Skolverket
Dnr 2010:1469
Redovisning av utvecklingsarbete
för att höja kvaliteten i
matematikundervisningen
Matematiksatsningen 2011
Mall för en kvalitativ redovisning av projekt som beviljades bidrag 2011
Skolverket
Dnr 2010:1469
Riktlinjer för redovisning av utvecklingsarbete i matematik,
Skolverkets Dnr 2010:1469
Matematiksatsningen 2011
Bakgrund
För att nå framgång måste ett utvecklingsarbete ta sikte på långsiktig och varaktig förbättring.
Oavsett vilka områden utvecklingsinsatserna i en kommun eller skola inriktas mot så måste
utvecklingsarbetet ta sin utgångspunkt i kunskap om hur systematiskt gransknings- och
förbättringsarbete kan bedrivas. Skolutveckling innebär att förändringar ska införlivas i den
enskilda skolans kultur och bli en naturlig del i vardagsarbetet. Detta är en process som kräver
uthållighet och tålamod.
Att granska och förbättra är delar i ett kvalitetssäkringssystem. För att kunna utveckla en
verksamhet och förbättra resultaten i den, är det nödvändigt att känna till vad det är som fungerar
bra och vad som fungerar mindre bra. Allt utvecklingsarbete måste därför starta i en granskning
och kartläggning av nuläget, en så kallad nulägesbeskrivning. Om det inte görs riskerar föreslagna
insatser att bli chansartade och det tänkta förbättringsarbetet kan rinna ut i sanden.
Det utvecklingsarbete som sätts igång bör ha en systematisk uppläggning och byggas upp inifrån,
gärna med utifrån kommande stöd och stimulans. Det innebär krav på tydliga samband och god
kommunikation mellan olika nivåer (politiker, förvaltningsledning, skolledning, arbetslag). Det
kräver också en hög delaktighet av dem som är närmast den verksamhet som ska utvecklas och
att de har ett reellt inflytande på utvecklingsarbetet. Tydlighet i fråga om hur utvecklingsarbetet
styrs och leds, vilka resurser som finns avsatta, hur utvecklingsarbetet följs upp och utvärderas
och inte minst vilka långsiktiga mål och syften som finns, är nödvändiga förutsättningar för att
önskade effekter ska uppnås.
Utdrag ur ”Att granska och förbättra kvalitet”. (Myndigheten för Skolutveckling, 2003)
Syftet med redovisningen
Redovisningen av det lokala utvecklingsarbetet har till syfte
o att stödja det lokala utvecklingsarbetet och
o att ge Skolverket en återkoppling, en lägesbild av de genomförda projekten
Formuläret är utformat för att få olika aspekter av utvecklingsarbetet belyst och vi önskar få både
bra och mindre bra resultat av arbetet beskrivet, vilket kan ge viktiga pusselbitar inför kommande
satsningar både lokalt och nationellt. Samtliga redovisningar blir tillgängliga genom Skolverkets
databas SIRIS och kan stimulera till erfarenhetsutbyte och samarbete mellan skolor och
huvudmän.
När du redovisar
Denna mall ska användas för att redovisa genomförda utvecklingsprojekt inom
Matematiksatsningen 2011. Varje utvecklingsprojekt beskrivs och redovisas separat. Den
huvudman som genomfört flera projekt ska redovisa dessa var för sig, och alltså lämna in flera
redovisningar.
Mallen ska sparas ner på den egna datorn innan den fylls i.
o Skriv text i de grå fälten, de expanderar när de fylls med text.
Skolverket
Dnr 2010:1469
o Kryssmarkera genom att klicka i aktuell ruta.
Datum för redovisning
Redovisningen ska fyllas i digitalt och skickas in digitalt via e-post till Skolverket. Redovisningen
ska döpas enligt [Huvudman, projektnummer], exempelvis ”Ale Kommun, 1”.
Den ifyllda mallen skicka via e-post till
[email protected]
Redovisningen ska vara Skolverket tillhanda senast
fredag den 7 september 2012, för de projekt som löper på ett läsår.
fredag den 6 september 2013, för de projekt som löper på två läsår.
Frågor?
För frågor kring redovisningen är du välkommen att vända dig till
Ia Envall
Telefon: 08-527 335 92
E-post: [email protected]
Skolverket
Dnr 2010:1469
Bakgrundsinformation
1. Uppgifter om skolhuvudmannen
Skolhuvudmannens namn
Projektnummer
Eksjö kommun
1
Namn på skolhuvudmannens företrädare (förvaltningschef eller motsvarande)
Katarina Norén
Telefon (dagtid)
E-postadress
070-3600769
[email protected]
Befattning
Utvecklingsledare/Rektor Eksjö kommun
2. Berörda skolor, elever och lärare
2.1 Vilka skolformer och hur många skolor omfattades av ert utvecklingsprojekt?
Grundskola
1
Grundsärskola
Specialskola
Sameskola
2.2 Hur många elever berördes av ert utvecklingsprojekt?
Årskurs 1
Antal pojkar:
5
Antal flickor: 7
Årskurs 2
Antal pojkar:
4
Antal flickor: 11
Årskurs 3
Antal pojkar:
7
Antal flickor: 8
Årskurs 4
Antal pojkar:
9
Antal flickor: 14
Årskurs 5
Antal pojkar:
9
Antal flickor: 8
Årskurs 6
Antal pojkar:
6
Antal flickor: 7
Årskurs 7
Antal pojkar:
Antal flickor:
Årskurs 8
Antal pojkar:
Antal flickor:
Årskurs 9
Antal pojkar:
Antal flickor:
Årskurs 10
Antal pojkar:
Antal flickor
2.3 Hur många av de elever som utvecklingsprojektet omfattade är berättigade till modersmålsundervisning?
2.3 Hur många lärare deltog i projektets genomförande?
10
3. Kontaktperson/projektledare för detta utvecklingsprojekt
Är kontaktperson/projektledare samma person som angavs i ansökan?
Ja
Nej
Namn
Ulrika Nilsson
Telefon (dagtid)
E-postadress
072-7128161
[email protected]
Befattning
Specialpedagog
Projektlängd
1 termin
2 terminer
4 terminer
Skolverket
Dnr 2010:1469
Nulägesbeskrivning
4. Nulägesbeskrivning
4.1 Fördjupade ni nulägesbeskrivning efter att bidrag beviljats?
Ja
Nej
Om Ja, vilka ytterligare aspekter lyftes fram och fördjupades i den reviderade nulägesbeskrivningen?
I enskilda samtal med varje lärare lyftes nuläget för just den läraren och klassen fram. Läraren
beskrev styrkor i sin undervisning men också vad han/hon behövde utveckla. Många kände att de
bedrev sin undervisning mer utifrån läroböckerna än kursplanen. De kände sig osäkra när det kom
till att bedöma elevernas kunskapsutveckling samt ville variera sin undervisning mer för att skapa
intresse.
På vilket sätt utgjorde nulägesbeskrivningen ett stöd i genomförandet av projektet?
Utifrån de enskilda samtalen sammanställdes gemensamma behov och utifrån dessa sattes mål
upp. Vi beslöt vilka åtgärder/aktiviteter som skulle vidtas.
I samtal med lärarna framkom följande behov...
… jobba mer med elevernas förståelse för matematiken, inom bland annat Taluppfattning och tals
användning
… få eleverna att tycka matematik är roligt och meningsfullt, visa att matematik finns i
verkligheten
… få eleverna att prata mer matte, kommunicera, i bland annat par och grupper
… jobba mer laborativt och undersökande med konkret material
… jobba mer med problemlösning
… använda spel i undervisningen
… knyta ihop de laborativa övningarna med den formella matematiken
… utgå mer från läroplan och kursplan i stället för läroboken vid planeringen av undervisningen
… bli bättre på att bedöma elevernas kunskaper i matematik
… köpa in mer konkret material
5. Tidigare projekterfarenheter
5.1 Ingår detta utvecklingsprojektet i en tidigare påbörjad eller genomförd satsning på matematikundervisningen?
Ja, det är en fortsättning på ett projekt som genomfördes inom ramen för Matematiksatsningen
2009 eller 2010
Ja, det är en fortsättning på ett annat lokalt utvecklingsarbete i matematik
Nej
Om Ja, beskriv kort hur erfarenheterna från tidigare satsningar tagits tillvara.
Skolverket
Dnr 2010:1469
Syfte och mål
6. Mål
6.1 Beskriv hur ni arbetet mot de mål ni satte upp i er ansökan, under punkt 13.
Vi formulerade om målen till följande:
* Skolan bedriver en varierad undervisning i matematik som ger eleverna möjlighet att utveckla alla
matematiska förmågor.
* Skolan bedriver en medveten matematikundervisning inom "Taluppfattning och tals
användning" för att undvika att skapa missuppfattningar hos eleverna.
Vårt arbete lades upp såhär:
- 3 "Föreläsningar" (Jörgen Fors (aug 2011), Ingrid Olsson (mars 2012) och Navet (aug 2012)) där
kunskaper inhämtades och laborativa aktiviteter prövades.
- Lärgruppssamtal, alla lärare samlades 2h varannan vecka under hela läsåret, och reflekterade kring
den egna undervisningen och nya kunskaper (från föreläsningar, litteratur...), provade tillsammans
på laborativa aktiviteter och tipsade varandra.
- Enskild handledning kring undervisningen, 1h varannan vecka. Planerade då en varierad och
genomtänkt undervisning.
- Köpte in laborativt material. Detta placerades lättillgängligt. En basuppsättning plockisar,
tärningar, tiobasmaterial, pengar... i varje klassrum samt två matematikskåp med mer material inom
olika områden.
- Studiecirkel kring boken ”Förstå och använda tal – en handbok” av Alistair McIntosh (skedde
också under lärgruppstid):
Vi läste, diskuterade och provade på bokens övningar.
Vi använde bokens diagnoser och lät resultatet ligga till grund för det fortsatta arbetet.
Vi använde boken vid planering av undervisningen.
- Alla lärare blev insatta i de nationella proven för år 3 och år 6 (skedde under lärgruppstid).
6.2 Tvingades ni prioritera några av målen framför andra i er ansökan?
Ja
Nej
Om Ja, vilka mål prioriterades?
Vi insåg att det på ett år var svårt att se förändringar i resultaten hos eleverna och siktade därför in oss
på undervisningen i stället. På sikt tror vi att vi kommer att märka av det på elevernas resultat.
6.4 Vilka syften och långsiktiga mål för matematikunderviningen, enligt kursplanen i matematik, Lgr 11, har prioriterats i
utvecklingsprojektets genomförande. Ange högst tre syften/mål.
Skolverket
Dnr 2010:1469
Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper ommatematik och
matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen
ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda
matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i
möten med matematiska mönster, former och samband.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa
problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleverna ska
även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska
situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med
grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet. Vidare ska eleverna
genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att kunna
undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka data.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra
matematiska resonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en
förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om
matematik i vardagliga och matematiska sammanhang.
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska sammanhang
där viktiga begrepp och metoder i matematiken har utvecklats. Genom undervisningen ska eleverna
även ges möjligheter att reflektera över matematikens betydelse, användning och begränsning i
vardagslivet, i andra skolämnen och under historiska skeenden och därigenom kunna se matematikens
sammanhang och relevans. utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den
egna förmågan att lära sig matematik och att använda matematik i olika situationer
6.5 Om projektet omfattar grundsärskolan eller träningsskolan, vilka delar av kursplanens syftestext har prioriterats?
6.6 Överensstämmer syften/mål ni angivna under 6.4 och 6.5 med punkten 14 i er ansökan?
Ja
Nej
Om NEJ, kommentera kort.
Projektet kom också att handla mycket om grundläggande matematiska begrepp och metoder.
Något vi tidigare kanske trodde vi var mycket mer samsynta och "duktiga" på.
Genomförande
7. Genomförda insatser
7.1 Vilka huvudsakliga insatser har ni genomfört i detta utvecklingsprojekt? Flera alternativ är möjliga.
Laborativ matematik/matematikverkstad
Utomhuspedagogik
Tema/ämnesövergripande arbete
Lesson study/learning study
Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) i undervisningen
Kompetensutveckling för lärare (t ex. studiecirklar, föreläsningar, kurser, studiebesök och
Skolverket
Dnr 2010:1469
handledning)
Bedömning och/eller kartläggning av elevers kunskaper i matematik
Utveckla matematiknätverk (inom kommunen eller mellan årskurser)
Inköp av material (laborativt material, interaktiva tavlor, datorprogram, litteratur)
Annat, nämligen
8. Förändringar under projektets/arbetets gång
8.1 Anser ni att ni valde rätt insatser för att möta det behovet ni beskrev i er ansökan, under punkten 12?
Ja
I huvudsak
Delvis
Nej
Om Nej, beskriv gärna vilken typ av insats ni idag tycker att ni skulle ha valt.
9. Faktorer som påverkar utvecklingsarbetet
9.1 Vilken betydelse bedömer ni att följande faktorer har för ett framgångsrikt projekt och hur har det fungerat i praktiken för er?
Stöd från förvaltningsnivån/huvudmannanivån vid genomförandet av projektet
Mycket viktig
Helt oviktig
Hur har det fungerat i praktiken?
Mycket bra
Stöd från matematikutvecklaren vid genomförandet av projektet
Mycket viktig
Mycket dåligt
Helt oviktig
Hur har det fungerat i praktiken?
Mycket bra
Stöd från rektor vid genomförandet av projektet
Mycket viktig
Mycket dåligt
Helt oviktig
Hur har det fungerat i praktiken?
Mycket bra
Gemensam målbild hos lärarna i projektet
Mycket viktig
Mycket dåligt
Helt oviktig
Hur har det fungerat i praktiken?
Mycket bra
Mycket dåligt
Ändamålsenlig roll- och ansvarsfördelning i projektet
Mycket viktig
Hur har det fungerat i praktiken?
Helt oviktig
Skolverket
Mycket bra
Tid för lärarna att fördjupa sig i utvecklingsarbetet är…
Mycket viktig
Dnr 2010:1469
Mycket dåligt
Helt oviktig
Hur har det fungerat i praktiken?
Mycket bra
Mycket dåligt
Gemensamma forum för utveckling av arbetet i projektet är…
Mycket viktig
Helt oviktig
Hur har det fungerat i praktiken?
Mycket bra
Tillräckliga ekonomiska resurser för att driva projektet är…
Mycket viktig
Mycket dåligt
Helt oviktig
Hur har det fungerat i praktiken?
Mycket bra
Mycket dåligt
Tid för dokumentation, uppföljning och utvärdering är…
Mycket viktig
Helt oviktig
Hur har det fungerat i praktiken?
Mycket bra
Mycket dåligt
9.2 Finns det andra faktorer som påverkat ert utvecklingsarbete?
Ja
Nej
9.3 Om Ja, ange vilka faktorer och beskriv på vilket sätt de påverkat ert utvecklingsarbete?
Initiativet till projektet togs på skolan och det underlättade att "få med alla på tåget". Graden av
inflytande var högt och det kändes meningsfullt. Det är inte säkert att det fungerat likadant om
någon utifrån bestämt att "det är dags att utveckla matematikundervisningen på er skola".
10. Externa kontakter
10.1 Bedömer ni att utvecklingsprojektet inneburit…
- att samarbetet med andra skolor utvecklats?
Ja
Nej
- att samarbete och kontakter inom kommunen utvecklats?
Ja
Nej
- uppmärksamhet i media?
Ja
Nej
- ett ökat intresse från den politiska nivån i kommunen?
Ja
Skolverket
Nej
- att samarbete etablerats med något lärosäte, det regionala utvecklingscentrumet eller liknande?
Ja
Nej
Dnr 2010:1469
Skolverket
Dnr 2010:1469
Uppföljning och uppnådda resultat hittills
11. Uppföljning och utvärdering
11.1 Har ni systematiskt samlat information om utvecklingsprojektet?
Ja
Nej
11.2 Hur har ni dokumenterat ert arbete?
Anteckningar har förts vid alla föreläsnings-, handlednings- och lärgruppstillfällen. Vid båda
terminssluten fick alla lärare svara på frågor skriftligt. Frågorna diskuterades också i hela kollegiet.
Vi utvärderade vad vi gjort , hur långt vi kommit och hur det fortsatta arbetet skulle se ut.
11.3 På viket sätt har ni följt upp och utvärderat utvecklingsprojektet? Fler alternativ kan anges.
Genom en extern aktörs studier eller utvärdering
Genom undersökning av projektets betydelse för lärarna med hjälp av enkäter
Genom undersökning av projektets betydelse för lärarna med hjälp av intervjuer
Genom undersökning av projektets betydelse för lärarna med hjälp av fokusgrupper
Genom undersökning av elevernas resultat med hjälp av kunskapsprov
Genom undersökning av elevernas erfarenheter med hjälp av enkäter
Genom undersökning av elevernas erfarenheter med hjälp av intervjuer eller fokusgrupper
Rektor har genomfört klassrumsbesök med pedagogisk återkoppling till undervisande lärare
På annat sätt, nämligen
Nej, vi har inte genomfört någon av ovanstående undersökningar
11.4 Vilka resultat har ni funnit?
När det gäller elevernas resultat har vi använt oss av diagnoserna i "Förstå och använda tal - en handbok", en på hösten och en
på våren. De flesta eleverna gjorde ett bättre resultat på våren.
Enkäter och intervjuer/samtal med lärarna visar att:
Alla lärare upplever att de är på väg mot att nå de uppsatta målen - de är mer medvetna om vad som kan ställa till problem och
hur lätt missuppfattningar kan uppstå och jobbar mer med att förklara och visa på olika sätt.
De bedriver också en mer varierad undervisning. I klasserna har man mer fokus på samtal och diskussioner (ord och begrepp) mer resonemang. Någon lärare menar att hon själv förändrat sitt vokabulär. I klasserna lyfter man fram olika lösningar och pratar
om hur man har tänkt.
Konkret material används i större utsträckning för att nå förståelse för olika moment.
Någon lärare upplever att intresset för att diskutera matematiska problem med varandra ökat hos eleverna. I någon klass ser
nästan alla elever fram emot mattelektionen när de ser dagsschemat.
Upplägget med föreläsningar, lärgrupper och handledning har varit uppskattat. Lärarna upplever det varierat och bra.
Handledningen har varit uppskattad för att man då fått diskutera just det man håller på med för tillfället. Man har haft någon att
"bolla med".
Flera lärare lärare tycker om att någon haft tid att leda projektet. Det har då varit tydligt uppstyrt. Att alla matematiklärare på
skolan deltagit har gjort att man sett en röd tråd i matematikundervisningen. Bra för mellanstadiet att se vad lågstadiet gör och
tvärtom.
Flera lärare hade velat prova uppgifter och aktiviteter ännu mer i kollegiet eftersom det är viktigt att ha gått igenom själv innan
man låter eleverna göra.
Lärarna vill också lära sig ännu mer om hur man jobbar med elever som inte har det så lätt.
11.5 Övriga kommentarer kring ert arbete med uppföljning och utvärdering av utvecklingsprojektet
12. Erfarenheter
Skolverket
Dnr 2010:1469
12.1 Har ni förändrat matematikundervisningen till följd av projektet?
Ja
Nej
Om JA, beskriv hur ni har förändrat undervisningen
Se 11.4 ovan.
Om NEJ, kommentera kort varför
13. Fortlevnad
13.1 Har det gjorts några förändringar av organisation eller resursanvändning som kan ha betydelse för hur erfarenheter från
projektet tas tillvara?
Ja
Nej
Om JA, på vilket hur?
Det laborativa materialet som köpts in är en förutsättning för att kunna arbeta på ett bra sätt med
matematiken. Varje klassrum har en grunduppsättning medan det finns mer områdesspecifikt
material i två skåp på skolan.
Vi kommer att ge stöd i matematik utöver de vanliga matematiklektionerna (ett fåtal elever åt
gången, intensivt i perioder).
Om JA, vilka hinder, om några, kvarstår för det?
Om NEJ, kommentera kort varför
14. Lärdomar och slutsatser
14.1 Sammanfatta och beskriv viktiga lärdomar och slutsatser som kan vara till stöd för fortsatt utvecklingsarbete i matematik.
Projektet har varit ett bra sätt att bedriva skolutveckling på. Det har varit bra att få en gemensam
grund och syn när det gäller matematik på skolan. Det är viktigt och intressant att lära av varandra
genom erfarenhetsutbyte.
Lärarens kunskaper när det gäller matematik är viktiga för att undvika missuppfattningar hos
eleverna.
Det är viktigt att ta sig tid att planera sin matematikundervisning och vara kreativ.
En varierad undervisning är viktig för att nå alla elever och för att träna alla förmågor.
Konkret material kan hjälpa elever att nå förståelse men måste också kopplas ihop med den
"formella" matematiken.
Det är viktigt att fortsätta det påbörjade utvecklingsarbetet och hålla diskussionen kring
matematikundervisningen levande. Vi behöver påminna varandra och vi har mer att lära.
14.1 Finns det något mer om ert projekt som du vill beskriva och som vi inte har uppmärksammat i våra frågor?
Tack för din medverkan!
Skolverket
