Biologi intro

Biologi intro
Vad är biologi?
 Del
av naturvetenskapen som handlar om allt som
är levande (från livet början till dess slut med
döden).
Vad är liv?
Levande varelser kallas organismer. Typiskt för dessa är
att de:







Föds
Växer
Andas
Behöver energi (mat)
Förökar sig
Dör
Består av en eller flera celler (djurceller och växtceller)
Vad behövs för att leva?



Luft – andas
Mat/energi – äta
Vatten – dricka
Carl von Linné
 Linné
var en svensk biolog som levde 1707-1778.
 Han blev berömd genom sitt arbete att gruppera
och namnge växter och djur.
 Han delade i dem i familjer, släkten och arter
utifrån deras likheter.
 Det vetenskapliga språket under Linnés levnadstid
var latin och än i dag används latin för att namnge
växter och djur i alla världens länder.
Fröväxter- Fanerogamer
 Av
alla växtarter har över hälften blommor och de
förökar sig med hjälp av frön.
 De kallas fröväxter eller fanerogamer.
 Blommorna är ofta väldoftande och färgstarka,
men det finns undantag som t.ex. gräs och många
träd som har små oansenliga blommor.
 Ex. äppelträd, blåklocka och mjölkört
Blommans delar
1.
2.
3.
4.
Foderblad
Kronblad
Ståndare
Pistill
Blad
Stam eller stjälk
Rot
Pollinering
 För
att frön ska bildas måste pollen från
ståndare nå pistillen från samma art. Det
kallas pollinering
 Vissa blommor är enkönade och behöver
pollen från en hanblomma för att kunna
pollineras.
 Andra blommor är tvåkönade och då kan
pollen från den egna blomman pollinera
pistillen.
 Pollinering kan ske på olika sätt
Hur växter sprider sig
 Pollinering
kan ske på fyra olika sätt.
 1. Spridning med vinden
 2.
Spridning med djur
 3.
Spridning med vatten
 4.
Självspridning
Befruktning (s.27)
Sporväxter - Kryptogamer
 Kryptogamer
saknar blommor och frön.
 De förökar sig istället med sporer och är
mikroskopiskt små korn.
 Till gruppen sporväxter hör mossor,
lummer, fräken och ormbunkar.
Ordning och reda bland organismerna
För att kunna få ordning på alla organismer har
biologer studerat hur de har utvecklats sedan
livet på jorden uppstod. Idag ser den
indelningen ut så här:





Bakterier
Växter
Svampar och lavar
Urdjur
Djur
Art, släkte och familj
 Art:
För att få tillhöra samma art måste individerna
kunna få barn och barnbarn med varandra. Alla
människor tillhör exempelvis samma art, även om vi
kan se väldigt olika ut.
 Släkte:
Arter som är nära besläktade med varandra
förs samman till släkten. T.ex. tillhör hallon och
hjortron samma släkte.
 Familj:
Släkten som har stora likheter förs samman till
en ännu större grupp, en familj.
Van Helmonts försök
 1642
planterade Van
Helmont ett träd i en kruka.
Krukan och trädet vägde då
2 kg.
 Fem år senare 1647 vägde
krukan med trädet i 72 kg.
 Hur kunde trädet öka 70 kg i
vikt?
Fotosyntesen
 De
gröna växterna tillverkar sin mat med hjälp av
fotosyntesen.
 Fotosyntesen sker i växtcellerna.
 I växtcellerna finns det gröna färgämnet klorofyll
som kan fånga upp solenergi.
 Fotosyntesen kan beskrivas med följande formel:
Solenergi + koldioxid + vatten  druvsocker + syre
Fotosyntes





De gröna växterna tar upp koldioxid från luften genom
sina klyvöppningar som är små öppningar som sitter på
växten, oftast på bladen/barren.
Vatten suger växterna upp från marken genom sina
rötter.
Med hjälp av solenergin bygger de om koldioxid och
vatten till druvsocker och syre.
Druvsockret använder växten som byggnadsmaterial
och som energi.
Syret återger växten till luften.
Figuren visar en förenklad bild av en klyvöppning
Mikroorganismer
 Mikroorganismerna
kallas med ett annat
ord för plankton.
 Det finns både växt- och djurplankton.
 Plankton är viktig föda för djuren i söt- och
saltvatten.
 Växtplankton är viktiga för de tillverkar till
stor del syret i luften som vi behöver för att
andas.
Kolets kretslopp