Social trygghet vid diabetes

SOCIAL TRYGGHET 2014
FÖR DIG MED DIABETES
Utgivare: Diabetesförbundet i Finland rf
Författare: Riitta Vuorisalo
Redaktör: Johanna Häme-Sahinoja
Layout: Aino Myllyluoma
Översättning: Margareta Gustafsson
ISBN 978-952-486-158-8 (PDF)
Beställning:
Diabetescentrum/Beställning av material
Kirjoniementie 15
33680 Tammerfors
tfn 03-286 01 11
fax 03-286 04 22
[email protected]
www.diabetes.fi/d-kauppa
3
• Social trygghet vid diabetes
2014
Till läsaren
Reglerna för social trygghet och sociala förmåner kan förefalla komplicerade och informationen är utspridd på många olika ställen. Det
finns ingen särskild lagstiftning som bara gäller personer med diabetes. Denna vägledning ger information om de delar av den allmänna
socialförsäkringen som kan vara till nytta för dig med diabetes i olika
situationer och livsskeden.
Rätten till bidrag och besluten om förmåner påverkas alltid av
många faktorer. Hör dig för med socialarbetarna och rehabiliteringshandledarna på sjukhuset, hälsovårdscentralen och kommunen eller närmaste FPA-byrå om vilka regler som gäller för dig.
Informationen om social trygghet och socialförsäkring blir snabbt
föråldrad så det är bra att också själv aktivt ta reda på vad som gäller.
Social trygghet för dig med diabetes ges årligen ut i tryckt version och som webbpublikation på finska. På svenska finns vägledningen att läsa och skriva ut i PDF-format på Diabetesförbundets
webbsida www.diabetes.fi/svenska/socialtrygghet.
Tammerfors i februari 2014
Riitta Vuorisalo
social- och hälsovårdspolitisk specialist
Diabetesförbundet i Finland rf
4
• Social trygghet vid diabetes
2014
Innehåll
1 Ersättning för sjukvårdskostnader .............................................. 7
1.1 Läkararvoden, läkarordinerade undersökningar och
behandlingar .......................................................................... 7
1.2 Viktig vårdplan......................................................................... 8
1.3 Tandvård ................................................................................ 8
1.4Patientens valfrihet................................................................... 9
Vård i Finland........................................................................... 9
Vård i utlandet......................................................................... 9
1.5 Läkemedel ............................................................................ 10
Ersättningskategorier ............................................................. 11
Blodsockersänkande läkemedel.............................................. 12
Läkemedel vid hjärt- och kärlsjukdomar ................................. 13
Fetmaläkemedel..................................................................... 14
Erektionsläkemedel................................................................. 14
Referenspris och utbyte av läkemedel ................................... 14
Elektroniskt recept (e-recept) ................................................ 15
1.6 Resor .................................................................................... 16
1.7 Avgiftstak ............................................................................. 16
Klientavgifter inom kommunal hälso- och sjukvård................. 16
Årliga självrisker inom sjukförsäkring och rehabilitering........... 17
2 Bidrag till kostnader vid långvarig sjukdom ............................. 18
2.1 Handikappbidrag för personer över 16 år .............................. 18
Bidragskriterier....................................................................... 18
Vad ska framgå av läkarintyget?.............................................. 20
Vem har rätt att få handikappbidrag med
förhöjt belopp och med högsta belopp?................................ 21
Exempel på särskilda kostnader som är stödberättigande....... 21
2.2 Vårdbidrag för pensionstagare .............................................. 22
2.3 Kostersättning till personer med celiaki ................................. 24
2.4 Stöd för närståendevård ....................................................... 24
3 Service på grund av funktionsnedsättning .............................. 25
3.1Parkeringstillstånd för funktionshindrade .............................. 26
4 Utkomststöd .............................................................................. 26
5 Sjukdagpenning ......................................................................... 27
6 Social trygghet för barn med diabetes .................................... 29
6.1 Avgifter för öppenvård och sjukhusvård för barn ................... 29
5
• Social trygghet vid diabetes
2014
6.2 Handikappbidrag för personer under 16 år .......................... 29
6.3 Specialvårdspenning............................................................. 30
6.4 Stöd för hemvård och privat vård av barn och
flexibel vårdpenning ............................................................ 32
6.5 Partiell vårdpenning ............................................................. 32
6.6 Diabetes och studiestöd ....................................................... 33
6.7 Anpassningskurser ............................................................... 33
6.8 Barnomsorg och skola .......................................................... 34
6.9 Tillfällig barnomsorg ........................................................... 34
6.10 Stödperson ......................................................................... 34
6.11 Stöd för närståendevård ...................................................... 35
7 Rehabilitering ........................................................................... 35
7.1 Ansöka om rehabilitering .................................................... 35
7.2 Alternativ ............................................................................ 36
Rehabilitering ordnad av arbetspensionsanstalterna .............. 37
FPA:s anpassningskurser och rehabilitering för
personer i arbetsför ålder .................................................. 37
Diabeteskurser för personer i arbetsför ålder bekostade
av hälso- och sjukvården ...................................................... 38
Diabeteskurser för pensionärer ............................................. 39
Diabeteskurser för grupper med särskilda behov................... 39
ASLAK ................................................................................. 39
TYK ..................................................................................... 40
Medicinsk rehabilitering för svårt funktionshindrade ............. 40
Yrkesinriktad rehabilitering ordnad av arbetsförvaltningen .... 40
7.3 Försörjning vid rehabilitering ............................................... 41
8 Hjälpmedel ................................................................................ 42
9 Förbrukningsartiklar för diabetiker .......................................... 43
10 Arbetsoförmåga och försörjning .............................................. 45
10.1 Rehabiliteringsstöd ............................................................. 46
10.2 Sjukpension ........................................................................ 46
10.3 Deltidspension och förtida ålderspension ............................. 47
10.4 Barnförhöjning ................................................................... 48
10.5 Garantipension..................................................................... 48
11 Skattefrågor ............................................................................. 49
11.1 Invalidavdrag ...................................................................... 49
11.2 Avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga ....................... 50
11.3 Återbäring och nedsättning av bilskatt ................................. 51
11.4 Hushållsavdrag ................................................................... 53
6
• Social trygghet vid diabetes
2014
12 Yrkesval ....................................................................................... 54
12.1 Körkort ................................................................................. 55
13 Militärtjänst................................................................................. 57
14 Frivilliga personförsäkringar ...................................................... 57
15 Social trygghet utomlands.......................................................... 59
15.1 Tillfällig vistelse utomlands.................................................... 59
15.2 Längre utlandsvistelse än vanlig semester ............................. 60
15.3 Vistelse i ett EES-land och Schweiz ........................................ 61
15.4 Bilaterala sjukvårdsöverenskommelser ................................... 62
15.5 Förhandstillstånd för vård utomlands .................................... 62
16 Klientens ställning och rättigheter
inom social- och hälsovården ................................................... 64
16.1 Grundläggande fri- och rättigheter och
diskrimineringsförbud .......................................................... 64
16.2 Rätt till god förvaltning och information................................ 65
16.3 Klient inom socialvården .................................................... 66
Bedömning av servicebehovet .............................................. 66
Serviceplan .......................................................................... 66
Socialombudsman................................................................. 67
16.4 Klient inom hälso- och sjukvården......................................... 68
Patientens rättigheter .......................................................... 68
Patientombudsman ............................................................. 69
Läkemedelsskador................................................................. 69
Patientskador ...................................................................... 69
Tillgång till icke-brådskande vård ........................................ 70
16.5 Ansöka om tjänster eller förmåner och hur
besluten fattas ...................................................................... 71
16.6 Överklaga beslut .................................................................. 72
Få information om och överklaga beslut............................... 72
Överklagande........................................................................ 73
Hur överklaganden behandlas .............................................. 73
Överklaga kommunal socialvård ......................................... 74
Rättssäkerhet i kommunal hälso- och sjukvård ...................... 75
Beslut från FPA ..................................................................... 75
Beslut från olycksfalls- och trafikförsäkringsbolag .................. 75
16.7 Anmärkning och klagomål i kommunal hälso- och sjukvård... 76 16.8 Rätt att utse intressebevakare samt livstestamente................. 77
17 Diabetesförbundet och lokala diabetesföreningar
– stöd och information................................................................ 78
Kontaktinformation............................................................... 79 7
• Social trygghet vid diabetes
2014
1 Ersättning för sjukvårdskostnader
Det ingår i kommunens skyldigheter att ordna primärvård för sina
invånare och se till att invånarna får den specialiserade sjukvård de
behöver. Det tar kommunen vanligen ut en avgift för, till exempel
avgifter för besök på hälsovårdscentral eller poliklinik och för sjukhusvistelse. Folkpensionsanstalten (FPA) ger inte ut någon ersättning för
dessa kostnader.
Klientavgifterna är kopplade till folkpensionsindex och de ses över
vartannat år. Den senaste ändringen är från den 1 januari 2014.
Kommunen kan sänka eller efterskänka klientavgifter utifrån en
bedömning av din individuella situation. Lagen om klientavgifter
inom social- och hälsovården (734/1992) förpliktar kommunerna och
samkommunerna att sänka eller efterskänka avgiften om den äventyrar klientens eller familjens försörjning eller möjligheter att fullfölja sin
försörjningsplikt.
På grundval av sjukförsäkringen ersätter FPA en del av privatläkararvoden och en del av kostnaderna för läkarordinerade undersökningar och behandlingar, tandvård, läkemedel och resor. FPA ersätter också en del av kostnaderna för vård och behandling på privatsjukhus.
1.1 Läkararvoden, läkarordinerade undersökningar
och behandlingar
FPA har lagt fast en taxa med exakta ersättningsbelopp för arvoden
till privata läkare och tandläkare och undersökningar och behandlingar som ordineras av dem.
Observera att taxan inte är någon övre gräns för hur stora arvoden privata vårdgivare får ta ut av patienterna. Vanligen är arvodet
8
• Social trygghet vid diabetes
2014
högre än taxan. För exempelvis ett besök på 20 minuter hos en specialist är ersättningen från FPA 16,50 euro. Om arvodet är 65 euro, ger
FPA alltså 16,50 euro i ersättning. Patienten betalar själv resten, 48,50
euro (plus expeditionsavgift och ev. annan avgift).
FPA har lagt ut priserna för privat hälso- och sjukvård på sin
webbsida: www.kela.fi/web/sv/taxa.
Behandling hos fotvårdare eller fotterapeut ersätts inte av FPA.
1.2 Viktig vårdplan
Kom ihåg att be den behandlande läkaren upprätta en vårdplan tillsammans med dig. Vårdplanen ingår i dina journalhandlingar. Planen
innehåller information om hur vården och behandlingen av dig ska
följas upp i fortsättningen, vilka andra behandlingar du eventuellt behöver och en del andra uppgifter.
Med hjälp av vårdplanen kan du tillsammans med din läkare sätta
mål för behandlingen och bedöma hur behandlingen har lyckats.
I vårdplanen skrivs också de förbrukningsartiklar in som just du
behöver. Då får du dem utan kostnad på den kommunala hjälpmedelscentralen (kap. 9).
1.3 Tandvård
Oberoende av ålder har hela befolkningen rätt att få kommunal tandvård på hälsovårdscentral. Patienten måste betala en avgift som följer
taxorna vid hälsovårdcentralerna. Då får du ingen ersättning för kostnaderna från FPA. Tandvård på hälsovårdscentralen är kostnadsfri för
alla under arton år.
Alla får ersättning från sjukförsäkringen för en del av kostnaderna
för privat tandvård. Ersättningen gäller undersökningar som utförs
av tandläkare, preventiv vård och behandling av mun- och tandsjukdomar. Dessutom ersätts vissa kostnader för resor och läkemedel
som beror på tandvård. Handledning och behandling som ges av
en privat munhygienist ersätts om de ordineras av en tandläkare. En
hälsoundersökning som görs av en munhygienist ersätts en gång per
kalenderår.
Personer som får sluten vård (på institution) har ingen rätt att få
ersättning för tandvård.
9
• Social trygghet vid diabetes
2014
1.4 Patientens valfrihet
Vård i Finland
Sedan den 1 januari 2014 har alla haft rätt att själva välja vårdenhet
bland alla offentliga hälsostationer och sjukhus i hela landet. För specialiserad sjukvård krävs det fortfarande remiss från läkare. När läkaren
anser att du behöver undersökningar eller behandling inom den specialiserade sjukvården, bestämmer ni tillsammans till vilken vårdenhet
remissen ska skickas. Samtidigt kontrollerar läkaren att sjukhuset har
det verksamhetsområde (specialitet) och den fackkunskap som behövs för behandlingen.
Om du väljer någon annan enhet än de närmaste enheten för
primärvård eller specialiserad sjukvård, ersätter FPA bara resan till och
från den närmaste vårdenheten.
Du får välja en ny hälsostation tidigast ett år efter det senaste
valet. Dessutom måste du anmäla bytet skriftligt tre veckor innan du
besöker den nya hälsostationen första gången. Anmälan ska göras till
både den tidigare och den nya hälsostationen.
Rätten att välja enhet inom den specialiserade sjukvården gäller
en hel behandling. Valfriheten gäller all service inom primärvården,
det vill säga hälsovårdsrådgivning, hälsokontroller, sjukvård, munhälsovård, preventivmedelsrådgivning, mödravård och barnrådgivning,
rehabilitering i öppen vård, studerandehälsovård och långvarig sluten
vård.
Vård i utlandet
Sedan den 1 januari 2014 har alla haft rätt att söka vård i vilken EUstat som helst, Norge, Island eller Schweiz. Att söka vård betyder att
man reser till ett annat land i syfte att söka och få behandling för sin
sjukdom.
Vid vård i utlandet måste man själv först betala både resor och
behandling. Först därefter kan man ansöka om ersättning från FPA.
Ersättningen är lika stor som ersättningen för likadan vård på en privat läkarstation i Finland. Observera dessutom att ersättning bara ges
ut för vård och behandlingar som ingår i tjänsteutbudet inom hälso-
10
• Social trygghet vid diabetes
2014
och sjukvården i Finland. Ingen ersättning betalas ut för till exempel
homeopatiska behandlingar i Finland.
Resekostnader ersätts som om resan hade gjorts i Finland till närmaste vårdenhet, där du hade kunnat få nödvändig undersökning
eller behandling.
Det kan hända att det inte är helt lätt att trygga vårdkedjan i
diabetesvården, om man påbörjar behandlingen eller fortsätter med
en påbörjad behandling i något annat land än Finland. Det gäller
också att komma ihåg att hemkommunen inte behöver ge ut andra
förbrukningsartiklar än de som ingår i dess utbud. Ta därför reda på
vad kommunen erbjuder, om behandlingen inleds i något annat land
med till exempel en annan blodsockermätare eller insulinpump än
den som hemkommunen ger ut.
Du svarar själv för att informationen om vården och behandlingen utbyts mellan länderna. Vårdpersonalen är skyldig att se till att
patienten förstår vilken vård och vilka vårdanvisningar han eller hon
får. Om det behövs, måste personalen tillkalla tolkhjälp. Men det är
patienten som ska betala tolkservicen.
Kom ihåg att den finländska patientförsäkringen inte täcker in
vård eller behandling som ges i utlandet. Ersättning för patientskador
betalas ut enligt reglerna och patientförsäkringen i den vårdgivande
staten.
Använd det europeiska sjukförsäkringskortet (sjukvårdskortet) om
du insjuknar akut eller i övrigt behöver nödvändig medicinsk vård
i utlandet. Kortet kan beställas från FPA. Om du betalar vårdkostnaderna själv, får du bara ersättning högst enligt kostnaderna i den offentliga hälso- och sjukvården i Finland. Dessutom dras klientavgiften
av från ersättningen.
1.5 Läkemedel
Kostnaderna för läkarordinerade läkemedel vid behandling av sjukdom ersätts helt eller delvis. Ett villkor för att få ersättning är att
läkemedelsprisnämnden har godkänt läkemedlet för ersättning
och fastställt ett skäligt partipris.
11
2014
• Social trygghet vid diabetes
Ersättningskategorier
FPA-ersättningen räknas ut direkt på läkemedelspriset enligt den fastställda procentsatsen för ersättningen. Det finns tre ersättningskategorier:
• grundersättning 35 procent
• lägre specialersättning 65 procent
• högre specialersättning 100 procent.
För läkemedel med högre specialersättning måste du betala en självrisk på tre euro för varje preparat som du köper på en och samma
gång. Vid till exempel typ 1-diabetes kostar det tre euro att ta ut en
insulinsort och sex euro att ta ut två olika insulinsorter. Det har ingen
betydelse om du tar ut läkemedlen i en eller flera omgångar.
Exempel på ersättningar i olika kategorier:
Grundersättning (35 %)
Exempel:
Läkemedlet kostar
FPA ersätter 35 %
Du betalar
20 euro
7 euro
13 euro
Lägre specialersättning (65 %)
Exempel:
Läkemedlet kostar
FPA ersätter 65 % Du betalar
40 euro
26 euro
14 euro
Högre specialersättning (100 %)
Exempel:
Läkemedlet kostar
FPA ersätter
Du betalar i läkemedelsspecifik självrisk 50 euro
47 euro
3 euro
Apoteken får som regel lämna ut läkemedel för högst tre månader åt
gången.
Grundersättning ges ut om du lämnar in receptet och visar upp
FPA-kortet på apoteket. Observera att du inte nödvändigtvis får någon ersättning alls för de allra nyaste läkemedlen.
12
• Social trygghet vid diabetes
2014
För att få specialersättning behöver du ett läkarutlåtande om sjukdomen och ditt behov av medicinering. Du ska själv lämna in intyget,
intyg B, tillsammans med en ifylld ansökan till FPA eller sjukkassan på
din arbetsplats. Rätten till specialersättning medges från och med den
dag då B-intyget från läkaren har kommit in till FPA.
Du får ett brev om specialersättning från FPA. Det gamla FPA-kortet ersätts med ett nytt där ett nummer för sjukdomen finns antecknat som bevis för din rätt att få specialersättning. För att få ersättning
måste du därefter alltid visa upp både receptet och FPA-kortet på
apoteket.
Blodsockersänkande läkemedel
Ett villkor för att få rätt till specialersättning för diabetesläkemedel är
att diabetessjukdomen har påvisats på följande sätt:
• Glukoshalten (fP-Gluk i kapillärt eller venöst blod) i plasma är minst 7,0 mmol/l eller glukoshalten i helblod (fB-Gluk) minst 6,1 mmol/l.
eller
• Tillfällig glukoshalt i plasma (P-Gluk) är minst 11,1 mmol/l eller tillfällig glukoshalt i helblod (B-Gluk) är minst 10,0 mmol/l.
eller
• Vid glukosbelastningsprov är glukoshalten i plasma (P-Gluk) minst 11,1 mmol/l vid tvåtimmarsprov eller glukoshalten minst 10,0 mmol/l i helblod (B-Gluk).
eller
• Hemoglobin-A1c (B-HbA1c) i blodet är lika högt eller högre än 48 mmol/mol (6,5 %).
Tidigare helt friska, gravida kvinnor kan drabbas av insulinbehov, som
ofta är tillfälligt. För att få specialersättning i sådana fall krävs det att
insulinbehovet är långvarigt.
Vid typ 2-diabetes kan FPA ge ut specialersättning för läkemedelsbehandling (tabletter samt insulin och andra injicerbara blodsockersänkande läkemedel) utifrån läkarutlåtande. Du kan ansöka om ersättning från FPA genast genom att lämna in B-läkarintyg.
13
• Social trygghet vid diabetes
2014
Inkretinmedel, så kallade GLP-1-analoger, som injiceras i underhuden (exenatid med handelsnamnen Byetta och Budyreon) och
används vid typ 2-diabetes är begränsat ersättningsgilla (100 %). För
att få specialersättning krävs det att sjukdomen är svårbehandlad och
att behandling med orala diabetesmedel inte har gett fullgod glukoskontroll. Dessutom måste patienten ha ett BMI på 35 kg/m2 eller mer.
För att få ersättning måste du ha läkarintyg B från en enhet för invärtes
medicin eller endokrinologi inom den specialiserade sjukvården eller
från en specialist inom områdena eller i allmänmedicin.
Byetta ersätts till 100 procent också vid sidan om basinsulin vid
svårbehandlad typ 2-diabetes.
Diabetesläkemedlet Victoza (verksamt ämne liraglutid) ersätts till
100 procent, men är ett begränsat ersättningsgillt läkemedel från och
med den 1 april 2014.
Victoza ersätts när dosen är högst 1,2 mg om dygnet och patienten har svårbehandlad typ 2-diabetes. Det krävs också att patienten
inte har uppnått adekvat glukoskontroll med något annat diabetesläkemedel och att kroppsmasseindexet (BMI) är minst 35 kg/m2 när
Victoza sätts in.
För preparatet Trajenta, som innehåller linagliptin, och preparatet
Jentadueto, som innehåller linagliptin och metformin, ges högre specialersättning ut (100 %).
Läkemedel vid hjärt- och kärlsjukdomar
Blodtrycksmediciner
Diabetiker får åtminstone grundersättning för blodtrycksmediciner.
Läkemedelsbehandlingen ska föregås av behandling utan läkemedel
i ett halvår, om det är möjligt. För att få högre grundersättning, 65
procent, måste undertrycket vid uppföljning under ett halvår och
behandling utan läkemedel vara minst 95 mmHg (millimeter kvicksilver).
Med utlåtande från en specialist kan personer med diabetes-
nefropati få specialersättning utan krav på blodtrycksvärden.
Blodfettssänkande läkemedel
I vanliga fall får diabetiker grundersättning (35 %) för kolesterolsänkande medel. Specialersättning kan ges ut vid kronisk kranskärlssjukdom och om kolesterolvärdena är fortsatt höga trots fullgod kostbe-
14
• Social trygghet vid diabetes
2014
handling. Totalkolesterolet ska då vara minst 5,5 mmol/l (millimol per
liter) eller LDL-kolesterolet minst 3,5 mmol/l.
Fiberpreparatet Guarem, det vill säga guar gum (guarkärnmjöl),
ersätts till 35 procent.
Fetmaläkemedel
I februari 2014 finns det bara ett läkemedel mot fetma på marknaden, nämligen orlistat. Man får ingen grundersättning så du måste
betala behandlingen själv helt och hållet. Kostnaderna räknas inte in i avgiftstaket.
Erektionsläkemedel
Läkemedel för behandling av erektionsstörningar berättigar inte till
grundersättning annat än när erektionsstörningarna är mycket svåra och
beror på en svår grundsjukdom. Med svår grundsjukdom avses exempelvis en svår nervskada, bland annat en ryggmärgsskada, som förorsakats av en operation eller ett olycksfall. Vid svåra erektionsstörningar av
andra orsaker ges ingen ersättning ut från sjukförsäkringen. Läkemedel
för exempelvis diabetesrelaterade erektionsstörningar ersätts alltså inte.
För grundersättning behövs det intyg B av den läkare som behandlar den svåra bakomliggande sjukdomen eller av en specialist på
området.
Referenspris och utbyte av läkemedel
På en del läkemedel räknas ersättningen ut på referenspriset.
En referensprisgrupp består av sinsemellan utbytbara läkemedel
med samma verksamma ämne. De ska ha försäljningstillstånd och
vara godkända för FPA-ersättning. Referenspriset är det högsta priset
i prisintervallet för sinsemellan utbytbara läkemedel. Priset består av
priset på det billigaste preparatet i gruppen plus 1,50–2 euro beroende på prisnivån. Det är det pris som ersättningen räknas ut på.
Du kan således själv påverka dina läkemedelskostnader. Om du
väljer ett läkemedel där priset är högst lika stort som referenspriset,
får du ersättning för hela priset till 100, 65 eller 35 procent beroende
på ersättningskategori. Köper du ett läkemedel som är dyrare än re-
15
• Social trygghet vid diabetes
2014
ferenspriset, måste du själv betala skillnaden mellan läkemedelspriset
och referenspriset.
Läkaren kan förbjuda utbyte av läkemedel på terapeutiska eller
medicinska grunder. Då får du normal ersättning. FPA har en tjänst på
sin webbplats där du kan söka information om läkemedelspriser och
utbytbara läkemedel. Dessutom kan du kontrollera om ett läkemedel
omfattas av ersättningsreglerna och i vilken ersättningskategori det
ingår. Gå in på FPA:s webbplats www.fpa.fi och klicka på Söktjänst för
läkemedel. I vissa fall kan du få extra ersättning för höga läkemedelskostnader (se Avgiftstak, s. 16).
Elektroniskt recept (e-recept)
Läkaren förskriver receptet elektroniskt, ett e-recept och för över det
till FPA:s receptcenter på riksnivå. Du får inte längre någon pappersversion av receptet. Utifrån uppgifterna på receptcentret ger apoteket sedan ut läkemedlet.
Tack vare det centrala systemet kan recepten skrivas ut på samma
sätt på alla verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården och patienten kan ta ut läkemedlen på vilket apotek som helst. Dessutom
kan du på vilket apotek som helst kolla vilka recept som fortfarande
gäller och vilka läkemedel du inte har tagit ut.
När alla recept är elektroniska kan läkaren, tandläkaren, farmaceuten eller provisorn via receptcentret kontrollera alla dina läkemedel
och enskilda läkemedelsinteraktioner. Du måste självfallet ge ditt samtycke till det.
Läkaren är skyldig att informera patienterna om elektroniska recept och ge en patientanvisning med information om läkemedlet och
hur det ska användas. Du har rätt att avböja ett elektroniskt recept.
Då får du ett vanligt pappersrecept i stället.
Tänk på att alltid ha med dig insulinreceptet i pappersform om
du inte har ett elektroniskt recept. På apoteket får du nämligen inte
längre ut insulinpreparat utan att ha ett recept som är utskrivet av en
läkare. Recepttvånget gäller också nödsituationer, till exempel om insulinpennan eller insulinampullen förkommer, går sönder eller fryser.
16
• Social trygghet vid diabetes
2014
1.6 Resor
FPA kan betala ut ersättning för resekostnader i samband med vård,
behandling, undersökning och rehabilitering. Ersättning ges vanligen
ut för besök på den närmaste mottagningen. Resor ersätts för den del
som överstiger självrisken, som är 14,25 euro för enkel resa.
FPA ersätter resor till hälsovårdscentral eller allmänt sjukhus utan
att ta reda på om undersökningen eller vården kan ersättas enligt
sjukförsäkringslagen (1224/2004). När vården eller behandlingen ges
någon annanstans, exempelvis privat, utreder FPA först om undersökningen eller behandlingen ingår i reglerna för ersättningar från sjukförsäkringen. Det innebär att diabetiker kan få ersättning för resor vid
till exempel fotvård inom den offentliga hälso- och sjukvården. Vid
fotvård inom privat hälso- och sjukvård måste du själv betala resekostnaderna fullt ut.
Avgiftstak för resekostnader, se s. 17.
1.7 Avgiftstak
Tanken med årliga självrisker, de så kallade avgiftstaken, är att förhindra att betalningsbördan blir orimligt stor. I dagsläget finns det tre
olika avgiftstak: för klientavgifter inom den kommunala hälso- och
sjukvården, för läkemedelskostnader och för resekostnader vid sjukdom och rehabilitering.
Klientavgifter inom kommunal hälso- och sjukvård
Inom den kommunala hälso- och sjukvården är avgiftstaket 679 euro
per kalenderår för klientavgifter. När avgiftstaket är nått får klienten
som regel all öppenvård avgiftsfritt. Avgiften per vårddag för kortvarig sluten vård (institutionsvård) sjunker då till 16,10 euro. Avgifter
för barn under arton år räknas in i någondera vårdnadshavarens avgiftstak.
I avgiftstaket kan avgifter för läkartjänster inom den kommunala
öppna sjukvården på hälsovårdscentral, fysioterapi och behandlingar
17
• Social trygghet vid diabetes
2014
i serier, poliklinikavgifter på sjukhus och avgifter för dagkirurgi räknas
in. Också avgifter för kortvarig sluten vård både inom hälso- och sjukvård och socialvård räknas in.
I avgiftstaket ingår exempelvis inte avgifter för tandvård, sjuktransport eller läkarintyg, laboratorieundersökningar och bilddiagnostik
(bl.a. röntgen, ultraljud, magnetundersökning) som ordineras av privatläkare, inte heller inkomstrelaterade avgifter.
Du måste själv hålla ett öga på avgiftstaket. Det finns ett särskilt
uppföljningskort för detta på hälsovårdscentralen. Kom ihåg att spara
kvittona för de måste visas upp innan du får ett intyg på att avgiftstaket är uppfyllt. Intyget utfärdas av hälsovårdscentralen eller någon annan enhet inom den offentliga hälso- och sjukvården.
Årliga självrisker inom sjukförsäkring och rehabilitering
Läkemedelskostnader
I vissa fall går det att få extra ersättning för höga läkemedelskostnader. Årligen läggs ett avgiftstak fast för självrisken för läkarordinerade
läkemedel. År 2014 är avgiftstaket 610 euro. När självrisken för förskrivna läkemedel överstiger avgiftstaket behöver patienten själv bara
betala 1,50 euro i självrisk för varje läkemedel fram till kalenderårets
slut. Beloppet inbegriper bara läkemedel som ersätts enligt sjukförsäkringslagen. FPA skickar ut ett brev när avgiftstaket har överskridits.
Resekostnader
FPA betalar den överstigande delen fullt ut för resten av året, om det
totala beloppet för självrisker på grund av sjukdom eller rehabilitering
är högre än 242,25 euro per kalenderår.
I den årliga självrisken räknas självriskerna in för patienten själv eller ledsagare. Det får ingå både självrisker för resor och engångsavgifter som är mindre än självriskerna. Tänk på att det lönar sig att lämna
en förklaring och kvitton till FPA också när kostnaderna är mindre än
självrisken.
Ersättning ges vanligen ut för det billigaste färdsättet. För ersättning vid specialskjuts, till exempel taxi, krävs det ett intyg från vårdenheten.
18
2014
• Social trygghet vid diabetes
2 Bidrag till kostnader
vid långvarig sjukdom
2.1 Handikappbidrag för personer över 16 år
Folkpensionsanstalten ger ut handikappbidrag för personer över 16
år. Syftet med bidraget är att det ska vara lättare att klara sig i vardagslivet, arbetslivet och studierna. Det är en ersättning för olägenhet, hjälpbehov och kostnader på grund av sjukdom eller kroppsskada.
Diabetikers rätt att få handikappbidrag avgörs alltid individuellt.
FPA bedömer den samlade livssituationen när rätten till handikappbidrag utreds. Hör dig gärna för på närmaste FPA-byrå. Också socialarbetaren på din vårdenhet kan hjälpa till. Handikappbidraget är
skattefri inkomst.
Handikappbidraget är uppdelat i tre kategorier beroende på invaliditetsgrad, särskilda kostnader och behov av hjälp, handledning och
tillsyn.
Handikappbidrag 2014:
• med grundbelopp 92,88 euro/mån
• med förhöjt belopp 216,73 euro/mån
• med högsta belopp 420,26 euro/mån.
Bidragskriterier
Ett villkor är att funktionsförmågan är nedsatt. Det betyder att personen på grund av sjukdom eller kroppsskada har nedsatt förmåga att
ta hand om sig själv och klara av nödvändigt hushållsarbete alternativt arbetsuppgifter eller studier. Sjukdomen eller kroppsskadan måste
ge upphov till invaliditet som vanligen måste bedömas på medicinska
grunder. De måste dessutom medföra olägenhet och behov av hjälp,
handledning och tillsyn eller särskilda kostnader.
Med särskilda kostnader avses extra kostnader som beror på sjukdom och orsakas av nödvändiga omständigheter. Vanligen beaktas
bara fortlöpande kostnader som fortgår i minst sex månader.
Särskilda kostnader kan orsakas av exempelvis sjukvård, läke-
19
• Social trygghet vid diabetes
2014
medel, extra utgifter för resor, hemtjänst eller hemsjukvård. Det kan
också vara extra kostnader för kläder eller specialkost. Däremot betraktas inte normala utgifter för mat och kläder, fritidsaktiviteter, apparater eller bil som särskilda kostnader.
FPA anger inte längre invaliditetsklassen i siffror för handikappbidraget. Inte heller tabellen för att kombinera invaliditetsklasser tillämpas längre schablonmässigt när skadan bedöms. Men läkaren kan använda tabellen som hjälp när intyg för handikappbidrag ska skrivas ut.
Det primära kriteriet för att få handikappbidrag är att man har
en sjukdom, ett lyte eller en skada som gör att funktionsförmågan är
nedsatt utan avbrott i minst ett år. Nedsatt funktionsförmåga betyder
att de dagliga rutinerna har försvårats. Dessutom måste sjukdomen
eller kroppsskadan ge upphov till följande:
a) olägenhet som är åtminstone väsentlig
b) regelbundet hjälpbehov, minst varje vecka eller
c) behov av handledning och tillsyn eller
d) fortlöpande särskilda kostnader.
Olägenhet är ett av de många kriterier som ger rätt till handikappbidrag. För att exempelvis få handikappbidrag med grundbelopp krävs det dels att olägenheten ska vara väsentlig, dels att de särskilda kostnaderna ska vara minst lika stora som bidraget med grundbelopp – utöver att funktionsförmågan är nedsatt. Sakkunnigläkaren
på FPA gör en samlad bedömning av situationen för alla som ansöker
om handikappbidrag.
Invaliditeten på grundval av diabetes anges vanligen utifrån invaliditetskategorin för allmän funktionsnedsättning. I invaliditetsklassificeringen är diabetes placerad i invaliditetskategori 15: Allmänt nedsatt
funktion. I den är insulinbehandlad diabetes utan komplikationer placerad i invaliditetsklass 3–5 (lätt funktionsnedsättning) och insulinbehandlad diabetes med komplikationer i invaliditetsklass 6–7 (medelsvår
funktionsnedsättning). Vid handikappbidrag motsvaras väsentlig olägenhet i det närmaste av medelsvår funktionsnedsättning under
invaliditetskategori 15. Insulinbehandling utan komplikationer anses
alltså inte medföra någon väsentlig olägenhet. Om det tillstöter komplikationer, kan funktionsnedsättningen vara medelsvår och olägenheten alltså väsentlig. För att få handikappbidrag med grund-
20
• Social trygghet vid diabetes
2014
belopp måste man dessutom ha särskilda kostnader som är minst lika
stora som bidraget.
Om diabetes med komplikationer ger upphov till svår funktionsnedsättning (som motsvarar betydande olägenhet) enligt invaliditetsklassificeringen, betraktas det som ett kriterium bland flera för
handikappbidrag med förhöjt belopp. Det primära villkoret för att få
handikappbidrag är att funktionsförmågan är nedsatt på grund av
sjukdom, lyte eller skada.
Vad ska framgå av läkarintyget?
Det finns ett särskilt läkarutlåtande C för handikappbidrag där läkaren
ska ange det som är väsentligt med tanke på bidraget. Alternativt kan
läkaren formulera utlåtandet mer fritt. A och O är att sakkunnigläkaren på FPA kan bedöma funktionsförmågan, olägenheten, behovet
av hjälp, handledning och tillsyn och de särskilda kostnaderna utifrån
utlåtandet.
Den behandlande läkaren behöver inte ange invaliditetsklassen.
Däremot ska intyget ge information om sjukdomshistorien i korthet,
aktuell medicinering, komplikationer och deras svårighetsgrad. Dessutom ska läkaren uppge hur komplikationerna påverkar din funktionsförmåga och ditt dagliga liv.
Vidare är det viktigt att läkaren uppger om du behöver utomstående hjälp för din diabetes och diabeteskomplikationerna, i de
dagliga rutinerna, hemvården eller för att sköta ärenden. Punkten för
funktionsförmåga i utlåtande C får också fyllas i av en hälsovårdare
eller exempelvis en sjuksköterska inom hemsjukvården.
Det ska framgå av läkarutlåtandet hur länge funktionsförmågan
har varit nedsatt. Behovet av hjälp, handledning och tillsyn måste
motiveras, likaså varför du har särskilda kostnader.
Handikappbidraget med grundbelopp ges inte ut bara på grund
av särskilda kostnader eller olägenhet. Det krävs också att en sjukdom eller en skada orsakar väsentlig olägenhet och fortlöpande särskilda kostnader. Kostnaderna per månad måste vara minst lika stora
som bidraget med grundbelopp.
21
• Social trygghet vid diabetes
2014
Vem har rätt att få handikappbidrag med förhöjt belopp och med högsta belopp?
Handikappbidraget med förhöjt belopp ges ut om sjukdomen eller
skadan vållar betydande olägenhet eller betydande särskilda kostnader eller om behovet av handledning, tillsyn och hjälp är regelbundet. Det betyder att personen ska behöva utomstående hjälp varje
vecka för sina personliga rutiner, hushållsarbete eller besök utanför
hemmet. Bidraget kan ges ut uteslutande på grund av särskilda kostnader, men kostnaderna måste då vara minst lika stora som bidraget.
Handikappbidrag med högsta belopp kan beviljas personer med
svår funktionsnedsättning. Också de som behöver mycket handledning
och tillsyn eller varje dag mycket utomstående hjälp för sina personliga
rutiner kan få bidraget. Dessutom kan bidraget beviljas på grund av
mycket höga särskilda kostnader. Kostnaderna per månad måste då
vara minst lika stora som bidraget. Blinda, rörelsehindrade och barndomsdöva har alltid rätt att få handikappbidrag med högsta belopp.
När får man inte handikappbidrag?
Handikappbidrag ges inte ut om du får följande bidrag eller pensioner från FPA eller din arbetspensionsanstalt:
•ålderspension, förtida ålderspension, full sjukpension eller rehabiliteringsstöd
•individuell förtidspension eller liknande från utlandet
•fortlöpande sjukpension eller sådan ersättning för inkomstbortfall
som betalas när ett år har förflutit från ett olycksfall eller en trafikskada
•särskilt stöd till invandrare.
När den som får handikappbidrag går i ålderspension eller får full sjukpension, rehabiliteringsstöd (tidsbegränsad sjukpension) eller förtida ålderpension kan han eller hon ansöka om vårdbidrag för pensionstagare.
Exempel på särskilda kostnader som är stödberättigande
Insulinberoende diabetes ger i sig inte rätt att få handikappbidrag utan
att det går att visa att sjudomen ger upphov till särskilda kostnader.
Diabetiker kan ha rätt att få handikappbidrag med förhöjt belopp
om de också har andra sjukdomar som försämrar funktionsförmågan
22
• Social trygghet vid diabetes
2014
eller om de har betydande organförändringar på grund av sin diabetessjukdom. Handikappbidraget med förhöjt belopp kan också
motiveras med behovet av hjälp, handledning eller tillsyn, kostnaderna på grund av detta eller andra särskilda kostnader. Ett villkor är att
kostnaderna per månad ska vara minst lika stora som bidraget.
Särskilda kostnader kan uppstå exempelvis för behandling av
kroniska fotsår om man måste använda antibiotika, medel för lokal
behandling och förbandsmaterial i stora mängder. Också dyra förbrukningsartiklar kan ge upphov till särskilda kostnader. Sjukdomen
kan också orsaka resekostnader. Vid fotskador kan det vara omöjligt
att anlita kollektivtrafik och resorna till och från arbetet måste därför
göras med egen bil. I sådana fall kan en del av kostnaderna för att
använda egen bil beaktas. Observera att du ska anmäla till FPA hur
långa resorna mellan hemmet och arbetsplatsen är. Också resekostnader vid hälso- och sjukvård, besök och socialt liv kan räknas in.
Om en diabetiker har en njursjukdom som kräver proteinreducerad kost, kan merkostnaderna för kosten godkännas som särskilda
kostnader. Vid dialysbehandling anses däremot kosten inte medföra
några merkostnader.
Personer med dialysbehandling har vanligen rätt att få handikappbidrag med högsta belopp. Efter en organtransplantation omprövas alltid rätten till handikappbidrag.
Kontakta gärna din FPA-byrå för mer information om handikappbidrag. Också socialarbetaren på vårdenheten står till tjänst.
2.2 Vårdbidrag för pensionstagare
Vårdbidraget för pensionstagare avser att stödja sjuka eller funktionshindrade pensionstagare för att de ska kunna bo kvar hemma och få
vård i hemmet. Bidraget ska ersätta särskilda kostnader på grund av
sjukdom eller kroppsskada.
Ett villkor för att få vårdbidraget är att funktionsförmågan har varit nedsatt på grund av en sjukdom eller en kroppsskada i minst ett år
utan avbrott. Nedsatt funktionsförmåga betyder att pensionstagaren
har nedsatt förmåga att ta hand om sig själv och klara av nödvändiga
hushållsarbeten eller att uträtta ärenden utanför hemmet. Vid beslutet spelar det in hur mycket utomstående hjälp, handledning och
tillsyn personen behöver i sina personliga rutiner, i hushållet och med
23
• Social trygghet vid diabetes
2014
att uträtta ärenden eller hur stora merkostnader han eller hon har på
grund av den sjukdom som försämrar funktionsförmågan.
Med personliga rutiner avses till exempel att röra sig, ta hand om
den personliga hygienen, klä på sig och äta. Också hjälpbehov i sjukvårdsrutiner räknas in. Om en diabetiker är beroende av att någon
utomstående injicerar insulin är det en lagstadgad grund för att få
vårdbidrag.
Vårdbidraget för pensionstagare är indelat i tre intervaller. Beloppet
bestäms utifrån hur mycket hjälp, handledning och tillsyn pensionstagaren behöver och hur stora de särskilda kostnaderna på grund av
sjukdomen eller kroppsskadan är. Kostnaderna får bero på nödvändig
läkemedelsbehandling, specialkost, specialskjuts eller resor till och från
hälso- och sjukvård. Också avgifter för kommunal hemservice räknas in.
Däremot beaktas inte engångskostnader för sjukhusvård m.m.
Vårdbidrag för pensionstagare 2014:
• med grundbelopp 62,21 euro/mån
• med förhöjt belopp 154,86 euro/mån
• med högsta belopp 327,46 euro/mån.
Vårdbidraget med grundbelopp kan beviljas om hjälpbehovet förekommer regelbundet varje vecka eller om de särskilda kostnaderna
per månad på grund av sjukdomen är minst lika stora som grundbeloppet.
Vårdbidrag med förhöjt belopp kan beviljas om hjälpen behövs
varje dag, är tidskrävande och behövs för många personliga rutiner
eller om sjukdomen medför särskilda kostnader som månatligen är
minst lika stora som det förhöjda beloppet.
Vårdbidrag med högsta belopp kan beviljas om hjälpen behövs
utan avbrott och de särskilda kostnaderna på grund av sjukdomen
månatligen är minst lika stora som det högsta beloppet. Diabetiker brukar få vårdbidrag för pensionstagare först när det dagliga
livet försvåras, de behöver hjälp med personliga rutiner åtminstone
i någon mån eller detta medför extra kostnader och allt detta beror
på följdsjudomar (senkomplikationer) vid diabetes.
24
• Social trygghet vid diabetes
2014
Ansökningshandlingarna och det bifogade läkarintyget B eller C
måste ge en så god bild av sjukdomen, förmågan att klara av de dagliga rutinerna och orsakerna till kostnaderna att FPA kan avgöra om
den sökande har rätt att få vårdbidrag eller inte.
2.3 Kostersättning till personer med celiaki
Personer över sexton år som har celiaki får 23,60 euro per månad i ersättning för merkostnader på grund av kosten. Ersättningen täcker en
del av kostnaderna för glutenfri kost. Också diabetiker som på grund
av någon annan sjukdom får handikappbidrag för personer över 16 år
eller vårdbidrag för pensionstagare har rätt att få kostersättning. Ansökan ska lämnas in till FPA.
2.4 Stöd för närståendevård
Stödet för närståendevård ingår i den kommunala socialtjänsten. Stöd
kan ges ut för vård av och annan omsorg om äldre, funktionshindrade och sjuka när vården kan ordnas i hemmet.
Kommunen och vårdaren ska upprätta ett avtal som åtföljs av en
vård- och serviceplan. I planen läggs det bland annat fast vilka tjänster personen ska få och vilka stödtjänster närståendevårdaren har rätt
att få. Vårdarvodet till närståendevårdaren uppgår till minst 381,00
euro per månad. Vid en tung övergångsperiod är arvodet 761,99
euro i månaden.
En närståendevårdare som utan avbrott eller bara med mindre avbrott är bunden till vården dygnet runt eller fortlöpande varje dag har
rätt att få ledigt minst tre dygn per kalendermånad. Närståendevårdare har också rätt att spara lediga dagar och vara lediga flera dagar i
sträck. Kommunen är då skyldig att ordna med vård under tiden.
Stödet ska sökas hos socialbyrån i vårdtagarens hemkommun.
Vänd dig till socialbyrån för närmare upplysningar om lagen om stöd
för närståendevård (937/2005). Förmånerna är lagstadgade och de är
inte beroende av den sökandes inkomster. Socialbyrån ger närmare
information om hur du ska ansöka om stödet.
25
• Social trygghet vid diabetes
2014
3 Service på grund av funktionsnedsättning
Lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987) ger
svårt funktionshindrade rätt att få hjälp från kommunen för att klara
sig i det dagliga livet, när de inte får lämpliga tjänster eller förmåner
med stöd av någon annan lag. Stödinsatser som kan komma i fråga
är att göra ändringar i bostaden (till exempel bredare dörr och ramp),
att skaffa redskap och anordningar till bostaden (lyft- och larmanordningar), att köpa hjälpmedel som behövs i de dagliga aktiviteterna
och att anställa en personlig assistent.
Kommunen är skyldig att ordna med serviceboende för svårt
funktionshindrade som på grund av sin funktionsnedsättning eller sin
sjukdom fortlöpande är beroende av utomstående hjälp i sitt dagliga liv och hjälpbehovet är extra stort, men personen inte behöver
stadigvarande institutionsvård. I serviceboende ingår bostad (egen
bostad, servicehus, gruppboende eller decentraliserat boende) och
nödvändiga tjänster i anknytning till bostaden. Exempel på nödvändiga tjänster är assistans med att röra sig och klä på sig, hjälp med städning och hjälp med att ta mediciner. Tjänsterna kan tillhandahållas i
form av kommunal hemtjänst, kommunal sjukvård m.m. Då ingår de
i serviceboendet och kostar ingenting för den funktionshindrade.
Kommunen ordnar med färdtjänst inklusive ledsagare för svårt
funktionshindrade när personen på grund av sin sjukdom eller sitt
handikapp inte kan anlita allmänna transportmedel. Svårt funktionshindrade har rätt att få nödvändig färdtjänst i anknytning till arbete
och studier och därutöver minst 18 enkelresor per månad. Resorna
ska hänföra sig till det dagliga livet och får göras i hemkommunen
eller närliggande kommuner.
Ansökan om förmåner enligt lagen om service och stöd på grund
av handikapp ska lämnas in till socialbyrån i hemkommunen. Förmånerna är inte beroende av den sökandes inkomster och de räknas inte
som skattepliktig inkomst.
26
• Social trygghet vid diabetes
2014
3.1 Parkeringstillstånd för funktionshindrade
Enligt vägtrafiklagen (267/1981) kan polisen bevilja personer med
svår funktionsnedsättning tillstånd att parkera utan avgift. Det gäller också den som transporterar svårt funktionshindrade personer.
För tillståndet krävs läkarintyg. Parkeringstillståndet är personligt och
medges i första hand den funktionshindrade själv, också när han eller
hon inte kör bil. Med parkeringstillståndet får man parkera på områden med förbudsmärken.
Du ska ansöka om parkeringstillståndet hos polismyndigheten i
din hemkommun. Tillståndet gäller i hela landet och får också användas vid resor i andra EU-länder. Ansökningsblanketterna har närmare
instruktioner. Tillståndet kostar 30 euro.
Tänk på att placera tillståndet synligt på insidan av vindrutan.
Den som har parkeringstillstånd för funktionshindrade har rätt att
få befrielse från grundskatten vid fordonsskatt. Observera att du måste ansöka skriftligt om befrielse hos Trafiksäkerhetsverket på blankett
D 602r. Närmare information lämnas av Trafiksäkerhetsverkets rådgivning för fordonsskattefrågor, tfn 029 534 51 25 (lokalnätsavgift/
mobiltelefonsavgift).
4 Utkomststöd
Socialbidrag som kallas utkomststöd finns till för att alla ska ha en säker grundläggande försörjning. Hjälpbehovet prövas alltid från fall till
fall. Stödet grundar sig på en uträkning av sökandens och familjens
inkomster och utgifter och det anknytande stödbehovet.
Utkomststöd kan sökas för kostnader på grund av sjukhusvård,
höga läkemedelskostnader m.m. Om till exempel ett läkemedel har
ett referenspris, kan socialbyrån från fall till fall godta självrisker
som kostnader.
Vänd dig till socialbyrån för att ansöka om utkomststöd.
Kommunen är skyldig att behandla personer som söker utkomst-
27
• Social trygghet vid diabetes
2014
stöd så att deras rätt till oundgänglig försörjning och omsorg inte
äventyras. Därför finns det exakta tidsgränser för hur snabbt ansökningar måste behandlas.
I brådskande fall måste kommunen utifrån den information den
har fatta beslutet samma dag eller senast nästa vardag efter att ansökan har lämnats in. I övrigt måste beslutet fattas skyndsamt och
senast den sjunde vardagen efter att ansökan har kommit in. Beslutet
måste verkställas så snart som möjligt.
Klienter med utkomststöd ska få föra ett personligt samtal med en
socialarbetare eller socialhandledare senast den sjunde vardagen efter
det att de har bett om det.
5 Sjukdagpenning
Sjukdagpenningen är avsedd att vara en ersättning för inkomstbort
fall vid arbetsoförmåga som pågår i mindre än ett år. FPA betalar ut
sjukdagpenning till personer i åldrarna 16–67 år, om de inte kan arbeta på grund av sin sjukdom och har arbetat tre månader innan de
blev arbetsoförmögna. Detta gäller personer som haft förvärvsarbete,
varit företagare, skött sitt eget hushåll, studerat på heltid, varit arbetslös arbetssökande, haft sabbatsledighet eller varit alterneringsledig (=
arbetsvillkor). Man kan också få sjukdagpenning om man är arbetsoförmögen på grund av organtransplantation eller om man inte kan
arbeta på grund av isolering vid en smittsam sjukdom.
Man kan få dagpenning först när man varit arbetsoförmögen hela
karenstiden utan avbrott. För dem som lyder under lagen om pension
för företagare (1272/2006) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) är karenstiden fyra dagar. Om arbetsvillkoret inte
uppfylls, kan man få sjukdagpenning först när man har varit arbetsoförmögen i 55 dagar utan avbrott.
28
• Social trygghet vid diabetes
2014
Dagpenningen ges vanligen ut för högst 300 dagar. Efter det kan
man få sjukdagpenning för samma sjukdom först efter att ha varit arbetsoförmögen i ett år. Den som trots allt börjar arbeta på nytt,
men behöver bli sjukskriven för samma sjukdom på nytt, exempelvis
vid en operation, kan få sjukdagpenning i 50 dagar till.
När man har fått sjukdagpenning för 60 vardagar, ungefär tre
månader, utreder FPA om rehabilitering kan vara till hjälp för återhämtningen. Rehabiliteringsbehovet kan utredas utifrån ett läkarutlåtande.
För att få sjukdagpenning i fler än 90 dagar krävs det ett utlåtande från företagsläkaren om den återstående arbetsförmågan och
möjligheterna att fortsätta arbeta. Företagare, studerande, arbetslösa
och de som sköter eget hushåll behöver inte lämna in något intyg om
sin arbetsförmåga till FPA.
När sjukdagpenning har getts ut i ett halvår (150 vardagar)
skickar FPA ut ett brev med information om rehabiliteringsmöjligheter
och i förekommande fall med information om hur man ansöker om
pension eller någon annan ersättning.
Hur stor dagpenningen är beror i vanliga fall på hur stora arbetsinkomster man haft under året i den fastställda beskattningen. Det
betyder att sjukdagpenningen för 2014 beräknas på de beskattningsbara inkomsterna 2012. FPA får informationen direkt från skattemyndigheten. Man kan ansöka om att få dagpenning enligt senare
inkomster, om de har stigit med minst 20 procent jämfört med 2012.
Man kan få sjukdagpenning också utan att ha haft arbetsinkomster.
Då är dagpenningen 23,92 euro per vardag när man har varit arbetsoförmögen i 55 dagar utan avbrott.
Sjukdagpenning betalas ut för vardagar, det vill säga från måndag
till lördag, men inte för söndagar eller vardagar som är helgdagar.
Om arbetsgivaren betalar ut lön för sjuktiden, går sjukdag-
penningen till arbetsgivaren.
Ansök om sjukdagpenning hos FPA.
29
• Social trygghet vid diabetes
2014
6 Social trygghet för barn med diabetes
6.1 Avgifter för öppenvård och sjukhusvård för barn
För barn under arton år behöver man inte betala någon avgift för
läkarbesök inom öppen sjukvård. Efter en karenstid på sju dagar per
år är sjukhusvård för barn avgiftsfri. Regeln gäller avgiften för sjukhusdagar, inte poliklinikavgifter. Om barnet hela tiden vårdas på ett och
samma sjukhus noterar sjukhuset automatiskt när karensen uppfylls
och tar inte ut någon avgift efter det. När barnet tas in på ett annat
sjukhus är det bäst att spara kvittona på sjukhusdagar för att du ska
kunna visa att karensen är uppfylld.
6.2 Handikappbidrag för personer under 16 år
FPA betalar ut handikappbidrag för barn. Bidraget är ett stöd till
vård i hemmet av långvarigt sjuka barn. Det ges ut till vårdnadshavaren till ett sjukt barn under 16 år och är en ersättning för ekonomisk
börda och annan belastning.
Handikappbidrag 2014:
• med grundbelopp 92,88 euro/mån
• med förhöjt belopp 216,73 euro/mån
• med högsta belopp 420,26 euro/mån.
Familjer med diabetesbarn har rätt att få handikappbidrag främst på
grund av den belastning vården medför. För bland annat medicineringen och kosten är barnet mer beroende av föräldrarna än andra
barn. Alla barn med insulinbehandlad diabetes har rätt att få åtminstone handikappbidrag med förhöjt belopp.
30
• Social trygghet vid diabetes
2014
Diabetesbarn har rätt att få handikappbidrag med högsta belopp
om sjukdomen kräver vård och tillsyn dygnet runt. FPA anser att belastningen och bundenheten vid vård och omsorg om barndiabetiker
alltid är krävande och pågår dygnet runt, om barnet är under tre
år. Samma kriterier gäller oberoende av ålder om barnet har någon
annan kronisk grundsjukdom där behandlingen försvårar diabetesbehandlingen. FPA anser dock inte att celiaki hör till denna grupp.
Också barndiabetiker som är över tre men under sex år har rätt att få
handikappbidraget med högsta belopp under ett halvår när flerdosbehandling sätts in.
I sista hand beror möjligheten att få bidragen på grund av funktionsnedsättning på individuella faktorer. Så var noga med informationen i både ansökningen och läkarintyget som ska bifogas. Understryk särskilt att sjukdomen kräver insatser dygnet runt av föräldrarna
och därför är en stor belastning.
Ansökan ska lämnas in till FPA och ett läkarintyg måste bifogas.
När du ansöker om högre bidrag ska ett nytt läkarintyg bifogas.
6.3 Specialvårdspenning
Specialvårdspenning betalas ut av FPA och är tänkt att ersätta inkomstbortfall när en vårdnadshavare medverkar vid sjukhusvård eller
rehabilitering av ett barn under sexton år. Barnet kan vara ett eget
biologiskt barn, ett adoptivbarn eller ett barn till makan, maken eller
sambon. Också någon annan än barnets föräldrar som har hand om
barnet kan få specialvårdspenning.
Specialvårdspenning beviljas om den som tar hand om barnet
• medverkar i vården eller rehabiliteringen av barnet på sjukhus eller poliklinik på sjukhus
• vårdar barnet hemma direkt efter vård på sjukhus eller poliklinik
• deltar i lagstadgad anpassnings- eller rehabiliteringskurs.
Ett besök på poliklinik på sjukhus måste inklusive resor räcka minst sex
timmar för att berättiga till specialvårdspenning.
Specialvårdspenning beviljas inte när barnet till exempel får barnomsorg utanför hemmet eller börjar i skolan.
31
• Social trygghet vid diabetes
2014
Ett villkor för att få specialvårdspenning är att bidragstagaren på
grund av vården inte kan arbeta och exempelvis inte är på semester
eller i övrigt är ledig från sitt jobb. Den som får specialvårdspenning
får inte ha löneinkomster eller andra betydande arbetsinkomster under den tid som penningen betalas ut. Specialvårdspenning ges också
ut till hemmamammor, hemmapappor, studerande och företagare.
Ett annat villkor för att få specialvårdspenning är att den behandlande läkaren anser det nödvändigt att den ena föräldern är med när
barnet får vård eller rehabilitering.
När ett barn med diabetes under sju år vårdas på sjukhus har den
som är med alltid rätt att få specialvårdspenning förutsatt att de övriga villkoren uppfylls. Om barnet är över sju år och vid vård hemma
av barn under sju år krävs det att sjukdomen klassas som svår. När det
gäller barn med diabetes i åldrarna 7–15 år jämställs den inledande
egenvården och svårkontrollerad diabetes alltid med svår sjukdom.
För den tid som en rehabiliterings- eller anpassningskurs pågår kan
man få specialvårdspenning utan att sjukdomen klassas som svår.
Specialvårdspenning kan ges ut till båda föräldrarna om den behandlande läkaren anser det nödvändigt att båda deltar i vården på
sjukhus eller poliklinik eller i rehabiliteringen. Anpassningskurser är
vanligen avsedda för båda föräldrarna och då ges specialvårdspenning ut till båda. Vid vård hemma betalas specialvårdspenning aldrig
ut till båda föräldrarna för vård av samma barn.
Man kan få specialvårdspenning i högst 60 vardagar per barn för
en och samma sjukdom, men den längsta tiden räknas separat ut för
den tid som sjukhusvård respektive hemmavård pågår. Vid tungt vägande skäl kan specialvårdspenning betalas ut för längre tid, men för
högst 150 dagar.
Beloppet bestäms precis som sjukdagpenningen utifrån föräldrarnas arbetsinkomster. Bidraget täcker inte helt och hållet ett inkomstbortfall.
Lämna in din ansökan om specialvårdspenning till den lokala FPA-byrån inom fyra månader efter att vården eller rehabiliteringen
har börjat. Ansökningsblanketter finns på FPA. Dessutom krävs det
läkarutlåtande D.
32
• Social trygghet vid diabetes
2014
6.4 Stöd för hemvård och privatvård
av barn och flexibel vårdpenning
När perioden med föräldrapenning har gått ut, kan föräldrarna till
barn under tre år välja mellan en kommunal barnomsorgsplats, stöd
för hemvård av barn och stöd för privat vård av barn. Stödet för
hemvård och stödet för privat vård ska sökas hos FPA, när barnet inte
får kommunal barnomsorg. Man kan också få stöd för hemvård om
man anställer någon som tar hand om barnet därhemma.
Stödet för privat vård ges ut tills barnet börjar i skolan. I stödet
för hemvård och stödet för privat vård ingår en vårdpenning, ett
inkomstrelaterat vårdtillägg och ett kommuntillägg som är beroende
av hemkommunen.
Om den ena föräldern har förkortad arbetstid för att ta hand
om ett barn under tre år, kan han eller hon ansöka om flexibel vårdpenning hos FPA. Beloppet beror på arbetstiden per vecka. När den är
högst 22,5 timmar eller högst 60 procent av den normala arbetstiden,
är vårdpenningen 243,13 euro i månaden. När arbetstiden är 22,5
timmar i veckan eller mer eller högst 80 procent av arbetstiden för heltidsarbete inom branschen är vårdpenningen 162,09 euro i månaden.
Flexibel vårdpenning kan ges ut samtidigt med stöd för privat vård av
barn. Den ges också ut när barnet får kommunal barnomsorg en del av
dagen. Flexibel vårdpenning ges ut bara för ett barn åt gången.
6.5 Partiell vårdpenning
Partiell vårdpenning kan ges ut när barnet börjar i skolan och utbetalningen fortsätter till och med det andra året inom den grund-
läggande utbildningen. Om barnet har förlängd läroplikt kan föräldrarna få partiell vårdpenning tills barnet avslutar det tredje året inom den grundläggande utbildningen. Ett villkor för att få vård-
penningen är att förälderns genomsnittliga arbetstid är högst 30
timmar i veckan. Vårdpenningen kan ges ut till båda föräldrarna,
men de får inte ta hand om barnet samtidigt. Den ena kan ha kortare
arbetstid till exempel på morgonen och den andra på kvällen. Partiell
vårdpenning ges ut bara för ett barn åt gången, även om det finns
fler barn i familjen som uppfyller kriterierna. Partiell vårdpenning betalas inte ut samtidigt med flexibel vårdpenning.
33
• Social trygghet vid diabetes
2014
Den partiella vårdpenningen uppgår till 97,67 euro. Rätten till
partiell vårdpenning är inte bunden till den tid som FPA betalar ut
vårdpenningen.
6.6 Diabetes och studiestöd
FPA kan fortsätta betala ut studiestöd också vid otillräckliga studieprestationer om studeranden kan lägga fram godtagbara skäl till den tillfälligt
långsamma studietakten. Sådana orsaker är att studeranden eller en
nära anhörig är sjuk, studeranden har en svår livssituation eller liknande.
6.7 Anpassningskurser
Diabetesförbundet ordnar diabeteskurser, så kallade anpassningskurser, på Diabetescentrum i Tammerfors. Familjekurserna är avsedda
för diabetiker under tolv år och deras familjer. Det finns kurser för
unga i ålderskategorierna 12–15 resp. 16–20 år och de pågår från
måndag till fredag. På kurserna får deltagarna gå igenom teoretiska
frågor kring diabetesvården, men framför allt utifrån autentiska situationer. Interaktion mellan deltagarna och utbyte av erfarenheter
spelar en viktig roll.
Man kan delta i kurserna om FPA eller vårdenheten betalar. Ett undantag är kursen för unga i åldrarna 12–15 år där det krävs att vårdenheten betalar. Du kan söka till kursen på FPA-blanketten KU 102r eller på Diabetesförbundets kursblankett. Fråga efter blanketterna på vårdenheterna eller Diabetescentrum. De finns också
på webben: www.diabetes.fi eller www.fpa.fi. Du måste dessutom
dels ha ett intyg av din läkare över att du behöver kursen och vilka
mål den ska ha, dels betalningsförbindelse från sjukhuset om kursen
betalas av vårdenheten. Föräldrarna kan få rehabiliterings- eller specialvårdspenning för den tid familjekursen pågår. FPA ersätter resekostnaderna för den del som överstiger självrisken.
Också en del sjukvårdsenheter och lokala diabetesföreningar ordnar diabeteskurser. Det finns också kurser på svenska. Hur diabetes
påverkar yrkesval, körkort och värnplikt behandlas längre fram i särskilda kapitel. Diabetesförbundets webbtidning Inspis (på finska på
www.diabetes.fi/inspis) ger matnyttig information om bland annat
social trygghet för unga.
34
• Social trygghet vid diabetes
2014
6.8 Barnomsorg och skola
Det går för det mesta bra för barnen att börja på dagis eller i skolan
om barnomsorg, skola, föräldrar och diabetesmottagningar samarbetar. Social- och hälsovårdslagen föreskriver att stöd till barn med diabetes under skoldagen ska ingå i skolhälsovården och elevvården.
Social- och hälsovårdsministeriet har gett kommunerna anvisningar om trygg läkemedelsbehandling av långtidssjuka barn inom
barndagvården (Kommuninfo 5/2012): http://www.stm.fi/sv/pressmeddelanden/kommuninfo/kommuninfo/-/view/1828601#sv.
Diabetesförbundet har tagit fram material som stöd för att övergången till dagis och skola ska gå smidigt: broschyrerna Diabetes
hos skolbarn – råd för skolan och Diabetes hos barn under skolåldern
– råd för barnomsorgen, faktabladet Hei, minulla on diabetes för barnets omgivning, skola och fritidssysselsättningar. De svenska broschyrerna finns på adressen www.diabetes.fi > På svenska > Tidningar och
material > Material för utskrift.
Diabetesförbundets publikationer om diabetes hos barn behandlar typ 1-diabetes.
6.9 Tillfällig barnomsorg
Den kommunala hemtjänsten kan ordna med tillfällig barnomsorg i
hemmet. Priset beror på föräldrarnas inkomster. Hör dig för med den
hemtjänstansvariga på socialbyrån.
Mannerheims barnskyddsförbund tillhandahåller barnvakter. En
del av dem har utbildning för att ta hand om långvarigt sjuka och
funktionshindrade barn. Hör dig för om möjligheterna att få hjälp för
långvarigt sjuka och funktionshindrade barn med den socialarbetare
på socialbyrån som ansvarar för service till funktionshindrade.
6.10 Stödperson
Skolbarn eller unga som behöver särskilt stöd i sociala relationer,
fritidsaktiviteter eller liknande kan få en frivillig stödperson via socialbyrån. Man ska betala ett litet arvode och kostnadsersättning till personen. Du kan ansöka om stödperson via den socialarbetare på socialbyrån som svarar för barnskydd eller service till funktionshindrade.
35
• Social trygghet vid diabetes
2014
6.11 Stöd för närståendevård
Den som tar hand om ett funktionshindrat eller sjukt barn hemma
kan få stöd för närståendevård. Ett kriterium för att få stödet är vanligen att barnet får åtminstone handikappbidrag för personer under 16
år med förhöjt belopp. Stödet för närståendevård betalas ut månatligen och beloppet beror på hur bunden man är av vården och hur
krävande den är. Stödet är skattepliktig inkomst (Se Bidrag till kostnader vid långvarig sjukdom/Stöd för närståendevård, s. 24).
7 Rehabilitering
Rehabilitering ska främja klientens funktionsförmåga, välbefinnande,
arbetsförmåga och möjligheter att klara sig på egen hand. Rehabilitering ordnas av arbetspensionsanstalter, försäkringsbolag, Folkpensionsanstalten (FPA), kommunal hälso- och sjukvård, utbildnings- och
arbetsförvaltningen, företagshälsovården, organisationer och privata
vårdgivare.
Myndigheterna inom olika förvaltningar är skyldiga att samarbeta
på det lokala, regionala och rikstäckande planet och vägleda klienterna för att de ska få rätt service.
7.1 Ansöka om rehabilitering
Den som svarar för behandlingen är också skyldig att slussa patienten
vidare till rehabilitering. Kommunen är skyldig att ordna rehabilitering
om det är oklart till vem det hör. När man drabbas av en långvarig
sjukdom ska sjukvårdsenheten integrera rehabiliteringsaspekten redan
i ett tidigt stadium. Du kan gärna också själv vara aktiv och ta initiativ
till rehabilitering.
36
• Social trygghet vid diabetes
2014
Företagshälsovården, hälsovårdscentralen, din behandlande läkare, FPA-byrån, arbets- och näringsbyrån eller arbetspensionsförsäkringsbyrån ger närmare information och råd om hur du ska ansöka
om rehabilitering och om olika rehabiliteringsalternativ. De största
sjukhusen har egna rehabiliteringshandledare.
För att ansöka om rehabilitering krävs det en rehabiliteringsplan
som lagts upp av en läkare. Du har rätt att vara med och lägga upp
den. Rehabiliteringsplanen ska innefatta en bedömning av den samlade situationen, rehabiliteringsbehovet och rehabiliteringsmöjligheterna. Det ska anges mål på kortare och längre sikt. En plan för medverkande aktörer ska också finnas. Vidare måste behovet av socialtjänst utredas. Dessutom är det av största vikt att planen följs upp och
att den ändras om det behövs. Rehabiliteringsplanen kan kombineras
med vårdplanen, likaså med planen för socialtjänst.
7.2 Alternativ
Rehabilitering är indelad i yrkesinriktad rehabilitering och medicinsk
rehabilitering. Dessutom finns ASLAK, yrkesmässigt fördjupad medicinsk rehabilitering, som ordnas av FPA.
I den medicinska rehabiliteringen ingår en lång rad tjänster där
rehabiliterings- och anpassningskurser för olika sjukdomsgrupper är
ett viktigt delområde. Anpassningsträningen ska ge deltagarna möjligheter att förbättra sin psykiska, fysiska och sociala funktionsförmåga
när den är nedsatt på grund av sjukdom eller kroppsskada. Det är
tänkt att både den som får rehabilitering och familjen ska få bättre
förutsättningar att leva ett fullödigt liv. Exempel på medicinsk rehabilitering är rehabiliteringshandledning och olika typer av terapier
för att förbättra och upprätthålla funktionsförmågan, bland annat
fysioterapi och ergoterapi. Också hjälpmedel ingår i rehabilitering.
Det är primärvården och den specialiserade sjukvården som svarar för
att ordna medicinsk rehabilitering. FPA kompletterar utbudet genom
att ordna behovsprövad rehabilitering inom ramen för ett anslag som
årligen beviljas av riksdagen.
Arbetspensionssystemet svarar för den yrkesinriktade rehabiliteringen av människor i arbetslivet. Den fokuserar på fortsatt arbets-
förmåga och de metoder som tillämpas är utbildning, arbetsprövning, träning för att behålla arbetsförmågan (TYK), omorganisering
av arbetet och andra åtgärder på arbetsplatsen.
37
• Social trygghet vid diabetes
2014
FPA ordnar yrkesinriktad rehabilitering för personer som står utanför arbetslivet, unga och funktionshindrade.
Rehabilitering ordnad av arbetspensionsanstalterna
Arbetstagare har en lagfäst rätt att få subventionerad yrkesinriktad
rehabilitering om de har en sjukdom eller en skada som sannolikt gör
att de blir arbetsoförmögna utan rehabilitering. Vid beslut om rehabilitering tas det hänsyn till hur lång tid personen har kvar till 63 år om
han eller hon får sjukpension. Också tiden i arbetslivet spelar in.
Så kallad arbetspensionsrehabilitering ska sökas hos respektive
pensionsanstalt på en särskild blankett. Det krävs också ett läkarintyg.
Vidare ska information om rehabiliteringsbehovet och rehabiliteringsmöjligheterna och en rehabiliteringsplan som tar fasta på personens
rehabiliteringsbehov lämnas in tillsammans med ansökan.
Beslutet från arbetspensionsanstalten kan överklagas, men besvärsrätten gäller bara rätten till rehabilitering. Däremot kan man inte
överklaga innehållet i rehabiliteringen.
Den rehabilitering som bekostas av arbetspensionsanstalten läggs
alltid upp individuellt.
FPA:s anpassningskurser och rehabilitering för personer i arbetsför ålder
FPA har en lagstadgad skyldighet att ordna yrkesinriktad rehabilitering
för personer med funktionsnedsättning, till exempel utbildning och
träning för att behålla arbetsförmågan. För svårt funktionshindrade
ordnar FPA medicinsk rehabilitering. FPA ordnar behovsprövad rehabilitering utifrån ett årligt anslag i statsbudgeten som beviljas av riksdagen. Den behovsprövade rehabiliteringen omfattar bland annat
rehabiliteringskurser, anpassningskurser och yrkesmässigt fördjupad
medicinsk rehabilitering (ASLAK).
Personer med diabetes berörs mest av anpassnings- och rehabiliteringskurserna och de klassas som behovsprövad rehabilitering.
FPA-finansierade anpassningskurser för typ 1-diabetiker i arbetsför
ålder och rehabiliteringskurser för yrkesverksamma typ 2-diabetiker
ordnas av ett flertal rehabiliteringsinrättningar (www.fpa.fi). Nära anhöriga får delta tillsammans med typ 2-diabetiker i två dagar på FPA:s
bekostnad.
38
• Social trygghet vid diabetes
2014
Anpassnings- och rehabiliteringskurserna ska återställa och främja
arbets- och funktionsförmågan och ge deltagarna hjälp och stöd för
att klara sig i vardagen och arbetslivet. Kurserna medverkar till god
vård i samråd med sjukvårdsenheten. Deltagarna får stöd av andra i
samma situation och handledning individuellt eller i grupp. Det hjälper dem att bättre greppa sin egen situation. Dessutom blir det lättare att lägga upp mål för egenvården och livsstilsförändringar.
FPA-kurserna är i första hand avsedda för personer i arbetsför ålder som är i arbetslivet eller återgår i arbete och personer som får rehabiliteringsstöd, när diabetessjukdomen medför fysiska och psykiska
eller sociala begräsningar.
För typ 1-diabetiker är en kurs motiverad vid exempelvis problem
med att få bukt med blodsockret och egenvården, när de har tecken
på följdsjukdomar (senkomplikationer) eller om blodsockret upprepade gånger sjunker för lågt eller de drabbas av hypoglykemier. Också
rädsla, behandlingströtthet och motivationsproblem är orsaker som
motiverar en kurs.
Vid typ 2-diabetes kan en kurs motiveras med problem med glukoskontrollen och behov av särskilt stöd vid viktminskning och livsstilsförändringar. Andra skäl för att söka till en kurs är att du har
svårigheter med att acceptera diabetessjukdomen, att du behöver
intensifierad undervisning i diabetesmedicinering eller att du har
senkomplikationer och rädslor kring dem.
När du söker till kurserna för personer i arbetsför ålder ska du fylla
i FPA:s ansökningsblankett (KU 102r) för rehabiliteringskurser. Det behövs också läkarintyg B där behovet av och målen för rehabiliteringen
ska framgå. Skicka din ansökan plus bilagor till närmaste FPA-byrå som
fattar beslut om rehabilitering och ger instruktioner för hur man ansöker om rehabiliteringspenning och andra bidrag.
Också en del sjukhus och hälsovårdscentraler ordnar anpassningskurser. Dessutom finns det diabetesföreningar som har sådan verksamhet i samråd med den lokala hälso- och sjukvården.
Diabeteskurser för personer i arbetsför ålder
bekostade av hälso- och sjukvården
De FPA-finansierade kursplatserna för diabetiker har minskat. De är för
få i relation till behovet och man måste köa för att få plats. Till kurserna för personer i arbetsför ålder kan man få betalningsförbindelse
39
• Social trygghet vid diabetes
2014
från vårdenheten. Den behandlande läkaren bedömer behovet av en
kurs och skriver en remiss. Samtidigt lägger läkaren fram ett förslag
om att kursen ska bekostas med rehabiliteringsanslag för hälso- och
sjukvården. För kurstiden kan man ansöka om rehabiliteringspenning
från FPA och ersättning för resekostnader. Också en del sjukhus och
hälsovårdscentraler ordnar anpassningskurser. Dessutom finns det diabetesföreningar som har sådan verksamhet i samråd med den lokala hälso- och sjukvården.
Diabeteskurser för pensionärer
Diabetesförbundet ordnar femdagarskurser för pensionerade diabetiker
på Diabetescentrum i Tammerfors. Förbundet får bidrag från Penningautomatföreningen för kurserna. Kursdeltagarna och medföljande
anhöriga måste betala en självrisk. Också pensionärer kan få en betalningsförbindelse från sin vårdenhet för kurser på Diabetescentrum.
Diabeteskurser för grupper med särskilda behov
Tillsammans med Dövas Servicestiftelse ordnar Diabetesförbundet en
kurs för teckenspråkiga döva och dövblinda. Med stöd från Penningautomatföreningen (RAY) ordnar förbundet kurser för utvecklingsstörda, invandrare och personer med psykisk ohälsa.
ASLAK
Yrkesmässigt fördjupad medicinsk rehabilitering, ASLAK, räknas som
tidig rehabilitering och har en uttalad preventiv inriktning. ASLAK ska
förbättra deltagarnas arbetsförmåga på längre sikt. Särskild vikt läggs
vid att lära sig hantera arbetslivet, få kontroll över arbetet, tillägna sig
rätt arbetsmetoder och satsa på hälsosamma motions- och levnadsvanor. Arbetsplatsen, företagshälsovården, rehabiliteringstillhandahållaren och FPA samarbetar om kurserna. ASLAK-kurser ordnas på enskilda arbetsplatser, regionalt eller landsomfattande. De är planerade för de arbetstagargrupper och yrkesområden som utsätts för exceptionellt stor fysisk, psykisk och social påfrestning och lätt drabbas
av anhopningar av hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga.
Information om ASLAK-rehabilitering lämnas av FPA:s lokalbyråer.
40
• Social trygghet vid diabetes
2014
TYK
Träning för att behålla och främja arbetsförmågan (TYK) räknas som
yrkesinriktad rehabilitering. Arbetsförmågan ska förbättras så mycket
att personen kan fortsätta i sitt tidigare arbete. Ett villkor för att få
träning är att de åtgärder som arbetsplatsen och företagshälsovården
satsat på inte har gett önskat resultat. Också arbetsmiljön och arbetsförhållandena spelar in. Det är arbetsgivaren som i första hand svarar
för att problemen kartläggs och blir lösta. Träningen ordnas på rehabiliteringsinstitut.
Träningen läggs upp individuellt och den kan ordnas individuellt
eller i grupp för specifika yrkesområden eller enskilda arbetsplatser.
Gruppträningen planeras gemensamt av FPA, rehabiliteringsinstitutionen, arbetsgivaren och företagshälsovården. Deltagarna väljs ut av
företagshälsovården.
Medicinsk rehabilitering för svårt funktionshindrade
Lagen förpliktar FPA att ordna medicinsk rehabilitering för personer
med svår funktionsnedsättning under 65 år. Rehabiliteringen syftar till
att upprätthålla och främja personens arbets- och funktionsförmåga.
Som svårt funktionshindrade betraktas personer med en funktionsnedsättning ellerben sjukdom som i betydande grad försvårar deras
möjligheter att klara av alldagliga funktioner. Ett villkor är att de får
åtminstone handikappbidrag med förhöjt belopp för personer över
16 år eller vårdbidrag för pensionstagare med förhöjt belopp.
FPA ordnar långvarig eller krävande rehabilitering för svårt funktionshindrade inom sluten- eller öppenvård när rehabiliteringen inte
har något direkt samband med sjukvård. Det krävs en skriftlig rehabiliteringsplan som läggs upp av den enhet som svarar för rehabiliteringen.
Yrkesinriktad rehabilitering ordnad av arbetsförvaltningen
Yrkesvägledning, omskolning och arbetsförmedling i anknytning till
yrkesinriktad rehabilitering för funktionshindrade hör till arbets- och
näringsbyråernas uppgifter. Nedsatt arbetsförmåga kan utredas med
hjälp av en rehabiliteringsundersökning samt arbets- och utbildningsprövning. En del av åtgärderna är bara avsedda för arbetslösa eller
personer som måste byta jobb.
41
• Social trygghet vid diabetes
2014
7.3 Försörjning vid rehabilitering
FPA, arbetspensionsförsäkringsanstalterna och arbetsförvaltningen
bekostar rehabiliteringen och tillhörande utgifter, bl.a. resekostnader.
Bestämmelser om inkomstskydd under rehabilitering finns i lagen och
förordningen om rehabiliteringspenning (611/1991, 893/1991).
Under den tid yrkesinriktad rehabilitering pågår kan man få rehabiliteringspenning. Också närstående och anhöriga som deltar i anpassningsträning eller familjerehabilitering kan få rehabiliteringspenning. Men då måste det nämnas skärskilt i rehabiliteringsbeslutet. FPA
ger ut en rehabiliteringspenning som motsvarar cirka 75 procent av
arbetsinkomsten. Rehabiliteringspenningen uppgår till minst 23,77
euro per dag. När en sökande under fyra månader före rehabiliteringen har fått arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd, utbildningsdagpenning, sysselsättningsstöd för arbetslivsträning, utbildningsstöd eller studiestöd kan rehabiliteringspenningen också räknas
ut på grundval av bidraget. Om arbetsgivaren betalar ut lön under
rehabiliteringstiden kan den ansöka om rehabiliteringspenning.
Vid utbildning ger FPA ut bidrag för skolmaterial, resor mellan
hem- och studieorten (inte för dagliga resor) och i vissa fall för hjälpmedel som behövs för att underlätta studierna.
Pensionärer kan få rehabiliteringspenning om rehabiliteringen pågår längre än 30 dagar. Rehabiliteringspenningen för pensionstagare
är 10 procent av det sammanlagda pensionsbeloppet.
Rehabiliteringspenningen är som regel förknippad med en karenstid och då får man ingen rehabiliteringspenning. Vanligen ingår
den dag då rehabiliteringen börjar och de nio följande vardagarna i
karenstiden. Den består dock bara av inledningsdagen vid
• utredning av rehabiliteringsbehovet, anpassningsträning eller
familjerehabilitering som pågår i högst 12 vardagar
• individuell rehabilitering som pågår i högst 18 vardagar
• yrkesmässigt fördjupad medicinsk rehabilitering (ASLAK) som
ordnas av FPA
• träning för att behålla och förbättra arbetsförmågan (TYK) som
ordnas av FPA.
42
• Social trygghet vid diabetes
2014
Ingen karenstid ingår när klienten direkt före rehabiliteringen får sjukdagpenning, arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd.
Om rehabiliteringen delas upp i flera etapper räknas den som en och
samma rehabilitering och karensdagarna räknas då ut på hela rehabiliteringen.
Observera att du måste ansöka om rehabiliteringspenning senast
fyra månader efter den dag från och med vilken du vill få rehabiliteringspenningen utbetald. Ansökan brukar lämnas in först när rehabiliteringsbeslutet är klart.
FPA kan ge ut näringsstöd för företagande eller till självständiga
yrkesutövare. Bidrag lämnas för att etablera eller omstrukturera företag alternativt för arbetsredskap eller maskiner till ett fungerande
företag. Verksamheten måste syfta till att trygga en skälig försörjning
när klientens arbetsförmåga är väsentligt nedsatt på grund av sjukdom. Syftet kan också vara att skaffa förvärvsinkomster vid sidan av
pensionen. Den som går på yrkesinriktad rehabilitering ordnad av
arbetspensionsanstalten får en rehabiliteringspenning motsvarande
beloppet för arbetspensionerna enligt arbetspensionslagarna höjt
med 33 procent. Det kan ordnas utbildningsprövning för att utreda
utbildningsmöjligheterna.
8 Hjälpmedel
Hjälpmedel som behövs i dagliga aktiviteter administreras av den
kommunala hälso- och sjukvården eller den kommunala socialtjänsten. Hjälpmedel kan behövas när en sjukdom eller en funktionsnedsättning försvårar det dagliga livet och de alldagliga funktionerna.
Diabetiker brukar anlita hjälpmedelsservicen exempelvis när de behöver specialtillverkade skor eller inläggssulor eller när behandlingsskor
är nödvändiga på grund av sår i fotsulan.
43
• Social trygghet vid diabetes
2014
Hjälpmedel kan lånas ut för kortare tid och ingen avgift tas då ut.
När en diabetiker behöver hjälpmedel länge eller kontinuerligt fattar
den kommunala hälso- och sjukvården eller socialvården ett beslut
om hjälpmedel.
Den kommunala hälso- och sjukvården kan efter prövning ge en
betalningsförbindelse för hjälpmedel. Den kommunala fysioterapienheten eller den som gett ut ett hjälpmedel provar ut hjälpmedel, ger
användarstöd och svarar för underhåll.
Förbrukningsartiklar som ingår i egenkontrollerna vid diabetes
betraktas inte som hjälpmedel utan de ska i överensstämmelse med
vårdplanen ingå i den vård och behandling som ges och övervakas av
läkare (se kap. 9).
Svårt funktionshindrade kan via FPA få hjälpmedel som behövs i
arbetet eller studierna. En person som inte klarar av att arbeta eller
studera utan hjälpmedlet betraktas som svårt funktionshindrad. Stöd
ges ut för teknisk utrustning, till exempel lästeve, större bildskärm än
standardutförande, punktskriftsdisplay och datorer. FPA utreder hjälpmedelsbehovet och anlitar då experter. Klienterna får använda hjälpmedlen, men de förblir i FPA:s ägo. FPA svarar för användarutbildning
och underhåll. Synskadades behov av hjälpmedel utreds på det rehabiliteringscentrum som Synskadades Centralförbund har i Helsingfors.
På svenskt håll står Förbundet Finlands Svenska Synskadade för utredningarna. Se kontaktinformation på sidan 80.
9 Förbrukningsartiklar för diabetiker
Diabetiker får nödvändiga förbrukningsartiklar gratis på hälsovårdscentralen. Rätten grundar sig på hälso- och sjukvårdslagen
(1326/2010; trädde i kraft 1.5.2011) som föreskriver att kommu-
nerna ska ordna sjukvårdstjänster för dem som bor i kommunen. Till sjukvårdstjänsterna hör bland annat att undersöka sjukdomar, ställa medicinska och odontologiska diagnoser, ge vård och behandling, tillhandahålla nödvändiga förbrukningsartiklar enligt vårdplanen för
behandling av långvarig sjukdom och ge den medicinska rehabilitering
som behövs. (24 §, 1 punkten).
44
• Social trygghet vid diabetes
2014
Patienter får alltså förbrukningsartiklar utifrån sitt behov och behovet ska skrivas in i vårdplanen.
Redan innan den nya hälso- och sjukvårdslagen kom krävde lagen
om patientens ställning och rättigheter (785/1992, 4 a § i 857/2004)
att patienten får en plan för undersökning och vård.
Vårdpersonalen ska lägga upp vårdplanen i samråd med patienten. Vårdplanen ingår i journalhandlingarna. Följaktligen ansvarar en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården för att
upprätta och uppdatera den. I vårdplanen ska det skrivas in vilka förbrukningsartiklar patienten behöver. Den kommunala hjälpmedelscentralen är skyldig att ge ut de förbrukningsartiklar som ingår i
vårdplanen. Det betyder att kommunerna inte kan begränsa förbrukningsartiklarna genom administrativa anvisningar.
Kostnadsfria förbrukningsartiklar gäller också hemsjukvården. Du
får dina förbrukningsartiklar på hälsovårdscentralen även när du vårdas på poliklinik eller hos privatläkare. Social- och hälsovårdsministeriet meddelade 2013 anvisningar för kommunerna om hälsovårdscentralernas distribution av förbrukningsartiklar: http://www.stm.fi/sv/
pressmeddelanden/kommuninfo/kommuninfo/-/view/1859363#sv.
Det finns flera modeller av blodsockermätare på marknaden som
alla behöver olika teststickor. Kontrollera med hälsovårdscentralen
vilka teststickor de har innan du köper en egen blodsockermätare.
Rekommendationen är att sjukvårdsdistrikten ska ha 5–7 olika modeller av blodsockermätare som diabetiker kan få teststickor till via hälsovårdscentralen. De kan då välja den modell som passar dem själva
bäst. Utbudet av insulinpennor ska omfatta alla modeller på marknaden och nålar (kanyler) i olika längd.
Enligt rekommendationen för god medicin praxis vid diabetes
beror behovet av blodockermätning bland annat på diabetestyp, hur
stabil sjukdomen är och variation i dagsrytmen. Läkaren och diabetikern ska tillsammans komma överens om behovet av egenkontroller.
Vid stabil typ 1-diabetes och vid svårbehandlad typ 2-diabetes behövs det 35 teststickor i veckan. Vid stabil typ 2-diabetes utan insulinbehandling behövs det 12 teststickor i veckan. Vid insulinbehandlad typ
2-diabetes utan senkomplikationer är behovet 20 teststickor i veckan.
När en diabetiker använder läkemedel som kan ge upphov till lågt
blodsocker, hypoglykemi, ska blodsockret dessutom mätas i följande
situationer:
45
• Social trygghet vid diabetes
2014
• när du misstänker lågt blodsocker
• före bilkörning
• vid ansvarsfyllda och riskutsatta uppgifter
• vid onormalt stor fysisk ansträngning
• vid akuta sjukdomsfall.
Egenkontroller behövs också vid kost- eller tablettbehandling. För mer
information: www.kaypahoito.fi.
Sedan den 1 januari 2014 har alla rätt att välja vilken enhet inom
den specialiserade sjukvården de vill anlita var som helst inom landet.
Får du din diabetesvård inom den specialiserade sjukvården? Tänk då
på att förbrukningsartiklar ges ut gratis på hälsovårdscentralen i din
hemkommun. Alla sjukvårdsdistrikt tillhandahåller inte samma märken av exempelvis insulinpumpar. På hälsovårdscentralen i din hemkommun får du förbrukningsartiklar gratis bara till de pumpmodeller
som kommunen erbjuder, inte till några andra. Detta gäller också alla
andra hjälpmedel för egenkontroller av blodsockret.
10 Arbetsoförmåga och försörjning
När arbetsoförmåga till följd av en sjukdom drar ut på tiden och
överskrider FPA:s gräns för rätt till sjukdagpenning kan sjukpension bli
aktuell som inkomstkälla. Det finns flera typer av sjukpension (kallas
också invalidpension) och kriterierna för dem varierar: rehabiliteringsstöd, partiellt rehabiliteringsstöd, full invalidpension/sjukpension,
delinvalidpension och individuell förtidspension. Sjukpension till fullt
belopp och rehabiliteringsstöd börjar vanligen betalas ut när utbetalningen av dagpenning enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004)
upphör. De övriga formerna av sjukpension kan betalas ut utan föregående sjukdagpenning.
46
• Social trygghet vid diabetes
2014
Vårt pensionssystem består av två system som kompletterar varandra. Den ekonomiska tryggheten vid arbetsoförmåga grundar sig
på arbetspension och eventuell folkpension. Arbetspension tjänas
in genom anställning eller företagande. Om förvärvspensionen eller
det sammanlagda beloppet för förvärvspensionerna är små kompletteras pensionsskyddet med folkpension.
Vänd dig till FPA, Pensionsskyddscentralen eller socialarbetarna på
sjukhuset eller hälsovårdscentralen för exakta uppgifter om pension
i olika livssituationer. Nedan presenteras olika former av sjukpension.
10.1 Rehabiliteringsstöd
Om det är troligt att arbetsförmågan återställs efter rehabiliteringen
kan man få tidsbestämd pension, rehabiliteringsstöd, från pensionsanstalten. Ett villkor är att arbetsoförmågan har pågått eller beräknas
pågå minst lika länge som sjukdagpenning betalas ut, det vill säga 300
dagar. Med ansökan ska du också skicka in ett läkarintyg där det ingår
en vård- eller rehabiliteringsplan. Planen kan också göras separat.
Rehabiliteringsstödet är lika stort som full sjukpension om arbetsförmågan är nedsatt med minst tre femtedelar, 60 procent. Med nedsatt arbetsförmåga avses en samlad bedömning av den arbetsinsats
som någon kan prestera med sin återstående arbetsförmåga. Bedömningen görs av pensionsanstalten.
Partiellt rehabiliteringsstöd kan ges ut om arbetsförmågan är
nedsatt med minst 40 procent. Det kan också beviljas för att främja
återgång i arbetslivet när full sjukpension eller rehabiliteringsstöd
upphör. Stödet ges ut till samma belopp som delinvalidpension.
10.2 Sjukpension
Sjukpension heter fortfarande invalidpension i vissa lagar. Pensionsanstalten kan bevilja sjukpension tillsvidare om det är osannolikt att personen återgår i arbetslivet. Ett villkor är att arbetsoförmåga på grund
av sjukdom har pågått längre än dagpenningsperioden, alltså i över
300 dagar, och att arbetsförmågan är nedsatt med minst tre femtedelar, 60 procent. Med ansökningen ska du skicka in ett B-läkarintyg
och annan information som du vill hänvisa till.
För att undvika avbrott i de sociala förmånerna måste ansökan
om sjukpension eller rehabiliteringsstöd lämnas in i tid, senast tre må-
47
• Social trygghet vid diabetes
2014
nader innan rätten till dagpenning upphör. Beslutet fattas på medicinska och sociala grunder. Det tas bl.a. hänsyn till sökandens återstående arbetsförmåga och möjligheter att förvärvsarbeta. Också ålder,
utbildning, tidigare anställningar och familjeförhållanden vägs in.
Om den som får sjukpension börjar arbeta och anses få en skälig
inkomst får pensionen vila i minst tre och högst 24 månader. Bara full
folkpension som beviljats tills vidare får vila. Under den tid som pensionen vilar kan man utöver förvärvsinkomsterna få handikappbidrag
med högsta belopp i högst två år.
Den som är varaktigt blind, oförmögen att röra sig eller i ett tillstånd av hjälplöshet som avses i folkpensionslagen betraktas alltid
som arbetsoförmögen med rätt till pension även om han eller hon
förvärvsarbetar.
Man kan få delinvalidpension direkt efter förvärvsarbete och be
om att få ett förhandsbeslut om rätten till delinvalidpension redan när
man fortfarande förvärvsarbetar. Efter ett positivt beslut får man nio
månader på sig att fundera om man vill bli pensionerad eller fortsätta
att arbeta.
Delinvalidpension är avsedd för arbetstagare eller företagare med
nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. De har kvar så mycket
av sin arbetsförmåga att de kan arbeta deltid eller övergå till lättare
arbetsuppgifter. Delinvalidpension kräver inte deltidsarbete.
Ett villkor är att arbetsförmågan är nedsatt med minst två femtedelar, 40 procent. Att inkomsterna minskar kan bero på till exempel
kortare arbetstid eller ändrade arbetsuppgifter.
En arbetslös som får arbetslöshetsdagpenning kan få delinvalidpension. Då dras pensionsbeloppet av från dagpenningen.
Delinvalidpensionen är hälften av full sjukpension. Om arbetsförmågan försämras under tiden med delinvalidpension kan pensionen
ändras till full sjukpension på samma villkor.
10.3 Deltidspension och förtida ålderspension
Den pension som börjar i pensionsåldern eller vid en viss ålder kallas
ålderspension. Den kan börja tidigast vid 63 års ålder och senast vid
68 års ålder. Man kan tidigarelägga eller skjuta upp pensioneringen.
Då sjunker eller stiger pensionen.
Äldre arbetstagare och företagare kan få större flexibilitet i arbetslivet med hjälp av deltidspension. Den som har deltidspension arbetar
48
• Social trygghet vid diabetes
2014
deltid. För att få deltidspension måste man vara minst 58 år. För personer födda 1953 eller senare är åldersgränsen 60 år. Du måste alltid
avtala om deltidsarbete och deltidspension med din arbetsgivare.
En deltidsanställd är inte tvungen att stanna kvar hos samma arbetsgivare utan kan byta jobb eller bli företagare på deltid. Du kan
alltså också byta jobb medan du är deltidspensionerad.
Man kan ta ut ålderspension vid 62 års ålder och alltså få förtida
ålderspension. Anställda i stat och kommun kan få förtida ålderspension ännu tidigare. Vid tidigareläggning minskar pensionen permanent eftersom den slutar växa efter förtida ålderspension. Dessutom
görs det en så kallad förtidsminskning med 0,6 procent för varje
månad som pensionen tidigareläggs före 63 års ålder. Deltidspension
och förtida ålderspension kan sökas utan läkarintyg.
10.4 Barnförhöjning
FPA betalar ut barnförhöjning till pensionärer för barn under sexton år
vid följande pensioner:
• folkpension
• full sjukpension, partiell sjukpension, arbetslöshetspension, ålderspension eller förtida ålderspension utifrån arbets- eller tjänsteförhållande
• lagstadgad olycksfalls-, trafikförsäkrings- eller militärskadepen-
sion, livränta, sjukpension eller ersättning för inkomstbortfall som beviljas på grund av fullständig arbetsoförmåga och betalas då det förflutit ett år sedan trafikskadan.
Barnförhöjningen betalas ut för varje barn under sexton år till pensionstagaren eller hans eller hennes maka eller make. Barnet måste bo
i samma hushåll som pensionstagaren.
10.5 Garantipension
Garantipensionen ger pensionärer med mycket små pensioner bättre
möjligheter att försörja sig. Om folkpensionen eller förvärvspensionen
är lägre än gränsen för garantipension, 736,64 euro per månad, betalar FPA ut skillnaden. Det kallas garantipension.
49
• Social trygghet vid diabetes
2014
Alla pensioner, också utländska, beaktas när garantipensionen räknas ut. Anhåll om garantipension hos FPA. Observera att du inte kan
få garantipension om du bara får deltidspension, partiell sjukpension
(delinvalidpension) eller familjepension.
11 Skattefrågor
11.1 Invalidavdrag
Personer med bestående men som har orsakats genom sjukdom,
lyte eller kroppsskada har rätt att få så kallat invalidavdrag i beskattningen. Invaliditetsgraden måste vara minst 30 procent. Vid en invaliditetsgrad på 100 procent får man avdraget till fullt belopp. Vid
lägre invaliditetsgrader varierar procentsatsen för avdraget. Läkaren
bedömer invaliditetsgraden utifrån social- och hälsovårdsministeriets
förordning (1649/2009) om invaliditetsklassificeringen enligt lagen
om olycksfallsförsäkring (608/1948).
Utan särskild utredning anses personer med sjukpension (kallas
också invalidpension i en del lagar) till fullt belopp ha en invaliditetsgrad på 100 procent och personer med delpension en invaliditetsgrad på 50 procent. Rätten till invalidavdrag finns kvar när sjukpension ändras till ålderspension.
För att få invalidavdraget första gången måste du lämna in ett B-läkarintyg till skattemyndigheten. Det måste framgå vilken din
varaktiga invaliditetsgrad är och när den började. Vid typ 1-diabetes
utan komplikationer är invaliditetsgraden för invalidavdrag 40 procent.
Därefter gör skattemyndigheten avdraget automatiskt. Notera att
ett nytt läkarintyg måste lämnas in om invaliditetsgraden ändras. Du
kan ansöka om invalidavdrag retroaktivt för fem år. Läs mer på Skatteförvaltningens webbplats www.skatt.fi.
Läkaren bedömer invaliditetsgraden utifrån invaliditetsklassificeringen enligt lagen om olycksfallsförsäkring. Utifrån en skala bedöms
50
• Social trygghet vid diabetes
2014
menet på grundval av hur många funktionsnedsättningar man har till
följd av en sjukdom eller en skada enligt klassificeringen och hur svåra
de är. Vid en bedömning av den allmänna funktionsnedsättningen
kan också behandlingen av sjukdomen beaktas.
Vid diabetes måste invaliditetsgraden alltid bedömas mycket individuellt och det går inte att ge några entydiga råd. Läkaren måste
beakta behandlingsformen för den bakomliggande sjukdomen, den
dagliga belastningen till följd av den och den livsfara som försummad
behandling innebär. Dessutom räknas invaliditetsgraderna för eventuella komplikationer in.
I invaliditetsklassificeringen är diabetes placerad under punkt 15:
Allmänt nedsatt funktion. Insulinbehandlad diabetes utan komplikationer är placerad under lätt funktionsnedsättning (invaliditetsklasserna 3–5). I kategorin medelsvår funktionsnedsättning ingår emellertid
sjukdomar där försummad behandling medför fara eller allvarlig fara
för hälsan. Att försumma insulinbehandlingen medför alltid allvarlig
fara för hälsan. Enligt Diabetesförbundets läkarråd är den basala invaliditetsklassen för insulinbehandlad diabetes därför 8–10. Invaliditetsgraden är 40–50 procent.
Vid tablettbehandlad diabetes eller behandling med GLP-1-analoger är invaliditetsgraden 15–35 procent (invaliditetsklasserna 3–7) förutsatt att man inte har andra sjukdomar som höjer invaliditetsgraden.
Avdraget görs på inkomstskatten till staten och också de som bara
har pensionsinkomst får göra avdrag. I statsbeskattningen är invalidavdraget till fullt belopp (100 %) 115 euro.
I kommunalbeskattningen kan avdraget inte göras på pensionsinkomst utan bara på förvärvsinkomst. I vissa fall kan invalidavdraget föras över på maken eller makan. I kommunalbeskattningen är
invalidavdraget till fullt belopp 440 euro.
11.2 Avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga
Skattenämnden kan efter prövning bevilja avdrag på grund av nedsatt skattebetalningsförmåga. Det högsta tillåtna beloppet är 1 400
euro om året. Skattebetalningsförmågan kan vara nedsatt på grund
av bland annat sjukdom eller betydande kostnader på grund av sjukdom. Ett annat kriterium är att man vårdar ett barn med funktionsnedsättning hemma.
51
• Social trygghet vid diabetes
2014
Notera att små inkomster räknas in i skatteskalorna. Det betyder
att det inte räcker med att inkomsterna har minskat på grund av
arbetslöshet för att få avdraget. Det krävs att skattebetalningsförmågan är väsentligt nedsatt också av andra skäl. Invaliditet beaktas i
invalidavdraget och pensionering och små inkomster i avdraget för
pensionsinkomst. Så de motiverar inte ensamma avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga. Detsamma gäller underhållsskyldighet eftersom det finns ett avdrag för det.
Skattebetalningsförmågan anses inte vara nedsatt på grund av
sjukdom i andra fall än när den skattskyldiges och familjemedlemmarnas totala sjukkostnader under skatteåret är minst 700 euro och
samtidigt minst 10 procent av den skattskyldiges kapital- och förvärvsinkomster, där det har gjorts avdrag för inkomstens förvärvande.
En ansökan måste åtföljas av verifikationer.
Kost vid diabetes anses inte medföra merkostnader och skattemyndigheterna medger inget extra avdrag.
11.3 Återbäring och nedsättning av bilskatt
Personer med funktionsnedsättning kan få återbäring helt eller delvis
på den bilskatt som ingår i priset. Kriterierna finns i 51 § i bilskattelagen (1482/1994).
Bilskatten kan återbäras för en bil vid första registreringen i Finland
i följande fall:
•När sökandens varaktiga invaliditetsgrad är minst 80 procent på
grund av rörelse- eller synskada och bilen ska vara i personens personliga bruk. Personen behöver inte själv vara förare. Med rörelseskada avses skada eller sjukdom på de nedre extremiteterna.
•När sökandens varaktiga invaliditetsgrad är minst 60 procent och
bilen fyller ett väsentligt behov för att han eller hon ska kunna sköta
sin tjänst, sitt arbete eller sina yrkesutbildningsstudier. Gymnasieelever får ingen återbäring.
•När sökandens rörelseförmåga på grund av att han eller hon saknar
det ena eller båda benen eller på grund av deras bristande funktion är så nedsatt att den varaktiga invaliditetsgraden är minst 40
procent och bilen behövs för att han eller hon ska kunna sköta sin
tjänst, sitt arbete eller sina yrkesutbildningsstudier. Återbäringen är
då 60 procent, men högst 2 460 euro.
52
• Social trygghet vid diabetes
2014
I de två första fallen är återbäringen högst 3 770 euro. För den som
måste ha bil med automatväxel (läkaren ska skriva in detta i utlåtandet)
är beloppet 4 980 euro.
Extra utrustning i bilen kan höja beloppet för den högsta återbäringen (51 a §, bilskattelagen), om den monterade utrustningen påverkar den bilskatt som baserar sig på bilens allmänna värde i detaljhandeln och momsen på den.
Lämna in din ansökan om återbäring senast sex månader efter registreringsdatum för bilen. Eller om bilen har köpts med delbetalningsavtal senast sex månader efter att sökanden har blivit enda ägare
till bilen. Skicka din ansökan till: Tullen, bilbeskattning, 10900 HANGÖ.
Följande dokument ska ingå:
•Läkarutlåtande (t.ex. B) med noggrann beskrivning av invaliditeten
eller invaliditetsgraden och den funktionella skadan.
•Vidimerad kopia av sökandens körkort eller förarens körkort.
•Tillförlitlig information om för vilket ändamål och hur ofta bilen
används. Om användningen motiveras med arbete, krävs det intyg
av arbetsgivaren. Intyget ska ha uppgifter om anställningens längd,
arbetsresans längd, möjligheter att använda allmänna trafikmedel
och behovet av att använda bilen för resa till och från arbetet och i arbetet.
•Skriftlig deklaration av det slutliga beloppet för bilskatten och momsen samt beskattningsdatum och beskattningsort. Bilaffären har den
informationen.
•Kopia av den tekniska delen av registreringsbeviset som har bestyrkts av två personer. Det ska stå på den tekniska delen att bilskatten är nedsatt.
Det går att anhålla om förhandsbesked om återbäring av bilskatten,
när bilen är registrerad på sökanden eller redan innan bilen är köpt.
Följande bilagor ska ingå i ansökan: läkarintyg, kopia av sökandens/
förarens körkort och ingående information om för vilket ändamål bilen behövs. Om användningen motiveras med arbete, krävs det intyg
av arbetsgivaren. Intyget ska ha uppgifter om anställningens längd,
arbetsresans längd, möjligheter att använda allmänna trafikmedel och
behovet av att använda bilen för resa till och från arbetet och i arbetet.
53
• Social trygghet vid diabetes
2014
Den som är missnöjd med beslutet kan överklaga genom besvär
till Helsingfors förvaltningsdomstol. Lämna in skriftliga besvär till Tullen
som vidarebefordrar besvären till förvaltningsdomstolen tillsammans
med sitt yttrande. I beslutet ingår information om hur man kan överklaga och när besvärstiden går ut. Läs mer på www.tulli.fi.
Tullen kan medge skattelättnad på grundval av 50 § i bilskattelagen. I sådana fall kan skatten av tungt vägande skäl betalas tillbaka helt
eller till en skälig del. Också föräldrar som behöver bil för att skjutsa ett
barn med svår funktionsnedsättning kan få skattelättnad. Detsamma
gäller personer med funktionsnedsättning som inte uppfyller kriterierna
i 51 §, men för vilka bilen uppfyller ett väsentligt behov för att de ska
kunna röra sig.
Skattelättnad kan också sökas i förväg. Uppge att din ansökan
grundar sig på 50 § i bilskattelagen. När ansökan behandlas tas det
hänsyn till en skada som medför rörelsehinder eller utgör en betydande
begränsning, behovet av bil, hur lämplig och ändamålsenlig bilen är
och familjens ekonomiska och sociala situation. Skicka in din ansökan
till Tullen, PB 512, 00101 Helsingfors. I ansökan ska samma bilagor
ingå som i ansökan om skatteåterbäring på grundval av 51 § i bil-
skattelagen. Beslutet av tullen kan inte överklagas.
11.4 Hushållsavdrag
Kostnaderna för arbete som man låter utföra hemma eller i fritidsbostaden får delvis dras av i beskattningen. Arbete som är avdragsgillt
är normalt hushålls-, omsorgs- eller vårdarbete och arbete som innebär
underhåll eller ombyggnad av bostaden eller fritidsbostaden. Dessutom
får man delvis göra avdrag för installation, underhåll och handledning
i fråga om data- och informationstekniska apparater. Du får också göra
avdrag för arbete som utförs hemma hos dina eller din makes eller makas föräldrar eller i deras fritidsbostad. Avdraget får göras för det år som
arbetsersättningen eller lönen och lönebikostnaderna har betalats.
Du kan anställa någon och får då göra avdrag för 15 procent av lönen och lönebikostnaderna eller 45 procent av arbetsersättningen till en
företagare eller ett företag som finns i förskottsinnehållningsregistret.
Det högsta avdragsbeloppet per skattskyldig är 2 400 euro. Självrisken är 100 euro per skattskyldig.
54
• Social trygghet vid diabetes
2014
Avdraget medges bara om den företag eller den företagare som
utför arbetet finns i förskottsinnehållningsregistret. Inget avdrag ges
om du för arbetet har fått exempelvis stöd för närståendevård, stöd
för hemvård av barn eller stöd för privat vård av barn eller en servicesedel från den kommunala hälso- och sjukvården. Detsamma gäller
om statligt eller annat offentligt stöd har getts för reparation av bostaden.
Avdragsberättigad vård eller omsorg är inte övervakad hälso- och
sjukvård på samma sätt som arbete som utförs av läkare, massörer,
fysioterapeuter eller sjukskötare.
Läs mer på www.skatt.fi.
12 Yrkesval
Vården och behandlingen vid diabetes har förbättrats avsevärt. Därför
står diabetessjukdomen allt mindre i vägen vid yrkesval. Intresse och
fallenhet för ett yrkesområde är viktiga synpunkter när en diabetiker
väljer yrkesinriktning.
Kost- och tablettbehandlade diabetiker har sällan några problem
med att välja yrke.
Insulinbehandlad diabetes påverkar däremot yrkesvalet. Egenvården måste vägas in i det dagliga livet, också i yrkeslivet. Det finns
arbeten där egenvården och hänsyn till diabetessjukdomen kräver
extra ansträngningar. Om arbetet är mycket oregelbundet både vad
arbetsschemat och den fysiska påfrestningen beträffar, kan det vara
svårt att samordna egenvården så bra att blodsockervärdena inte rubbas. Därför avråds diabetiker från treskiftsarbete. Det är fullt möjligt
för diabetiker att ha skiftarbete förutsatt att det inte i någon högre
grad påverkar egenvården och blodsockerbalansen. Diabetiker klarar
lättast av treskiftsarbete där arbetspassen inte ändras så snabbt utan
är oförändrade i exempelvis en vecka.
55
• Social trygghet vid diabetes
2014
Det kan också uppstå problem i arbeten där det inte går att göra
korta avbrott då och då. Men om man har stort intresse för yrkesområdet och är beredd att göra en extra ansträngning för egenvården
går det att uppnå goda resultat med dagens moderna behandlingsmetoder, också när arbetet är oregelbundet. Det kräver dock minutiös
planering och uppföljning.
En annan faktor som måste vägas in är om sjukdomen kan medföra risker för diabetikern själv eller andra. Hur minutiöst en diabetiker
än sköter egenvården kan lågt blodsocker, hypoglykemi, tillstöta. Om
det inte går att mäta blodsockret på arbetsplatsen eller man inte känner igen symtomen på lågt blodsocker är risken för farliga situationer
stor. För den egna säkerheten är arbete på höga höjder olämpligt för
diabetiker. Arbeten på byggnadsställningar kan således inte rekommenderas på grund av fallrisken. I yrken som polisman, brandman,
sjöman, dykare och yrkesmilitär kan en diabetiker råka ut för situationer då det är omöjligt att åtgärda lågt blodsocker. Därför avråds
diabetiker från att välja dessa yrken. Diabetiker som är anställda inom
militären vid insjuknandet brukar kunna fortsätta i sitt yrke.
Av säkerhetsskäl är trafikflygare och lokförare olämpliga yrken för
personer med diabetes. Detsamma gäller andra arbeten inom kollektivtrafiken. Också inom tunga transporter kan blodsockerfall medföra
farliga tillbud i trafiken.
Funderar du på yrkesutbildning? Ta i så fall först kontakt med
skolan för att få reda på vilka medicinska krav och körkortskrav
som gäller.
Unga personer har inte rätt att få några särskilda former av studiestöd på grund av diabetes.
12.1 Körkort
Delvis kan det bedömas från fall till fall om en diabetikers hälsotillstånd tillåter bilkörning. En ny förordning om så kallad körhälsa som
social- och hälsovårdsministeriet har utfärdat kräver att de samlade
konsekvenserna av alla sjukdomar beaktas när en förares hälsotillstånd
bedöms. Trots att en sjukdom ensam inte försämrar körförmågan i
någon högre grad, kan flera sjukdomar tillsammans ha så stora konsekvenser att körförmågan är avsevärt nedsatt. En bedömning av de
samlade effekterna kan medverka till större trafiksäkerhet.
56
• Social trygghet vid diabetes
2014
Förordningen innehåller synfältskrav och medicinska krav som ingår i dels körkortslagen, dels EU:s direktiv om körkort (2009/113/EG).
Den tillåter större prövning från fall till fall av förare med diabetes eller epilepsi. Dessutom ska läkaren också bedöma hur njursjukdomar,
organtransplantationer, konstgjorda implantat, neurologiska sjukdomar och psykiska störningar påverkar körförmågan.
Vid medicinsk behandling (tabletter eller insulin) av diabetes är
det viktigt att förarens hälsotillstånd kontrolleras regelbundet. Vanligen görs det vid läkarundersökningarna för diabetes.
Det största problemet för diabetikers körförmåga är att blodsockret kan sjunka för mycket. I sådana situationer försämras funktionsförmågan och föraren behöver utomstående hjälp. A och O är att man
som diabetiker känner igen symtomen på lågt blodsocker (hypoglykemi) och kan avhjälpa situationen. Vidare är det viktigt att komma
ihåg att mäta blodsockret tillräckligt ofta och att förstå vilka risker
hypoglykemi innebär.
Nuvarande körtillstånd gäller till det datum som finns på körkortet eller till 2033. Nya körkort gäller i femton år (körtillstånd i grupp
1, G1) alternativt fem år (körtillstånd i grupp 2, G2) fram till 70 års
ålder. Därefter gäller de fem (G1) respektive två år (G2) om inte hälsotillståndet kräver något annat.
Läkaren måste bedöma om en diabetiker kan köra bil med högst
fem års (G1) respektive högst tre års (G2) intervaller. Samtidigt måste
läkaren skriva in i journalerna att personen uppfyller de medicinska
kraven. Då behövs det inget rutinmässigt läkarintyg. Däremot är läkaren skyldig att underrätta polisen om de medicinska kraven inte uppfylls. Om det är tillfälligt behövs ingen anmälan.
När körkortet ska förnyas, konstaterar polisen att de medicinska
kraven är uppfyllda. Detta förutsatt att tidigare läkarintyg inte kräver
något annat eller polisen inte har anledning att misstänka att kraven
inte uppfylls.
Förordningen om körhälsa (1181/2011) trädde i kraft den 30
november 2011. Körkortslagen (2011/386) trädde i kraft i sin helhet
den 19 januari 2013.
57
• Social trygghet vid diabetes
2014
13 Militärtjänst
Enligt försvarsmaktens instruktioner för hälsokontroller anses diabetes
vanligen vara ett hinder för militärtjänst. De primära kriterierna är att
det vid uppbådet ska ha gått minst två och högst tio år sedan insjuknandet, att glukoskontrollen är bra och att diabetikern inom en överskådlig tid inte har drabbats av allvarliga blodsockerfall som medfört
handlingsförlamning. Detta är till för att garantera säkerheten under
militärtjänsten. Det slutliga valet avgörs vid en intervju.
De diabetiker som blir antagna inleder sin militärtjänst vid signalregementet i Riihimäki. Man kan anmäla sitt intresse vid uppbåden
eller vid efterkontroller som görs på försvarsmaktens regionalbyråer.
14 Frivilliga personförsäkringar
När man som diabetiker vill teckna liv-, sjukdoms- eller olycksfallsförsäkring kan man ställas inför det faktum att det finns stora skillnader
mellan försäkringsbolagen vad gäller riskbedömning och försäkringsvillkor.
I de flesta fall måste man lämna en hälsodeklaration eller ett läkarintyg om sitt hälsotillstånd. En diagnostiserad sjukdom är en risk
som påverkar försäkringsvillkoren och försäkringen kan vara dyrare.
Försäkringsbolagen kan tillämpa något som kallas ansvarsbegränsning
vid sjukdom (begränsade villkor). Det betyder att omständigheter
som beror på en viss, känd sjukdom inte omfattas av ersättningsvillko-
58
• Social trygghet vid diabetes
2014
ren. Eller de kan avslå en ansökan helt och hållet med hänvisning till
sjukdomen. Det framgår av utredningar som Diabetesförbundet har
gjort. Försäkringsbolagen förefaller inte ha någon samordnad linje för
hur försäkringsvillkoren påverkas av diabetes.
Det lönar sig alltså att begära skriftligt anbud eller ett förhandsbeslut om den tilltänkta försäkringen från flera försäkringsbolag. Anbuden och besluten är inte bindande för kunden, men de ger goda
möjligheter att göra en jämförelse av villkoren. Var extra noga när du
fyller i uppgifterna i hälsodeklarationen. Bristfälliga eller felaktiga uppgifter kan göra att avtalet är ogiltigt eller att bolaget inte har någon
ersättningsskyldighet. Tänk på att bifoga ett färskt läkarutlåtande.
Glöm inte att du också som diabetiker kan ansöka om grupplivförsäkring genom din arbetsplats. Vid grupplivförsäkring räcker det ofta
som hälsodeklaration att uppge att man är arbetsförmögen.
Försäkringsbolagen är skyldiga att skriftligt motivera sina beslut
om de avslår en ansökan eller säger upp en försäkring. Motiveringen
måste överensstämma med lagbestämmelserna och följa god försäkringssed. Ett försäkringsbolag får till exempel inte systematiskt avslå
ansökningar om försäkring bara för att sökanden är funktionshindrad.
Inte heller en betalningsanmärkning räcker ensam som orsak till avslag.
Försäkrings- och finansrådgivningen vägleder och hjälper i försäkringsfrågor både före och efter att du har tecknat en försäkring. Servicen är kostnadsfri. Också närings- och yrkesutövare kan vända sig
till den. Byrån behandlar frågor som gäller frivilliga försäkringar, lagstadgade olycksfallsförsäkringar, trafikförsäkringar och patientförsäkringar. Däremot handlägger byrån inte frågor som gäller lagstadgad
pensionsförsäkring, lagstadgad sjukförsäkring eller arbetslöshetsförsäkring. Försäkrings- och finansrådgivningen finns i Helsingfors. Telefonnumret är 09-685 01 20. För mer information besök webbplatsen
www.fine.fi.
59
• Social trygghet vid diabetes
2014
15 Social trygghet utomlands
EU-stater: Cypern, Belgien, Bulgarien, Danmark, Estland, Finland,
Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg,
Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland,
Ungern och Österrike.
EES-länder: Norge, Island och Liechtenstein som tillämpar EU-lagstiftning på grundval av ett EES-avtal. Dessutom tillämpar Schweiz i
det närmaste samma regler som EU och EES.
15.1 Tillfällig vistelse utomlands
Vilken typ av sjukvård du får som turist beror på sjukvårdssystemet i
landet. Vård och behandling ges enligt lagstiftningen och vårdsystemet i det länd där du befinner dig. Vid resor i Europa är det bäst att
skaffa det europeiska sjukförsäkringskortet (EHIC, European Health Insurance Card; kallas också sjukvårdskort). Du får kortet via FPA.
På turistresor är det bäst att ha en reseförsäkring. Kom ihåg att
läsa villkoren noga innan du tecknar försäkringen.
Ta med dig diabetesläkemedel och förbrukningsartiklar plus recept
hemifrån. I Finland ger apoteken ut läkemedel för tre månader i taget
och FPA betalar ut ersättning för dem enligt sjukförsäkringslagen.
Sedan den 1 januari 2014 har man kunnat köpa läkemedel på
apotek i Finland med ett europeiskt recept som är utskrivna i en annan EU-stat, ett ESS-land eller i Schweiz. Med ett recept från Finland
kan man ta ut läkemedel på apotek i dessa länder. Notera att du själv
måste be läkaren skriva ut ett europeiskt recept.
Se också kap. 1 om vård i utlandet.
Nödnumret 112 fungerar i hela EU.
Finska staten står för de verkliga kostnaderna för sjukvård som ges
i Australien.
60
• Social trygghet vid diabetes
2014
15.2 Längre utlandsvistelse än vanlig semester
Finlands sociala trygghetssystem baserar sig på bosättning. På några
undantag när har alla som är stadigvarande bosatta i Finland rätt att
få sociala trygghetsförmåner från FPA. När man flyttar från Finland till
utlandet eller från utlandet till Finland fattar FPA ett beslut om man
har rätt att höra till det finländska socialförsäkringssystemet, alltså att
få sociala trygghetsförmåner.
Hör dig för med FPA om du fortfarande hör till det finländska socialförsäkringssystemet vid längre utlandsvistelser. Det kan vara viktigt att
veta eftersom det är avgörande för vilka ersättningar du får för undersökningar, vård, behandling och läkemedel under utlandsvistelsen. Den
som vistas utomlands regelbundet mer än halva året har vanligen inte
rätt att få sociala trygghetsförmåner från Finland. Du kan kontrollera
med FPA om du har rätt att få sociala trygghetsförmåner i Finland.
Vanligen kan man bo ett år utomlands och behålla sin rätt till social
trygghet i Finland.
Huvudregeln är att arbetstagare hör till socialförsäkringen i det
land där de arbetar. I övrigt bestäms de sociala trygghetsförmånerna
enligt lagstiftningen i bosättningsstaten. För utsända arbetstagare
gäller särskilda regler.
Kontakta FPA i god tid innan du ska åka utomlands för att arbeta
eller på arbetsuppdrag, studera, söka jobb eller flytta permanent. Du
är skyldig att också anmäla kortvarig utlandsvistelse till FPA.
Den som har rätt att få sociala trygghetsförmåner från Finland vid
en utlandsvistelse får vanligen samma förmåner som vid bosättning
i Finland. Till exempel barnbidrag, moderskapsunderstöd, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning och handikappbidrag för personer under 16 år betalas ut till EU-länder.
Du kan ta med dig mediciner för ett år på resan och hemkommunen ger ut förbrukningsartiklar för ett år.
Men du måste betala själv för de läkemedel som går över behovet
för tre månader. Efteråt kan du ansöka om ersättning för dem på FPA.
Det är bra att också ta med sig recepten. Om du har e-recept kan du
be läkaren ta en utskrift av receptet. Ta dessutom reda på hur mycket
61
• Social trygghet vid diabetes
2014
läkemedel du får föra in i landet. Närmare information lämnas av respektive lands beskickning i Finland.
Med ett finländskt recept får man köpa läkemedel en gång i
ett annat nordiskt land. Om man måste köpa läkarordinerade läkemedel i ett land som tillämpar EU-lagstiftning, kan man ansöka om
ersättning från FPA inom sex månader. Det går också att söka ersättning via den behöriga myndigheten i vistelselandet. Då får man
välja om ersättningen ska följa reglerna i den stat där vården gavs
eller vår sjukförsäkringslag.
På FPA:s webbplats www.fpa.fi finns det närmare information om
social trygghet vid flyttning till och från Finland. Informationen gäller
bara de vanligaste situationerna och förmånerna. Kontakta därför FPA
för att få din individuella situation utredd.
Patient- och handikapporganisationer i respektive länder brukar
ha bra information på sina webbsidor.
15.3 Vistelse i ett EES-land eller Schweiz
Den som har sjukförsäkring från Finland och tillfälligt vistas i ett land
som tillämpar EU-lagstiftning har utifrån EU:s lagstiftning om socialförsäkring rätt att få medicinskt motiverad vård eller ersättning för vård
eller behandling i vistelselandet. Rätten till vård i sådana fall ska bevisas
genom det europeiska sjukförsäkringskortet (se kap. 15.1, s. 59). Dessutom måste du alltid identifiera dig med pass eller ett officiellt id-kort.
Med det europeiska sjukförsäkringskortet har du rätt att anlita det
lagstadgade sjukvårdssystemet i vistelselandet på samma villkor som
befolkningen där. Detta gäller också sjukvårdsavgifter. Observera att
den lagstadgade sjukförsäkringen inte nödvändigtvis ger samma förmåner som i Finland.
Om du inte har det europeiska sjukförsäkringskortet med dig,
kan det hända att du måste stå för de faktiska kostnaderna själv. Då måste du i första hand ansöka om ersättning hos den berörda
myndigheten i vistelselandet. Ersättning ges ut enligt lagstiftningen i vistelselandet.
Man kan söka ersättning för kostnader för sjukvård i utlandet i
efterskott hos FPA. Ersättning ges ut för kostnader under 1 000 euro
antingen enligt vår sjukförsäkringslag eller enligt vistelselandets lagstiftning. Vid kostnader över 1 000 euro ges ersättning alltid ut på
grundval av vistelsestatens lagstiftning.
62
• Social trygghet vid diabetes
2014
I en del länder är vården kostnadsfri, i andra måste man betala en
del av den. I vissa länder måste man alltid först betala alla kostnader
och sedan ansöka om ersättning hos i första hand den behöriga myndigheten i vistelselandet. Efter hemkomsten kan man få ersättning
från FPA. Kom ihåg att spara alla verifikationer i original: fakturor, recept och kvitton.
FPA ger närmare information om ersättning för kostnader vid vård
utomlands.
15.4 Bilaterala sjukvårdsöverenskommelser
Finland har bilaterala överenskommelser med en del andra länder
utöver de som tillämpar EU-lagstiftning. Den sociala tryggheten för
den som flyttar till ett annat nordiskt land, USA, Kanada och Quebec,
Chile, Israel eller Australien kan påverkas av överenskommelser som
Finland ingått med länderna.
Finland har ingått en överenskommelse om social trygghet med
Australien som gäller tillfällig vistelse. Den ger personer som hör till
sjukförsäkringssystemet i Finland rätt att få akut sjukvård vid tillfällig
vistelse i Australien. Rätten ska bestyrkas genom finskt pass.
I andra länder beror möjligheterna att få vård och kostnaderna för
den på respektive lands egen lagstiftning. Principen är att man betalar för vården och läkemedlen själv och sedan ansöker om ersättning
från FPA på grundval av sjukförsäkringslagen.
FPA, social- och hälsovårdsministeriet och Pensionsskyddscentralen har gett ut information om vilken rätt till sjukvård och social
trygghet i utlandet personer bosatta i Finland har. Hör dig för hos FPA
eller besök webbsidorna www.fpa.fi, www.etk.fi och www.stm.fi.
15.5 Förhandstillstånd för vård utomlands
Den som är sjukförsäkrad i Finland kan medvetet söka vård i utlandet
med eller utan förhandstillstånd. Utan förhandstillstånd kan du söka
sjukvård i ett annat EU- eller EES-land eller i Schweiz. Du kan ansöka
om ersättning för kostnaderna i efterskott på FPA. Med finländsk
sjukförsäkring har du rätt att få ersättning för arvode till läkare eller
tandläkare och för undersökningar, behandlingar och läkemedel som
ordineras av dem. Du får ingen ersättning från FPA om du söker vård
någon annanstans än i ett EU- eller EES-land eller Schweiz utan för-
63
• Social trygghet vid diabetes
2014
handstillstånd. Se kap. 1 Vård utomlands.
Du kan också söka vård utomlands med förhandstillstånd. Det
ska från den offentliga hälso- och sjukvården på blankett SV 129r. FPA
kan medge förhandstillstånd om den offentliga hälso- och sjukvården
i din hemkommun förordar din ansökan.
Med förhandstillstånd måste du själv betala den avgift som det
behandlande landet tar ut enligt sin lagstiftning. För kostnader för
resor, övernattning och läkemedel kan du få viss ersättning i efterhand från FPA. Om en ledsagare är nödvändig, kan FPA också ersätta
ledsagarens resor och övernattningar i efterhand. Det måste stå i utlåtandet från den offentliga hälso- och sjukvården att en ledsagare är
nödvändig.
Sjukvårdsdistriktet kan också medge annat förhandstillstånd för
sjukvård utomlands på grundval av hälso- och sjukvårdslagen. Då ska
sjukvårdsdistriktet stå för arrangemangen och ersättningarna för kostnaderna.
När sjukvårdsdistriktet eller samkommunen inte kan ordna med
vård i Finland inom den utsatta tiden, måste de ge förhandstillstånd
för att söka vård i ett EU- eller EES-land eller Schweiz, om patienten
begär det. Då står sjukvårdsdistriktet eller samkommunen för kostnaderna. Vid förhandstillstånd måste patientens aktuella hälsotillstånd
och det sannolika sjukdomsförloppet vägas in. Det kan vara bra att
i förväg ta reda på vad det kostar att låta översätta patientjournaler
och att anlita tolk. Tänk också på att patientskadeförsäkringen inte
täcker vård i utlandet. Vid patientskador tillämpas lagstiftningen i det
vårdgivande landet.
64
• Social trygghet vid diabetes
2014
16 Klientens ställning och rättigheter
inom social- och hälsovården
16.1 Grundläggande fri- och rättigheter och diskrimineringsförbud
Enligt Finlands grundlag (731/1999) har varje finländare rätt till tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster. Det allmänna, det
vill säga stat och kommuner, ska arbeta för att de grundläggande
fri- och rättigheterna tillgodoses. Dessutom måste individens behov
tillgodoses för att rätten till ett människovärdigt liv ska fullföljas.
I de grundläggande fri- och rättigheterna ingår det att alla måste
behandlas jämlikt och att ingen får diskrimineras. Diskrimineringsförbudet ingår också i lagen om likabehandling (21/2004). Den förbjuder diskriminering på grund av bland annat ålder, hälsotillstånd,
funktionsnedsättning och etniskt eller nationellt ursprung och språk
inom både offentlig och privat verksamhet. Som diskriminering betraktas också indirekt diskriminering och instruktioner eller befallningar att diskriminera. Vidare är diskriminering på grund av funktionsnedsättning eller hälsotillstånd förbjuden inom bland annat näringsverksamhet och offentliga uppdrag. Förbudet gäller både arbetsliv
och utbildning.
Finland har undertecknat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och det fakultativa protokollet till
konventionen. Vi har därmed förbundit oss att stifta lagar och införa
administrativ praxis som främjar jämlikhet och funktionshindrade personers rättigheter.
65
• Social trygghet vid diabetes
2014
16.2 Rätt till god förvaltning och information
Förvaltningslagen (434/2003) styr behandlingen i och kommunikationen med kommunerna, staten och FPA. Den ger också de som har
hand om lagstadgad arbetspensionsförsäkring, olycksfallsförsäkring
och patientskadeförsäkring vissa förpliktelser. Lagen ska främja god
förvaltning och trygga klientens rättigheter. Den som vänder sig till
myndigheter ska behandlas jämlikt, opartiskt och korrekt. Myndigheterna ska använda ett sakligt och begripligt språk.
Klienterna har rätt att få avgiftsfri rådgivning i förvaltningsfrågor.
Myndigheterna är skyldiga att klart och tydligt ge medborgarna råd
för hur ärenden ska behandlas: vilka uppgifter som behövs, hur ansökningar ska läggas upp och lämnas in och hur man överklagar.
Skyldigheten gäller bara respektive myndigheters egen verksamhet. Om en fråga hör till någon annan myndighet är myndigheten
skyldig att upplysa dig om vilken myndighet du ska kontakta. En
myndighet måste till exempel skaffa fram all den information och
de utredningar som behövs för ett beslut. Dessutom kräver förvaltningslagen att ett ärende behandlas skyndsamt.
Du är i din tur skyldig att bifoga alla de handlingar som du vill
åberopa och som är nödvändiga för ett beslut, bland annat läkarutlåtanden och andra handlingar. Handlingarna får kompletteras under
behandlingens gång med nya upplysningar. Du är skyldig att upplysa
myndigheterna om det sker förändringar i service, stödåtgärder eller
förmåner. I förvaltningsärenden har du rätt att anlita ombud eller biträde.
Om en myndighet har initierat ett ärende och klienten på grund
av en kroppsskada eller sjukdom inte kan göra sig förstådd, är det
myndigheten som ska se till att personen får tolkning och översättning. Det kan till exempel handla om rättelse, återkrav och kontroll.
Vid ärenden som initieras av klienten kan det vara myndigheten som
ska stå för tolkning eller översättning, om det handlar om att trygga
den grundläggande försörjningen vid bland annat arbetsoförmåga
eller sjukdom.
Kliententer och deras lagliga företrädare har rätt att få information om alla handlingar som gäller dem och finns hos myndigheterna. Informationen om innehållet i en handling ska i regel ges på
det sätt som du begär, muntligt eller så ska du få se handlingen eller
kopiera den.
66
• Social trygghet vid diabetes
2014
16.3 Klient inom socialvården
Bedömning av servicebehovet
I brådskande fall ska kommunen bedöma behovet av socialtjänst med
en gång. I icke-brådskande fall kan en utredning inledas senast den
sjunde vardagen efter att man har kontaktat kommunen. Det gäller
personer
•som är 75 år eller äldre
•som får vårdbidrag med högsta belopp från FPA
•som omfattas av lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987).
I övrigt finns det inga lagstadgade frister. Rätt att be om en bedömning av servicebehovet har du själv, dina anhöriga, din lagliga företrädare, någon annan eller en myndighet. Att behovet av service bedöms betyder inte automatiskt att man får tjänsten, utan man måste
ansöka om servicen. Dessutom krävs det att kommunen har lagt upp
en serviceplan för dig.
Serviceplan
Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården
(812/2000) framhåller vikten av att klientens intressen, önskemål,
individuella behov och åsikter beaktas när kommunen ordnar service
och stödåtgärder. Den förpliktar socialvården att utreda alla tänkbara
alternativ att stötta klienten. Möjliga alternativ kan med fördel undersökas när en serviceplan läggs upp.
Tanken med serviceplanen är att klienten ska klara sig på egen
hand. En serviceplan ska alltid läggas upp, utom vid tillfällig rådgivning eller om en plan av någon annan anledning är uppenbart onödig.
Serviceplanen ska läggas upp i samråd med klienten och myndigheten är skyldig att respektera personens självbestämmanderätt. Innan
planen läggs upp måste klienten på ett begripligt sätt upplysas om sina
rättigheter och skyldigheter. Du har bland annat rätt att bli informerad
om vilka stödformer det finns. Dessutom har du rätt att få veta vad servicen kostar och vad avgifterna grundar sig på.
67
• Social trygghet vid diabetes
2014
Det kan vara bra att skaffa fram läkarintyg och andra relevanta
dokument i förväg. Dessutom kan det vara bra att fundera var man
lämpligen kan rådgöra om planen: hemma, på socialbyrån eller någon
annanstans. Fundera också på vilka som bör vara med. Behövs det någon företrädare för servicen till funktionshindrade, hemtjänsten, annan
hälso- och sjukvård, rehabilitering, utbildningssektorn eller arbetsförvaltningen? Du kan be den som sammankallar mötet se till att alla som
förväntas delta blir informerade.
Serviceplanen ska var skriftlig och det ska framgå vem som har
lagt upp den och vem som är ansvarig. Den ska beskriva nuläget (behov, nuvarande tjänster och stödåtgärder) och ange vilka tjänster och
stödåtgärder du behöver. Det ska finnas detaljerad information om
hur tjänsterna kommer att ordnas och i vilken omfattning. Vidare ska
det framgå hur den ska utvärderas och ses över. Planen kan ses över
till exempel efter en viss tid eller när dina behov och förhållanden
ändras.
Om servicebehovet är stort kan man rådgöra om planen flera
gånger. Planen måste dessutom anpassas till andra planer, bland annat rehabiliteringsplanen.
Observera att en serviceplan inte är ett beslut om att en tjänst
eller en stödåtgärd kommer att ordnas. Därför är myndigheten skyldig att informera och vägleda dig hur du ska ansöka om tjänsterna
och stödåtgärderna. Men i princip bör myndigheterna bevilja dig de
tjänster och åtgärder som finns inskrivna i planen. En ansökan får avslås bara av mycket tungt vägande skäl.
Socialombudsman
Varje kommun måste ha en socialombudsman som kan vara gemensam för flera kommuner. Socialombudsmannen ska ge kommuninvånarna råd om lagen om klientens ställning och rättigheter inom
socialvården. I arbetet ingår också att informera om och förbättra
klientens rättigheter.
Socialombudsmannen ska hjälpa klienterna med att lämna en
anmärkning enligt lagen om klienters ställning och rättigheter inom
socialvården.
68
• Social trygghet vid diabetes
2014
16.4 Klient inom hälso- och sjukvården
Patientens rättigheter
Patienter har rätt att få god hälso- och sjukvård. De måste bli bemötta utan att deras människovärde kränks. Dessutom måste deras övertygelse och integritet respekteras. Vidare måste patientens modersmål, kultur och individuella behov beaktas. I förekommande fall ska
hälso- och sjukvården upprätta en plan för undersökningar, vård och
behandling och medicinsk rehabilitering eller någon liknande plan.
Som patient har du rätt att få begriplig information om ditt hälsotillstånd, vårdens och behandlingens betydelse, behandlingsalternativ
och deras effekter och om andra omständigheter kring vården. Tolk
ska anlitas i mån av möjlighet om en yrkesutbildad person inom vården inte behärskar patientens språk eller om patienten på grund av
hörsel-, syn- eller talskada inte kan göra sig förstådd.
Vården och behandlingen ska ges i samförstånd med patienten.
Om patienten inte vill ta emot en viss vård eller behandling, ska den
om möjligt ges på något annat sätt som är godtagbart från medicinsk
synpunkt.
Om en myndig patient på grund av mental störning eller psykisk
utvecklingsstörning eller av någon annan orsak inte kan fatta beslut
om vården eller behandlingen, måste hans eller hennes lagliga företrädare, en nära anhörig eller någon annan närstående person höras
före ett viktigt vårdbeslut. Detta för att man ska kunna ta reda på vilken vård som bäst motsvarar patientens vilja. Patienten måste vårdas
på ett sätt som kan anses vara förenligt med hans eller hennes bästa,
om det inte går att ta reda på patientens vilja.
En minderårig patients åsikter om vården eller behandlingen
måste utredas, om patientens ålder eller utveckling tillåter det. Minderåriga patienter ska få säga sitt om vården om deras ålder eller
utveckling tillåter det. Om en minderårig inte själv kan besluta om sin
vård, ska vården ske i samförstånd med vårdnadshavaren eller någon
annan laglig företrädare.
69
• Social trygghet vid diabetes
2014
Som patient bör du kontrollera att alla viktiga uppgifter om ditt
hälsotillstånd är felfria och tillgängliga för vårdgivaren.
Patientombudsman
Alla hälso- och sjukvårdsenheter måste ha en patientombudsman. Två eller flera enheter kan ha en gemensam patientombudsman.
Patientombudsmannen ska ge patienterna råd om lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) och informera om patientens rättigheter. Dessutom ingår det i uppdraget att rent allmänt
arbeta för patientens rättigheter.
Patienter som är missnöjda med vården eller behandlingen ska få
hjälp av patientombudsmannen att göra en anmärkning. Om det visar
sig att det är fråga om patientskadeansvar, skadeståndsansvar eller till
exempel så kallat disciplinärt förfarande i yrkesutövning, har du rätt att
få råd av patientombudsmannen hur du ska göra i en sådan situation.
Läkemedelsskador
Läkemedelsskadeförsäkringen betalar ut ersättning vid oförutsedda
skador. Men skadan måste ha orsakats av ett läkemedel som har sålts eller getts för konsumtion i Finland. Du kan ansöka om ersättning från Läkemedelsskadeförsäkringspoolen på en särskild blankett (tfn 09-68 04 01, www.lvp.fi). Sedan 2012 är det Finska Ömsesidiga
Läkemedelsskadeförsäkringsbolaget (tfn 09-2513 7565, www.laakevahinko.fi) som beviljar försäkring för läkemedelsskador.
Prata gärna med din behandlande läkare, någon annan inom vården
eller patientombudsmannen innan du anmäler en skada. En läke-
medelsskada måste anmälas inom tre år och ersättning krävas senast
tio år efter att du slutade med läkemedlet.
Patientskador
Patientförsäkringen ersätter skador och förluster som uppstått vid
undersökningar, behandling eller vård. Det är befogat att anmäla personskador som uppstår i sådana fall. Personskada kan vara en sjukdom, kroppsskada eller dödfall. Prata gärna med din behand-
lande läkare, någon annan inom vården eller patientombudsmannen innan du anmäler en skada. En patientskada måste anmälas till
70
• Social trygghet vid diabetes
2014
Patientförsäkringscentralen (www.pvk.fi) inom tre år. I vissa fall kan
man kräva ersättning ännu senare, men senast tio år efter behandlingen.
Om du anser att beslutet grundar sig på bristfällig utredning kan
du skicka en skriftlig begäran om omprövning till Patientförsäkringscentralen. Kom ihåg att ange på vilken punkt du anser utredningen vara
bristfällig. Bifoga nödvändig information eller uppge åtminstone var
den är tillgänglig.
Den som är missnöjd med ersättningsbeslutet från Patientförsäkringscentralen kan be patientskadenämnden komma med en rekommendation. Det kostar ingenting. Ett annat alternativ är att gå vidare till domstol. För mer information kontakta patientskadenämnden,
tfn 0207 43 43 43 eller gå in på www.pvltk.fi.
Tillgång till icke-brådskande vård
I icke-brådskande fall har du rätt att direkt få kontakt med hälsovårdscentralen bland annat per telefon på tjänstetid på vardagar. En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska bedöma ditt vårdbehov senast den tredje vardagen efter att du har kontaktat enheten. Du
har rätt att få medicinskt och odontologiskt nödvändig behandling
inom en rimlig tid. Inom primärvården måste du få vård inom tre månader efter att det har konstaterats att du behöver vård. Inom munhälsovård och specialiserad sjukvård inom primärvården får fristen överskridas med högst tre månader. Då får patientens hälsotillstånd inte
sättas på spel och det måste finnas goda skäl för att skjuta upp vården.
Om bedömningen av vårdbehovet kräver att en specialist gör bedömningen eller en undersökning, måste den göras senast tre månader efter att sjukhuset fick remissen. Du måste få den vård som anses
nödvändig senast inom sex månader. Social- och hälsovårdsministeriet har tagit fram samordnade rekommendationer för vårdtillgång
inom olika medicinska verksamhetsområden vid icke-brådskande vård
(Enhetliga grunder för icke-brådskande vård. Social- och hälsovårdsministeriets rapporter 2010:32; finns på www.stm.fi). Du har alltid
rätt att få brådskande behandling med en gång.
Du har rätt att välja på vilken hälsostation i hemkommunen du vill få vård. Du har också rätt att välja vårdenhet inom den specialiserade sjukvården i det specialupptagningsområde där du bor. Om
du vill utnyttja din rätt att välja vårdenhet, måste du lämna in en fritt
71
• Social trygghet vid diabetes
2014
formulerad ansökan. Observera att du bara kan välja en hälsostation
åt gången. Du kan välja ny hälsostation tidigast inom ett år.
Den som bor eller vistas regelbundet eller längre tider utanför sin
hemkommun har rätt att anlita en hälsovårdscentral i någon annan
kommun än sin hemkommun eller en vårdenhet inom den kommunala specialiserade sjukvården för vård enligt vårdplanen. De orsaker
som kan komma i fråga är arbete, studier, fritid, nära anhöriga eller
närstående som bor där m.m. Du har rätt att söka specialiserad sjukvård i ett specialupptagningsområde som din kommun inte ingår i. I
sådana fall ska du välja vårdenhet i samråd med den läkare eller tandläkare som gett remissen.
Den som är bosatt i Finland har rätt att söka vård i ett EU/EES-land
eller i Schweiz. Se också kap. 15.5 Förhandstillstånd för vård utomlands, s. 62. Det finns ett särskilt formulär för det, blankett E112, som
du får från sjukvårdsdistriktet. Där kan det skrivas in vilken vård du
behöver och i vilken omfattning. Den utländska vårdgivaren skickar
fakturan till sjukvårdsdistriktet.
Den som har fått blankett E112 måste betala den avgift som sjuk-
huset eller vårdenheten tar ut enligt bestämmelserna i den berörda staten. Avgifterna räknas inte in i avgiftstaket i Finland. Observera att du måste betala resorna själv och att du inte får någon ersättning från
sjukförsäkringen i Finland. Vår patientförsäkring ersätter inte patientskador som inträffar utanför Finland.
16.5 Ansöka om tjänster eller förmåner och hur besluten fattas
En ansökan ska vanligen göras skriftligt. Kom ihåg att motivera varför
du ansöker om en tjänst eller en förmån. Du kan också göra en muntlig ansökan om myndigheten tillåter det.
Det ingår i god förvaltning att du får teknisk hjälp med att registrera och fylla i din ansökan. Myndigheten måste till exempel registrera de uppgifter du ger, dina krav och motiven till dem på ansökningsblanketterna. Observera att du är skyldig att kontrollera att alla viktiga
uppgifter är rätt inskrivna på blanketten innan du undertecknar den.
72
• Social trygghet vid diabetes
2014
FPA har e-tjänster för många bidrag och andra förmåner. En del
kan du ansöka om direkt på e-tjänsten, för andra måste du fylla i en
blankett och lämna in den på FPA. I vissa fall kan du också meddela
ändrade personuppgifter och bankkonton på e-tjänsten. Dessutom kan
du kolla upp uppgifter om dina FPA-förmåner. Läs mer på www.fpa.fi >
E-tjänster.
Myndigheten är skyldig att behandla din ansökan skyndsamt.
Dessutom har du rätt att få en bedömning av handläggningstiden,
men du måste be om det. Myndigheten är skyldig att besvara dina
frågor om hur behandlingen fortskrider.
En skriftlig ansökan ska alltid besvaras skriftligt och besluten måste
specificeras. Det ska med namn framgå vem som har ansökt, vad han
eller hon har rätt eller skyldighet till eller hur ärendet i övrigt har avgjorts. Dessutom måste myndigheten motivera sitt beslut. Det måste
framgå vilka lagparagrafer myndigheten har tillämpat och vilka fakta
beslutet grundar sig på. Beslutet måste vara språkligt och innehållsligt
så tydligt formulerat att du kan förstå det utan svårigheter.
Myndigheterna kan ändra sina beslut. Om du är missnöjd med
ett beslut kan det vara bra att diskutera med myndigheten innan du
överklagar. Du kan lägga fram fler motiv, klarlägga tidigare information
och be myndigheten ompröva beslut. Observera att du bör begära självrättelse från myndigheten så snart du har fått beslutet. Då kan du
överklaga inom den givna fristen om det inte blir någon självrättelse.
Tänk på att du alltid kan lämna in en ny ansökan om fristen för
att överklaga hinner gå ut eller om det kommer till nya fakta som är
av betydelse.
16.6 Överklaga beslut
Få information om och överklaga beslut
En myndighet måste alltid informera dig om ett beslut antingen genom lämna beslutet i original eller i bestyrkt kopia. Vanligen anses det
att du har delgetts ett beslut den sjunde dagen efter att det postades.
Dagen efter postningsdatum räknas som den första dagen. Fristen för
att överklaga räknas från den dagen då du har fått del av beslutet.
Alla myndighetsbeslut har information om hur man kan överklaga, så kallad besvärsanvisning. Där står det vilken myndighet överklagandet ska skickas till och hur och när beslutet får överklagas. Du
73
• Social trygghet vid diabetes
2014
måste samtidigt bli informerad om vad som ska finnas med i överklagandet, vilka bilagor det behövs och var du kan lämna in det. När ett
beslut inte kan överklagas, måste det stå vilken lagparagraf förbudet
grundar sig på.
Överklagande
Myndigheterna är skyldiga att ge vägledning i olika stadier av överklagandet. Det första steget är att skriva ett överklagande, en besvärsskrift.
Dokumentet måste visa vilket beslut överklagandet gäller, på vilka
punkter du vill ha ändring och vilka ändringar. Dessutom måste du
uppge namn, hemkommun, postadress och telefonnummer. Kom
också ihåg att motivera din ståndpunkt. Du ska med andra ord uppge
varför du är missnöjd med myndighetens beslut. Om det krävs besvärstillstånd i frågan, ska du ange varför du anser att besvärstillstånd
måste beviljas.
Kom ihåg att det krävs egenhändig namnteckning och att myndighetsbeslutet måste bifogas antingen i original eller i kopia. Vidare
måste du bifoga ett bevis för delgivningsdatumet eller på något annat sätt ange när besvärstiden började. Bifoga dessutom alla dokument som du åberopar.
Överklagandet måste lämnas in till besvärsmyndigheten inom
utsatt tid. Brister i överklagandet får rättas till efter att fristen har gått
ut. Tänk på att överklagandet bör kompletteras inom en rimlig tid.
När besvärstiden har gått ut kan du bara komma med nya krav som
beror på att förhållandena har ändrats eller på att det har kommit till
ny information efter att fristen gick ut. Däremot går det inte längre
att utvidga kraven.
Hur överklaganden behandlas
Överklaganden som gäller social trygghet behandlas vanligen kostnadsfritt och skriftligt i besvärsinstanserna. Kostnader som kan uppstå
är arvoden till vittnen. Det kostar också om man anlitar ombud eller
advokat och inte har rätt att få allmän rättshjälp som är gratis. I frågor som gäller social trygghet kan man alltid överklaga utan att ha
en företrädare. Social- och hälsovårdsorganisationerna ger närmare
information.
74
• Social trygghet vid diabetes
2014
Det kan hända att domstolen bestämmer att den som överklagar måste betala motpartens rättegångskostnader, om utgången är
sådan att det vore orimligt att motparten måste stå för kostnaderna
själv. Myndigheten kan däremot vara skyldig att betala ersättning om
rättegången beror på ett fel från myndighetens sida. En enskild part
kan bli skyldig att ersätta myndighetens kostnader till exempel om
kraven har varit uppenbart ogrundade. Men privatpersoner är bara
i undantagsfall skyldiga att betala motpartens kostnader. Du måste
ansöka om att få kostnader ersatta samtidigt som du lämnar in överklagandet.
I förvaltningsdomstolen, försäkringsdomstolen och besvärsnämnden för social trygghet kan enskilda parter begära att ärendet behandlas muntligt. Då måste man motivera varför det är nödvändigt
och vad man stöder sig på. Muntlig behandling ordnas inte om ärendet inte utreds eller avvisas med en gång. Detsamma gäller när ett
ärende är av den arten att muntlig behandling är uppenbart onödig
eller om det finns någon annan anledning.
Överklaga kommunal socialvård
Den som är missnöjd med ett beslut som har fattats av en kommunal
tjänsteman kan begära omprövning. Det ska göras inom fjorton dagar. Det är då socialnämnden eller ett liknande organ man ska vända
sig till. Nämnden är skyldig att behandla ärendet skyndsamt. Den som
också är missnöjd med socialnämndens beslut kan överklaga det till
förvaltningsdomstolen inom 30 dagar efter att ha fått del av beslutet.
När det gäller den service och det stöd enligt lagen om service
och stöd på grund av handikapp som kommunen är skyldig att ordna
(färdtjänst, ledsagare, personlig assistans, serviceboende, ändringar
i bostaden, redskap och anordning i bostaden och dagverksamhet)
kan man överklaga ett beslut av förvaltningsdomstolen direkt till högsta förvaltningsdomstolen. I dessa fall måste man överklaga skriftligt
inom 30 dagar efter att ha fått beslutet från förvaltningsdomstolen.
Däremot går det inte att överklaga beslutet från högsta förvaltningsdomstolen.
Vid andra serviceformer och annat stöd enligt lagen om service
och stöd på grund av handikapp får ett beslut av förvaltningsdomstolen bara överklagas till högsta förvaltningsdomstolen om högsta för-
75
• Social trygghet vid diabetes
2014
valtningsdomstolen ger så kallat besvärstillstånd. För att få det måste
överklagandet vara av mycket stor betydelse för den som överklagar,
för en samordnad rättspraxis eller för tillämpningen av lagen i andra
liknande fall. Beslut av förvaltningsdomstolen som gäller utkomststöd
får inte heller överklagas utan särskilt besvärstillstånd.
Det går inte att överklaga beslut av förvaltningsdomstolen, om de
gäller socialtjänst och avgifter för socialtjänst enligt socialvårdslagen.
Rättssäkerhet i kommunal hälso- och sjukvård
Inom social- och hälsovården är patientens rättssäkerhet uppbyggd
på möjligheten att lämna in en anmärkning, att klaga och att begära
skadestånd. Vänd dig till patientombudsmannen för att få hjälp med
dina rättigheter som patient och frågor som gäller skadestånd. Anmärkning och klagomål kan också komma i fråga när man inte får
icke-brådskande vård inom utsatt tid (se s. 69).
Beslut från FPA
Den som är missnöjd med ett beslut av FPA kan överklaga det skriftligt.
Överklagandet, alltså besvärsskriften, ska ställas till besvärsinstansen,
men lämnas in till en FPA-byrå inom 30 dagar efter att du fick beslutet.
FPA utreder först om beslutet kan omprövas. Om FPA godtar alla dina
krav blir beslutet ogiltigt och FPA omprövar sitt beslut. När FPA godtar
bara en del av kraven, fattar det ett temporärt beslut och skickar det till
besvärsinstansen som får undersöka saken. FPA skickar överklagandet
direkt till besvärsinstansen om det inte godtar något av kraven.
Besvärsnämnden för social trygghet är första instansen när ett överklagande gäller sjukförsäkring, rehabilitering, pensioner, funktionsnedsättning och bostadsbidrag som FPA svarar för. Vanligen kan den som
är missnöjd med nämndens beslut överklaga till försäkringsdomstolen.
Det måste du göra inom 30 dagar efter att du har fått beslutet.
Beslut från olycksfalls- och trafikförsäkringsbolag
Vid olycksfallsärenden som gäller rehabilitering kan du överklaga
besluten från försäkringsbolagen till besvärsnämnden för olycksfallsärenden. Besvärsnämndens beslut kan i sin tur överklagas till försäkringsdomstolen. Vid rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkrings-
76
• Social trygghet vid diabetes
2014
lagen (279/1959) kan du överklaga genom besvär direkt till försäkringsdomstolen. Överklagandet, alltså besvärsskriften, måste lämnas
in till besvärsinstanserna inom 30 dagar efter att du har fått beslutet.
Läs mer på www.tapaturmalautakunta.fi.
16.7 Anmärkning och klagomål i kommunal hälso- och sjukvård
Den som är missnöjd med bemötandet eller vården inom den kommunala social- och hälsovården kan lämna en skriftlig anmärkning till
den tjänsteman som svarar för social- och hälsovården. Du har rätt att
få hjälp av socialombudsmannen eller patientombudsmannen med
att skriva anmärkningen. Chefen för den aktuella enheten måste
behandla anmärkningen inom en skälig tid och du måste få svaret
skriftligt. Där ska det stå vilka slutsatser chefen har dragit och på vilka
grunder. Svaret kan inte överklagas. Trots anmärkningen har du rätt
att också lämna skriftligt klagomål till tillsynsmyndigheten.
Den kommunala social- och hälsovården övervakas av regionförvaltningsverken (RFV, www.rfv.fi). De svarar i första hand för tillsynen
och avgör klagomål inom sitt geografiska distrikt. Du kan klaga på till
exempel förvaltningsbeslut, verksamheten eller hur du har blivit bemött som klient. Klagomålet måste lämnas in skriftligt.
Du måste uppge vad det är du anser vara fel eller inkorrekt: en åtgärd, ett förfarande eller ett beslut. Motivera gärna dina synpunkter
och bifoga alltid relevanta dokument. Ett klagomål är inte ett rättsmedel och ett klagomål kan inte leda till att myndigheten måste betala
ersättning eller bli dömd. Regionförvaltningsverket kan ge myndigheten en anmärkning eller administrativ vägledning i hur den borde ha
gjort.
Regionförvaltningsverken och kommunerna övervakas och styrs
av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira,
www.valvira.fi). Verket övervakar yrkesutbildade personer och organisationer inom hälso- och sjukvården. Det övervakar också klagomål
vid misstanke om felbehandling som har lett till dödsfall eller svår
kroppsskada. Dessutom avgör verket fall inom socialvården som är av
rikstäckande och principiell betydelse.
Man kan också göra anmälan om social- och hälsovården och
FPA-förmåner till riksdagens justitieombudsman (JO). Du kan formulera din anmälan fritt eller fylla i formuläret som finns på adressen
www.ombudsman.fi. Det går också bra att beställa formuläret på 77
• Social trygghet vid diabetes
2014
tfn 09-4321. Bifoga gärna kopior av relevanta beslut och andra dokument. Observera att JO inte undersöker anmälningar som är äldre än
fem år om det inte finns tungt vägande skäl.
16.8 Rätt att utse intressebevakare samt livstestamente
Vem som helst kan i förväg utse en intressebevakare för sig för att
försäkra sig om att någon sköter ens ekonomiska förehavanden och
andra frågor till exempel vid sjukdom.
Ett bemyndigande ska göras skriftligt. Två trovärdiga vittnen ska
samtidigt vara närvarande när fullmakten undertecknas och bevittna
den med sin underskrift. Du kan själv bestämma vilka frågor som ska
ingå i fullmakten. Det kan vara egendom och andra ekonomiska frågor eller hälso- och sjukvård m.m.
Anlita gärna juridik expertis, till exempel rättshjälpsbyrån på din
hemort. Också magistraten står till tjänst med information.
Om och när fullmaktsgivaren inte längre kan ta hand om sina
ärenden, till exempel vid sjukdom, kan den som befullmäktigas be
magistraten fastställa fullmakten. Magistraten utövar tillsyn över den
som har fått fullmakt, särskilt i ekonomiska frågor.
I ett livstestamente (kallas också vårdtestamente eller viljeyttring)
kan du uttrycka dina önskemål inför framtida händelser. Du kan exempelvis ange vilken typ av vård du inte vill ha.
Ett livstestamente kan vara muntligt eller skriftligt. Om du uttrycker dina önskemål muntligt måste det skrivas in i dina patientjournaler.
Helst ska du yttra din vilja skriftligt och det är det som egentligen
brukar kallas livstestamente. Då kan du försäkra dig om att du får den
sjukvård som överensstämmer med din övertygelse om det inte går
att fråga dig. Det kan vara fallet vid akut sjukdom eller olyckor.
Nära anhöriga tillfrågas om det inte går att ta reda på vad dina
önskemål är eller om du inte har avfattat ett livstestamente.
78
• Social trygghet vid diabetes
2014
17 Diabetesförbundet och lokala
diabetesföreningar: stöd och information
Diabetesförbundet i Finland är paraplyorganisation för de cirka 500 000 diabetikerna i vårt land. I förbundet ingår 106 lokala diabetesföreningar, där diabetiker och deras anhöriga är medlemmar,
och två rikstäckande föreningar, Nuorten Diabetesyhdistys ry för unga
diabetiker och Hypokoira ry. Där ingår också fyra andra organisationer: Diabeteshoitajat ry, Finlands Diabetesforskare och Diabetologer
rf, Suomen Diabetes Education Study Group (DESG) ry och Finlands
Fotvårdares och Fotterapeuters Förbund rf.
Insatser för att stödja diabetiker och deras anhöriga och för att
förbättra diabetikers livskvalitet går som en röd tråd genom Diabetesförbundets verksamhet. Vi arbetar aktivt för att påverka beslutsfattarna i vårt samhälle för att diabetiker ska få adekvata vårdsystem
och goda förutsättningar för att klara av egenvården. Det handlar
om både ekonomiska och kunskapsmässiga förutsättningar, men
också om hur vården är organiserad rent praktiskt. För god egenvård
behövs det adekvat patienthandledning och fungerande tillhandhållande av förbrukningsartiklar.
Diabetescentrum är Diabetesförbundets rehabiliterings- och kurscentrum i Aitolahti i Tammerfors. Förbundet har sitt kontor på Diabetescentrum. Med sin kursverksamhet betjänar förbundet diabetiker
och deras anhöriga och yrkesgrupper som kommer i kontakt med
diabetes. Diabetesförbundet har en omfattande publikationsverksamhet kring vård och behandling, patientundervisning och egenvård för
att stötta och hjälpa diabetiker och vårdpersonal. Förbundet är också
engagerat i forskning kring patientundervisning vid diabetes.
Diabetesförbundet har en avgiftsbelagd rådgivningstelefon, tfn
0600 9 4454. Där får du information om diabetesvård och social trygghet vid diabetes. Rådgivningstelefonen har öppet från måndag till fredag kl. 9–13. Samtalet kostar 0,95 euro/minut plus lokalnätsavgift.
Tidningen Diabetes ges ut av förbundet och innehåller aktuell
79
2014
• Social trygghet vid diabetes
information om bland annat social trygghet för diabetiker. Tidningen
har en svensk bilaga i varje nummer. Diabetesförbundet har organisationsanställda som gärna står till tjänst med mer information. Det
finns också en svensk kommitté med ansvar för den svenska verksamheten.
De lokala diabetesföreningarna värnar om diabetiker och diabetesfrågor inom sina distrikt. Kommunerna har rätt att självständigt
ordna hälso- och sjukvård. Därför är de lokala föreningarna viktigare
än någonsin när det gäller att slå vakt om diabetikers intressen och
värna förutsättningarna för egenvården. Föreningarna erbjuder varierande aktiviteter allt efter medlemmarnas intressen och behov. De
ordnar expertföredrag, kurser, klubbaftnar och utflykter. I föreningarna kan man utbyta erfarenheter och få stöd från andra i samma situation. Många föreningar samarbetar med den kommunala hälso- och
sjukvården och de största föreningarna har rådgivning och diabetesmottagningar.
Kontaktinformation
Diabetesförbundet
Diabetescentrum
Kirjoniementie 15
33680 TAMMERFORS
tfn 03-286 01 11 (mån–fre kl. 8–13)
[email protected]
[email protected]
[email protected]
www.diabetes.fi/svenska
Diabetesförbundets
rådgivningstelefon
0600 9 4454
(mån–fre kl. 9–13)
Samtalet kostar 0,95
euro/minut + lokalnätsavgift
Diabetesförbundet har ett diskussionsforum, Kohtauspaikka, som vänder sig till diabetiker och deras närstående: keskustelu.diabetes.fi
Facebook “f ” Logo
CMYK / .ai
www.facebook.com/Diabetesliitto
https://twitter.com/diabetesliitto
80
2014
• Social trygghet vid diabetes
Övriga organisationer
Finlands Hjärtförbund rf
PB 50
00621 HELSINGFORS
(Besöksadress: Åldermansvägen 8)
tfn 09-752 75 21
[email protected]
www.sydanliitto.fi
Förbundet Finlands
Svenska Synskadade rf
Parisgränden 2 A 1
00560 HELSINGFORS
tfn 09-69 62 300
[email protected]
www.fss.fi
Hjärnförbundet rf
Suvilinnavägen 2
20900 ÅBO
tfn 02-213 82 00
fax 02-213 82 10
[email protected]
www.aivoliitto.fi
Invalidförbundet rf
Mannerheimvägen 107
00280 HELSINGFORS
tfn 09-613 191
fax 09-146 14 43
www.invalidiliitto.fi
Njur- och leverförbundet rf
Gumtäktsvägen 1 A
00520 HELSINGFORS
tfn 050-341 59 66;
telefonservice kl. 10–14
fax 09-454 100 75
www.musili.fi
Synskadades Centralförbund rf
Service- och verksamhetscentret
Iiris
PB 30
00030 IIRIS
(Besöksadress: Maruddsvägen 74, Östra centrum, Helsingfors)
tfn 09-39 60 41
[email protected]
www.nkl.fi