Skolverket
Dnr 2009:406
Redovisning av utvecklingsarbete
för att höja kvaliteten i
matematikundervisningen
Matematiksatsningen 2009
En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom ramen för Matematiksatsningen 2009
Skolverket
Dnr 2009:406
Riktlinjer för redovisning av utvecklingsarbete i matematik,
Skolverkets Dnr 2009:406
Matematiksatsningen 2009
Bakgrund
För att nå framgång måste ett utvecklingsarbete ta sikte på långsiktig och varaktig förbättring. Oavsett vilka områden utvecklingsinsatserna i en kommun eller skola inriktas mot så måste utvecklingsarbetet ta sin utgångspunkt i kunskap om hur systematiskt gransknings- och förbättringsarbete kan bedrivas. Skolutveckling innebär att förändringar ska införlivas i den enskilda skolans
kultur och bli en naturlig del i vardagsarbetet. Detta är en process som kräver uthållighet och
tålamod.
Att granska och förbättra är delar i ett kvalitetssäkringssystem. För att kunna utveckla en verksamhet och förbättra resultaten i den, är det nödvändigt att känna till vad det är som fungerar bra
och vad som fungerar mindre bra. Allt utvecklingsarbete måste därför starta i en granskning och
kartläggning av nuläget, en så kallad nulägesbeskrivning. Om det inte görs riskerar föreslagna insatser att bli chansartade och det tänkta förbättringsarbetet kan rinna ut i sanden.
Det utvecklingsarbete som sätts igång bör ha en systematisk uppläggning och byggas upp inifrån,
gärna med utifrån kommande stöd och stimulans. Det innebär krav på tydliga samband och god
kommunikation mellan olika nivåer (politiker, förvaltningsledning, skolledning, arbetslag). Det
kräver också en hög delaktighet av dem som är närmast den verksamhet som ska utvecklas och
att de har ett reellt inflytande på utvecklingsarbetet. Tydlighet i fråga om hur utvecklingsarbetet
styrs och leds, vilka resurser som finns avsatta, hur utvecklingsarbetet följs upp och utvärderas
och inte minst vilka långsiktiga mål och syften som finns, är nödvändiga förutsättningar för att
önskade effekter ska uppnås.
Utdrag ur ”Att granska och förbättra kvalitet”. (Myndigheten för Skolutveckling, 2003)
Syftet med formuläret
Detta formulär har framför allt två syften
−
Det kan utgöra ett stöd i det lokala utvecklingsarbetet
−
Det kommer att utgöra ett underlag för Skolverkets stora utvärdering av hela Matematiksatsningen
Formuläret ska inte uppfattas som en kontroll av att det genomförda utvecklingsprojektet lyckats.
Det är viktigt att belysa flera olika aspekter av ett utvecklingsarbete och att då lyfta fram både bra
och mindre bra resultat av arbetet, vilket blir viktiga pusselbitar till framtida nulägesbeskrivningar
och ställningstaganden.
Att tänka på då du fyller i formuläret
Detta formulär ska användas för att redovisa de genomförda utvecklingsprojekten inom Matematiksatsningen 2009. Varje utvecklingsprojekt ska beskrivas och redovisas separat, vilket innebär att den huvudman som genomfört flera projekt ska redovisa dessa var för sig, och alltså
lämna in flera redovisningar.
Formuläret ska sparas ner till den egna datorn innan det fylls i. Några tips då du fyller i
formuläret är
−
Skriv text i de grå fälten, de expanderar när de fylls med text.
Skolverket
−
Dnr 2009:406
Kryssmarkera genom att klicka i aktuell ruta
Datum för redovisning
Projektredovisningen ska fyllas i digitalt och skickas in digitalt via e-post till Skolverket. Den fullständigt ifyllda projektredovisningen ska döpas enligt [Kommunnamn, projektnummer], exempelvis ”Ale Kommun, 1”.
Skicka redovisningen via e-post till
[email protected]
Senast den 1 september 2010 ska redovisningen vara Skolverket tillhanda, men det går utmärkt
att skicka in den tidigare.
Frågor?
Om det dyker upp frågor eller funderingar kring redovisningen är du välkommen att vända dig till
Louise Furness
Tel: 08 – 527 334 34
E-post: [email protected]
Skolverket
Dnr 2009:406
Bakgrundsinformation
1. Uppgifter om skolhuvudmannen
Skolhuvudmannens namn
Projektnummer
Carlssons Skola
2
Namn på skolhuvudmannens företrädare (förvaltningschef eller motsvarande)
Pia Lindberg
Telefon (dagtid)
E-postadress
08 662 77 68
[email protected]
Befattning
rektor
2. Berörda skolor och elever
2.1 Vilka skolformer och hur många skolor omfattades av ert utvecklingsprojekt?
Grundskola
Antal skolor: 1
Specialskola
Antal skolor:
Obligatorisk särskola
Antal skolor:
Sameskola
Antal skolor:
2.2 Hur många elever berördes av ert utvecklingsprojekt?
Årskurs 1
Antal pojkar:
Antal flickor:
Årskurs 2
Antal pojkar:
Antal flickor:
Årskurs 3
Antal pojkar:
Antal flickor:
Årskurs 4
Antal pojkar:
Antal flickor:
Årskurs 5
Antal pojkar:
Årskurs 6
Antal pojkar:
Årskurs 7
Antal pojkar:
Årskurs 8
Antal pojkar:
Antal flickor:
Årskurs 9
Antal pojkar:
Antal flickor:
Årskurs 10
Antal pojkar:
Antal flickor
35
35
Antal flickor:
Antal flickor:
Antal flickor:
29
28
2.3 Hur många av de elever som utvecklingsprojektet omfattade är berättigade till modersmålsundervisning?
0
3. Kontaktperson/projektledare för detta utvecklingsprojekt
Namn
Karin Pollack
Telefon (dagtid)
E-postadress
0736 79 10 78
[email protected]
Befattning
Ma No -lärare åk 4-9
Skolverket
Dnr 2009:406
Nulägesbeskrivning
4. Nulägesbeskrivning
4.1 Hade ni gjort en nulägesbeskrivning innan ni påbörjade detta utvecklingsprojekt?
Ja
Om JA, har denna nulägesbeskrivning utgjort ett stöd för genomförandet av utvecklingsprojektet? Beskriv
Den har varit ett stort stöd för projektets inriktning och i processen att försöka förstå elevernas
lärande.
Om JA, anser ni att nulägesbeskrivningen var tillräckligt utförlig, eller skulle ni vilja förbättra något?
Det hade varit bra om nulägesbeskrivningen innehållit en tydligare redogörelse för de olika elevgruppernas kunskaper. En djupare innehållsanalys hade skapat bättre förutsättningar att lyfta fram
de kritiska aspekter för lärandet samt skapat ett bättre underlag för att mäta måluppfyllelsen.
Nej
Om NEJ, kommentera varför en nulägesbeskrivning inte gjordes
4.2 Ingår detta utvecklingsprojektet i en tidigare påbörjad eller genomförd satsning på utveckling av matematikundervisningen?
Ja
Nej
Om JA, beskriv kort erfarenheter, lärdomar och framgångsfaktorer från det tidigare genomförda utvecklingsarbetet
Lesson Study har under ledning av Doris Linberg genomförts av ma-lärarna i åk 4 och 5 och
Carlssons Skola arbetar för att fler lärargruper testar denna modell för att skapa skolutveckling.
Det har skapat inspiration och utveckling för de berörda lärarna, vilket de förmedlat genom att
redovisa sina erfarenheter från Lesson Study som modell för skolans pedagoger.
Lundagruppen är en grupp pedagoger på skolan som i en forskningscirkel arbetar för att utveckla
undervisningen med stöd av Digital White Board. Tillsammans med forskaren och handledaren
Martin Stigmar på Växsjö Universitet studerar de möjligheter och hinder med denna teknik för
undervisningen. Erfarenheter och lärdomar vi kunnat ta del av när vi planerat för undervisning
med elevdatorerna i projektet.
Skolverket
Dnr 2009:406
Syfte och mål
5. Mål
5.1 Vilka mål för matematikundervisningen och er verksamhet har ni prioriterat vid genomförandet av utvecklingsprojektet? Ange
maximalt tre mål här.
Att synliggöra geometrin med hjälp av verklighetsanknutet material och IKT för alla elever.
Att förstå kopplingen mellan längdskala, areaskala och volymskala.
Begreppsförståelse för pi, area och omkrets av en cirkel.
5.2 Överensstämmer dessa mål med de ni angav i er ansökan?
Ja
Nej
Om NEJ, kommentera kort
5.3 Om det skett förändringar i målbeskrivningarna av utvecklingsprojektet, beskriv och kommentera dessa kort.
Varje elev i år 6 har ej försetts med en egen bärbar dator. 26 datorer har beställts och används för
matematikundervisningen i år 6-9. Eleverna i år 6 har prioriterats, men lärarna har till varje
matematikgrupp haft tillgång till datorerna en lektion i veckan. Ekonomi och datorernas kapacitet
har styrt valet av bärbar datorer.
Skolverket
Dnr 2009:406
Genomförande
6. Genomförda insatser
6.1 Vilka huvudsakliga insatser har ni genomfört i detta utvecklingsprojekt? (Ex: studiecirklar, kompetensutveckling, handledning,
auskultationer etc.)
Lesson Study: En lektion om "Längdskala, areaskala och volymskala" för år 7.
Temavecka år 6: Alla lärare i arbetslaget för årskurs 6 deltog.
Undervisning: Begreppsbaserad undervisning. Mindre styrda av läromedlets innehåll
Målet och underlaget för projektet har tydligt styrt temat på konferenserna som beskrivs nedan:
•Vad är och vad säger TIMSS. (Bilaga 1) Hur beskriver J. Stigler & J Hiebert
undervisningskulturen i Tyskland, Japan och USA. Hur ser vår undervisningskultur ut?
•Alla väljer en intressant didaktisk artikel på temat geometri och delar med sig till lärarlaget.
•Vi studerar läroböcker och plockar ut övningar och arbetsuppgifter som är intressanta för
geometriundervisningen.
•Lesson Study. Doris Lindberg introducerade oss i modellen och delgav sina erfarenheter från
studieresor till Kina.
•Vilka begrepp är viktiga för undervisningen i geometri? Vad menar vi och hur säger vi det
korrekt till eleverna. Vikten av att använda rätt begrepp och lyfta det matematiska språket i
undervisningen.
•Laborativt material. Vilka idéer finns i gruppen?
•Formativ bedömning. Läs och sammanfatta några tankar kring texten i
”Mathematics inside the black box”.
• Lesson Study. Planering av lektion, genomförande, analys och förändring. Detta upprepade vi
ytterligare två gånger.
•Analysera filmsekvenser från Lesson study lektioner. Alla väljer ett par filmsekvenser med
frågeställningar till lärarlaget
•Planera redovisning för Carlssonsskolas pedagoger. Vilka erfarenheter från projektet kan vara
intressant för våra kollegor på skolan.
6.2 I er ansökan har ni angivit hur många lärare ni bedömde skulle komma att beröras av utvecklingsprojektet. Hur många medverkade aktivt i utvecklingsprojektet?
Sju lärare medverkade aktivt. I ansökan uppskattades antalet till sex.
Kommentera eventuella avvikelser
Alla lärare för år 6-9 önskade att prova på Lesson Study och tjänstefördelningen för undervisande
lärare i år 6-7 förändrades mellan ansökningsdatum och projektstart.
6.3 Hur mycket tid har ni lagt ner på utvecklingsprojektet? Specificera och beskriv tiden för olika typer av deltagare separat
- projektledare (om en sådan funnits)
Projektledaren har organiserat arbetet under året och sammanställt den gemensamma
Skolverket
Dnr 2009:406
redovisningen. Den totala tiden utöver konferenser är ca en månads arbete.
- deltagande lärare
Deltagande i Lesson Study, geometri- och IKT-konferenser, Inläsning och Redovisning: ca 40 h
Två dagar på Matematik Biennalen
Undervisningstid och förberedelser
- elever
All undervisningstid under en temavecka i februari för eleverna i år 6.
Matematikundervisningen i ca 2 månader för år 6 och 7
- övriga personalgrupper (ange i så fall också vilka dessa är)
Planeringstiden för sex lärare i år 6, temaveckan, ca 10 h/lärare.
Matematikansvarig lärare under veckan planerade och organiserade ca 20 h.
IT-tekniker ca 40 h.
7. Förändringar under projektets/arbetets gång
7.1 Har det skett några förändringar mot den ursprungliga planen under arbetets gång? Beskriv i så fall på vilka sätt och varför.
En bärbar dator till varje elev i år 6 blev 26 datorer med bättre kapacitet och en möjlighet för fler
elever att använda datorer.
7.2 Ange de viktigaste händelserna för arbetet, både positiva och negativa
Det har varit positivt med strukturerade diskussioner kring begreppen i Geometri. Utifrån dessa
har vi försökt skapa en undervisning där eleverna får upptäcka och bygga upp sin förståelse för
matematiken samt att matematiska bevis berikat undervisnigen. Detta har lyft lärarkompetensen
och skapat bättre förutsättningar för elevers lärande.
Redovisningen är en drivkraft som skapar fokus på innehåll och reflektion över undervisningen
här och nu. En möjlighet att ta nya avstamp för kommande skolutvecklingsprojekt.
7.3 Beskriv eventuella hinder som uppstått under arbetet
Det har varit svårt att finna bra anpassade datorprogram för eleverna. Tiden att skapa eget
material för elevernas datoruppgifter har inte räckt till. Vi tror alltså att visst eget material lämpligt
för eleverna hade vi kunna skapa, utveckla eller översätta om vi hade haft tid till det.
Läromedelsföretagen är på gång och inom ett par år finns det troligen ett bredare utbud på
marknaden.
7.4 Hur har dessa hinder lösts/tacklats under arbetets gång?
Utländskt material har i viss utsträckning använts. Insikten att elevanpassat material inte funnits
att tillgå i den utsträckning vi önskat i geometri har drivit oss att istället försöka utveckla vår
undervisning i statistik med Excel.
7.5 Vilka möjligheter har skapats i samband med projektet?
Det gemensamma arbetet kring undervisningen i Geometri har blivit flera intressanta
lektionsplaneringar i form av användbara Notebook filer. Tillsammans bygger vi upp ett
"bibliotek" av lämpligt material för undervisning. Ett stort erfarenhetsbyte har skapat fördjupade
kunskaper i ämnet, tips om Smart Boardens möjligheter för undervisning samt en samsyn på
undervisningens upplägg och innehåll.
8. Undervisningen och elevaktiviteter
Skolverket
Dnr 2009:406
8.1 Vilket matematiskt innehåll har ni prioriterat i undervisningen under utvecklingsprojektet?
Att förstå kopplingen mellan längdskala, areaskala och volymskala.
Begreppsförståelse för pi, area och omkrets av en cirkel.
8.2 Vilka strävansmål har ni prioriterat i undervisningen under utvecklingsprojektet?
Utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att
använda matematik i olika situationer.
Inse att matematik har spelat och spelar en viktig roll i olika kulturer och verksamheter och få
kännedom om historiska sammanhang där viktiga begrepp och metoder inom matematiken
utvecklats och använts.
Utvecklar sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och
generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande.
Utveckla sin tal- och rumsuppfattning samt sina grundläggande geometriska begrepp, egenskaper
och relationer.
8.3 Har eleverna haft inflytande och varit delaktiga i utvecklingsprojektet?
Ja
Nej
Om JA, beskriv på vilka sätt eleverna varit delaktiga
Under temaveckorna har eleverna t ex själva valt fördjupninguppgifter att redovisa för
kamraterna. Vid vår Lesson Study var elevernas agerande viktigt för att vi lärare skulle kunna
försöka analysera lärandet. De har också varit med och utvärderat projektet genom att lösa
uppgifter och svara på frågor om arbetssätt m.m.
9. Externa kontakter
9.1 Har utvecklingsprojektet
- inneburit ett samarbete med andra skolor? Kommentera
En av lärarna har deltagit i en Learning Study med lärare från andra skolor. Det har berikat arbetet
med vår lesson Study.
- inneburit ett ökat samarbete inom kommunen (med t ex kommunens övriga verksamheter eller den centrala skolförvaltningen)?
Kommentera
- uppmärksammats i media? Kommentera
- uppmärksammats av den politiska nivån i kommunen? Kommentera
- inneburit ett samarbete med något lärosäte, det regionala utvecklingscentrumet eller liknande? Kommentera
Vid projektets start samarbetade vi med Bo Sjöström tidigare lärare på Malmö Lärarhögskola samt
utvecklare av matematikboken Formula. Ingvar O Persson tidigare lärare på Lärarhögskolan i
Stockholm är en av de medverkande lärarna i projektet. Projektledaren har haft möjlighet att
redovisa sina erfarenheter från projektet för lärare och rektorer som skall delta i
Matematiksatsningen 2010-2011. Detta skedde vid ett seminarium i Skolverkets regi.
Skolverket
Dnr 2009:406
Uppföljning och utvärdering
10. Uppföljning och utvärdering
10.1 Hur har ni samlat in information om resultatet av utvecklingsprojektet?
Vi har sammanställt resultatet från matematikuppgifter och frågor som eleverna besvarat i en utvärdering av projektet.
10.2 Vilka resultat har ni funnit?
Elevernas lärande år 6
Vår utvärdering av projektet visar att eleverna känner sig säkra på geometri och hälften av eleverna har god begreppsförståelse för pi, area och omkrets av en cirkel. En tredjedel vet dock ej hur
de beräknar arean för en cirkel. Alla utom två elever kan beskriva omkrets och area men de väljer
spontant att visa med hjälp av en rektangel.
Elevernas lärande år 7
Vår utvärdering av projektet visar att flertalet av eleverna känner sig säkra på geometri och hälften av eleverna har god begreppsförståelse för pi, area och omkrets av en cirkel. En femtedeldel
vet ej hur de beräknar arean för en cirkel. Alla utom en elev kan beskriva omkrets och area men
de väljer spontant att visa med hjälp av en rektangel.
Lärarnas spontana känsla av elevernas lärande efter varje lektion i projektet med Lesson Study var
att lärandeobjektet inte riktigt landat. Resultatet hade alltså säkert kunna bli ännu bättre, men utvärderingen visar dock på lärande. Förtestet visade på att 30% av eleverna trodde att volymen
skulle dubblas om höjden på ett likformigt glas ökades till det dubbla. Vid eftertestet var det 15 %
som ansåg det. 31 % svarade korrekt i eftertestet jämfört med 13% i förtestet. Detta visar att alla
inte kom till insikten att volymskalan är kubiken av längdskalan, men att fler ändå hade erfarit att
volymskalan inte följde längdskalan.
10.3 Övriga kommentarer kring ert arbete med uppföljning och utvärdering av utvecklingsprojektet
Vi behöver utveckla vår kompetens i hur man kan utvärdera verksamheten, vår undervisning, så
att vi känner oss inspirerade att forska i undervisningens resultat och elevernas lärande.
11. Resultat och erfarenheter
11.1 I vilken utsträckning har ni nått målen för utvecklingsprojektet (se de mål ni angivit under Fråga 5.1)
Vi anser att vi nått målen väl för projektet, men att vissa kritiska aspekter för undervisningen i år
6 har erfarits. Det är t ex lämpligt att eleverna mött begreppet "kvadraten av" för att kunna förstå
formeln för cirkelns area.Sambandet mellan längdskala, areaskala och volymskala behöver en serie
av lektioner för att bli tydligt för eleverna. Eventuelt är det lämpligt att bygga på med volymskalan
senare (år 8)och i samband med undervisningen av geometriska kroppar.
11.2 På vilket sätt har er syn på matematikundervisning förändrats under utvecklingsprojektet? Ge exempel
Diskussioner kring begreppen i Geometri är grunden till allt lärande i arbetet med projektet. Vi
har försökt skapa en undervisning där eleverna får upptäcka och bygga upp sin förståelse för ämnet samt att matematiska bevis mer än tidigare berikat undervisnigen. Något som lyft lärarnas
undervisningskompetens och skapat bättre förutsättningar för elevers lärande. Det har varit
spännande att delta i detta projekt och det finns mycket att fundera över när det gäller elevernas
lärande.
Vår intention har varit att föra in begrepp och moment som vi tidigare undervisat i år 8 och 9 till
år 6 och 7. Eleverna har kunnat tillägna sig de nya begreppen, men kritiska aspekter som förståelsen för längdenhet och areaenhet var oväntat svårt i år 6. De har heller inte arbetat med kvadraten
av tal vilket är en kritisk aspekt när man bygger upp förståelsen för hur man kan beräkna arean för
en cirkel.
11.3 Ange, och kommentera, de mest positiva erfarenheterna av utvecklingsprojektet
Skolverket
Dnr 2009:406
Det gemsamma arbetet kring undervisningen i Geometri har blivit flera intressanta
lektionsplaneringar i form av användbara Notebook filer. Tillsammans bygger vi upp ett
"bibliotek" av lämpligt material för undervisning. Ett stort erfarenhetsbyte som fördjupade
kunskaper i ämnet, tips om Smart Boardens möjligheter för undervisning samt en samsyn på
undervisningens upplägg och innehåll.
Lesson Study som modell för skolutveckling har varit mycket inspirerande för alla i gruppen och
vi ämnar arbeta vidare på detta sätt.
Projeketet som helhet blev en utmaning för lärarna att utifrån projektets mål sätta upp mätbara
mål fär lärandet och sedan försöka utvärdera och sätta ord på resultatet och erfarenheterna. Vi
har fått en arbetsmodell och en gemensam erfarenhet av utvecklingsarbete, som vi kan arbeta
vidare med.
11.4 Ange, och kommentera, någon eller några problematiska erfarenheter av utvecklingsprojektet
Vi har insett vikten av en tydlig nulägesbeskrivning och en god innehållsanalys för att kunna
utvärdera elevernas lärande.
Vi behöver också utveckla vår kompetens i att utvärdera verksamheten, vår undervisning, så att vi
känner oss inspirerade av arbetet som skall skapa bättre förutsättningar för lärande. Det kan också
bli intressant att lyfta synen på lärandet och gemensamt se på hur det påverkar eller bör påverka
undervisningen. Hur skapar vi förutsättningar för lärande?
Tiden för projektets konferenser och våra didaktiska samtal har vid många tillfällen varit efter en
lång arbetsdag. Som projektledare har det ibland också känts svårt att ge och kräva in de
uppgifter("läxor") som behövts för att lyfta kvaliteten på konferenserna i projektet.
Det har varit bra för gemenskapen och Carlssons Skolas matematikundervisning att alla
matematiklärare i år 6-9 deltog i projektet, men en stor grupp kräver disciplin av alla deltagare för
att bibehålla det personliga engagemanget genom hela projektet.
12. Fortlevnad
12.1 Planerar ni en fortsättning av utvecklingsarbetet, eller av vissa insatser i detta?
Ja
Nej
Om JA, beskriv dessa
Det finns en del att fundera över och utveckla kring undervisningen av sambandet mellan
längdskala, areaskala och volymskala. Tillsammans kommer ett par av oss lärare försöka utveckla
en lektionsserie som bättre ska skapa en förståelse för sambandet mellan dessa begrepp.
Tips och idéer i form av Notebookfiler för undervisning i Geometri kommer vi att försöka sammanställa så att det täcker undervisningen för år 6 till 9.
12.2 Finns det beslut och resurser avsatta till detta?
Ja
Nej
Om JA, beskriv dessa
Projektledaren för det här projektet kommer att få tid för att kunna bistå med erfarenheter från
projektet till det tvåårsprojekt med Lesson Study för undervisande matematiklärare i år 0-5 på
Carlssons Skola som Skolverket beviljat pengar till 2010/2012. Stödet är en riktad handledning för
dokumentation och redovisning av resultat samt en möjlighet att finna en gemensam form för
redovisning av skolans olika Lesson Studys.
12.3 Vilka erfarenheter från projektet kommer ni att arbeta vidare med under det kommande läsåret (2010/2011)?
Skolverket
Dnr 2009:406
Vi kommer att försöka bevara det fina samarbetet som skapat drivkraften i projektet.
12.4 Vilka erfarenheter från projektet kommer ni att arbeta vidare med på längre sikt (cirka 3-5 år)?
Lesson Study som samarbetsform för att utveckla undervisning hoppas vi i framtiden kan
genomföras inom ramen för vår arbetstid.
13. Erfarenhetsspridning
13.1 Vilka planer har ni på att sprida resultaten och erfarenheterna från utvecklingsprojektet till andra (lärare, skolor, kommuner)?
Vi har redovisat våra erfarenheter från projektet till alla pedagoger på Carlssons Skola samt vid en
konferens som Skolverket arrangerat 18 maj för beviljade matematikprojekt 2010/2011.
Erfarenheterna från det här projektet kommer att spridas till Carlssons Skolas andra projekt med
Lesson Study för mattematikpedagogerna i år 0-5 som Skolverket har bevilja resurser till
2010/2012.
14. Lärdomar och slutsatser
14.1 Sammanfatta och beskriv viktiga lärdomar och slutsatser som kan vara till stöd för liknande insatser och framtida utvecklingsarbeten i matematik
Bra att fokusera på ett begränsat matematiskt kunskapsområde för att skapa en djupare ock kvalitativ dialog om lärandeobjekt och kritiska aspekter i lärandet.
Skapa tid för att diskutera matematikinnehåll och elevernas lärarande. Tag tid för att studera
aktuell litteratur och forskning inom det aktuella området.
Utveckla redskap för att utvärdera elevernas kunskap individuellt och som grupp i ett projekt.
Bra med en projektansvarig som organiserar tiden och arbetet.
Utveckla en arbetsform som skapar delaktighet för alla i projektet, t ex Lesson study, Stafettintervjuer, gemensam dokumentation och redovisning.
