Medeltiden – Lite i taget
1. På medeltiden var Sverige ett katolskt
land och påven i Rom var och är
fortfarande den katolska kyrkans högsta
chef. Det var viktigt att vara kristen och
en god katolik, men det var bara män
som fick bli präster och de fick inte gifta
sig. I kyrkan talade prästen ibland på
latin, ett språk som vanligt folk inte
förstod. En gång om året måste alla gå
till prästen och berätta om sina synder
för att få förlåtelse av Gud.
2. Man byggde många kyrkor och
kloster på medeltiden? I klostren bodde
de människor som bara ville leva för
Gud. De fick inte gifta sig och bilda
familj. De skulle be till Gud flera gånger
om dagen och leva enkelt. De arbetade i
klostret med att undervisa och hjälpa
sjuka. Det fanns också många böcker i
klostren och munkarna och nunnorna
arbetade med att skriva av böcker för
hand.
Vem är påven?
Vilka fick bli präster och vilket språk
använde man ibland i kyrkan?
Varför levde munkarna och nunnorna i
klostret?
Vad arbetade de med?
3. Heliga Birgitta är ett skyddshelgon
som levde på 1300-talet. Hon såg syner
d.v.s. hon såg saker som inte andra såg.
Hon tänkte att det var Gud som talade
till henne. När Gud sa att hon skulle
grunda ett kloster reste hon till påven i
Rom för att få tillåtelse av honom att
bygga klostret. Tyvärr blev det inte
byggt förrän efter hennes död. Det fick
namnet Vadstena kloster.
4. De första skolorna startade på
medeltiden, men det var inte så många
som kunde läsa och skriva på den här
tiden. De pojkar som skulle bli präster
utbildades i kyrkan och de flickor som
skulle bli nunnor fick lära sig läsa och
skriva i klostret. Flickor från rika
familjer kunde lära sig läsa och skriva
hemma men ännu fanns det ingen skola
för alla.
Vem var den heliga Birgitta och varför
reste hon till påven?
Vilka fick lära sig att läsa och skriva?
Var undervisades de?
1
Kerstin Söderkvist
Hackebackeskolan Lessebo
5. Man trodde inte längre att jorden var
platt. Istället tänkte man sig jorden som
en boll. Längst ut från jorden fanns
himlen och längst inne i jordklotet fanns
helvetet där djävulen bodde. På
medeltiden trodde man att de flesta efter
döden hamnade i skärselden där de
plågades för att renas från sina synder.
Om man betalade pengar till prästen
skulle han be böner så att man inte
behövde pinas i skärselden så länge.
Efter skärselden kom man sedan
antingen till himlen hos änglarna eller
till helvetet där man blev plågad av
djävulen.
Hur tänkte man sig att jorden såg ut?
Var trodde man att man kom efter
döden?
Var fanns himlen och helvetet?
7. I norra delen av Sverige levde
samerna. De levde av sina renar och av
fiske. De hade en egen religion och ett
eget språk. Under medeltiden flyttade
finska och svenska bönder till
norrlandskusten. Till inlandet där
samerna bodde skickade kungen män
som skulle ta skatt av samerna.
Vilka bodde i den norra delen av
Sverige?
Vilka flyttade dit på medeltiden?
6. Människorna på medeltiden visste
inte att sjukdomar spreds av bakterier
och virus. De trodde att det var onda
andar som gjorde att de blev sjuka. De
trodde också att det kunde bero på
någon obalans i kroppen. Därför
tappade man ibland människor på lite
blod då de var sjuka. Digerdöden eller
pesten var en av de svåraste
sjukdomarna på medeltiden. Man fick
bölder och fick svarta fläckar och efter
bara ett par dagar dog man? Idag vet vi
att sjukdomen spreds med råttor men det
visste man inte då.
Vad trodde man att det berodde på att
man blev sjuk?
Hur försökte man bota sjukdomar?
Vilken var den svåraste sjukdomen på
medeltiden?
Hur spreds den?
DISKUTERA OCH JÄMFÖR DÅ OCH NU
Hur tänker vi och hur tänkte man då:
-
om livet efter döden
om helgon, klosterliv och kyrkor
om hur världen ser ut
om hur man blir sjuk
om vem som behöver gå i skolan
om samerna
Kerstin Söderkvist
Hackebackeskolan Lessebo
2
8. På medeltiden delade man in folket i
adel, präster, borgare och bönder. De
flesta på medeltiden var bönder.
Borgarna bodde i staden. De kunde vara
hantverkare eller köpmän.
Eftersom de flesta levde på landet hade
du nog bott på landet om du levt på
medeltiden. Då hade du fått hjälpa till
mycket med arbetet på gården. Eftersom
du inte gick i skolan hade du fått arbeta
hela dagen och om du inte gjorde som
dina föräldrar sa kunde du få stryk med
riset
Vad tror du att du skulle få göra för
arbete på bondgården?
Var hade du helst velat bo i staden eller
på landet?
Varför?
10. Det var smutsigt i städerna eftersom
djuren sprang omkring lösa och
eftersom man inte hade några avlopp.
Man kastade ofta sopor rakt ur på gatan.
För att man inte skulle bli smutsig fick
man gå på plankor. De som kom från
utlandet fick betala tull för att få komma
in i staden.
För att ha koll på vem som kom in
byggde man murar runt en del städer.
Var växte städerna upp?
Hur såg det ut i staden?
Varför byggde man murar runt en del
städer?
Finns det murar runt städerna än idag?
9. Det byggdes många borgar på
medeltiden. Borgarna hade tjocka murar
som skyddade dem som bodde där från
fiender. De som hade råd att bygga
borgar var bara de rikaste adelsmännen.
Det fanns borgar som hade två till tre
meter tjocka murar och runt borgen
fanns vatten. För att komma in måste
man gå över en landbrygga som var en
träbro som kunde hissas upp och ner.
Det var svårt för fiender att ta sig in så
de som bodde där kunde känna sig
ganska trygga. Runt borgarna växte
marknadsplatser och de nya städerna
upp.
Varför byggde man borgar och vilka
hade råd att bygga en borg?
Hade en borg skyddat oss idag om det
blev krig?
11. I städerna arbetade många
hantverkare. Alla hantverkarna måste
tillhöra ett skrå. Det fanns olika skrån,
ett för skräddare, ett annat för
skomakare osv. I skrået bestämdes hur
mycket varorna skulle kosta. Skrået
kontrollerade också att det inte blev för
många hantverkare inom skrået. Om det
tillverkades för många varor sjönk
nämligen priserna. De som bodde i
städerna, köpmännen och hantverkarna
kallades borgare.
Vad var ett skrå?
Varför hade man skrån?
Kerstin Söderkvist
Hackebackeskolan Lessebo
3
12. På medeltiden delade man upp
åkrarna i smala remsor, tegar, så att alla
bönder fick lika mycket dålig som bra
jord. Ofta låg flera hus tillsammans i en
by och alla hjälptes åt med arbetet. Det
mesta gjorde man själv på gården men
salt måste man köpa så att man kunde
salta in maten. Annars höll den inte.
Man hade ju inte kylskåp. På gården
arbetade också pigor och drängar som
tidigare hade varit trälar men på 1300talet tvingade kungen bönderna att
släppa trälarna fria men de måste ändå
arbeta hårt.
Vad är en teg?
Varför delade man upp jorden?
Varför var salt så viktigt?
Vad kunde man göra själv på gården?
Vilken mat saltade man in tror du?
14. Landskapets bönder samlades någon
gång om året på en öppen plats för att
ha ett möte. Mötet kallas tinget. På
tinget bestämde man om viktiga saker.
Man dömde och straffade också
brottslingar på tinget. Om man skulle
välja en ny kung red bönderna till tinget
utanför Uppsala. Det var ofta en
släkting till den förre kungen som blev
ny kung. Efter att kungen hade blivit
vald skulle han resa ut och visa sig i de
olika landskapen. En sådan resa kallades
eriksgata. När kungen blivit krönt av
biskopen lovade kungen och kyrkan att
skydda varandra.
Vad gjorde man på tinget?
Varför reste kungen ut på eriksgata?
Hur kan vi lära känna vår kung idag?
13. De som arbetade åt kungen för att
samla in skatter kallades fogdar.
Bönderna måste betala en tiondel av det
de skördat i skatt till kyrkan. En del av
detta gav kyrkan till de fattiga men en
del behöll de själva.
Stormän , rika bönder, som ställde upp
med bra krigare behövde inte betala
skatt därför att rustning och häst kostade
mycket pengar. En del stormän blev
riddare men då måste de inte bara ha
häst och rustning utan också lova att
vara modiga och lyda kungen. Efter
träning och efter att ha lova att vara
trogen kungen dubbades de till riddare.
Hur mycket skulle bönderna betala i
skatt?
Vilka måste inte betala skatt?
Hur blev man riddare?
15. I början av medeltiden fanns det
olika lagar i olika delar av landet. Dessa
lagar kallas landskapslagar. Först i
mitten av 1300-talet fick Sverige en lag
som gällde för hela Sverige. Den kallas
”kung Magnus Erikssons landslag” efter
den kung som regerade då. Om man inte
följde lagarna kunde man få hemska
straff. Man kunde få en hand avhuggen,
öronen avskurna eller bli halshuggen.
Det hände också att man fick sitta i
stupstocken för att alla skulle kunna gå
förbi och håna den som inte följde
lagarna.
När fick vi en lag som gällde i hela
Sverige?
Vilka straff kunde man få?
Vilka straff har vi idag??
Kerstin Söderkvist
Hackebackeskolan Lessebo
4
