Studieområde 4
Kriser – psykiska problem och störningar.
Inledning.
Kriser är någonting vi alla kommer att uppleva, det är en naturlig del av livet. Man brukar
dela upp kriser i två huvudgrupper: Utvecklingskriser och Traumatiska kriser.
Utvecklingskriser uppstår när vi står inför vägskäl i våra liv, att vi går in i ett nytt skede i
livet. T ex vid pensioneringen, när vi går ut i arbetslivet eller när vi kommer i puberteten.
En Traumatisk kris är mer plötslig. Någonting fruktansvärt händer oss eller någon som
står oss nära. Kanske en förälder dör eller man förlorar en arm i en bilolycka. För vissa
människor kan även en separation vara väldigt traumatisk.
Jag hade tänkt att med en fiktiv historia demonstrera hur en Traumatisk kris kan se ut.
Efter den följer jag upp med egna reflektioner.
En berättelse om en Traumatisk händelse.
Benny är 19 år gammal och är född och uppvuxen utanför Göteborg. Julen 2004 åker han
med sin familj (mamma Stina, pappa Gerry och systern Lina) till Blue village i Thailand.
På morgonen den 26:e december vaknar han av att hela hans hotellrum är under vatten.
Han vet inte hur länge han är under vatten och hur långt han spolas bort. Allt han minns
är att han vaknar upp på ett sjukhus i Bangkok. Han är disorienterad och har en mycket
svår huvudvärk. Han skriker efter hjälp och en sjuksköterska kommer springande.
Hennes engelska är inte särskilt bra men han förstår att en allvarlig olycka inträffat. När
han frågar efter sin familj så säger sköterskan att hon inte vet var dom befinner sig.
Efter en stund får han kontakt med en annan svensk, Jerry, som ligger i samma sovsal.
Han befann sig också i Blue village när vågen slog in. Han saknar sin flickvän och ska
åka tillbaka till bortspolade semesterorten för att leta efter henne. Benny bestämmer sig
för att följa med mot doktorernas rekommendation. Han känner att han inte bara kan
ligga och vänta på ett besked om familjens öde. Dom liftar tillbaka och han börjar direkt
att systematisk leta efter sin familj. Han går till hotellet där de bodde men kan inte hitta
dem. Han besöker lokala sjukhus och frågar runt bland turister och lokalbefolkningen.
Men ingen har sett dem.
Dag nummer två träffar han på en volontär som påstår att hon hjälpt till att forsla döda
kroppar från det hotellet som familjen bodde i till ett tillfälligt bårhus strax utanför
staden. Benny beger sig dit. Alla tre familjemedlemmarna har hittats döda på hotellet och
Benny chockas svårt av upptäckten. Han faller till marken och skriker ut sin vrede och
sorg. Benny tas omhand av volontärer på plats. Han uppträder stundtals aggressivt.
Ett dygn senare sitter han på ett plan tillbaka till Sverige. Jerry hjälpte Benny att komma
till flygplatsen. På Arlanda möter Bennys morföräldrar upp. Efter att ha suttit som apatisk
på resan hem släpper allting när han möter dem. Han gråter hela vägen hem till Göteborg.
De första veckorna efter hemkomsten äter och sover Benny väldigt dåligt. Han drömmer
mycket mardrömmar och är orolig. Han har väldigt ont i kropp och själ, trots att hans
skador har läkt. Han gör ingenting på dagarna och hans morföräldrar kommer på honom
att dricka alkohol vid ett flertal tillfällen.
Efter ungefär två månader börjar Benny ta kontakt med sina närmaste kompisar och de
visar sig vara goda lyssnare. Benny pratar väldigt mycket om sin familj. Mest pratar han
om sin lillasyster. De hade en bra kontakt även om de kunde bli rejält osams också.
Benny berättar både om de roliga stunderna men också om när han och Lina bråkade.
Sakta men säkert börjar Benny få grepp om sin sorg och han börjar gå tillbaka till sina
studier. Vissa dagar mår han bättre andra sämre, men han fungerar ändå i vardagen. Till
och från har han fortfarande sömnproblem.
Efter ett år flyttar han till en egen studentlägenhet. Han umgås med sina gamla vänner
och skaffar också nya. Han börjar se mer positivt på livet och börjar drömma om
framtiden. Sorgen efter familjen finns alltid där i bakgrunden men den styr inte längre
hans liv.
Reflektioner.
Bennys första reaktion, innan han förstår vidden av olyckan, visar att han agerar
konstruktivt och logiskt. Han vet då inte vad som har hänt hans familj. När det står klar
för honom vad som hänt så går han in i den första av fyra faser vid en traumatisk chock,
chockfasen. Han blir utom sig av sorg, skriker och gråter. Han blir också aggressiv mot
volontärerna. Man kan även reagera med förnekande. Man kan inte ta till sig det
fruktansvärda. ”Det kan inte vara sant!”.
Det är heller inte ovanligt att man uppträder ansvarslöst och barnsligt, att man
regredierar. Dessa reaktioner är en typ av försvarsmekanism.
Efter att Benny kommer hem går han in i den andra fasen, reaktionsfasen. Han både äter
och sover dåligt. Han får psykosomatiska besvär och börjar dricka alkohol, vilket heller
inte är ovanligt i den här fasen. Att missbruka droger blir ett sätt att döva smärtan och fly
verkligheten. Även ilska kan spela en roll i den här fasen för att hålla ångesten under
kontroll. Reaktionsfasen varar några veckor upp till flera månader.
I den tredje fasen, bearbetningsfasen eller reparationsfasen, börjar den drabbade få en
mer realistisk syn på vad som har hänt och börjar acceptera tillvaron. I Bennys fall kan
man se att han får en mer nyanserad bild av sin syster. Trots att han älskade sin syster så
kan han även medge att hon hade fel och brister. Bemötandet från de nära vännerna var
en viktig faktor i bearbetningen av sorgen. Det viktigaste var att vännerna fanns tillhands
och lyssnade, inte så mycket att de kom med goda råd.
Efter ca ett år går Benny in i nyorienteringsfasen. Han börjar gå vidare med sitt liv. Han
skaffar ny bostad och återupptar sina studier. Han skaffar nya bekanta och tar upp
kontakten med gamla kamrater. Även om de plågsamma minnena finns kvar så hindrar
det inte honom från att njuta av livet och leva i nuet.
Benny överkom sorgen efter förlusten av sin familj, men alla gör inte det. Om man
”fastnar” i de tidigare faserna eller att man inte lever ut sin smärta kan detta leda till
psykisk ohälsa längre fram i livet. Freud menar att traumatiska händelser ibland förträngs
vilket då orsakar ångest. Genom denna försvarsmekanism kan t ex tvångshandlingar
(exempelvis OCD - Obsessive Compulsive Disorder) och fobier uppstå.
Det är också vanligt att människor som är med om livshotande situationer så som krig,
våldsbrott eller naturkatastrofer utvecklar post traumatisk stress symtom (PTSD). I
Sverige har detta observerats ibland flyktingar som utsatts för tortyr och övergrepp i sina
hemländer.
Typiska symtom för PTSD är:
Hjärtklappning
Svettning
Skakning
Andnöd eller snabba andhämtning
Rädsla för att dö
Domningar eller stickningar
Kvävningskänsla
Bröstsmärtor
Illamående
Yrsel
Overklighetskänslor
Rädsla att mista kontrollen
Mardrömmar
Flashbacks
Känslomässig avtrubbning
Vissa situationer som kan verka normala för oss andra kan väcka mycket stark ångest hos
människor som lider av PTSD då dessa kan påminna om traumat.
Slutsats
Det är väldigt viktigt att få stöd och ett bra bemötande vid en krissituation. Detta för att få
hjälp att bearbeta krisen för att sedan kunna gå vidare i sitt liv. Inte sällan behövs
professionell hjälp av psykiatriker, psykolog eller terapeut. Vänner och familj har även en
viktig roll i bearbetningen av traumat.
Kriser – psykiska problem och störningar
Henrik Björk
