Vårdkedjan för att hjälpa personer som
utsatts för våld som kränker
sexualiteten
FÖREBYGG, IDENTIFIERA, HJÄLP
– skolningsdag om våld som kränker sexualiteten
Tammerfors 16.3.2017
16.3.2017
Suvi Nipuli
1
Projektets bakgrund
•
Programmet för att minska våld mot kvinnor
Akuta medicinska och psykosocialiska vården för offer för sexuellt våld utvecklas
enligt vårdmodellen för personer som utsatts för sexuellt våld (RAISEK) som
utvecklats i Jyväskylä.
•
Istanbul-avtalet I. Europarådets konvention om förebyggande och
bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet.
•
Offerdirektivet
artikel 3 – specialiserade stödtjänster förutsätter att det ordnas eller utvecklas
specialiserade stödtjänster för brottsoffer om dessa tjänster inte annars
tillhandahålls av offentliga eller privata aktörer.
•
Regeringens jämställdhetsprogram 2016–2019
”En vårdkedja för offer för sexuellt våld etableras som en del av social -och
hälsovårdsservicen. Kedjan innehåller både medicinsk och psykosocial hjälp i det
akuta skedet och stöd över en längre period.”
16.3.2017
Suvi Nipuli
2
Enkäten för sjukvårdsdistrikten
Enkätets syfte
•
Nulägets utredning: nuvarande rutinerna i vården av och det
tillgängliga stödet för vuxna våldtäktsoffer inom sjukvårdsdistriktet.
•
Skickades till sjukvårdsdistriktets chefsöverläkare, som inom
sjukvårdsdistriktet förmedlade enkäten vidare till rätt part. (1 svar/
sjukvårdsdistrikt)
•
Alla sjukvårdsdistrikt i Fastlandsfinland svarade på enkätet
•
Vi fick också kontaktpersoner från sjukvårdsdistrikterna, som vi har
varit i kontakt med.
•
Enkätet väckte upp också flera av sjukvårdsdistrikterna till det, att
sammanhängande rutiner finns inte än, men de vore nödvändiga.
16.3.2017
Suvi Nipuli
3
På basen av enkätet, vilka saker fungerar?
•
Det finns anvisningar om hur en våldtäktsundersökning ska göras
och prover tas och vård personalen har utbildats till det. (användes
SETU/ SERI förpackningen)
•
RAP-mappen utnyttjas ganska ofta (15/20)
•
De uppmuntras att göra brottsanmälan (18/20)
•
Det fanns sjukvårdsdistrikt, där enligt svaren finns bra skriftliga
anvisningar om hur offer som utsatts för sexuellt våld ska vårdas,
även om en sammanhängande vårdkedja inte finns.
16.3.2017
Suvi Nipuli
4
Största bristerna
•
Olika rutiner i olika verksamhetsställen för att det inte finns enhetliga
anvisningar.
•
Med tanke på förebyggande och vårdhänvisning är det problematiskt att det
inte frågas om sexuellt våld. En kontaktperson eller en tväradministrativ
grupp för sexuell och reproduktiv hälsa eller förebyggandet av våld finns
inte i varje sjukvårdsdistrikt.
•
Hälften av sjukvårdsdistrikten ordnade regelbundet utbildning om teman
kring våld.
•
Stora brister: tillhandahållande av psykosocialt stöd, rådgivning i juridiska
frågor, hänvisning till stöd som tillhandahålls av organisationer samt offrets
förflyttning med stöd frän en tjänst till en annan inom sjukvårdsdistriktet.
•
16.3.2017
Citat från ett svar: ”Den fortsatta vården tillhandahålls vid primärvårdens olika
verksamhetsställen. Det återstår mycket för patienten att komma ihåg och
organisera. Vi finns i olika datasystem”.
Suvi Nipuli
5
Varför måste bristerna rättas till?
•
Våld skadar och traumatiserar oftast offret djupt, men få söker själv hjälp
från social- och hälsovårdstjänsterna.
– klarar eventuellt inte själv av att söka sig till kontroller eller uppföljande
vård
– personer som utsatts för våld som kränker sexualiteten anlitar andra
tjänster, men får inte det hjälp de behöver.
→ För tillfället får inte personer som utsatts för våld som kränker sexualiteten
alltid hjälp på grund av tjänsternas spridning och brister.
→ Genom att ge god vård kan man avsevärt främja offrets återhämtning och
förebygga progressionen av kroniska symptomer och sannolikt också spara på
kostnaderna.
16.3.2017
Suvi Nipuli
6
Varför vårdkedjor?
•
Genom gemensamt överenskomna skriftliga förfaranden utvidgas de
yrkesutbildade personernas tillhandahållande av hjälp
•
Organiseras tjänster till en oavbruten tjänstekedja som överskrider
förvaltningsgränserna (kordination och samarbete)
•
Föra samman nyckelaktörerna i regionen (specialiserade sjukvården,
primärvården, den tredje sektorn, polisen)
•
Med att skapa en vårdkedja avslöjas bristerna i tjänsterna:
– Är akutbehandlingen sammanhängande?
– Finns det fortsatt vård?
– Vilka gränssnitter är svåra då man flyttar sig från en tjänst till en annan? hur löser
man problem? etc…
→ möjliggör vidareutveckling av tjänster, kunden i centrum
16.3.2017
Suvi Nipuli
7
Tjänsternas utveckling, akuta fasen
•
Utvecklingen av vården i akuta faset, t.ex.
– våldtag som kränker sexualiteten identifieras bättre, t.ex i samband me andra former av våld
och i sociala- och hälsovårdstjänsterna
– rättsmedicinska prov tas utav alla, när det är tidsmässigt möjligt. Anmälan av brottet påverkar
inte provtagningen.
– provtagningen koncentreras till vissa verksamhetsställen (avstånden tas i beaktande)
– psykosocialt stöd och psykiatrisk statusbedömning
– offrets säkerhet kartläggs (behov för skyddshem, övernattning på avdelningen) och känslan av
trygghet tas i beaktande (stödperson)
– behov för akuthjälp utreds
– uppmuntras att göra brottsanmälan
– Skriftliga anvisningar med kontakt uppgifter om fortsatt vård för personen som utsatts för våld
och deras trygga anhöriga
– hänvisning och motivering för fortsatt vård
16.3.2017
Suvi Nipuli
8
Tjänsternas utveckling, fortsatt vård
•
Centraliserade mottagningar
– aktivt grepp: håller kontakt med personen som utsatts för våld, kommer
överens om en mötes tid och behovet av fortsatt vård kartläggs
– mottagnignen kan hållas t.ex. av en sexualrådgivare eller -terapeut som
utbildats inom sexual hälsa och våld, eller någon annan professionell på
hälsocentralen som fått trauma- och våldutbildning.
– uppföljningsbesök
•
Hjälp erbjuds aktivt och planen för fortsatt vården övervakas
•
Ses till att klienten inte fallen mellan stolarna (då det gäller
tjänsterna)
16.3.2017
Suvi Nipuli
9
Garantera kunskap
-utbildning, anvisning, samarbete
•
Utbildningen är en del av den lokala vårdkedjans skapande
– alla yrkesgrupper (läkare, vårdare, polis)
– kunskapsdelning inom området
– engagerar i kontinuerlig fortbildning (utbildning av ny personal, vidareutbildning)
•
Lokal anvisning
– gradering av omsorg, ansvariga personer, lokala tjänsteleverantörer, beskrivning
av arbetsfördelning, anvisningens upprätthållande / uppdatering
•
Samarbete
– alla aktörer är medvetna om sin viktiga roll
– kommunerna, sjukvårdsdistriktet, offentliga sektorn och organisationerna
16.3.2017
Suvi Nipuli
10
Tack!
Kontaktuppgifter:
Suvi Nipuli
[email protected]
Katriina Bildjuschkin
[email protected]
Barn, unga och familjer, THL
Välfärd
16.3.2017
Suvi Nipuli
11
