VÄXTER
Fröväxter
VÄXTERS FÖRÖKNING OCH VATTENTRANSPORT
Sporväxter
FRÖVÄXTER
Fröväxter
FRÖVÄXTER
• Fröväxt – växter som sprider sig med frön
(istället för sporer)
• Hit hör
–
–
–
–
Alla växter som har blommor
Gräs (har blommor, men svåra att se)
Lövträd (har blommor, men svåra att se)
Barrträd (har kottar med frön i stället för
blommor)
Fröväxter
FRÖET
• Innehåller en ”matsäck” som plantan kan leva
av tills den fått sina första blad
Fröväxter
KÄRL
• Fröväxter har rötter, stam
och blad med kärl i
• Rötter – suger upp vatten och
näringsämnen ur marken
• Kärlen – transporterar vidare
till resten av växten
Fröväxter
VÄXTENS MAT
• Växter kan tillverka sin
egen mat
• Växten kan tillverka
socker i sina gröna blad
med hjälp av solljus.
Detta kallas för
fotosyntes.
• Sockret är maten som
växten behöver för att
växa
Fröväxter
BLOMMANS UTSEENDE
Pistillens märke
Ståndarknapp
med pollenkorn
Ståndare
Pistill
(manliga könsorganet)
(kvinnliga könsorganet)
Kronblad
Fröämne med ägg
Foderblad
Nektar
Fröväxter
POLLINERING
•
•
•
•
Pollen = spermier, fröer = bebisar
Pollinering –När ståndarens pollenkorn förs över till pistillen
Därefter sker befruktning och ett frö bildas
Vid fröbildning måste pistillens märke fånga ståndarmjöl från blommor
av samma art
• Korspollinering – Pistillen får pollen från en annan blommas ståndare
• Självpollinering – Pistillen får pollen från den egna blommans ståndare.
Undviks genom:
– Ståndare och pistill mognar vid olika tidpunkt
– Växten har antingen han- eller honblommor
Fröväxter
TYPER AV POLLINERING
• Djurpollinering (ofta insekter)
• Vindpollinering
Fröväxter
DJURPOLLINERING
• Ofta genom insekter som söker mat
• Pollen överförs på deras ludna kroppar
• Insekter föredrar blommor med speciell färg, form
eller doft → underlättar överföring till samma
blomart
• Blommorna har ofta en söt saft, nektar.
Fröväxter
VINDPOLLINERING
• Sprids med vinden
• Vindpollinerade blommor är ofta små och saknar färgglada
kronblad. Pistillernas märken är ofta stora och klibbiga (fångar
lättare upp pollen)
• Slösaktig metod (svårt att träffa rätt, mycket pollen går åt)
• Ofta hängen (hassel har ca 5 miljoner pollenkorn per hänge)
• Orsakar ofta allergier
Fröväxter
SJÄLVPOLLINERING
• Befruktar sig själva (blir en kopia)
• Inte alltid så lyckat
• T.ex. maskrosor
Fröväxter
BEFRUKTNING
Pollenkorn
Pistillens märke
Pollenslang
Pistill
Fröämne
Äggcell
Fruktämne
Spermie
Fröväxter
FRÖET
•
•
•
•
•
Efter befruktning har ett frö bildats
Kan börja gro när det hamnar i jorden
Lever första tiden av sin ”matsäck”, frövita
Fröet bildar rot och stam
Första bladen kallas hjärtblad. Då kan växten själv bilda socker
som behövs för att fortsätta växa (fotosyntes)
• Övervintring
–
–
–
–
Övervintrar som frön som gror till våren
Fröställningar som sticker upp ovanför snön
Tjocka rötter eller lökar i jorden
Tappa bladen (träd)
Fröväxter
HUR FRÖN SPRIDS
• Vatten: Förs med vattnet vidare
Vattennära växter, t.ex. näckros och al
• Vind
• Djur (via avföring när djur äter frukter eller bär)
Fröväxter
KRYPTOGAMER (SPORVÄXTER)
Fröväxter
KRYPTOGAMER
• Växter som saknar ståndare och fruktblad
• Viktigaste grupperna:
–
–
–
–
–
Ormbunksväxter
Mossor
Svampar
Alger
Lavar
SPORVÄXTER
• Saknar blommor och från
• Förökar sig med sporer
• Innehåller klorofyll → tillverkar själv mat och
syre
• Typer av sporväxter:
– Ormbunksväxter
– Mossor
SPORVÄXTER
ORMBUNKSVÄXTER
Fröväxter
ORMBUNKSVÄXTER
• Tre grupper:
– Ormbunkar
– Fräkenväxter
– Lummerväxter
• Har rötter, stam och blad som transporterar vatten och
näring
• Sporer utvecklas i sporgömmesamlingar på bladens
undersidor.
• Ur sporer utvecklas för-groddar med könsceller. Vid fukt
simmar spermierna över till honägget för befruktning
• Ny ormbunke växer (de har könsceller!) som sedan utvecklas
vidare till nya plantor.
• Ca 70 arter i Sverige (50 är ormbunkar)
• Stenkol är rester av gamla ormbunksväxter
ORMBUNKSVÄXTER
• Stensöta med blad med sporgömmesamlingar och jordstam
• Fräkenväxten kärrfräken med sporax
• Lummerväxten revlummer med ax i toppen med sporgömmen.
ORMBUNKAR
• Sporer i sporgömmor på bladens undersida
Stensöta
LUMMERVÄXTER
• Långa och smala
barrliknande blad.
• Sporer i täta ax i
grentopparna
Revlummer
FRÄKENVÄXTER
• Långa smala blad i kransar runt stjälken.
• Sporer i täta ax i grentopparna.
Åkerfräken
SPORVÄXTER
MOSSOR
Fröväxter
MOSSOR
• Har blad och stam men ej rötter och kärl
• Kan inte suga upp vatten från marken.
Det gör att dom är beroende av luftens
fuktighet.
• Bladen tar upp vatten och näring från
dagg och regn → mossor är känsliga för
luftföroreningar.
• Växer tätt som mjuk matta. Vattnet
stannar kvar under.
• Ur sporer utvecklas för-groddar med
könsceller. Vid fukt simmar spermierna
över till honägget för befruktning.
• Växer långsamt
• Mossor är viktiga: Täcker bar mark och
bevarar fuktigheten i marken.
Kammossa
Björnmossa
MOSSOR
Björnmossa med mössa och sporkapsel med lock.
Kammossa.
Bålflikar av lungmossa.
