Livets former
Allt levande, stort som smått, kallas organismer. Livet på jorden har utvecklats under flera miljarder
år. För att hålla ordning på alla organismer har biologer delat in dem i olika grupper. Det finns till
exempel djur, svampar, växter och bakterier.
Syfte
Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i
frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.
Genomföra systematiska undersökningar i biologi.
Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska
samband i människokroppen, naturen och samhället.
Centralt innehåll - arbetet kommer att handla om
-
Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället,
människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.
Aktuella forskningsområden inom biologi.
Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald utifrån
evolutionsteorin.
De biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och
föränderlighet.
Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och
utvärdering.
Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling.
Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och
teorier.
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och
samhällsdiskussioner med koppling till biologi.
Konkretisering av mål - du ska kunna
Prov 1
-
Vad som är gemensamt för allt levande.
-
Att allt levande består av celler med DNA som innehåller gener.
-
Vad som kännetecknar en art, att alla arter har ett vetenskapligt namn och vad detta namn
visar.
-
Att Carl von Linné lade grunden för den moderna systematiken då han på 1700-talet delade in
växter och djur efter deras utseende och gav dem ett vetenskapligt namn.
-
Att organismer idag delas in i olika grupper efter släktskap och utveckling, och att denna
indelning även utgår från organismens DNA.
-
Beskriva huvuddragen i livets utveckling.
-
Att cyanobakterier har klorofyll och fotosyntes.
-
Att protister är encelliga organismer med cellkärna och ge exempel på några olika sorters
protister.
-
Vad som är gemensamt för alla djur.
-
Dela in ryggradsdjuren i fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur, och vad som
kännetecknar dessa grupper.
Att mikroskopets utveckling var en förutsättning för att forskarna skulle upptäcka encelliga
organismer.
Dela in organismer i domänerna bakterier, arkéer och eukaryoter.
Dela in eukaryoterna i protister, djur, svampar och växter.
Att bakterier och arkéer är mycket små encelliga organismer som saknar cellkärna och kan
föröka sig genom delning.
Att virus inte räknas till organismer eftersom de saknar ämnesomsättning och inte kan föröka sig
själva.
Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur och dela in djuren i dessa båda grupper.
Dela in de ryggradslösa djuren i svampdjur, nässeldjur, plattmaskar, blötdjur, ringmaskar,
rundmaskar, leddjur och tagghudingar.
Prov 2
-
Vad som är typiskt för svampar.
Att en lav består av en svamp och en alg som samarbetar.
Att växter har klorofyll och fotosyntes.
Växtens olika delar och deras uppgifter.
Dela in växterna i grönalger, mossor, ormbunksväxter och fröväxter.
Inlämningsuppgift
-
Söka naturvetenskaplig information och då använda olika källor.
Resonera om informationen och källornas trovärdighet.
Använda informationen för att skapa en faktatext.
Arbetssätt
-
Du förbereder dig hemma genom att titta på den inspelade genomgången inför nästa lektion.
Efter du tittat på genomgången svarar du på de frågor som hör till genomgången.
På lektionen sammanfattas först genomgången och elevernas frågor tas upp, därefter arbetar
eleverna aktivt tillsammans med fältstudier, experiment, diskussioner och frågor.
Innehållet i arbetsområdet finns på Andreas undervisning och Vklass. I biologiboken hittar du
det mesta på s. 2-93 och 320-322.
Bedömning
Skriftlig
Prov vecka 14 och 19.
Muntlig
I arbetet på lektionerna.
Praktisk
Mikroskopering på lektionerna i par.
Inlämning
Faktatext som skrivs individuellt.
