VÄXTER
Biologi årskurs 7
Vårterminen 2017
Biologiboken s. 62-75 och 79-81
FOTOSYNTESEN
- Bara växter och cyanobakterier kan tillverka sin
egen näring.
- De tillverkar druvsocker av koldioxid och vatten.
- Energin för detta får växterna från solljuset som
fångas in av det gröna klorofyllet i bladen.
- Syret som blir över lämnar växten ifrån sig som
syrgas.
- koldioxid + vatten + ljusenergi → druvsocker + syre
DRUVSOCKER
- Druvsocker innehåller energi och
kan användas som bränsle.
- Till skillnad från ljusenergi kan
druvsocker sparas tills det behövs.
- Druvsockret kan omvandlas till
exempelvis rörsocker, stärkelse och
cellulosa.
VÄXTCELLEN
- Flercelliga.
- Cellväggar av cellulosa.
- Klorofyllkorn = kloroplaster = små korn
av det gröna färgämnet klorofyll.
- Vakuoler = vattenfyllda blåsor som gör
cellerna stela.
- Detta gör att växten kan stå upprätt.
- Celler i trädstammar är förstärkta med
vedämnen.
VÄXTENS DELAR
- Rötterna suger upp vatten och närsalter från jorden och håller
fast växten i marken.
- Bladen fångar in solenergi och koldioxid.
- Vissa växter har blad som är omvandlade till klätterarmar =
klängen.
- Stjälken ger stöd och transporterar vatten och näringsämnen i
kärlsträngar.
- Stjälken hos träd och buskar kallas stam.
blad
stjälk
rot
blomma
FORTPLANTNING
- Sexuell förökning = könlig förökning.
- Hos fröväxter sker befruktningen inuti blomman.
- I blomman finns växtens könsorgan – ståndare (hane) och
pistill (hona).
- Efter befruktningen förvandlas blomman till en frukt med frön.
- Övriga växter förökar sig med sporer.
- Könlös förökning genom utlöpare.
frukt med frön
blad
stjälk
rot
utlöpare
NÄRSALTER
- Behöver mer än koldioxid och
vatten.
- Närsalter = gödningsämnen.
- Finns i marken och kommer från
berggrunden och döda organismer.
- Följer med vattnet som rötterna
suger upp från marken.
- De viktigaste är nitrat, fosfat och
kalium.
KLYVÖPPNINGAR
- Små öppningar på undersidan
av bladen.
- Tar upp koldioxid.
- Släpper ut syre.
- Förlorar vatten på grund av
avdunstning.
- Öppna på dagen och stängda
på natten.
VÄXTERNA PÅ VINTERN
- Vattnet i marken fryser till is.
- Växterna kan inte suga upp något
vatten, vilket kan leda till uttorkning.
- En del växter dör på hösten och
övervintrar som frön.
- Andra växter gör sig av med bladen på
hösten för att spara sitt vatten.
- Lövträden fäller sina löv efter att de
sparat klorofyllet i grenarna.
- En del barrträd och ljungväxter behåller
sina barr eller blad eftersom de har ett
skyddande vaxskikt.
VARIATION
- Dvärgandmat = 1 millimeter.
- Redwoodträd = 120 meter.
- Det finns 300 000 beskrivna
arter.
- Man räknar med att det
finns över 400 000 arter.
750 miljoner år sedan
475 miljoner år sedan
grönalger
mossor
320 miljoner år sedan
420 miljoner år sedan
lummerväxter
ormbunksväxter
nakenfröiga växter
flera bladnerver
en bladnerv
frön
rötter
kärl
landväxter
2 700 miljoner år sedan
encelliga cyanobakterier
130 miljoner år sedan
gömfröiga växter
blommor
ALGER
- Encelliga och flercelliga organismer
med fotosyntes som lever i fuktiga
miljöer.
- Nästan alla alger lever i vatten.
- Nästan alla växter i havet är alger.
- Könlös förökning genom delning.
- Sexuell förökning med sporer.
PLANKTONALGER
-
Kallas också växtplankton.
Encelliga alger som svävar fritt i vattnet.
Kiselalger.
Räknas till protisterna.
Tillverkar det mesta av sjöarnas och havens
näring.
- Tar upp stora mängder koldioxid genom
fotosyntesen.
- Tillverkar det mesta av sjöarnas, havens och
atmosfärens syre.
STORALGER
- Kan bli upp till 100 meter långa.
- Många sitter fast på klippor och
stenar.
- Saknar rötter och stjälk.
- Kallas tång om de lever i havet.
- Grönalger (ner till 5 meters djup).
- Brunalger (ner till 20 meters djup).
- Rödalger (ner till 30 meters djup).
BRUNALGER
- Flercelliga.
- De flesta lever fastsittande i havet.
- Räknas till protoktisterna (protister +
flercelliga alger).
- Blåstång är viktig som skydd och föda
för organismer i havet.
- Kelp växer snabbt och kan bli mycket
stor.
- Kan användas som energikälla,
gödning och föda.
RÖDALGER
- Flercelliga.
- De flesta lever fastsittande i
havet.
- Räknas till växterna eller till
protoktisterna.
- Det gelébildande ämnet agar
framställs ur rödalger.
GRÖNALGER
- Encelliga, kolonibildande eller flercelliga.
- Förekommer i sötvatten, saltvatten och i
fuktiga miljöer på land.
- Lever som plankton eller fastsittande.
- Grönalgerna räknas till växterna.
- De gröna landväxterna har utvecklats från
grönalgerna.
- Utvecklades från cyanobakterierna för 750
miljoner år sedan.
- Kan användas som föda.
SPORVÄXTER
-
Första växterna på land.
Sexuell förökning med sporer.
Saknar blommor och frön.
Syre i luften nödvändigt för
landväxternas förbränning av socker.
- Mossor.
- Lummerväxter.
- Ormbunksväxter.
MOSSOR
- Utvecklades från kransalger för
475 miljoner år sedan.
- Saknar kärl och rötter.
- Stjälk med små blad.
- Stödjande stjälk och att de växer
tätt ihop gör att de kan växa
upprätt.
- Växer långsamt.
BEROENDE AV VATTEN
- Tunna trådar håller dem i
marken.
- Kan inte suga upp vatten från
marken.
- Kan inte transportera vatten och
näringsämnen.
- Bladen tar upp vatten och
närsalter direkt från
vattendroppar.
- Känsliga för luftföroreningar.
FORTPLANTNING
- Könlös förökning genom delning.
- Sexuell förökning som är
beroende av vatten.
- Sporkapsel på honplantan.
- Där en spor landar kan en ny
mossa växa upp.
VITMOSSA
- Växer där det är riktigt blött.
- Kan suga upp vatten som en tvättsvamp.
- Torv kan grävas upp från myrar och består
främst av död vitmossa.
- Används som bränsle eller blandas i jord.
DE FÖRSTA KÄRLVÄXTERNA
- Rötter som kan suga upp vatten och
närsalter ur marken.
- Stjälk och blad med kärl för transport av
vatten och näringsämnen.
- Utvecklades för 420 miljoner år sedan.
- Lummerväxter.
- Ormbunksväxter:
- Ormbunkar.
- Fräkenväxter.
LUMMERVÄXTER
- Stjälkarna växer utmed marken.
- Grenar som sticker upp med små
barrliknande blad.
- Växer långsamt.
- Gröna hela vintern.
- Sporax i grentopparna.
- Revlummer.
- Mattlummer.
- Nikt = sporer från lummerväxter.
ORMBUNKAR
- Stora flikiga blad som
växer upp från liggande
stammar i marken.
- De unga bladskotten är
hoprullade.
- Sporgömmen på bladens
undersida.
- För 300 miljoner år sedan
bildade ormbunksväxter
skogar.
FRÄKENVÄXTER
- Smala grenar i kransar runt en ihålig stjälk.
- Brungul utan klorofyll, men med sporax på
våren.
- Grön med klorofyll och fotosyntes på
sommaren.
NAKENFRÖIGA VÄXTER
-
Utvecklades för 320 miljoner år sedan.
Barrträd.
Fröämnen sitter nakna.
Fröämnen och frön är oftast samlade i
kottar.
GÖMFRÖIGA VÄXTER
-
Utvecklades för 130 miljoner år sedan.
Blomväxter.
Fröämnen gömda i frukt.
95 % av alla landlevande växter.
Lövträd, buskar, örter och gräs.
frövita
FRÖVÄXTER
- Fröskalet skyddar fröet.
- Frövitan är fröets näringslager.
- Rot, stjälk och blad liksom
ormbunksväxterna.
- Blommor och frön till skillnad från
ormbunksväxterna.
- Blommorna ser till att växten kan
föröka sig och spridas.
- Kronbladen kan vara skilda eller
sammanvuxna.
- Foderbladen skyddar knoppen innan
blomman slagit ut.
fröskal
grodd
FORTPLANTNING
-
Sexuell förökning.
Könsorganen inne i blomman.
Pistill = honorgan.
Märke = pistillens övre del.
Fruktämne = pistillens nedre del.
I fruktämnet finns fröämnen med äggceller.
Ståndare = hanorgan.
På ståndarknappen bildas pollen med
hanceller.
POLLINERING MED DJUR
-
Pollen förflyttas från ståndare till pistill.
Många fröväxter tar hjälp av djur.
Lockar med nektar, färg och doft.
I Sverige är det oftast insekter som pollinerar
blommor.
- I tropikerna även fladdermöss och fåglar.
- Mer träffsäker metod än pollinering med vind.
- Samarbetet har bidragit till den stora
artrikedomen av blomväxter.
POLLINERING MED VIND
- Gräs och många träd som björk och
hassel.
- Små blommor utan färgglada
kronblad.
- Hanblommor med pollen i hängen.
- Mer slösaktig metod än pollinering
med djur.
- Vanligt med pollenallergi.
SJÄLV- OCH KORSPOLLINERING
- Självpollinering = pollen från den
egna blomman.
- Korspollinering = pollen från en
annan blomma.
- Fördelen med korspollinering är
att arvsanlagen blandas.
- Förbättrade egenskaper driver
utvecklingen.
BEFRUKTNING
- När pollenkornet landat på
pistillens märke förs två hanceller
ner genom en pollenslang.
- Den ena hancellen befruktar
äggcellen och det bildas en grodd
i fröet.
- Den andra hancellen bildar
frövitan.
grodd
frövita
FRUKT OCH FRÖ
- Efter befruktningen vissnar
blommorna.
- Kronblad och ståndare faller av.
- Pistillens fröämne utvecklas till ett
frö.
- Pistillens fruktämne omvandlas till
en frukt runt ett eller flera frön.
FRÖSPRIDNING
- Frön kan spridas med:
- Vind.
- Vatten.
- Djur.
- Spridningen minskar
konkurrensen om
plats, ljus och näring.
FRÖGRONING
- Frövitans näringslager behövs innan
plantan kan tillverka sin egen näring.
- När fröet gror bildas en liten rot med
rothår.
- De första bladen kallas hjärtblad.
- Fröet gror om det hamnar på ett lämpligt
ställe som är lagom varmt och fuktigt.
FRÖVÄXTENS LIVSCYKEL
KÖNLÖS FÖRÖKNING
- Förökning utan frön.
- Stickling = avklippt växtdel som bildar
rötter och utvecklas till en ny planta.
- Utlöpare = reva = liggande stjälkar
längs marken.
- När utlöparen hittar en lämplig plats
slår den rot och bildar en ny planta.
utlöpare
