent
procent
Tillmälen
jävla bög/homo/fikus
24,5
75,5
jävla lebb/flata
13,2
86,8
Totalt
37,7
62,3
Tabell B 11. Uppdelat på kön. Utsatthet för kränkande tillmälen
(Har någon vid något tillfälle under de senaste 12 månanderna skrikit följande åt dig?)
ja
Tillmälen
jävla bög/homo/fikus
jävla lebb/flata
nej
pojkar
flickor
pojkar
flickor
procent
procent
procent
procent
40,9
6
6,5
21
59,1
94
93,5
79
37
Totalt
46,9
27,5
53,1
72,5
Tabell B 12. Flickor. Kvalitativa svar, de som blivit kallade bög/homo/fikus eller lebb/flata.
(Hur kände Du när du utsattes för det? Jag kände…)
…inte bra; jag tog inte åt mig; inget särskilt, man är så van; brydde mig inte så mycket alls, berodde på
att jag höll en kompis i handen, löjligt; att jag inte ska bry mig, men man blir ganska ledsen ändå; att de
som gjorde det var jävligt barnsliga. T.ex. då de sa bög. Jag är tjej och kan aldrig i mitt liv bli bög; det är
dem som har problem; mig sårad men samtidigt tillhör det vardagen; de orden används till allt och alla så
egentligen ska man bara släppa det; mig nertryckt; irritation, för det är inget fel med att va homosexuell!;
det är inte så farligt, det verkade först konstigt men kom fram till att han menade det som skoj; inget
speciellt om de personerna är så omogna at skrika sånt så förtjänar de inte min uppmärksamhet; att han
var en tönt som sa bög till en tjej; mig lite konstigt, att första gången brydde jag mig inte men om dom gör
det fler gånger blir man ledsen; att jag inte orkar bry mig om de som måste säga så för att må bra själva.
Bortkastad tid; ngenting, svarar jävla bög tillbaka.
Tabell B 13. Pojkar. Kvalitativa svar, de som blivit kallde bög/homo/fikus eller lebb/flata.
(Hur kände Du när du utsattes för det? Jag kände…)
…att jag sket i det; brydde mig inte; inget speciellt; ledsen; det var bara på skoj; det är mest på skoj;
det är mest på skoj; det var på skoj av min kompis; man bryr sig inte; inget för jag vet att dem som sa
det inte menade det; mig inte så arg eftersom jag inte tog åt mig; inget, jag vet ej riktigt det brukar sägas
sånt; ingenting, för det är så vanligt att bli kallad sånt; vet inte; ville slå x (bytt ut namngiven person
mot x , min anm.); glädje; brydde mig inte så mycket; kränkt; inte bra blev ledsen; inget speciellt för
man kan inte gnälla för allt; bryr mig inte; jag kände mig mycket ledsen fick gå till kuratorn m.m.; jag
tog inte åt mig; brydde mig inte; inte så mycket tog inte åt mig; brydde mig inte; jag kände mig väldigt
illa till mods; asså man tar det mest som skoj men det känns inte bra att bli kallad något man inte är; jag
brydde mig inte; brydde mig inte för det är på skoj när vi säger det.
Tabell B 14. Samtliga. Delaktighet i olika former av kränkande beteende riktat
mot någon på grund av dennes ”homosexuella läggning”
nej
ja, en
ja, flera
gång
gånger
Rad %
Rad %
Rad %
Kränkning
Retat någon…
93
1,8
3,7
Hotat någon…
98,7
0,6
0,6
Slagit någon…
99,3
0
0,6
Tabell B 15. Flickor. Delaktighet i olika former av kränkande beteende riktat
mot någon på grund av dennes ”homosexuella läggning”
nej
ja, en
ja, flera
gång
gånger
Rad %
Rad %
Rad %
Kränkning
Retat någon…
97,3
1,3
0
Hotat någon…
98,6
0
0
Slagit någon…
98,6
0
0
Tabell B 16. Pojkar. Delaktighet i olika former av kränkande beteende riktat
mot någon på grund av dennes ”homosexuella läggning”
38
Kränkning
Retat någon…
Hotat någon…
Slagit någon…
nej
ja, en
gång
ja, flera
gånger
Rad %
Rad %
Rad %
89,1
98,7
98,7
2,4
1,2
0
7,2
1,2
1,2
Tabell B 17. Samtliga. Delaktighet i kränkande tillmälen
(Har Du vid något tillfälle de senaste 12 månaderna kallat någon för något av följande?)
ja
nej
procent
procent
Tillmälen
jävla bög/homo/fikus
37,1
62,9
jävla lebb/flata
6,2
93,8
Totalt
43,3
56,7
Tabell B 18. Uppdelat på kön. Delaktighet i kränkande tillmälen
(Har Du vid något tillfälle de senaste 12 månaderna kallat någon för något av följande?)
ja
Tillmälen
jävla bög/homo/fikus
jävla lebb/flata
Totalt
nej
pojkar
flickor
pojkar
flickor
procent
procent
procemt
procent
46,9
10,8
57,7
26,3
1,3
27,6
53,1
89,2
42,2
73,7
98,7
72,4
Tabell B 19. Samtliga. Påverkan
(Tror Du att Dina åsikter påverkats av något av följande?)
Påverkansfaktor
Procent Antal
Vänner
31
53
Föräldrar
19
33
Skolans undervisning
11
19
Media
24
41
Religion
5
9
Annat
10
18
Tabell B 20. Samtliga. Kvalitativa svar, (annat – vad?)
bror; allt; vet ej; vet inte; inget eller inget jag vet; eget tänkande; vet inte; min farbror är homosexuell;
nej, tror inte det; har inte blivit påverkat av något; nej; släktningar; jag vet inte; syskon; mig själv;
fattar inte; för dom (vänner, min anm.) är lite homo; jag bryr mig inte; vet inte; vet inte; ?; vet inte;
nej; vet inte; vet ej; vet ej; ?; jag tycker ej att det är något fel med det; jag känner jättemånga bögar;
fattar inte frågan; tycker alla människor är lika mycket värda.
Tabell B 21. Uppdelat på kön och samtliga. Har Du fått information om olika sexuella läggningar
(hetero-/homo-/trans-/bisexualitet) i skolans undervisning?
ja
nej
vet inte
Procent
Procent
Procent
Flickor
36,8
34,2
28,9
Pojkar
38,2
38,2
23,4
39
Samtliga
37,5
36,3
26,1
Tabell B 22. Uppdelat på kön och samtliga. Attitydfrågor
(Tycker Du att någon av följande sexuella läggningar inte är normal?)
Heterosexualitet Homosexualitet Bisexualitet Transsexualitet
Flickor
Pojkar
Samtliga
Rad %
Rad %
Rad %
Rad %
11,8
7,2
9,4
10,5
45,7
28,9
15,7
32,5
24,5
26,3
61,4
44,6
Tabell B 23. Uppdelat på kön och samtliga. Attitydfråga.
(Tycker Du att en person som är homo-/trans-/bisexuell har samma mänskliga värde och rättigheter som
en person som är heterosexuell?)
nej, det det
tveksam/ det
ja, det Totalt
stämmer stämmer vet inte
stämmer stämmer
inte alls ganska
ganska
precis
dåligt
bra
Flickor
Pojkar
Samtliga
Rad %
Rad %
Rad %
Rad %
Rad %
Antal
1
14
8
0
2
1
10
24
18
21
19
20
67
40
53
75
83
158
Tabell B 24. Uppdelat på kön och samtliga. Attitydfråga.
(Hur skulle Du känna om någon av Dina kompisar eller klasskamrater berättade för Dig att han/hon var
homo-/trans- eller bisexuell?)
jag skulle acceptera hans/
jag skulle inte acceptera hans/
vet inte
Totalt
hennes sexuella läggning
hennes sexuella läggning
Flickor
Pojkar
Samtliga
Rad %
Rad %
Rad %
Antal
70
43
56
7
15
11
24
43
34
76
82
158
Tabell B 25. Samtliga. Kunskapsfråga.
(Vet Du vad homofobi är förnågot?)
ja
nej
Samtliga
Rad %
Rad %
55
45
Tabell B 26. Samtliga. Kunskapsfrågor
(Vet du vad dessa sexuella läggningar innebär/betyder?)
ja
nej
Procent
Procent
Heterosexualitet
77
21
Homosexualitet
70
9
Bisexualitet
75
16
Transexualitet
58
36
40
Tabell B 27. Samtliga. Elevernas egna definitioner av betydelsen av sexuella läggningar
Heterosexualitet betyder…
”Man älskar/gillar/tycker om det motsatta könet (pojke/flicka)” – 91 st
”Tror det är när man tänder
på allt”
”Du tycker om tjejer” – 5 st
”Inte homo”
”Du tycker om killar” – 4 st
”Vanlig kille, tjej”
”Tror det är när man gillar båda könen” – 3 st
”typ bög”
”Normal sexuell läggning/normal” – 4 st
Homosexualitet betyder…
”Att man gillar/älskar/tycker om samma kön” – 80 st
”Att man är lagd åt fel håll”
”Killar gillar killar” – 20 st
”bög jävlar”
”Att tjejer gillar tjejer” – 2 st
”Att man är bög” – 2 st
”Att man är bög/lebb” – 6 st
Bisexualitet betyder…
”Båda könen” – 112 st
”Blandat”
”Kvinna + kvinna” – 3 st
”Kille, kille, tjej, tjej”
”Är översexuell bög (sätter på alla kön)”
”Man tycker om motsatt
kön”
Transsexualitet betyder…
”Killar som vill vara tjejer/Kille som klär ut sig till tjej” – 22 st
”När man utger sig för att vara ett
annat kön”
”Kille klär ut sig till tjej och tvärtom” – 16 st
”Att t.ex. en tjej tror att hon är kille”
”När man hellre vill vara av motsatt kön” – 9 st
”Transvestit”
”Att man vill vara som det andra könet” - 7 st
”Att man leker ett annat kön”
”Byter kön” - 3 st
”När man gillar transvestiter”
”Man klär ut sig till kille”
”Klär ut sig till man och man är
kvinna”
”Att man klär ut sig kanske”
”Man och man”
”Om man är en farbror och vill vara tant istället”
”Gills shemales?”
”Att man har bytt kön för att man inte gillade det kön man hade” ”När man gör om sig till andra könet”
”När man känner sig som flicka inuti men är man på utsidan”
”Sånna som klär ut sig”
”Kille uppträder som tjej, tjej uppträder som kille”
”Att man gillar båda delar”
”Man gillar samma kön och klär ut sig till t.ex. tjej om man är kille” ”Motsatt kön”
”När man som t.ex. kille vill vara som en tjej och klär ut sig som en”
Tabell B 28. Elever som uppgett att de vet betydelsen av sexuella läggningar, andel som uppger en
relativt korrekt beskrivning av begreppen och andel som uppger en mer felaktig beskrivning.
Korrekt beskrivning
Felaktig beskrivning
Bortfall
(ja)
(nej)
procent
procent
procent
Heterosexualitet
81,3
8,9
9,8
Homosexualitet
71,4
28,5
0
Bisexualitet
94,1
5,8
0
Transexualitet
75,9
7,6
16,5
41
Tabell B 29. Samtliga. Elever som uppgett att de vet betydelsen av sexuella läggningar i jämförelse med
den andel av dessa elever som uppger en relativt korrekt beskrivning av begreppen.
Heterosexualitet Homosexualitet Bisexualitet Transexualitet
procent
procent
procent
procent
Uppgett att de vet betydelsen
77
70
75
58
Elever som uppger en relativt
korrekt beskrivning av den grupp av
elever som uppgett att de vet
betydelsen
63
50
70
44
Bilaga 2
ENKÄT INFORMATION
Information till lärare
Enkäten är utarbetad för att mäta elevers intolerans som avser sexuell läggning. Syftet
med undersökningen för min egen del är att enkäterna kommer utgöra underlaget för
mitt examensarbete på lärarutbildningen, Malmö Högskola. Undersökningen har också
en praktisk ambition för verksamheten på (x-)skolan, då den identifierar intoleranta
tendenser vilket kan vara till gagn för skolans uppdrag att motverka sådana attityder.
Enkäten är utformad i två delar, A och B. ENKÄT A är bygger på den stora
undersökning som Forum för Levande Historia och BRÅ gjort bland över 10 000
högstadie- och gymnasieelever år 2004, som bär namnet Intolerans. Antisemitiska,
homofobiska, islamofobiska och invandrarfientliga tendenser bland unga. ENKÄT B
har jag själv författat ihop som ett komplement då den nämnda
intoleransundersökningen helt saknar frågor om intolerans gentemot bi- och
transsexuella. Det finns också i ENKÄT B frågor av mer kvalitativ karaktär.
Det som du som lärare förväntas göra är enbart att dela ut enkäten vid, som du väljer,
lämpligt tillfälle under v. 48. Enkäten kommer ta ca 15 minuter att fylla i. Sedan att du
samlar in dem och förvarar dem fram tills att jag kommer och hämtar upp enkäterna på
måndag v. 49.
Nedan följer den information eleverna bör känna till innan de börjar fylla i enkäten.
Information till elever
Syftet med enkäten är att undersöka vad unga tycker om vissa sexuella
minoritetsgrupper. Enkäten handlar också om ungas utsatthet för samt delaktighet i
olika typer av kränkande beteende.
42
Du ska inte skriva ditt namn! Du svarar helt anonymt.
Svaren kommer endast användas till forskning.
Just ditt svar är lika viktigt som dina klasskamraters svar. Det är viktigt att du svarar så
uppriktigt du kan. För att alla ska kunna svara i lugn och ro är det viktigt att ni inte
pratar eller stör varandra under ifyllandet.
Besvara varje fråga genom att sätta ett kryss i rutan (‫ )ٱ‬för det svar som bäst stämmer in
på dig. Ibland får du sätta fler kryss när det står så. Om det är en streckad linje (som den
här:………..) så innebär det att du själv fyller i svaret där. Förstår du inte någon fråga
eller känner dig osäker på svaret finns det möjlighet att välja svarsalternativen: vet
inte/ej, eller tveksam (du behöver alltså inte fråga din lärare om det är något du inte
förstår).
När du gjort klart och kontrollerat att du inte missat någon fråga lämnar du in enkäten
till din lärare som sedan kommer förvara enkäterna på ett tryggt ställe. Sedan kommer
alla enkäter samlas in för sammanställning och analys.
43
ENKÄT: A
DEL A: Först kommer en del frågor om Dig själv
Hur gammal är du? …….. år
Har
Dina
föräldrar
/universitetsutbildning?
Mamma
inte
Pappa
Är du flicka eller pojke?
högskole-
I vilken årskurs går du?
Har din mamma arbete?
Vad bor Du i för slags hus?
enfamiljshus
Har din pappa arbete?
DEL B: Nu kommer en fråga som rör om Du utsatts för kränkande tillmälen (skällsord)
Har någon vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna skrikit något av följande åt Dig?
Markera i så fall detta med kryss (flera kryss är tillåtet).
Om Du kryssat i någon av de två alternativen, hur kände Du när du utsattes för det?
jag kände…………………………………………………………………………...……………
DEL C: Nu kommer en del frågor som rör om Du gjort vissa typer av handlingar någon
gång under de senaste 12 månaderna. Kom ihåg att du är anonym och kan svara ärligt.
Retat någon på grund av hans/hennes
sexuella läggning?
44
Hotat någon på grund av hans/hennes
sexuella läggning?
Har Du vid något tillfälle de senaste 12
månaderna kallat någon för något av
följande? Markera i så fall detta med kryss
(flera kryss är tillåtet).
Slagit någon på grund av hans/hennes
sexuella läggning?
DEL D: Nu kommer ett avsnitt med frågor som rör Din inställning till människor som
har en homosexuell läggning.
Kryssa i om följande stämmer eller inte
stämmer överens med vad Du tycker!
De flesta homosexuella är säkert hyggligt
folk…
et inte
Homosexuella går det inte att lita på…
Det skulle vara helt ok att vara granne med
en skötsam homosexuell person
te
Det borde vara förbjudet för homosexuella
att få rösta i politiska val…
mmer precis
Homosexuella ska ha rätt att bygga egna
föreningslokaler
is
Håller du med om följande?
Homosexuella ska få adoptera barn.
Det är alldeles för många homosexuella i
Sverige
j, det stämmer inte alls
Homosexualitet är en sjukdom.
45
”Att HIV och AIDS drabbar så många
homosexuella män är nog naturens straff
för ett onaturligt levnadssätt”
Nu presenteras ett påstående som uttrycker
en åsikt människor kan ha. Markera om Du
håller med eller inte håller med om denna
åsikt.
ler delvis med
ENKÄT: B
Nu när Du besvarat ENKÄT A, kommer Du nu få ett antal frågor/påståenden som är
kopplade till Din kunskap/inställning till hetero-/homo-/trans-/bisexualitet.
ENKÄT A handlade om Din inställning till
homosexuella. Tror Du att Dina åsikter
påverkats av något av följande? Markera i
så fall detta med kryss (flera kryss är
tillåtet)
…………………………………………….
Utgår Du från att alla människor Du möter
är heterosexuella?
t inte
Har Du fått information om olika sexuella
läggningar
(hetero-/homo-/trans/bisexualitet) i skolans undervisning?
ja
Tycker Du att någon av följande sexuella
läggningar inte är normal? Markera i så fall
detta med kryss (flera kryss är tillåtet).
tidningar, musik m.m)
(vad? skriv på raden nedan)
…………………………………………….
Vet du vad dessa sexuella läggningar
innebär/betyder?
Tycker Du att en person som är homo/trans- eller bisexuell har samma mänskliga
värde och rättigheter som en person som är
heterosexuell?
nej, det stämmer inte alls
Om Du kryssat i ja, vad betyder det?
……………………………………………
Om Du kryssat i ja, vad betyder det?
……………………………………………
Om Du kryssat i ja, vad betyder det?
Tror Du att det skulle vara svårt eller lätt
att som elev på (x-)skolan ”komma ut”
som homo-/trans- eller bisexuell?
……………………………………………
Om Du kryssat i ja, vad betyder det?
46
Vet Du vad homofobi är för något?
Hur skulle Du känna om någon av Dina
kompisar eller klasskamrater berättade för
Dig att han/hon var homo-/trans- eller
bisexuell?
ns/hennes
sexuella läggning
sexuella läggning
47
48