Skolverket
Dnr 2010:1469
Redovisning av utvecklingsarbete
för att höja kvaliteten i
matematikundervisningen
Matematiksatsningen 2011
Mall för en kvalitativ redovisning av projekt som beviljades bidrag 2011
Skolverket
Dnr 2010:1469
Riktlinjer för redovisning av utvecklingsarbete i matematik,
Skolverkets Dnr 2010:1469
Matematiksatsningen 2011
Bakgrund
För att nå framgång måste ett utvecklingsarbete ta sikte på långsiktig och varaktig förbättring.
Oavsett vilka områden utvecklingsinsatserna i en kommun eller skola inriktas mot så måste
utvecklingsarbetet ta sin utgångspunkt i kunskap om hur systematiskt gransknings- och
förbättringsarbete kan bedrivas. Skolutveckling innebär att förändringar ska införlivas i den
enskilda skolans kultur och bli en naturlig del i vardagsarbetet. Detta är en process som kräver
uthållighet och tålamod.
Att granska och förbättra är delar i ett kvalitetssäkringssystem. För att kunna utveckla en
verksamhet och förbättra resultaten i den, är det nödvändigt att känna till vad det är som fungerar
bra och vad som fungerar mindre bra. Allt utvecklingsarbete måste därför starta i en granskning
och kartläggning av nuläget, en så kallad nulägesbeskrivning. Om det inte görs riskerar föreslagna
insatser att bli chansartade och det tänkta förbättringsarbetet kan rinna ut i sanden.
Det utvecklingsarbete som sätts igång bör ha en systematisk uppläggning och byggas upp inifrån,
gärna med utifrån kommande stöd och stimulans. Det innebär krav på tydliga samband och god
kommunikation mellan olika nivåer (politiker, förvaltningsledning, skolledning, arbetslag). Det
kräver också en hög delaktighet av dem som är närmast den verksamhet som ska utvecklas och
att de har ett reellt inflytande på utvecklingsarbetet. Tydlighet i fråga om hur utvecklingsarbetet
styrs och leds, vilka resurser som finns avsatta, hur utvecklingsarbetet följs upp och utvärderas
och inte minst vilka långsiktiga mål och syften som finns, är nödvändiga förutsättningar för att
önskade effekter ska uppnås.
Utdrag ur ”Att granska och förbättra kvalitet”. (Myndigheten för Skolutveckling, 2003)
Syftet med redovisningen
Redovisningen av det lokala utvecklingsarbetet har till syfte
o att stödja det lokala utvecklingsarbetet och
o att ge Skolverket en återkoppling, en lägesbild av de genomförda projekten
Formuläret är utformat för att få olika aspekter av utvecklingsarbetet belyst och vi önskar få både
bra och mindre bra resultat av arbetet beskrivet, vilket kan ge viktiga pusselbitar inför kommande
satsningar både lokalt och nationellt. Samtliga redovisningar blir tillgängliga genom Skolverkets
databas SIRIS och kan stimulera till erfarenhetsutbyte och samarbete mellan skolor och
huvudmän.
När du redovisar
Denna mall ska användas för att redovisa genomförda utvecklingsprojekt inom
Matematiksatsningen 2011. Varje utvecklingsprojekt beskrivs och redovisas separat. Den
huvudman som genomfört flera projekt ska redovisa dessa var för sig, och alltså lämna in flera
redovisningar.
Mallen ska sparas ner på den egna datorn innan den fylls i.
o Skriv text i de grå fälten, de expanderar när de fylls med text.
Skolverket
Dnr 2010:1469
o Kryssmarkera genom att klicka i aktuell ruta.
Datum för redovisning
Redovisningen ska fyllas i digitalt och skickas in digitalt via e-post till Skolverket. Redovisningen
ska döpas enligt [Huvudman, projektnummer], exempelvis ”Ale Kommun, 1”.
Den ifyllda mallen skicka via e-post till
[email protected]
Redovisningen ska vara Skolverket tillhanda senast
fredag den 7 september 2012, för de projekt som löper på ett läsår.
fredag den 6 september 2013, för de projekt som löper på två läsår.
Frågor?
För frågor kring redovisningen är du välkommen att vända dig till
Ia Envall
Telefon: 08-527 335 92
E-post: [email protected]
Skolverket
Dnr 2010:1469
Bakgrundsinformation
1. Uppgifter om skolhuvudmannen
Skolhuvudmannens namn
Projektnummer
Nässjö kommun
2010:1469
Namn på skolhuvudmannens företrädare (förvaltningschef eller motsvarande)
Lars Edstrand
Telefon (dagtid)
E-postadress
0380-518000
[email protected]
Befattning
Skolutvecklingsledare
2. Berörda skolor, elever och lärare
2.1 Vilka skolformer och hur många skolor omfattades av ert utvecklingsprojekt?
Grundskola
1
Grundsärskola
Specialskola
Sameskola
2.2 Hur många elever berördes av ert utvecklingsprojekt?
Årskurs 1
Antal pojkar:
Antal flickor:
Årskurs 2
Antal pojkar:
Antal flickor:
Årskurs 3
Antal pojkar:
Antal flickor:
Årskurs 4
Antal pojkar:
Antal flickor:
Årskurs 5
Antal pojkar:
19
Antal flickor: 25
Årskurs 6
Antal pojkar:
21
Antal flickor: 18
Årskurs 7
Antal pojkar:
Antal flickor:
Årskurs 8
Antal pojkar:
Antal flickor:
Årskurs 9
Antal pojkar:
Antal flickor:
Årskurs 10
Antal pojkar:
Antal flickor
2.3 Hur många av de elever som utvecklingsprojektet omfattade är berättigade till modersmålsundervisning?
53
2.3 Hur många lärare deltog i projektets genomförande?
7
3. Kontaktperson/projektledare för detta utvecklingsprojekt
Är kontaktperson/projektledare samma person som angavs i ansökan?
Ja
Nej
Namn
Ann-Sofie Fritiofsson
Telefon (dagtid)
E-postadress
0380-518887
[email protected]
Befattning
Grundskollärare
Projektlängd
1 termin
2 terminer
4 terminer
Skolverket
Dnr 2010:1469
Nulägesbeskrivning
4. Nulägesbeskrivning
4.1 Fördjupade ni nulägesbeskrivning efter att bidrag beviljats?
Ja
Nej
Om Ja, vilka ytterligare aspekter lyftes fram och fördjupades i den reviderade nulägesbeskrivningen?
Vi genomförde tre diagnoser som vi sammanställde utifrån testmaterialet Diamant.
På vilket sätt utgjorde nulägesbeskrivningen ett stöd i genomförandet av projektet?
Resultaten av dessa diagnoser låg till grund för planeringen av vårt projekt.
5. Tidigare projekterfarenheter
5.1 Ingår detta utvecklingsprojektet i en tidigare påbörjad eller genomförd satsning på matematikundervisningen?
Ja, det är en fortsättning på ett projekt som genomfördes inom ramen för Matematiksatsningen
2009 eller 2010
Ja, det är en fortsättning på ett annat lokalt utvecklingsarbete i matematik
Nej
Om Ja, beskriv kort hur erfarenheterna från tidigare satsningar tagits tillvara.
Skolverket
Dnr 2010:1469
Syfte och mål
6. Mål
6.1 Beskriv hur ni arbetet mot de mål ni satte upp i er ansökan, under punkt 13.
Vi gjorde en gemensam lokal pedagogisk planering inför vårt arbete. Planeringen var
ämnesövergripande med geografi, bild, slöjd och idrott som övriga ämnena. Slöjdens och
idrottens lärare har ej angetts som deltagande i projektet men har varit positiva till att genomföra
vissa arbetsuppgifter i samråd med oss.
Vi har tillsammans lagt upp en arbetsgång för temat i matematik, geografi och bild som sedan
genomförts av respektive lärare. I planeringsarbetet har vi tyckt att det varit mycket givande att
diskutera de lektioner vi genomfört och efter våra möten har vi kunnat ta med oss varandras
erfarenheter och på så vis fördjupa det egna arbetet. Vi har vågat lämna de traditionella
läromedlen och istället sökt andra vägar till kunskapsinhämtning hos eleverna utifrån
kursplanernas syfte och mål.
Undervisningen och arbetet med geografi, bild, idrott och slöjd har bidragit till att elevernas
kunskaper för geometri har fördjupats och deras förståelse för området vidgats.
6.2 Tvingades ni prioritera några av målen framför andra i er ansökan?
Ja
Nej
Om Ja, vilka mål prioriterades?
- Eleverna ska visa goda resultat i geometri på de nationella proven 2012
- Att lärarna ska känna arbetsglädje och tillsammans våga pröva nya arbetsmetoder.
- Att eleverna ska känna tillit till sitt matematiska tänkande och utveckla ett större intresse för
matematik samt utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och
deras användbarhet.
6.4 Vilka syften och långsiktiga mål för matematikunderviningen, enligt kursplanen i matematik, Lgr 11, har prioriterats i
utvecklingsprojektets genomförande. Ange högst tre syften/mål.
Skolverket
Dnr 2010:1469
Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper ommatematik och
matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen
ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda
matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i
möten med matematiska mönster, former och samband.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa
problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleverna
ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska
situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med
grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet. Vidare ska eleverna
genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att kunna
undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka data.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra
matematiska resonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en
förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om
matematik i vardagliga och matematiska sammanhang.
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska sammanhang
där viktiga begrepp och metoder i matematiken har utvecklats. Genom undervisningen ska eleverna
även ges möjligheter att reflektera över matematikens betydelse, användning och begränsning i
vardagslivet, i andra skolämnen och under historiska skeenden och därigenom kunna se matematikens
sammanhang och relevans. utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den
egna förmågan att lära sig matematik och att använda matematik i olika situationer
6.5 Om projektet omfattar grundsärskolan eller träningsskolan, vilka delar av kursplanens syftestext har prioriterats?
6.6 Överensstämmer syften/mål ni angivna under 6.4 och 6.5 med punkten 14 i er ansökan?
Ja
Nej
Om NEJ, kommentera kort.
Genomförande
7. Genomförda insatser
7.1 Vilka huvudsakliga insatser har ni genomfört i detta utvecklingsprojekt? Flera alternativ är möjliga.
Laborativ matematik/matematikverkstad
Utomhuspedagogik
Tema/ämnesövergripande arbete
Lesson study/learning study
Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) i undervisningen
Kompetensutveckling för lärare (t ex. studiecirklar, föreläsningar, kurser, studiebesök och
handledning)
Bedömning och/eller kartläggning av elevers kunskaper i matematik
Skolverket
Dnr 2010:1469
Utveckla matematiknätverk (inom kommunen eller mellan årskurser)
Inköp av material (laborativt material, interaktiva tavlor, datorprogram, litteratur)
Annat, nämligen
8. Förändringar under projektets/arbetets gång
8.1 Anser ni att ni valde rätt insatser för att möta det behovet ni beskrev i er ansökan, under punkten 12?
Ja
I huvudsak
Delvis
Nej
Om Nej, beskriv gärna vilken typ av insats ni idag tycker att ni skulle ha valt.
9. Faktorer som påverkar utvecklingsarbetet
9.1 Vilken betydelse bedömer ni att följande faktorer har för ett framgångsrikt projekt och hur har det fungerat i praktiken för er?
Stöd från förvaltningsnivån/huvudmannanivån vid genomförandet av projektet
Mycket viktig
Helt oviktig
Hur har det fungerat i praktiken?
Mycket bra
Stöd från matematikutvecklaren vid genomförandet av projektet
Mycket viktig
Mycket dåligt
Helt oviktig
Hur har det fungerat i praktiken?
Mycket bra
Stöd från rektor vid genomförandet av projektet
Mycket viktig
Mycket dåligt
Helt oviktig
Hur har det fungerat i praktiken?
Mycket bra
Gemensam målbild hos lärarna i projektet
Mycket viktig
Mycket dåligt
Helt oviktig
Hur har det fungerat i praktiken?
Mycket bra
Mycket dåligt
Ändamålsenlig roll- och ansvarsfördelning i projektet
Mycket viktig
Helt oviktig
Hur har det fungerat i praktiken?
Mycket bra
Tid för lärarna att fördjupa sig i utvecklingsarbetet är…
Mycket dåligt
Skolverket
Mycket viktig
Dnr 2010:1469
Helt oviktig
Hur har det fungerat i praktiken?
Mycket bra
Mycket dåligt
Gemensamma forum för utveckling av arbetet i projektet är…
Mycket viktig
Helt oviktig
Hur har det fungerat i praktiken?
Mycket bra
Tillräckliga ekonomiska resurser för att driva projektet är…
Mycket viktig
Mycket dåligt
Helt oviktig
Hur har det fungerat i praktiken?
Mycket bra
Mycket dåligt
Tid för dokumentation, uppföljning och utvärdering är…
Mycket viktig
Helt oviktig
Hur har det fungerat i praktiken?
Mycket bra
9.2 Finns det andra faktorer som påverkat ert utvecklingsarbete?
Ja
Nej
9.3 Om Ja, ange vilka faktorer och beskriv på vilket sätt de påverkat ert utvecklingsarbete?
10. Externa kontakter
10.1 Bedömer ni att utvecklingsprojektet inneburit…
- att samarbetet med andra skolor utvecklats?
Ja
Nej
- att samarbete och kontakter inom kommunen utvecklats?
Ja
Nej
- uppmärksamhet i media?
Ja
Nej
- ett ökat intresse från den politiska nivån i kommunen?
Ja
Nej
- att samarbete etablerats med något lärosäte, det regionala utvecklingscentrumet eller liknande?
Ja
Nej
Mycket dåligt
Skolverket
Dnr 2010:1469
Uppföljning och uppnådda resultat hittills
11. Uppföljning och utvärdering
11.1 Har ni systematiskt samlat information om utvecklingsprojektet?
Ja
Nej
11.2 Hur har ni dokumenterat ert arbete?
Eleverna har arbetat med en mattelogg. Vid genomgångar har de antecknat och dokumenterat för
att sedan kunna gå tillbaka och använda sina anteckningar som kunskapsbank. Varje vecka har
arbetet utvärderats utifrån fasta frågeställningar om elevernas inlärning och arbetsinsatser.
Vi har fört minnesanteckningar över personalens arbetsmöten.
11.3 På viket sätt har ni följt upp och utvärderat utvecklingsprojektet? Fler alternativ kan anges.
Genom en extern aktörs studier eller utvärdering
Genom undersökning av projektets betydelse för lärarna med hjälp av enkäter
Genom undersökning av projektets betydelse för lärarna med hjälp av intervjuer
Genom undersökning av projektets betydelse för lärarna med hjälp av fokusgrupper
Genom undersökning av elevernas resultat med hjälp av kunskapsprov
Genom undersökning av elevernas erfarenheter med hjälp av enkäter
Genom undersökning av elevernas erfarenheter med hjälp av intervjuer eller fokusgrupper
Rektor har genomfört klassrumsbesök med pedagogisk återkoppling till undervisande lärare
På annat sätt, nämligen
Se arbetet med matteloggen här ovan.
Nej, vi har inte genomfört någon av ovanstående undersökningar
11.4 Vilka resultat har ni funnit?
Eleverna har blivit betydligt säkrare på de geometriska begreppen samt fått en större tillit till sitt matematiska tänkande. De har
visat större glädje och engagemang i sitt matematiska lärande. Genom det tematiska arbetet har eleverna fått större förståelse
för matematiken i vardagen.
Våra mål att eleverna skulle visa goda resultat på geomerti på de nationella proven 2012 har infriats.
11.5 Övriga kommentarer kring ert arbete med uppföljning och utvärdering av utvecklingsprojektet
Det har varit givande och utvecklande för oss pedagoger att få tillfällen att tillsammans planera, diskutera, genomföra och
utvärdera arbetet.
12. Erfarenheter
12.1 Har ni förändrat matematikundervisningen till följd av projektet?
Ja
Nej
Om JA, beskriv hur ni har förändrat undervisningen
Diskussionerna oss emellan har fungerat som kollegial handledning och kompetensutveckling
vilket har medfört att vi har känt oss säkrare i att förändra matematikundervisningen mot mer
lärarledda diskussioner och ett ämnesövergripande arbetssätt.
Om NEJ, kommentera kort varför
13. Fortlevnad
13.1 Har det gjorts några förändringar av organisation eller resursanvändning som kan ha betydelse för hur erfarenheter från
projektet tas tillvara?
Skolverket
Dnr 2010:1469
Ja
Nej
Om JA, på vilket hur?
Undervisningen har varit inriktad på att arbeta mer praktiskt och laborativt vilket vi kommer att
fortsätta med eftersom eleverna visar större förståelse för de matematiska begreppen.
Om JA, vilka hinder, om några, kvarstår för det?
Om NEJ, kommentera kort varför
14. Lärdomar och slutsatser
14.1 Sammanfatta och beskriv viktiga lärdomar och slutsatser som kan vara till stöd för fortsatt utvecklingsarbete i matematik.
* Tematiskt arbetssätt ger större förståelse
* Medvetna pedagogiska diskussioner i lärargruppen ger större trygghet för den enskilde
pedagogen.
* Elevernas matematiska tänkande utvecklas av att andra elever ger ord åt sina tankar i den
matematiska diskussionen i klassrummet.
* Laborativt och praktiskt arbetssätt ökar elevernas matematiska förståelse.
14.1 Finns det något mer om ert projekt som du vill beskriva och som vi inte har uppmärksammat i våra frågor?
Tack för din medverkan!
Skolverket
