Mäns våld mot kvinnor med
funktionsnedsättning
– en kunskapssammanställning av Erika Wermeling
En av tio kvinnor med funktionsnedsättning har hotats,
tvingats eller skadats av någon de är beroende av för
att klara vardagen.
Funktionsnedsättningen gör kvinnorna extra utsatta.
Handikappföreningarna måste intressera sig mer för
våld mot kvinnor, enligt en studie från Brottsförebyggande rådet.
Det finns inga belägg för att kvinnor med funktionsnedsättning hotas eller utsättas för våld oftare än andra kvinnor.
Men funktionsnedsättningen gör deras utsatthet större, och
riskerna fler. Än så länge är forskningen om våld mot kvinnor
med funktionsnedsättning knapphändig.
Här ger vi en bild av våldet mot kvinnor med olika funktionsnedsättningar – rörelsehinder, synskada, psykisk och intellektuell funktionsnedsättning – utifrån de senaste årens undersökningar.
I en av de större studierna fick 1 063 kvinnor med rörelse­
hinder eller synskada frågor om trakasserier och våld. Den
gjordes 2007 av utredningsinstitutet Handu och visar att:
• Var tredje kvinna hade hotats, blivit slagen eller utsatts för trakasserier. Hälften av kvinnorna fick fysiska skador.
• En av tio hotades före de fyllt 15 år, en av tjugo tvinga-
des till sex.
• Sex av tio hade trakasserats i vuxen ålder av en man som de inte haft en relation med. Männen kommenterade kvinnornas kroppar, gjorde sexanspelningar, var när
gånga, ringde oanständiga samtal eller blottade sig.
• 35 procent av kvinnorna i undersökningen hade hotats, blivit slagna eller utsatts för sexövergrepp av en man de inte haft en sexuell relation med. En av tio hade tvingats till sex och lika många råkade ut för någon som försökt tvinga sig på henne. Var fjärde hade blivit tafsad på mot sin vilja. Och en av tio hade blivit slagen.
• 15 procent utsattes för våld, hot eller sexuella övergrepp av en man de haft en sexuell relation med.
• Fyra procent bodde med en man som hotat eller slagit dem. För hälften hände det vid upprepade tillfällen, mellan två och femtio gånger. Två av tre hade aldrig sökt hjälp från samhället.
• Drygt hälften av de kvinnor som separerat från en man hade hotats, slagits eller blivit utsatt för sexövergrepp av denna man.
• En av tio anmälde det som hänt till polisen. Fyra av tio var inte nöjda med hur polisen agerade.
Den som trakasserar kvinnan är i mer än hälften av fallen en
okänd man. Men när det handlar om hot, våld och övergrepp
är partnern, grannar, bekanta, vänner eller arbetskamrater de
vanligaste förövarna. Oftast sker övergreppen i bostaden.
Det finns många likheter i utsattheten mellan kvinnor med
och utan funktionsnedsättning. Men kvinnor med nedsatt syn
eller hörsel kan till exempel ha svårt att bli varse vad som är
på gång. Funktionsnedsättningen kan också innebära att
kvinnan har svårt berätta eller förstå var som händer.
Om vård, polis och övriga rättsväsendet inte tror kvinnans
berättelse eller om det inte finns hjälpmedel så att hon kan
göra sig förstådd förstärks dessutom hennes utsatthet, anser
Brå.
När kvinnan är beroende av den som hotar eller våldför sig på
henne finns risken att våldet inte upptäcks – och att det
upprepas. Det är svårt att försvara sig, fly från, värja sig mot
eller lämna den som bistår en med vardagsbestyren, intimhygienen och att kommunicera. Är assistenterna anställda
familjemedlemmar kan det bli ännu mer komplicerat, menar
Brottsförebyggande rådet, Brå, som kartlagt forskning om
våld mot kvinnor och män med funktionsnedsättning.
• En av tio kvinnor som hotats, tvingats eller skadats har
utsatts för det av någon de är beroende av – färdtjänst
chaufför, vårdare, personlig assistent eller personal där hon bor.
• En av tjugo kvinnor har trakasserats av någon de är beroende av. Bland 18-34-åringar har en av fem trakasse-
rats av en chaufför som körde taxi eller färdtjänst.
• En av tio är rädd för att någon som hjälper dem ska bli våldsam.
Kvinnorna är rädda för att berätta och anmäla vad de blivit
utsatta för, visar flera studier. De är oroliga för att inte få den
assistans eller vård de behöver i fortsättningen. Att vara
beroende av att ha en annan människa nära sig för att klara
vardagen kan dessutom göra det svårt att sätta gränser för
den personliga integriteten – och svårt att inse när man
utsätts för ett övergrepp.
Många kvinnojourer är inte tillräckligt anpassade för kvinnor
med funktionsnedsättning. Den som har ett rörelsehinder kan
till exempel bara använda var fjärde jourlägenhet, enligt
Handikappombudsmannen.
Det är vanligare att kvinnor som har omfattande funktionsnedsättning, och som använder olika slags hjälpmedel, utsätts
för hot och våld, jämfört med dem som har mindre funktionsnedsättning.
• 15 procent av kvinnorna som hade lämnat en man fick inte den hjälp hon behövde av honom.
• Fyra procent fick sina mediciner bortplockade. I lika många fall hände det att mannen tog bort hennes hjälpmedel.
Handikappföreningarna måste ta ett större ansvar, anser
många av dem som intervjuats i Brås kartläggning. Endast fem
handikappförbund svarade på Brås enkät om våld mot funktionsnedsatta. För tre av dem var våld mot kvinnor inte en
fråga på dagordningen. Våld ansågs inte vara en tillräckligt
bred intressepolitisk fråga för föreningarnas medlemmar. Det
finns också ett motstånd att koppla samman funktionsnedsättning med sårbarhet och utsatthet, mot att framstå som en
”svag grupp”, enligt studien.
Våldet mot kvinnor med psykisk funktionsnedsättning är
relativt kartlagt. Personer, både kvinnor och män, med något
psykiskt funktionsnedsättning löper två till tre gånger större
risk att utsättas för våld än befolkningen i övrigt, enligt Brå.
Kvinnor med psykisk funktionsnedsättning är mer utsatta för
våld än kvinnor i övrigt, visar Socialstyrelsens lägesbeskrivning
från 2005. Kvinnorna är dessutom mer utsatta för sexuella
övergrepp än män med psykisk funktionsnedsättning.
Förövaren är ofta partnern eller någon de är beroende av.
Det händer att det är någon som jobbar inom vården, eller
en annan person med psykisk funktionsnedsättning som slår
eller förgriper sig på dem. Kvinnorna är rädda för att inte bli
trodda om de berättar, eller för att bli tvångsvårdade. De tror
att det som hänt är deras eget fel, eller att polis och rättsväsende inte tycker att det är så allvarligt.
Kunskapen om våld mot kvinnor är inte tillräcklig inom psykiatrin, visar Socialstyrelsen. Vårdpersonal som fokuserar på
de psykiska symptomen kan missa att kvinnan utsatts för våld
– som i sig kan påverkar den psykiska sjukdomen. Det står sällan i kvinnans journal att hon utsatts för våld.
En studie kartlägger hur många kvinnor som söker psykiatrisk
vård och som varit utsatta för våld. Hälften av de 1 382 personerna i undersökningen, som gjordes av Riksförbundet för
social och mental hälsa, RSMH, hade haft kontakt med psykiatrin i mer än tre år:
• Sju av tio hade utsatts för fysiska, sexuella, psykiska över
grepp eller utnyttjats ekonomiskt. 54 procent som barn, och 63 procent efter att de fyllt 16 år. Nästan en tredjedel
under det senaste året. I två av tre fall var övergrepen upprepade.
• Nästan varannan vuxen hade utsatts för verbala kränk-
ningar. Tre av tio hade utsatts för fysiskt våld. Lika stor andel hade hotats till livet eller skadats. Två av fem hade utsatts för sexuellt våld och 16 procent utnyttjats ekon omiskt.
• Fyra av tio hade utsatts av nuvarande partner, nästan
fyra av tio av tidigare partner. I fem procent av fallen var förövaren en vårdgivare.
• Sju av tio kopplade sin nuvarande psykiska hälsa till övergreppen.
Bara en av fyra hade anmält vad de varit med om till polisen.
Och det händer att kvinnor med psykisk funktionsnedsättning
inte blir trodda i rätten, att de misstänks ljuga. Av 17 granskade rättsfall från 2001 och 2002 ledde inget till åtal. Förundersökningarna lades ned tidigt eller genomfördes aldrig. Kvinnan ansågs inte vara tillförlitlig för att hon hade minnesluckor
eller hade svårt att uttrycka sig.
Tillgången till akuta boenden för kvinnor med psykisk funktionsnedsättning är begränsad. 35 procent tar emot kvinnor
med psykisk funktionsnedsättning, enligt Handikappombudsmannen. Men bara hälften har beredskap för kvinnorna.
Kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning löper, tillsammans med dem med psykisk funktionsnedsättning stor risk att
utsättas för våld, visar flera forskarrapporter. Också här går
mönstret igen: ofta är partnern förövaren och våldet upprepas. Men det kan också vara någon anställd inom vården
eller en annan person med intellektuell funktionsnedsättning.
Kvinnorna är utsatta bland annat för att de kan ha svårt att
sätta gränser, har låg självkänsla och vill leva ett ”normalt” liv.
• Före 15 års ålder hade en tredjedel blivit slagna. En av fem hade tvingats till sex. En tredjedel hade utsatts för våld.
• Sex av tio kvinnor hade utsatts för sexuella trakasserier i vuxen ålder.
• En av tio hade våldtagits av en man som hon inte haft ett sexuellt förhållande med. En av fyra kvinnor hade utsatts för våld eller tvång av en pojkvän.
• En av fyra bodde med en man som har kastat något på henne, knuffat henne, slagit eller sparkat henne eller varit våldsam.
• En av fem kvinnor hade försökt att ta sitt liv.
10
11
Forum – Kvinnor och Funktionshinder
Forum – Women and Disability in Sweden
Tel +46 08 673 15 31 Fax +46 08 22 95 11
Epost: [email protected]
www.kvinnor-funktionshinder.se
