Riktlinjer för tandvård
till
barn, ungdomar och unga vuxna
2017
Syfte
Att tillhandahålla länsövergripande riktlinjer för den organiserade tandvården till barn,
ungdomar och unga vuxna.
Mål
Att skapa kännedom hos tandvårdspersonal om landstingets riktlinjer om fri tandvård för
barn, ungdomar och unga vuxna.
Giltighet
2017
Målgrupp
Tandvårdspersonal i Folktandvården Landstinget i Kalmar län samt tandvårdspersonal inom
privat tandvård, som har avtal med Landstinget i Kalmar län.
Ansvarig för dokumentet
Beställarenheten för tandvård
Revideras och följs upp
Vid behov.
Beslutsdatum
December 2016
Beslutat av
Landstingsstyrelsen
Innehåll
Förord ............................................................................................................................................................................ 3
1. Lagar och föreskrifter ............................................................................................................................................... 5
2. Mål för den organiserade vården .......................................................................................................................... 6
3. Allmänna krav............................................................................................................................................................. 6
4. Uppdraget .................................................................................................................................................................... 7
5. Riskbedömning .......................................................................................................................................................... 9
6. Karies - diagnostik och terapi .............................................................................................................................. 10
Karies i primära bettet ............................................................................................................................................... 10
Karies i permanenta bettet........................................................................................................................................ 11
7. Gingivit/parodontit – diagnostik och terapi ...................................................................................................... 11
8. Förebyggande åtgärder ......................................................................................................................................... 12
Kollektiva förebyggande åtgärder ............................................................................................................................ 12
Förebyggande åtgärder på individnivå ................................................................................................................... 12
Basprogram ................................................................................................................................................................ 12
Tilläggsprogram .......................................................................................................................................................... 13
9. Hälsodeklaration ...................................................................................................................................................... 13
10. Riskbedömning, terapiplanering och undersökningsintervall .................................................................. 14
Frisk (Riskgrupp 0)..................................................................................................................................................... 14
Osäker (Riskgrupp 1) ................................................................................................................................................ 14
Sjuk (Riskgrupp 2) ..................................................................................................................................................... 14
11. Behandling under sedering. ............................................................................................................................... 15
12. Mineraliseringsstörning ...................................................................................................................................... 15
13. Tandslitage ............................................................................................................................................................. 15
14. Störning i bettutveckling ..................................................................................................................................... 15
15. Hörntänder − extra uppmärksamhet ................................................................................................................ 16
16. Orofacial smärta och funktionsstörning i käksystemet .............................................................................. 16
17. Trauma ..................................................................................................................................................................... 17
18. Protetisk behandling ............................................................................................................................................ 17
19. Tandblekning .......................................................................................................................................................... 17
20. Visdomständer ....................................................................................................................................................... 18
21. Medicinska riskpatienter ..................................................................................................................................... 18
22. Uteblivanden och sena återbud ......................................................................................................................... 18
23. Barn som far illa .................................................................................................................................................... 18
24. Detta ingår inte....................................................................................................................................................... 18
2
Förord
Tandvårdslagen ålägger landstinget planeringsansvar för all tandvård i länet med ett direkt vårdansvar för barn, ungdomar och unga vuxna upp till och med det året de fyller 21 år, samt för
specialisttandvård. Det innefattar även asylsökande barn och s.k. gömda barn (Lag om hälso- och
sjukvård åt asylsökande m.fl. SFS 2008:344).
I Folktandvården Kalmar län är man barn och ungdom från 0 års ålder till och med 17 års ålder och
ung vuxen från det året du fyller 18 år till och med 21 år. Den organiserade tandvården omfattar alla
från 0 års ålder till och med 21 års ålder.
Tandhälsan hos barn och unga har genomgått en dramatisk förbättring under de senaste
decennierna. Antalet fyllningar i såväl det primära som det permanenta bettet har minskat kraftigt.
Förklaringar till detta är allmän användning av fluortandkräm från första tanden, förbättrade
preventionsprogram, men också en förändrad syn på kariesprogressionens hastighet och hur en
kariesskada ska behandlas.
Samtidigt ser vi en fortsatt ojämn fördelning av tandhälsan i populationen, främst beroende på
socioekonomiska och sociokulturella faktorer. En utmaning för framtiden är att kunna hjälpa högkariesgruppen till en bättre situation, samtidigt som tandhälsan bevaras i den ”friska gruppen”. En
förutsättning för detta är individanpassade åtgärder baserade på god diagnostik och riskbedömning
samt extern verksamhet för munhälsovårdsinsatser på andra arenor.
Utifrån det förändrade vårdpanoramat har andra rutiner tagits fram gällande prevention, kallelserutiner och revisionsintervall. I tandvården finns två yrkeskategorier med legitimation, tandläkare
och tandhygienister. Tandvården bedrivs i team som består av tandläkare, tandhygienist och tandsköterska. Barn med litet behandlingsbehov träffar inte tandläkaren lika ofta som förut.
En stor del av barntandvården sköts av tandhygienister och tandsköterskor. I tandsköterskans
kompetens ingår inskolning, tandvårdsträning, information om tandsjukdomar och deras
förebyggande, insamling av statusuppgifter, munhygieninstruktion, puts och polering av tänder,
fluorlackning, antimikrobiell behandling, samt att ta röntgenbilder efter anvisningar av ansvarig
tandläkare eller tandhygienist.
Diagnostik av karies och parodontala förhållanden utförs av både tandläkare och tandhygienist.
Diagnostik av övriga odontologiska förhållanden och tillstånd såsom infektionstillstånd, slemhinneförändringar, tandutvecklingsstörningar, bettutveckling, bettfunktion m.m. får enbart utföras av
tandläkare.
Terminologin:
revisionsundersökning för undersökning hos tandläkare och
tandhygienistundersökning används för undersökning hos tandhygienist och
Revisionsintervall definieras som intervallet mellan två revisionsundersökningar hos
tandläkare.
Tandhälsokontroll används för besök hos tandsköterska mellan undersökningarna för
uppföljning samt klinisk bedömning av tänder och gingiva. Tandhälsokontroll hos tandsköterska får
utföras efter skriftlig delegering av tandläkare.
För en stor del av barnen och ungdomarna är tandvården huvudsakligen en fråga om kunskapsöverföring om munhälsa och egenvård samt övervakning av munhälsa och bettutveckling. För en
viss grupp barn är å andra sidan behoven av tandsjukvård omfattande och komplexa.
3
Befolkningens och individens krav på gott omhändertagande avseende service, bemötande, patientpsykologi och vårdresultat kommer att öka. Landstingsfullmäktige beslutade 2012-06-12 att anta en
handlingsplan för hur vården ska arbeta efter FN:s barnkonvention.
Sammanfattningsvis innebär detta:
•
Tandvården ska drivas utifrån ett folkhälsoperspektiv i samverkan med andra aktörer inom
hälso- och sjukvården.
•
Tandvården ska vara hälsoinriktad och resurserna ska riktas främst till de barn och ungdomar med störst behov.
•
Allt patientarbete och alla beslut som rör barn och ungdomar ska ske i enlighet med FN:s
barnkonvention.
•
Krav på gott bemötande och barnkompetens hos vårdgivarna.
•
Ökad satsning på riskbedömning/-gruppering från tidig ålder, ökad satsning på primärprevention och uppföljning.
•
En kariesskada ska alltid behandlas, men lämpligast behandling är inte alltid lagning
(invasiv behandling) utan kan i vissa situationer vara non-invasiv behandling, som har till
syfte att stoppa kariesprogressionen för att få ”utläkning” av kariesskadan och undvika
tandlagning.
•
Vid lagning av karies i permanenta bettet ska tandsubstansbevarande behandlingsprinciper
(minimally invasive dentistry) tillämpas.
Landstingets syfte med den organiserade barn- och ungdomstandvården är att bidra till
livskvaliteten i Kalmar län genom att skapa förutsättningar för en god munhälsa. Strategin för att
uppnå detta är en preventivt inriktad vård med ett minimum av operativ terapi.
Riktlinjerna beskriver innehåll och kvalitet i den organiserade barn- och ungdomstandvård som
Landstinget i Kalmar län ansvarar för och finansierar. Riktlinjerna kompletteras av s.k. rutindokument.
Hälso- och sjukvården ska vara evidensbaserad i syfte att säkerställa en god och säker vård till en
rimlig kostnad. Bästa tillgängliga evidens är inte alltid evidens på högsta nivån. Syftet med
evidensbasering är även att identifiera s.k. kunskapsluckor för framtida forskning. SBU har initierat
kartläggning av sådana kunskapsluckor inom barn- och ungdomstandvården.
Den kliniska verksamheten bygger på bästa tillgängliga evidens, etablerade kliniska metoder och
terapeutens kliniska erfarenhet i samråd med patientens och vårdnadshavarens önskemål.
Riktlinjerna och rutindokumenten ska revideras kontinuerligt i takt med den odontologiska
utvecklingen.
Riktlinjerna och rutindokumenten finns på landstingets intranät Navet. Rutin ska finnas så att
privata vårdgivare, som har avtal med Landstinget i Kalmar län, får tillgång till dokumenten.
4
1. Lagar och föreskrifter
Målet för barn- och ungdomstandvården är enligt tandvårdslagen en god tandhälsa och tandvård på
lika villkor för alla. Den organiserade barn- och ungdomstandvården är kärnan i tandvårdsverksamheten. Strategin är att vidmakthålla och utveckla en preventivt inriktad vård med ett minimum
av operativ terapi samt att skapa en positiv attityd till tandvård. Vårdnadshavarnas ansvar för de
små barnens tandhälsa liksom de större barnens och ungdomarnas egenansvar bör uppmuntras och
betonas.
Barnkonventionen (FN:s konvention om barnets rättigheter, 1989) skall ligga som grund för alla
som arbetar med barn och ungdomar.
All vårdpersonal är skyldig att anmäla till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa
(Socialtjänstlagen SFS 2001:453, uppdaterad SFS 2013:633).
De lagar och föreskrifter som framförallt är aktuella i barn- och ungdomstandvården är tandvårdslagen och socialstyrelsens delegationsföreskrifter.
I tandvårdslagen (SFS 1985:125) finns mål och krav på tandvården i §§ 2 och 3. Tandvården skall:
• vara av god kvalitet med god hygienisk standard och lägga särskild vikt vid
förebyggande åtgärder.
• tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen.
• vara lättillgänglig.
• bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet.
• främja goda kontakter mellan patienten och tandvårdspersonalen.
• så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.
• upplysa och informera patienten om dess tandhälsotillstånd och informera
om de behandlingsmetoder som står till buds.
För att säkra kraven på tillgänglighet och trygghet gäller även följande:
• Patienter med akuta besvär och akuta tand- eller käksolycksfall skall erbjudas tid så
snart situationen kräver och det är praktiskt möjligt.
• Vid omfattande tandolycksfall, som inträffar när kliniken är stängd, skall jourcentral/motsvarande ha möjlighet att hänvisa till jourhavande tandläkare.
Inom all hälso- och sjukvård sker delegering av arbetsuppgifter. En av delegationsföreskrifterna
berör hela hälso- och sjukvården (SOSFS 1997:14 Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och
sjukvård och tandvård) och en är särskilt inriktad mot tandvård (SOSFS 2002:12 Socialstyrelsens
föreskrifter om delegering inom tandvården).
I den mer allmänna föreskriften finns bland annat beskrivning av skillnaden mellan formell och
reell kompetens, hur delegering ska gå till samt förutsättningar för delegering. I den mer specifika
tandvårdsföreskriften finns i 1 § en uppräkning av uppgifter som inte får delegeras. Inom tandvården är det enbart ett fåtal arbetsuppgifter som kräver delegeringsbeslut. Ett delegeringsbeslut
skall vara skriftligt.
Övriga lagar, författningar, föreskrifter och allmänna råd
• Patientdatalag (SFS 2008:355)
• Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården (SOSFS 2008:14)
• Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659)
• Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400)
• Lagen om tillsyn över hälso- och sjukvården (SFS 1996:786)
• Lagen om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården
(SFS 1984:452, liksom förordningen 1994:1287)
5
• Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården
(SOSFS 2005:12)
• Läkemedelslagen (SFS 1992:859).
• Läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2012:9)
• Mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet
(AFS 2012:7)
• Lagen om medicintekniska produkter (SFS 1993:584)
• Medicintekniska produkter (LVFS 2003:11)
• Om ändring (LVFS 2012:20) i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2007:4)
om förbud och begränsningar för vissa ämnen att ingå i kosmetiska eller
hygieniska produkter.
• Strålskyddslagen (SFS 1988:220)
• Anestesigaser (AFS 2001:7)
• Hygieniska gränsvärden (AFS 2011:18)
• Gasflaskor (AFS 2001:4)
2. Mål för den organiserade vården
Målet för den organiserade tandvården är en 17-åring och en 21-åring ung vuxen som har en frisk
mun med god estetik, inte är tandvårdsrädd och har goda kunskaper i egenvård för att kunna ta
ansvar för sin framtida munhälsa.
3. Allmänna krav
Barn och ungdomars goda munhälsa ska bibehållas/förbättras och gruppen med många kariesskador
ska minskas. Resurserna ska fördelas så att riskgrupperna prioriteras. Ett absolut krav är att barn
och ungdomar ska slippa smärta i tänder och käkar och ges en god bettfunktion.
Tillgängligheten ska vara god. Tandvårdsklinikerna bör ha öppet dagtid alla vardagar. När kliniken
är stängd ska patienterna hänvisas till en annan angiven klinik. Tandvårdsklinikernas lokaler ska
vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
Vården och behandlingen ska så långt det vara möjligt utformas och genomföras i samråd med
patient och vårdnadshavare. Barn och/eller vårdnadshavare ska informeras om munstatus och
vårdgivaren ska informera om vilka behandlingsalternativ som finns samt motivera sitt
rekommenderade terapival. Varje patient skall ha en ansvarig tandläkare, som har det övergripande
vårdansvaret och detta skall dokumenteras i journalen. Patientens terapiplan fastställs av ansvarig
tandläkare.
Barn och ungdomar har rätt att fritt välja tandläkare inom Kalmar län, såväl offentlig som privat
som har avtal med Landstinget i Kalmar län.
Barn och ungdomar ska uppleva trygghet i tandvårdssituationen. Barn/ungdomar eller vårdnadshavare som inte behärskar svenska språket eller som har ett kommunikativt funktionshinder ska vid
tandvårdsbesöken ha tillgång till tolk.
All behandling ska ske så smärtfritt som möjligt. Vid behov ska möjlighet till sedering finnas.
Omhändertagandet ska ske på ett sätt som optimerar kooperation och minimerar framtida tandvårdsrädsla. Barn i låg ålder eller barn med behandlingsomognad eller behandlingsovana ska erhålla
inskolning eller tillvänjningsbehandling, företrädesvis hos tandsköterska.
Barn och ungdomar med särskilda behov, som allvarlig eller kronisk sjukdom, fysisk eller psykisk
funktionsnedsättning, ska erbjudas tandvård anpassad till deras behov och förutsättningar. Många
6
av dessa barn har en tandvårdsproblematik som följer dem genom hela livet. Det är viktigt att
vården är strukturerad, att det finns en långsiktig planering och att det sker ett samarbete med
patientens andra vårdkontakter. Detta ökar tryggheten för patient och vårdnadshavare.
Hälsodeklaration med medicinska diagnoser, allergier, medicinsk vård och medicinering ska uppdateras vid varje undersökningstillfälle, dvs. vid revisionsundersökning hos tandläkare eller vid
tandhygienistundersökning.
I situationer då diagnostik och tandbehandling inte kan utföras konventionellt, dvs. med patienten i
vaket tillstånd, skall möjlighet till tandbehandling under narkos finnas. Patienterna remitteras då till
specialistklinik i pedodonti. Specialisttandläkare i pedodonti gör utredning och planering av tandbehandlingen i samarbete med anestesiklinik. Själva tandbehandlingen under narkos utförs på något
av länets sjukhus av tandläkare inom specialisttandvården eller av allmäntandläkare i ett s.k.
narkosteam. Narkosteamet har nära samarbete och handleds av specialisttandläkaren i pedodonti.
I de fall allmäntandläkarens erfarenhet och kompetens inte räcker till skall patienten erbjudas vård
hos specialist i pedodonti.
För att tillgodose patientens vårdbehov och kunna ge en fullständig behandling ska allmäntandvården och hela specialisttandvården ha ett nära och väl fungerande samarbete. Samarbetet ska
organiseras så att det ger god service till patient och vårdnadshavare.
Innan specialisttandvården har påbörjat sin behandling av patienten ansvarar remitterande tandläkare för patientens behandling. Det är viktigt att profylaktisk behandling och ev. tandvårdsträning
vid tandvårdsrädsla fortsätter under väntetiden till specialisttandvården. Remitterande tandläkare
ansvarar under väntetiden för omhändertagande av akuta besvär, men specialisttandvården står till
tjänst med konsultation och även behandling om så bedöms som nödvändigt.
En samsyn vad gäller värderingar, prioriteringar och vårdinnehåll mellan allmäntandvård,
specialisttandvård och uppdragsgivaren Landstinget i Kalmar län är en förutsättning för en
kostnadseffektiv barn- och ungdomstandvård med god kvalitet.
De journalhandlingar som upprättas inom hälso- och sjukvården ska vara skrivna på det svenska
språket, vara tydligt utformade och så lätta som möjligt att förstå för patienten (Patientdatalagen
SFS 2008:355). Korrekt använda facktermer kan patienten slå upp i en medicinsk ordbok. Egenkomponerade förkortningar av facktermer eller av ”vanliga” ord ska inte användas. Vid behandlingen använda medicintekniska produkter och farmaka ska anges i journalen utan förkortning.
Journalsystem ska vara konstruerade så att epidemiologiska data kan tas ut elektroniskt.
Följande data ska rapporteras: deft på 3, 4, 5 och 6-åringar samt DFT, DFS-a på 7-21- åringar.
Inom Folktandvården skapas epidemiologiska data automatiskt i den digitala journalen.
4. Uppdraget
Folktandvårdens uppdrag:
Folktandvården i Kalmar län har ansvar för samtliga barn 0-2 års ålder.
Samverkan med barnhälsovården (BHV) sker enligt lokalt upprättade samverkansplaner (se rutindokument ”Rutiner vid extern verksamhet inom barn- och ungdomstandvården” på Navet).
Om det i samband med BHV-sköterskans kontroll av det enskilda barnet framkommer något som
indikerar att barnet löper risk från tandhälsosynpunkt remitteras barnet till ansvarig tandklinik.
Motsvarande kontakt med BHV tas från tandvårdens sida för samverkan i vården av småbarn med
karies eller risk för karies. Småbarnskaries är ett medicinskt hälsoproblem och inte enbart ett
odontologiskt problem.
7
8-12 månader
Barn och vårdnadshavare kallas till BHV eller till tandkliniken för en munhälsokontroll med
individuell tandhälsorådgivning. Tandvårdspersonal utför detta. Tandvården ansvarar för att
uppdraget blir utfört.
Inspektion av barnets tänder och placksituation. Information om kost, karies och munhygien. För
barn med frambrutna tänder genomförs en praktisk tandborstövning med vårdnadshavaren.
Rekommenderas användning av fluortandkräm 1000 ppm, 2 gånger dagligen, från första tanden. En
liten mängd, motsvarande ytan av barnets lillfingernagel, ska användas. Vid förekomst av förlängda
frekventa nattliga måltider i kombination med bakteriebeläggningar på tänderna informeras om
ökad kariesrisk och barnet följs upp på tandkliniken. Även de barn som uppvisar andra
kariesriskfaktorer eller initiala eller manifesta kariesskador ska ges en individuell uppföljning och
behandling på tandkliniken. Dessa barn skall riskgrupperas och terapiplaneras av tandläkare. Vid
uttalad kariesrisk bör pedodontikliniken konsulteras.
18-24 månader
Barnet och vårdnadshavare kallas till kliniken för en munhälsokontroll, detta utförs av
tandsköterska eller tandhygienist. Innehåll; se ovan.
Personalen som möter barnen vid 8-12, 18-24 månaders ålder ska ha nära samarbete med
pedodontikliniken. Pedodontikliniken ska ställa upp med årlig utbildningsdag speciellt utformad för
denna personalgrupps behov. Viktigt att sträva efter kontinuitet i dessa besök så att samma personal
i möjligaste mån möter barnet och vårdnadshavaren vid båda besöken.
Alla vårdgivares uppdrag:
3 års ålder
Fullständig revisionsundersökning inkluderande diagnostik, riskbedömning/riskgruppering, beslut
om revisionsintervall utförs av tandläkare. Tandläkare ansvarar för terapiplanering.
Varje barn skall ha en patientansvarig tandläkare som ska tillgodose barnets behov av fullständig
tandvård.
Patientansvarig tandläkare skall dokumenteras i journalen.
Tandborstträning med vårdnadshavare. Information om tandkrämsteknik.
Rekommenderas användning av fluortandkräm 1000 ppm, 2 gånger dagligen, en liten mängd
motsvarande ytan av barnets lillfingernagel.
4-21 års ålder
Revisionsundersökning utförs av tandläkare.
Revisionsundersökning, dvs. undersökning av tandläkare får inte överskrida 3 år.
Under treårsperioden undersöks patienten av tandhygienist (tandhygienistundersökning) och
erhåller efter behov tandhälsokontroll av tandsköterska, allt baserat på intervall utifrån
riskgrupperingen (se avsnitt 10).
Revisionsundersökning av barn, ungdomar och unga vuxna utförs alltid av tandläkare. Denna
undersökning skall förutom diagnostik av initial och manifest karies även innefatta
gingivala/parodontala förhållanden, bettutveckling/ bettfunktion, mineraliseringsstörningar,
8
diagnostik av oral patologi samt allmänsjukdomar och funktionsstörningar med konsekvenser för
oral hälsa och funktion. Terapiplanering görs av tandläkare.
Möjligheten att komplettera undersökningen med röntgenbilder skall utnyttjas. Bilderna skall tas på
individuella indikationer. Tillgängliga bitewingbilder skall redan från förskoleåldern granskas
avseende både karies och marginala förhållanden samt förekomst av subgingival tandsten.
Vid kliniska eller radiologiska tecken på parodontal sjukdom utförs fickmätning på samtliga tänder.
Screening av fickor vid 6:or och 1:or utförs för alla individer vid varje undersökningstillfälle från
15 års ålder. Vid förekomst av fickor > 5mm och/eller kliniska och radiologiska tecken på
parodontal bennedbrytning utförs fickmätning på samtliga tänder. Fickor på > 5 mm registreras och
åtgärdas (se avsnitt 7).
Varje barn, ungdom och ung vuxen skall ha en patientansvarig tandläkare som ska tillgodose
behovet av fullständig tandvård. Patientansvarig tandläkare skall dokumenteras i journalen.
Teamtandvården öppnar möjlighet till nya arbetsformer med tydlig inriktning på förebyggande
vård avseende både munsjukdomar och tandvårdsrädsla.
Ansvaret för all diagnostik, bedömning av tand- och bettutveckling/bettfunktion, riskbedömning,
beslut om revisionsintervall, terapiplanering och beslut om behov och val av smärtkontroll och ev.
behov av sedering vid behandling ligger på patientansvarig tandläkare. Tandhygienisten arbetar på
egen legitimation vad gäller diagnostik av karies, gingivit och parodontala sjukdomar.
Tandsköterskan med lång erfarenhet av tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna kan
självständigt ta hand om inskolning och kariesprofylax och är tandläkaren och tandhygienisten
behjälplig med insamlande av underlag för diagnostik och terapiplanering.
Vid varje revisonsundersökning eller tandhygienistundersökning eller vid tandhälsokontroll
informeras om vikten av optimal plackkontroll och tandkrämsteknik. Vid 7 års ålder
rekommenderas övergång till fluortandkräm 1500 ppm, 2 gånger dagligen, en mängd ca 2 cm på
borsten. Tandborstningsinstruktion, vid behov även för vårdnadshavare. Tandtrådsinstruktion vid
etablerade kontakter i det permanenta bettets sidopartier.
Information om fortsatt tandvård ges vid 21-årsundersökningen.
5. Riskbedömning
Varje vårdgivare ska systematiskt utföra riskbedömning av sjukdomsutveckling i munhålan. Riskbedömning genomförs på individuell nivå och utifrån riskbedömningen kan individen placeras i en
riskgrupp. Riskbedömningen grundas på den sociala, medicinska och odontologiska anamnesen
kompletterad med klinisk undersökning och bedömning av teknisk risk. Riskbedömningen är grund
för såväl terapiplan som fastställande av tidpunkt för nästa undersökning.
Utifrån riskbedömningen placeras patienten i någon av riskgrupperna Frisk, Osäker eller Sjuk.
Bedömningen baseras på värdering av relationen/balansen mellan risk- och ”friskfaktorer”.
Exempel på sådana faktorer kan vara:
”Friskfaktorer”/indikatorer:
Riskfaktorer/indikatorer:
Regelbundna måltider (4-5 per dag)
Vatten som törstsläckare
Godis max 2 ggr per vecka
Frekventa måltider (>6 ggr per dag)
Söt dryck eller måltid på natten
Godis flera ggr per vecka
Frekvent intag av sura drycker
Plack i kombination med frekvent nattlig amning
Oregelbunden tandborstning
Daglig tandborstning
9
Hjälp med tandborstningen
Bra plackkontroll
Bra oral motorik
Fluortandkräm 2 ggr dagligen
Fluortabletter/fluortuggummi regelbundet
Fluorsköljning regelbundet
Får inte hjälp med tandborstningen
Dålig plackkontroll
Dålig oral motorik
Ingen regelbunden fluoranvändning
Användning av fluorfri tandkräm
Tobaksbruk
Saknar fyllningar
Få ocklusala fyllningar
Avstannad sjukdomsaktivitet
Friskt tandkött – enstaka ställen med gingivit
Nyframbrutna tänder
Nya eller progredierande kariesangrepp
Approximala fyllningar eller många ocklusala
Generell gingivit och/eller tandsten
Normal salivsekretion
Normal buffringskapacitet
Lågt antal kariogena bakterier
Nedsatt salivsekretion
Låg buffringskapacitet
Högt antal kariogena bakterier
Normal käkfunktion utan smärta
Gott allmäntillstånd
Stabila sociala förhållanden
Låg karieserfarenhet i familjen
Inga eller enstaka återbud
Sjukdomar/funktionshinder som påverkar
munhälsan
Medicinering
Instabila sociala förhållanden
Hög kariesaktivitet hos syskon
Frekventa återbud/uteblivanden
Tandvårdsrädsla i familjen
Bristande gränssättning
Omvårdnadsbrister
Språksvårigheter
6. Karies - diagnostik och terapi
All kariesdiagnostik innefattar registrering av skador i tändernas hårdvävnad och, vid konstaterad
kariesaktivitet, dessutom en orsaksutredning utgående från anamnestiska och kliniska fynd. Vid
osäkerhet inhämtas kompletterande uppgifter som saliv- och bakterievärden och/eller uppgifter från
kostutredning.
All invasiv tandbehandling ska utföras med adekvat smärtkontroll och vid behov kompletteras med
sedering.
Karies i primära bettet
Barn med initial eller manifest kariesskada vid ett eller två års ålder måste ges ett snabbt omhändertagande. Ju yngre barnet är desto snabbare sker kariesutvecklingen.
Fyllningsterapi är inte den viktigaste åtgärden vid begynnande kariesutveckling i det primära bettet!
Orsaksinriktade åtgärder är mer angelägna. Initialkaries ska framför allt behandlas med plackkontroll och fluor. Även manifesta kariesskador på buckal- och lingualytor kan med framgång fås
att avstanna med hjälp av optimal munhygien och fluortillförsel.
Som ett led i att åstadkomma goda hygieniska förhållanden och för att undvika komplikationer är
operativ kariesterapi motiverad.
Från 3 års ålder är det inte ovanligt att det första kariesangreppet kan vara beläget approximalt på de
primära molarerna. Tidig upptäckt är viktig. Undersökning av barn med approximalytor i kontakt
och kariesriskfaktorer bör därför även omfatta bitewingröntgen. Bitewingröntgen tas på individuella
indikationer.
Det är viktigt att beakta den relativa betydelseskillnaden mellan olika primära tänder. Tändernas
relativa värde varierar beroende på bettsituation och kvarvarande tid i bettet. Det är därför mer
10
angeläget att rädda och bevara den andra primära molaren än den första. De primära hörntänderna
betyder mer för symmetriförhållanden och tillväxt än framtänderna. Dessa förhållanden bör styra
vid prioritering av olika åtgärder.
Vid omfattande restaureringsbehov på den första primära molaren bör extraktion övervägas då detta
positivt påverkar prognosen för angränsande tand (andra molaren). Fyllningsterapi på första primära
molaren uppvisar dålig prognos och stor omgörningsfrekvens.
Den andra primära molaren bör hållas under extra uppsikt från och med sexårstandens eruption. Ett
distalt kariesangrepp på den andra primära molaren utgör en klar risk för sexårstandens mesialyta.
Vid behov av restaurering ska approximalskydd användas vid preparation och kompomer eller
resinmodifierat glasjonomercement bör användas. Detta för att utnyttja att fyllningsmaterialet
innehåller fluor, som i viss grad utlöses ur fyllningsmaterialet och påverkar granntandens
remineralisering. Resinmodifierat glasjonomer har pga. sitt större glasjonomerinnehåll en lägre
hållfasthet än kompomer och medför därför högre risk för fyllningsfraktur om fyllningen görs för
hög.
Kompomer eller komposit med dentinbindning kan användas till övriga kaviteter.
IRM-fyllning rekommenderas vid stegvis exkavering eller då tanden snart ska fällas.
Hygienslipning lämpar sig bäst för fria ytor eftersom slipning i approximalrum medför food
impaction med smärta, plackretention och fortsatt progression av kariesskadan.
Valet av fyllningsmaterial är kliniska rekommendationer. Det finns otillräcklig vetenskapligt
underlag för att bedöma om det är någon skillnad mellan de olika fyllningsmaterialen för
utfallsmåtten fyllningsöverlevnad och förekomst av sekundär karies.
Amalgam är inte tillåtet inom barn- och ungdomstandvården (enligt regeringsbeslut).
Tänder med indikation på periapikal inflammation ska extraheras.
Öppna karieskaviteter bör inte lämnas utan åtgärd.
Karies i permanenta bettet
Information om särskild uppmärksamhet vid eruption av permanenta molarer ska ske. Vikten av
tandborstning med fluortandkräm ska understrykas då kariesrisken är stor på nyerupterade tänder.
Fissurförsegling av nyerupterade kariesfria permanenta molarer med resinbaserat fissurförseglingsmaterial ska erbjudas.
Bitewingröntgen bör tas vid tandkontakter där insyn inte kan erhållas och ska alltid tas på
individuella indikationer. Observera betydelsen av att diagnostisera ocklusal dentinkaries på
bitewingbilderna. Den ocklusala kariesskadan kan ha en stor utbredning i dentinet och ändå en liten
ingångsöppning i emaljen.
Alla kariesskador som bedöms vara aktiva ska behandlas. Icke-operativ och orsaksinriktad behandling (t. ex fluorbehandling) ska alltid övervägas. Då operativ behandling bedöms nödvändig ska
minimalt invasiv teknik tillämpas. Kompositmaterial med röntgenkontrast är det material som
används i standardfallen.
Amalgam är inte tillåtet inom barn- och ungdomstandvården (enligt regeringsbeslut).
Extraktionsterapi i samråd med ortodontist bör övervägas vid gravt karierade molarer.
Endodonti bör utföras enbart i undantagsfall i unga permanenta molarer.
7. Gingivit/parodontit – diagnostik och terapi
Primära bettet
Om stora plackmängder finns eller blödning uppstår vid tandborstning ska särskilda munhygieniska
åtgärder sättas in och följas upp. Motivation och instruktion i effektiv munhygien ska baseras på
plackinfärgning. Utifrån infärgningsresultatet ges en individanpassad instruktion.
Marginal bennivå och ev. förekomst av subgingival tandsten bedöms vid granskning av bitewing.
11
Vid förekomst av fickor och/eller kliniska och radiologiska tecken på parodontal destruktion utförs
fickmätning på samtliga tänder.
Tandsten ska avlägsnas.
Parodontala skador ska behandlas i samråd med specialist.
Permanenta bettet
Om stora plackmängder finns eller blödning uppstår vid tandborstning eller sondering ska särskilda
munhygieniska åtgärder sättas in och följas upp. Motivation och instruktion i effektiv munhygien
ska baseras på plackinfärgning. Utifrån infärgningsresultatet ges en individanpassad instruktion.
Vid kliniska eller radiologiska tecken på parodontal sjukdom utförs fickmätning på samtliga tänder.
Marginal bennivå och ev. förekomst av subgingival tandsten bedöms vid granskning av bitewing.
Tandsten och fyllningsöverskott ska avlägsnas.
Parodontala skador ska behandlas.
Vid misstanke om aggressiv parodontit (tidigare benämnt juvenil parodontit) eller systemsjukdom
ska remiss gå till specialist. Undersök gärna syskon då ärftlighet kan föreligga.
Screening av fickor vid 6:or och 1:or utförs för alla individer vid varje undersökningstillfälle från
15 år. Vid förekomst av fickor > 5mm och/eller kliniska och radiologiska tecken på parodontal
bennedbrytning utförs fickmätning på samtliga tänder. Fickor på ≥ 5 mm registreras och åtgärdas.
8. Förebyggande åtgärder
Individen ska erhålla sådan information om sambandet mellan kost och karies, vikten av god munhygien samt optimal tandborstnings- och tandkrämsteknik, att han/hon själv får möjlighet att på ett
bra sätt ta ansvar för sin munhälsa.
Kollektiva förebyggande åtgärder
Landstinget i Kalmar län uppdrar åt Folktandvården Kalmar att bedriva kollektiv profylax, dvs.
förebyggande klinikexterna åtgärder på gruppnivå (se rutindokument ”Rutiner vid extern verksamhet inom barn- och ungdomstandvården” på Navet). Landstinget utövar via Folktandvården sitt
ansvar för att alla barn, tonåringar och unga vuxna boende inom länet erbjuds vård på lika villkor
och att informationens innehåll blir så likartat som möjligt. Elever i särskolor och träningsskolor
samt deras lärare och assistenter ska också erhålla anpassade kollektiva insatser som
munhygieninformation och mun-hygienträning. Alla vårdnadshavare ska få tandhälsoinformation
kopplad till barnhälsovårdscentralernas uppföljning och rådgivning. Preventiva arbetet i förskolan
erbjuds i form av tandborstning med fluortandkräm. Dessutom ska alla barn få
tandhälsoinformation i förskolan/lågstadiet vid minst ett tillfälle. Äldre skolbarn bör få
tandhälsoinformation och även tobaksinformation i skolan, gärna i samband med lektioner om kroppen. Projektet Tobaksfri Duo har gett resultat i minskat tobaksbruk hos högstadieungdomar.
Tobakspreventiva åtgärder ska utvidgas och kommer att riktas till länets samtliga högstadie- och
gymnasielever. Förstärkt kollektiv fluorprofylax, exempelvis fluorsköljning i skolan för alla stadier,
ska erbjudas skolledningarna.
Förebyggande åtgärder på individnivå
Basprogram
All tandhälsoinformation bör betona egenansvar och föräldraansvar
- All tandhälsoinformation vid klinikbesöken ska vara individuellt anpassad till
barn/vårdnadshavare.
- Särskild tyngd på information om tandsjukdomarnas orsaker och följder.
12
-
Särskild tyngd på information om hur frekventa sackarosintag påverkar tandhälsan.
Tandborstningsinstruktion efter munhygienkontroll.
Rekommendation av fluortandkräm 1000 ppm från första tanden och från 7 år 1500 ppm.
Rekommendation att använda fluortandkräm två gånger per dag samt ”sila-skum” tekniken.
Sammanfattat budskap ”Fluor - Vila – Vatten”.
Fissurförsegling av nyerupterade kariesfria permanenta molarer skall erbjudas.
Fluorlackning vid alla undersöknings- eller kontrollbesök, upp till 3 gånger per behandlingsperiod, med speciell uppmärksamhet på nyerupterade tänder.
Tandtrådsinstruktion från 15 års ålder.
Tilläggsprogram
Varje patient med förhöjd risk ska ha ett individuellt tilläggsprogram utifrån genomförd orsaksutredning med bedömning av medicinska, sociala riskfaktorer samt förekomst av patologiska
undersökningsfynd i tänder och parodontium såsom:
Primära bettet
Nya manifesta kariesskador
Flera initialkariesskador
Kvarstående gingivit trots munhygieninstruktion
Kliniska eller radiologiska tecken på parodontal sjukdom.
Subgingival tandsten
Permanenta bettet
Flera nya initiala kariesskador
Progression av tidigare initiala kariesskador
En eller flera nya approximala manifesta kariesskador
Två eller flera nya ocklusala manifesta kariesskador
Kvarstående gingivit
Kliniska eller radiologiska tecken på parodontal sjukdom.
Subgingival tandsten
Vården planeras efter den enskilda individens problemställning. Oral ohälsa är i de flesta fall
relaterat till livsstil. Det profylaktiska arbetet bör därför inriktas på beteendeförändring och livsstilsförändring utifrån patientens egen insikt om situationen. Motiverande samtal (motivational
interviewing, MI) är en metod som lämpar sig väl i tandvården. Orsaksutredningen ska dokumenteras i journalen.
Barn, ungdomar och unga vuxna som fått tandbehandling under narkos har stort behov av stöd och
hjälp med både kariesproblematiken och behandlingssvårigheterna/tandvårdsrädslan.
Förtroendeskapande insatser som inskolning/tillvänjning/avbetingning i kombination med individanpassad förebyggande vård är grunden för en framtida god tandhälsa och en fungerande tandvårdsituation för patienten. Se rutindokument ”Uppföljning efter genomgången tandbehandling under
narkos” på Navet.
9. Hälsodeklaration
Hälsodeklaration ska uppdateras vid varje undersökningstillfälle, dvs. vid revisionsundersökning
hos tandläkare eller vid tandhygienistundersökning. Hälsodeklarationen kan vara utformad på olika
sätt men nedanstående frågorna skall alltid ingå:
Förekomst av hjärtsjukdom, annan allmänsjukdom eller funktionsnedsättning?
13
Regelbunden medicinering?
Förekomst av allergi?
10. Riskbedömning, terapiplanering och undersökningsintervall
Riskbedömning av patientens orala hälsa görs utifrån uppgifter från anamnesupptagningen, hälsodeklarationen och den kliniska och ev. röntgenologiska undersökningen.
Riskbedömning och riskgruppering görs efter varje undersökning av ansvarig tandläkare eller
tandläkare/tandhygienist i samarbete. Terapiplan görs av tandläkare.
Intervallet mellan undersökningarna beror på patientens riskbedömning avseende karies och
gingivit/parodontit.
Patientansvarig tandläkare ansvarar för att intervallet mellan två undersökningar också anpassas
med hänsyn till patientens risk att utveckla bettavvikelse.
Patienten undersöks antingen hos tandläkare eller tandhygienist.
Utifrån aktuell riskbedömning träffar patienten tandsköterska mellan undersökningarna för tandhälsokontroll, förebyggande insatser och uppföljning.
Revisionsundersökning, dvs. undersökning av tandläkare får inte överskrida 3 år.
Under treårsperioden undersöks patienten av tandhygienist (tandhygienistundersökning) , baserat på
intervall utifrån riskgrupperingen.
Patientens objektiva vårdbehov och därmed erbjuden vård utgår från de olika riskgrupperna Frisk,
Osäker eller Sjuk.
Frisk (Riskgrupp 0)
Basprogram och egenvård
Nästa undersökning senast efter 24 månader.
Osäker (Riskgrupp 1)
Basprogram + tilläggsåtgärder
Förstärka individens egeninsikt och egenvård.
Åtgärder för plackkontroll. Extra fluortillförsel hemma och på kliniken kan övervägas.
Nästa undersökning hos tandhygienist eller revisionsundersökning hos tandläkare senast efter 18
månader.
I mellanperioden besök hos tandsköterska för förebyggande vård och uppföljning. Besöken individanpassas i innehåll och antal.
Sjuk (Riskgrupp 2)
Basprogram + individanpassade tilläggsåtgärder utifrån orsaksutredning.
Klinikbaserad individanpassad profylaktisk behandling hos tandsköterska eller tandhygienist.
Antalet besök individanpassas.
Överväg rekommendation av högfluortandkräm 5000 ppm (Duraphat, Colgate-Palmolive) till ungdomar över 16 år.
I kombination med medicinsk risk:
Besöksfrekvens och stödåtgärder anpassas efter sjukdom eller funktionshinder, medicinering och
risk för orala komplikationer.
I kombination med sociala faktorer:
14
Ytterligare betoning av föräldrars ansvar och/eller egenansvar.
Vid tandvårdsrädsla, utredning av orsaksfaktorer, vid behov inskolning.
Bedöma behovet av sedering.
Ökad besöksfrekvens för tandborstningsinstruktion och uppföljning av profylaxinsatser.
Nästa undersökning hos tandhygienist eller revisionsundersökning hos tandläkare senast efter 12
månader.
11. Behandling under sedering.
Vid behov ska patient kunna få tillgång till behandling under sedering med lustgas eller sederande
farmaka. Behandlande tandläkare ska ha aktuella kunskaper i behandling med sedering.
Kunskaper inhämtas lämpligtvis via särskilda kurser i lustgassedering respektive sedering med
bensodiazepiner, t.ex. midazolam. Lokala doseringsanvisningar för midazolam finns på intranätet
”Navet”.
12. Mineraliseringsstörning
Mineraliseringsstörda tänder ska intensivlackas med fluor. Plackkontrollen av mineraliseringsstörda
tänder är mycket viktig för att minska isningsproblematiken. Vid behov av restaurering laga om
möjligt initialt med glasjonomercement. Mycket viktigt med god smärtkontroll vid restaurering av
mineraliseringsstörda tänder. Det kan krävas komplettering av lokalbedövningen med lustgassedering.
Extraktionsterapi i samråd med ortodontist kan övervägas vid gravt mineraliseringsstörda molarer.
Vid omfattande generell mineraliseringsstörning ska en etiologisk utredning och terapiplanering utföras tidigt, lämpligtvis efter remiss till specialist i pedodonti.
Kronterapi, både långtidstemporära kronor och permanenta kronor eller porslinsfasader kan efter
utredning inom specialisttandvården vara indicerat i vissa fall vid grava mineraliseringsstörningar
av varierande etiologi.
Diagnos mineraliseringsstörning ska noteras i journalen. Diagnoserna varierar och kan avse lokal
störning på en eller flera tänder eller en generell mineraliseringsstörning.
13. Tandslitage
Tandslitage kan ha olika bakgrund. Det vanligaste i barn- och ungdomsåren är erosivt tandslitage
eller kombinerad erosion/attrition. Tandslitage är vanligt både i primära och permanenta bettet.
Dental erosion är en kemisk skada som orsakas av syra, som inte är producerad av munbakterier.
Attrition är en mekanisk åverkan på tanden genom tand-mot-tand kontakt, oftast tandgnissling.
Vid gravt tandslitage är oftast den erosiva komponenten dominerande.
Flera faktorer samverkar för uppkomst av dental erosion. Sura drycker är en vanlig orsak men även
magsyra vid frekvent kräkning eller refluxproblem kan vara orsaken. Patienten uppmärksammar
ofta inte slitaget förrän det blivit så allvarligt att framtänderna blivit kortare och gulare och tänderna
isar. Ett gravt tandslitage utgör ett odontologiskt-tekniskt svårbehandlat tillstånd och specialisttandläkare bör konsulteras. Därför är det viktigt att lägga till information om sura drycker i den
allmänna munhälsoinformationen och att vid undersökningarna diagnostisera de tidiga tecknen på
tandslitage.
14. Störning i bettutveckling
Tandläkare ska identifiera avvikelser från normal bettutveckling vid en tidpunkt då prognosen för
ett positivt resultat av behandling är gynnsam och vid behov konsultera ortodontist. Vid vårdmodeller där revisionsintervall hos tandläkare är utglesade är det särskilt viktigt att kliniken har
15
rutiner för bevakning av eventuella eruptionsstörningar. All ortodontisk behandling skall ske efter
samråd med ortodontist.
Patienter med multipla agenesier ska tidigt remitteras till specialistklinik för terapiplanering i multidisciplinär grupp.
Att särskilt beakta vid bettutvecklingskontroller:
Primära bettet: Öppna bett pga sugovanor, tvångsförande korsbett, avvikelser i tandantal och
eruption.
Tidiga växelbettet (ca 6-9 år): Kvarstående sugovanor, ektopisk eruption 6:or, frontal invertering,
tvångsförande korsbett, saxbett, öppet bett, pre- och postnormalitet.
Avvikelse eller asymmetri vid primära incisivers exfoliation eller permanenta incisivers eruption
kan tyda på agenesi eller övertal, men även primärtandstrauma. Röntgenkontroll är indicerad.
Efter eruption av permanenta incisiverna kontrollera om samtliga premolaranlag syns på bitewing.
Om inte, är kompletterande röntgenkontroll indicerad.
Sena växelbettet (10-14 år): Misstanke om basal käkavvikelse, platsförhållanden, ocklusionsavvikelser. Primära molarer i infraocklusion bör röntgenkontrolleras för att bedöma huruvida
agenesi föreligger
Icke-palpabla överkäkshörntänder ska lägesbestämmas (se rutindokument ”Rutin/anvisning för
övervakning av framför allt ök 3:or” på Navet).
Permanenta bettet: Dentoalveolära avvikelser, retinerade 3:or, anomalt frenulum med stort
diastema mediale, kraftigt avvikande fronttandsestetik, behov av preprotetisk ortodontisk
behandling.
15. Hörntänder − extra uppmärksamhet
Under perioden 8 till 10 års ålder ska hörntanden palperas som en ”kula” buckalt om temporära
tandens rot. Om ingen ”kula” kan palperas görs en ny undersökning inom ett år. Vid skillnad mellan
palpationsfynden bilateralt röntgas den avvikande sidan. Även palperbara tänder i atypiskt läge
röntgas.
Om hörntanden inte kan palperas buckalt vid 11 års ålder krävs röntgenundersökning med lägesbestämning med hjälp av minst två bilder med olika projektioner.
16. Orofacial smärta och funktionsstörning i käksystemet
Screening av bettfysiologiskt behandlingsbehov ska göras vid varje undersökning i form av tre
frågor:
• Har du ont i tinning, ansikte, käke eller käkled en gång i veckan eller oftare?
• Har du ont vid gapning eller tuggning en gång i veckan eller oftare?
• Har du låsningar eller upphakningar i käken en gång i veckan eller oftare?
Frågorna är tillförlitliga från 12 års ålder, men bör kunna besvaras av barn från 7 år.
Vid ja-svar ska tandläkare gå vidare med:
• undersökning med uppgifter om nagelbitning och tuggummituggning.
• klinisk undersökning med registrering av maximal gapning, tydlig palpationsömhet i
masseter- och temporalismuskeln, tydlig palpationsömhet över käklederna samt förekomst
av käkledsljud.
16
Uttalade avvikelser från normal käkfunktion eller smärta från tinning, käke eller käkleder ska
behandlas efter samråd med specialist i bettfysiologi.
17. Trauma
Akuta omhändertagandet
Patienten bör tas omhand så snabbt som möjligt. Diagnosen ska baseras på klinisk och
röntgenologisk undersökning. Rätt insatta åtgärder i tidigt skede förbättrar prognosen.
Akuta åtgärder bör främst inriktas på att eliminera smärta samt skapa en gynnsam situation för
läkning och rehabilitering. Samtliga i traumat involverade tänder ska rengöras. Gingivala skador ska
behandlas.
För information om traumabehandling se www.dentaltraumaguide.org eller Andreasen, Textbook
and Color Atlas of Traumatic Injuries to the Teeth, 4th edition, 2007.
Vid omfattande traumaskador ska patienten remitteras till specialist för terapiplanering i multidisciplinär grupp.
Exartikulerade primära tänder ska inte replanteras. Luxerade primära tänder ska inte reponeras.
Vid mer omfattande trauma på små barn konsultera gärna pedodontist.
Klorhexidin, antibiotika och tetanusvaccin ska sättas in i indicerade fall. Svenska barn erhåller i
regel tetanusvaccin vid 3, 5 och 12 månaders ålder och därefter vid 10 års ålder och får då ett
fullgott skydd för framtiden. Risk för att vaccination inte utförts föreligger hos flyktingbarn,
invandrarbarn samt barn med allergier.
Individuellt utformade tandskydd i mjukplast är indicerat av traumaprofylaktiska skäl vid incisivproklination och dålig läppslutning.
Avtagbar klammerplåt med tandersättning eller kompositretinerad onlaybro i framtandsområdet,
s.k. etsbro, kan vid tandförlust utföras som långtidstemporär ersättning i avvaktan på annan
protetisk behandling.
18. Protetisk behandling
Protetisk behandling i det unga permanenta bettet ska utföras i enlighet med vetenskap och
beprövad erfarenhet med beaktande av den unga patientens tillväxt, behov och mognad.
De odontologiskt motiverade implantat, som efter bedömning av vertikal tillväxt i alveolarutskottet,
är lämpliga att placera före 22 års ålder ska utföras inom Folktandvårdens specialisttandvård.
Omfattande trauma, multipla agenesier, andra omfattande tand- och käkdefekter skall tidigt undersökas och terapiplaneras i multidisciplinär grupp på specialistklinik.
I många av dessa fall sträcker sig den protetiska rehabiliteringen till efter avslutad organiserad barnoch ungdomstandvård.
19. Tandblekning
Läkemedelsverkets föreskrifter 2012:20, som grundar sig på en ändring i EU:s direktiv 2011/84/EU
säger följande:
• Tandblekning får inte utföras på barn eller ungdomar under 18 år.
17
•
Tandblekning med tandblekningsmedel, som innehåller eller frisätter mer än 6 % väteperoxid
får inte användas i tandvården.
20. Visdomständer
Visdomtändernas läge, status för omgivande ben och granntand ska bedömas av tandläkare vid
revisionsundersökning från ca 16 års ålder och senast vid 19-års undersökningen.
Vid förekomst av patologiska förändringar eller andra tillstånd som kan föranleda kirurgisk
behandling åligger det tandläkare att bedöma om behandling kan utföras inom den egna kliniken
eller om behov föreligger av konsultation alternativt remittering till specialist i oral kirurgi.
21. Medicinska riskpatienter
Före behandling av patienter med medicinska diagnoser där tandvård kan medföra risk, bör kontakt
tas med vederbörande läkare.
Samråd med pedodontist inför terapiplanering och behandling av patienter med ovanliga diagnoser
är tillrådligt.
Beträffande rutiner för antibiotikaprofylax eller antibiotikaskydd hänvisas till
”Tandvårdens läkemedel 2016-2017”.
22. Uteblivanden och sena återbud
Vårdnadshavaren kontaktas per telefon och orsaken efterfrågas. Ta tillfället i akt att på ett
förtroendeskapande sätt uppmuntra till nytt besök. Ny tid skickas även per post.
Vid frekventa uteblivanden eller återbud skickas brev med information och önskan om telefonkontakt med kliniken. Överväg att i brevet informera om anmälningsskyldigheten till socialtjänsten.
Vid misstanke om omsorgssvikt skickas anmälan till socialtjänsten i aktuell kommun.
23. Barn som far illa
All personal inom hälso- och sjukvården är enligt Socialtjänstlagen 2001:453, uppdaterad SFS
2013:633, 14 kap, § 1, skyldig att genast göra en anmälan till socialtjänsten vid kännedom om eller
vid misstanke om att ett barn eller ungdom far illa.
På socialstyresens websida finns det dokument ”Barn som far illa eller riskerar att fara illa –
reviderad version 2014” som utgör vägledning som ska stödja hälso- och sjukvården samt
tandvården i deras arbete med att identifiera barn som far illa eller riskerar fara illa och fullgöra den
lagstadgade anmälningsskyldigheten till socialnämnden. Vägledningen tar även upp skyldigheten
att samverka i frågor som rör dessa barn.
Ytterligare information med vägledning och blanketter för anmälan finns på Folktandvårdens
intranät Navet och i Tandläkarförbundets skrift, ”Barn som far illa”. Kunskap & kvalitet nr 9.
24. Detta ingår inte
I den kostnadsfria barn- och ungdomstandvården ingår inte:
- inläggsterapi, utbyte av felfria fyllningar och tandsmycke betraktas som kosmetisk behandling
- tandskydd om detta inte är odontologiskt indicerad som traumaprofylax.
18
25. Epidemiologisk uppföljning samt patientenkät
Epidemiologiska data ska tas från den senaste undersökningen under det senaste 2 åren och
användas som ett planeringsinstrument på landstingsnivå och kliniknivå. Data redovisas
könsuppdelat och kommunvis. Med hjälp av epidemiologiska data kan kliniken utvärdera effekten
av insatta åtgärder och bedöma eventuella behov av förändringar i profylax- och behandlingsprogram. Uppföljning utförs av Beställarenheten.
•
3 åringar
Andelen kariesfria (deft = 0)
Medelvärde deft
•
6 åringar
Andelen kariesfria (deft = 0)
Medelvärde deft
Andelen deft ≥ 4
•
12-åringar
Andelen kariesfria (DFT = 0)
Medelvärde DFT
•
17-åringar, 19-åringar, 21-åringar
Andelen kariesfria (DFT = 0)
Medelvärde DFT
Andelen kariesfria approximalt (DFS-a = 0)
Medelvärde DFS-a
Andelen DFS-a ≥ 4
•
Antal individer i 15, 17, 19 och 21 -års ålder som har fickdjup ≥ 5 mm på 1:or eller 6:or.
Detta relaterat till samtliga individer i åldersgruppen, som undersökts den senaste
tvåårsperioden.
•
Andel behandlade barn under en 24-månadersperiod.
•
19-års enkäten
Hur nöjda är 19-åringarna med sina tänder?
Hur stor kunskap har 19-åringarna om egenvård?
Tobaksbruk?
19
