Emma Wixe
Effekten av andelen utrikes födda på
ekonomisk tillväxt
En studie av Sveriges kommuner år 1995-2009
The impact of the share of foreign born on economic
growth
A study of the Swedish municipalities year 1995-2009
Nationalekonomi
C-uppsats
Termin:
Handledare:
VT 2013
Karl-Markus Moden
Sammanfattning
Runt om i världen sker det migration av människor från ett land till ett annat. I Sverige var
utrikes födda personer cirka 14 procent av totala befolkningen 2008. År 2060 beräknas denna
siffra stiga till 18 procent. Denna invandring kommer vara avgörande för fortsatt tillväxt och
välfärd i kommunerna då den infödda befolkningen i arbetsförålder förväntas minska på sikt.
Syftet med uppsatsen är att analysera hur den ekonomiska tillväxten i Sveriges kommuner
påverkas av andelen utrikes födda mellan år 1995 och 2009. Kvalitativt studeras vad som
påverkar utrikes föddas val av kommun och hur sysselsättningen ser ut för utrikes födda.
Sysselsättningen kan anta påverkas av de olika hindren som finns för invandrare att komma ut
på arbetsmarknaden, därför studeras även detta kvalitativt.
Metoden som används för att säkerställa bästa resultat är en multipel regressions analys.
Ekonomisk tillväxt mäts genom kvoten av sammanräknad förvärvsinkomst och de variabler
som antas påverka tillväxten är i regressionen: utrikes födda, sysselsättning, utbildningsnivå,
skattesats, befolkningsstruktur och initial sammanräknad förvärvsinkomst.
Slutsatsen för uppsatsen är att andel utrikes födda har en svagt positiv signifikant påverkan på
ekonomisk tillväxt. De kvalitativa slutsatserna är att det existerar olika hinder på
arbetsmarknaden och att dessa hämmar tillväxten genom bland annat låg sysselsättning. Val
av kommun beror främst på omständigheterna som förde personen till Sverige, men även
familjeband och den geografiska närheten.
ii
Abstract
Migration is common around the world, people move from one country to another. In Sweden
about 14 percent of the total population was foreign born in 2008. In 2060 this number is
expected to increase to 18 percent. This immigration will be essential for continued growth
and wealth in the municipalities when the native population, in working age, is expected to
decrease in the future.
The purpose of this paper is to analyze how economic growth in Sweden’s municipalities is
affected by the share of foreign born year 1995 to 2009. In a qualitative background study the
choice of municipality for foreign born will be analyzed and also how the employment
appears for foreign born. The employment can be assumed to be influenced by the various
barriers that exist for immigrants on the labor market. Therefore also barriers are studied
qualitatively in this thesis.
The method used in the thesis is a multiple regression analysis. Economic growth is measured
by the ratio of total earned income and the variables that are likely to impact on growth is:
foreign born, employment, education, tax rate, population structure and initial total earned
income.
The conclusion of the paper is that the share of foreign born has a weak positive significant
impact on economic growth. The qualitative conclusions are that there are various barriers to
the labor market that inhibits economic growth, mainly through low employment. The choice
of municipality to live in is mainly depending on the circumstances that brought the person to
Sweden, but also due to family ties and the geographic proximity.
iii
Innehållsförteckning
1.
Inledning.......................................................................................................................... 1
1.2
Bakgrund ..................................................................................................................... 1
1.3
Problemformulering, syfte och frågeställning ............................................................. 2
1.3.1
Syfte ............................................................................................................................. 2
1.3.2
Frågeställning .............................................................................................................. 3
1.4
Definitioner .................................................................................................................. 3
1.5
Metod ........................................................................................................................... 3
1.6
Avgränsningar ............................................................................................................. 4
1.7
Disposition ................................................................................................................... 5
2.
Bakgrund och utveckling av internationell migration ..................................................... 6
2.2
Vad påverkar val av kommun ...................................................................................... 6
2.3
Hinder på den svenska arbetsmarknaden..................................................................... 8
2.4
Sysselsättning ............................................................................................................ 11
2.4.1
Brister i och kommentar till sysselsättningsdata ....................................................... 13
3.
Tidigare studier och teori .............................................................................................. 14
3.2
Tidigare studier .......................................................................................................... 14
3.2.1
Befolkningstillväxt .................................................................................................... 14
3.2.2
Invandrares kunskap och potential ............................................................................ 16
3.2.3
Kostnader ................................................................................................................... 16
3.3
Ekonomisk tillväxt teori ............................................................................................ 17
3.3.1
Tillväxt teorier ........................................................................................................... 18
4.
Modell och Empiri ........................................................................................................ 22
4.2
Val av variabler ......................................................................................................... 22
4.2.1
Beroendevariabel ....................................................................................................... 22
4.2.2
Oberoende variabler .................................................................................................. 23
iv
4.3
Korrelationsanalys ..................................................................................................... 25
4.4
Regressionsanalys och hypotes ................................................................................. 26
4.5
Begränsningar/ brister i data ...................................................................................... 28
5.
Resultat och analys ........................................................................................................ 29
5.2
Deskriptiv statistik ..................................................................................................... 29
5.3
Resultat och analys .................................................................................................... 30
5.3.1
Modell 1 och 2: .......................................................................................................... 31
5.3.2
Modell 3 och 4: .......................................................................................................... 34
5.4
Diskussion ................................................................................................................. 34
6.
Slutsats .......................................................................................................................... 36
6.1 Uppslag till nya studier ................................................................................................... 37
Källförteckning: ....................................................................................................................... 38
Appendix .................................................................................................................................. 43
Figur- och tabellförteckning
Figur 2.1 Visar sysselsättningsgraden i Sverige under åren 1987- 2011. ................................ 12
Tabell 4.1 Korrelationsmatris ................................................................................................... 26
Tabell 5.1 Deskriptiv statistik över 288 kommuner mellan åren 1995-2009. .......................... 29
Tabell 5.2 Regressionsresultat. Beroendevariabel är sammanräknad förvärvsinkomst, alla
variabler är loggade och basår för tidsdummyvariablerna är 1995. Värdet inom parantes är
koefficienternas standard avvikelse. ........................................................................................ 31
v
1. Inledning
Denna första del i uppsatsen ger läsaren en övergripande bild av uppsatsens uppbyggnad och
innehåll.
1.2
Bakgrund
Med en växande globaliserad värld förflyttar sig både människor och kapital mellan länder.
Invandringen och utvandringen från ett samhälle till ett annat spelar stor roll för länders
arbetsmarknad och ekonomier. Denna förflyttning av människor är inte alltid välkommen,
globalt sett har allt fler främlingsfientliga partier tagit plats i flertalet regeringar runt om i
världen. I cirka hälften av Europeiska Unionens parlament finns främlingsfientliga partier.
(Bjurwald 2010). Även i Sverige har vi fått in ett främlingsfientligt parti i riksdagen. Detta
utan hänsyn till att vår befolkningstillväxt på lång sikt är beroende av invandring för att bland
annat kunna försörja den ökande gruppen av personer utanför arbetsför ålder, det vill säga
gamla och unga (Svenskt Näringsliv 2010, 10). Denna grupp ökar främst på grund av att vi
idag har en god ekonomisk tillväxt som medför att vi lever betydligt längre. Detta i
kombination med att den infödda befolkningen minskar för varje år påverkar det samhället
negativt när bland annat pensions- och hälsokostnaderna ökar. I jämförelse med de 22 rikaste
OECD-länderna har Sverige den högsta försörjningsbördan av denna grupp. 2010 var det 71
personer utanför arbetskraften som ska försörjas av 100 personer i arbetsförålder.
Försörjningsbördan
förväntas
öka
till
84
personer
per
100
personer
år
2030
(Regeringskansliet 2011, 10-26).
Från cirka 2015 och två decennier framåt kommer den aktiva befolkningen att minska,
samtidigt som medelarbetstiden förväntas falla (Eklund 2004, 85). Detta innebär att tillväxten
kommer att dämpas på sikt när sysselsättningen minskar. Utan invandring skulle även den
svenska befolkningen minska kraftigt på lång sikt. Det krävs cirka 2,1 barn per kvinna för att
en befolkning ska reproducera sig, idag ligger den svenska kvinnan under det (Svenskt
Näringsliv 2010, 10). Invandrarkvinnor har i genomsnitt en fruktsamhet som ligger cirka 35
procent (Hofsten 1982, 52) över den svenska kvinnans vilket gör att vi genom invandring kan
behålla en tillväxt i befolkningen (Svenskt Näringsliv 2010, 10). När humankapitalet finns
tillgängligt i samhället krävs det aktiva åtgärder inom bland annat integrations politik för att
öka sysselsättningen och minska de hinder som finns för utsatta grupper som invandrare och
1
ungdomar. Detta i sin tur leder till positiv påverkan på den ekonomiska tillväxten, för hög
sysselsättning i befolkningen är nödvändigt för tillväxt.
Migrationen till Sverige har förändrats över tiden. På 60- och 70-talet förflyttade sig
människor främst som arbetskraft i relativt homogena grupper. Från 1980-talet tills idag är
majoriteten flyktingar och anhöriginvandring och det är denna grupp som har störst problem
att komma in i samhället och på arbetsmarknaden (Madon och Fridholm, 3). Idag är
sysselsättningen bland invandrare betydligt lägre än runt 1960-talet och sysselsättningen
bland flyktingar och anhöriginvandrare är generellt sett lägre än för andra utrikes födda
(Regeringskansliet 2011, 3).
Under 2010 var nästan 15 procent av den svenska befolkningen födda utomlands, vilket
motsvarar cirka 1,4 miljoner (SCB). År 2060 beräknas de utrikes födda vara 18 procent av
befolkningen, cirka 2 miljoner (Svenskt Näringsliv 2010, 5). Detta gör uppsatsens ämne
högaktuellt och något som påverkar alla i samhället.
1.3
Problemformulering, syfte och frågeställning
Invandring är idag ett ämne som ofta nämns i media och politik. Åtskilliga studier och teorier
betonar de fördelar och nackdelar som ökad invandring för med sig, vilket ligger som grund
till dagens samhällsdebatter. Trots flera studier verkar det inte helt klart hur invandring
påverkar tillväxten. I uppsatsen studeras andelen utrikes födda i Sveriges kommuner. Denna
andel påverkas främst utav vilken kommun de nyanlända väljer att bosätta sig i. I uppsatsen
analyseras ett antal modeller vars resultat kan bidra till att svara på hur utrikes födda påverkar
ekonomisk tillväxt i kommunerna. Ingen tidigare funnen panelstudie har analyserat variabeln
andel utrikes födda i kommunerna och dess påverkan på sammanräknad förvärvsinkomst, som
använt tillväxtmått. Sammanräknad förvärvsinkomst påverkas direkt av den generella
sysselsättningsgraden i kommunen vilket i sin tur påverkas av befolkningsantalet.
Sysselsättningen i kommunerna beror också på hur omfattande hinder det finns på
arbetsmarknaden.
Flera tidigare studier motsätter varandra vilket gör att resultatet av denna uppsats
förhoppningsvis kan bidra något till debatten om hur de utrikes födda påverkar tillväxten.
1.3.1 Syfte
Syftet med denna uppsats är att analysera vilken effekt andel utrikes födda har på ekonomisk
tillväxt i Sveriges kommuner mellan år 1995 och 2009.
2
1.3.2 Frågeställning
Bakgrundsfrågor som kommer studeras kvalitativt under uppsatsens gång är;
-
Vad påverkar de utrikes föddas val av kommun?
-
Hur ser/har sysselsättningen sett ut för invandrare?
-
Vilka hinder finns det för invandrare på arbetsmarknaden som kan dämpa
påverkan på ekonomisk tillväxt?
1.4
Definitioner
I uppsatsen används ordet invandrare och utrikesfödd som synonymer. Det syftar till personer
som har ett annat födelseland än Sverige.
Enligt statistiska centralbyrån, SCB, definitioner på invandrare är det en person som har för
avsikt att stanna i Sverige i minst ett år. Det är bara personer som är folkbokförda som räknas
som invandrare. Invandrare enligt SCB är därför inte bara utländska medborgare utan kan
även vara svenska medborgare som flyttar hem.
Definitionen på utrikesfödd är enligt SCB (Brinkberg 2013) en person som har annat
födelseland men är folkbokförd i Sverige. Detta gäller dock ej barn som är födda utomlands
av en moder som var folkbokförd i Sverige.
Mer om de olika variablernas definitioner finns under delavsnitt 4.1.
1.5
Metod
Uppsatsen bygger på en panel av kommundata för åren 1995 till 2009. Den vanligaste
metoden för att studera ekonomisk tillväxt är idag regressionsanalyser (Persson och Skult
2011, 172). Därför används denna metod även i denna studie. Analysen bygger på en multipel
regressionsanalys med ett antal kontrollvariabler. Detta för att kunna jämföra effekten av
utrikes födda, som är studiens huvudintresse, med andra tillväxtvariabler och kunna förklara
dess påverkan på ekonomisk tillväxt bättre.
Som mått på ekonomisk tillväxt används sammanräknad förvärvsinkomst och som oberoende
variabler studeras; andel sysselsatta, utbildningsnivå, andel utrikes födda, befolkningsstruktur,
skattesats samt initial sammanräknad förvärvsinkomst.
En korrelationsanalys där korrelationskoefficienten (R) beräknas mellan de olika variablerna
kommer analyseras. Även determinationskoefficient R2 kommer belysas. Genom R2-värdet
3
går det utläsa hur stor andel av variationen i beroendevariabeln som kan förklaras av de
oberoende variablerna (Lind, Marchal och Wathen 2012, 521).
Uppsatsens kvantitativa studie är gjord med ekonometriska metoder som analyserar
sekundärdata hämtad från SCB. Data som används är baserad på årsdata och de statistiska
program som används är Stata samt Excel.
1.6
Avgränsningar
Det finns vissa avgränsningar i denna uppsats som bör nämnas. Den största avgränsningen är
den valda tidsperioden på 15 år, 1995 till 2009. Främsta anledningen till denna
årsavgränsning är brist på data på kommunnivå. Detta har även till viss del påverkat val av
variabler i analysen. Det skedde även år 1990/91 förändringar i skattereformen som gör det
svårt att jämföra inkomststatistik med tidigare år. Eftersom måttet på ekonomisk tillväxt som
används i uppsatsen är inkomstbaserat är detta viktigt att ta hänsyn till. Innan 1991 mättes
bara sammanräknad inkomst. Men från året 1991 och framåt mäts inkomststatistiken genom
sammanräknad förvärvsinkomst. SCB menar att från och med 1991 är det god kvalitet på data
och den är jämförbar mellan åren, vilket är viktigt i studien (SCB 2010).
På grund av att tillgängligheten till data på kommunnivå var bristfällig har variablerna i
regressionen påverkats. En av variablerna är självklart andel utrikes födda, men ett antal
kontrollvariabler kommer finnas med (Beskrivs i del 4.1). Att andelen sysselsatta utrikes
födda inte används som en variabel beror också på brist på data. Därför används den generella
sysselsättningsandelen i stället som en oberoende variabel. Det innebär att vid liknande
studier men med andra oberoende variabler finns det möjlighet att resultatet skiljer sig.
Det finns flera teorier om mått på ekonomisk tillväxt, det som används i denna studie är
sammanräknad förvärvsinkomst. Detta främst på grund av att det även här var viss brist på
data. Ofta används landets bruttonationalprodukt, BNP som mått på ekonomisk tillväxt. För
att beräkna BNP finns det tre kända metoder varav inkomstmetoden är en av dessa.
Sammanräknad förvärvsinkomst kan därför ses ett tillförlitligt mått på ekonomisk tillväxt
utifrån inkomstmetoden. Denna metod går ut på att summera alla producentinkomster. De
andra två metoderna är utgiftsmetoden och produktionsmetoden.
Optimalt för studien hade varit att använda flera välståndsmått, då BNP inte enbart är rättvist
som ett mått på levnadsstandard. I det rena BNP måttet utesluts bland annat flera varor och
tjänster vilket gör att man ska vara försiktig med den när man mäter välfärd. Till exempel så
4
inkluderas inte hushållsarbete och den svarta marknaden för varor och tjänster. BNP är ändå
ett mått som används flitigt för att mäta produktion i en ekonomi och ett lands materiella
välstånd (Eklund 2004, 13-16).
I uppsatsen görs det ingen åtskillnad mellan arbetskraftsinvandrare och flyktingar utan alla
antas kunna jobba. Det studeras bara andel utrikes födda, hur hela denna grupp i varje
kommun påverkar ekonomisk tillväxt. Detta kan därför visa ett annat resultat än att bara titta
på arbetskraftsinvandring.
Idag finns det 290 kommuner i Sverige, men i studien studeras 288 av dessa. Detta då
Nykvarn kommun bildades 1998 utifrån Södertälje kommun. Samt Knivsta kommun bildades
2002 från Uppsala kommun. För att nå bästa resultat räknas inte dessa två nya kommuner med
utan de har beräknats ihop med respektive ursprungskommun, Södertälje och Uppsala.
1.7
Disposition
Uppsatsen är indelad i mindre kapitel för att enkelt kunna följa med i studien. Kapitel 2
behandlar genomgående hur internationell migration ser och har sett ut genom åren. Bland
annat studeras vilka hinder som finns och sysselsättning för invandrare. I kapitel 3 analyseras
tidigare studier om invandring samt övergripande teori angående ekonomisk tillväxt. Kapitel
2 och 3 ligger som grund för uppsatsens resterande delar.
I kapitel 4 studeras modell och empiri. De olika variablerna gås igenom och brister i data
analyseras.
Uppsatsen följs sen med ett avsitt om resultat, analys och diskussion kapitel 5. Här finns data
på deskriptiv statistik samt resultatet av regressionen. I analys- och resultat delen följer en
diskussion om vad empirin visar, samt eventuella samband och mönster. Under
diskussionsdelen följer en diskussion om det framkomna resultatet från de statistiska
undersökningarna, samt jämförelse med tidigare forskning inom ämnet. Kapitel 6 innehåller
uppsatsens slutsats som kortfattat beskriver vad uppsatsen studerat och dess framkomna
resultat. Här finns även uppslag till nya studier.
5
2. Bakgrund och utveckling av internationell migration
I denna del får läsaren en inblick i hur de utrikes föddas position i samhället ser ut idag. Men
först en internationell utblick för att ge kontext till migration till Sverige.
Under 1800-talet var det utvandring som dominerade i större delen av Europa. Mellan åren
1815 och 1870 skedde en massmigration från Europa främst på grund av det förändrade
ekonomiska och sociala livet. Det var landsortsbefolkningen som stod för den stora gruppen
migranter då lantbruk blev svårt att försörja sig på, på grund av befolkningsökningen
(Kenwood och Lougheed 1996, 62). På 1880- talet utvandrade cirka 20 procent av den
svenska befolkningen till Amerika.
Sverige har sedan långt tillbaka i tiden varit ett öppet land för invandring, det vill säga ett land
som tillåter in och utvandring (Hofsten 1982, passim). Runt år 1900 var mindre än en procent
av befolkning född utomlands jämfört med till exempel 2008 då motsvarande siffra låg runt
14 procent. 2060 antas denna andel öka till 18 procent av befolkningen (SCB 2009:1, 11). I
Sverige har vi överlag haft ett invandringsöverskott sedan slutet på andra världskriget
(Hofsten 1982, 84). Att vi haft ett överskott kan tänkas bero på att Sverige inte bara är ett
öppet land utan även tryggt att leva i. De största påverkande faktorerna för flytt från
födelselandet är ekonomiska konjunkturer, globalisering, oro i delar av världen, krig, samt
invandringspolitik.
Migranters födelseländer har varierat över tiden. På 1960-talet var invandringen stor från
Finland medan under 1990-talet från forna Jugoslavien. Under de senaste åren har en stor del
av invandrarna sitt ursprung i Polen och Irak (SCB 2009:1, 13-15). De utrikes födda i Sverige
kommer även från våra grannländer och övriga länder i EU. Detta främst på grund av att
personer som, enligt EG-fördraget, tillhör något av medlemsländerna får röra sig fritt över
dessa gränser (EU-upplysningen 2013).
2.2
Vad påverkar val av kommun
Var invandrare bosätter sig i Sverige påverkas av omständigheterna som förde en till det nya
landet. Den arbetskraftsinvandring som skedde på 1970 talet ledde till att befolkningen ökade
i de små industri- och bruksorterna (SCB 2010).
För asylsökande personer utan några kontakter eller tillgång till boende är det idag
Arbetsförmedlingen som hjälper till med bosättningen. Innan 2010 var det Migrationsverket
som skötte detta. 1985 till 1994 använde sig Migrationsverket av ”hela Sverige-strategin” vid
6
placering av flyktingar. Denna strategi innebar att de nyanlända inte själva fick välja ort att
bosätta sig i under ansökningstiden för uppehållstillstånd. Strategin höll inte i längden då
personerna oftast valde att flytta från orten till storstadsregionerna så fort de fick
uppehållstillstånd (SCB 2008:4).
De kommuner som idag tar emot asylsökande får ersättning av Migrationsverket beroende på
hur omfattande mottagandet är (Regeringskansliet 2013). Även länsstyrelserna kan ge
ersättning till kommunerna för att de skapar och utvecklar möjligheter för de nyanlända
(Länsstyrelsen). Detta kan antas påverka var i landet utrikes födda bosätter sig.
Migrationsverket har dock fortfarande ansvar för placering av kvotflyktingar 1 och enstaka
ensamhushåll där ingen2 har rätt till den så kallade etableringsplanen som hjälper nyanlända
ut i samhället. Etableringsformen (2010) kan kortfattat beskrivas som en reform som ska
påskynda processen ut till arbetsmarknaden och samhället för de nyanlända. De nyanlända
ska få det personliga stöd som behövs utefter dennes förutsättningar. För att lyckas med detta
har reformen mål som omfattar kommunerna, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelserna,
Försäkringskassan och Migrationsverket (Sveriges kommuner och landsting 2011).
Utifrån data från SCB går det utläsa att majoriteten av de utrikes födda i norra Sverige
kommer från Finland. Detta kan antas bero på den geografiska närheten. Till exempel hade
Norrbottens län år 1995 en utlandsfödd befolkning på 19149 personer, av dessa var 12419
personer från Finland. Kommuner nära gränsen till Norge uppvisar liknande trender. Malmö
däremot som hade en utlandsfödd befolkning på 50508 personer för samma år kom
majoriteten från ”övriga Europa” det vill säga utanför Norden. Ett stort antal kom från
Jugoslavien, Polen och Bosnien- Hercegovina.
I data från SCB ses förändringar över tiden i antal utrikes födda i kommunerna. I flera mindre
kommuner ses en minskning av utrikes födda medans det skett en ökning i bosättningen i de
större kommunerna och storstäderna (SCB 2010, Integration: rapport 3). En undersökning
gjord av SCB visas att arbetskraftsinvandrare främst väljer att bosätta sig i storstäder (SCB
2008:4, 61). Detta på grund av det ökade arbetsutbudet och att fler, speciellt yngre, vill
1
Kvotflykting är en person som är registrerad hos FN.s flyktingorgan UNHCR. Sverige är ett av cirka 25 länder som tar emot
dessa kvotflyktingar.
2
Personer mellan 20-64 år som har fått uppehållstillstånd har rätt till etableringsreformen. Även personer i åldern 18-19 som
inte har föräldrar i Sverige samt vissa anhöriga till nyanlända.
7
maximera sin inkomst genom att ha flera arbeten samtidigt, vilket är enklast där det finns flest
jobb och många serviceyrken som söker lågutbildad arbetskraft. På grund av ersättningen som
Migrationsverket delar ut borde de mindre kommunerna med sämre ekonomi och tillväxt vara
mer angelägna att locka till sig nyanlända för att få arbetskraft.
Vad gäller flyktingmottagande i kommuner så har borgligt styre en negativ påverkan på
mottagandet. Däremot finns ett positivt samband mellan flyktingmottagandet och andelen
tidigare utländska medborgare i kommunen (Andersson och Vassberg 2007). Det antas att
även andel utrikes födda ökar i de kommuner som redan har flera utrikes födda då de förvänts
att invandrare dras till de kommuner där flera från samma ursprungsland och släktingar redan
bor.
2.3
Hinder på den svenska arbetsmarknaden
”Diskriminering i arbetslivet är inte bara en orättvisa som drabbar den enskilda människan
som far illa. Diskriminering leder till ojämlikhet och till att vissa grupper får fördelar och
vinster, medan andra grupper missgynnas och förlorar” (de los Reyes 2008, 2)
Alla människor, oberoende av bakgrund, hudfärg, modersmål eller religion, ska ha rätt till
arbete, rätt till jämställda löner, arbetsvillkor och anställningsvillkor. Så är inte fallet idag, då
ett hinder för många utlands födda är diskriminering. Tidigare forskning har visat på att
diskriminering sker mot personer som avviker från den svenska bilden av ”svenskhet” många
har. Det vill säg till exempel en person med ”konstiga” kläder, utländsk namn, mörk hudfärg
eller en brytning i talet. (de los Reyes 2008, passim)
Etniska skillnader finns inte bara vid inträde till arbetsmarknaden utan även när det gäller
villkor och löner. Det är även stora skillnader i anställning mellan inrikes och utrikes födda
män och kvinnor. Denna typ av diskriminering drabbar inte bara de som är födda utomlands
utan studier visar på att även barn, födda i Sverige, med föräldrar som har invandrat
diskrimineras. När dessa barn och ungdomar vet om att de kan eller kanske kommer bli
diskriminerade i framtiden sjunker viljan att utbilda sig vidare efter gymnasiet (de los Reyes
2008, passim). Detta är oroväckande då det finns cirka 250000 barn i Sverige med just två
utrikes födda föräldrar. Vanligast är föräldrar från Irak och forna Jugoslavien (Raneke 2013).
Utan utbildning förloras viktig arbetskraft.
En annan studie som behandlar och visar resultat på att etnisk diskriminering finns på
arbetsmarknaden är en studie av Carlsson och Rooth (2007). Denna studiens handlingssätt går
8
ut på att skicka identiska ansökningar till arbetsgivarna, där enbart namnet skiljer dem åt.
Genom detta går det se om arbetsgivarna föredrar ansökningar med typiskt svenska namn
eller de med typiskt arabiskt (Mellanöstern, Afrika) namn. Resultatet i studien visar på tydlig
diskriminering mot personerna med utländska namn. Totalt sökte de 1552 jobb i
undersökningen och utav dessa kallades ansökan med svenskt namn och arabisk namn 239
gånger. 217 gånger kallades bara den ansökan med svenskt namn och endast 66 gånger
kallades enbart den med arabiskt namn.
I undersökningen kommer de fram till två egenskaper som är korrelerade med olikbehandling
vid ansökningen. Det första är om den rekryteringsansvarige är en man har en ansökan med
svenskt namn 6 procent högre chans att komma på intervju. Detta kan kopplas samman med
preferensbaserad diskrimination. Men diskriminering vid jobbsökningar behöver inte bara
ske genom att arbetsgivaren inte vill anställa vissa grupper. Det kan även vara så att kunder
och andra anställda är negativa till gruppen i fråga (Rooth och Åslund 2004:14, 9). Den andra
egenskapen är om antalet anställda är mindre än 20 personer på arbetsplatsen. Då är
sannolikheten att en ansökande med arabiskt namn kallas till intervju fem procentenheter
lägre än en ansökan med svenskt namn. Detta kan orsakas på grund av statistisk
diskriminering som innebär exempelvis att en arbetsgivare väljer bort en person på grund av
att denne tillhör en viss grupp av människor som kanske har en negativ stämpel.
Arbetsgivaren utgår från förutfattade meningar vilket gör att personen därmed inte bedöms
utefter dennes personliga kunskap utan efter gruppens. Denna diskriminering uppkommer
pågrund av bristande information om den enskilde. Men ju mer detaljrik ansökan är ju mer
minimeras den statistiska diskrimineringen. Dock är det svårt i en skriftlig ansökan att
beskriva kunskapen i svenska språket.
Gary Beckers teori om preferensbaserad diskriminering som nämnts tidigare innebär att en
arbetsgivare väljer en typ av arbetare framför en annan. Till exempel kan arbetsgivaren välja
att anställa en vit person med kostnaden Ww. Där W står för wage och w för white. Motsats till
en svart person med kostnaden WB. Om arbetsgivaren preferens diskriminerar mot svarta så
agerar han som om den svarta kostar WB(1+d). Då d, diskriminerings koefficient, är ett
positivt nummer. Kostnaden som arbetsgivaren får för att anställa en svart arbetare blir då
högre än den faktiska kostnaden (Borjas 2010, 367).
Det finns även andra hinder på arbetsmarknaden, även om diskriminering är den som ofta
talas om och studeras. Bland annat kan det finnas hinder med den kunskapen invandrarna har
9
med sig. Problem med att validera denna kunskap så att den passar det svenska systemet och
samhället. Många invandrare, kanske främst flyktingar saknar viktiga betyg och intyg som
kan bevisa deras utbildning. I en undersökning från 2007 är invandrarna3överrepresenterade i
de yrken som inte kräver utbildning och betydligt underrepresenterade i de yrken som kräver
högre utbildning. Även denna studie visar att det finns vissa hinder på arbetsmarknaden för
invandrare, vilket gör det svårare för invandrare att få yrken i en högre position. Bland annat
beror det på den kunskapsfälla som nämns över och att. Trots att länderna i undersökningen
ligger inom EU beskrivs språkskillnaderna som ett stort problem, även diskriminering finns
med som en orsak (Andersson och Hammarstedt 2012).
Ett annat ämne som bör nämnas inom kategorin hinder är rasism. Rasism kopplas ofta med
religion och biologi men idag finns det även en kulturell rasism, ”rasism utan raser”.
Förespråkare för denna typ av rasism menar att det är de kulturella skillnaderna som skiljer vi
och dem åt. De anser att personer från vissa kulturer inte kan leva tillsammans utan att
konflikter uppstår. Alla som anses avvika från den svenska kulturen kan utsättas för rasism.
De som drabbas mest är de personer med afrikansk bakgrund enligt en rapport från
integrationsverket 2007 (de los Reyes 2008, 10).
Ett annat hinder för de nyanlända är den bristande integrationen som finns i Sverige.
Forskning (Szulkin 2012) visar att Sverige är sämst i Europa på integration. Han menar att de
dåliga siffrorna är ett resultat av att Sverige tar emot relativt många flyktingar jämfört med de
andra länderna och att det i Sverige inte finns tillräckligt med okvalificerade jobb.
Regeringens etableringsreform som infördes 2010 som ska påskynda processen att komma ut
i samhället får av Stadskontoret (2012:22) som gjorde en utvärdering av reformen 2012 kritik
på några punkter. Överlag menar de att det fortfarande tar för lång tid för nyanlända att få
hjälp och i sin tur komma ut i arbetslivet. Även samordningen i de berörda verksamheterna
behöver förbättras.
Dessa hinder påverkar den faktiska och potentiella effekten på landets ekonomiska tillväxt.
Länder tjänar på att ha så små hinder som möjligt så att migranter kommer ut på
arbetsmarknaden och i sysselsättning (Palmqvist 2007, 40).
3
I denna undersökning kom invandrarna från EU:s 10 nya medlemsländer 2004; Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Malta,
Polen, Slovenien, Slovakien, Ungern och Tjeckien.
10
2.4
Sysselsättning
Sysselsättningen är avgörande för ett lands ekonomi. Detta på grund av att den offentliga
sektorns ekonomi påverkas direkt genom skatteintäkter (SCB 2011:3). Om arbetslösheten är
hög bidrar det till lägre produktion vilket minskar inkomsterna för samhället. Arbetslöshet
kan också innebära välfärdsförluster då de arbetslösa drabbas både fysiskt och psykiskt som
påverkar dess välbefinnande. Det är arbetsmarknadspolitiken som påverkar sysselsättningen
och arbetslösheten. Är inte denna aktiv med åtgärder som förbättrar de arbetslösas
sysselsättningsmöjligheter ökar arbetslösheten (Persson och Skult 2011, 111).
Invandrarna är den grupp som blev hårt drabbade av krisen på 1990-talet. Som ses i Figur 2.1
ökade sysselsättningen en aning under 2000-talet, dock är mängden arbetslösa kvinnor
fortfarande väldigt hög.
Under den senare krisen 2009 drabbades i stort sett hela arbetsmarknaden lika. Men även här
fick invandrare och ungdomar dra ett tungt lass då det kan antas att de sedan har det svårt att
komma tillbaka in på arbetsmarknaden. Överlag är det dessa två grupper som har det svårast
på arbetsmarknaden. I och med att invandringsantalet var högre under 2000- talet blev
effekterna av krisen större då fler drabbades. Sysselsättningsandelen blev då mindre och
arbetslösheten ökade (SCB 2011:3).
I jämförelse med andra OECD länder var Sverige ett av länderna vars sysselsättning sjönk
mest. Dock ligger den svenska sysselsättningsnivån över genomsnittet i OECD länderna4.
Något som skiljer Sverige från de flesta andra länderna är att skillnaden i sysselsättningsgrad
mellan män och kvinnor är liten men att skillnaden mellan invandrare och infödda är stor. Att
skillnaden i sysselsättning är så stor kan ha att göra med att Sverige tar emot en stor andel
flyktingar och att många invandrare enbart stannar i Sverige kortare perioder. En förändring i
sysselsättningen har dock skett de senaste åren. 1995 var skillnaden mellan inrikes och utrikes
föddas sysselsättning över 25 procentenheter i jämförelse med 12 procentenheter 2009
(Regeringskansliet 2011, passim).
Den ökade invandringen till Sverige gör att befolkningsantalet, arbetskraften och sysselsatta
också ökar. I och med att sysselsättningen är tämligen låg för de utrikes födda gör detta att
4
2009 var Sveriges sysselsättningsgrad 72.2% och genomsnittet i OECD 64,8% .
11
sysselsättningsandelen i hela befolkningen minskar (SCB 2011:3). Något som påverkar
sysselsättningen bland invandrare är tiden man bott i Sverige. Ju längre tid personen bott i
landet ju större är överlag sysselsättningen. Språk, kultur, geografrisk närhet till moderslandet
kön, ålder, var bosättning sker i Sverige och migrantens ursprungsland spelar även det roll för
sysselsättningen (Regeringskansliet 2011).
Figur 2.1 Visar sysselsättningsgraden i Sverige under åren 1987- 2011.
Sysselsättningsgraden i tabellen baseras på 20-64 åringar mellan 1987-2009 och 16- 64år från
2009 (Migrationsinfo 2012). Det syns tydligt hur de utrikes födda blev påverkade av krisen på
1990- talet då sysselsättningsgraden sjönk rejält. Även finanskrisen ger en minskning i
sysselsättningen vid 2009 men påverkade både inrikes födda och utrikes födda snarlikt.
År 2007 var 386937 utrikes födda personer i åldern 20-64 år ej sysselsatta av dessa hade cirka
100000 eftergymnasial utbildning vilket ger runt 25 procent. Detta i jämförelse med den
infödda befolkningen som var cirka 800000 personer ej sysselsatta varav drygt 217000
personer hade eftergymnasial utbildning, cirka 27 procent (Svenskt Näringsliv 2010). Det är
viktigt för vår ekonomiska utveckling att all utbildad arbetskraft tas tillvara. För att öka
sysselsättningen är det viktigt med bra och växande entreprenörs- och företagsklimat. Det är
närningspolitikens uppgift att skapa bra förutsättningar så att fler jobb och fler företag bildas
(Regeringskansliet 2011). Något som kan göra att sysselsättningen bland utrikes födda ökar är
regeringens etableringsreform som infördes 2010 (Sveriges kommuner och landsting).
12
2.4.1 Brister i och kommentar till sysselsättningsdata
I tabellen ovan används data från SCB, den kan överlag ses som god men just vid data
gällande utrikes födda finns det vissa brister. Den största bristen som påverkar
sysselsättningen är bristande registrering av utvandring ur Sverige. Detta medför att gruppen
utrikes födda får sämre siffror än de borde ha.
Det finns även brister i sysselsättningsstatistiken från SCB då många personer gränspendlar
vid gränserna till Finland, Norge och Danmark (SCB 2010).
Att jag har valt att titta närmare på sysselsättningen i denna del framför arbetslösheten beror
på att de flesta artiklar som behandlar invandring studerar främst sysselsättningen. Nackdelen
med att bara titta på sysselsättningsgraden är att den inte säger något om personen vill ha ett
jobb eller inte. En person som är arbetslös är bara den som aktivt söker jobb (AMS 2007, 18).
13
3. Tidigare studier och teori
Här presenteras flera tidigare studier inom ämnet för att ge läsaren en inblick i vad tidigare
forskning kommit fram till. Även olika relevanta teorier om ekonomisk tillväxt analyseras.
Vilket lägger grunden för de variabler som finns med i regressionen.
3.2
Tidigare studier
Det finns ett dussin tidigare studier som handlar om internationell migrations påverkan på
olika faktorer. Många studier och teorier handlar om kostnaden invandring för med sig men
det finns även flera som pekar på de positiva delarna med migration. Jag har inte hittat någon
tidigare panelstudie inom mitt valda ämne vilket gör det extra intressant. Nedan följer ett antal
tidigare studier som diskuterar både fördelar och nackdelar med utrikes födda.
3.2.1 Befolkningstillväxt
Som nämnts tidigare blir Sveriges befolkning bara äldre. Detta problem har flera andra länder
också vilket kommer leda till en konkurrens om invandrarna i framtiden. Behovet av
invandring kommer öka för att samhället ska kunna fortsatta utvecklas och växa. Globalt sett
är det USA och Kanada som är mest attraktiva för kompetent arbetskraftinvandring (Hojem
2010). Detta på grund av goda möjligheter till anställning och företagsamhet. Sverige, Norge
och Danmark ses inte lika attraktiva pågrund av att det i flera delar finns stora klyftor på
arbetsmarknaden mellan invandrare och infödda. I framtiden förväntas konkurrensen om
invandrare mellan Sveriges kommuner bli tydligare.
I en studie gjord av Hojem (2010) undersöks en av de få metoder för att vända den negativa
befolkningstrenden och täcka de framtida arbetskraftsbehoven. Författaren menar att det enda
tillgängliga svaret är att öka invandringen.
Redan idag är vissa små och medelstora kommuner påverkade av denna befolknings
minskning då ungdomar och kvinnor i fertil ålder flyttar till större kommuner. Detta syns
tydligt i befolkningsstatistiken från SCB då det går att utläsa att de mindre kommunerna har
tappat i befolkningsstorlek. De kommuner som tappat mest i befolkningen under den
studerade perioden 1995-2009 är några av kommunerna i norra Sverige. De mest drabbade är
Gällivare -3517 personer, Kramfors -4235 personer, Söderhamn -3556 personer. Även större
kommuner som Skellefteå har haft minskad befolkning med -3578 personer på 15 år. Totalt
av de studerade 288 kommunerna har 174 stycken haft en minskad befolkning mellan åren
1995 till 2009. Enligt Hojem skulle vi på mycket lång sikt kunna täcka behovet av arbetskraft
14
i dessa kommuner om födelseantalet ökar bland den inhemska befolkningen. Men det är i
dagsläget och den närmaste framtiden vi kommer bli beroende av invandringen.
I studien nämns att i debatter pekar ofta de främlingsfientliga parterna på att invandringen
leder till ökad arbetslöshet. Detta är enligt Hojem ett falskt påstående då han menar att flera
forskningsrapporter och studier visar att kommuner med hög invandring har högre tillväxt,
dock krävs det god integration för att detta ska stämma.
Enligt Hojem är utmaningen att få ut invandrarna i arbetsför ålder på arbetsmarknaden och
göra de mindre kommunerna mer attraktiva. Han hänvisar till att det krävs bra lokala nätverk
med näringslivet och samarbete mellan organisationer. Men även bättre infrastruktur,
boendealternativ, utbildningar och möjligheten att utöva sin religion. De mindre kommunerna
med negativ befolkningsutveckling har ofta goda möjligheter att attrahera invandrare,
speciellt med bättre och billigare boenden och tryggare omgivningar.
”Sveriges kommuner bör därför enligt vår mening sluta ställa frågan vad invandrare kan göra
för dem, utan istället vad de kan göra för att attrahera invandrare till sig.”(Hojem 2010, 2)
De kommuner som haft den största befolkningsökningen under uppsatsens tidsperiod är
Stockholm med en ökning på hela 118298 personer. Därefter kommer Göteborg med en
ökning på 58141 personer och Malmö med 48210 personer. Detta visar att många människor
väljer att bosätta sig i dessa större kommuner vilket är oroväckande för de mindre
kommunerna.
Invandrare bidrar inte bara till att fylla de luckor som finns i arbetskraften i de mindre
kommunerna utan de ger samhället bland annat entreprenörskap, restauranger och butiker som
gynnar befolkningen där. De ser även till att skolor finns kvar genom att de föder fler barn än
den svenska kvinnan. Något som påverkar hur mycket invandrare bidrar till i samhället är
deras motiv till flytten. De som flyttar till Sverige för att söka skydd har lägre
sysselsättningsgrad. En arbetskraftsinvandrare hittar generellt ett arbete snabbare. De som
söker skydd kan komma från krig och konflikter vilket påverkar dem psykiskt. De kommuner
som har hög sysselsättningsgrad bland invandrare är främst kommuner som har många små
företag och ett starkt föreningsliv. Små företag är bättre på att anställa utlands födda vilket
leder till bättre språkkunskaper, mindre sociala problem och mindre segregering. Gnosjö,
Emmaboda och Trosa kommun kännetecknas av detta. (Hojem 2010)
15
3.2.2 Invandrares kunskap och potential
En studie gjord av Globaliseringsrådet 2008 visar på att den kunskap som invandrarna för
med sig in i samhället och i företagen gynnar den svenska marknaden. De menar att kunskap
ska inte bara utvecklas utan även förflyttas för att nå maximal ekonomisk tillväxt.
Arbetskraftsrörlighet har en positiv påverkan på produktiviteten i samhället. Författarna
menar att det krävs ett starkt inhemsk humankapital men även en ökad invandring.
Arbetskraftinvandrare med speciell kompetens är särskilt eftertraktat. Deras kompetens kan
utnyttjas i de svenska företagen genom att utveckla nya tekniker. Ny kunskap och utveckling
är viktigare i en liten ekonomi som Sverige gentemot till exempel USA. Ändå är det, som
nämnts ovan, USA, Kanada och Australien som är mest attraktiva att flytta till. Invest in
Sweden Agency (ISA) arbetar för att göra Sverige mer attraktivt (Andersson och Thulin
2008).
Andra studier visar på att utrikes födda kan gynna den svenska exporten. Till exempel visar
en undersökning gjord av Hatzigeorgiou (2009) att de utrikes födda har positiv påverkan på
utrikeshandel. Främst med födelselandet då de har mycket information och kunskap vilket
sänker handelskostnaderna. Författaren menar att de utrikes födda är en underskattad
handelsresurs som är viktig vid den ökande globaliseringen. Underskattad arbetskraft leder
till konceptet ”Brain Waste” vilket innebär att en invandrare tar ett jobb som ligger under
dennes utbildningsnivå (Berglund och Amboldt 2006).
För att ta tillvara på de utrikes föddas kunskaper som gynnar handeln med omvärlden startade
regeringen projektet Kosmopolit 2009. Idag drivs ca 70000 företag av personer med utländsk
bakgrund vilket sysselsätter ca 250 000 personer. Dessa företag har ett försprång gällande
handel med omvärlden och det är detta försprång som regeringen vill kunna använda för att
främja den svenska exporten. För en bättre handelspolitik ger fler jobb, bättre välstånd och
ökad tillväxt (Björling och Weibull Kornias 2010).
3.2.3 Kostnader
Madon och Fridholm visar i studien ”Vad kostar invandring” på att invandringen på 1960och 70-talen gav en positiv nettoeffekt på offentlig sektor medan invandringen på 1990-talet
och framåt har gett det motsatta. Studiens fokus ligger på hur offentlig sektor påverkas av
invandring. I studien studeras tre olika metoder av tre olika forskare. Den första är
nationalekonomen Jan Ekbergs främsta metod, cashflow-metoden.
Denna visar att
invandringen har en nettokostnad på ca 30 miljarder kronor. Den andra forskaren är
16
nationalekonomen Kjetil Storesletten (1998) som använder sig utan investeringsmodellen.
Han får fram en kostnad på 17 miljarder kronor. Den tredje forskaren som studien analyserar
är företagsekonomen Lars Jansson. Han använder sig utan solidaritetsmodellen och visar att
invandringen kostar ca 267 miljarder kronor per år. Han menar att invandrare kostar
kommunerna enorma summor varje år. Författarna till studien har svårt att uppskatta hur stora
Lars Janssons felberäkningar är, de hittar bland annat flera dubbelräkningar som gör att
siffran sticker iväg. Enligt författarna borde kostnaderna enligt Lars Janssons modell vara
mellan 43,5- 94 miljarder kronor istället.
Madon och Fridholm menar att förlusterna av invandring beror på arbetslöshet. Med
arbetslösheten kommer höga bidragskostnader och lägre skatteintäkter. Även här handlar det
om
sysselsättningen
bland
utrikes
födda.
Som
tidigare
nämnts
är
det
arbetsmarknadsintegrationen som måste förbättras. De utrikes födda måste komma ut på
arbetsmarknaden. I studiens resultat visar författarna att invandrarnas förvärvsfrekvens skulle
behöva komma upp i 71% för att den negativa effekten skulle försvinna. Trots att de beskriver
att invandringen är en ekonomisk förlust så menar de på att invandringen för med sig stor
potential och med rätt medel kan samhället utnyttja detta till något positivt (Madon och
Fridholm).
3.3
Ekonomisk tillväxt teori
Ordet tillväxt står för att bygga någonting inför framtiden. Tillväxt i samhället är att ha en god
standard, inkomst, trygghet och välstånd (Eklund 2004, 5). Historiskt sett började tillväxten
öka under den industriella revolutionen i Storbritannien på 1800-talet och spreds sedan över
landets gränser. Tillväxttakten ökade då främst och mest i de nuvarande OECD-länderna.
Men även länder i ”tredje världen” hade tillväxt om än inte lika stark som OECD- länderna.
(Bigsten 2009, 17)
Att ha ekonomisk tillväxt betyder att samhället är modernt och globaliserat. Det krävs
mångfald i samhället för att nå ekonomisk tillväxt men även innovationer, utbildning,
ekonomisk politik och investeringar påverkar tillväxten positivt.
Ofta definieras ekonomisk tillväxt som bruttonationalprodukt, BNP. En ökning av BNP ses
som tillväxt i ekonomin. BNP beräknas på ett lands alla färdiga nyproducerade varor och
tjänster under ett år (Eklund 2004, 6-9).
17
Ekonomisk tillväxt bildas genom bland annat ökade insatser i kapital, naturresurser, arbete
och ökad produktivitet. Viktigt är att se till att nyföretagande också kan förklara ökad
produktivitet som ledet till tillväxt (Persson och Skult 2011). Det krävs att fler människor
arbetare eller att de som redan arbetar gör det längre tider med mer maskiner och verktyg
(Eklund 2004, 41). I denna uppsats fokuseras det främst på arbetet, det är befolkningens
produktivitet som påverkar utvecklingen. Befolkningstillväxten, som i framtiden kommer
främst från invandrare (SCB, Nr 2009:121), måste utnyttjas maximalt för att nå optimal
sysselsättning bland de i arbetsför ålder. Det krävs att de personerna i arbetsför ålder sätts i
sysselsättning för att landet ska kunna producera varor och tjänster. Eklund menar att länder
som satsar på humankapitalet når minst lika hög tillväxt som de länder som är rika på
naturresurser (Eklund 2004, passim).
Något som inte får så stor plats när det handlar om tillväxt i litteraturen är ekonomisk politik.
Detta på grund av att penningpolitiken bara påverkar inflationen, inte BNP på lång sikt.
Finanspolitiken däremot kan påverka realräntan som på lång sikt påverkar företagens
investeringar (Persson och Skult 2011, 177).
3.3.1 Tillväxt teorier
En viktig tillväxt modell inom nationalekonomi är Robert Solows neoklassiska modell från
1950- talet. Modellen ger en förenklad bild av ekonomin med flera uteslutande variabler
(Barro och Sala-i-Martin 2004, 24). Produktionsfunktionen med konstant skalavkastning och
given teknologi benämns: Y=AKαL1-α, 0<α>1. Konstant skalavkastning innebär att
produktionen (Y) växer med det dubbla om kapital och arbetskraft fördubblas (Bigsten 2009,
47).
Enligt den neoklassiska modellen är det är bara de tekniska framstegen, ökningen av total
faktorproduktivitet, TFP, som kan öka arbetsproduktiviteten, ALP (Persson och Skult 2011,
passim). I Solow- modellen finns ett jämviktsläge då kapitalstocken på arbetare inte längre
växer. Kapitalet har en därmed en avtagande marginell avkastning och i jämviktsläget är
nettoinvesteringarna noll (Svedberg 2003, 74). Denna jämviktspunkt där tillväxten slutar växa
beror på hur mycket som sparas och investeras per capita så att kapitalstocken, output(Y) och
arbetskraft når samma punkt, det vill säga växer i samma takt. Denna neoklassiska modell
betonar enbart sparandet och kapitalbildningen som påverkande faktorer på ekonomisk
tillväxt (Agell 2003, 179). Modellen har stora begränsningar gällande bland annat ekonomisk
18
politik vilket medfört att flera nyare modeller och teorier skapats, de endogena
tillväxtteorierna.
Enligt nyare endogen tillväxtteori har FoU-investeringar (Forskning och utveckling) betydelse
för den totala faktorproduktiviteten och långsiktig tillväxt. FoU skapar kunskapsutveckling i
företagen som ger positiva externa effekter på konkurrenter och mindre företag som gör att
branscher utvecklas. Enligt Solow-modellen kan alla använda denna nya kunskap utan
begränsningar, d.v.s. kunskapen är en kollektiv vara. Den endogena tillväxtteorin betonar,
vilket Solows grundmodell inte gör, vikten av att investeringar i humankapital bidrar till ökad
arbetsproduktivitet (Persson och Skult 2011, passim). Med humankapital menas främst de
kunskaper som personer får genom utbildning och erfarenheter som i sin tur ökar
produktiviteten (Storesletten och Zilibotti 2003, 107).
Nationalekonomer har därmed moderniserat Solow-modellen genom att introducera just
humankapital som en produktionsfaktor. Med en ökning av humankapital menas främst
utbildningsnivå (Persson och Skult 2011, passim). Ray (1998) visar på en enkel tillväxtmodell
där individen får välja att investera i humankapital eller fysiskt kapital per capita. Modellen
har utseende: y=kαh1-α. Y står för output per capita, h för humankapital och k för fysiskt
kapital. Om det antas att befolkningen är konstant och vi har givna sparkvoter så kommer
dessa två kapitalstockar växa i samma takt (Bigsten 2009, 51). I denna enkla modell bestäms
tillväxttakten inom modellen vilket gör den endogen. Viktigt är att den samhällsekonomiska
avkastningen gällande utbildning och FoU investeringar inte överstiger den privatekonomiska
avkastningen då investeringarna i så fall blir för låga och tillväxten ökar inte tillräkligt. (Agell
2003, 183). I regressionen som följer nedan används andel personer med tre eller flerårig
eftergymnasial utbildning som en variabel. Då sammanräknad förvärvsinkomst kan tänkas
påverkas av detta.
Barro och Sala-i-Martin (2004) visar att mäns utbildningsnivå är signifikant relaterad till
ekonomisk tillväxt. De får fram att kvinnors högre utbildningar är negativa men ej
signifikanta. Det författarna pekar på är att det hade varit effektivare att mäta kvaliteten på
utbildningen istället för antal år i skolan. Men detta mått var för svårt att få tag på data för.
Den endogena tillväxtteorin pekar även på att höga inkomstskatter bidrar negativt till
tillväxten. Detta då det är småföretagarna och entreprenörer som påverkas mest (Persson och
Skult 2011, 177). Skatt på human- och fysiskt kapital kan göra så att tillväxttakten faller.
Skattesatsen påverkar därför de kommande generationernas inkomstnivå. Minskad skatt på
19
kapitalinkomster samt lägre progressiv skatt av arbetsinkomster är positivt för tillväxten enligt
ny forskning. Även att minska beskattningen på de produktionsfaktorer som är mest rörliga
över gränserna är viktigt för den globala tillväxten (Persson 2003, 238). Höga skatter minskar
även tillväxten genom att det hämmar företags investeringar i fysiskt kapital och FoU (Agell
2003, 182). Sker det en höjning av kapitalskatten, som beror på landets ekonomiska politik, så
leder det till minskat sparande vilket i sin tur leder till att den långsiktiga tillväxten minskar
(Persson
2003,
223).
Enligt
den
neoklassiska
tillväxtmodellen
skulle
förändrad
kapitalbeskattning kunna leda till en betydande ökning av den långsiktiga konsumtionsnivån
(Agell 2003, 180). Skatter behöver inte bara vara negativt för tillväxten utan kan om
beskattningen sker på rätt sätt antas öka tillväxten. Om skatten används till att finansiera
faktorer som ökar tillväxten, till exempel som forskning och undervisning bör det leda till
högre tillväxt (Persson 2003, 214). På grund av detta finns skattsats med som en variabel
senare i uppsatsens regression. Den endogena tillväxtteorin menar även att en högre
arbetslöshet minskar tillväxten i landet. Bland annat säger Daveri och Tabellini (1997) att ju
högre sysselsättning, ju högre inkomster vilket i sin tur höjer tillväxten i samhället. Om
sysselsättningen
ökar
för
lågutbildade
ökar
humankapitalet
genom
inlärning
på
arbetsplatserna. Sysselsättningen kan kopplas samman med skattesatsen då sysselsättningen
påverkas av skattenivån på arbetsinkomsten. Om skatten på arbetsinkomsten minskar sker en
ökning i inkomstskillnaderna vilket kan antas leder till att fler söker jobb (Calmfors och
Holmlund 2003, passim). I regressionen som följer används sysselsättning som en förklarande
variabel. Starkt kopplat till detta är antal personer i arbetsförålder som kan antas påverka
sysselsättningen. De utrikes födda som kommer till Sverige är främst i arbetsför ålder (se del
4.1.2) vilket då i sin tur bör påverka andel personer i arbetsförålder i kommunerna.
En annan teori som bygger på Solow- modellen är konvergensteorin. Den säger kortfattat att
fattiga länder växer snabbare än rika. Tillväxten per capita i de fattiga länderna kommer vara
högre på kort och medellång sikt än i de rika länderna. Teorin säger alltså inget om långsiktig
tillväxt (Svedberg 2003, 75). Detta innebär att de fattiga länderna kommer att komma ifatt de
rika länderna. Solow menar att om två länder har samma långsiktiga jämviktsnivå (steady
state) men olika kapitalstock förväntas landet med minst kapital att växa fortare (Mankiw
2010, 226). I de fattiga länderna får då investeringar i nytt kapital den högsta marginella
avkastningen. Samtidigt är deprecieringarna små då kapitalstocken till en början är liten.
Enligt teorin faller tillväxttakten när kapitalstocken ökar vilket leder till samma tillväxttakt i
alla länder, så kallad ovillkorlig konvergens En långsiktig tillväxt nås enligt Solow- modellen
20
genom investeringar i den teknologiska utvecklingen. Däremot som sades tidigare är
teknologin lika för alla, vilket betyder att enligt denna modell finns det inget som kan öka den
långsiktiga tillväxttakten utöver de andra länderna. De nyare endogena tillväxtmodellernas
största skillnad gentemot Solow- modellen är att de kan förklara den långsiktiga tillväxttakten
inom modellerna, det vill säga endogent (Svedberg 2003, passim).
Vad gäller teorier om invandring finns det olika syn på hur påverkad den ekonomiska
tillväxten, lönenivåer och arbetsmarknaden blir. Historiskt sett skedde det mest förflyttningar
från fattiga länder till rikare under 1870 till cirka 1914. Detta gjorde att inkomstskillnaderna
utjämnades mellan länderna. Idag är det betydligt svårare för människor i fattiga länder att ta
sig till de rika (Bigsten 2009, 23). Generellt gäller det att lönenivåerna minskar när
arbetskraften ökar. Enligt en studie av Ottaviano och Peri visar dock på att invandringen till
USA under 1990-talet inte gav sänkta löner utan både ökad arbetskraft och ökade löner.
Däremot var det bara de personer med högre utbildning som ökade sina löner medans de
lågutbildades föll. Detta antar de bero på att det är de lågutbildade personerna som främst
konkurrerar med invandrarna (O´Sullivan, Sheffrin och Perez 2010, 149).
21
4. Modell och Empiri
I denna del beskrivs uppsatsens val av paneldata, dess regression och variabler. Även en
korrelationsanalys finns i denna del.
I uppsatsen används paneldata som innebär en kombination av tvärsnittsdata och tidsserier. I
tidsserier ses förändringar från år till år och tvärsnittsdata innebär att all information kommer
från en tidsperiod. En stor skillnad vid paneldata är att standardfelen måste justeras på grund
av att de olika tidsperioderna inte är oberoende av varandra. Paneldata ger en mer effektiv
skattning då möjlighet ges att analysera både variationen mellan enheterna(kommunerna)
samt variationerna som sker över tid. Data kan gälla studier på en person, företag, region eller
land (Cameron och K. Trivedi 2010, 235). Det har blivit vanligare att använda denna typ av
data då tillgängligheten har ökat tack vare dagens datoranvändande.
Fördel med paneldata är att det går att analysera förändringar i även korta tidsserier. Det krävs
bara att tidsserien är tillräckligt lång för att det ska kunna gå att utläsa upprepade reaktioner
och förändringar. Är inte tidsserien tillräckligt lång ser vi inte dessa reaktioner i data vilket
gör att vi inte får tillförlitliga resultat. I uppsatsen studeras en såkallad kort panel, d.v.s. en
panel som har N>T, fler enheter(N), som i detta fall är antal kommuner och färre
tidsperioder(T) (Kennedy 2008). Paneldata kan vara balanserad eller obalanserad. Är panelen
balanserad är alla enheter observerade i alla tidsperioder, Ti= T för alla i. Är panelen
obalanserad gäller Ti≠ T för några i (Cameron och K. Trivedi 2010, 236). Att skapa en
balanserad panel ur en obalanserad är inte att föredra då testet inte blir effektivt (Kennedy
2008, passim). Det som används i denna studie är en balanserad panel.
En empirisk analys med paneldata ger betydligt mer information, variation och effekt än
tvärsnittsdata och tidsserier. Fördel gentemot tvärsnittsdata är även att interceptet fångar upp
de kommunspecifika effekterna. Panel ger även mindre kollinearitet mellan variablerna och
fler frihetsgrader (Gujarati och Porter 2009, 592-593).
4.2
Val av variabler
Här presenteras de variabler som kommer ingå i regressionen.
4.2.1 Beroendevariabel
Som mått på ekonomisk tillväxt i kommunerna mäts tillväxten i sammanräknad
förvärvsinkomst per capita. Tillväxten är beräknad genom kvoten av sammanräknad
förvärvsinkomst, enligt följande:
22
Variabeln är fast pris beräknad med hjälp av KPI för att undvika förändringar som beror på
inflation.5
Sammanräknad
förvärvsinkomst
innebär
summan
av
inkomst
av
tjänst
och
näringsverksamhet. Med inkomst av tjänst menas; löner, förmåner, sjukpenning,
kostnadsersättning, pension och livränta, hobbyverksamhet, ersättningar från fåmansföretag
och fåmans ägda handelsbolag. I beräkning av inkomst av tjänst görs avdrag för resor mellan
bostad och arbetsplats, kostnader vid tjänstresor, dubbel bosättning och övriga kostnader. Med
inkomst
av
näringsverksamhet
menas
inkomster
av
yrkesmässigt
bedriven
förvärvsverksamhet (SCB inkomststatistik 2010).
4.2.2 Oberoende variabler
Nästan alla variabler är i form av per capita. Detta på grund av att hänsyn måste tas till att
kommunerna har olika stor folkmängd. Med folkmängd menas antal personer folkbokförda
vid en viss tidpunkt.
Andel utrikes födda/ Folkmängd (UTR. FÖDD)
Med utrikes födda menas personer med annat födelseland än Sverige. Uppgifterna om
födelselandet registreras vid invandringen. Detta är den variabeln som är av störst intresse i
undersökningen.
Data från SCB (2009) visar att andelen utrikes födda är som mest i Haparanda kommun med
39,5 procent utrikes födda personer. Efter dem kommer Botkyrka, Malmö och Södertälje
kommun. Den kommun som har minst andel utrikes födda är Nordanstig med 3,7 procent
utrikes födda. Även Lekeberg, Piteå och Storuman har få utrikes födda.
5
Basår 1980=100
23
Arbetsför ålder/ Folkmängd (BEF. STR)
I denna variabel kan vi studera befolkningsstrukturen. Jag har valt att titta närmare på just
andelen personer som är i arbetsför ålder, 20-64år, då det främst är dessa personer som är med
och påverkar den ekonomiska tillväxten i kommunen (SCB 2009:121).
I punktdiagrammet (Diagram 1 i appendix) ses relationen mellan de utrikes födda och andel i
arbetsför ålder. En större andel av de som kommer till Sverige är just i arbetsför ålder där av
ses ett någorlunda positivt samband.
Förvärvsarbetande befolkning/ Folkmängd (SYS)
I denna variabel finns data över andelen förvärvsarbetande per kommun. De som räknas in
som förvärvsarbetande är personer över 16år.
Förvärvsarbetande befolkning utgörs enligt SCB som ”personer som är folkbokförda i Sverige
den 31 december undersöknings året och som har klassats som förvärvsarbetande i november
i samband med SCB:s avgränsning av förvärvsarbete6. Även personer som är folkbokförda i
Sverige och som arbetar i svenska företag utomlands eller på havet på svenskregistrerade
båtar ingår i populationen ” (SCB definitioner).
Utbildningsnivå/ Folkmängd (UTB)
Utbildning har en viktig roll i dagens globaliserade värld. Utbildning ger kunskap som
utvecklar teknologi vilket sammantaget bidrar till tillväxt och innovationer. I Sverige, 2005,
står universitet och högskolor för 20,9% av forskningen, vilket betonar vikten av
kunskapsinvesteringar i samhället. Enligt Romers (1990) endogena tillväxtmodell bestäms
förutsättningarna för långsiktig tillväxt av samhällets ackumulerade kunskap (Lööf 2008, 40).
Utbildningsvariabeln innefattar personer med eftergymnasial utbildning på tre eller fler år.
Sverige har en relativt hög andel personer med flerårig högskoleutbildning om det jämförs
med andra OECD länder. Däremot påbörjar flertalet personer sin utbildning senare i livet
6
Som förvärvsarbetande eller sysselsatt, räknas alla som bedöms ha utfört i genomsnitt en timmes arbete per vecka under
november månad respektive år. Även de som varit frånvarande under mätperioden, tex på grund av sjukdom, ingår i
bedömningen.
24
vilket gör att inträdet på arbetsmarknaden för de utbildade blir senare. Nackdelen med detta är
att antal år som utbildad yrkesverksam minskar.
Bra utbildningssystem är ett en viktig del för svensk konkurrenskraft och fortsatt ekonomisk
tillväxt. Kunskapskraven ökar i takt med globaliseringen och den då hårda internationella
konkurrensen. De högre utbildningarna ökar inte bara i Sverige utan även internationellt.
Mellan åren 2001-2008 ökade andelen personer med tre eller flerårig eftergymnasial
utbildning med 6,8 procentenheter. Vilket är cirka 23 procent av befolkningen
(Regeringskansliet Ds 2011:17).
Tidigare studier visar att det är mer ekonomiskt lönsamt för en utlandsfödd att ha en viss del
av sin högre utbildning från Sverige. Studierna visar att lönen sjunker betydligt om den
utlandsfödde har en helt utländsk examen jämfört med en (delvis) svensk examen
(Migrationsinfo 2013).
Skattesats (SKATT)
Skattesatsen varierar i varje kommun men låg i alla 290 kommunerna mellan 28% - 34% med
ett medel på ca 32% år 2009. Skatten påverkar direkt de offentliga inkomsterna så ses därför
som en viktig variabel som kan antas påverka tillväxten i kommunerna.
Initial sammanräknad förvärvsinkomst per capita
Här används 1995 års sammanräknade förvärvsinkomst per capita för att kontrollera för
vilken betydelse initial ekonomisk nivå har för tillväxten. Denna variabel gör det möjligt att
kontrollera för om Solows konvergensteori stämmer in. Om konvergensteorin gäller så bör
det innebära att en högre initial sammanräknad förvärvsinkomst är negativt för tillväxten.
4.3
Korrelationsanalys
I korrelationsanalysen går det att avläsa sambandet mellan de olika variablerna och
beroendevariabeln. Ofta benämns dessa värden som Pearson´s r efter Karl Pearson.
Sambandet kan ligga mellan -1.00 och +1.00. Ett värde på +1.00 och -1.00 indikerar på
perfekt korrelation. Tecknet framför indikerar på om sambandet är positivt eller negativt. För
att sambandet ska räknas som starkt bör det ligga över 0.5 (Lind, Marchal och Wathen 2012,
465-466).
25
Tabell 4.1 Korrelationsmatris
Y
SYS
UTB
UTR.FÖDD
BEF.STR
Y
1,0000
SYS
-0,1852
1,0000
UTB
-0,3201
0,5721
1,0000
UTR.FÖDD
-0,2050
0,2384
0,3294
BEF.STR
-0,0477
0,5789
0,5510
0,5410
1,0000
SKATT
0,0246
-0,4033
-0,4023
-0,3270
-0,3751
INITIAL Y
-0,4921
0,6422
0,8014
0,3663
SKATT
INITIAL Y
1,0000
0,3991
1,0000
-0,3178
1,0000
Obs.= 4320
I tabellen går det utläsa att den starkaste korrelationen är mellan initial sammanräknad
förvärvsinkomst (INITIAL Y) och utbildningsnivå (UTB) som har ett värde på 0,80, även
korrelationen mellan initial sammanräknad förvärvsinkomst och sysselsättning (SYS) visar ett
tämligen högt värde på 0,64.
Med höga värden finns risk för multikolinjäritet, det vill säga för starka linjära samband
mellan två eller flera förklarings variabler, vanligen >0,8. Regressionsresultatet påvekas av
detta främst genom att parametrarna visar fel tecken (+ eller -).
På grund av att korrelationsmatrisen visar att det förekommer hög korrelation kommer en
regression köras då den mest korrelerade variabeln initial sammanräknad förvärvsinkomst
plockas ur modellen.
Inga andra samband i korrelationsmatrisen kan antas påverka den kommande regressionen
negativt.
4.4
Regressionsanalys och hypotes
I den multipla regressionsanalysen analyseras om och i vilken grad de olika oberoende
variablerna påverkar den beroende variabeln. Då uppsatsen bygger på en panel av data
studeras samtliga kommuner och samtliga år gemensamt i regressionen.
Modellen som används i studien har logaritmerade variabler på båda sidor av likhetstecknet,
det vill säga en dubbel log/log-log modell. Dess utseende kan beskrivas:
lnYi=α+ β2lnXi+ei
26
Fördelen med denna modell är att lutningskoefficienten β2 går att utläsa som elasticitet av Y i
förhållande till X. Det vill säga den procentuella förändringen i Y givet en procentuell
förändring i X (Gujarati och Porter 2009, 159-161). Logaritmerade variabler gör även att
eventuell heteroscedasticitet minskar i modellen.
Uppsatsens ekonometriska modell:
∆lnY/Yit = αi + β1*lnSYSit + β2*lnUTBit + β3*lnUTR.FÖDDit + β4*lnBEF.STRit +
β5*lnSKATTit + β6*lnINITIAL Yit + Dt + eit
∆Y/Y= Tillväxten i Sammanräknad förvärvsinkomst per capita
αi= Intercept, detta fångar upp de kommun specifika effekterna.
SYS= Andel sysselsatta (förvärvsarbetande)
UTB= Utbildningsnivå, andel personer med eftergymnasial utbildning på tre eller fler år.
UTR.FÖDD= Andel utrikes födda
BEF.STR= Befolkningsstruktur, andel 20-64år i kommunerna
SKATT= Skattesatsen, i procentform
INITIAL Y= Initial sammanräknad förvärvsinkomst per capita
Dt= årsdummies som fångar upp års specifika effekter med 1995 som basår. t-1 tidsperioder.
e= slumpterm
i= 1,2,3….288
t= 1,2,3…15
Hypotesen uppsatsen bygger på ser ut på följande sätt:
H0: Andel utrikes födda påverkar inte ekonomisk tillväxt i kommunerna. Dvs. β3=0
H1: Andel utrikes födda påverkar tillväxten i kommunerna. Dvs. β≠0
Det jag testar i regressionen är om H0 kan förkastas.
27
Vid paneldataregressioner finns det två huvudmodeller att använda. Den ena är fixed effects
model och den andra är random effects model. För att avgöra viken av dess som är effektivast
och ger det bästa resultatet görs ett Hausmantest (se appendix). Testresultatet visar att vi kan
förkasta nollhypotesen i testet om att random effects model ger förenliga uppskattningar
(Cameron och Trivedi 2010, 267). Det vill säga att de uppskattade koefficienterna är
inkonsekventa när fixed effects inte används. P-värdet i testet är signifikant vilket gör att
fixed effects model är den effektivaste metoden att använda.
Fixed effects model analyserar sambandet mellan tillväxtkvoten och de oberoende variablerna
inom varje kommun. Modellen som används är en två- vägs fixed effects modell då den
tillåter både kommun och tidsspecifika effekter (Gujarati och Porter 2009, 598).
Heteroskedasticitet är ett vanligt förekommande i paneldata. Med detta menas att residualerna
har lika varians. För att kontrollera om heteroskedasticitet förekommer i uppsatsens modell
görs ett Wald test (se appendix). Resultatet av detta visar att vi kan förkasta nollhypotesen
om homoskedasticitet, det finns heteroskedasticitet i modellen.
Autokorrelation är ett annat problem i panel regressioner. Detta menas att slumptermen är
korrelerad mellan åren (Gujarati och Porter 2009). Dess outputvärde kan påverka kommande
års värde. För att kontrollera för detta görs ett Wooldridge test för autokorrelation i paneldata
(se appendix). Nollhypotesen innebär att det inte finns autokorrelation. Testresultatet visar att
nollhypotesen kan förkastas, det vill säga det finns autokorrelation i modellen. För att undvika
problem med detta och heteroskedasticitet används klustrade standardfel i regressionen. Detta
gör standardavvikelserna robusta mot båda dessa problem (Torres-Reyna, 37-38).
4.5
Begränsningar/ brister i data
Data som används i uppsatsen är sekundärdata och kommer från SCB. Den kan därför antas
överlag ha god kvalitet. Självklart ska man som läsare vara medveten om att det kan finnas
vissa brister men jag bedömer att uppsatsens reliabilitet inte bör påverkas av detta. Några av
bristerna som kan förekomma nämns nedan.
En allvarlig kvalitetsbrist i folkbokföringsdata är övertäckning, det vill säga utvandrare som
är felaktigt folkbokförda. Detta gör att data från folkbokföringen kan i viss mån vara
missvisande då risken är att det är en andel personer som utflyttat från kommuner och även
landet (SCB inkomststatistik 2010).
28
Bristen med övertäckning drabbar även sysselsättningsstatistiken. Att invandrare enligt
analyser har så pass låg sysselsättning kan bero på övertäckning. De är folkbokförda i Sverige
men bor inte kvar i landet. Enligt SCBs rapport från 2009 är övertäckningsantalet högre bland
utrikes födda (SCB Integration 2009).
Då det har varit mycket data som insamlats till 290 kommuner mellan åren 1995 och 2009
finns även risken att det finns fel i data. Viktigt att tänka på detta när resultatet analyseras.
Något som bör beaktas är att uppsatsen bygger på data på kommunal nivå vilket inte är
optimalt då människor kan bo och arbeta över kommungränserna. Ett bättre alternativ hade
varit att använda data från de FA- regioner som finns i Sverige. Detta är 72 funktionella
analys regioner som Tillväxtverket delat in Sverige i. De är betydligt större områden än en
kommun och ska innefatta området där människor kan arbeta och bo utan att göra för
tidskrävande resor. Anledningen till att dessa data inte använts i studien är brist på
tillgängligheten (Tillväxtverket 2012).
5. Resultat och analys
I denna del kommer uppsatsens resultat att presenteras.
5.2
Deskriptiv statistik
Tabell 5.1 som följer nedan innehåller beskrivande statistik över datamaterialet. Det går att
utläsa varje variabels medelvärde, standardavvikelse, minimum och maximum tal. Varje
variabel har 4320 observationer.
Tabell 5.1 Deskriptiv statistik över 288 kommuner mellan åren 1995-2009.
Variabel
Obs
Medel
Std. Av
Min
Max
Y
4320
1,0237994
0,0142857
0,9650591
1,091771
SYS
4320
0,4466512
0,0343532
0,2938683
0,5421206
UTB
4320
0,0678322
0,0351702
0,0211568
0,2676726
UTR.FÖDD
4320
0,0878938
0,0498635
0,0182927
0,398511
BEF.STR
4320
0,5613644
0,0265621
0,476227
0,6645377
SKATT
4320
31,82587
1,202646
26,5
34,75
INITIAL Y
4320
0,0526427
0,0079572
0,0354417
0,1079089
29
Utrikes födda (UTR.FÖDD) har ett medel värde på 0,087 vilket innebär 8,7 procent utrikes
födda personer samt en standard avvikelse på 0,049. Detta tyder på ganska stora skillnader i
andel utrikes födda mellan olika kommuner. Under de 15 år uppsatsen studerar har den lägsta
andelen utrikes födda varit 0,018 och den högsta 0,398.
Vad gäller tillväxten i sammanräknad förvärvsinkomst ses i tabell 5.1 att tillväxten varit som
mest negativ på -0,035, det vill säga -3,5 procent, och haft ett maxvärde på 9,2 procent.
Standardavvikelsen är tämligen låg vilket inte tyder på så stora skillnader mellan de olika
kommunerna under 1995 till 2009.
Med hjälp av histogram (se appendix) statistikprogrammet STATA har variablernas
normalfördelning kontrollerats. Alla variabler är någorlunda normalfördelade vilket är att
föredra. Utbildningsnivå (UTB) samt utrikes födda (UTR.FÖDD) hade aningen högerskeva
histogram. Skattesatsen (SKATT) visade på en svag vänsterskev fördelning. Vilket även kan
utläsas i tabellen då skattesatsen under de 15 åren haft en lägsta nivå på 26.5% och som
högsta nivå 34.75% medans medelvärdet visar cirka 31.8% i de 288 kommunerna.
Skevhet (skewness), som mäter graden och riktningen av data ska ha en skevhet runt 0 för att
vara normalfördelat. Då är medel= median och fördelningen symmetrisk. Om medel< median
så är data negativt skev. Toppigheten (kurtosis) bör ha ett värde runt 3 för att indikera på
normalfördelning i datamaterialet (UCLA). I original variablerna fines både problem med
skevhet och toppighet. Med hjälp av att logaritmera variablerna reduceras dessa problem och
variablerna visas vara normalfördelade (se appendix).
Vad gäller outliers i datamaterialet så bedömer jag att det inte blir problem i regressionen då
det inte finns några extremvärden.
5.3
Resultat och analys
Nedan visas regressions resultat med tidsdummyvariabler inkluderade. I modell 2 har initial
sammanräknad förvärvsinkomst (INITIAL Y) plockats bort då det var den variabeln med
högst korrelation. Modell 3 exkludera skattesats (SKATT) då den antas vara mest endogen
och i modell 4 utesluts både INITIAL Y och SKATT.
30
Tabell 5.2 Regressionsresultat. Beroendevariabel är sammanräknad förvärvsinkomst,
alla variabler är loggade och basår för tidsdummyvariablerna är 1995. Värdet inom
parantes är koefficienternas standard avvikelse.
UTR.FÖDD
SYS
UTB
BEF.STR
SKATT
INITIAL Y
modell 1
modell 2
modell 3
modell 4
Beta
Beta
Beta
Beta
0,0007
0,006**
0,0008
0,007***
(0,002)
(0,002)
(0,002)
(0,002)
0,097***
0,038***
0,100***
0,042***
(0,010)
(0,008)
(0,011)
(0,008)
0,002
0,003
0,002
0,004
(0,003)
(0,003)
(0,003)
(0,004)
-0,046***
-0,067***
-0,046**
-0,066***
(0,018)
(0,016)
(0,018)
(0,017)
-0,017
-0,027**
(0,012)
(0,011)
-0,153***
-0,154***
(0,013)
(0,013)
-0,327***
0,149***
-0,386***
0,062***
(0,057)
(0,037)
(0,039)
(0,012)
R2
0.7079
0,6832
0,7076
0,6825
antal obs
4320
4320
4320
4320
antal kommuner
288
288
288
288
Intercept
Not: ***p<0,01, **p<0,05, *p<0,1
5.3.1 Modell 1 och 2:
Regressionsresultatet för andelen utrikes födda (UTR.FÖDD) från modell 1 ger ett ej
signifikant resultat. I modell 2 visas en positivt beta koefficient på 0.006, värdet är signifikant
på femprocents nivån. Då både beroendevariabeln och de oberoende variablerna är loggade
kan resultatet utläsas som elasticiteter. Detta gör att om koefficienten, i detta fall utrikes
födda, ökar med en procent så ökar värdet av tillväxtkvoten, sammanräknad förvärvsinkomst
med 0.006 procent enligt modell 2. I förhållande till de andra variablerna i regressionen
påverkar andel utrikes födda tillväxten väldigt svagt positivt.
De utrikes födda som kommer till Sverige är främst i arbetsförålder vilket i sin tur bör
påverka både befolkningsstrukturen och sysselsättningen i kommunerna. Resultatet av
regressionen kan därför verka svagt. Att värdet inte visar på starkare statistisk samband kan
31
antas bero på de hinder som utrikes födda står inför och de kostnader som bland annat Jan
Ekberg uppskattat. Hinder bidrar till minskad sysselsättning som direkt påverkar ekonomisk
tillväxt, här sammanräknad förvärvsinkomst. Länder tjänar på att ha så låga hinder som
möjligt för att öka migranters potentiella effekt (Palmqvist 2007). En annan möjlig anledning
till den svaga relationen kan vara de utrikes föddas låga sysselsättning som ger
bidragskostnader och låga skatteintäkter. Även att de utrikes födda som jobbar har låginkomst
jobb eller överlag får sämre betalt. Till detta kopplas Brain Waste (Berglund och Amboldt)
som innebär att personen har ett jobb som ligger under dennes utbildningsnivå. Kunskapen
och tillväxten som dessa personer skulle ha bidragit med går förlorat. Det svaga resultatet kan
kopplas samman med de studier om den bristande svenska integrationen. Bra och effektiv
integration är ett måste för att invandare ska påverka ekonomisk tillväxt positivt (Hojem).
Andelen av de utrikes födda i kommunerna påverkas av de faktorer som beskriver valet av
kommun att bosätta sig i. Som nämnts tidigare få de kommuner som tar emot och hjälper
nyanlända ut i samhället en viss ersättning för detta. Om denna ersättning inte funnits hade
kanske sambandet mellan andel utrikes födda och ekonomisk tillväxt visat sämre resultat.
Sysselsättningen/
andel
förvärvsarbetande
(SYS)
har
en
positiv
påverkan
på
sammanräknad förvärvsinkomst med beta 0,097 på en procent signifikansnivå i modell 1.
Samt betavärde 0.038 på mindre än 1% signifikansnivå i modell 2. Om sysselsättningen ökar
med en procent så ökar värdet av tillväxtkvoten med 0.097 procent samt 0.038 procent enligt
modell 2. Detta stämmer överens med Daveri och Tabellini teori att ju högre sysselsättning, ju
högre inkomster vilket i sin tur höjer tillväxten i samhället. Enligt Calmfors och Holmlund
(2003) teori så är det viktigt att lågutbildade sätts i sysselsättning eftersom de skaffar sig
kunskap på arbetet som bidrar till att humankapitalet ökar. Enligt resultatet i regressionen
påverkar sysselsättningen tillväxten tämligen mycket, i jämförelse med andel utrikes födda
vilket innebär att om den låga sysselsättningsgraden bland utrikes födda ökar, genom bland
annat minskade hinder, skulle tillväxten i kommunerna öka.
Utbildningsnivån (UTB) visar på ett svagt positivt statistisk samband med beta 0.0007 samt
0.003 i modell 2. Däremot ger ingen av modellerna signifikanta resultat. Detta kan tänkas
bero på att utbildningsnivån inte förändras särskilt mycket inom kommunerna. Efterson
regressionen är gjord med fixed effects kollas variationen inom varje kommun. I den
moderniserade Solow modellen har utbildningsnivån en stark ståndpunkt där vikten av
investeringar i humankapital bidrar till ökad arbetsproduktivitet. Humankapitalet som
beskrivs här är genom eftergymnasial utbildningsnivå. Att tänka på är även att humankapitalet
32
kan öka genom inlärning på arbetsplatserna. På det sättet ökar humankapitalet om
arbetslösheten bland lågutbildade minskar (Daveri och Tabellini 1997).
Befolkningsstruktur (BEF.STR), andelen 20-64 åringar i kommunerna visar på ett negativt
samband i båda modellerna. Beta värdet visar -0,046 i modell 1 och -0,067 i modell 2. Båda
är signifikanta med ett p-värde mindre än 0.01, det vill säga på 10 procent nivån. Att det
statistiska sambandet inte visar positivt som väntat kan bero på att variabeln inte mäter
tillväxten mellan åren utan andelen per år. Är befolkningsstrukturen jämn visas ingen direkt
påverkan på ekonomisk tillväxt. Andelen personer i arbetsför ålder påverkar direkt
sysselsättningen som i regressionen påverkar den ekonomiska tillväxten.
I båda modellerna får skattesatsen (SKATT) ett negativt betavärde, däremot är det enbart
värdet i modell 2 som är statistiskt signifikant på fem procent nivån. Beta koefficienten visar i
modell 2 ett värde på – 0.027 vilket skulle innebära en minskning med -0.027 procent på
tillväxtkvoten om skattesatsens ökade med en procent. Enligt den endogena tillväxtteorin
bidrar höga inkomstskatter negativt till tillväxten vilket även visas i modell 2s resultat.
Effekterna av de nödvändiga skatterna bör balanseras gentemot de tillväxtfrämjande
offentliga ingreppen. I den endogena tillväxtteorin väljer medianväljaren en högre skattesats
om inkomstskillnaderna i kommunerna är mycket ojämna. Detta i sin tur leder till lägre
tillväxt. En kommun med jämnare inkomstfördelning, en rik kommun kan anta ett lägre skatte
tryck som leder till högre tillväxt (Agell 2003).
R2- värdet visar i modell 1 på att 70,79% av variationen i beroende variabeln kan förklaras av
de oberoende variablerna. Resterande del är oförklarade, dvs. de går inte att förklara med
modellen. I modell 2 kan 68,32 procent av variationen i beroende variabeln kan förklaras av
de oberoende variablerna.
Vad gäller tidsdummyvariablerna visar regressionen på modell 1 att alla år är signifikanta
på mellan en till fem procents signifikansnivå. I modell 2 är alla statistiskt signifikanta på en
procentnivån
utom
år
1999.
Se
Tabell
i
bilagan
för
mer
information
om
tidsdummyvariablerna.
Solows konvergensteori kan kopplas samman med variabeln initial sammanräknad
förvärvsinkomst (INITIAL Y). Dess beta värde visar på -0.153 och är signifikant på 1
procent nivån. Detta innebär att ju högre värde en kommun hade under år 1 (här 1995) ju
lägre har den ekonomiska tillväxten varit. Om initial sammanräknad förvärvsinkomst ökar
33
med en procent så ger det en minskning på tillväxt kvoten. Detta resultat ger stöd för att
konvergensteorin gäller.
5.3.2 Modell 3 och 4:
Regressionsmodellen kan anta ha vissa endogenitetsproblem. Det vill säga att variabeln som
ska förklara tillväxten i sin tur kan förklaras av tillväxten. Bland annat kan till exempel en
kommun med låg kommunalskatt (SKATT) locka till sig utbildad arbetskraft (UTB) som i sin
tur ökar tillväxten i kommunen genom ökad sysselsättning (SYS). Med ökad befolkning i
kommunen och fler personer som arbetar ökar skatteinkomsterna vilket gör att kommunen
kan ha låg skatt men ändå tillse att service och vård inom kommunen är hög. En låg skatt kan
därför ses som ett tecken på en välmående och stabil kommun.
På grund av detta endoginetetsproblem körs en modell (3) som utesluter variabeln skattesats
(SKATT) då den antas vara mest endogen. Resultatet visar snarlika siffror med modell 1
vilket visar på robusthet i de skattade koefficienterna. Skattesatsen påverkar därmed inte de
andra variablerna märkbart. Utrikes födda har i denna modell ett ej signifikant resultat.
I modell 4 utesluts både skattesatsen och initial sammanräknad förvärvsinkomst för att se om
resultatet skiljer sig. Resultatet för utrikes födda (UTR.FÖDD) visar här ett signifikant
resultat på 0,007. Det vill säga om utrikes födda ökar med en procent så ökar värdet av
tillväxtkvoten med 0,007. Även här som i modell 2 är påverkan på ekonomisk tillväxt positiv
men svag, vilket ses vid en jämförelse med de andra variablerna. Signifikant resultat får i
denna modell även sysselsättning (SYS) med ett värde på 0,042 och befolkningsstrukturen
(BEF.STR) -0,066. I det stora hela är det inte mycket som skiljer modell 2 och 4 åt. Detta
tyder igen på robusthet i de skattade koefficienterna.
5.4
Diskussion
Resultatet av regressionen (modell 2 och 4) påvisar ett svagt positivt samband mellan utrikes
födda och ekonomisk tillväxt. En av anledningarna till att detta samband inte visas starkare
kan bero på att variabeln utrikes födda innefattar ett för stort område. Det kan antas vara stor
skillnad mellan att komma som arbetsinvandrare och att komma som flykting vilket inte
beaktas i uppsatsen. Att sysselsättningsstatistik visar på stora skillnader mellan inrikes födda
och invandrare kan ha med detta att göra. En person som valt att flytta till Sverige för arbete
söker sig fortare in på arbetsmarknaden medans en flykting som flytt från sitt hem och land
inte kan börja arbeta med detsamma. Bra integration är en angörande faktor för att
invandrarna ska komma in på arbetsmarknaden. Problemet med den bristande integrationen
34
kan bero på en oflexibel arbetsmarknad, dåliga lönelägen, varifrån de utrikes födda kommer
samt deras utbildningsnivå (Szulkin 2012). Även den långdragna valideringsprocessen av
olika betyg och intyg gällande utbildningar från utlandet fördröjer tiden in på
arbetsmarknaden. Många flyktingar saknar kanske helt dessa dokument och har då en lång
väg till sysselsättning. Här går viktigt humankapital till spillo för samhället. Förlorat
humankapital är även de personer som på grund av förväntad rasism och diskriminering i
arbetslivet inte väljer att utbilda sig (de los Reyes 2008). Det är värt att nämna är att det bara
är drygt hälften av de personer med eftergymnasial utbildning som bott i Sverige i 10-19 år
som arbetar i ett yrke som kräver den utbildningen (Svenskt Näringsliv 2010). För att
förbättra sysselsättningen och förbättra matchningen mellan arbetsgivare och arbetstagare
krävs effektivare arbetsmarknad. Invandrare måste få samma förutsättningar som infödda på
den svenska arbetsmarknaden och det måste även löna sig ekonomisk att arbeta. Idag har
bidrags- och skattesystemen stor påverkan på sysselsättningen.
Om Sveriges sysselsättning jämförs med de andra OECD länderna har Sverige en hög
sysselsättningsgrad överlag, men skillnaden mellan inrikes och utrikes födda är betydligt lägre
än för de andra länderna. Däremot är det positiva att andelen sysselsatta utrikes födda ökar
mer än andelen inrikes födda. Till exempel var skillnaden 20 procent enheter 1995 och endast
12 procent enheter 2009. Sverige och de nordiska länderna har också minsta skillnaden
mellan män och kvinnor (Regeringskansliet Ds 2011:17).
Om de hinder och problem som invandrare stöter på minskar så att fler blir sysselsatta och
viktigt humankapital tas tillvara skulle förmodligen variabeln utrikes födda (UTR.FÖDD) få
ett betydligt positivare värde. Detta är av största vikt eftersom den svensk födda befolkningen
i arbetsför ålder minskar på sikt. Befolkningsökningen som behövs kan ske på två sätt:
svenskar föder fler barn eller invandringen ökar. Skillnaden mellan dem är att invandringen
kommer med kunskap vilket bidrar till humankapitalet (Barro och Sala-i-Martin 2004). Till
exempel kan denna kunskap som invandrare för med sig bidra till ökad utrikeshandel, då de
har mycket information och viktig kunskap om födelselandet (Hatzigeorgiou 2009). En ökad
utrikeshandel påverkar i sin tur tillväxten. Men med ett fortsatt maktbehov som ligger till
grund för diskrimineringen förloras humankapitalet. Frågan som ställs är varför detta
maktbehov finns? Vad är det som skiljer oss från dem? Kunskap om diskriminering är det
som behövs, få bort vi och dem samhället för att maximera allas välfärd.
35
6. Slutsats
I denna uppsats så har det studerats om andel utrikes födda påverkar den ekonomiska
tillväxten i kommunerna. Uppsatsens hypotes löd:
H0: Andel utrikes födda påverkar inte ekonomisk tillväxt i kommunerna. Dvs. β3=0
H1: Andel utrikes födda påverkar tillväxten i kommunerna. Dvs. β3≠0
Det gjordes fyra modeller på grund av eventuella problem med multikolinjäritet. I modell 1
som innehöll alla tillgängliga oberoende variabler visar variabeln utrikes födda (UTR.FÖDD)
ett betavärde på 0.0007. Detta är dock ej signifikant vilket gör att vi inte kan förlita oss på att
resultatet stämmer. I modell 2 plockades initial sammanräknad förvärvsinkomst ur modellen
då det var den variabeln som var mest korrelerad till de andra. Utrikes födda får här ett loggat
beta värde på 0.006 som är signifikant på 5 procents nivå. Detta resultat medför att uppsatsens
nollhypotes (H0) kan förkastas. Vi kan därför anta att uppsatsens alternativa hypotes (H1) kan
antas gälla. Det vill säga att andelen utrikes födda i kommunerna har påverkan på
sammanräknad förvärvsinkomst. Koefficientens beta värde på 0,006 visar på en svagt men
positiv påverkan. Det sker en ökning i den ekonomiska tillväxtkvoten på 0,006 procent om
andelen utrikesfödda födda ökar med 1 procent. Även i modell 4 som exkluderade
skattesatsen, på grund av eventuella endogenitetsproblem, och initial sammanräknad
förvärvsinkomst är betavärdet för utrikes födda signifikant. Syftet i uppsatsen är därmed
besvarat genom dessa signifikanta resultat.
Det som antas ha påverkat uppsatsen syfte är de bakgrundsfrågor som beskrivs under
frågeställningen. Bland annat kan det antas att sysselsättningen påverka de utrikes föddas
samband med ekonomisk tillväxt. Sysselsättningen bland invandrare är idag betydligt lägre än
för infödda. De olika ekonomiska kriserna som drabbat Sverige har påverkat invandrarnas
sysselsättning i hög grad. Tidigare forskning visar på att bland annat invandrare är den grupp
som har det svårast på arbetsmarknaden. Något som i hög grad påverkan sysselsättningen
bland invandrare är de hinder som finns på arbetsmarknaden idag. Flera tidigare studier visar
att typer av statistik diskriminering och preferensbaserad diskriminering förekommer, även
rasism, bristande integration samt olikheter i språk och kunskaper medför att sysselsättningen
är lägre än för infödda.
Andel sysselsatta påverkas av hur stor befolkningen är i kommunen, vilket betyder att de
utrikes föddas val av kommun spelar roll för sysselsättningen. Kan kort kan sägas att
36
omständigheterna som förde en till det nya landet självklart påverkar var den utrikes födde
bosätter sig i Sverige. Familjeband kan vara en orsak och arbetstillfällen en annan.
Arbetsförmedlingen sköter idag mycket utav bosättningen och regeringen en mindre del.
Även den geografiska närheten spelar roll för var personen bosätter sig. Att kommunerna får
en form av ersättning beroende på hur omfattande deras flyktingmottagande är bör påverka
var en viss del av de utrikes födda bosätter sig.
6.1 Uppslag till nya studier
Intressant hade varit att dela upp variabeln utrikes födda i två delar, arbetskraftinvandrare och
asyl/flykting invandrare. Resultatet kan då förväntas skilja sig mycket. Det kan vara intressant
att även analysera andra oberoende variabler, men även ett annat mått på ekonomisk tillväxt
för att se om resultatet skiljer sig.
De bakgrundfrågor som studeras ytligt i uppsatsen skulle kunna analyseras mer i detalj med
exempel vis regressionsanalyser. Resultat av detta skulle bättre kunna förklara de utrikes
föddas situation i samhället och på arbetsmarknaden.
En annan uppsatsfråga som skulle kunna ge intressanta resultat är hur arbetsmarknadshindren
varierar beroende på de utrikes föddas ursprungsländer. Samt vad den ekonomiska förlusten
är på grund av dessa hinder.
37
Källförteckning:
AMS. 2007. Definitioner inom AMV:s statistik. Uin 2007:1, utgivare AMS statistikenhet.
Andersson Martin och Per Thulin. 2008. Globalisering, arbetskraftens rörlighet och
produktivitet. Underlagsrapport nr 23 till Globaliseringsrådet. ISBN 978-91-85935-22-2
Andersson Sanna och Sandra Vassberg. 2007. Vad påverkar flyktingmottagandet?- en studie
av Sveriges kommuner.
Andersson Lina och Mats Hammarstedt. 2012. Inkomst– och yrkesposition bland invandrare
från de nya EU-länderna. Ekonomisk debatt nr 2 2012 årgång 40.
Agell Jonas. 2003. ”Välfärdsstat, tillväxt och samhällsekonomisk effektivitet”. I Tillväxt och
ekonomisk politik. Red: Lars Calmfors och Mats Persson. Studentlitteratur. 179-183.
Barro Robert J. and Xavier Sala-i-Martin. 2004. Economic Growth. 2nd edition. 24, 382, 537,
524.
Berglund Jonas och Björn Amboldt. 2006. Ekonomisk effekter av migration i världen och i
Sverige.
Bigsten Arne. 2009. Utvecklingen ekonomi och politik. Studentlitteratur. 17, 23,47, 51.
Bjurwald Lisa. 2010. Extremhögern i Europa. FORES policy paper 2010:6.
Björling Ewa och Marie Weibull Kornias. 2010. Invandring ökar Sveriges handel med
omvärlden. Regeringskansliet debattartikel 2010
Borjas George J. 2010. Labor Economics. McGraw-Hill International Edition 5th edition.
Calmfors Lars och Bertil Holmlund. 2003. ”Arbetsmarknad, arbetslöshet och tillväxt”. I
Tillväxt och ekonomisk politik. Red: Lars Calmfors och Mats Persson. Studentlitteratur. 266,
276.
Cameron A. Colin och Pravin K. Trivedi. 2010. Microeconomics using STATA. Revised
Edition. 235-236, 267.
Carlsson Magnus och Dan-Olof Rooth. 2007. Etnisk diskriminering på svensk arbetsmarknad
- resultat från ett fältexperiment. Ekonomisk debatt nr3 2007, årgång 35.
38
Daveri och Tabellini. 1997. Lars Calmfors och Bertil Holmlund ”Arbetsmarknad, arbetslöshet
och tillväxt”.
I Tillväxt och ekonomisk politik. Red: Lars Calmfors och Mats Persson.
Studentlitteratur. 266.
Eklund Klas. 2004. Ekonomisk Tillväxt. SNS Förlag Nr2. 5-9 13-16, 41, 85, 50.
EU-upplysningen. 2013. Schengen och fri rörlighet för personer. http://www.euupplysningen.se/Om-EU/Vad-EU-gor/Schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/. 2013-05-29
Gujarati Damodar N. och Dawn C. Porter. 2009. Basic Econometrics. McGraw Hill 5th
edition. 159-161, 592-593.
Hatzigeorgiou Andreas. 2009. Migration och handel- uppmuntrar invandring utrikeshandel?.
Ekonomisk debatt nr 7 2009, årgång 37.
Hofsten Erland. 1982. Befolkningslära: Demografi för lekmän. Studentlitteratur Lund. 8, 52,
84.
Hojem Peter. 2012. Svenska kommuners behov av invandring- En studie om demografisk
utmaning och invandringens möjligheter. FORES Policy Paper 2010:2.
Kennedy Peter. 2008. A Guide to Econometrics. Blackwell publishing, 6th edition. 281-289.
Kenwood A.G. och A.L. Lougheed. 1996 Den internationella ekonomins tillväxt 1820-1990.
Studentlitteratur. 62.
Lind Douglas A., William G. Marchal och Samuel A. Wathen. 2012. Statistical Techniques in
Business & Economics. McGraw- Hill International edition, 15th editition. 465-466, 521.
Länsstyrelsen i Kronobergs län, http://www.lansstyrelsen.se/kronoberg/Sv/manniska-ochsamhalle/integration/mottagning-och-etablering-av-nyanlanda/Pages/statlig_ersattning.aspx,
2013-04-27
Lööf Hans. 2008. Innovationssystem, globalisering och ekonomisk tillväxt. Underlagsrapport
nr 6 till globaliseringsrådet.
Madon Sakine och Anja Fridholm. Vad kostar invandringen? En studie om invandringens
ekonomiska effekter i Sverige. www.skattebetalarna.se.
Mankiw N. Gregory. 2010. Macroeconimics. Worth Publisher, 7th edition. 226
39
Migrationsinfo.se http://www.migrationsinfo.se/arbetsmarknad/sysselsattning-bland-utrikesfodda/. 2012-05-18
Migrationsinfo.se
http://www.migrationsinfo.se/arbetsmarknad/validering-av-utbildning/.
2013-01-22
O´Sullivan Arthur, Steven Sheffrin och Stephen Perez. 2010. Economics- Principles,
Applications, and tools. Pearson 6th edition.
Palmqvist Linna. 2007. International labour migration and its contribution to economic
growth- A case study of labour immigration to Canada.
Persson Mats. 2003. ”Skatterna och tillväxten”. I Tillväxt och ekonomisk politik. Red: Lars
Calmfors och Mats Persson. Studentlitteratur. 214-238.
Persson Mats och Eva Skult. 2011. Tillämpad makroekonomi. SNS Förlag. 4e upplagan. 111,
158-159, 160, 167-168, 172, 174, 177.
Raneke
Andreas.
2013.
Vart
femte
barn
har
utländsk
bakgrund.
http://www.scb.se/Pages/Article____347461.aspx. 2013-01-24.
Regeringskansliet. Sveriges företagande och konkurrenskraft- Internationell Benchmarking.
Ds 2011:17. 3, 10-26, 109, 114,133,
Regeringskansliet.
2011.
Sysselsättning
för
invandrare-
En
ESO-rapport
om
arbetsmarknadsintegration. 2011:5.
Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/sb/d/9688/a/90385 2013-05-26
de los Reyes Paulina. 2008. Etnisk diskriminering i arbetslivet- kunskapsläge och
kunskapsbehov. LO. 2,3,4,7
Rooth Dan-Olof och Olof Åslund. 2004. 11 september och etnisk diskriminering på den
svenska arbetsmarknaden. IFAU Rapport 2004:14.
SCB, Befolkning efter bakgrund.
http://www.scb.se/Statistik/BE/BE0101/2010A01L/Utrikes_fodda.pdf, 2013-05-26
SCB. Sara Brinkberg statistikservice 2013-01-25
40
SCB. Inkomststatistik 2010:
http://www.scb.se/Statistik/HE/HE0108/_dokument/HE0108_BS_2008.pdf 2013-05-26. 10, 9
SCB. 2009. Sveriges framtida befolkning 2009-2060. Demografiska rapporter 2009:1. 11,
13,15
SCB. 2008. Invandrares flyttmönster. Demografiska rapporter 2008:4. 61
SCB. Äldre befolkningsstatistik:
http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Befolkningsstati
stik/Befolkningsstatistik%201995%203%20Folkmangden%20kon%20alder%20medborgarsk
ap.pdf, 2012-04-18
SCB. 2010. Integration – ett regionalt perspektiv. Rapport 3. 21
SCB. 2011.
Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 50 år. Fyra forskarperspektiv på
arbetsmarknaden. Arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:3, 54, 37, 129
SCB. 2009. Svenskarna blir 1,5 miljoner fler. Pressmeddelande Nr 2009:121.
SCB. Definitioner: http://www.scb.se/Pages/List____261536.aspx, 2012-05-21
SCB. 2009. Integration - utrikes födda på arbetsmarknaden. Integration: rapport 2.
Stadskontoret. 2012. Etableringen av nyanlända - en uppföljning av myndigheternas
genomförande av etableringsreformen. 2012:22.
Storesletten Kjetil och Fabrizio Zilibotti. 2003. ”Skatterna och tillväxten”. I Tillväxt och
ekonomisk politik. Red: Lars Calmfors och Mats Persson. Studentlitteratur. 107.
Szulkin Ryszard. 2012. Forskning: Sverige näst sämst på integration. Red: Lisa Röslund och
Anette Holmqvist 2012-12-06. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15859308.ab 201305-29
Svedberg Peter. 2003. ”Vad bestämmer skillnader i tillväxt mellan länder?”. I Tillväxt och
ekonomisk politik. Red: Lars Calmfors och Mats Persson. Studentlitteratur. 74, 75, 76
Svenskt Näringsliv 2010, Arbetsmarknad och integration. SACO. 5-10.
Sveriges kommuner och landsting:
41
http://www.skl.se/vi_arbetar_med/integration1/etablering_for_nyanlanda_2/etablerin
for_nyanlanda_1, 2013-01-23
Tillväxtverket. 2012:
http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/faktaochstatistik/regionalaindelningar/faregioner.4.2
1099e4211fdba8c87b800017664.html, 2012-04-18
Torres-Reyna Oscar. Panel data Analysis- Fixed and Random effects. Princeton University.
http://dss.princeton.edu/training/Panel101.pdf
UCLA: Statistical Consulting Group.
http://www.ats.ucla.edu/stat/stata/output/stata_summ_output.htm, 2013-05-28
42
Appendix
Wooldridge test för autokorrelation:
. xtserial LNy LNx1 LNx2 LNx3 LNx4 LNx5 LNx6
Wooldridge test for autocorrelation in panel data
H0: no first-order autocorrelation
F( 1, 287) = 117.783
Prob > F = 0.0000
H0= vi ha ingen autokorrelation. Testet visar att H0 förkastas och vi har autokorrelation i
datamaterialet. Detta gör att klustrade standardfel kommer användas i regressionen då dessa är
robusta mot både autokorrelation och heteroskedastisitet.
Husman test:
. hausman fixed random
Coefficients
(b)
(B)
fixed
random
LNx1
LNx2
LNx3
LNx4
LNx5
LNx6
.0445746
-.0209405
-.0071355
.054525
.0722366
-.0450151
.0180062
.0020479
-.0034129
.0442045
-.0368028
-.0628763
(b-B)
Difference
sqrt(diag(V_b-V_B))
S.E.
.0265684
-.0229885
-.0037226
.0103205
.1090395
.0178611
.0067949
.002547
.0018753
.0128766
.007266
.0049226
b = consistent under Ho and Ha; obtained from xtreg
B = inconsistent under Ha, efficient under Ho; obtained from xtreg
Test: Ho: difference in coefficients not systematic
chi2(6) = (b-B)'[(V_b-V_B)^(-1)](b-B)
=
6052.58
Prob>chi2 =
0.0000
43
Wald test för heteroskedasticitet:
. xttest3
Modified Wald test for groupwise heteroskedasticity
in fixed effect regression model
H0: sigma(i)^2 = sigma^2 for all i
chi2 (288) = 8532.66
Prob>chi2 =
0.0000
Resultatet av Wald test för heteroscedacitet visar att vi kan förkasta noll hypotesen om
homoscedasitet. Det finns heteroscedasitet i modellen vilket gör att robusta standard
avvikelser kommer användas i regressionen.
Summerad statistik över variabel andel utrikes födda samt ett histogram som visar på
normalfördelning.
. summarize LNx3, detail
LNx3
1%
5%
10%
25%
Percentiles
-3.638989
-3.34965
-3.213907
-2.924223
50%
-2.578603
75%
90%
95%
99%
-2.238775
-1.860877
-1.686365
-1.387515
Smallest
-4.001254
-3.98922
-3.948629
-3.933035
Largest
-.9304894
-.9281788
-.9218541
-.9200202
Obs
Sum of Wgt.
4320
4320
Mean
Std. Dev.
-2.564418
.506387
Variance
Skewness
Kurtosis
.2564278
.2325797
2.88113
44
-4
-3
LNx3
-2
-1
45
0
.2
.4
.6
Density
.8
1
