INTERPELLATION TILL STATSRÅD
2012-11-19
Till statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Alternativ till teknikneutralitet
I svensk energipolitik har betoningar på s.k. teknikneutrala system
utvecklats till i det närmaste ett mantra. Energiminister Anna-Karin Hatt är
en av de främsta förespråkarna för detta. I ett axplock av några av de många
anföranden och artiklar som Hatt gjort den senaste tiden har just
teknikneutralitet varit ett viktigt tema:
”Basen i vår omställning till ett hållbart samhälle är teknikneutrala,
välfungerande ekonomiska styrmedel…” (Göteborgs Posten 31/10-12).
”Vi ska bidra med stabila och långsiktiga satsningar på forskning och
utveckling och demonstrationsanläggningar, och ange ramarna med
teknikneutrala ekonomiska styrmedel.” (Tal Svenska Petroleum och
Biodrivmedelsinstitutet, 21/3-12)
”Dessa breda, generella och långsiktiga ekonomiska styrmedel är väldigt
bra. De sätter en teknikneutral och tydlig ram och riktning för den
utveckling som ska göras av marknadens aktörer.” (Tal: Med framtiden i
tankarna, 9/10-12).
”Strategin för att nå dit är att med långsiktiga, teknikneutrala och breda
styrmedel stärka de förnybara energislagen, på bekostnad av de fossila och
ändliga. Koldioxidskatten och elcertifikatsystemet har varit och är de
viktigaste styrmedlen för att nå dit. De är marknadsanpassade och de är
teknikneutrala. (Tal på Dagens Industris energidagar, 12/12-11).
Jag vill understryka att koldioxidskatten och elcertifikatsystemet – som är
de två ”teknikneutrala styrmedel” som Hatt oftast återkommer till – är
mycket viktiga styrmedel och det är synd att regeringen inte utnyttjar dessa
mer än vad man gör. Vänsterpartiet har i den allmänna motionstiden lagt
fram konkreta förslag på hur koldioxidskatten ska höjas (se motion ”För
framtidens jobb”, 2012/13: Fi250) och hur ambitionerna i
elcertifikatsystemet ska bli ambitiösare (se motion ”100 procent förnybart”,
2012/13:N300). Se också interpellationsdebatten om ”Utökat
elcertifikatsystem” den 20 mars i år mellan min kollega Kent Persson och
Anna-Karin Hatt.
Grundtanken med teknikneutrala system är att politikerna ska ange villkoren
och marknaden ska bestämma tekniken. Det är ett system som kan vara
effektivt avseende redan etablerade tekniker. Det svenska
elcertifikatsystemet brukar anföras som ett exempel på ett effektivt
ID: 099295
1 (3)
INTERPELLATION TILL STATSRÅD
2012-11-19
teknikneutralt system (detta är något man kan diskutera eftersom det faktiskt
uttryckligen pekar ut förnybar energi som den energi man vill ha).
Vänsterpartiet var med och tog fram detta system, som startade 2003,
tillsammans med Centerpartiet och Socialdemokraterna. Vi har i mångt och
mycket elcertifikatsystemet att tacka för dagens snabba utbyggnad av
förnybar energi. Men elcertifikatsystemet slår snart i taket och
ambitionsnivåerna borde därför, som anförts ovan, höjas.
Det jag här vill fokusera på är vikten av att s.k. teknikneutrala system
kompletteras med teknikspecifika lösningar. Baksidan med teknikneutrala
system är att de är dåliga på att introducera ny teknik som i ett initialt skede
är dyrare än den som finns på marknaden. Om man bara satsar på den teknik
som redan finns får man ju inte den nya tekniken som i framtiden kan vara
helt avgörande för att lösa stora utmaningar som klimatförändringar och att
ställa om vår energiproduktion till 100 procent förnybart.
Det är därför helt avgörande med politiska beslut för att stimulera
framtidens teknik. Detta stora ansvar går omöjligen att lägga ut på
marknaden allena. Jag hävdar därför att energiministern har fel när hon i det
refererade talet ovan säger: ”Men att som minister peka ut exakt vilka
tekniker och vilka bränslen som har framtiden för sig vore fel.” (Tal
Svenska Petroleum och Biodrivmedelsinstitutet, 21/3-12) Man frågar sig om
ministern verkligen menar att riksdag och regering inte ska vara med och
fatta beslut över vilka tekniker som vi vill ska lösa dagens stora utmaningar,
som klimatförändringarna och omställningen av energisystemet.
Chalmersprofessorerna Christian Azar och Björn Sandén tar upp denna
problematik i artikeln ”Ogenomtänkt teknikneutralitet” (Upplyst eller utfryst
– en antologi om energimarknaden”, E.ON, 2012). De kritiserar de
teknikneutrala metoderna så här: ”Men nackdelen med en sådan politik är
att mycket lovande, men för närvarande dyra, tekniker inte kommer att få
det stöd som behövs för att få ned kostnaderna.” (sid. 94) och ”Det är
retoriken om att man i alla lägen ska försöka vara teknikneutral som är, inte
bara förvirrande, utan i många fall skadlig” (sid. 96). De argumenterar
därför att det behövs ett mer aktivt engagemang från politiken och att vi
måste hitta sätt att främja ny teknik på andra sätt än det som i dag är
rådande.
Ett konkret exempel på detta är solenergin. Energi från solen finns i
oändliga mängder. Ändå används bara en mikroskopisk del för att producera
energi. Även om en stor del av den solenergi som når jorden inte går att ta
tillvara finns det ändå en enorm potential att utnyttja solen som kraftkälla
mycket effektivare än i dag. Många länder har upptäckt detta. Dessvärre inte
Sverige. Jag tror att det har att göra med att Sverige saknar ett kraftfullt stöd
specifikt orienterat mot solenergin.
ID: 099295
2 (3)
INTERPELLATION TILL STATSRÅD
2012-11-19
Elcertifikatsystemet har som sagt varit effektivt i att bygga ut den förnybara
energin, men det har varit ett dåligt system för att främja ny teknik. Enligt
rapporten Elcertifikatsystemet 2012 (Energimyndigheten 2012) gick år 2011
52 procent av stödet inom elcertifikatsystemet till biobränsle, 31 procent till
vindkraft, 14 procent till vattenkraft och 3 procent till kraftvärme med torv
som råvara. Ett trettiotal solenergianläggningar fick elcertifikat under 2011,
men det uppgår i volym inte ens till 1 procent av utbetalningarna. Vågenergi
och geotermisk energi har inte fått något stöd alls från elcertifikatsystemet.
Som ovan anförts är det av avgörande vikt att det finns stöd som är specifika
för att få fram den nya tekniken. Det räcker inte med att satsa pengar på
forskning, det behövs också aktiva stöd till etapperna efter forskningen.
Solenergin måste exempelvis få ett ökat stöd, både i form av direkta
installationsstöd för solceller och solvärme och för energiforskning. Det
måste införas ett system med nettodebitering. De teknikneutrala systemen
måste kompletteras med teknikspecifika system.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:
1) Avser statsrådet att ta några initiativ i syfte att införa en strategi för vilka
tekniker som har framtiden för sig?
2) Är statsrådet beredd att i större utsträckning komplettera teknikneutrala
system med teknikspecifika?
………………………………………
Jens Holm (V)
ID: 099295
3 (3)
