Fokus på klimatförändring ISBN 91-620-8060-1

Fokus på
klimatförändringen
Tänk dig
vädret om
25 år
T
illverkning av varor och produkter, användning
av energi och transporter världen över gör att vi
riskerar att jordens klimat förändras, att det blir varmare. Vi vet inte exakt vilka effekterna av en temperaturhöjning blir, men klimatforskarna anser att klimatet kan
förändras kraftigt i vissa regioner.
I Sverige kan vi vänta oss att vintrarna blir varmare.
Somrarna blir troligen blötare men i sydöstra Sverige
kan det bli torrare. Sett över hela världen blir konsekvenserna av en klimatförändring mycket allvarliga
med ökad risk för torka, svåra stormar, och översvämningar i kustområden. Det betyder att vi måste göra vad
vi kan för att förhindra att den inträffar.
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING:
Sid 4-9
Vad händer om klimatet förändras?
3
Sid 12-13
Har inte forskarna
överdrivit effekterna?
Sid 14-15
Vad krävs för att bromsa
klimatförändringarna?
MATS ERICSON
Eftersom vi inte exakt vet effekterna av en klimatförändring och åtgärderna på kort sikt kan vara dyra att
genomföra går meningarna isär om hur problemet ska
åtgärdas. Kraftfulla åtgärder nu eller vänta tills åtgärderna kan bli billigare?
Klart är att 2000-talets beslutsfattare, energianvändare och bilister måste tänka i nya banor. När du läst det
här faktahäftet vet du mer om klimatförändringens
orsaker och effekter. Du har också fått en bild av vad som
krävs för att åtgärda problemet. I din kunskap och nya
idéer ligger lösningen på en av vår tids viktigaste utvecklingsfrågor.
Sid 10-11
Varför ökar växthuseffekten?
Sid 18-19
Varför vänta på framtiden…
… när du kan börja nu
DET FÖRSTA TECKNET på att klimatet förändras
Mer regn
men ändå torka
kan vara att det blir vanligare med extrema
vädersituationer. Det betyder att vi kan behöva
vänja oss vid allt från
långvarig torka till häftiFördubblas koldioxidhalten
ga stormar.
kan medeltemperaturen öka
med 1,4-5,8 grader. Med
Av tidigare erfarenhedagens ökningstakt beräknar
ter vet vi hur allvarliga
forskarna att den fördubbkonsekvenserna kan bli
lingen sker inom 50-100 år.
när vädret inte uppför sig
som det brukar. Blir extrema vädersituationer vanligare måste folk flytta
undan torkan i Afrika och i andra områden måste
man höja sin beredskap genom att t.ex. bygga
dammar för att förebygga översvämning.
Klimat är resultatet av luftrörelser och havsströmmar. När klimatet förändras påverkas dessa
rörelser. Nederbörden kan minska eller öka jämfört med hur det är idag. Eftersom vi vet att
klimatet i många delar av världen är direkt beroende av havsströmmarna kan ändringar av dessa
ge drastiska klimatförändringar.
Fördubblas halten av koldioxid i atmosfären
kan 10-20 procent av landytan få andra naturtyper än idag. Hela vegetationsbälten kan förskjutas. Regniga områden blir blötare, torra områden
blir torrare. Förändras klimatet snabbt får växter
och djur svårt att klara omställningen.
4
LUIS ELVIR/PRESSENS BILD
IDÉOLUCK BILDARKIV
U-länderna kommer att
drabbas hårdast av en
klimatförändring.
MATS ERICSON
Naturliga färskvattenreserver kan försämras
Om jordens medeltemperatur stiger ökar även
havsvattnets temperatur och vattnet i haven kommer att ta mer plats. Då höjs havsytans nivå.
Fortsätter utsläppen att öka i samma takt som
idag räknar forskarna med att havet höjs med
mellan en till nio centimeter per årtionde.
Om vattenståndet
ökar en halvmeter längs
världens kuster skulle det
påverka områden där
100 miljoner människor
är bosatta. Särskilt hotade är öländer i Stilla Havet och Indiska Oceanen,
deltaområden i till exem-
Den kanske allvarligaste följden av en klimatförändring är påverkan på världens vattenförsörjning. I områden där nederbörden minskar eller
avdunstningen ökar blir vattentillgången mindre.
Det kan leda till försämrad vattenkvalitet och
påverka den ömtåliga balans mellan tillgång och
efterfrågan på vatten som idag råder i många
länder. Inte ens där nederbörden skulle öka kan vi
vara säkra på att det skulle hända just den tid på
året då den kan utnyttjas av växter och djur.
5
IDÉOLUCK BILDARKIV
Förlorad mark i Indien…
LUCKY LOOK/ANDERS JOHANSSON
Om havsnivån höjs
en meter försvinner bl. a.
halva Nederländerna och
större delen av Maldiverna
under vattenytan.
Korallreven
skyddar känsliga
kustområden
från stormoch flodvågor.
pel Kina, Thailand, Bangladesh och Egypten samt
ett antal miljonstäder i u-länderna. Forskarna
beräknar att en meters höjning av havsytan skulle
kosta Indien tiotals miljarder dollar. Summan
innefattar att flytta människor från kustområdena, förlust av åkermark och stadsmark.
Nederländerna, Florida och Kalifornien är
andra utsatta områden. Men tillgången på kapital gör det lättare för dessa länder att bygga skydd
mot havet.
en kornbod för hela världen och samtidigt ett
område som sannolikt kommer att bli torrare
med ett varmare klimat. Hur mycket skördarna
minskar beror på hur bönderna lyckas anpassa
sina odlingar till ett allt nyckfullare klimat.
Trots att jordbruket i många områden kommer
att drabbas hårt av en klimatförändring finns det
ännu inget som tyder på att jordens livsmedelsförsörjning är hotad. En stor del av förlusterna kommer förmodligen att kompenseras av bättre skördar på annat håll. Däremot kan en klimatförändring få stora konsekvenser för ekonomin och livsmedelsförsörjningen i enskilda länder och regioner.
…torka i USA...
1988 drabbades USA av en långvarig torka som
kostade landet 40 miljarder dollar i minskade
skördar från jordbruket. Nordamerikas inland är
6
skogen väntas växa bättre och att jordbruket
gynnas – även om grödor och arbetsmetoder behöver anpassas till de nya förutsättningarna. Att
skogsekosystemen drabbas gör också att djurlivet
och floran påverkas. Stora områden av Sverige blir
också känsliga för översvämningar.
Vår vinterfritid kommer att påverkas ordentligt. Skid- och långfärdsskridskosäsongen kommer kanske att halveras.
…och döda korallrev
i Stilla Havet
Många öar i Stilla Havet är beroende av sina
korallrev. Reven är dels en barnkammare för fisk
i området, dels ett skydd mot havet för de ofta
låglänta öarna. Under senare år har korallrev i
vissa delar av Stilla havet drabbats av korallblekning. Korallblekningen kommer sig av att havsvattnet blivit varmare. Särskilt under 1998, som
var det varmaste året under 1900-talet, blev det
stora skador. Korallerna kan återhämta sig men
det går långsamt. De är mycket känsliga för ökad
vattentemperatur, därför är en höjning av temperaturen i atmosfären ett allvarligt hot mot deras
överlevnad.
Försvinner korallreven försämras öarnas skydd
mot stormar och flodvågor. Stiger havsytan kan
stränderna erodera och risken för att saltvatten
ska tränga in och förstöra öarnas dricksvattenreserver ökar.
I Norden drabbas
fjällens flora hårdast
Våra nordiska fjäll är ett av många ekosystem som
påverkas av en klimatförändring. Klimatmodellerna visar att temperaturökningen blir som störst
på höga breddgrader och höga höjder. Fjällfloran
är dessutom känslig för förändringar eftersom den
växer långsamt och sällan fortplantar sig.
Blir klimatet varmare kryper trädgränsen uppåt längs fjällsluttningarna. En del arter på kalfjället, framför allt mossor och lavar, riskerar då att
konkurreras ut av gräs och buskar.
Sverige får
mer nederbörd
Skogen och fjällområdet
är ekosystem som
påverkas om klimatet
blir varmare.
IDÉOLUCK BILDARKIV
MATS ERICSON
Under de senaste 30 åren har det varit både
mycket kalla och mycket varma vintrar i Sverige.
Det gör det svårt att säga om vi ser någon tendens
i förändringarna av temperaturen eller klimatet.
Man kan inte förutsäga en klimatförändring på
grund av enstaka extrema vädersituationer. Men
de datormodeller som forskarna använder för att
simulera klimatförändringar ger ändå en viss bild
av vilka risker en temperaturhöjning innebär.
Om halten koldioxid fördubblas i atmosfären
kan vintrarna bli varmare. Nya beräkningar visar
att vintertemperaturen i Sverige kan öka med tre
grader inom femtio år och upp till sju grader till
år 2100. Modellerna visar också att det blir mer
nederbörd, framför allt under vintern.
För Sveriges del blir
Det finns en risk att
effekterna av en klimatGolfströmmen blir
förändring troligen inte
svagare. Då kan Sveriges
så drastiska eftersom vi
klimat istället bli kallare.
redan har ett så varierat klimat, men nya modellberäkningar visar
dock att skogsekosystemen ändras. Ett varmare
klimat gör det t.ex. svårare för granen att växa
men gynnar lövträden. Men det innebär också att
Jordbruket är känsligt för
snabba förändringar
i temperatur och
nederbörd.
7
DET ÄR EGENTLIGEN tack vare växthuseffekten
som vi kan leva här på jorden. Utan den skulle
medeltemperaturen vara -18 grader istället för
som nu, +15.
Jordens medeltemperatur bestäms av mängden inkommande solstrålning och mängden ut-
gående värmestrålning. Jordytan värms upp av
solens kortvågiga strålar. Den uppvärmda ytan
sänder i sin tur ut långvågig värmestrålning som
delvis absorberas av växthusgaser i atmosfären
och värmer upp den. Den uppvärmda atmosfären
strålar tillbaka värme till markytan och tempera-
IN K O
MMA
N DE
SO LS
En del av den kortvågiga
solstrålningen reflekteras
tillbaka ut i rymden av moln
och partiklar. Även ljusa
markytor (t. ex. öknar och
isar) reflekterar strålning.
TRÅL
O3
TR
OP
OS
FÄ
R
O3
OZ
ON
SK
IK
T
ST
RA
TO
SF
ÄR
O3
G
O3
O3
N IN
O3
och jordens medeltemperatur ökar. Under de
senaste 150 åren har människan genom utsläpp
ökat luftens halt av växthusgaser och därmed
förstärkt den naturliga växthuseffekten.
VÄ
RM
ES
TR
ÅL
NI
NG
En del av den utåtgående värmestrålningen
fångas upp av växthusgaser och
värmer atmosfären. Den uppvärmda
atmosfären strålar i sin tur värme
tillbaka till jordytan. Resten av
strålningen försvinner
ut i rymden
UT
GÅ
EN
DE
UTGÅE
NDE V
ÄRME
STRÅL
N IN G
turen ökar. Det är detta fenomen som kallas för
växthuseffekten.
De viktigaste naturliga växthusgaserna är vattenånga och koldioxid. Ökar dessa och andra
växthusgaser i atmosfärens luftlager hindrar de
alltså en del av den utgående värmestrålningen
VA R F Ö R Ö K A R V Ä X T H U S E F F E K T E N ?
JU HÖGRE KONCENTRATION av växthusgaser i at-
att atmosfären nu tillförs mer
Av världens energikoldioxid än vad växtlighekonsumtion kommer
ten och haven kan ta emot
cirka 80 procent
har systemet rubbats.
från fossila bränslen
Koldioxid bildas vid förbränning och kan inte renas bort. Att koldioxidhalten
ökar beror framför allt på den ökade användningen av fossila bränslen. Vid förbränningen frigörs
kol som legat bundet i jorden i form av kol, olja och
naturgas sedan årmiljoner. Varje bensin- eller dieseldriven bil, varje oljepanna och all el som produceras av fossileldade kraftverk bidrar till den ökande koncentrationen av koldioxid.
Ökningen av koldioxid beror också på att vi
avverkat mer skog än vad som återplanterats. Om
vi istället planterar mer skog kan vi binda en del
av kolet som annars skulle nå atmosfären. Men
mosfären – desto större växthuseffekt. Vi vet att
koncentrationen av flera växthusgaser har ökat
sedan mitten av 1800-talet. Halten av koldioxid
i atmosfären har till exempel stigit med 30 procent under de senaste 200 åren. Under de senaste
decennierna har koncentrationen ökat allt snabbare. Detsamma gäller för växthusgaserna metan, dikväveoxid och fluorkarboner.
Koldioxid bildas
vid förbränning
Människans utsläpp av koldioxid är den största
orsaken till den ökande växthuseffekten. Koldioxid ingår i kolets naturliga kretslopp som
löper mellan atmosfären, hav och land. Genom
10
Dikväveoxid eller lustgas bildas naturligt vid
nedbrytning och förmultning
i åkermark och våtmarker.
Halten av dikväveoxid ökar i
atmosfären av flera orsaker.
En ökad folkmängd kräver allt
större åkerareal för livsmedelsproduktion. Ett effektivare
jordbruk kräver kvävegödning
som medför att utsläppen ökar.
Dessutom frigörs kväveoxider vid energiproduktion och vid förbränning av biomassa.
…ozon ur bilavgaser…
Ozon är en växthusgas som finns både i stratosfären och troposfären. I stratosfären, där ozonet
minskar, skyddar den mot solens ultravioletta
strålar. I den lägre atmosfären, där ökningen sker,
är den däremot skadlig för människans hälsa.
Ökningen av detta marknära ozon beror på en
kemisk reaktion mellan ultraviolett strålning och
ökande halter av luftföroreningar, framför allt
från trafiken.
FRANK CHMURA/TIOFOTO
globalt sett är det
omöjligt att balansera koldioxidhalten i
atmosfären med hjälp
av skogsplantering. Det skulle kräva plantering
på orealistiskt stora områden.
Ett utsläpp av koldioxid
har en livslängd i
atmosfären på 200 år.
…och köldmedier
ur kylskåp
Köldmedier såsom freon (CFC) och HFC, som är
fluorkarboner, finns inte naturligt i atmosfären
utan tillverkas av människan. De största utsläppen kommer från kylskåp och anläggningar för
luftkonditionering.
Freongaserna kopplas ofta ihop med uttunningen av ozonskiktet eftersom de bryter ned det
stratosfäriska ozonet. Freonerna har lång livslängd och är numera förbjudna att använda eftersom de både förstör ozonlagret och förstärker
växthuseffekten. HFC som ersatt CFC som köldmedium ökar. HFC-användningen måste därför
begränsas även om den inte tunnar ut ozonskiktet
och har lägre växthuseffekt än CFC.
…metan från risodlingar
och soptippar...
Metan bildas där det råder brist på syre, till exempel
i våtmarker. Ökningen av metan i atmosfären hänger delvis ihop med att mängden boskap och risodlingar i världen ökar. Soptippar skapar en miljö som
gynnar metantillverkande bakterier. Dessutom läcker metan ut i atmosfären vid utvinning och hantering av naturgas.
11
IDÉOLUCK BILDARKIV
…dikväveoxid
vid kvävegödning…
Sedan 1950-talet har polarisarna
minskat, havsisen i Arktis har tunnats
ut med 30 procent och stora isberg
har kalvat från den antarktiska
inlandsisen. Även grönlandsisen som
länge varit stabil har visat förändringar och glaciärer inne på
kontinenterna har dragit sig tillbaka.
EN HALV GRAD VARMARE medeltemperatur de se-
förändringar
som modellerna inte kunnat
förutspå. Då
kan vädersituationer förändras och växter och
djur får svårt att hinna anpassa sig. Det får i sin
tur konsekvenser på vår livsmedels- och vattenförsörjning.
Klimatpanelens bedömning är tydlig. För att
mildra konsekvenserna av en ökande växthuseffekt måste det till kraftiga åtgärder för att
begränsa utsläppen av växthusgaser.
naste 100 åren låter inte särskilt mycket. Tidigare
varnade forskarna för att temperaturökningen
skulle leda till att polarisarna skulle smälta och
att smältvattnet skulle höja havsytan med kanske
tiotals meter. Nu vet man att ett varmare klimat
istället leder till fuktigare luft och därmed kan
det bli mer snö över dessa områden. Hur mycket av temperaturökningen som orsakats av den
ökande halten av växthusgaser är osäkert. Klimatmodellerna kan inte säkert säga vilka effekter
en klimatförändring får, men
Om halten växthusgaser kunde
FN:s Klimatpanel anser att
stabiliseras på dagens nivå skulle
inget tyder på att forskarna
ändå jordens medeltemperatur
har överskattat klimatets
öka och havsytan fortsätta att
känslighet. Risken är snarastiga i ett par hundra år.
re att vi får plötsliga klimat-
Har klimatet redan påverkats?
Sedan tidigt 1900-tal har jordens medeltemperatur ökat 0,6 grader. Om all koldioxid som har
12
Sannolikheten för
allvarliga effekter av
en klimatförändring
ökar ju snabbare
temperaturen stiger.
För att minska
riskerna har en rad
länder förbundit sig
att minska sina
utsläpp av koldioxid
med ca 5 % från 1990
till 2008-2012 i det
s.k. Kyotoavtalet. Det
skuggade området
(1,4 - 5,8o C) visar det
intervall med
temperaturhöjningar
som kan uppstå till
2100 för ett antal
tänkbara framtida
utsläppsbilder. En
stabilisering av
atmosfärens
koldioxidhalt på
550 ppm, vilket är
dubbelt mot
förindustriell tid,
bedöms ge 2,6
graders höjning de
kommande 100 åren.
En sådan
stabilisering kräver
kraftiga utsläppsminskningar av
I-länderna.
Uppskattade temperaturförändringar under 2000-talet
Temperatur (°)
6
5
4
3
2
1
0
2000
2020
2040
2060
2080
2100
Global temperaturförändring år 1860-2000
Temperatur (°)
0.6
0.4
0.2
0
-0.2
-0.4
IDÈOLUCK BILDARKIV
-0.6
1860
släppts ut hade stannat i atmosfären skulle temperaturen ökat avsevärt mer.
Men, världshaven och växande skog tar upp
och lagrar en del av luftens koldioxid. På så sätt
fungerar hav och biomassa som dämpande krafter till klimatförändringar. För närvarande tas
hälften av människans utsläpp av koldioxid från
fossila bränslen upp på detta sätt. Andra mänskliga verksamheter som påverkar klimatet är utsläpp av stoft och partiklar (aerosoler) samt förändrad markanvändning. Aerosoler, som även
bildas naturligt vid vulkanutbrott, skärmar solinstrålningen och har en avkylande effekt. En del av
luftens uppvärmning går också åt för att värma
haven vilket tar lång tid. Haven spelar en mycket
1880
1900
1920
1940
1960
viktig funktion som stabiliserande faktor för klimatförändringar.
Klimatet varierar också naturligt. Både år från
år och med långvariga cykler. Vissa har velat
förklara 1900-talets temperaturhöjning med en
naturlig ökning av solinstrålningen. FN:s klimatpanel har försökt analysera solinstrålningen
under 1900-talet och lagt in detta i de globala
klimatmodellerna. Deras slutsats är att solinstrålningen har ökat men kan bara svara för en mindre
del av den temperaturhöjning som skett och detta
främst för första halvan av 1900-talet. Klimatforskarna anser att temperaturhöjningen under
de senaste 50 åren endast kan förklaras med
mänskliga utsläpp av klimatgaser.
13
1980
2000
Klimatet har en
naturlig variation.
Under 1900-talet har
temperaturen ökat
snabbare än under
någon annan tid de
senaste tusen åren.
Ökningen under 19101940-talet kan ha en
naturlig orsak från
ökad solinstrålning och
en minskning i vulkanutbrott. Men ökningen
under senaste 25 åren
kan klimatforskarna
endast förklara med
mänsklig påverkan.
matförändringar. Men världens länder är överens
om att detta inte får stoppa åtgärder. Man har
skrivit under på att följa ”försiktighetsprincipen”. Trots avsaknaden av full vetenskaplig säkerhet skall förebyggande åtgärder vidtas nu.
Efter Rio-mötet har konventionens parter fortsatt förhandlingarna för att göra de vaga åtagandena i avtalet tydligare. Dessa ledde fram till att
i-länderna i Kyoto 1997 förband sig att minska
sina utsläpp med 5 procent från 1990 till 2010 (ett
genomsnitt för åren 2008-2012). Vissa beräknings- och metodfrågor kom man dock inte överens om varför endast ett fåtal länders parlament
har ratificerat Kyoto-protokollet. För att protokollet skall träda i kraft krävs att minst 55 länders
parlament som står för minst 55% av de globala
utsläppen godkänner det.
VID FN:S MILJÖKONFERENS i Rio de Janeiro 1992
skrev de flesta av världens länder under en internationell klimatkonvention. Därmed har dessa länder
lovat att de ska verka för att koncentrationen av
växthusgaser stabiliseras. Denna
Kina har en snabbt
stabilisering ska ske i en sådan
växande ekonomi. En
takt att de naturliga ekosystemen
egen bil är en dröm för
många. Idag finns ca. 3
kan anpassa sig till ett nytt klimat
miljoner personbilar. 2010
och så att livsmedelsproduktionen
uppskattas de vara över
inte hotas. Dessutom ska den eko20 miljoner.
nomiska utvecklingen i världens
länder kunna fortsätta på ett hållbart sätt.
För att uppnå dessa mål krävs att i-länderna
halverar sina utsläpp till 2050 med fortsatta
minskningar därefter.
Det finns en mängd osäkerheter om styrkan
och den regionala fördelningen av framtida kli14
S. WILLIS/SAN JOSÉ MERCURY NEWS
”Eftersom det inte går att skilja mellan industriländernas och
utvecklingsländernas utsläpp av koldioxid har vi för första
gången i historien en situation där det som händer i fattiga
länder kommer att påverka den rika världen.”
(Attiq Rahman, Bangladesh Institute for Advanced Studies, på FN:s
konferens om miljö- och utveckling i Rio de Janeiro 1992)
samhälle. U-länderna kräver att i-länderna minskar sina utsläpp, tar ansvar för de problem de
orsakat och lämnar ersättning för de skador som
klimatförändringarna kommer att orsaka.
I-länderna måste ta sitt ansvar…
Klimatkonventionen har ett tydligt budskap: det
är industriländernas ansvar att se till att utsläppen av växthusgaserna begränsas. Industriländerna med 25 procent av befolkningen står
idag för drygt 3/4-delar av de totala utsläppen av
växthusgaser.
Den politiska diskussionen om hur ansvaret
för utsläppsbegränsFör att långsiktigt förhindra
ningarna ska fördelas
allvarliga klimatförändringar
mellan i- och u-länder
måste den rika världen minska
har ofta varit inflamsina utsläpp av koldioxid med
merad. Kontroverserca. 75 procent
na handlar bland annat om hur man ska fördela de ekonomiska
bördorna för en omställning till ett energisnålare
15
Den största ökningen av utsläppen framöver kommer sannolikt att ske i länder som Kina, Indien
och i asiatiska och afrikanska länder under utveckling.
Idag finns en helt annan miljökunskap i uländerna än vad som fanns när västvärlden industrialiserades. Men de flesta länder som står inför
en industrialisering idag saknar ekonomiska förutsättningar att använda sig av miljövänlig
och energisnål teknik. En viktig men
mycket svår uppgift
för framtiden blir
därför att finna vägar till en ekonomisk
utveckling i u-länderna där man undviker
de mest energikrävande och miljöförstörande stegen.
I Östeuropa finns gott om energikrävande industrier, ofta baserade på användning av kol eller
olja. Här sker stora utsläpp, men här finns också
stora möjligheter att effektivisera energianvändningen och därmed minska utsläppen.
MEGAPIX/ANDERS ENGMAN
BÖRJE ANDERSSON
…när u-länderna industrialiseras
IDÉOLUCK BILDARKIV
klimatmål skulle vara -2 procent till 2010 och 50
procent minskning till 2050. Även de övriga
växthusgaserna skall minska.
Riksdagens viktigaste medel för att begränsa
utsläppen har varit att
1999 hade cirka 6 procent av
införa en koldioxidden svenska elen biobränsle,
skatt. I övrigt har stöd
kol, olja och gas som energigetts till energiteknisk
källa. 47 procent kom från
forskning, investevattenkraft och 47 procent
rings- och driftsstöd till
från kärnkraft.
vindkraft, skattereduktion för biobaserad energitillförsel och tekniskt stöd till de baltiska staterna. I 1997 års
energipolitiska beslut enades riksdagen om att
under de närmaste 10-15 åren kraftigt öka el- och
värmeproduktionen från förnybara energikällor
och utveckla kommersiellt lönsam teknik för
Genom att i-länderna använder energin allt
effektivare är deras ekonomiska tillväxt idag inte
lika starkt kopplad till ökade utsläpp som den var
tidigare. Om vi ska följa FN:s klimatkonvention
måste dock i-länderna minska sin energiförbrukning omgående för att de globala utsläppen ska
kunna begränsas.
Vad gör Sverige
för att utsläppen ska minska?
Målet för den svenska klimatpolitiken har varit
att begränsa utsläppen av koldioxid år 2000 till
högst 1990 års utsläpp. Detta mål
I Sverige ska kärnkraften
lyckades vi inte riktigt nå. En paravvecklas samtidigt som
lamentarisk klimatkommitté fökoldioxidutsläppen inte
reslog år 2000 att Sveriges nästa
får öka och orörda älvar
inte får tas i anspråk för
vattenkraft.
Koldioxidutsläpp
Ton per capita 1997.
USA 20,5
Sverige 6,4
Japan 9,3
Ryssland
9,9
EU 9,0
Kina 2,7
Australien
16,5
Afrika 1,0
Latinamerika 1,8
Källa: OECD Environmental Data 1999
16
1999 svarade vindkraften
endast för 0,4 TWH
elproduktion. Detta är 0,3
procent av Sveriges totala
elproduktion. Till 2002 skall
utbyggnad till 0,5 TWH ske.
energieffektiviseringar. För att starta denna omställning satsades 3 miljarder under 5 år till
effektivare energianvändning och utbyggnad av
förnyelsebar el samt 5,5 miljarder under 7 år till
energiteknisk forskning.
Åtgärderna har dämpat ökningen av svenska
utsläpp, men långt ifrån tillräckligt för att vi ska
lyckas minska utsläppen efter år 2000. En analys
av de svenska energi- och transportsektorerna
visar snarare att utsläppen sannolikt kommer att
fortsätta att öka. Det beror framför allt på att
resor och transporter ökar, både med bil och med
flyg.
Utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen 1860-1998.
Koloxidutsläpp (miljarder ton kol/år)
6
2:a Oljekrisen
1:a Oljekrisen
5
4
Totala utsläpp
3
2:a
Världskriget
2
1:a
Världskriget
Depression
1
U-ländernas
utsläpp
0
1860
1880
1900
1920
1940
1960
1980
2000
Trafikarbete för bil och övriga transportslag år 1950-2010
miljarder personkm
150
Övrigt
Bil
1980
1990
Summa
125
100
50
25
0
1950
1960
1970
2000
2010
17
NATURFOTOGRAFERNA/BENGT EKMAN
75
Världens största
inomhuspool finns
i Japan.
HELA VÅRT MODERNA SAMHÄLLE är uppbyggt kring
tillgången på fossila bränslen. Den nya elektroniken gör visserligen att fler får möjlighet att arbeta
hemma och att fler kontakter kan ske över datanät, men även detta kräver också
I Europa beräknas
energi. Människan reser allt mer
personbilstrafiken öka
och allt längre. Vi använder bilen
med 28 procent och
på fritiden. Vi köper varor och
lastbilstrafiken med 22
livsmedel som produceras på anprocent fram till år 2010.
dra sidan jordklotet. Vi blir fler
och fler människor på jorden med
anspråk på en allt högre levnadsstandard.
För att vi ska lyckas minska koldioxidutsläppen
räcker det inte med miljöskatter och investeringsstöd. Industrisamhällets utveckling leder i fel
riktning. Så varför vänta på framtiden när vi kan
börja nu?
Resa mindre…
De största förändringarna kommer att krävas
inom transportsektorn eftersom det inte går att
rena bort koldioxid ur bilarnas avgaser. Ju högre
bränsleförbrukning desto högre koldioxidutsläpp.
Därför är det viktigt att minska bränsleförbrukningen och/eller gå över till andra energikällor.
Om transporter och resande ska minska måste
vi åka mer kollektivt istället för att använda bilen.
Vi måste satsa på system för bilpooler och samåkning, en effektivare kollektivtrafik och energisnålare bilar.
…transportera energisnålare…
Godstransporterna med lastbil ökar ju mer vi
konsumerar och ju längre bort varor och livsmed18
“Glöm inte flytvästen”, video.
Varje svensk släpper i genomsnitt ut 7 ton
koldioxid per år. Vissa av våra vanor bidrar mer
än andra:
KAKU KURITA / IBL
• Matproduktion/konsumtion: ca 1 600 kg/
pers/år.
• Uppvärmning (stor post idag): 10 000 kg/pers
i småhus.
• Resor/transporter: 4 000 kg för personbil som
kör 1 500 mil/år.
• Fritid: 500 kg för resa Stockholm–Mallorca.
el produceras. Om vi
inte kan minska transporterna måste vi hitta energisnålare alternativ. Både speditörer
och konsumenter måste fråga sig vilka godstransporter som kan
undvikas och om de kan bli energieffektivare.
Genom att köra sina
lastbilar på tåg sparar
ICA cirka 75 000 vägmil
per år. Det innebär att
luften besparas cirka
860 ton koldioxid per år
enligt SJ:s miljökalkyl.
på utveckling av nya energikällor om inte koldioxidutsläppen ska öka på nytt. Sverige har redan
ökat sin energitillförsel från biobränslen. Liksom
fossila bränslen avger dessa koldioxid när de
bränns, men om samma mängd koldioxid fångas
in i nya planteringar blir nettoutsläppen noll.
…och spara energi
För att klara en minskning av koldioxidutsläppen måste vi också minska vår energiförbrukning. Det finns stora möjligheter att
Du släpper ut mindre
effektivisera energianvändningen
koldioxid när du använder
och spara energi inom både industri
mindre bensin eller diesel.
och hushåll. Slår vi till exempel av
Kör du t. ex. en bränslemaskiner, släcker lyset i tomma rum
snål bil kan utsläppen
och sänker värmen sparar vi både
minska.
miljö och pengar. Det är varje människas beslut – i hemmen, i skolan och på arbetet
– som avgör om möjligheterna utnyttjas.
…förnya våra energikällor…
Den svenska elen produceras till stor del med
vattenkraft och kärnkraft. Många andra länder
använder fossila bränslen som olja och kol som
största energikälla. I Sverige har vi fattat beslut
om att kärnkraften ska avvecklas. Det ställer krav
19
Är det alltså en mörk framtid med regnblask året om som väntar? Nej, så illa
behöver det inte bli, det finns redan
ljuspunkter som visar att utvecklingen
går framåt. Det finns också sådant som
du kan göra. Enkla åtgärder som inte
kostar mer än tanken som föregick dem.
Det viktigaste att komma ihåg är att dina
egna val gör en skillnad för helheten.
Här följer några exempel på miljövänlig
utveckling:
En lågenergilampa förbrukar bara 20%
energi jämfört med en vanlig glödlampa.
Dessutom håller den ca. 10 ggr längre!
Källa: www.stem.se
Hus som spar energi växer fram, på Bo01
visades t.ex. två energisnåla småhus som
förbrukar ca. 60% mindre energi än en
nybyggd genomsnittsvilla.
Källa: www.stem.se
Det finns idag bilar som bara drar
ca. 0,3 liter bränsle per mil.
Källa: www.konsumentverket.se
Kommer du på fler exempel?
© Naturvårdsverket
Formgivning: IdéoLuck AB (#10224)
Illustrationer och diagram: Kjell Ström
Papper omslag: 170 g Silverblade matt
Papper inlaga: 130 g Silverblade matt
Tryck: Danagårds Grafiska
Upplaga: 20 000 ex
ISBN: 91-620-8060-1
ISSN: 0282-7298
Beställningsadress:
Naturvårdsverket
Kundtjänst
106 48 Stockholm
Tfn: 08-698 10 00
Fax: 08-698 15 15
Naturvårdsverkets bild av risken för klimatförändringar bygger till stor del på de bedömningar som görs inom FN:s klimatpanel, IPCC
(Intergovernmental Panel on Climate Change).
Där analyseras och granskas de klimatrelaterade
vetenskapliga data som publiceras.
Broschyren Tänk dig vädret om 25 år… ingår i
ett studiematerial om klimatet och kan beställas
i klassuppsättningar tillsammans med en video,
en lärarhandledning samt ett manus för klimatpolitiskt rollspel.


  
: -  
: -  