Hur levde man under medeltiden

Medeltiden Historia åk 4 del 1
 VI VET MYCKET OM MEDELTIDEN
FÖR DÅ BÖRJADE MAN LÄRA SIG
LÄSA OCH SKRIVA I NORDEN.
 Det finns många handskrivna brev
och böcker kvar.
 Det finns också en hel del gamla
borgar och kyrkor kvar som talar om
hur det var på medeltiden.
 I gamla städer använder man
fortfarande hur som är byggda under
medeltiden.
 Man hade bystämma där man bestämde vad
man skulle göra tillsammans.
 Kvinnorna hade det tuffaste jobbet att se till
att barn och djur överlevde. Hon kunde föda
14-15 barn, men bara hälften överlevde.
 Pappan bestämde över en kvinna tills hon
 Som på vikingatiden var de flesta
människor bönder och hade
självhushållning.
 En del hade råd att köpa och byta varor i
närmaste stad, men det mesta tillverkade
man på gården.
 Resorna var långa och farliga, men kunde
stöta på både vilda djur och rövare.
 Nu för tiden ligger bondgårdarna en bit
ifrån varandra, men under medeltiden låg
de samlade i små byar.
 Varje familj hade sin egen gård och åker,
men skogen och ängarna runt ägde man
ihop. Familjerna hjälpte varandra med
jordbruket och vaktade djuren mot vilda
djur.
var gift, sedan bestämde hennes man över
henne.
 En del bönder blev bergsmän och
sprängde i bergen efter malm. Man eldade
på bergen och kylde sedan ner dem snabbt
så de sprack. Järnet som man fick fram
såldes till utländska köpmän.
 Människor träffades på
marknadsplatser och sålde och köpte
varor.
 Bönderna kunde sälja matvaror och
djur och för pengarna köpa sådant
som familjen inte tillverkade på
gården som skor hos skomakaren
och vapen hos smeden.
 Många marknadsplatser blev sedan
städer som fortfarande finns kvar.
Städerna i Norden var mycket mindre
än de är idag.
 Stockholm var Sveriges största stad i
slutet av medeltiden och då bodde
det 4000 personer där.
 Medeltidens människor levde i ett
helt annat slags samhälle än vi. Ändå
finns det många likheter:
 Det fanns rika och fattiga
 Det fanns lärda och mindre lärda
 Några bodde på landet och andra i
städer
 Ett samhälle består av olika grupper
och ofta är det människor i en viss
grupp som bestämmer över andra.
Man brukar säga att de har makten i
samhället. Det här gruppen skriver
lagar, tar upp skatter och startar krig.
Är det så även idag?
 Under medeltiden uppstod fyra
grupper som brukar kallas de fyra
stånden/ständerna.
 Det var adeln, präster, borgare och
bönder.
 Mäktigast och rikast var adeln, dit
också kungen hörde.
 Adel och präster betalade ingen
skatt. Borgare och bönder betalade
både skatt till kungen och till kyrkan.
 Trälarna tillhörde inget stånd och
hade inga rättigheter i samhället. I
mitten av 1300-talet kom en lag som
gjorde alla trälar fria. Men de hade
ingen egen jord så de blev antingen
drängar och pigor eller tiggare.
 På 1200-talet började kungen samla
adelsmännen till herredagar. Det var
viktiga möten om hur landet skulle
styras.
 På 1400-talet fick folk från alla tre
stånden vara med. Då kallades det
ständermöten eller riksdagar.
 Bönderna var den största och
viktigaste gruppen i samhället. Utan
dem blev det ingen mat.
 En del ägde sin egen gård, men
många hyrde gården från adelsmän
eller kungen.
 När bonden betalat hyran, skatt till
kungen och tionde till kyrkan blev
det inte mycket kvar att leva på.
 Adelsmännen var rika storbönder och
kunde äga hundratals stora gårdar.
 De hade egna soldater och bodde i
stora borgar.
 För att bli adelsman måste man lova att
hjälpa kungen att försvara landet. Det
kostade mycket pengar och därför
slapp han betala skatt till kungen.
 Kungen valde några adelsmän till
rådsherrar som hjälpte honom att styra
riket.
 När kungen hade fest belönade han
tappraste krigarna genom att dubba
dem till riddare. De knäböjde och
lovade att försvara kyrkan, tron,
kvinnor, barn, kung och rike. Kungen
slog med sitt svärd lätt på axlarna. Bara
adelsmän kunde bli riddare.
 På 1200-talet fick Sverige fyra lagar
som gällde i hela landet:
 Kvinnofrid – den som våldtar eller rövar
 Ibörjan hade landskapen sina egna
lagar. De första lagarna skrevs ner på
1200-talet.
 Minst en gång om året samlades
bönderna i landskapet på ting för att
besluta om viktiga saker. En lagman
ledde tinget, han kunde alla lagar
utantill.
 Tinget var också en domstol. Här
dömdes tjuvar, mördare och andra
brottslingar. Man kunde piskas eller få
kroppsdelar avhugna.
 Fredlöshet var ett straff som innebar att
brottslingen fick springa till skogs. Men
vem som helst fick döda honom.
bort en kvinna ska straffas.
 Hemfrid – Det är förbjudet att med våld
ta sig in i någon annans hem.
 Kyrkofrid och Tingsfrid – ingen får slåss i
kyrkan eller på tinget.
 Den som bröt mot dem kunde bli dömd
till fredlös.
 Skriv upp några saker som du har lärt
dig om:
 Källor från medeltiden
 Bönder
 Städer
 De fyra ständerna