förmaksflimmer - Södersjukhuset

INFORMATION TILL DIG OM
FÖRMAKSFLIMMER
Vad är förmaksflimmer?
Hjärtats rytm styrs i normala fall av elektriska impulser från den så
kallade sinusknutan i höger förmak. Den ger en regelbunden rytm för
hjärtmuskelns sammandragning.
Vid förmaksflimmer uppstår elektrisk oregelbundenhet i förmakenvilket
gör att hjärtats rytm blir oregelbunden och ofta slår snabbare. Hjärtats
pumpförmåga kan försämras och pulsen känns oregelbunden.
Orsaker till förmaksflimmer
Förmaksflimmer är den vanligaste formen av störning i hjärtrytmen
hos vuxna. Förmaksflimmer kan förekomma när man har en annan
hjärtsjukdom såsom klaffel och hjärtsvikt eller vid annan sjukdom, som till
exempel högt blodtryck och sköldkörtelsjukdom.
Intag av alkohol och ibland andra yttre faktorer kan öka risken för förmaksflimmer. Hos många patienter med förmaksflimmer går det inte att hitta
någon bakomliggande orsak till rytmrubbningen.
Vilka besvär får man vid förmaksflimmer?
Förmaksflimmer kan komma och försvinna av sig själv eller vara
ihållande. Vissa upplever besvär med oregelbunden puls, hjärtklappning,
obehagskänsla i bröstet eller nedsatt kondition. Du kan också känna dig
andfådd och få svullna ben. Andra känner inte av några symtom alls.
Oro över sin situation samt en benägenhet att själv begränsa sitt liv förekommer.
Finns det risker med förmaksflimmer?
Förmaksflimmer är en i sig godartad rytmstörning men kan hos vissa leda
till hjärtsvikt.
Förmaksflimmer innebär också en ökad risk för blodproppsbildning i hjärtat. Om en blodpropp lossnar och far iväg med blodströmmen till hjärnan
orsaker det en stroke.
Att lindra och leva med förmaksflimmer
Det är inte alltid nödvändigt att ”bota” förmaksflimmer. Många människor
lever precis lika bra med förmaksflimmer som med normal hjärtrytm. Det
finns inga särskilda restriktioner utan man kan leva som vanligt genom att
till exempel motionera. Vid kronisk förmaksflimmer, där flimret har stått så
länge att ”bot” med elkonvertering eller antiarytmiska läkemedel inte är
möjligt, så lindrar man besvären med frekvensreglerande läkemedel som
bromsar upp pulsen.
Att behandla förmaksflimmer
Kunskap
Att skaffa sig kunskap om förmaksflimmer ger ökad trygghet. Diskutera
med din läkare vilka behandlingsalternativ som passar just dig, då de alternativ som finns inte passar till alla med förmaksflimmer.
Läkemedel
För att lindra eventuella besvär som orsakas av hög puls finns ett flertal
läkemedel som verkar bromsande på hjärtfrekvensen såsom betablockerare, digitalis eller kalciumflödeshämmare.
Hos patienter som har återkommande besvär och symtom av sitt förmaksflimmer och där man strävar efter att bibehålla normal rytm (sinusrytm)
kan speciella hjärtrytmstabiliserande läkemedel bli aktuella såsom
Multaq, Tambocor, Sotalol, Durbis eller Cordarone.
Elkonvertering
Elkonvertering innebär att man under en kortvarig nedsövning ger en
elektrisk stöt genom bröstkorgen så att hjärtat återgår till normal rytm (sinusrytm). Elkonvertering återställer endast sinusrytm och det som sedan
avgör om denna kan bibehållas styrs av en mängd bakomliggande faktorer.
Alla personer som haft förmaksflimmer i mer än två dygn måste behandlas
med antikoagulantia (blodförtunnande behandling) i minst 3 veckor före
elkonvertering och i minst 4 veckor efter elkonvertering för att minimera
risk för stroke.
Ablation
Hos patienter med fortsatta symtom av sitt förmaksflimmer där man inte
lyckas få kontroll på dessa med lämplig läkemedelsbehandling kan ablation av förmaksflimret bli aktuellt. Genom att via ett kärl i ljumsken föra in
sladdar (katetrar) till hjärtat och sedan värme- eller kylbehandla delar av
förmaken strävar man efter att ta bort förutsättningarna för att förmaksflimmer ska uppkomma. Bäst resultat av ablation har man sett hos för
övrigt hjärtfriska individer med attackvis återkommande förmaksflimmer.
Blodförtunnande behandling
Blodförtunnande behandling minskar risk för stroke. Dina riskfaktorer
för stroke avgör om behandling med denna typ av läkemedel är aktuell.
De läkemedel som i sådana fall används är Waran, Pradaxa, Eliquis eller
Xarelto. Om du bedöms ha en ökad risk så fortgår den blodförtunnande
behandlingen även om normal rytm (sinusrytm) erhålls.
Kontaktuppgifter
Hjärtmottagningen, Södersjukhuset
08-616 30 20
Må-Tis 08-16 Ons-Fre 08-14
Under kvällar och helger, kontakta 1177 Vårdguiden, tel: 1177
Du kan också komma i kontakt med Hjärtmottagningen
via e-tjänsten Mina vårdkontakter.
www.1177.se eller direkt på www.minavardkontakter.se
SJUKHUSBACKEN 10, 118 81 STOCKHOLM, TEL 08-616 10 00
SL Buss 3, 4, 164, PENDELTÅG STOCKHOLM SÖDRA
WWW.SODERSJUKHUSET.SE
Bild och form Fotogruppen Oktober 2014
Telefon: Telefontider: