Fem riken

Fem riken

Vetenskapsmän strävar alltid efter att dela in världen i
begripliga bitar.

De förenklar och förklarar, gärna med modeller.

De levande organismerna delas ofta in på ett sätt som
speglar evolutionen.

På detta område ändras biologin snabbt men
fortfarande används en indelning av det levande i fem
riken.
Bakterier


-
-
…är alla prokaryota och saknar därmed cellkärna och
andra membranomslutna organeller.
Bakterierna sägs ofta vara av två typer:
Arkebakterier (som numer sägs vara ett eget rike men
er bok behandlar arkebakterierna i riket bakterier).
Arkebakterierna lever ofta under extrema
förhållanden som vid höga salthalter, höga
temperaturer, höga svavelhalter och vid låga pH värden.
Eubakterier. Vanliga bakterier.


-
-
Bakterier är alla encelliga organismer som
förvisso kan leva i kolonier, men då som
individer i en samling. De delar aldrig
uppgifter eller samverkar med varandra.
Bakterier kan vara av olika utseende:
Kocker
Baciller
Spiriller
… de kan sitta en eller flera
tillsammans…

… de kan sitta en eller flera tillsammans…
Protister



-
-
-
Alla encelliga organismer som inte är prokaryoter utan
eukaryoter, tillhör riket protister.
Ofta räknas också flercelliga alger till protisterna. Detta pga att
de är så enkelt byggda och inte har någon utpräglad
arbetsfördelning mellan organismens celler.
Till protister hör bla:
Urdjur (som inte är djur trots namnet), encelliga, heterotrofa
organismer. Ciliater är ett exempel på urdjur.
Amöbor. Vilka också är heterotrofer och kännetecknas av sin
välutvecklade förmåga att röra sig.
Alger, som ofta är fotoautotrofer.
Växter





Har alla organellerna cellvägg, kloroplaster och vakuol (som
saknas hos djurcellen).
Växter är flercelliga fotoautotrofer vilka man tror utvecklats
från grönalgen.
Vattenlevande alger tar upp närsalter direkt från vattnet och
behöver inga rötter eller ledningssystem för detta.
Växterna tog sig upp på land och detta innebar en anpassning
till helt andra miljöbetingelser.
På land finns inte ständig tillgång till vatten. Mossor och
levermossor representerar ett övergångsstadium mellan alger,
som lever i vatten, och mera högstående landväxter som
ormbunkar.
Kryptogamer: Mossor
Mossorna har blad och stammar med inga
rötter eller transportsystem. (de kan vara
förankrade i marken med rotliknande utskott)
 Vatten och närsalter tas upp direkt från
omgivningen genom celler i blad och stam.
Så långt likt vattenlevande alger men…
Befruktningen sker inne i hongameten och är ett
tydligt tecken på anpassning till livet på land.

Kryptogamer: Ormbunksväxter





Till ormbunksväxterna hör ormbunkar, fräkenväxter
och lummerväxter.
Ormbunksväxter har som mossorna blad och stam
men har även rötter och kärlsträngar.
Detta gör att de kan hämta vatten och närsalter från
marken. Kärlsträngarna transporterar socker från de
fotosyntetiserade bladen till rötterna.
Hos ormbunksväxter har det också utvecklats ett inre
stöd i stam och bladskaft.
Ormbunksväxterna är alltså bättre anpassade till ett
liv på land än mossorna.
Fanerogamer: Fröväxter

Vad skiljer fanerogamerna från
kryptogamerna?

Fröväxter bildar, efter befruktning, frön som
sedan kan gro till nya individer.
Alla fröväxter blommar.
Fröväxterna har alla rötter och kärl.


Gymnospermer (nakenfröiga) och
angiospermer (gömfröiga)


Gymnospermer har sina
frön öppet i ex kottar.
De representeras idag
främst av barrträden.
Angiospermer har sina
frön gömda i frukter tex.
Örter, buskar, lövträd
och gräs.
Svampar


Skiljer sig från växterna genom att de saknar
kloroplaster.
De skiljer sig från djuren genom att dess celler
har cellvägg (uppbyggd av kitin och ej
cellulosa som hos växterna) och att de
absorberar sin föda, inte äter den som djuren.



Som parasiter. Då utnyttjar svampen andra
organismer som fortfarande lever.
Som Saprofyter, nedbrytare. Då använder
svampen materialet från andra organismer som
dött.
Som mutualister. Då lever svampen
tillsammans med en annan organism där båda
tjänar på samlivet.