Skolverket
Dnr 2010:1469
Redovisning av utvecklingsarbete
för att höja kvaliteten i
matematikundervisningen
Matematiksatsningen 2011
Mall för en kvalitativ redovisning av projekt som beviljades bidrag 2011
Skolverket
Dnr 2010:1469
Riktlinjer för redovisning av utvecklingsarbete i matematik,
Skolverkets Dnr 2010:1469
Matematiksatsningen 2011
Bakgrund
För att nå framgång måste ett utvecklingsarbete ta sikte på långsiktig och varaktig förbättring.
Oavsett vilka områden utvecklingsinsatserna i en kommun eller skola inriktas mot så måste
utvecklingsarbetet ta sin utgångspunkt i kunskap om hur systematiskt gransknings- och
förbättringsarbete kan bedrivas. Skolutveckling innebär att förändringar ska införlivas i den
enskilda skolans kultur och bli en naturlig del i vardagsarbetet. Detta är en process som kräver
uthållighet och tålamod.
Att granska och förbättra är delar i ett kvalitetssäkringssystem. För att kunna utveckla en
verksamhet och förbättra resultaten i den, är det nödvändigt att känna till vad det är som fungerar
bra och vad som fungerar mindre bra. Allt utvecklingsarbete måste därför starta i en granskning
och kartläggning av nuläget, en så kallad nulägesbeskrivning. Om det inte görs riskerar föreslagna
insatser att bli chansartade och det tänkta förbättringsarbetet kan rinna ut i sanden.
Det utvecklingsarbete som sätts igång bör ha en systematisk uppläggning och byggas upp inifrån,
gärna med utifrån kommande stöd och stimulans. Det innebär krav på tydliga samband och god
kommunikation mellan olika nivåer (politiker, förvaltningsledning, skolledning, arbetslag). Det
kräver också en hög delaktighet av dem som är närmast den verksamhet som ska utvecklas och
att de har ett reellt inflytande på utvecklingsarbetet. Tydlighet i fråga om hur utvecklingsarbetet
styrs och leds, vilka resurser som finns avsatta, hur utvecklingsarbetet följs upp och utvärderas
och inte minst vilka långsiktiga mål och syften som finns, är nödvändiga förutsättningar för att
önskade effekter ska uppnås.
Utdrag ur ”Att granska och förbättra kvalitet”. (Myndigheten för Skolutveckling, 2003)
Syftet med redovisningen
Redovisningen av det lokala utvecklingsarbetet har till syfte
o att stödja det lokala utvecklingsarbetet och
o att ge Skolverket en återkoppling, en lägesbild av de genomförda projekten
Formuläret är utformat för att få olika aspekter av utvecklingsarbetet belyst och vi önskar få både
bra och mindre bra resultat av arbetet beskrivet, vilket kan ge viktiga pusselbitar inför kommande
satsningar både lokalt och nationellt. Samtliga redovisningar blir tillgängliga genom Skolverkets
databas SIRIS och kan stimulera till erfarenhetsutbyte och samarbete mellan skolor och
huvudmän.
När du redovisar
Denna mall ska användas för att redovisa genomförda utvecklingsprojekt inom
Matematiksatsningen 2011. Varje utvecklingsprojekt beskrivs och redovisas separat. Den
huvudman som genomfört flera projekt ska redovisa dessa var för sig, och alltså lämna in flera
redovisningar.
Mallen ska sparas ner på den egna datorn innan den fylls i.
o Skriv text i de grå fälten, de expanderar när de fylls med text.
o Kryssmarkera genom att klicka i aktuell ruta.
Skolverket
Dnr 2010:1469
Datum för redovisning
Redovisningen ska fyllas i digitalt och skickas in digitalt via e-post till Skolverket. Redovisningen
ska döpas enligt [Huvudman, projektnummer], exempelvis ”Ale Kommun, 1”.
Den ifyllda mallen skicka via e-post till
[email protected]
Redovisningen ska vara Skolverket tillhanda senast
fredag den 7 september 2012, för de projekt som löper på ett läsår.
fredag den 6 september 2013, för de projekt som löper på två läsår.
Frågor?
För frågor kring redovisningen är du välkommen att vända dig till
Ia Envall
Telefon: 08-527 335 92
E-post: [email protected]
Skolverket
Dnr 2010:1469
Bakgrundsinformation
1. Uppgifter om skolhuvudmannen
Skolhuvudmannens namn
Projektnummer
Eslövs kommun
12851:1
Namn på skolhuvudmannens företrädare (förvaltningschef eller motsvarande)
Kerstin Melén-Gyllensten
Telefon (dagtid)
E-postadress
0413-62391
[email protected]
Befattning
Förvaltningschef, Barn och familj
2. Berörda skolor, elever och lärare
2.1 Vilka skolformer och hur många skolor omfattades av ert utvecklingsprojekt?
Grundskola
Grundsärskola
Specialskola
Sameskola
2.2 Hur många elever berördes av ert utvecklingsprojekt?
Årskurs 1
Antal pojkar:
Antal flickor:
Årskurs 2
Antal pojkar:
Antal flickor:
Årskurs 3
Antal pojkar:
Antal flickor:
Årskurs 4
Antal pojkar:
Antal flickor:
Årskurs 5
Antal pojkar:
Antal flickor:
Årskurs 6
Antal pojkar:
Antal flickor:
Årskurs 7
Antal pojkar:
46
Antal flickor: 38
Årskurs 8
Antal pojkar:
42
Antal flickor: 26
Årskurs 9
Antal pojkar:
Antal flickor:
Årskurs 10
Antal pojkar:
Antal flickor
2.3 Hur många av de elever som utvecklingsprojektet omfattade är berättigade till modersmålsundervisning?
35
2.3 Hur många lärare deltog i projektets genomförande?
3
3. Kontaktperson/projektledare för detta utvecklingsprojekt
Är kontaktperson/projektledare samma person som angavs i ansökan?
Ja
Nej
Namn
Ulrika Narling
Telefon (dagtid)
E-postadress
0702662347
[email protected]
Befattning
Rektor
Projektlängd
1 termin
2 terminer
4 terminer
Nulägesbeskrivning
Skolverket
Dnr 2010:1469
4. Nulägesbeskrivning
4.1 Fördjupade ni nulägesbeskrivning efter att bidrag beviljats?
Ja
Nej
Om Ja, vilka ytterligare aspekter lyftes fram och fördjupades i den reviderade nulägesbeskrivningen?
Vi gjorde ett förtest med hjälp av TIMSS och Formula matematik. Vi valde att utgå ifrån TIMSS
för att kunna jämföra vårt resultat med tidigare nationella resultat. Formula matematik är den
matematikbok vi arbetar med i skolan. Vi ville använda begrepp och typen av uppgifter som
eleverna var vana vid. Förtestet innehöll 9 frågor med blandade svårighetsgrad. Vi genomförde
förtestet för att se vilken kunskap eleverna hade kring ämnet och vad som kunde utvecklas.
På vilket sätt utgjorde nulägesbeskrivningen ett stöd i genomförandet av projektet?
Efter genomfört förtest märkte vi att det saknades grundläggande kunskap om areabegreppet. Det
eleverna framförallt hade svårt för på testet var en förståelse uppgift kring area samt beräkning av
arean på en triangel. Utifrån detta resultat började vi sedan planera vilken innehåll learning studyn
skulle innefatta.
5. Tidigare projekterfarenheter
5.1 Ingår detta utvecklingsprojektet i en tidigare påbörjad eller genomförd satsning på matematikundervisningen?
Ja, det är en fortsättning på ett projekt som genomfördes inom ramen för Matematiksatsningen
2009 eller 2010
Ja, det är en fortsättning på ett annat lokalt utvecklingsarbete i matematik
Nej
Om Ja, beskriv kort hur erfarenheterna från tidigare satsningar tagits tillvara.
Skolverket
Dnr 2010:1469
Syfte och mål
6. Mål
6.1 Beskriv hur ni arbetet mot de mål ni satte upp i er ansökan, under punkt 13.
Genom projektet har tid funnits till diskussiner och reflektioner. Lärarna har haft tid varje vecka
att ta fram gemensamma arbetssätt och har kunnat bollat med varandra och kommit på nya sätt
att presentera ett område. Vårt kortsiktiga mål var att våga släppa boken och börja hitta nya
arbetssätt. Genom Learning Studies har lärarna vågat mer och kännt att de varit tillsammans i en
förändring. Idag arbetar vi i högre grad med laborativ matematik på skolan. Likaså bidrog projetet
till att vi hade många bra diskussioner kring bedömning av matematik och hur vi inte ska fastna i
den summativa bedömningen.
6.2 Tvingades ni prioritera några av målen framför andra i er ansökan?
Ja
Nej
Om Ja, vilka mål prioriterades?
6.4 Vilka syften och långsiktiga mål för matematikunderviningen, enligt kursplanen i matematik, Lgr 11, har prioriterats i
utvecklingsprojektets genomförande. Ange högst tre syften/mål.
Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper ommatematik och
matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen
ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda
matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i
möten med matematiska mönster, former och samband.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa
problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleverna
ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska
situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med
grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet. Vidare ska eleverna
genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att kunna
undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka data.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra
matematiska resonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en
förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om
matematik i vardagliga och matematiska sammanhang.
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska sammanhang
där viktiga begrepp och metoder i matematiken har utvecklats. Genom undervisningen ska eleverna
även ges möjligheter att reflektera över matematikens betydelse, användning och begränsning i
vardagslivet, i andra skolämnen och under historiska skeenden och därigenom kunna se
matematikens sammanhang och relevans. utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna
tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och att använda matematik i olika situationer
6.5 Om projektet omfattar grundsärskolan eller träningsskolan, vilka delar av kursplanens syftestext har prioriterats?
6.6 Överensstämmer syften/mål ni angivna under 6.4 och 6.5 med punkten 14 i er ansökan?
Ja
Nej
Skolverket
Dnr 2010:1469
Om NEJ, kommentera kort.
Genomförande
7. Genomförda insatser
7.1 Vilka huvudsakliga insatser har ni genomfört i detta utvecklingsprojekt? Flera alternativ är möjliga.
Laborativ matematik/matematikverkstad
Utomhuspedagogik
Tema/ämnesövergripande arbete
Lesson study/learning study
Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) i undervisningen
Kompetensutveckling för lärare (t ex. studiecirklar, föreläsningar, kurser, studiebesök och
handledning)
Bedömning och/eller kartläggning av elevers kunskaper i matematik
Utveckla matematiknätverk (inom kommunen eller mellan årskurser)
Inköp av material (laborativt material, interaktiva tavlor, datorprogram, litteratur)
Annat, nämligen
8. Förändringar under projektets/arbetets gång
8.1 Anser ni att ni valde rätt insatser för att möta det behovet ni beskrev i er ansökan, under punkten 12?
Ja
I huvudsak
Delvis
Nej
Om Nej, beskriv gärna vilken typ av insats ni idag tycker att ni skulle ha valt.
9. Faktorer som påverkar utvecklingsarbetet
9.1 Vilken betydelse bedömer ni att följande faktorer har för ett framgångsrikt projekt och hur har det fungerat i praktiken för er?
Stöd från förvaltningsnivån/huvudmannanivån vid genomförandet av projektet
Mycket viktig
Helt oviktig
Hur har det fungerat i praktiken?
Mycket bra
Stöd från matematikutvecklaren vid genomförandet av projektet
Mycket viktig
Mycket dåligt
Helt oviktig
Hur har det fungerat i praktiken?
Mycket bra
Stöd från rektor vid genomförandet av projektet
Mycket viktig
Hur har det fungerat i praktiken?
Mycket dåligt
Helt oviktig
Skolverket
Mycket bra
Gemensam målbild hos lärarna i projektet
Mycket viktig
Dnr 2010:1469
Mycket dåligt
Helt oviktig
Hur har det fungerat i praktiken?
Mycket bra
Mycket dåligt
Ändamålsenlig roll- och ansvarsfördelning i projektet
Mycket viktig
Helt oviktig
Hur har det fungerat i praktiken?
Mycket bra
Tid för lärarna att fördjupa sig i utvecklingsarbetet är…
Mycket viktig
Mycket dåligt
Helt oviktig
Hur har det fungerat i praktiken?
Mycket bra
Mycket dåligt
Gemensamma forum för utveckling av arbetet i projektet är…
Mycket viktig
Helt oviktig
Hur har det fungerat i praktiken?
Mycket bra
Tillräckliga ekonomiska resurser för att driva projektet är…
Mycket viktig
Mycket dåligt
Helt oviktig
Hur har det fungerat i praktiken?
Mycket bra
Mycket dåligt
Tid för dokumentation, uppföljning och utvärdering är…
Mycket viktig
Helt oviktig
Hur har det fungerat i praktiken?
Mycket bra
9.2 Finns det andra faktorer som påverkat ert utvecklingsarbete?
Ja
Nej
9.3 Om Ja, ange vilka faktorer och beskriv på vilket sätt de påverkat ert utvecklingsarbete?
10. Externa kontakter
10.1 Bedömer ni att utvecklingsprojektet inneburit…
- att samarbetet med andra skolor utvecklats?
Ja
Mycket dåligt
Skolverket
Nej
- att samarbete och kontakter inom kommunen utvecklats?
Ja
Nej
- uppmärksamhet i media?
Ja
Nej
- ett ökat intresse från den politiska nivån i kommunen?
Ja
Nej
- att samarbete etablerats med något lärosäte, det regionala utvecklingscentrumet eller liknande?
Ja
Nej
Dnr 2010:1469
Skolverket
Dnr 2010:1469
Uppföljning och uppnådda resultat hittills
11. Uppföljning och utvärdering
11.1 Har ni systematiskt samlat information om utvecklingsprojektet?
Ja
Nej
11.2 Hur har ni dokumenterat ert arbete?
Skriftligen vid våra träffar som vi haft varje vecka. Likså har eleverna gjort tester som
dokumenterats och sen har vi filmat lektionerna som också kan ses som dokumentation.
11.3 På viket sätt har ni följt upp och utvärderat utvecklingsprojektet? Fler alternativ kan anges.
Genom en extern aktörs studier eller utvärdering
Genom undersökning av projektets betydelse för lärarna med hjälp av enkäter
Genom undersökning av projektets betydelse för lärarna med hjälp av intervjuer
Genom undersökning av projektets betydelse för lärarna med hjälp av fokusgrupper
Genom undersökning av elevernas resultat med hjälp av kunskapsprov
Genom undersökning av elevernas erfarenheter med hjälp av enkäter
Genom undersökning av elevernas erfarenheter med hjälp av intervjuer eller fokusgrupper
Rektor har genomfört klassrumsbesök med pedagogisk återkoppling till undervisande lärare
På annat sätt, nämligen
Nej, vi har inte genomfört någon av ovanstående undersökningar
11.4 Vilka resultat har ni funnit?
En learning study går ut på att förändra en letion för att få bättre resultat, alltså att hitta det bästa sättet att undervisa kring ett
visst område. Vi ser i efterhand ett tydligt samband mellan resultatförändingen och lektionens utformning. Den största
anledningen till förbättring är att vi blev bättre på att låta eleverna uttrycka sina tankar och svar. Detta gjorde vi genom att ställa
mer ”varför” frågor till eleverna. Detta gjorde att fler elever fick komma till tals och delta i diskussioner.
11.5 Övriga kommentarer kring ert arbete med uppföljning och utvärdering av utvecklingsprojektet
Vårt långsiktiga mål var att höja kvaliten på undervisningen så att fler elever ska nå målen i matematiken men också att de ska
nå högre resultat. Vi ser vid uppföljningen att vi har fått igång helt nya diskussioner kring matematiken och med hjälp av detta
utvecklar vi vår undervisning. Detta är vi övertygade om kommer att på lång sikt öka måluppfyllelsen för våra elever.
12. Erfarenheter
12.1 Har ni förändrat matematikundervisningen till följd av projektet?
Ja
Nej
Om JA, beskriv hur ni har förändrat undervisningen
Vi kommer lägga om gruppkonstelationer inför nästa år där det ska vara möjligt att i större
utrsträckning kunna arbeta laborativt med de elever som behöver det. Vi har sett att den
laborativa matematiken är väldigt viktigt för en djupare förståelse. Vi kommer också fortsätta att
ha vår gemensamma planering och reflektion. Likaså ska vi nu arbeta för att förbättra vår
formativa bedömning.
Om NEJ, kommentera kort varför
13. Fortlevnad
13.1 Har det gjorts några förändringar av organisation eller resursanvändning som kan ha betydelse för hur erfarenheter från
projektet tas tillvara?
Skolverket
Dnr 2010:1469
Ja
Nej
Om JA, på vilket hur?
Vi lägger mer resurser på matematiken framöver. Vi kommer också lägga resurs på lärare som
genomfört projektet att kunna vara handledare till lärare i övriga ämnen som ska genomföra ett
learningstudies projekt.
Om JA, vilka hinder, om några, kvarstår för det?
Det är en stor kostnad både i tid och i vikariekostnad. Ett projekt tar mycket tid om det ska
genomföras korrekt eftersom det kräver att man får tid att sitta tillsammans både i planering,
utförande och i dokumentation och reflektion.
Om NEJ, kommentera kort varför
14. Lärdomar och slutsatser
14.1 Sammanfatta och beskriv viktiga lärdomar och slutsatser som kan vara till stöd för fortsatt utvecklingsarbete i matematik.
Vi har fått igång ett för oss helt nytt samarbete mellan matematiklärarna. Nu gör vi gemensamma
planeringar och hjälps åt för att varje elev ska få den individuella hjälp som behövs för att nå
kunskapskraven. Vi har tagit in flera olika läromedel för att inte låsa oss vid en bok och vi har
också fått igång ett laborativt arbete. Vi upplevde att projektet tog mycket tid, tid som normalt
inte finns. Det vi diskuterat är dock att vi upplever att fördelarna är så stora av gemensam
planering att vi ska fortsätta med kontinuerliga planerings och reflektions träffar.
14.1 Finns det något mer om ert projekt som du vill beskriva och som vi inte har uppmärksammat i våra frågor?
Tack för din medverkan!
Skolverket
