Växter
Växternas betydelse
• Växter har ett grönt
färgämne som heter
klorofyll. Detta ämne gör
en viktig kemisk reaktion
möjlig;
Fotosyntesen:
Solljus + Koldioxid + Vatten
Druvsocker + Syre
• Utan Syre och Kolhydrater
(druvsocker) hade vi inte
kunnat leva
Hur håller vi reda på dem?
• Carl von Linné 17071778 delade in alla
växter och djur i
grupper och gav dem
deras latinska namn
• Han rangordnade dem
efter
Grupp Familj
Släkte Art
Växter delas in i två stora grupper
• Fröväxter (Fanerogamer)
– Alla fröväxter bildar frön
efter pollinering. De
sprider sig och förökar sig
med frön eller vegetativt.
• Sporväxter (Kryptogamer)
– Kryptogamer = ”Bröllop
i det dolda” bildar inte
frön, utan de flesta
sprider sig med hjälp av
små sporer.
Fröväxter - Fanerogamer
• Blomväxter (gömfröiga)
Fröet bildas i pistillens
fruktämne.
• Barrträd (nakenfröiga)
Fröna bildas ”öppet” på
kottarnas fjäll.
Sporväxter - Kryptogamer
• Alger
• Mossor
• Ormbunksväxter
Alger
• Tar upp näringsämnen
direkt ur vattnet.
• Det finns tre olika sorters
alger: brunalger, rödalger
och grönalger.
• Stora alger (makroalger)
kallas tång. Mikroalger i
haven tar upp stora
mängder koldioxid och är
alltså viktiga för vårt
klimat.
Mossor
• Tar upp näringsämnen
och vatten från luften
direkt genom bladen.
• Växer långsamt och är
känsliga för
luftföroreningar
• Delas in i bladmossor,
levermossor och
nålfruktsmossor.
Ormbunksväxter
• Ormbunksväxter – har
rötter som de suger upp
näring och vatten med.
• Delas in i ormbunkar,
lummrar och
fräkenväxter
Varför tittar man så mycket på växter i
naturvården?
Här är några anledningar:
• Växter visar
- marförhållanden
- biologisk mångfald
- känslig natur
• Växterna är ofta lättare och
säkrare att utgå ifrån när
man tittar på ett område i
naturen (de springer inte sin
väg).
• För att värna om en rik flora
