Ansökan från Södertörns högskola om examensrätt på forskarnivå för området
Kritisk kulturteori
Södertörns högskola startades 1996 och har nu ca 12 000 studenter per år. Högskolan bedriver utbildning och forskning
inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Här finns också en lärarutbildning med interkulturell profil.
År 2009 hade högskolan 55 professorer och runt 100 doktorander. Under 2009 var Södertörns högskolas totala omslutning
613 miljoner kronor och forskningsvolymen uppgick till ca 290 miljoner kronor.
Ett mångvetenskapligt arbetssätt är utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränserna betonas för att nå
nyanserad kunskap om komplexa samhälleliga fenomen. Verksamheten vid Södertörns högskola genomsyras av ledorden
mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning. En viktig profil är Östersjö- och Östeuropaforskning.
Dnr 352/40/2010
Förord
I Södertörns högskolas utbildnings- och forskningsstrategi betonas
ambitionen att erhålla examensrätter på forskarnivå för högskolans starka
forskningsprofiler. Strategin ligger väl i linje med den strävan som har funnits
sedan högskolans start om att bygga upp en universitetskultur.
Södertörns högskola ansöker nu om rätt att utfärda generell examen på
forskarnivå inom fyra områden:
-
historiska studier
-
kritisk kulturteori
-
miljövetenskapliga studier
-
politik, ekonomi och samhällets organisering
Inom dessa områden finns en omfattande forskning av hög kvalitet, goda
handledarresurser, många doktorander och en väl fungerande infrastruktur.
Det finns en stabil och långsiktig finansiering av forskning och
forskarutbildning.
Södertörns högskola står väl rustad att på egen hand bedriva
forskarutbildning. Verksamheten har en sådan kvalitet och omfattning att
utbildning på forskarnivå kommer att kunna bedrivas på hög vetenskaplig
nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar.
Ingela Josefson
Rektor
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING
1. OMRÅDE OCH FORSKARUTBILDNINGSÄMNEN
2. OMRÅDE FÖR EXAMENSRÄTT
2
2
2
Områdets ämnen
Områdets miljöer
Områdets koppling till Södertörns högskolas profilering
Områdets bidrag till Södertörn högskolas samverkan med det omgivande samhället
Områdets utvecklingsmöjligheter
3. HÖGSKOLANS KVALITETSARBETE
Tidigare erfarenheter
Organisation för kvalitet
Anordnande och avveckling av forskarutbildningar
Allmän studieplan och individuella studieplaner
Relationen doktorand-handledare
4. FORSKARUTBILDNINGSMILJÖ
Områdets ämnen
Utbildningsverksamhet
Seminarieverksamhet
Forskningsverksamhet
Internationalisering
Östersjö- och Östeuropaprofil
Jämställdhetsaspekter
Studiesocial miljö
Forskarutbildningens organisering
5. HANDLEDARRESURSER
3
4
5
5
7
6. EKONOMI
8
8
9
10
11
11
12
12
23
25
25
29
32
33
33
34
40
41
Finansiell bas vid Södertörns högskola
41
Preliminär kostnadskalkyl för området Kritisk kulturteori
44
7. INFRASTRUKTUR
44
Biblioteks- och informationsresurser
45
Spridning och synliggörande av forskningsresultat
46
Exemplet forskarskolan BEEGS
47
Arbetsplatser, kommunikation och IT-infrastruktur
47
8. TABELLER
49
1. Handledarresurser inom området innevarande läsår
49
2. Övriga disputerade lärare och forskare inom området
50
3. Examina på forskarnivå i för ansökan relevanta forskarutbildningsämnen avlagda av
doktorander som finansierats av högskolan
51
4. Antal doktorander i relevanta forskarutbildningsämnen som innevarande läsår finansieras av
högskolan
52
Bilagor
A) Södertörns högskolas Utbildnings- och forskningsstrategi
B) Allmänna studieplaner för de tre ämnen som söker examensrätt för forskarnivå
C) Avtal med andra högskolor gällande forskarutbildning
D) CV för möjliga handledare
E) Publikationsförteckning för möjliga handledare
F) CV för övriga disputerade lärare och forskare
G) Publikationsförteckning för övriga lärare och forskare
H) Förteckning över doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar framlagda i områdets
forskarutbildningsämnen de senaste fem åren av doktorander knutna till Södertörns högskola
I) Preliminära kursplaner för områdets och ämnenas obligatoriska kurser
J) Förslag till riktlinjer för forskarutbildning vid Södertörns högskola
SAMMANFATTNING
Examensrättigheter söks för området Kritisk kulturteori, som omfattar tre ämnen vilka
härmed ansöker om forskarutbildningsrättigheter: medie- och
kommunikationsvetenskap (MKV), filosofi samt estetik. Området ägnar sig åt ett
teoretiskt präglat och kritiskt motiverat studium av kulturella, meningsbärande
företeelser: litterära och filosofiska texter, konstverk och medialiseringsformer samt
därmed förknippade sociala praktiker.
Vart och ett av de tre kärnämnena uppfyller internt uppställda kriterier för
forskarutbildningsämnen: rättigheter att utfärda examen på avancerad nivå; minst
fyra disputerade lärare varav minst en professor och två docenter; en aktiv
forskarmiljö med ett etablerat högre seminarium; erfarenhet av att handleda
uppsatser på avancerad nivå; och att det finns doktorander i miljön. Därtill bildar de
tre ämnena tillsammans ett forskarutbildningsområde som är av en omfattning som
uppnår de riktmärken som Högskoleverket angivit: områdets tre ämnen har
sammantaget 16 möjliga handledare och för närvarande 16 doktorander.
Inom området finns sedan ett årtionde ett etablerat samarbete, med
forskningsprojekt, undervisnings-, seminarie- och konferensverksamhet, samt korsvis
handledning, som gör att alla delar på ett väsentligt sätt bidrar till helheten. Genom
att foga samman dessa ämnen till ett område stärks samtliga, på ett sätt som kan
garantera en långsiktigt hållbar humanistisk forskningsmiljö av hög kvalitet.1
I ansökan beskrivs ytterligare tre ämnen som avser att ansöka om att starta egna
forskarutbildningar i ett senare skede: litteraturvetenskap, konstvetenskap och
genusvetenskap. Dessa bidrar redan nu till den gemensamma akademiska miljön och
kommer att stärka området ytterligare.
Kritisk kulturteori är ett viktigt inslag i högskolans övergripande forskningsstrategi,
som nämner “Kritisk kulturteori och estetik” som ett profilområde. ”Kulturteori” är
också ett av tre utvalda profilområden inom Centre for Baltic and East European
Studies (CEEBS), som rymmer forskarskolan Baltic and East European Graduate
School (BEEGS) där flera av de nuvarande doktoranderna är verksamma.
1. OMRÅDE OCH FORSKARUTBILDNINGSÄMNEN
Området Kritisk kulturteori omfattar tre ämnen vilka härmed ansöker om
forskarutbildningsrättigheter: medie- och kommunikationsvetenskap (MKV), filosofi
och estetik. Som här ska visas uppfyller dessa tre ämnen var för sig de kriterier som
internt definierats för forskarutbildningsämnen, och tillsammans konstituerar de ett
område som torde uppnå Högskoleverkets riktmärken.
2. OMRÅDE FÖR EXAMENSRÄTT
Kritisk kulturteori är vid Södertörns högskola ett område som ägnar sig åt ett
teoretiskt präglat och kritiskt motiverat studium av kulturella, meningsbärande
företeelser. I centrum för forskningen står litterära och filosofiska texter, konstverk,
medialiseringsformer samt därmed förknippade sociala praktiker. Tonvikten ligger på
samtiden, men med hjälp av en kritisk-historisk kontextualisering som medvetandegör
hur kulturell meningsproduktion förhåller sig till vardagsliv, identitetsformering, politik,
sociala rörelser och andra samhälleliga fenomen. Området har byggt upp en
gemensam teoretisk plattform där modern kritisk teori, kontinental filosofi,
1
I processen att arbeta fram denna ansökan och dess bilagor har personal vid alla ingående
ämnen engagerats. Utkast har också ventilerats i kollegierna och doktoranderna har särskilt
ombetts granska allmänna studieplaner och andra centrala avsnitt, och därvid gett värdefulla
synpunkter.
Kritisk kulturteori
2
hermeneutik, genusteori och postkoloniala studier ingår. Det vetenskapliga arbetet
syftar till en självreflekterande, i modern mening kritisk undersökning av hur
estetiska, kulturella och mediala uttrycksformer förvärvar och alstrar innebörd,
samtidigt som dessas plats inom ett större sammanhang tematiseras.
Forskarna inom området förenas av en gemensam föreställning: idén att humaniora är
den plats där det mänskliga samhället granskar sig självt och blir medvetet om sig
självt. Den teoretiska grunden för områdets vetenskapliga verksamhet återfinns
således i en väldefinierad filosofisk tradition som bygger på en självkritisk, reflekterad
och historiserad vidareutveckling av den kantianska filosofin, som kritisk teori,
fenomenologi, hermeneutik och dekonstruktion.
De senaste decennierna har inneburit stora förändringar av kulturteoretiska studier.
Det har skett förskjutningar i konst- och kulturbegreppen, liksom i samspelet mellan
traditionella och nya genrer och medier. Gränsen mellan hög- och lågkultur har
luckrats upp, samtidigt som de estetiska kategorierna utvidgats till nya fält, som mode
och interaktiva medier.
Men nya kritiska perspektiv har också i grunden problematiserat synen på vad som
utgör en tradition och från vilken utgångspunkt kultur ska tolkas och förstås. Dessa
förskjutningar och utmaningar utgör exempel på tendenser som ett mångvetenskapligt
område bättre förmår att hantera än de sköna konsternas etablerade disciplinsystem,
som i första hand organiserades mediespecifikt och kronologiskt, inom exempelvis
litteratur-, konst-, film-, teater- och musikvetenskap.
Från 1970-talets slut och framåt har man vid en rad universitet i USA och Europa
framgångsrikt byggt upp nya institutionella miljöer som eftersträvat att svara mot
dessa förändringar på det estetisk-humanistiska fältet, och där man kunnat utveckla
ett mer kritiskt och tematiskt grepp om traditionella humanistiska forskningsområden.
Detta ledde inte bara till en gradvis förändring av det material som studeras inom de
estetiska ämnena, utan också till att estetiska processer uppmärksammades i
nytillkomna discipliner, som medievetenskap, kulturstudier/cultural studies och
genusvetenskap.
Vid Södertörns högskola har det varit möjligt att etablera en mångdisciplinär miljö
redan från start, då de som byggde upp de enskilda ämnena var omedelbart inriktade
på att samarbeta över ämnesgränser. Ämnena inom området Kritisk kulturteori har
därför utvecklat en hög grad av medvetenhet om humanioras växande behov att ta
frågorna om forskningens vad, hur och varför till förnyad granskning. Områdets
forskare har i en rad projektsamarbeten kritiskt och teoretiskt reflekterat kring
pågående kulturella förändringsprocesser som rör en rad centrala teman: samspelen
mellan kultur och teknik; tradition och minne; medier och rumslighet;
identitetstransformationer samt estetikens förvandlingar. Dessa projekt och teman
presenteras närmare under avsnitt 4. Forskarutbildningsmiljön. Sist i avsnitt 4
redogörs för hur områdets nya forskarutbildningsprogram ska utformas och
genomföras under rubriken ”Forskarutbildningens organisering”. Men först presenteras
här områdets framväxt, karaktär och allmänna förutsättningar.
Områdets ämnen
Forskning och undervisning inom alla ingående ämnen knyter i hög grad an till
områdets gemensamma tematik och teoribildningar.
Medie- och kommunikationsvetenskape (MKV) är ett förhållandevis ungt ämne med
tvär- och mångvetenskapliga rötter. Medievetenskapliga perspektiv belyser
konstverkets förvandlingar, där nya uttrycksformer, åskådarpositioner och
produktionsvillkor etableras i samspel med medieteknologisk utveckling. Men den har
även fått förnyad aktualitet inom ett bredare kulturvetenskapligt sammanhang, genom
att fokusera den meningsskapande kommunikation som knyter samman hela det
kulturella såväl som det kulturvetenskapliga fältet. En samhällelig
medialiseringsprocess har ställt ett växande spektrum av medieformer allt mer i fokus
även för andra humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen. Medievetenskapens
förnyade intresse för medieringens grundläggande mekanismer samt för mediernas
sociala, rumsliga och historiska sammanhang har samtidigt – inte minst vid Södertörns
högskola – lagt grunden för en fördjupad samverkan med filosofiska och estetiska
ämnesområden.
Kritisk kulturteori
3
En viktig drivkraft kommer också från filosofin, i synnerhet den europeiska
efterkrigsfilosofin, som utvecklat begreppsliga redskap för att både kritisera tidigare
disciplingränser och generera nya problemhorisonter. Det gäller i synnerhet kritisk
teori, hermeneutik, dekonstruktion och genealogi, ofta samlade under beteckningen
“kontinental filosofi”. Den analytiska filosofin präglas delvis av sin nära dialog med
matematik och naturvetenskap. Den kontinentala filosofin har snarare präglats av
närheten till kulturvetenskapliga grundfrågor, kring tolkning, förståelse, subjektivitet,
liksom mening och makt, men också av kopplingen till kritisk-emancipatoriska
teoribildningar, som marxism, psykoanalys, feminism och postkolonial kritik. Den
kontinentala filosofin har därför också kommit att utgöra en viktig teoretisk
inspirationskälla inom ny humaniora, genom författare som Benjamin, Heidegger,
Foucault, Derrida och Butler, som alla på olika sätt kommit att prägla det kritiska
kulturstudiets fortsatta utveckling. Södertörn är idag den ledande institutionen i
Sverige vad gäller kontinental filosofi.
Återkomsten av begreppet estetik – som samlingsbeteckning för ett nytt humanistiskt
fält – är karakteristiskt för utvecklingen. Estetiken vid Södertörn är ett
mångvetenskapligt och kulturhistoriskt profilerat ämne inom vilket litterära,
konstnärliga, sceniska och filmiska gestaltningar låter sig studeras, men även nya
medier, populärkulturfenomen och informationsteknologier aktualiseras. Ämnet
karakteriseras av tre inriktningar. Det har sina rötter i den filosofiska estetiken och
den kontinentala tanketraditionen. Ämnet betraktas emellertid också som en
sinnlighetslära, det vill säga som ett tänkande som riktar in sig på hur människan
närmar sig världen via sina sinnen, antingen för att hämta kunskap om den eller för
att njuta och behagas av den. Så har estetiken som disciplin fått en ny aktualitet i
dagens mediesamhälle, som mer än någonsin tidigare är mättat av sinnesintryck.
Estetiken vid Södertörn är också inriktad på samtida kultur och modern teoribildning.
Denna blandning mellan klassiskt och samtida, teori och praktik, gör ämnet unikt i
Sverige.
Det är dessa tre ämnen som här söker forskarutbildningsrättigheter och som
tillsammans konstituerar området Kritisk kulturteori. Vart och ett av dem uppfyller
internt uppställda kriterier för forskarutbildningsämnen: rättigheter att utfärda examen
på avancerad nivå; minst fyra disputerade lärare varav minst en professor och två
docenter; en aktiv forskarmiljö med ett etablerat högre seminarium; erfarenhet av att
handleda uppsatser på avancerad nivå; och att det finns doktorander i miljön. Därtill
bildar de tre ämnena tillsammans ett forskarutbildningsområde som uppfyller
Högskoleverkets riktlinjer: områdets tre ämnen har sammantaget 16 möjliga
handledare (MKV 7, filosofi 5 och estetik 4) och för närvarande 16 doktorander (MKV
och filosofi 8 vardera).
Området Kritisk kulturteori är ett viktigt inslag i högskolans övergripande
forskningsstrategi, där “Kritisk kulturteori och estetik” är ett profilområde, och
”Kulturteori” är också ett av tre utvalda profilområden inom Centre for Baltic and East
European Studies (CEEBS), som rymmer forskarskolan Baltic and East European
Graduate School (BEEGS) där flera av de nuvarande doktoranderna är verksamma.
Forskarutbildningen i området Kritisk kulturteori vidareutvecklar en mer än tio år lång
och väletablerad tradition av samverkan mellan dessa ämnen, i gemensamma
program och kurser på grund och avancerad nivå, i korsvis handledning och annan
existerande samverkan på forskarutbildningsnivån, i seminarie- och
konferensarrangemang, samt i de mångfasetterade fler- och tvärvetenskapliga
forskningsprojekt som presenteras närmare nedan. Genom att foga samman dessa
ämnen till ett område och låta de tre kärnämnena i ömsesidigt samarbete starta egna
forskarutbildningsprogram stärks samtliga, på ett sätt som garanterar en långsiktigt
hållbar humanistisk forskningsmiljö av hög kvalitet.
Områdets miljöer
Exempel på miljöer där detta nya slags tvärgående kritisk humaniora bedrivs på ett
framgångsrikt sätt är History of Consciousness Program vid UC Santa Cruz, Graduate
Program in Literature vid Duke University, Comparative Media Studies vid MIT,
Amsterdam School of Cultural Analysis (ASCA) samt Estetiska forskarskolan vid
Köpenhamns universitet. Också i Sverige har det gjorts försök att skapa liknande
miljöer. Johan Fornäs, som numera är knuten till området, skapade Advanced Cultural
Kritisk kulturteori
4
Studies Institute of Sweden (ACSIS) vid Linköpings universitet. Vid Stockholms
universitet har man under en tid drivit en estetisk forskarskola i en delvis liknande
anda.
Som nämnts ovan har Södertörns högskola etablerat en mångdisciplinär miljö där
enskilda ämnen omedelbart varit inriktade på att samarbeta över ämnesgränser. Ett
konkret exempel är Estetikprogrammet, ett grundutbildningsprogram om 180hp, vilket
lanserades år 1999 som frukten av ett samarbete mellan ämnena litteraturvetenskap,
filosofi samt medie- och kommunikationsvetenskap. I dag är estetiken vid Södertörns
högskola också ett akademiskt ämne i egen rätt, och Estetikprogrammet har utvidgats
till att omfatta också ämnet konstvetenskap.
För att få inspiration till denna miljös uppbyggnad inbjöds i ett tidigt skede företrädare
för flera ledande internationella mångdisciplinära lärosäten, i första hand Amsterdam
och Warwick. Redan 2000 erhölls planeringsmedel från Riksbankens Jubileumsfond för
att bygga upp en gemensam forskarskola. En utvidgad sådan ansökan lämnades in
2002. Man väntade då på att högskolan skulle få egna examinationsrättigheter, vilket
som bekant inte skedde. Istället har filosofin och MKV byggt upp separata
forskarutbildningar i samverkan med andra lärosäten, Stockholm, Örebro och Uppsala,
men även med Åbo. Under tiden har också arbetet på en fördjupad integration av
miljön pågått. Mellan 2002 och 2005 deltog området i ett av Vetenskapsrådet
finansierat samarbete mellan Kungliga Konsthögskolan, KTH, Karolinska Institutet och
Södertörn, vilket anordnade ämnesövergripande kurser på forskarutbildningsnivå på
temat ”Konst och nya medier”. 2006 inleddes planerna på en gemensam tvåårig
masterutbildning i kulturteori. Sedan 2007 har området uppburit ett så kallat Moa-stöd
(Östersjöstiftelsens strategiska satsning på framträdande profilforskningsområden) för
en forskningsmiljö som går under namnet “Kulturteknik/teknikkultur” centrerat kring
analyser av den ökande teknifieringen av olika kulturella och samhälleliga områden,
likväl som av de tekniker varmed kultur produceras och reproduceras (språkligt,
medialt, diskursivt). Detta anslag har möjliggjort utvecklandet av ett flertal
ämnesöverskridande forskningsprojekt, ett stort antal nationella och internationella
konferenser och seminarieserier. Filosofiämnet var initiativtagare till utvecklandet av
ett sexårigt forskningsprogram i historieteori, som hösten 2009 tilldelades 35 miljoner
från Riksbankens Jubileumsfond, och som inbegriper deltagare från samtliga tre
ämnen och miljön i stort.
Områdets koppling till Södertörns högskolas profilering
I Södertörns högskolas nuvarande Forsknings- och utbildningsstrategi framhålls
området Kritisk kulturteori som ett av åtta särskilt starka forskningsområden. Området
”Kulturteori” är också en av tre bärande profiler för Centre for Baltic and East
European Studies (CBEES), och en av områdets professorer har varit delaktig i
etablerandet och konsoliderandet av denna profil vid CBEES. Områdets forskare har
också varit starkt engagerade i frågan om medborgerlig bildning som fungerat som en
ledstjärna för högskolans utbildnings- och forskningsverksamheter. Exempelvis har ett
samarbete med ett av USA:s främsta s.k. liberal arts colleges – Richmond University,
Virginia – initierats, och en gemensam masterkurs med deltagare från båda lärosätena
har utvecklats och har getts med början våren 2009.
Områdets bidrag till Södertörn högskolas samverkan med det
omgivande samhället
Högskolans strävan är att vara ett internationellt erkänt kunskapscentrum med stark
regional närvaro. Samverkansuppdraget utgör en integrerad del av utbildningen och
forskningen, och högskolans ledord mångvetenskap, mångkulturalitet och
medborgerlig bildning är ledande även i samverkansarbetet. I syfte att stärka
kunskapsutbytet mellan högskolans verksamheter och aktörer utanför akademin,
medverkar lärarna och forskarna aktivt i olika typer av nätverk och samverkar med
myndigheter, organisationer och företag såväl regionalt, nationellt som internationellt.
Målsättningen är att utveckla existerande samverkan och öka kunskapsutbytet med
privata, offentliga och ideella aktörer.
För att stimulera intresset för forskningssamverkan, har högskolans ledning under
senare år bidragit med finansiellt stöd till ett drygt 20-tal projekt, varav några inom
området Kritisk kulturteori. Flera MKV-forskare är involverade i ett samarbete med
Kritisk kulturteori
5
Stiftelsen Etermedierna i Sverige, vilken styrs av medieföretagen SVT, SR, UR, TV4
och Teracom, bland annat i projektet ”Medier i konvergens”. Det av estetikämnet
initierade projektet ”Det samtida estetikbegreppet” beviljades nyligen även s.k.
samproduktionsmedel från Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KKstiftelsen). Detta projekt bedrivs med Bonniers konsthall och Bonniers förlag som
samarbetspartners, på temat ”Översättbarhet: estetik och det offentliga rummets
förvandling i globaliseringens tid”.
Området Kritisk kulturteori är också en viktig komponent i högskolans arbete med att
skapa ett mångvetenskapligt centrum för kultur, kommunikation och ekonomi
(shARE). Denna satsning stöds bland annat av EU:s regionala strukturfondsprojekt
Creative Stockholm, och vänder sig främst till de kulturella och kreativa näringarna
samt beslutsfattare kring dessa. Idén är att samla den forskning som är till nytta för
näringarna, att identifiera kunskaps- och kompetensbehov samt att möta dessa behov
genom utbildningsinsatser och olika former av forsknings- och utvecklingssamarbeten.
När det gäller utbildning har området Kritisk kulturteori kunnat utnyttja de fördelar
som följer av högskolans placering i Stockholmsområdet, och av kollegiets goda
kontakter med aktörer inom den kulturella offentligheten: gallerier, förlag, tidskrifter,
museer, kulturinstitut, medieföretag. Detta nätverk gör t.ex. att
utbildningsprogrammen Estetikprogrammet och Medievetarprogrammet kan erbjuda
praktikplatser på ett tjugotal företag. Från och med höstterminen 2008 har MKV också
en adjungerad gästprofessor i praktisk medieproduktion på halvtid, finansierad av TV4.
Denne har varit en stor tillgång i utvecklandet av kontakter mellan bransch och
vetenskap, vad gäller såväl grundutbildningar (praktik, studiebesök) som
framtagandet av avancerade vidareutbildningar och tillgång till företagets
medarbetare, studios och material i samband med forskning.
Inom området finns också tidigare erfarenhet av att anordna utbildningar på
avancerad och forskarutbildningsnivå, som skapar bryggor till världen utanför
akademin. Tillsammans med Dramatiska Institutet (DI) ger MKV-ämnet sedan flera år
den ettåriga magisterkursen ”Medier, estetik och pedagogik” för examinerade lärare
och praktiker. Mellan 2002 och 2005 samarbetade området som redan nämnts med
Kungliga Konsthögskolan, KTH och Karolinska institutet i kollegiet ”Konst och nya
medier”, vilket anordnade en serie forskarutbildningskurser där ämnesdoktorander fick
samarbeta med konstnärer och praktiker. Estetikämnet driver estetikprogrammet, en
utbildning som delvis är inriktad mot samverkan med kulturinstitutionerna i
Stockholm, framför allt genom studenternas praktik. Estetikprogrammet har dessutom
samverkat med Kungliga konsthögskolan och Konstfack på programspecifika kurser
sedan 2002.
År 2001 inrättades ett Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola, i syfte
att skapa nya möten mellan olika kunskapsformer – praktik och teori, konst och
vetenskap – och att utforska, medvetandegöra och vidareutveckla praktisk kunskap
med betoning på arbetslivets olika kunskapsformer. Detta centrum är förlagt på
samma institution som ämnena MKV, filosofi och estetik. Filosofen Fredrik Svenaeus är
dess föreståndare, och flera av områdets nuvarande doktorander har varit särskilt
aktiva i dess verksamhet: ett magisterprogram i praktisk kunskap, som ges sedan
2002, forskning och vidareutbildning för yrkesgrupper där människokännedom på olika
sätt är avgörande för yrkeskunnandet: i vård, skola och omsorgsyrken, för poliser och
för skådespelare, för att nämna några exempel.
Bidrag till det offentliga samtalet utanför akademin är en väsentlig del av
samverkansuppgiften, inte minst för de estetisk-humanistiska disciplinerna. Så gott
som alla i den mer övergripande miljön medverkar regelbundet i medierna och
kulturlivet, som kritiker, kulturskribenter, författare, översättare eller curatorer. Här
återfinns några av rikspressens mest etablerade konst-, litteratur- och teaterkritiker
(Stefan Jonsson, Sara Danius, Aris Fioretos, Håkan Nilsson, Sara Granath). Fioretos
var också kulturråd vid svenska ambassaden i Berlin under perioden 2003-2007. Flera
av landets ledande kulturtidskrifter (Kris, Divan, Glänta, Arena, Bang,
Kvinnovetenskaplig tidskrift) har initierats av medlemmar i kollegiet, och/eller har dem
som redaktionsmedlemmar eller återkommande medarbetare. Filosofiämnet har ett
nära samarbete med Kulturföreningen Forum i Stockholm, som regelbundet ordnar
filosofiska temakvällar, som även inbegriper musik och litteratur. Därtill finns ett
samarbete med Galleri Milliken i Stockholm, kring öppna symposier om aktuella
Kritisk kulturteori
6
filosofer och filosofiska problemställningar. Bland annat ordnades under våren 2009 ett
välbesökt seminarium om postmodernism 20 år efter Lyotards bok, som resulterade i
en publikation. Inom områdeskollegiet finns också rika erfarenheter av
utredningsarbete, styrelseuppdrag, arbete inom granskningsnämnder, vetenskapliga
och litterära sällskap, Nationalencyklopedin etc., vilket framgår av
ämnespresentationerna nedan.
Sammantaget utgör området kritisk kulturteori en forsknings- och utbildningsmiljö
med naturlig anknytning till högskolans samverkansuppdrag, vilken också kommer
vara till nytta för omvärldskontakter och arbetslivsanknytning för framtida doktorander
vid Södertörns högskola.
Områdets utvecklingsmöjligheter
Initialt är det således tre ämnen som med var sitt forskarutbildningsprogram och med
tät inbördes samverkan bär upp området Kritisk kulturteori – MKV, filosofi och estetik.
Området ansluter till internationella akademiska strömningar genom att knyta
samman forskningen till ett gränsöverskridande kulturteoretiskt fält. På så sätt
möjliggörs ett fördjupat arbete med centrala frågor och aktuella utmaningar inom
samtida humaniora och samhällsvetenskap.
Vad den framtida utvecklingen beträffar, kommer området att expandera. Ytterligare
tre ämnen räknar med att inom kort kunna starta egna forskarutbildningar:
litteraturvetenskap, konstvetenskap och genusvetenskap. Så snart dessa tre ämnen
uppfyller de internt fastställda kriterierna, avser de att söka egna
forskarutbildningsrättigheter. Kriterierna har redan nämnts: minst fyra disputerade
lärare varav minst en professor och två docenter; en aktiv forskarmiljö med ett
etablerat högre seminarium; erfarenhet av att handleda uppsatser på avancerad nivå;
samt aktiva doktorander. Det åligger fakultetsnämnden att pröva och bevilja ett
enskilt ämnes ansökan om att inrätta forskarutbildning.
Av flera skäl är det naturligt att inkludera dessa tre ämnen i föreliggande ansökan,
liksom det är angeläget att redovisa deras bidrag till områdets övergripande miljö. För
det första har litteraturvetenskapen, konstvetenskapen och genusvetenskapen alla
bidragit till det forsknings- och utbildningssamarbete ur vilket området har vuxit fram.
För det andra kommer dessa ämnen med stor sannolikhet att erhålla egna
forskarutbildningsrättigheter inom den närmaste femårsperioden och i samband
därmed ansluta dessa till området Kritisk kulturteori. För det tredje utgör ämnena
väsentliga resurser för områdets forskarutbildningar, inte minst genom undervisning
och handledning.
Avsikten är att de tre övriga ämnena skall uppfylla alla interna kriterier och därmed
kvalificera sig som fullvärdiga forskarutbildningsämnen inom ett till fem år. Området
bör då innehålla totalt sex ämnesspecifika forskarutbildningar. Dessa kommer att
samverka inom den här skisserade gemensamma ramen, från undervisning på alla
nivåer till forskningsprojekt, seminarier och internationella nätverk.
Genom ett fortsatt utvecklande av det områdesgemensamma
forskarutbildningsprogrammet vidareförs och fördjupas den mångåriga samverkan
som tagit sig uttryck i gemensamma utbildningsprogram (Estetikprogrammet) och
gemensamma forskningssträvanden, t.ex. inom ramen för det s.k. Moa-stödet.
”Kulturteknik/teknikkultur”, som de senaste tre åren verkat integrerande av områdets
forskningsprojekt, och där konferensplanering, forskningsinitiering och gemensamma
forskningsstrategiska överväganden dryftats. Det sexåriga forskningsprogrammet
”Tid, minne, representation”, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond med början
2010, kommer också att ha en integrerande funktion, då forskare från samtliga sex
ämnen medverkar.
Doktorander inom området Kritisk kulturteori kommer sammantaget att möta en med
svenska mått mätt unik akademisk miljö som vuxit fram ur en gemensam idé, en miljö
som har gedigen erfarenhet av värdet av att arbeta mångvetenskapligt och som
erbjuder goda möjligheter till ämnesövergripande samverkan inom handledning och
examination, och därtill med väl upparbetade starka kopplingar till likartade
Kritisk kulturteori
7
internationella miljöer. Miljöns mer specifika verksamheter presenteras närmare under
avsnitt 4. Forskarutbildningsmiljön.
3. HÖGSKOLANS KVALITETSARBETE
Syftet med högskolans kvalitetsarbete är att säkerställa forskarutbildningens kvalitet
och doktorandernas rättssäkerhet. Kvalitet för doktoranderna handlar framförallt om
att det finns en levande akademisk miljö inom området med flera kompetenta
forskare, seminarieverksamhet, möjligheter att delta i konferenser, internationellt
utbyte, närhet till undervisning och utbyten med det omgivande samhället. Allra
viktigast för doktoranderna är relationerna till de egna handledarna, övriga
doktorander inom området och delaktighet i en kvalificerad akademisk miljö.
Därutöver är det nödvändigt med en infrastruktur i form av arbetsplatser, datorer,
biblioteksresurser etc.
För varje enskild doktorand betyder det verksamhetsnära mest: handledare, seniora
forskare, doktorandkollegor, seminarier etc. Att ta ansvar för forskarutbildningen
innebär att högskolan skapar så goda institutionella förutsättningar som möjligt för
denna verksamhet. I det ingår en stabil långsiktig finansiering, administrativa rutiner
som är avpassade för verksamheten, en ändamålsenlig organisering, en
forskningsmässigt högklassig infrastruktur samt att det finns ett regelverk som
garanterar doktorandernas rättssäkerhet också vid sådana tillfällen när allt inte går
som förväntat, exempelvis när en doktorand behöver byta handledare.
Kvaliteten på en forskarutbildning handlar i hög grad om den forskarutbildningsmiljö
som finns i ämnen och områden, handledarresurser, ekonomi och infrastruktur (vilket
kommer att redovisas senare i ansökan). Syftet med detta avsnitt är att redovisa på
vilket sätt som högskolan på ett systematiskt sätt säkerställer såväl kvaliteten i
utbildningen som att doktoranderna behandlas rättssäkert. Det handlar om att utforma
system som är ändamålsenliga och verksamhetsnära. Kvalitetsarbetet ska vara en
integrerad del av verksamheten och de dokument som tas fram, exempelvis
studieplaner, ska användas aktivt.
Tidigare erfarenheter
Det finns vid högskolan omfattande erfarenheter av att bedriva forskarutbildning.
Högskolan har under de senaste 7-8 åren haft ett hundratal doktorander, framförallt
(men inte enbart) vid forskarskolan Baltic and East European Graduate School
(BEEGS). Verksamheten vid BEEGS har hållit hög akademisk kvalitet, samtidigt som
mycket har gjorts för att skapa en gynnsam studiesocial miljö. Detta har varit särskilt
viktigt eftersom cirka hälften av doktoranderna vid forskarskolan har rekryterats från
utlandet. Högskolan har också andra erfarenheter bl.a. genom medverkan som partner
i den Nationella forskarskolan i historia. Även om den nya situationen att självt ta ett
samlat ansvar för forskarutbildningen ställer högskolan inför nya utmaningar, bär
högskolan med sig och kommer att ha nytta av erfarenheterna av att under en följd av
år ha härbärgerat en högkvalitativ akademisk miljö med ett stort antal doktorander.
Högskolan har stor erfarenhet av att arbeta med kvalitetsfrågor. Där krävs ett brett
engagemang från alla inblandade: doktoranden (som har ett ansvar för sin egen
utbildning), den enskilde handledaren, handledarkollektivet i ämnet och området,
ämnes- och områdesstyrelser, fakultetsnämnden samt högskolans ledning.
Kvalitetssäkring krävs i alla delar av utbildningsprocessen: från utlysning, antagning,
kursverksamhet, löpande uppföljning av doktorandens framsteg, rutiner inför
disputation, fortlöpande kvalitetsarbete i form av utvärderingar av kurser, tillsyn att
det finns seminarieserier av hög kvalitet etc.
Högskolans kvalitetssäkringssystem har varit föremål för utvärdering av
Högskoleverket under våren 2007. Värderingen finns rapporterad i Högskoleverkets
Rapport 2007:45R Granskning av kvalitetsarbetet vid Södertörns högskola – en
pilotstudie. I utvärderingen var institutionen för kultur och kommunikation, där
ämnena MKV, filosofi och estetik ingår, en av de tre enheter som värderades, och här
konstaterar Högskoleverkets bedömargrupp att ”rutinerna för kvalitetsarbetet är
gedigna och framgångsrika på institutionen för kultur och kommunikation” (s. 20).
Kritisk kulturteori
8
I det följande avsnittet redogörs för högskolans systematiska kvalitetsarbete när det
gäller utbildningar på forskarnivå.
Organisation för kvalitet
Möjligheten att examinera egna doktorer har länge varit en högt prioriterad fråga för
Södertörns högskolas ledning. Högskolan har sedan tidigare inrättat ett kvalitetsråd
för att kontinuerligt arbeta med kvalitetssäkring av högskolans olika
verksamhetsområden: forskning, utbildning och samverkan. Högskolestyrelsen
beslutade i februari 2010 att inrätta en fakultetsnämnd vid högskolan, som en
konsekvens av möjligheterna att inom områden erhålla examensrätt för doktorer.
Syftet med fakultetsnämnden är att skapa bättre organisatoriska förutsättningar för
att stärka verksamhet som skär över ämnesgränser, samt att utveckla ett långsiktigt
hållbart kvalitetssäkringssystem för forskarutbildningen.
Fakultetsnämnden kommer i händelse av att högskolan tilldelas examensrättigheter
för forskarnivå att förvalta det författningsreglerade ansvaret för
forskarutbildningsfrågor. Den organisatoriska ramen för kvalitetsarbetet kommer
således redan att vara på plats när verksamheten inom områdena initieras, vilket
enligt plan sker under hösten 2010. Den delegationsordning som högskolan har valt
utgår ifrån ett tydligt processperspektiv. Rektor ansvarar för att fastställa visioner, mål
och övergripande strategier. Utifrån dessa ställningstaganden utformar
fakultetsnämnden sina uppgifter.
Fakultetsnämnden ska enligt plan tilldelas följande delegation av rektor i händelse av
beviljade examinationsrättigheter:
•
•
•
•
•
•
•
•
Ansvara för de frågor som särskilt angivits i författning
Utifrån högskoleövergripande mål utveckla visioner, mål och strategier för
forskarutbildning
Utarbeta strategier för hur högskolans forskarutbildning ska bedrivas
Kontinuerligt genomföra uppföljning, utvärdering och kvalitetsprövning av
forskarutbildning utifrån gällande styrdokument
Utifrån högskolans vision och mål om resursfördelning fördela medel för
forskarutbildning
Bereda ansökan om examensrättigheter utifrån förslag från institution
Inom ramen för existerande avtal om forskarutbildning ansvara för frågor om
utbildnings- och kursplaner
Lämna förslag till examensregler.
Den nyinrättade fakultetsnämnden får en nyckelroll när det gäller frågor om
uppföljning och utvärdering, medan det innehållsmässiga ansvaret för
forskarutbildningen kommer att finnas inom forskarutbildningsämnen och områden.
Fakultetsnämndens proaktiva kvalitetsarbete handlar om att bedöma förutsättningarna
för ett ämne att bedriva forskarutbildning som håller god kvalitet (mer om det nedan),
men det handlar också om att säkerställa vilka grundläggande och gemensamma krav
på hur forskarutbildning faktiskt ska bedrivas som ska finnas: från utlysning och
antagning av doktorand till disputation. I Förslag till riktlinjer för forskarutbildning vid
Södertörns högskola (bilaga J) finns ett förslag om hur ett sådant regelsystem kommer
att se ut. Förslaget bygger i hög grad på erfarenheter från regleringen av andra
forskarutbildningar som högskolan har varit inblandad i under de senaste åren.
Det aktiva kvalitetssäkringsarbetet ska ske löpande inom ramen för ett treårigt
uppföljningsprogram som årsvis fastställer vilka delar av fakultetsnämndens
verksamhet inom utbildning, forskning och forskarutbildning som ska bli föremål för
särskild granskning. Granskningen av forskarutbildningen kommer att omfatta hela
utbildningsprocessen: såväl resultat, till exempel genomströmning och avhandlingars
kvalitet, som områdenas tillämpning av lokala föreskrifter för utbildningen.
Uppföljningen omfattar också de rapporteringar som löpande kommer att ske
exempelvis av individuella studieplaner. Resultaten av dessa uppföljningar av
verksamheten inom områdena ska årligen rapporteras till rektor.
Det kommer att behövas en formell organisation knutet till de områden där
examensrättigheter finns. Högskolan har i nuläget valt att inte standardisera hur
arbetet ska fördelas mellan exempelvis de befintliga
ämnesstyrelserna/ämneskollegierna, och de kommande
Kritisk kulturteori
9
områdesstyrelserna/områdeskollegierna. Verksamheterna inom områdena bör kunna
organiseras på olika sätt efter områdets egna förutsättningar. Gemensamt är att det
ska finnas en områdesstyrelse, dvs. ett ansvarigt organ med beslutsrätt i vissa frågor
och med representanter för doktoranderna. Rektor kommer att fastställa en
arbetsordning för styrelsen och dess ordförande (en studierektor). Fakultetsnämnden
ansvarar sedan för att granska verksamhetens kvalitet.
För den enskilde doktoranden utgör fakultetsnämnden, genom sitt ansvar för
uppföljning och utvärdering, en garant för en forskarutbildning med hög kvalitet. Om
problem uppstår, exempelvis med handledare, finns det också reglerande system som
skapar goda förutsättningar att uppmärksamma och åtgärda problemen (se nedan).
En stor del av arbetet när de gäller antagning, frågor om handledare, studieplaner,
finansieringsplaner och kursplaner kommer i praktiken att hanteras på områdes- och
ämnesnivå. Fakultetsnämnden ska skapa rutiner för att detta arbete sker på ett sätt
som garanterar både kvalitet och rättssäkerhet.
Det är inte möjligt att exakt förutsäga hur fakultetsnämnden kommer att organisera
sitt arbete, exempelvis vilka frågor som kan komma att delegeras. Nämnden, och de
organ som nämnden kommer att delegera uppgifter till, kommer att ha ett kansli
(utbildnings- och forskningskansliet) till sitt förfogande med uppgift att se till att
rutiner gällande antagning, studiefinansiering, tillgodoräknanden etc. upprätthålls. Det
är utomordentligt viktigt att det finns en kvalificerad tjänstemannastab som ser till att
utlysningar, antagningar liksom den löpande hanteringen av forskarutbildningen sker
på ett öppet och kompetent sätt.
Här följer en redogörelse för hur högskolan kommer att hantera vissa specifika frågor
som är kopplade till forskarutbildningens kvalitet.
Anordnande och avveckling av forskarutbildningar
Inom det område där rättigheter beviljas kommer högskolan att kunna bestämma om
ändringar gällande en forskarutbildnings uppläggning och innehåll. Högskolan kommer
också att kunna besluta om att inrätta nya forskarutbildningsämnen, inom ett beviljat
område. Det förutsätter ett fungerande kvalitetsarbete. Villkoren för att inrätta nya
forskarutbildningsämnen inom ett beviljat område är att utbildningen kan bedrivas på
en hög vetenskaplig nivå, och att doktorandernas krav kommer att kunna tillgodoses.
Enligt de förslag till riktlinjer som har diskuterats och förankrats i högskoleledning,
kvalitetsråd och andra akademiska organ ska vissa förutsättningar vara uppfyllda för
att utbildning på forskarnivå ska kunna anordnas inom ett ämne. Det ska finnas:
rättigheter att utfärda examen på avancerad nivå; minst fyra disputerade lärare varav
minst en professor och två docenter; en aktiv forskarmiljö med ett etablerat högre
seminarium; erfarenhet av att handleda uppsatser på avancerad nivå; och det ska
finnas doktorander i miljön.
Detta är de minimikrav som ett forskarutbildningsämne ska leva upp till. Till detta
kommer också en bedömning av att forskarutbildningsämnet i fråga tillsammans med
andra ämnen kan bidra till att utveckla kunskapsfältet, och att det finns
synergieffekter inom området. Forskarutbildningsämnet ska tillsammans med de andra
ämnena utgöra en trovärdig vetenskaplig helhet där delarna stödjer helheten och
varandra. I princip kommer samma kriterier som Högskoleverket har formulerat att
användas i bedömningen när det gäller inrättandet av nya forskarutbildningsämnen.
Beslut om inrättande av forskarutbildningsämne inom område som har rätt att utfärda
doktorsexamen fattas av fakultetsnämnden.
Löpande kommer högskolan också att se till att de kvalitetskrav som initialt anses
tillgodosedda också kommer att upprätthållas i framtiden. Högskolan garanterar att
det kommer att finnas förutsättningar att skapa en levande akademisk miljö inom
områden där rättigheter finns, bl.a. med tillräckligt antal handledare och doktorander.
Man kan tänka sig situationer där enskilda forskarutbildningsämnen av olika skäl inte
förmår leva upp till de krav som finns antingen i Högskoleverkets anvisningar eller i
högskolans riktlinjer. Att områdena (enligt den modell som redovisades ovan) varje år
återrapporterar till nämnden om verksamheten gör det möjligt att fånga upp och
åtgärda sådana situationer. Fakultetsnämnden kommer i förekommande fall att
besluta om att avveckla forskarutbildningar.
Kritisk kulturteori
10
Allmän studieplan och individuella studieplaner
Den allmänna studieplanen är ett kontrakt mellan myndigheten och den antagna
doktoranden som formellt träder i kraft vid antagningstillfället. Studieplanen, som
fastställs av fakultetsnämnden för varje enskilt forskarutbildningsämne, reglerar de
övergripande målen för den aktuella utbildningen, vilka behörighetsvillkor och
förkunskapskrav som krävs för antagning, hur antagning och urval av sökande
genomförs i praktiken, utbildningens huvudsakliga innehåll och uppläggning, principer
för tilldelning av handledarresurser samt regler för examination.
Högskolan betraktar den allmänna studieplanen som ett centralt verktyg i
kvalitetssäkringsarbetet. Den tillhandahåller väsentlig information om vilka krav den
studerande har rätt att ställa på ett forskarutbildningsämne och på högskolan centralt
samt hur utlysning, urval och antagning genomförs för att garantera den sökandes
rättssäkerhet. Den ger respektive forskarutbildningsämne stöd för att internt
upprätthålla god kvalitet beträffande till exempel handledarkompetens,
genomströmningsgrad och kursplanearbete. För såväl fakultetsnämnden som berörda
institutioner ger den allmänna studieplanen reella förutsättningar för en kontinuerlig
uppföljning av att mål och regler tillämpas fullt ut, dels för att examensmålen de facto
nås i samtliga utbildningar, dels för att värna rättssäkerheten för den enskilde
doktoranden i olika faser av utbildningen.
Också den individuella studieplanen är ett viktigt dokument i kvalitetssäkringen. En
sådan ska upprättas för varje enskild doktorand i samband med antagningen och
fastställas av fakultetsnämnden senast tre månader därefter. Den individuella
studieplanen är en formellt bindande överenskommelse mellan handledare och
doktorand om hur studietiden ska disponeras för olika typer av aktiviteter:
kursläsning, materialinsamling, avhandlingsförfattande, konferensdeltagande med
mera. Den följs upp en gång per termin genom att doktorand och handledare
gemensamt informerar fakultetsnämnden om hur utbildningen framskrider genom att
lämna in en redovisning för avslutad termin och detaljplan för den kommande.
Huvudhandledaren har ansvar för detta. Reviderade individuella studieplaner godkänns
och fastställs av fakultetsnämnden.
Upprättandet av den individuella studieplanen och, i synnerhet, den terminsvisa
uppföljningen är ett viktigt inslag i kvalitetssäkringen av forskarutbildningen. Här ges
fortlöpande tillfälle för både doktorand och handledare att överväga hur arbetet
fortskrider och i vilken grad planerade delmål har uppnåtts. Det kan finnas många skäl
som gör att planer inte kan följas. Det viktiga är att på ett regelbundet och
systematiskt sätt resonera om vilka konsekvenser som detta kan komma att få, och
att genomföra åtgärder för att komma tillrätta med problemen. En revidering kan ge
en viktig signal om att det behövs stödjande åtgärder för att ett avhandlingsprojekt
ska kunna slutföras på tillfredsställande sätt.
Relationen doktorand-handledare
De flesta doktorander vid Södertörns högskola är nöjda med sin forskarutbildning (se
t.ex. den senaste utvärderingen ”Doktorandenkät 09”). De problem som generellt har
uppmärksammats om brister gällande doktorandernas introduktion, information,
tillgång till arbetsplatser etc. har inte förekommit vid högskolan. Alla doktorander vid
forskarskolan BEEGS har exempelvis en god studiesocial miljö (inklusive en
arbetsplats) och får en omfattande introduktion med information om vilka rättigheter
och skyldigheter som föreligger. En stor andel av expansionen av antalet doktorander
kommer att ske genom att forskarskolan växer från 40 till 56 doktorander.
En annan faktor som är betydelsefull för doktoranden – och en viktig kvalitetsaspekt –
är medinflytandet över utbildningen. I alla beslutande organ vid högskolan finns
doktorander representerade: högskolestyrelse, fakultetsnämnd, institutions-, ämnessamt områdesstyrelser. Bruket av doktorandkollegier inom områdena kommer också
att bidra till att öka det kollektiva ansvaret för utbildningen hos doktoranderna.
Centralt för en framgångsrik forskarutbildning är relationen till handledarna. För de
flesta doktorander har handledningen fungerat bra, och bruket av handledarkollegier
inom områdena kan ytterligare bidra positivt. Möjligheter öppnas för att fler ska känna
ett ökat ansvar för enskilda doktorander, vilket dels kan öka kvaliteten i verksamheten
(mångfacetterade synpunkter och infallsvinklar på doktorandens arbete), dels kan
Kritisk kulturteori
11
öppna för att det blir enklare (mindre dramatiskt) att byta handledare i de fall där det
visar sig nödvändigt. Ytterligare ett sätt att öka kvaliteten i handledningen är de
obligatoriska krav som finns när det gäller handledarutbildning.
Det är viktigt att tillförsäkra den enskilde doktoranden de rättigheter som han eller
hon har, men det är också viktigt att ställa krav på doktoranden. Den som har blivit
antagen till en finansierad forskarutbildning är skyldig dels att genomföra den egna
utbildningen på ett så bra sätt som möjligt, dels att bidra till att förbättra kvaliteten på
utbildningen också till fromma för andra. Genom kollegierna (bl.a. samtalen mellan
handledare) skapar områdesmiljöerna goda förutsättningar att rikta tydliga och
realistiska krav mot doktoranderna, vilket gör att doktoranderna ges möjligheter att ta
ett ökat ansvar för sin egen utbildning.
För doktoranden är det viktiga dels den nära verksamheten i form av
doktorandkolleger, handledare, aktiva seminarier och seniora kolleger, dels att det
finns en infrastruktur (inklusive arbetsplats) och en studiesocial miljö som befrämjar
utbildningen. Runt detta finns ett institutionellt ramverk: en stabil och långsiktig
finansiering; en ändamålsenlig organisering; och regler som garanterar rättssäkerhet
och likabehandling. På detta sätt byggs högskolans system för att säkra kvaliteten.
Mål, riktlinjer och delegationsordningar fyller viktiga funktioner, men avgörande är att
det finns en akademisk kultur som gagnar kritiskt och kreativt tänkande. Södertörns
högskola har byggt en sådan miljö och står väl rustad att på egen hand bedriva
forskarutbildning.
4. FORSKARUTBILDNINGSMILJÖ
Doktorander inom området Kritisk kulturteori kommer att specialisera sig inom en
disciplin – medie- och kommunikationsvetenskap, filosofi eller estetik – med stark
ämnesmässig integritet, samtidigt som de skolas in i ett brett anlagt,
mångvetenskapligt och filosofiskt underbyggt humanistiskt-kritiskt tänkande. Vart och
ett av ämnena har en särpräglad akademisk profil, med avseende inte bara på
bildningsstoffet utan också på teoretiska och metodologiska traditioner, vilket
detaljerat beskrivs i de inledande ämnesbeskrivningarna, varefter huvudaspekter av
miljöns helhet presenteras: utbildnings-, seminarie- och forskningsverksamheter,
internationalisering och Östersjöanknytning samt jämställdhets- och studiesociala
aspekter. Sist i detta huvudavsnitt återfinns under rubriken ”Forskarutbildningens
organisering” ett centralt moment i denna ansökan, nämligen en presentation av hur
områdets nya egna forskarutbildningar ska utformas: vilka administrativa och
beslutsmässiga ramverk som ska konstitueras; gemensamma och ämnesspecifika
forskarkurser; högre seminarier; forskningsanknuten doktorandhandledning;
samverkan och internationalisering; samt Östersjöanknytning.
Områdets ämnen
Inom området samverkar tre ämnen som ämnar starta egna forskarutbildningar (MKV,
filosofi och estetik). Först presenteras de enskilda ämnenas karaktär, inriktning,
utveckling och resurser. Därefter följer en mer summarisk presentation av de tre
övriga ämnena i miljön, vilka stärker och berikar områdets utveckling.
Medie- och kommunikationsvetenskap (MKV)
Ämnet medie- och kommunikationsvetenskap har en relativt kort historia i Sverige, de
första kurserna gavs 1991. Den institutionella bakgrunden till ämnet är brokig, och
fakultetstillhörigheten som en följd varierad – i Göteborg och Lund hör ämnet till
samhällsvetenskaplig fakultet som ett resultat av avknoppningar från statsvetenskap
respektive sociologi, medan det på orter som Stockholm och Umeå ligger vid
humanistisk fakultet. På många håll i Sverige har MKV-ämnet en starkt tillämpad
profil, inte minst på grund av att man delar institutionstillhörighet med yrkesinriktade
journalistutbildningar.
På Södertörns högskola inrättades ämnet 1997. Sedan starten har ämnet haft en
tydligt kulturorienterad och humanistisk profil, även om de samhällsvetenskapliga
inslagen också är representerade i lärarkåren. Inte minst har detta kommit till uttryck i
den starka kopplingen till övriga humanistiska ämnen inom området, och de
Kritisk kulturteori
12
utbildnings- och forskningssamarbeten som initierats tillsammans med dessa. MKV på
Södertörns högskola har också värnat om att i både forskning och kunskapsförmedling
utgå från en tydligt teoriförankrad hållning, för att skapa och förmedla ny kunskap om
och förståelse av mediernas roll i kultur och samhälle. Alumniundersökningarna visar
att förmågan till bred överblick och analytisk kompetens har uppskattats av de
studenter som efter examen gått vidare till yrken inom medie- och
kommunikationsbranscherna. Det har också visat sig gångbart som meriter till
forskarutbildningar vid andra universitet, innan MKV/SH inledde ett
forskarutbildningssamarbete med Örebro universitet vid årsskiftet 2005/2006.
Verksamheten inom ämnet MKV vid Södertörn har vid flera tillfällen prövats av
Högskoleverket. År 2001 fann bedömargruppen av MKV-utbildningar att verksamheten
på Södertörn ”imponerar”, att upplägget var ”mycket ambitiöst” och ”mycket rimligt”,
att lärarna var ”engagerade och motiverade”, och att undervisningen hade ”klar
forskningsanknytning” Gruppen noterade ett ”nytänkande i ämnet som kan stimulera
andra utbildningar inom området” (HSV 2001:25R).. Magisterrättigheter beviljades
också av HSV det följande året. År 2008 ansökte ämnet till HSV om mastersrättigheter
(en möjlighet som hade inrättats föregående år). De sakkunniga bedömde då att
denna ansökan var ”stark och utan tvekan kan beviljas”. Den föreslagna utbildningen
– ett tvåårigt, internationellt program med namnet ”Media, Communication and
Cultural Analysis”, som kom att starta nästföljande år – ansågs ha en ”tydlig profil”
som kompletterade existerande alternativ. Miljön utmärktes av ett ”lärar- och
forskarlag med hög kompetens både vetenskapligt och pedagogiskt” samt av ”hög
motivation”. Ämnets återkommande framgångar i ansökningar till olika
forskningsfinansiärer gav miljön ”synnerligen goda förutsättningar att väl integrera
forskning och undervisning på masterutbildningen” (HSV 2008:21R).
MKV-ämnet har för närvarande 15 tillsvidareanställda lärare (heltid), varav åtta
kvinnor. Av dessa är tre professorer (Göran Bolin, Cecilia von Feilitzen, Johan Fornäs)
och tre docenter (Staffan Ericson, Heike Graf, Anna Maria Jönsson). Ytterligare en
lärare tillträder 1 juni 2010, och ansöker inför det om befordran till docent (Amanda
Lagerkvist). Två av de tillsvidareanställda är adjunkter, och ytterligare en adjunkt är
anställd på terminsförordnande (halvtid). Utöver detta finns åtta anställda doktorander
i samarbete med Örebro universitet. De första doktoranderna anställdes i februari
2006, de senaste under våren 2010. En gästprofessor i praktisk medieproduktion
finansieras på halvtid av TV4 sedan 2008.
Redan tidigt anlades en strategi för att attrahera en aktivt forskande lärarkår, en
strategi som visat sig lyckosam och som gjort att sökfälten vid de senaste utlysningar
av lektorat och professur varit imponerande, såväl kvantitativt som kvalitativt.
Lärarförsörjningsstrategin har även innefattat att man sökt attrahera internationellt
verksamma forskare, gärna med utbildning eller erfarenheter från andra länder än
Sverige. Detta gör också MKV-miljön på Södertörns högskola mer mångfacetterad
jämfört med andra stora svenska institutioner, där lärarkåren främst består av
personer verksamma på den institution där de disputerat.
Samtliga tillsvidareanställda lärare är aktiva forskare. De publicerar sig regelbundet
och deltar i det internationella forskarsamhället på konferenser och symposier.
Forskarnas kompetens bildar en bred helhet som sträcker sig över
kommunikationsprocessens alla moment av produktion, text och reception, liksom
över alla former av mediegenrer (information, fiktion, underhållning, nyheter och
journalistik). Områden som är särskilt framträdande är medieanvändning, identitet och
vardagsliv, medier och rumslighet, medieproduktion och digitalisering, mediehistoria
och mediefilosofi. Teoretiskt finns tydliga drag av medieetnografi, cultural studies,
kritisk teori och medieindustri, analys av mediernas produktionsfält, offentlighetsteori,
medier och genus. Särskilt har MKV-forskarna sökt vinnlägga sig om historiserande
perspektiv, där medieutveckling och teori studeras i sin historiska kontext. Detta får
också sitt genomslag i utbildningen och betyder att studenterna redan under de första
terminerna kommer i kontakt med originaltexter.
Många av ämnets lärare har erfarenhet av forskarhandledning. Tillsammans handleder
MKV-lärarna innevarande termin 13 doktorander antingen som huvud- eller biträdande
handledare, vid Södertörns högskola och vid andra lärosäten. Hittills har MKV-kollegiet
handlett 23 doktorander fram till disputation. Samtliga lärare handleder också på C-,
D- och magisternivå. Ämnet har även tagit emot en rad gästande doktorander som
Kritisk kulturteori
13
vistats i miljön under perioder, från ett par veckor till ett halvår. Under 2009 gästades
MKV-ämnet av forskare från Moskvauniversitetet i Ryssland och Wroclaw University i
Polen, vilka erhållit stipendier från Svenska Institutets Visby-program. Dessa har
deltagit i seminarier, workshops och andra aktiviteter på samma sätt som de ordinarie
doktoranderna.
Flera av lärarna är engagerade i högskolans övergripande organisation, och har eller
har haft förtroendeposter inom dess olika organ. Staffan Ericson har suttit i
utbildnings- och forskningsnämnden för humaniora, samhällsvetenskap och teknik
under två perioder, liksom i dess forsknings- och forskarutbildningsutskott som
handhar antagning av forskarskolans doktorander. Göran Bolin har suttit i högskolans
styrelse en period, samt sitter för närvarande i forsknings- och
forskarutbildningsutskottet. Han har även suttit i lärarförslagsnämnden en period.
Bolin har också varit forskningsledare vid CBEES och har där varit med om att
utarbeta de forskningsteman som styr centrets verksamheter. Cecilia von Feilitzen har
suttit i lärarförslagsnämnden. Anna Maria Jönsson som sitter där för närvarande. Bolin
är även ordförande i högskolans publikationskommitté, vilken handhar ansvaret för
högskolans publikationsserier, inklusive avhandlingsserien. Ericson och Bolin har även
medverkat vid formulerandet av remissvar på offentliga utredningar för högskolans
räkning. En doktorand i MKV, Anne Kaun, sitter i högskolans styrelse och en annan
doktorand i MKV, Carina Guyard, sitter i utskottet för forskning och forskarutbildning.
Genom samarbete kring forskarutbildning har MKV-ämnet också nära koppling till
MKV-ämnet vid Örebro universitet. Doktoranderna går sina obligatoriska kurser
antingen på Örebro universitet eller på Södertörns högskola, och både doktorander
och handledare deltar i Örebros forskardagar. Örebro-doktorander deltar ibland även i
aktiviteter på Södertörns högskola. Samarbetet mellan MKV på Örebro och Södertörn
håller för närvarande på att utökas genom att ansluta Karlstad universitet och Malmö
högskola, med vilka forskarutbildningssamarbete och koordinering av
forskarutbildningskurser avses utvecklas. Tillsammans har dessa fyra lärosäten cirka
25 doktorander, och det är tänkt att årliga symposier ska anordnas där doktoranderna
möts och presenterar sina arbeten för varandra, för handledarna och för övriga
forskare vid dessa institutioner. Ämnet har också ingått i nordiska nätverk för
forskarutbildning, t.ex. det NorFA-finansierade ”Innovating media and communication
research” (2002-2006), samt i forskarutbildningssamarbete inom ramen för nätverket
”Northern Europe – From cold war division to a restructured Europe”, tillsammans med
bl.a. Aleksanteri Insitute i Helsingfors.
I lärarnas anställning ingår ingen forskning (undantaget den senast anställde
professorn). Däremot har ämnets lärare ända sedan starten 1997 varit involverade i
forskningsprojekt, och från 1998 har ämnet på så sätt förfogat över egna
forskningsmedel, sökta från forskningsråd i konkurrens och förlagda till högskolan.
Projektet ”Media Societies around the Baltic Sea” drevs tidigt av Jan Ekecrantz och
Tom Olsson, med Kristina Riegert och Patrik Åker som medforskare. Från år 1999
finansierades ett projekt kring TV-programmet Bingolottos betydelse av Riksbankens
Jubileumsfond, lett av Göran Bolin med två medforskare, och år 2001 finansierades
ytterligare ett större forskningsprojekt av Östersjöstiftelsen: ”Skiftande
medielandskap”, vilket samlade de flesta av ämnets dåvarande forskare i en rad
delstudier.
Antalet finansierade projekt har därefter ökat kraftigt, dels med medel från
Östersjöstiftelsen, dels med finansiering från Vetenskapsrådet, Riksbankens
Jubileumsfond och Stiftelsen Etermedierna i Sverige. I början av 2010 finns
sammanlagt 19 forskningsprojekt på MKV-ämnet, varav 8 finansieras av
Östersjöstiftelsen, 8 av Vetenskapsrådet och Riksbankens Jubileumsfond, och tre
klassas som uppdragsforskning. De tillsvidareanställda lärarna, utan forskning i
tjänsten, ägnar under innevarande termin i snitt 54 procent av sin tjänst åt forskning
med extern finansiering. Som exempel på nyss inledda projekt kan nämnas ”Media,
Communication, and the Social Performance of Environmentalism” (Östersjöstiftelsen
2010-2012), lett av Heike Graf, ”Medier i konvergens” (Stiftelsen Etermedierna i
Sverige, 2009-2011), lett av Göran Bolin, ”Virtuell vardag” (Vetenskapsrådet 20102012), lett av Stina Bengtsson, ”Public Discourse and Environmental Risks”
(Östersjöstiftelsen 2010-2012), lett av Anna Maria Jönsson, och ”Televisionens tid”
(Riksbankens Jubileumsfond, 2010-2012), lett av Staffan Ericson.
Kritisk kulturteori
14
Utöver projektfinansierad forskning förfogar MKV-ämnet över ett mindre
fakultetsanslag, som bekostar ämnets serier med högre seminarier. Vid de högre
seminarierna, som anordnas minst varannan vecka, presenterar svenska och
internationella gäster sin forskning. Högre seminariet fungerar också som forum för
MKV-forskarnas egna presentationer av pågående forskning, liksom för doktoranderna
som också har sina slutseminarier här. Utöver högre seminarieserien anordnas för
dessa medel även workshops och mindre symposier, inklusive de terminsvis
återkommande forskardagarna, där doktorander och seniora forskare presenterar
pågående forskning.
Flera av forskarna har också uppdrag i diverse forskningsorgan. Fornäs sitter i
Riksbankens Jubileumsfonds beredningsgrupp för estetiska vetenskaper och språk.
Bolin sitter i Vetenskapsrådets bedömningsgrupp för statsvetenskap och medie- och
kommunikationsvetenskap. Ericson och Åker anlitas återkommande som bedömare av
Vetenskapsrådet och andra forskningsstiftelser. Bolin sitter även som svensk
representant i styrelsen för Nordicom (tillsammans med representanter för de övriga
nordiska länderna). Förutom att sitta i dessa organ anlitas flera av forskarna
regelbundet som bedömare av forskningsansökningar för utländska forskningsråd
(Finlands Akademi, Norges Forskningsråd, Economic and Social Research Council,
England, European Science Foundation ESF). Lärarna är också representerade i
redaktionsråd för vetenskapliga tidskrifter, och Bolin, Fornäs och Sofia Johansson sitter
även i redaktionen för internationella vetenskapliga peer review-tidskrifter. De flesta
lärarna avger dessutom peer review-utlåtanden åt internationella tidskrifter. Von
Feilitzen har varit expert i Medierådet 1991-2006 och ingår nu i EU:s Media Literacy
Expert Group. Hon förestår dessutom The International Clearinghouse on Children,
Youth and Media vid Göteborgs universitet, ett kunskapscentrum som i ett globalt
nätverk länkar samman över tusen forskare, mediepraktiker, frivilligorganisationer,
lärare, beslutsfattare och ”policymakers” på alla kontinenter runt frågor om barns och
ungas medieanvändning.
MKV finns som forskarutbildningsämne på Södertörns högskola med egna doktorander
fullt finansierade vid lärosätet från 2006. Även tidigare har dock doktorander bedrivit
sin forskning vid högskolan, och både Lars Lundgren och Stina Bengtsson bedrev stora
delar av sina avhandlingsprojekt med projektmedel från projektet ”Skiftande
medielandskap”. Lundgren hade även sin huvudhandledare vid Södertörn under hela
sin doktorandtid (Bolin). Av nuvarande åtta doktorander är sex inskrivna i
forskarskolan BEEGS, vilket betyder att de har en tydlig Östersjöinriktning. Två
doktorander bedriver sin forskarutbildning på projektmedel.
Filosofi
Ämnet filosofi är vid de flesta lärosäten i Sverige uppdelat i två separata ämnen,
teoretisk och praktisk filosofi. Vid tillkomsten av filosofiämnet vid Södertörns högskola
1999 valdes istället att skapa ett integrerat ämne. Framväxten av separata
ämneskulturer ansågs ha bidragit till en uttunning av ämnets kärna och en alltför snäv
specialisering bland filosofer på forskarnivå. Internationellt har endast Finland en
liknande uppdelning, varför också ett internationaliseringsperspektiv motiverade ett
mer enhetligt ämne. Upplägget av utbildningen från grundkursen och uppåt bygger
således på att filosofins praktiska (etisk-politiska) och teoretiska (logisk-metafysiska)
dimensioner är intimt sammanlänkade, såväl historiskt som tematiskt. Den oro som
initialt fanns för att studenterna skulle få svårt att sedan söka sig vidare visade sig
ogrundad: redan tidigt fick två terminer av ämnesstudier inom filosofi jämbördig
status med en termin praktisk respektive teoretisk filosofi för lärarexamen, och flera
utexaminerade studenter har gått vidare till forskarutbildning i filosofi vid andra
universitet. I granskningen av ämnet i samband med ansökan om
magisterexamensrätt, samt i samband med HSVs granskning av filosofiämnet
nationellt 2004 och 2008 har heller inga invändningar framkommit mot denna
integrerade modell.
Ämnet filosofi har för närvarande fyra tillsvidareanställda lärare, varav hälften kvinnor:
en professor (Hans Ruin), två docenter (Marcia Sà Cavalcante Schuback, med
inlämnad ansökan om att befordras till professor, och Fredrika Spindler), samt en
adjunkt (Sven-Olov Wallenstein, som är en mycket aktiv forskare med omfattande
publikationslista och även varit bihandledare till tre doktorander vid Kungliga Tekniska
Högskolan, och som beräknas disputera under våren 2010). Därtill pågår rekrytering
Kritisk kulturteori
15
av en professor med forskningsmedel knutna till tjänsten, med ett starkt internationell
sökfält och beräknad tillsättning senast i april 2010. Därutöver finns för närvarande sju
aktiva doktorander i samarbete med Stockholms och Uppsala universitet samt tre
visstidsanställda lärare som arbetar minst 25 % inom utbildningen.
Från hösten 2010 räknar ämnet med att ha tre tillsvidareanställda professorer och en
docent i ämnet. Det samarbetar därtill med flera ämnen inom högskolan vilka också
har disputerade lärare i filosofi (estetik, retorik, praktisk kunskap, idéhistoria), vilka
redan nu används som resurser för handledning och examination. Av särskild vikt är
samarbetet med Centrum för praktisk kunskap som leds av professor Fredrik
Svenaeus som är filosof inriktad mot medicinens filosofi. Flera av ämnets doktorander
och yngre forskare är verksamma i kurser som ordnas av centret. En annan viktig
kontakt är Mats Rosengren, professor i retorik och disputerad i filosofi, som medverkat
i forskningsprojekt och vid handledning och examination. Sammantaget utgör den
filosofiska kompetensen på högskolan en god akademisk miljö med hög
forskningskapacitet och en levande seminariemiljö, med en jämn ström av utländska
besökare och i genomsnitt en internationell konferens per år.
Samtliga tillsvidareanställda lärare är aktiva forskare som publicerar sig regelbundet i
internationella och svenska sammanhang, med i genomsnitt halva sin tjänstgöring
förlagd till projektfinansierad forskning. De fast anställda lärarnas huvudkompetens
ligger inom områdena fenomenologi, hermeneutik, modern politisk teori,
rationalismens filosofi, antik filosofi, tysk idealism, modern fransk filosofi, estetikens
filosofi (särskilt arkitekturfilosofi), samt teknikens filosofi. Genom de visstidsanställda
lärarna har ämnet också en god kompetens inom vetenskapsfilosofi och modern
språkfilosofi, samt inom medicinens och vårdens filosofi. En gemensam punkt som
förbinder samtliga lärare är ett levande intresse för filosofins historia och hur
historiska texter genom kritisk tolkning kan belysa och befrukta samtida debatter och
begreppsbildning, inom såväl etik och politisk filosofi som inom syn på sanning, språk
och realitet. Denna hållning präglar också grundutbildningen, som har en tydlig
tematisk inriktning, men som i hög grad bygger på en kritiskt aktualiserande läsning
av klassiska källtexter, från antiken och framåt.
Samtliga lärare har erfarenhet av forskarhandledning. Tillsammans har de handlett
eller handleder (alternativt bihandleder) ca 20 doktorander, varav hittills sex till
disputation. Samtliga lärare har därtill omfattande erfarenhet av handledning på C-, Doch magisternivå. Två av lärarna har utbildning vid utländska lärosäten, på andra
språk än svenska, och publicerar sig regelbundet inte bara på engelska utan även på
franska, portugisiska och tyska. Alla tillsvidareanställa är aktiva i undervisningen på
alla nivåer, från grundkurs till forskarutbildning. Generellt är studentutvärderingarna
av undervisningen mycket uppskattande. I sin granskning av ämnet i samband med
den nationella ämnesprövningen av filosofiämnet 2008 framhöll HSV särskilt ämnets
“betydande vetenskapliga produktion” tillsammans med lärarnas “starka engagemang”
och utbildningens “handfasta forskningsanknytning”.
Flera av lärarna är också aktiva inom högskolans organisation. Hans Ruin sitter i
högskolans styrelse, Fredrika Spindler i utbildnings- och forskningsnämnden för
humaniora, samhällsvetenskap och teknik, Ruin i forskningsutskottet för
utbildningsvetenskap. Filosofiämnet har tagit aktiv del i uppbyggnaden av högskolans
humanistiska forskarmiljö, framför allt inom det prioriterade forskningsområdet
“Kritisk kulturteori och estetik”. Kontakterna med flera närliggande ämnen är goda.
Filosofiämnet var också med vid starten av den internationella forskarskolan Baltic and
East European Graduate School (BEEGS), med inriktning mot Östersjö- och
Östeuropaområdet, och har där f.n. fyra aktiva doktorander i filosofi. Ämnet är sedan
2008 ansvarigt för den ämnesövergripande kursen i vetenskapsteori, som erbjuds alla
doktorander i humaniora och samhällsvetenskap på högskolan.
Genom samarbete kring forskarutbildning har filosofiämnet också nära koppling till
filosofiska institutionen vid Uppsala universitet, med ett korsvist handledarsamarbete
kring fem doktorander. Filosofiämnet ingår också som enda högskola i ett nationellt
samarbete kring master- och forskarutbildningskurser, som koordineras från
Stockholms universitet. Sedan flera år finns återkommande gemensamma
forskarseminarier med Uppsala universitet, som kommer att utvecklas ännu mer under
kommande år. Ämnet deltar också (bland annat med undervisning sedan hösten 2009)
i ett samarbete koordinerat av institutionen för praktisk filosofi vid Helsingfors
Kritisk kulturteori
16
universitet och Tartu universitet, med stöd av Norfa och Nordplus för att utveckla en
nordisk-baltisk masterutbildning under rubriken “Theories of the Good Society”. Ämnet
har därtill Erasmussamarbete med Freiburgs och Greifswalds universitet, samt med
Universita di Sapienza i Rom. Genom Linneus-Palme-programmet finns också ett nära
samarbete med universitetet PUC i Rio de Janeiro, med återkommande lärarutbyte och
planer på utvidgat studentutbyte.
Samtliga lärare har erhållit forskningsmedel från Östersjöstiftelsen, Vetenskapsrådet,
Axel och Margaret Ax:son Jonsson stiftelse eller Formas. Riksbankens Jubileumsfond
bekostar från 2010 ett sexårigt forskningsprogram om historiemedvetande under
ledning av Ruin. Alla lärare har erfarenhet av projektledning. I genomsnitt har de
genom åren ägnat 40 % av sin arbetstid åt projektfinansierad forskning. Tre av
lärarna har erfarenhet av forskningsgranskning och bedömningsuppdrag för
exempelvis Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och STINT. Marcia Sà
Cavalcante Schuback var bl.a. 2007-2009 med i Riksbankens Jubileumsfonds
områdesgrupp kring förmodernitet, med syfte att utveckla nya forskningsplattformar.
Lärarna är representerade i redaktionsråd för flera internationella tidskrifter. Från
ämnet redigeras också skriftserien Södertörn Philosophical Studies, med cirka en
volym per år (hittills fem titlar), som presenterar ny forskning av ämnets lärare och
internationella bidrag, delvis i anknytning till pågående forskningsprojekt och
gästföreläsningar och symposier.
Utöver projektfinansierad forskning finns ett mindre fast fakultetsanslag från
högskolans gemensamma forskningsresurs, vilket ibland använts för korttidsstöd till
enskilda lärares kompetensutveckling men framförallt finansierar en omfattande högre
seminarieverksamhet, med minst ett forskarseminarium varannan vecka. Där
diskuteras forskningen inom ämnet löpande av lärare och doktorander. Därtill
organiseras regelbundet gästföreläsningar och mindre symposier med dessa medel.
Samtliga lärare är slutligen aktiva inom samverkansuppgiften genom medverkan i
kulturtidskrifter (Glänta, Site, Axess), dagstidningar (DN, GP) och radio (bl.a.
“Filosofiska rummet”). Ruin och Spindler är ansvariga för filosofievenemang på
kulturföreningen Forum; Wallenstein koordinerar regelbundet filosofiska diskussioner
på Galleri Milliken i Stockholm och översätter filosofisk litteratur till svenska.
Filosofi är forskarutbildningsämne på Södertörns högskola sedan 2003, i samarbete
med Stockholms universitet och Uppsala universitet. Inom forskarskolan BEEGS, som
har en Östersjö- och Östeuropainriktning, verkar för närvarande fyra aktiva
doktorander, vars ämnen framför allt ligger inom politisk filosofi och etik. Därtill finns
ytterligare tre doktorander som finansieras genom externa anslag, som arbetar inom
områdena religionsfilosofi, teknikfilosofi och fenomenologi. Ämnet har ett löpande
forskarseminarium som flera gånger i månaden samlar doktorander och lärare till
gemensamma seminarier och gästföreläsningar. En del av dessa seminarier ordnas i
samarbete med Uppsala universitet. Sedan några år pågår också ett växande
samarbete med KTH kring högre seminarier i teknikens filosofi.
Estetik
Estetiken vid Södertörns högskola är ett nytt undervisningsämne med gamla anor.
Ämnet har som mål att lägga grunden för en teoretisk förståelse av estetiska
frågeställningar i vid mening, för att på så sätt bibringa de studerande bred
humanvetenskaplig bildning med samhällsrelevant orientering.
Ämnet har sina rötter i 1700-talets filosofiska estetik, och tänkare som Baumgarten,
Kant och Hegel är en naturlig utgångspunkt. Vid Södertörns högskola förstås estetiken
också som en sinnlighetslära, det vill säga som en humanistisk vetenskap där den
sinnliga erfarenheten sätts i centrum och betraktas som en form för kognition och
kunskap. Av särskild vikt är dels kulturhistoriska perspektiv, dels studiet av estetiska
artefakter och kulturella företeelser, från litterära verk och bildkonst till estetiseringen
av vardagslivet. Denna blandning mellan klassiskt och samtida, konkret och abstrakt
gör estetikämnet vid Södertörn unikt i Sverige.
Den vetenskapliga kompetensen hos kollegiet är hög. Av de fem tillsvidareanställda är
två professorer (Sara Danius och Cecilia Sjöholm) och två docenter (Aris Fioretos och
Stefan Jonsson; den förre prövas för närvarande för befordran till professor). Den
femte är adjunkt (Sven-Olov Wallenstein, disputerar 2010) som även medverkar i
Kritisk kulturteori
17
filosofiämnet och därför nämnts ovan. Ett nytt lektorat har just utlysts och kommer att
tillsättas under hösten. Till kollegiet hör även ett flertal visstidsanställda disputerade
lärare. Från hösten 2010 räknar ämnet med att ha tre professorer i ämnet, samt två
docenter och en lektor, alla tillsvidareanställda.
Samtliga tillsvidareanställda lärare är aktiva forskare med internationell inriktning.
Lärarna har i genomsnitt halva sin tjänstgöring förlagd till projektfinansierad forskning
och har beviljats anslag från Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond,
Östersjöstiftelsen och andra finansiärer. Huvudkompetensen ligger inom områdena
filosofisk estetik, fenomenologi, sinnlighetslära, perceptionsteknologi, modernism och
modernitet, konstverkets förvandlingar, samt postkoloniala studier. Undervisningen är
starkt forskningsanknuten. Ämnet fick, trots att det ännu var helt nyinrättat, ett gott
omdöme av HSV (2008).
Estetiken har ännu inte egna doktorander med finansiering från Södertörn. Dock har
kollegiet solid handledarerfarenhet och samarbetar i hög grad med andra lärosäten.
Sara Danius har fört fram en doktorand till disputation som huvudhandledare och
handleder ytterligare fem. Danius har dessutom utvecklat och hållit kurser på
forskarutbildningsnivå vid Uppsala universitet, samt vid University of Michigan. Cecilia
Sjöholm har fört fram två doktorander som bihandledare till disputation. Hon har även
utvecklat och hållit kurser på doktorandnivå vid DePaul University i Chicago, samt vid
University of Minnesota. Stefan Jonsson är huvudhandledare åt en doktorand vid
Konstfack i Stockholm. Aris Fioretos har utvecklat och hållit kurser på
forskarutbildningsnivå vid Johns Hopkins (1992-94), Rutgers (2002-03), samt Freie
Universität Berlin (2008-09). Samtliga lärare har mycket god erfarenhet av
handledning på magister- och c-nivå.
Kollegiet har därtill solid erfarenhet av forskningsgranskning och förtroendeuppdrag.
Danius är ledamot av Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och
samhällsvetenskap, samt ordförande för beredningsgruppen för de estetiska
vetenskaperna. Sjöholm är styrelseledamot av Norska forskningsrådets KULVERprogram. För fler exempel, se lärarnas meritförteckningar.
Alla ämnets lärare och forskare samverkar på ett eller annat sätt med det omgivande
samhället. Flera är verksamma som kritiker och kulturskribenter. Andra är verksamma
som författare, curatorer, tidskriftsredaktörer och/eller översättare. Några medverkar
regelbundet i radio, teve och andra medier. Alla inbjuds med jämna mellanrum att
hålla föredrag, i både Sverige och utlandet.
Estetikämnet har vuxit fram ur estetikprogrammet ”Samtidens estetik”, en treårig
grundutbildning som lanserades år 1999. Syftet var att skapa ett mångvetenskapligt
kandidatprogram som sätter konstverket och den estetiska erfarenheten i centrum.
Den styrande idén var att estetiska frågor är centrala för förståelsen av samtiden. I
dag kan estetikprogrammet beskrivas som en kulturteoretiskt profilerad
mångvetenskaplig grundutbildning med humanistisk-estetisk inriktning. Stor vikt läggs
vid aktuella frågor inom samtida konst- och kulturliv, såväl det inhemska som det
internationella. Estetikämnet eftersträvar också en dialog med utövande konstnärer,
författare och intellektuella.
De ämnen som samarbetar inom ramen för kandidatprogrammet är i första hand
estetik, filosofi, konstvetenskap, litteraturvetenskap och medie- och
kommunikationsvetenskap. 60 högskolepoäng av den treåriga utbildningen är
gemensam för studenterna och ges av ämnet estetik. Därefter fördjupar sig
studenterna i ett huvudämne om 90 hp, vanligen något av de ovan nämnda.
Estetikprogrammet avslutas med en termin inriktad mot praktik.
År 2006 inrättades estetik som akademiskt ämne vid Södertörn. Syftet var dels att
skapa ett estetikkollegium med stark forskningsförankring och internationell inriktning,
dels att bygga upp en utbildning på avancerad nivå. Samma år, 2006, gavs
magisterkursen ”Samtidens estetik” för första gången. Det är en så kallad
magisterkurs med bredd. Estetik på avancerad nivå hade länge efterfrågats av
studerande vid estetikprogrammet och andra intresserade. Delkurserna behandlar dels
estetisk teori och aktuell forskning, dels konstnärlig verksamhet. Särskild vikt fästs vid
de estetiska uttryckens roll i samtiden och hur dessa kan sättas i samband med politik,
media, arkitektur, ekonomi och språk. Uppsatsen (22,5 hp) examineras i enlighet med
av kollegiet fastställda betygskriterier. Examinator har hittills varit minst
Kritisk kulturteori
18
docentkompetent, och betyg har satts i samråd med handledaren. Tillgången på
kompetenta handledare är mycket god.
Från och med hösten 2010 ges en magisterkurs i ämnet estetik. Ämnet har nyligen
fått examensrättigheter efter granskning av sakkunniga. Kursen innebär en
fördjupning snarare än en breddning av ämnet. Också här är progressionen tydlig. Det
övergripande syftet är att skapa övergångsmöjligheter till forskarutbildning, vilket
efterfrågats av studenter under en längre tid. Tyvärr har dessa fått gå till andra
ämnen.
Den genomsnittliga kvaliteten på magisteruppsatserna bedöms som god till mycket
god. En studerande med magisterexamen antogs i hård konkurrens till estetiska
forskarskolan vid Stockholms universitet. Det finns således goda skäl att anta att
estetikens magisterkurs uppfyller de krav som ställs av studerande som önskar
doktorera. Det bör tilläggas att en tidigare programstudent är doktorand i
konstvetenskap vid Stockholms universitet, en annan är doktorand i modevetenskap
vid Stockholms universitet och en tredje är doktorand i filosofi vid New School for
Social Research i New York, o.s.v.
Framtida doktorander kommer liksom magisterstudenterna att ha tillgång till en
avancerad intellektuell miljö, dels det högre seminariet, som regelbundet gästas av
svenska och utländska forskare på estetikens fält, dels området i stort, i första hand
verksamheten vid de närliggande ämnena filosofi och medie- och
kommunikationsvetenskap.
Estetiken vid Södertörn är ett internationellt präglat ämne. Så gott som alla lärare är
helt eller delvis forskarutbildade vid universitet i Europa och USA. Alla har givit ut
böcker på ansedda förlag (Stanford UP, Johns Hopkins UP, Routledge, Princeton UP,
Cornell UP, Columbia UP, Duke UP, Suhrkamp, m.m.) samt artiklar i internationella
tidskrifter med peer review. Alla har innehaft gästprofessurer vid universitet i utlandet,
företrädesvis USA och Tyskland. Kursutbudet vid estetiken är liksom kurslitteraturen
internationellt orienterad, och estetikens perspektiv sträcker sig från västerländsk
kulturhistoria av mer traditionell art till samtida postkoloniala frågor.
Högre seminariet startades hösten 2007 och är ett samarbete mellan estetiken och
konstvetenskapen. Sammanträdena äger rum en till två gånger per månad. Till
övervägande delen består verksamheten av gästföreläsningar av särskilt inbjudna
disputerade forskare från Sverige och utlandet, men seminariet fungerar också som
ett work in progress-forum för ämnets egna forskare. Verksamheten är ett avgörande
inslag i den intellektuella miljön, inte minst för magisterstudenterna. Föreläsarna har
bjudits in från USA, Kina, Tyskland, Holland, Danmark, Norge och Finland. Stor vikt
läggs vid det mångvetenskapliga perspektivet. Således har såväl litteraturvetare som
filosofer, såväl konsthistoriker som genusvetare bjudits in. Balansen mellan kvinnliga
och manliga gästföreläsare är jämn. Våren 2010 kommer den världsledande tyske
konsthistorikern Hans Belting att föreläsa, hösten 2010 kommer ytterligare en
världsledande konsthistoriker på besök, T.J. Clark.
Det bör tilläggas att ett stort antal internationella gästföreläsare har bjudits in i
estetikprogrammets regi alltsedan starten 1999, ofta med anknytning till pågående
forskningsprojekt och i samarbete med andra ämnen såsom filosofi, konst och medieoch kommunikationsvetenskap (Judith Butler, Jacques Rancière, Paola Marrati, Eva
Ziarek, Philippe van Haute, Renata Salecl, Peter Osborne med flera).
Estetikämnets lärare och forskare har initierat en rad konferenser, som ”Estetikens
aktualitet” (2009), “Aesthetics and Politics, Law and Literature” (2006) och ”Vad är
politisk filosofi?” (2004). De har också varit med och arrangerat internationella
konferenser om Hannah Arendt (2008) och Michel Foucault (2009). Ytterligare
exempel är Ludvig Holberg-symposiet i Bergen (2008), samt den internationella
litteraturvetenskapliga konferensen NorLit, som 2009 ägde rum i Stockholm med 200
deltagare.
Estetiken har ingått avtal med Köpenhamn och Nijmegen för internationellt
lärarutbyte, ett så kallat Sokratesutbyte. Det bör också understrykas att många
estetikstuderande gått vidare till magisterutbildningar och forskarutbildningsprogram i
utlandet, i exempelvis Frankrike och USA. Några studenter har också haft längre
studievistelser i Tyskland och USA.
Kritisk kulturteori
19
Cecilia Sjöholm uppbär forskningsmedel från Östersjöstiftelsen som projektledare för
ett historiskt inriktat forskningsprogram om estetikens grunder. Projektet löper över
tre år och omfattar tre forskare knutna till estetikämnet (Danius, Wallenstein och
Sjöholm). Projektet – ”Making Sense of Aisthesis: The Return of Sensibility” – kommer
att ha ett gynnsamt inflytande på estetikämnets fortsatta utveckling. Projektet har
redan genererat ett mindre internationellt symposium om estetikens grunder. En
antologi med klassiska och moderna texter om estetik och estetisk teori är under
arbete. Sjöholm har även deltagit i kollegiet för konst och forskning vid Kungliga
Konsthögskolan under åren 2002-2006. Sedan 2009 är hon inbjuden deltagare i ett
projekt kring konstnärlig forskning, förlagt vid Danshögskolan och lett av Cecilia Roos,
professor i dansinterpretation, ”Från rörelse ur reflektion i tillblivelse: Dansaren och
den skapande processen”. Sjöholm är slutligen också proejktledare för ett
samproduktionsprojekt tillsammans med Bonniers konsthall och Albert Bonniers förlag,
finansierat av KK-stiftelsen.
Ytterligare ett forskningsprojekt är knutet till estetikämnet, FD Claudia Lindéns och FD
Kristina Fjelkestams gemensamma projekt ”Maskulinitetens estetik: modernitetens
medborgare i 1800-talets Östersjöregion”, en granskning av hur det moderna politiska
subjektet könskodas. Danius har nyligen avslutat det av Vetenskapsrådet finansierade
projektet ”Den blå tvålen”. Det bör också nämnas att ett par medlemmar av kollegiet
har externa forskningsmedel förlagda till andra lärosäten, vilket i sig är ett tecken på
ämnets goda kontakter med andra akademiska institutioner. Så deltar Jonsson i ett
Vetenskapsrådet finansierat projekt förlagt till Linköpings universitet, Danius har
nyligen uppburit forskningsanslag från Thyssen-Stiftung i Tyskland för ett arbete om
James Joyce förlagt till Wissenschaftskolleg zu Berlin, och Fioretos har nyligen avslutat
ett av Riksbankens Jubileumsfond finansierat projekt om Nelly Sachs.
Övriga tre ämnen i miljön
Litteraturvetenskap finns på Södertörns högskola sedan 1998 och ges till och med
magisternivå. Som forskarutbildningsämne finns litteraturvetenskap på Södertörns
högskola sedan 2003, i samarbete med Stockholms universitet. Totalt har sex
doktorander i litteraturvetenskap handletts varav två till disputation (2002 och 2007).
Litteraturvetenskap har i dagsläget två professorer, med extern forskningsfinansiering,
och två FD fast anställda, samt tre doktorander i ämnet (BEEGS). Ytterligare en
doktorand finns på Stockholms universitet och handleds av Ebba Witt-Brattström.
Professorerna Witt-Brattström och Ola Holmgren har erfarenhet av
doktorandhandledning såväl vid Södertörns högskola som vid andra lärosäten, samt
erfarenhet av forskningsgranskning och bedömningsuppdrag för bl.a. Riksbankens
Jubileumsfond. Därtill är samtliga övriga lärare disputerade forskare, en är docent och
andra har egen forskningsfinansiering bland annat inom Riksbankens Jubileumsfonds
program ”Tid, minne och representation” (lett av Hans Ruin, filosofi). FD Sara
Granath, fr.o.m. HT 2008 ämnesansvarig, och ansvarig för dramainriktningen, tillför
också ämnet en viktig kontakt med yrkeslivet genom sitt parallella arbete som
teaterkritiker sedan 1995 i SvD. FD Agneta Rehal-Johansson har varit att med och
byggt upp den nya lärarutbildningen på Södertörns högskola, och är
programsamordnare där med ansvar för inriktningar där litteraturvetenskap ingår. Ett
lektorat, med inriktning mot just lärarhögskolan och barnlitteratur, är under
tillsättning.
Litteraturvetenskapen på Södertörn är inriktad mot två profilområden: (1)
litteraturvetenskap med genusperspektiv; (2) litteraturvetenskap med
dramainriktning. Dessa två profilområden återfinns också som två separata
inriktningar på AB-nivå: “Litteraturvetenskap med genusinriktning och skapande
svenska” samt “Litteraturvetenskap med dramainriktning och skapande svenska”. Från
C-nivå och uppåt är de bägge inriktningarna inte åtskilda, men avspeglas på de högre
nivåerna i ämnesval för uppsatser, avhandlingsämnen och i lärarnas forskning. Ämnets
övergripande målsättning är att tillhandahålla fördjupad kunskap om litteraturhistoria
och litteraturhistorieskrivning. Men också att ge tolkningsverktyg för en djupare
förståelse av litteratur och drama.
Forskningsmässigt har litteraturvetenskap vid Södertörns högskola en stark profilering
mot modernitet och 1900-talets litteratur. Den har också en påfallande internationell
Kritisk kulturteori
20
inriktning, med forskningsprojekt om tysk, dansk och ryskspråkig litteratur. Hos de
anställda finns dock, från tidigare forskning, en genuin kunskap och förankring i den
svenska litteraturen, men också i litteraturvetenskapens historieskrivning och teori.
Inom institutionens specialinriktning, genusteori, finns en mycket stor kompetens.
Genom kritiska, historiserande och kontextualiserande läsningar vill
litteraturvetenskapens forskare ge en ny bild av exempelvis exilens litteratur och Peter
Weiss författarskap och relationen mellan kultur och aktivism i den svenska och tyska
kvinnorörelsen.
Samarbete med andra institutioner finns inom både forskning och utbildning. Speciellt
inriktningen mot genus har en central betydelse på litteraturvetenskapen på
Södertörn, med flera forskningsprojekt och doktorander. Den erbjuder också en
tematisk brygga till genusvetenskapen, och det finns även stora kontaktytor och
intressegemenskaper i relation till exempelvis estetik, filosofi och MKV. Bägge
inriktningarna, genus och drama, går att välja som huvudämne inom det treåriga
Estetikprogrammet, där studenterna kan välja att läsa 90 högskolepoäng eller mer i
litteraturvetenskap. Litteraturvetenskap ingår även i lärarutbildningarna för Sv/Hilärare för årskurserna 4-9. På litteraturens högre seminarium har flera lärare från
estetikämnet presenterat sin forskning, likväl som forskare från andra universitet.
Sedan inrättandet av en D-kurs 2000 har 31 D-uppsatser examinerats.
Litteraturvetenskap fick magisterexamensrätt 2005. Sedan dess har 16
magisteruppsatser på 22,5hp examinerats inom ramen för en en-terminsmagister. Lisa
Schmidt, som var student på denna magisterutbildning, tilldelades 2005 Svenska
Litteratursällskapets pris för bästa magisteruppsats i litteraturvetenskap. Fem
studenter har med sin magisteruppsats från litteraturvetenskapen blivit antagna vid
universitetens forskarutbildningar. Fr.o.m. VT 2009 finns ett ettårigt magisterprogram
med en magisteruppsats på 22,5hp. Skillnaden från tidigare magister ligger i det
ökade antalet läskurser, och det obligatoriska magisterseminariet med
vetenskapsteoretisk inriktning. All huvudhandledning av magisterstudenter utförs av
disputerade lärare och all handledning av forskarstuderande i litteraturvetenskap
knutna till Södertörns högskola utförs av professorer i litteraturvetenskap vid
litteraturämnet.
Litteraturvetenskapens lärare har vid två tillfällen (Granath 2005 och Rehal-Johansson
2007) fått studentkårens pedagogiska pris “Gullegripen”. Flera av de
tillsvidareanställda och de visstidsanställda har även gått igenom utbildningar i
doktorandhandledning och högskolepedagogik. Samtliga lärare är aktiva och deltar
med presentationer på konferenser både i Sverige och internationellt. Flera
internationella konferenser har också anordnats på litteraturvetenskapen på
Södertörns högskola. Samtliga lärare är därtill aktiva inom samverkansuppgiften; så är
exempelvis Witt-Brattström knuten till regeringens forskningsdelegation sedan 2007
och ledamot av skolministerns vetenskapliga råd från 2007.
Konstvetenskap introducerades på Södertörns högskola hösten 2003. Ämnet har en
originell utbildningsprofil, genom att grundutbildningens undervisning är tematiskt
upplagd. Innehållsligt ligger tonvikten på klassisk internationell konst- och
arkitekturhistoria men omfattar även betydande delar av forskningsfältet visuell
kultur. Tematiseringen av stoffet medger en tydlig samtidsförankring i studiet av
historiskt material och underlättar historisk fördjupning beträffande modernt och
samtida material. Ett motiv bakom tematiseringen är också en pedagogisk växling
mellan empiriska och teoretiska perspektiv på studieobjekten som gynnar
studenternas kritiska tänkande. Genus-, klass- och etniska aspekter integreras
fortlöpande under de olika delkurserna. För att också förankra de visuella studierna i
möten med originalverk på museer och gallerier, offentlig konst, arkitektur, m.m.,
ingår studiebesök i undervisningen på varje delkurs. Lika ofta ordnas besök av
konstnärer, intendenter och gästföreläsare. Tillsammans med ämnena arkeologi,
historia, idéhistoria och etnologi ingår konstvetenskap i utbildningsprogrammet Samtid
och kulturarv (SKA, 180hp) samt som fördjupningsämne i Kultur och IT (180hp) som
båda startar ht 2010. På avancerad nivå finns ett ettårigt magisterprogram med fyra
tematiska kurser den första terminen och ett skriftligt examensarbete den andra
terminen. Över båda terminerna löper ett högre seminarium i samarbete med
Kritisk kulturteori
21
estetikämnet. Ämnet fick goda vitsord vid den senaste nationella granskningen av
estetiska högre utbildningar (HSV 2007:19R)
Forskningsmässigt har konstvetenskap på Södertörn en stark profilering mot samtida
konstuttryck och modernitet från 1800-talet till idag, med en professor, en docent och
en lektor samt två ytterligare lektorer på förordnanden. Hos de fast anställda finns
stor kompetens kring historiografi, konstvetenskapens historia och teori, visuell kultur,
konstkritik, konstvärldsstrukturer, utställande, postkolonial teori och globalisering
kopplat till konst- och bildområdet, liksom konst och arkitektur i förhållande till digital
teknologi. Till lärarlagets meriter kan här nämnas att Bydler är suppleant för Sverige i
NORDIK samt ledamot av Kulturrådets beredningsgrupp för stöd till kulturtidskrifter.
Karlholm är chefredaktör för Konsthistorisk tidskrift/Journal of Art History (Routledge).
Genusvetenskap har för närvarande två professorer och en FD fast anställda i ämnet,
samtliga med extern forskningsfinansiering. Två lektorat är därutöver under
tillsättning. Därtill finns ett tiotal disputerade forskare i lärarlaget, varav flera
disputerat i ämnet genusvetenskap vid Linköpings eller Umeå universitet. Ämnet erhöll
magisterrättigheter 2005, masterrättigheter 2008 och ger sedan höstterminen 2009
en ettårig magister med inriktning mot praktiskt jämställdhetsarbete (15 studenter)
och en forskningsförberedande tvåårig master (10 studenter). Enligt Högskoleverkets
utvärdering 2005 var ämnet genusvetenskap vid Södertörns högskola nationellt sett
den i särklass största utbildningsinstitutionen, med 157,3 helårsstuderande (HSV
2007:17R, tab. 1). Det bedömdes också vara välskött, med god genomströmning, god
ekonomi och en nationellt sett unik position genom att genusstudier är ett av
Södertörns högskolas profilområden. Ämnet ingår i forskarskolan BEEGS och får nu
möjlighet att utlysa 2-3 doktorandtjänster.
Genusvetarna ägnar sig åt frågor och teoribildningar rörande kunskapsproduktionens
villkor, medborgarskap, sociala rörelser och demokrati, ekonomiska, politiska och
ideologiska förändringar, rörlighet och migration, europeisk och regional integration,
samt familj, reproduktion och sexualitet. Samtliga arbetar utifrån en intersektionell
ansats, flera med postkoloniala och queerteoretiska perspektiv. Samverkan över
ämnesgränserna är omfattande såväl inom forskning som undervisning. Flera av
ämnets lärare medverkar på regelbunden basis i undervisning inom
Europaprogrammet DEMOS, lärarutbildningen och religionsvetenskapen. Därtill ingår
en etnolog (docent) och idéhistoriker (professor) i ämnets fasta lärarkår.
På alla nivåer eftersträvas en kritisk och intersektionell utbildning där genus
(konstruktionen av kön) studeras i relation till andra sociala kategorier och
maktordningar. Kurserna har genomgående en kulturteoretisk och historiserande
inriktning. Det gäller även de sju fristående 7,5hp-kurserna: Sexualpolitikens
konflikter; Sexualitet, kropp, estetik; Samkönat begär i historia och kultur; Sexualitet
och etnicitet; Feminismens klassiker I: Det andra könet; samt Feminismens klassiker –
Samtida tänkande: Donna Haraway. Sedan hösten 2009 ges också kursen Queera
bibelläsningar, 15hp.
En av de tillsvidareanställda forskarna har sin bakgrund i Women’s Studies och
kulturantropologi (PhD från University of California, Santa Cruz, USA) och bedriver
kritisk femininitetsforskning i en studie om teoriöverföring/översättning inom
feministisk teoribildning, med stark inriktning mot området Cultural Studies. En annan
är forskningsledare på CBEES med inriktning på kunskap och samhälle. Ytterligare en
av ämnets forskare är idéhistoriker med inriktning mot minnesproduktion och
historiografi, och ingår i ledningsgruppen för Riksbankens Jubileumsfonds program
”Tid, minne och representation” (lett av Hans Ruin, filosofi). Alla tillsvidareanställda
lektorer och forskare i ämnet har bred erfarenhet av handledning på forskarnivå och
handleder en eller flera doktorander, och två har därtill formell
forskarhandledarutbildning. Samtliga lärare har externa forskningsmedel och ingår i
forskargrupper inom och utom Södertörns högskola samt i nordiska och internationella
forskarnätverk; en medverkade därtill 2007-2009 i Vetenskapsrådets beredningsgrupp
för historia.
Ämnets fakultetsmedel är det främsta instrumentet för att ge tidsmässigt utrymme för
forskning, utöver externa forskningsmedel, samt för att bekosta konferensresor och
litteraturinköp. I Institutionen för genus, kultur och historia utvecklas samarbeten med
Kritisk kulturteori
22
ämnena historia, etnologi, litteratur- och religionsvetenskap, bl.a. genom
gemensamma forskningsdagar, läsegrupper (idag kring identitet och politik samt om
postmarxism och queer fenomenologi) och föreläsningsserier.
Utbildningsverksamhet
Områdets samtliga ämnen upprätthåller kontinuerligt ett gediget kvalitetsarbete på
alla nivåer. Kollegiet försäkrar sig om en god utbildningskvalitet genom utvärderingar
av delkurser respektive hela kurser, samt genom diskussioner vid handledarmöten.
Resultaten sammanställs och analyseras av den ansvariga läraren som, när så fordras,
föreslår förändringar. Utvärderingarna diskuteras vid lärarkollegiets möten samt vid
programstyrelsemöten; studeranderepresentanters synpunkter är där särskilt
värdefulla.
De ämnen som här ansöker om examinationsrätt har under den tid som
forskarutbildning bedrivits i samarbete med andra universitet gett forskarutbildningen
en nära koppling till den forskning som handledarna bedrivit inom området.
Medie- och kommunikationsvetenskapen samverkar genom avtal sedan 2005 med
Örebro universitet om ett gemensamt forskarutbildningsprogram. Samverkan består i
delat handledarskap för de doktorander som finansierats av Södertörns högskola.
Handledarna ingår även i Örebro universitets handledarkollegium som ordinarie
medlemmar, och man deltar även i varandras högre seminarier. Södertörnsforskare
deltar även i vissa av de forskarutbildningskurser som ges vid Örebro universitet.
Detta samarbete har på senare tid fördjupats och utvidgats i något mer informell form
(dvs. utan avtalsreglering) till att även innefatta Karlstad universitet och Malmö
högskola. Samarbetet bygger på gemensamma forskarutbildningsdagar en gång per
år, och koordinerande av de fyra lärosätenas forskarutbildningskurser.
Filosofi samarbetar inom forskarutbildning med Stockholms universitet samt med
Uppsala universitet. Avtalet med Stockholms universitet avslutades 2006, men alltjämt
är tre doktorander verksamma inom detta samarbete, som inbegriper delad
handledning, presentation av löpande arbetet på seminarier vid båda lärosätena, samt
delade doktorandkurser. Sedan 2004 finns också ett avtal med Uppsala universitet,
inom vilket en doktorand disputerat och med fem aktiva doktorander i arbete.
Samarbetet inbegriper gemensamma och delade doktorandkurser, ett delvis
samordnat högre seminarium. Därtill finns ett samarbete med filosofiämnet vid Åbo
akademi, där en doktorand i filosofi är verksam, som är knuten till Centrum för
praktisk kunskap.
Alla tre ämnena medverkar i den obligatoriska vetenskapsteorikursen på forskarskolan
BEEGS. Ämnena samverkar därtill om regelbundna doktorandkurser som ges i varje
termin i seminarieform i samarbete med Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Här
deltar områdets forskare som lärare tillsammans med kollegor från KTH och inbjudna
internationella gästföreläsare. Hittills har getts forskarutbildningskurser på teman som
t.ex. “Kulturteknologier” (HT07), “Konst och vetenskap” (VT08), “Visuell kultur”
(HT08) och “Fenomenologi, teknologi och medier” (HT09).
Inom medie- och kommunikationsvetenskap är Johan Fornäs utanför Södertörns
högskola bihandledare åt en doktorand (litteratur/Göteborgs universitet) och har
dessförinnan handlett 21 doktorander (varav 13 som bihandledare) och en licentiat till
disputation/examen (vid MKV/Stockholms universitet, Tema K/Linköpings universitet,
Tema Q/Linköpings universitet, musikvetenskap/Stockholms universitet,
historia/Malmö högskola, ekonomisk historia/Stockholms universitet, socialt
arbete/Göteborgs universitet och litteratur/Lunds universitet). Därtill har han
organiserat 15 forskarkurser i främst MKV och kulturstudier, samt varit studierektor
för forskarutbildningen vid Tema Q/Linköpings universitet. Göran Bolin har handlett en
doktorand till disputation (Lars Lundgren, SU 2008), och handleder för närvarande fem
doktorander (varav tre inom forskarskolan BEEGS). Han har lett två
forskarutbildningskurser. Cecilia von Feilitzen har varit biträdande handledare till en
doktorand som disputerat, lagt upp och organiserat tre tvärvetenskapliga
forskarutbildningskurser vid Stockholms universitet samt varit studierektor för dessa.
Staffan Ericson är för närvarande huvudhandledare för en doktorand på Södertörns
högskola (Anne Kaun), och bihandledare för tre (Stockholms universitet och
Södertörns högskola).
Kritisk kulturteori
23
Inom filosofin är Hans Ruin huvudhandledare för två doktorander vid Stockholms
universitet, därtill bihandledare till en doktorand vid Uppsala universitet, samt en
doktorand vid Helsingfors universitet. Han har som huvudhandledare handlett en
doktorand till disputation vid Stockholms universitet, och som bihandledare ytterligare
en vid Stockholm och en vid Uppsala universitet. Fredrika Spindler bihandleder en
doktorand vid Kungliga Tekniska Högskolan. Marcia Sá Cavalcante Schuback har
handlett en doktorand till disputation vid universitetet i Rio de Janeiro och är
bihandledare för två doktorander vid Uppsala universitet. Sven Olov Wallenstein har
bihandlett två doktorander på Kungliga Tekniska Högskolan.
Inom ämnet estetik har kollegiet god erfarenhet av forskarhandledning och
forskarutbildning. Sara Danius har handlett en doktorand fram till disputation
(huvudhandledare för Katherina Dodou, engelsk litteratur, Uppsala universitet,
disputation 2009). Hon handleder för närvarande fem doktorander (huvudhandledare
för Anna Watz, brittisk litteratur/Uppsala universitet, bihandledare för fyra (tysk
litteratur/Uppsala universitet, litteraturvetenskap/Uppsala universitet, 2 doktorander
vid estetiska forskarskolan/Stockholms universitet). Danius har även utvecklat och
hållit kurser på forskarutbildningsnivå vid Uppsala universitet samt vid University of
Michigan. Cecilia Sjöholm har lett två doktorander fram till disputation som
bihandledare (filosofi/Uppsala universitet och DePaul University, USA). Sjöholm har
också utvecklat och hållit kurser på doktorandnivå vid DePaul University i Chicago,
samt vid University of Minnesota. Stefan Jonsson är huvudhandledare åt en doktorand
vid Konstfack i Stockholm. Aris Fioretos har utvecklat och hållit kurser på
forskarutbildningsnivå vid Johns Hopkins University, USA; Rutgers – the State
University of New Jersey, USA; samt Freie Universität Berlin, Tyskland. Samtliga fast
anställda lärare har omfattande erfarenhet av handledning på magister- och c-nivå.
Även vid de tre övriga ämnena inom miljön finns en omfattande erfarenhet av
handledning och forskarutbildning utanför Södertörns högskola.
Inom ämnet litteraturvetenskap har Ebba Witt Brattström varit huvudhandledare för
Kristina Fjelkestam, litteraturvetenskap, Stockholms universitet (disputation 2002);
Renata Ingbrant, BEEGS, Södertörns högskola/slaviska språk, Stockholms universitet
(disputation 15 september 2007); samt Theres Kesslers licentiatavhandling ”Ironie und
Illusion. Untersuchungen zur Prosa Sophie von Knorrings” (litteraturvetenskap,
Stockholms universitet 1997). Hon handleder för närvarande Cecilia JohnseliusTheodoru, idéhistoria, Stockholms universitet; Cecilia Annell, BEEGS, Södertörns
högskola/litteraturvetenskap, Stockholms universitet. Ola Holmgren är
huvudhandledare för Henriette Cederlöf och Marcus Huss, båda BEEGS, Södertörns
högskola/litteraturvetenskap, Stockholms universitet.
Inom ämnet konstvetenskap har kollegiet gedigen erfarenhet av handledning på
grund- och avancerad (magister)nivå. Alla lärare/forskare har varit opponenter på
slutseminarier och fakultetsopponenter. Charlotte Bydler har varit bihandledare för två
doktorander vid Stockholms universitet. Charlotta Bydler och Dan Karlholm har även
inlett ett projekt som kommer att involvera forskarhandledning med Universitetet i
Tromsö, Norge.
Inom ämnet genusvetenskap var professor Teresa Kulawik tidigare huvudhandledare
för Anna Leijon, Tema Genus/Linköpings universitet. Kulawik harockså varit
bihandledare för Silke Neunsinger, Uppsala Universitet; samt för Sofia Norling,
statsvetenskap, Tema T/ Linköpings Universitet. Professor Ulla Manns var
huvudhandledare för en doktorand i idéhistoria vid Stockholms universitet (Emma
Isaksson, disputerade 2007) och bihandledare åt tre doktorander i idéhistoria (Jenny
Leontine Olsson, Stockholms universitet, Nadezda Petrusenko, Stockholms
universitet/BEEGS), respektive Genusstudier vid Göteborgs universitet (Kerstin
Alnebratt disputerade 2009). FD Ulrika Dahl har varit bihandledare åt en doktorand vid
Tema Genus vid Linköpings universitet (disputation 2008). På regelbunden och
mångårig basis är professor Lena Lennerhed, idéhistoria, knuten till ämnet där hon
bland annat ansvarar för de fristående kurserna inom området sexualitet. Hon har
tidigare varit huvudhandledare åt en doktorand i historia (Christina Jansson, Nationella
forskarskolan i historia/Södertörns högskola, disputation 2008), samt är handledare
för doktoranden Elin Gardeström, idéhistoria Södertörns högskola. Ämnet
Genusvetenskap har idag ett avtal om doktorander med Tema Genus vid Linköpings
Kritisk kulturteori
24
universitet (professor Nina Lykke), samt avtal om utbyte på masternivå med Central
European University i Budapest och Utrecht University i Nederländerna.
Seminarieverksamhet
Doktoranderna har också deltagit aktivt tillsammans med de seniora forskarna i
ämnenas högre seminarier, forskardagar och av ämnena och forskargrupperna
anordnade konferenser och symposier. Området driver sedan ett antal år livaktiga
högre seminarier.
Filosofin och medie- och kommunikationsvetenskapen har en väletablerad
seminarieverksamhet på avancerad nivå, liksom estetiken, som driver högre
seminarium i samarbete med konstvetenskapen. Verksamheten fungerar som ett
vetenskapligt forum, där doktorander, lärare, forskare, inbjudna föreläsare och
internationella gäster ventilerar aktuella problemställningar. Även här märks det
livaktiga samarbetet mellan ämnena, i form av gemensamma inbjudningar,
gemensamt arrangerade workshops, områdesövergripande föreläsningsteman med
mera.
Forskningsverksamhet
Områdets forskare kan åberopa hög vetenskaplig kompetens, stark internationell
förankring och omfattande publikationsverksamhet på en rad olika språk. Forskningen
utgör en betydande del av verksamheterna inom området, och forskarna har varit
framgångsrika vad gäller att attrahera forskningsmedel i konkurrens från Riksbankens
Jubileumsfond, Vetenskapsrådet och Östersjöstiftelsen. Sammantaget kan denna
forskning beskrivas i termer av fem olika teman, vilka vart och ett samlar ett flertal
både individuella och kollektiva projekt.
Kultur och teknik
Ett första tema utgörs av fokus på relationen mellan Kultur och teknik. Den redan
nämnda infrastrukturella områdessatsningen “Kulturteknik/teknikkultur” har varit ett
sätt att konsolidera denna forskning som rymmer projekt som “Teknik, livsvärld,
nihilism” (Östersjöstiftelsen), “Digitala mediekulturer” (Östersjöstiftelsen) och “Value
and the media: An inquiry into the production and consumption of value in media
industries” (Vetenskapsrådet 2008-2010). Till dessa projekt drivna av seniorforskare
ska också kopplas vissa doktorandprojekt. Inom ramen för projektet ”Digitala
mediekulturer” skriver Peter Jakobsson (antagen 2007) om diskurser kring fildelning
och upphovsrätt/immaterialrätt, och i nära anslutning till samma tematik skriver
BEEGS-doktoranden i MKV Fredrik Stiernstedt en avhandling om konstruktioner av
publikvaran i det digitala medielandskapet.
Tradition och minne
Ett andra tematiskt fält utgörs av filosofisk teoribildning kring Tradition och minne. Ett
forskningsprojekt var “Traditionen som utopi” (Östersjöstiftelsen 2000-2002), som
resulterade i flera antologier. Ett annat var “Det egna och det främmande: om
bildningstankens utveckling och aktualitet” (Vetenskapsrådet 2003-2006), som
framför allt kretsade kring bildningsbegreppet, som ett sätt att spegla formandet av en
historisk subjektivitet. Inom detta fält har även finansierats projektdoktorander
(Bornemark). Från 2010 drivs det stora forskningsprogrammet “Tid minne,
representation” (Riksbankens Jubileumsfond), som inbegriper 12 olika ämnen och
forskare från samtliga universitet i Sverige, men som leds av Hans Ruin vid
filosofiämnet.
Medier och rumslighet
Ett tredje tema utgörs av Medier och rumslighet, där projekt som “Skiftande
medielandskap” (Östersjöstiftelsen 2002-2006) och “Mediernas hus – ett projekt om
arkitektur, medier och maktens centralisering” (Ericson, Mattsson, Riegert, Wallenstein
& Åker, Östersjöstiftelsen 2007-2009) kan räknas som representativa. Båda erbjöd
finansierings- och publikationsmöjligheter för flera av områdets doktorander
(Lundgren, Bengtsson, Stiernstedt, Jakobsson); det sistnämnda var uppbyggt i ett
ämnesövergripande samarbete mellan MKV och filosofi. Hit hör även Stina Bengtssons
projekt ”Virtuell vardag” (Vetenskapsrådet 2010-2012).
Identitetstransformationer
Ett fjärde tema rör Identitetstransformationer, med flera olika forskningsriktningar. I
Kritisk kulturteori
25
“Signifying Europe: European Symbols and Identities in Transition” samordnar Johan
Fornäs ett nätverk med drygt trettio forskare i åtta europeiska länder, där medel för
närvarande söks från EU:s sjunde ramprogram, men där pilotstudier redan genomförts
och pågår. Till temat hör också Anders Bartoneks avhandling om Adorno och det ickeidentiska som en politisk och utopisk kategori, liksom Cecilia von Feilitzens projekt om
”Mediernas betydelse för demokrati och identitet” (Östersjöstiftelsen 2007-2009) och
Kristina Riegerts ”Media and European Identity” (Vetenskapsrådet 2008-2009).
Estetikens förvandlingar
Ett femte, sista tema kan benämnas Estetikens förvandlingar, såväl inom de
traditionella konsterna som i den medierade populärkulturen. Dit hör bl.a. projekten
“Översättbarhet: estetik och det offentliga rummets förvandling i globaliseringens tid”
(KK-stiftelsen); “Art (without) Spaces: Identities of Internet Art in Germany, Lithuania
and Sweden” (Östersjöstiftelsen 2007-2009), ”Contemporary (Post)modernity?
Canonization Processes of Advanced Art in Germany and Sweden” (Östersjöstiftelsen
2010-2012), ”Art and the Passing Present: Contemporary Art in Time” (Riksbankens
Jubileumsfond 2010-2015); ”Aisthesis: Sinnlighetens återkomst” (Sjöholm,
Östersjöstiftelsen 2009-2011); ”Translatability; aesthetics and the transformation of
the public sphere in an era of globalization” (Sjöholm, KK-Stiftelsen 2009-2010); samt
Sara Danius nyligen avslutade Vetenskapsrådsfinansierat projekt om 1800talsrealismen och det synligas litteraturhistoria. En doktorand i MKV, Linus Andersson,
är verksam i detta fält med forskning om avantgarde och television.
Publiceringsverksamhet
En viktig del av forskningen utgörs av forskarnas publiceringsverksamhet. Utöver de
högskolegemensamma skriftserier som publiceras av högskolan, finns tre serier
knutna till området Kritisk kulturteori: Mediestudier vid Södertörns högskola (12
publikationer), Södertörn Philosophical Studies (6 publikationer) samt Södertörn
Studies in Practical Knowledge (3 publikationer).
Nedan följer en förteckning över de externfinansierade forskningsprojekt som haft sin
bas vid områdets tre ämnen.
Projekt med bas i medie- och kommunikationsvetenskap:
I nedanstående förteckning listas endast de projekt som är förlagda till Södertörns
högskola och leds av personal i eller med anknytning till MKV. Utöver dessa har
forskarkollegiets medlemmar deltagit i en rad projekt vid andra lärosäten och/eller
med projektledare utanför högskolan.
•
Media Societies Around the Baltic Sea (Östersjöstiftelsen 1999-2003).
Projektet lett av Jan Ekecrantz och historikern och docenten i journalistik Tom
Olsson, tillsammans med Patrik Åker, Kristina Riegert.
•
Bingolotto: Konsumtion, nya mediegenrer och tittaridentiteter (Riksbankens
Jubileumsfond, 1999-2001). Projektet lett av Göran Bolin, med Michael
Forsman och Karin Lövgren.
•
Skiftande medielandskap (Östersjöstiftelsen, 2002-2006). Projektet lett av
Göran Bolin, tillsammans med Stina Bengtsson, Staffan Ericson, Heike Graf,
Lars Lundgren, Cecilia von Feilitzen, Peter Petrov och Patrik Åker.
•
Menschen, Medien, Metropolen (Östersjöstiftelsen 1998-2002). Projektet lett
av Bernt Henningsen, tillsammans med bl.a. Heike Graf.
•
Mångfaldslinjer: Journalistisk produktion ur ett mångkulturellt perspektiv i
Stockholm och Berlin (Östersjöstiftelsen 2007-2009). Projektet lett av Heike
Graf, övriga medarbetare Jan Inge Jönhill (sociologi) och Gunilla Hultén
(journalistik).
•
Nätverk för ungdomskulturforskning (Forskningsrådet för arbete och social
välfärd, FAS, 2000-2005). Göran Bolin ledde detta nätverksprojekt som
samlade ett 40-tal forskare over hela Sverige och med hemvist i ett flertal
discipliner inom samhällsvetenskap och humaniora.
•
Offentlighet, journalistik och genteknologi (Östersjöstiftelsen, 2005-2007).
Anna Maria Jönssons delprojekt inom projektet Vetenskap, politik och
offentlighet i Östersjöområdet, lett av Teresa Kulawik.
•
Medieförändring och kulturell offentlighet (Östersjöstiftelsen, 2006). Projektet
lett av Göran Bolin tillsammans med en assistent.
•
Digitala mediekulturer. Publiker, livsstilar och generationer i den digitala
kommunikationens tidsålder (Östersjöstiftelsen, 2007-2009). Projektet lett av
Kritisk kulturteori
26
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Göran Bolin, tillsammans med Anna Maria Jönsson och doktoranden Peter
Jakobsson.
Mediernas hus – ett projekt om arkitektur, medier och maktens centralisering
(Östersjöstiftelsen, 2007-2009). Projektet lett av Staffan Ericson och Patrik
Åker, tillsammans med Kristina Riegert, Sven-Olof Wallenstein (filosofi) och
Helena Mattson (arkitektur).
Värdeskapande i medierna. Produktion och konsumtion av värde inom
medieindustrin (Vetenskapsrådet, 2007-2009). Göran Bolin leder och utför
detta projekt.
India as a Global Superpower: An Anthropological Study of Future Visions,
(Riksbankens Jubileumsfond, 2007-2010), Per Ståhlberg leder och genomför
detta projekt.
Black Impulse: The Stockholm Reception of Josephine Baker and Paul
Robeson. Ylva Habel, forskarassistent finaniserad av Vetenskapsrådet (20062010), placerad på Södertörn fr. o.m. 2010.
Media and European Identity: National or Regional Media Perceptions of the
USA, (Vetenskapsrådet, 2008-2009): Kristina Riegert leder detta projekt med
deltagare också från statsvetenskap vid Stockholms universitet och Göteborgs
universitet.
Mediernas betydelse för demokrati och identitet (Östersjöstiftelsen, 20072009). Projektet lett av Cecilia von Feilitzen tillsammans med Peter Petrov och
Sofia Johansson samt medverkande vid Universitetet i St Petersburg.
Media, Communication, and the Social Performance of Environmentalism:
Comparing Ecological Collectives on Two Sides of the Baltic Sea
(Östersjöstiftelsen 2010-2012). Projektet lett av Heike Graf, med Madeleine
Hurd (historia) och Robert Hamrén (genusvetenskap).
Medier i konvergens (Stiftelsen Etermedierna i Sverige, 2009-2011). Göran
Bolin är projektledare i detta projekt tillsammans med forskarna Gunnar
Nygren, journalistik SH, Edward Humphreys, juridik Högskolan i Jönköping,
och Lars Nord, MKV Mittuniversitetet.
Virtuell vardag (Vetenskapsrådet 2010-2012). Stina Bengtsson leder och
genomför detta projekt.
Public Discourse and Environmental Risks (Östersjöstiftelsen, 2010-2012).
Anna Maria Jönsson leder detta projekt, som även innefattar Linda Soneryd,
Misse Wester och Henrik Ifflander.
Publiker i mediekonvergensens tid. Mediegenerationer i Estland och Sverige
(Östersjöstiftelsen, 2010-2012). Göran Bolin leder detta projekt som även
innefattar doktoranden Signe Opermann.
Televisionens tider (Riksbankens Jubileumsfond, 2010-2012). Staffan Ericson
leder detta projekt, som även innefattar Amanda Lagerkvist (MKV) och Paul
Achter (retorik, University of Richmond)
Teknikkultur/kulturteknik (Östersjöstiftelsen, 2007-2009). Infrastrukturellt
stöd med Göran Bolin som huvudsökande i nära samarbete med medforskarna
Hans Ruin och Marcia Sá Cavalcante Schuback (filosofi), Fredrik Svenaeus
(praktisk kunskap), Cecilia Sjöholm och Sara Danius (estetik), Dan Karlholm
(konstvetenskap), Lisa Öberg (historia), Cecilia von Feilitzen, Staffan Ericson
(MKV), Leif Dahlberg (medieteknik KTH).
Staffan Ericson deltar i det av Riksbankens Jubileumsfond finansierade
forskningsprogrammet Tid, minne, representation, med bas inom filosofi (se
nedan).
Projekt med bas i filosofi:
•
•
•
•
Traditionen som utopi (Östersjöstiftelsen 2000-2002). Hans Ruin, Cecilia
Sjöholm och Marcia Sá Cavalcante Schuback.
Det främmande i det egna. Om bildningsbegreppets förvandlingar,
(Vetenskapsrådet 2003-2005). Marcia Sá Cavalcante Schuback, Hans Ruin
och Jonna Bornemark.
Estetik och Politik hos Nietzsche och Arendt (Östersjöstiftelsen 2004-2006)
Cecilia Sjöholm och Fredrika Spindler.
Teknik, Livsvärld, Nihilism (Östersjöstiftelsen 2007-2009) Hans Ruin, Irina
Sandomirskaja, Mats Rosengren, Fredrika Spindler, Cecilia Sjöholm och Sven
Olov Wallenstein.
Kritisk kulturteori
27
•
•
Fenomenologi och religion (Axel och Margaret Ax:son Jonssons stiftelse 20092011) Hans Ruin m.fl.
Tid, minne, representation – om historiemedvetandets förvandlingar,
(Riksbankens Jubileumsfonds programanslag 2010-2015) Hans Ruin med cirka
25 forskare från sex lärosäten.
Projekt med bas i estetik:
•
•
•
•
•
Translatability. Aesthetics and the transformation of the public sphere in an
era of globalization, 2010-2012, Cecilia Sjöholm, samverkansprojekt med
Bonniers konsthall och Albert Bonniers förlag, KK-Stiftelsen.
Sinnlighetens återkomst. Att undersöka aisthesis (Östersjöstiftelsen 20092011) Sara Danius, Cecilia Sjöholm, Sven-Olov Wallenstein.
Maskulinitetens estetik: modernitetens medborgare i 1800-talets
Östersjöregion (Östersjöstiftelsen 2007-2009), Kristina Fjelkestam och Claudia
Lindén.
Den blå tvålen (Vetenskapsrådet 2005-2008) Sara Danius.
Den oöverskådliga konsten. Hannah Arendts och Friedrich Nietzsches
nytänkande av estetik och politik (Östersjöstiftelsen 2004-2008) Cecilia
Sjöholm, Fredrika Spindler
Även de tre andra ämnen som medverkar inom området har genomfört en rad
relevanta externfinansierade forskningsprojekt, varav de viktigaste förtecknas
nedan.
Projekt med bas i de tre övriga ämnena
Litteraturvetenskap:
•
•
•
•
Den “Nya kvinnan” mellan två sekelskiften (1900-2000). Genusdialoger i ett
interkulturellt perspektiv. Tyskland – Norden – Polen (Östersjöstiftelsen, 20022004) Ebba Witt-Brattström.
Cultural Feminism! The Interaction between Culture and Activism in the New
Women’s Liberation Movement in Sweden and West Germany
(Östersjöstiftelsen 2009-2011) Ebba Witt-Brattström.
Det svenska språkets och den svenska exilens betydelse för den estetiska
förnyelsen i Peter Weiss’ bidrag till 1900-talets modernism (Östersjöstiftelsen
2010-2012) Ola Holmgren.
An investigation of historicizing as a method in gender theory and research in
Sweden, 2010-2015, Claudia Lindéns delprojekt inom det av Riksbankens
Jubileumsfond finansierade programmet: “Tid, minne, representation”, lett av
Hans Ruin (se ovan).
Konstvetenskap:
•
•
•
•
•
•
Art (without) Spaces: Identities of Internet Art in Lithuania, Germany and
Sweden (Östersjöstiftelsen 2007-2009) Charlotte Bydler, Dan Karlholm och
Håkan Nilsson.
Arkitektur, bild och information: samverkan och kulturell identitet
(Planeringsbidrag från Östersjöstiftelsen 2009) Håkan Nilsson och Tor
Lindstrand, KTH.
Contemporary (Post)modernity? Canonization Processes of Advanced Art in
Germany and Sweden 1977-2007 (Östersjöstiftelsen 2010-2012) Dan
Karlholm.
Art and the Passing Present: Contemporary Art in Time, 2010-2015, Dan
Karlholm som en av 26 forskare i det av Riksbankens Jubileumsfond
finansierade forskningsprogrammet Tid, minne, representation, med bas inom
filosofi (se ovan).
Dan Karlholm och Charlotte Bydler deltar sedan 2009 i ett forskningsprojekt
om Samisk kunst vid Universitetet i Tromsö, Norge.
Vid sidan av sitt visstidsförordnande vid Konstvetenskapen, Södertörns
högskola, arbetar FK Cecilia Strandroth på ett projekt om bilreklam, finansierat
av Ridderstads stiftelse för historisk grafisk forskning, slutredovisas 2010.
Kritisk kulturteori
28
Genusvetenskap:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Femme as Figuration: Rethinking (Queer) Femininities (Riksbankens
Jubileumsfond 2008) Ulrika Dahl.
Translating and Constructing Gender Studies in the Nordic Region, 1975-2005,
slutrapporteras 2010 till Östersjöstiftelsen, med delstudierna Ulrika Dahl: “A
Joint Canon? Transitions and Translations in Nordic Women’s and Gender
studies 1990-2005”; Ulla Manns samt professor Marianne Liljeström vid Turku
Universitet i Finland.
Genteknologi som demokratiproblem – kan deliberation vara lösningen?
Biopolitik i Polen, Sverige och Tyskland, Vetenskapsrådet 2002-2007, Teresa
Kulawik.
Vetenskap, politik och offentlighet i Östersjöområdet, Östersjöstiftelsen 20052008, Teresa Kulawik.
Så skapas en forskare – Assimilering och interaktion i forskarhandledning (RFH
slutrapporterat 2004) Ulla Manns med docent Catherine Dahlström
(Stockholms unviersitet), FD Birgitta Sandström (Lärarhögskolan), FK Andreas
Johansson (Södertörns högskola), Johan Kummeneje (Stockholms universitet)
samt Helena Rehn (Lärarhögskolan).
The Construction of Nordic Women´s Studies, 1975-1990 (Östersjöstiftelsen
slutrapporteras 2010). Projekt lett av Ulla Manns med Ulrika Dahl och
professor Marianne Liljeström, Åbo universitet.
Alexandras musa: Identitet och historieskrivning i ett feministiskt
sammanhang ( planeringsbidrag från Östersjöstiftelsen 2005) Ulla Manns.
Fredrika Bremer som intellektuell (planeringsbidrag från Östersjöstiftelesn
2005), Ulla Manns.
Östersjöar (planeringsbidrag från Östersjöstiftelsen 2009) Ulla Manns med
professor Hans Ruin, professor Irina Sandomirskaja och docent Marcia Sà
Cavalcante Schuback.
Ulrika Dahl medverkar också i projektet Thought as Action, 2008-2010, lett av
professor Ellen Mortensen, Universitetet i Bergen, Norges Forskningsråd, med
forskare i Norge, Nederländerna, USA och Sverige.
Teresa Kulawik ingår även i FEMCIT: Gendered Citizenship in Multicultural
Europe: the Impact of the Contemporary Women’s Movements, start 2007; EU
Integrated Project.
Ulla Manns medverkar i det av Riksbankens Jubileumsfond finansierade
forskningsprogrammet Tid, minne, representation, lett av Hans Ruin (se ovan).
Internationalisering
Kollegiet har en påfallande internationell prägel. Flera forskare är disputerade vid
utländska lärosäten, däribland Universidade Federal do Rio de Janeiro (IFCS/UFRJ) i
Brasilien; Duke University i USA; Université Paul Valéry i Frankrike; universitetet i
Nijmegen i Holland; University of Westminster. Flera av forskarna har tillbringat längre
perioder vid utländska lärosäten som doktorander, postdoc-forskare och/eller
gästprofessorer (se vidare bilaga D med cv för handledare).
Tilläggas bör att filosofiämnet har ett formaliserat lärarutbyte med Pontifícia
Universidade Católica do Rio de Janeiro (PUC-RJ), universitetet i Greifswald, samt La
Sapienza-universitetet i Rom; estetiken har lärarutbyte med Estetiska forskarskolan i
Köpenhamn samt med universitetet i Nijmegen; medie- och kommunikationsvetenskap
samarbetar med University of Richmond i USA, School of Media, Arts and Design vid
University of Westminster, Institut für Medien, Kommunikation und Information,
Universität Bremen, samt Centre for Cultural Research vid University of Western
Sydney. Till kollegiets internationella meriter hör också ett stort antal monografier
utgivna vid ansedda utländska förlag (se bilaga D).
Kollegiets forskare har internationella uppdrag för akademiska institutioner som
European Science Foundation, Humboldtuniversitetet i Berlin och liknande, samt sitter
med i advisory/editorial boards för en rad vetenskapliga tidskrifter inom det
kulturvetenskapliga området. Forskarna är vidare anlitade som utvärderare och
bedömare för Högskoleverket, samt för utländska forskningsråd (Norges
forskningsråd, Finlands Akademi, Deutsche Forschungsgemeinschaft, Economic and
Social Research Council i Storbritannien, European Science Foundation m.fl.).
Kritisk kulturteori
29
Områdets forskare deltar flitigt i internationella konferenser, både som inbjudna
föredragshållare och som ordinarie delegater. Doktoranderna uppmuntras också starkt
att presentera sin pågående forskning internationellt, och medel för detta finns avsatt
vid forskarskolan BEEGS.
Vidden av områdets internationella nätverk framgår även av att området gemensamt
eller ämnena var för sig stått som värd för en rad internationella gästföreläsare,
gästprofessorer, samt internationellt inriktade vetenskapliga konferenser och
symposier, där de viktigaste förtecknas nedan.
MKV – konferenser:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
2000 Television mellan hög och låg kultur, skandinavisk konferens 8-10 sept.,
med bl.a. Espen Ytreberg, Oslo, Arnt Maasö, Oslo, Anne Jerslev, Köpenhamn,
Leif Ove Larsen, Bergen, Wenche Mühliesen, Oslo, Staffan Ericson, Göran
Bolin, Stina Bengtsson, Anna Edin, Södertörn.
2003 Media Landscapes Workshop, internationell workshop 2-4 maj, med bl.a.
Marju Lauristin, Peeter Vihalemm, Triin Vihalemm, Margit Keller, Veronika
Kalmus (Estland), Anja Herzog (Tyskland), Jan Ekecrantz (Stockholms
universitet) samt forskare från MKV Södertörns högskola.
2004 Media Events/Public Events, workshop med Daniel Dayan, CNRS, Paris,
Frankrike, Kristina Riegert, Heike Graf och Staffan Ericson, Södertörns
högskola, 26 maj.
2004 Media, Migration, and Society, Nordisk konferens vid Södertörns
högskola, 16-17 april.
2004 Television Realities: Sports, Politics, Narration, workshop med
huvudtalarna Annette Hill, Westminster University, UK, Bo Reimer, Malmö
University, Stina Bengtsson och Göran Bolin, 7 december.
2005 Media and citizenship. An international workshop on media, civic agency
and democracy, huvudtalare Nick Couldry, London School of Economics,
Storbritannien, Peter Dahlgren, Lunds universitet, Ingegerd Rydin, Högskolan I
Halmstad, 17-18 maj.
2005 On Mediated Centres, med Nick Couldry, Goldsmiths’ College, University
of London, Storbritannien; Staffan Ericson, Patrik Åker och Helena Matsson
från Södertörns högskola, 7 november.
2005 Personliga medier, workshop med Terje Rasmussen, Universitetet i Oslo,
Heike Graf, Jenny Sundén, Linus Andersson m.fl. från Södertörns högskola, 8
december.
2006 The 9th Nordic Youth Research Information Symposium (NYRIS IV),
internationell konferens med 250 deltagare och huvudtalarna Sonia
Livingstone, London School of Economics, Storbritannien; Ove Sernhede,
Göteborgs universitet, Carles Feixa, University of Lleida, Spanien, 12-14
januari.
2007 Convergence, Participation, and Multi-platform Ideologies: Media Houses
and their Interiors symposium med Espen Ytreberg, Oslo universitet, Joke
Hermes, InHolland University, Staffan Ericson, Linus Andersson m.fl. från
Södertörns högskola, 16 oktober.
2008 The Critical Audience Workshop, med huvudtalarna Lothar Mikos,
Tyskland, Geoffrey Baym, USA, Göran Bolin, Heike Graf och Peter Jakobsson
från Södertörns högskola, 7 oktober.
2009 Generational Change in the Media World, med bl.a. Marju Laruristin,
Peeter Vihalemm, Margit Keller, Veronika Kalmus, m.fl. estniska forskare
tillsammans med MKV-kollegiet, 16-18 april.
2009 Cultural Technologies Symposium, i samarbete med Nobelmuseet, med
ett 40-tal deltagare, bl.a. William Uricchio, Jostein Gripsrud, Sandra Braman,
Toby Miller, Anette Hill, Eric Rothenbuhler, Nancy Baym, Lisa Parks, Stig
Hjarvard, John Ellis m.fl., 19-20 oktober.
MKV – gästande forskare:
•
•
•
•
Daniel Dayan, CNRS, Paris, Frankrike
Toby Miller, New York University, USA
Annette Hill, Westminster University, Storbritannien
Wolfgang Kleinwächter, Universität Leipzig, Tyskland
Kritisk kulturteori
30
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Peter Bajomi-Lázár, Ungern
Margit Keller, Tartu University, Estland
Marju Lauristin, Tartu University, Estland
Peeter Vihalemm, Tartu University, Estland
Triin Vihalemm, Tartu University, Estland
Gestur Gudmundsson, Reykjavik University, Island
Terje Rasmussen, Universitet i Oslo, Norge
David Muggleton, University College Chichester, Storbritannien
Jostein Gripsrud, University of Bergen, Norge
Siegfried J Schmidt, Tyskland
Nick Couldry, LSE/Goldsmiths’ College, London, Storbritannien
Barry King, Auckland Institute of Technology, Australien
John Hartley, Queensland Institute of Technology, Australien
Benjamin Peters, Columbia University, USA
Paul Achter, University of Richmond, USA
Georgina Born, Cambridge University, Storbritannien
Sonia Livingstone, London School of Economics, Storbritannien
Sandra Braman, University of Wisconsin-Milwaukee, USA
Filosofi – konferenser:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
2000 Minisymposium med Jacques Derrida. Finansierat av Östersjöstiftelsen.
Arrangör: Hans Ruin och Marcia Sá Cavalcante Schuback.
2001 Herakleitos och den filosofiska traditionen. Symposium finansierat av
Riksbankens Jubileumsfond. Huvudtalare: bl.a. John Sallis och Andrew
Benjamin. Arrangör Hans Ruin.
2002 Filosofi och Religion. Konferens inom nordiskt sällskap för filosofi.
Finansierat av Wennergrenstiftelsen, Östersjöstiftelsen. Huvudtalare bl.a.
Eugenio Trias. Arrangör Hans Ruin och Marcia Sá Cavalcante Schuback.
2002 Thought and Historicity, symposium. Huvudtalare bl.a. Simon Critchley.
Arrangör: Marcia Sà Cavalcante Schuback och Hans Ruin. Finansierat av
Östersjöstiftelsen.
2004 Årskonferens för Nordiskt sällskap för fenomenologi. Huvudtalare bl.a.
Francoise Dastur. Finansierat av Östersjöstiftelsen. Arrangör Hans Ruin och
Marcia Sá Cavalcante Schuback.
2005 Medborgerlig bildning, medarrangör av internationell konferens.
Huvudtalare Martha Nussbaum. Hans Ruin och Marcia Sà Cavalcante Schuback
talare.
2006 Kosmopolis, konferens. Huvudtalare bl.a. Peter Kemp. Arrangör Rebecka
Lettevall och Hans Ruin. Finansierat av Östersjöstiftelsen.
2006 Aesthetics and Politics, konferens. Huvudtalare bl.a. Jacques Ranciere.
Arrangör: Fredrika Spindler och Cecilia Sjöholm. Finansierat av
Östersjöstiftelsen.
2007 Phenomenology of Eroticism, internationell forskarkurs. Huvudtalare bl.a.
Francoise Dastur. Arrangör Marcia Sà Cavalcante Schuback. Finansierat av
Östersjöstiftelsen.
2007 Bildning och makt, minisymposium. Arrangör: Marcia Sá Cavalcante
Schuback. Finansierat av Vetenskapsrådet.
2008 Symposium om Fenomenologi och religion. Finansierat av Axel och
Margaret Ax:son Jonssons stiftelse. Arrangör Hans Ruin, Marcia Sà Cavalcante
Schuback och Jonna Bornemark. Huvudtalare bl.a. Lazlo Tengeli, Morny Joy.
2008 Translating Hegel, internationellt symposium. Huvudtalare bl.a. Robert
Pippin och Walter Jäeschke. Huvudarrangör Sven-Olov Wallenstein. Finansierat
av Goethe institutet, m.fl.
2008 En annan humaniora – en annan tid, internationellt symposium om
humanioras framtid. Huvudtalare Simon Critchley och Pawel Markowski.
Finansierat av Östersjöstiftelsen. Arrangörer från filosofiämnet: Hans Ruin och
Marcia Sà Cavalcante Schuback.
2009 Foucault och biopolitik, konferens. Arrangör Sven Olov Wallenstein.
Finansierat av Östersjöstiftelsen. Huvudtalare bl.a. Johanna Oksala.
2010 The Ambiguity of the Sacred, konferens. Arrangör Hans Ruin och Jonna
Bornemark. Finansierat av Axel och Margaret Ax:son Jonssons stiftelse.
Kritisk kulturteori
31
Filosofi – gästande forskare:
•
•
•
•
•
•
•
•
Renaud Barbaras, CNRS, Paris
Jean Francois Courtine, CNRS, Paris
Jacques Derrida, Paris
Hubert Dreyfus, University of California, Berkeley, USA
Sara Heinämaa, Helsingfors universitet, Finland
James Risser, Seattle University, USA
Richard Rorty, Stanford University, USA
Dan Zahavi, Köpenhamns universitet, Danmark
Estetik – konferenser:
•
•
•
•
•
•
•
•
2006 Aesthetics and Politics, Law and Literature (i samverkan med filosofi; se
ovan). Huvudtalare bl.a. Jacques Ranciere. Arrangör: Fredrika Spindler och
Cecilia Sjöholm. Finansierat av Östersjöstiftelsen
2007 Hannah Arendt – Critical Encounters. Huvudtalare: Agnes Hellner,
Richard Bernstein, Johann P. Arnason, Barbara Hahn, m. fl. Medarrangör: Sara
Danius. Finansiär: Riksbankens Jubileumsfond, Vetenskapsrådet, tyska
ambassaden m. fl.
2007 Architecture, Consumption and the Welfare State: Perspectives on
Swedish Modernism. Huvudtalare: Reinhold Martin, Francesco DelCo, Joan
Ockman, Penny Sparks, Yvonne Hirdman, m fl. Arrangör: Sven Olof
Wallenstein & Helena Mattsson. Finansiär: Vetenskapsrådet, Framtidens kultur,
Arkitekturmuseet.
2008 Ludvig Holberg-symposiet i Bergen. Till Fredric Jamesons ära, 2008 års
Holbergpristagare. Internationellt symposium. Huvudtalare: Perry Anderson,
Astrid Söderbergh Widding, m. fl. Medarrangör: Sara Danius. Finansiär:
Holbergstiftelsen.
2009 The Politics of Life: Michel Foucault and the Biopolitics of Modernity
(Internationell konferens om Michel Foucault, i samverkan med filosofi, se
ovan). Medarrangör: Sven-Olov Wallenstein. Finansiär: Östersjöstiftelsen.
2009 Estetikens aktualitet. Huvudtalare: Frederik Tygstrup, Kjersti Bale,
Christoph Menke, m fl. Arrangör: Sara Danius, Cecilia Sjöholm, Åsa Arketeg.
Finansiär: Östersjöstiftelsen.
2009 Codex and Code: Aesthetics, Politics, and History, internationell
litteraturvetenskaplig konferens (NorLit) i Stockholm, Huvudtalare: Andrea
Polaschegg, Patricia Lombardo, m.fl. Medarrangör: Sara Danius.
Finansiär:Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond, m. fl.
2009: Svar på frågan: Vad var det postmoderna? Huvudtalare: Hans Ruin, Dan
Karlholm, Sara Danius, mfl . Symposium i samarbete med tidskriften SITE och
Milliken Galleri
Estetik – gästande forskare:
•
•
•
•
•
•
Judith Butler, Berkeley, USA
Hent de Vries & Paola Marrati, Johns Hopkins University, USA
Peter Osborne & Stella Sandford, Middlesex University, Storbritannien
Jacques Ranciere
Ewa Ziarek, SUNY at Buffalo, USA
Philippe van Haute, University of Nijmegen, Holland
Östersjö- och Östeuropaprofil
Kritisk kulturteori utgör på flera sätt ett naturligt inslag i högskolans Östersjö- och
Östeuropaprofil. Området har genom sina många Östersjöstiftelsefinansierade
forskningsprojekt en naturlig koppling till Östersjö- och Östeuropafrågor, vilket
befruktar undervisningen på alla nivåer.
Området har också sedan flera år tillbaka ett utvecklat samarbete med högskolans
Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning, the Centre for Baltic and East
European Studies (CBEES) och med forskarskolan BEEGS.
Kritisk kulturteori
32
”Kulturteori” är ett av CBEES tre prioriterade forskningsteman. Temat arrangerar
regelbundet seminarier, workshops och konferenser för högskolans forskare. En av
områdets professorer (Göran Bolin) var under en period forskningsledare vid CBEES.
Han ansvarade då bland annat för den obligatoriska introduktionskursen för nyantagna
doktorander, vilket gjort att banden mellan området och forskarskolan ytterligare
stärkts. BEEGS ger också en kurs i vetenskapsfilosofi i samarbete med ämnet filosofi,
vilken följs av de flesta av forskarskolans doktorander.
En av forskarna i MKV (Stina Bengtsson) har för närvarande en tvåårig
postdoktorstjänst vid CBEES, och en av CBEES professorer – Irina Sandomirskaja,
professor i Cultural Studies – har deltagit i områdets projekt, konferenser och övriga
aktiviteter.
Genom CBEES finns även ett formaliserat nätverk tillsammans med Aleksanteri
Institute i Helsinfors, och Norsk Utenrikspolitisk Institutt (NUPI) som flera av områdets
forskare är verksamma inom. Nätverket har bl.a. arrangerat doktorandutbyten,
sommarforskarskolor och nätverksansökningar. 2007 arrangerade nätverket en
nordisk-baltisk forskarutbildningskurs i Tallinn, som flera av Södertörns doktorander
deltog i.
Ett forskningssamarbete finns upparbetat mellan MKV och Institute of Journalism and
Communication vid universitetet i Tartu sedan sent 1990-tal, med regelbundna
arrangemang av workshops och seminarier, samt samarbeten kring
materialinsamlingar för svensk-estniska komparativa studier. Filosofiämnet är en aktiv
part i ett nätverk av baltiska universitet, koordinerat av Helsingfors universitet, som
utvecklat en tvåårig masterutbildning i etik och politisk filosofi. Det finns också
samarbete med Centrum för humanistiska studier i Krakow samt med Europeiska
humanistiska universitetet i Vilnius.
Jämställdhetsaspekter
Områdets könssammansättning är välbalanserad. Bland de sexton handledarna finns
lika många kvinnor som män, bland de sexton doktoranderna finns nio män och sju
kvinnor. Södertörns högskola eftersträvar att tillvarata de kvaliteter som en jämn
könsfördelning, etnisk och kulturell mångfald tillför verksamheten. Detta innebär att
jämställdhetsfrågorna alltid ska finnas på dagordningen och ges betydelse i
utformandet av högskolans verksamhet, genom kontinuerliga diskussioner och
personalutbildning.
Vid högskolan finns även ett jämställdhetsråd och ett mångfaldsråd, som bägge utgör
användbara resurser på detta område. Jämställdhet (som formell norm i arbetet) och
genus (som innehållslig tematik i bl.a. vetenskaplig teoribildning) är visserligen delvis
skilda frågor, men det faktum att miljön även omfattar genusvetenskap bidrar aktivt
till att sätta såväl formella jämställdhetsfrågor som innehållsliga genusperspektiv på
dagordningen i den dagliga verksamheten. Ansträngningar görs bland annat för att
söka vägar bort från den dominans av manliga författare som av tradition präglar
kulturteorins kanon.
Studiesocial miljö
Högskolan har mål och riktlinjer för verksamheten för att uppnå ett gott arbetsklimat.
Det handlar till exempel om att både forskning och utbildning sker i en öppen och
välkomnande miljö. Det handlar också om att sträva efter en jämn könsfördelning
samt etnisk och kulturell mångfald, och naturligtvis att ta till vara de kvaliteter som
detta tillför verksamheten.
Grunden till detta arbete är, utöver mer de övergripande målen, högskolans
policydokument. Här är uppföljande instans personalavdelningen och
arbetsmiljökommittén. Bland policydokumenten kan nämnas handlingsplan för
tillgänglighet, policy avseende funktionshinder, riktlinjer för systematiskt
arbetsmiljöarbete, alkohol- och drogpolicy, mål och riktlinjer för handläggning av
diskriminerings- och trakasseriärenden etc. Här finns väl fungerande rutiner för
kontakter mellan prefekter och personalavdelningen för hantering av ärenden. Det
Kritisk kulturteori
33
finns även rutiner för att kommunicera uppdateringar och förändringar av dokumenten
inom organisationen.
Högskolan genomför en årlig medarbetarundersökning som efter sammanställning
redovisas på alla enheter. Denna ligger även till grund för nästkommande års
arbetsmiljöarbete, både på central och på lokal nivå. Vidare erbjuds alla nyanställda
två introduktionsdagar. Då presenteras högskolan, dess mål, organisation, ledning och
olika aspekter av att arbeta på Södertörns högskola.
De områden som söker examensrätt för doktorander framhålls också i högskolans
forskningsstrategi 2008-2011. Inom de flesta av dessa områden har högskolan, via
Östersjöstiftelsen, avsatt medel för infrastrukturell utveckling samt sjösatt ett
ambitiöst professorsprogram där fjorton av nitton nya professorer kommer att verka
inom de fyra områden som nu söker examensrättigheter. Eftersom det för såväl
högskolan centralt, som institutioner och ämnen, är en självklarhet att doktoranderna
ska finnas med i det dagliga vetenskapliga samtalet, kommer dessa satsningar att ha
stor betydelse för den miljö doktoranderna kommer att verka i. Här kan hänvisas till
de mål högskolan satt upp om att både forskning och utbildning ska ske i en öppen
och välkomnande miljö, och där de kvaliteter som olika bakgrund och erfarenheter
ger, tas till vara.
Högskolan har sedan ett antal år tillbaka ett regelverk för vilka ämnen som kvalificerar
sig att vara med i BEEGS, högskolans egen forskarskola där doktoranderna har
Östersjö- och Östeuropaforskningen som gemensam nämnare. Kriterier för att ett
ämne ska få tillgång till doktorandtjänsterna inom forskarskolan är att där ska finnas
minst en professor och minst två docenter. Dessutom ska ämnet regelbundet
genomföra högre seminarium samt tillsätta en studierektor. Dessa krav kommer att
skärpas till ”minst fyra disputerade lärare, varav minst en professor och minst två
docenter” för att ett ämne ska kvalificera sig för att ingå i ett område.
Alla projektdoktorander har hittills varit antagna på andra lärosäten under avtal med
Södertörns högskola. Dessa avtal har godkänts av Utbildnings- och
forskningsnämnden i humaniora, samhällsvetenskap och teknik, samt Utbildnings- och
forskningsnämnden för naturvetenskap, för att i möjligaste mån åstadkomma en
gemensam standard för alla doktorander. Denna uppgift kommer att övertas av
fakultetsnämnden.
Forskarutbildningens organisering
Forskarutbildningarna inom området Kritisk kulturteori specificeras närmare i bifogade
allmänna studieplaner. Forskarutbildningarna syftar som helhet till att kvalificera den
studerande för forskning och högre undervisning, men ger även en god grund för
andra möjliga arbeten i offentlig eller privat sektor där kulturteoretisk kompetens
efterfrågas: inom medierna och kultursektorn såväl som inom
forskningsadministration, kulturpolitik och andra verksamhetsområden.
Ramverk
En forskarutbildning i egen regi, med bred samverkan inom det aktuella området vid
Södertörns högskola, skulle innebära oerhörda fördelar. Först då kunde synergierna
mellan områdets ämnen låta sig exploateras fullt ut, samtidigt som varje ämne skulle
kunna utveckla sina forskarutbildningsprogram med den inriktning och de
verksamhetsformer som passar profileringen mot Kritisk kulturteori. De väl
upparbetade kontakterna med andra universitet kommer även fortsättningsvis att vara
en användbar tillgång. Även när de tidigare avtalen med andra lärosäten upphört
kommer samarbetet mellan högskolorna därför att fortsätta för att upprätthålla för att
optimera kvaliteten i forskarutbildningen.
Områdets gemensamma och ämnesspecifika forskarutbildningar kommer att inramas
av en solid administrativ ordning som ansluter till Högskoleförordningen och
Högskoleverkets övriga riktlinjer. Beslutsorganisationen för forskarutbildningen
planeras ha följande struktur, enligt riktlinjerna i dokumentet ”Förslag till riktlinjer för
forskarutbildning vid Södertörns högskola”, och som ska fastslås av en nykonstituerad
fakultetsnämnd. Den centrala förvaltningen kommer att följa upp dessa beslutsrutiner.
Kritisk kulturteori
34
•
•
•
•
Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för all forskarutbildning som
bedrivs vid högskolan. Detta ansvar kan enligt Högskoleförordningen inte
delegeras, och innefattar bland annat inrättande och avvecklande av
forskarutbildningsämnen, fastställande av allmänna studieplaner, lokal
antagningsordning, antagningar med annan studiefinansiering än anställning
och utbildningsbidrag, antagning till licentiatexamen som slutmål,
tillgodoräknanden i samband med antagningar, avskiljande och
återupptagande till forskarutbildningsstudier, indragande och återtagande av
resurser för doktorand. Till nämndens ansvarsområden hör även den löpande
hanteringen av forskarutbildningsärenden, såsom kvalitetssäkring av
utlysningstexter för doktorandplatser, antagning av doktorander, godkännande
och byte av handledare, godkännande av kursplaner, fastställande och
uppföljning av individuella studieplaner och finansieringsplaner, men den typen
av uppgifter kan nämnden eventuellt komma att vilja delegera till något för
ändamålet särskilt inrättat arbetsutskott. Det kan också visa sig behövas en
förslagsställande Områdesstyrelse, med motsvarande sammansättning som
nuvarande programstyrelser, ledd av en av områdets studierektorer, och med
doktorandrepresentation. Denna bereder i så fall ärenden om antagning,
koordinerar områdets forskarutbildning och lämnar förslag till beslut i frågor
rörande forskarutbildning till fakultetsnämnden.
Studierektorer för områdets forskarutbildningar leder och organiserar
verksamheterna och utgör länkar mellan respektive ämneskollegier och
fakultetsnämnden (eller områdesstyrelsen).
Handledarkollegier formeras ämnesvis av alla handledare inom varje ämne,
samt med doktorandrepresentation. De leds av respektive ämnes studierektor.
Doktorandråd inrättas enligt sedvanlig praxis, och doktorandrepresentanter
deltar i områdets övriga styrande organ samt medverkar även i
antagningsprocessen av nya doktorander.
Antagning till forskarutbildning sker vanligtvis vid fasta tillfällen under året, efter
utlysning med information om tillgängliga platser, för att trygga rättssäkerhet och
öppen konkurrens. Utlysning sker på områdets och högskolans relevanta webbplatser,
på anslagstavlor, gärna även i dagspress och/eller facktidskrifter, och som regel också
internationellt, bland annat genom att utnyttja existerande breda nätverk.
Utlysningarna behandlas normalt av fakultetsnämnden och kvalitetssäkras av
handläggare vid högskolans centrala förvaltning. Annonsering sker senast tre veckor
före sista ansökningsdag. Om en utbildningsplats är kopplad till doktorandanställning
eller utbildningsbidrag ska även dessa utlysas i annonsen. Utlysning behöver ej ske
när exempelvis den sökande har fullgod egen studiefinansiering. Ansökan om antagning till forskarutbildning ska ställas till högskolan.
Kriterierna för urval ska tydligt framgå i den allmänna studieplanen och
antagningsordningen för forskarutbildningsämnet. Antagning bereds av
fakultetsnämnden (eller områdesstyrelsen där också doktorandrepresentanter ingår)
som utifrån de urvalskriterierna och antagningsordningen rangordnar de sökande och
gör en samlad bedömning av inkomna ansökningar samt vad som framkommit i
intervjuer av de sökande och referenstagning. Fakultetsnämnden beslutar om
antagningen, efter att central handläggare kontrollerat de sökandes behörighet. Vid
urvalet tas hänsyn till (1) studentens meriter, kompetens och ambition; (2) kvaliteten
och genomförbarheten av det planerade forskningsprojektet; (3) den samlade
handledarkompetensens relevans för det planerade avhandlingsarbetet; (4)
forskningsetiska aspekter; (5) tids- och finansieringsplanen; samt (6) om doktoranden
är insatt i vad forskarutbildning vid Södertörns högskola innebär. Därtill tas hänsyn till
jämställdhetsaspekter. Vid beslut om antagning ska fakultetsnämnden även tillstyrka
den individuella studieplanen. Detta beslut kan inte överklagas, men ett avslag hindrar
dock inte att en ny ansökan om antagning inlämnas. Antagnings- och avslagsbesluten
meddelas skriftligt.
Alla forskarstuderande måste ha godtagbar studiefinansiering för hela den tid det tar
att slutföra studierna till examen. Som regel ska forskarstuderande erbjudas
anställning som doktorand, vilket i normalfallet finansieras med fakultetsmedel eller
genom externa forskningsanslag. Fakultetsnämnden (eller områdesstyrelsen) ser till
att det upprättas en finansieringsplan som täcker hela utbildningstiden innan slutligt
beslut om antagning fattas, och som beskriver forskarutbildningens finansiering termin
Kritisk kulturteori
35
för termin. Finansieringsplanen ska därefter finnas med som en bilaga till den individuella studieplanen under hela utbildningstiden. Finansieringsplanen jämte den
individuella studieplanen följs upp av fakultetsnämnden (eller dess eventuella utskott
för forskarutbildning) minst en gång per år.
För studerande med annan finansiering tecknas avtal med den finansierande parten,
och då finansieringen sker genom anställning hos annan arbetsgivare ska chef för
verksamheten tillstyrka studieplanen för att intyga att utbildningen kan ske så som
den beskrivs. Enbart i undantagsfall kan doktorander med stipendier antas, under
förutsättning att dessa kan erbjudas liknande villkor vad gäller försäkringsskydd etc.
som doktorander med doktorandtjänst. Sådana beslut fattas av fakultetsnämnden
efter noggrann prövning.
Antagning till områdets forskarutbildning kan ske antingen med doktorsexamen eller
med licentiatexamen som slutmål, men sistnämnda alternativ ska ses som
undantagsfall. Beslut om antagning till licentiatexamen fattas av fakultetsnämnden.
Ansökan från en doktorand som antagits till licentiatstudier att fortsätta till doktorsexamen ska prövas i konkurrens med andra sökanden.
I vissa fall kan forskarutbildningen pågå i fyra år med heltidsstudier, men normalt
fyller studierna (kurser och avhandlingsarbete) upp 80% av heltid medan 20% utgörs
av institutionstjänstgöring – främst undervisning och administration som bidrar till att
ytterligare stärka den forskarstuderandes allmänna akademiska kompetens – vilket i
så fall förlänger den totala doktorandtiden med ett femte år.
Forskarkurser
Innehållsligt omfattar utbildningen tre områdesgemensamma forskarutbildningskurser
vilka är obligatoriska för samtliga doktorander inom området. Utöver dessa
gemensamma kurser har varje forskarutbildningsämne ett antal ämnesspecifika
obligatoriska kurser, samt en grupp individuellt valbara kurser. Varje doktorand får
22,5hp gemensamma obligatoriska kurser, 30hp ämnesspecifika obligatoriska kurser
och 22,5hp individuellt valbara kurser, medan avhandlingsarbetet omfattar 165hp.
Kursutbudet ger övergripande breddkunskaper men också fördjupning i för
avhandlingsskrivandet centrala vetenskapliga delområden.
För varje tvåårsperiod anordnas och genomförs inom ramen för denna ansökan tre
gemensamma obligatoriska kurser, tre ämnesspecifika obligatoriska kurser i vardera
estetik, filosofi och MKV, samt en valbar kurs inom vart och ett av alla områdets sex
ämnen, alltså totalt 3 + 3x3 + 6 = 18 kurser varje tvåårsperiod. Kurserna kommer att
organiseras på skiftande vis, oftast med bred samverkan mellan forskningsområdets
ämnen. De kan med fördel ordnas av en kursansvarig seminarieledare som knyter
samman en serie inledningar av inbjudna gästföreläsare.
Introduktionskursen i Kritisk kulturteori tar sin utgångspunkt i den kritiska
kulturteorins tre grundbegrepp: kritik, kultur och teori. Kursen presenterar hur dessa
och angränsande begrepp utvecklats och använts i olika historiska epoker, geografiska
regioner och tematiska delområden, däribland estetik, filosofi och mediestudier.
Jämförelser görs mellan begreppens vandringar genom grekisk filosofi, romantikens
estetik, hos Kant och Hegel, i Frankfurtskolans kritiska teori, kulturstudiernas öppning
från Birminghamskolan till ett glokaliserat fält, och i ett urval samtida positioner.
Kursen indelas i tre avdelningar, en för varje nyckelbegrepp, och med tre underavsnitt
för varje. Så avses kursen ge en avancerad inblick i det breda
kulturforskningsområdets kärnfrågor, samt hur dess begreppsliga grundvalar
konstrueras och förhåller sig till varandra.
Kursen ”Sanning, konstruktion och subjektivitet” har redan getts sedan två år. Den ger
en bred introduktion till modern filosofisk vetenskapsteori med inriktning mot det
humanistiska fältet. Den utgår från förhållandet mellan sanning och tolkning, och
frågan om hur och i vilken mening en viss värld kan anses vara “konstruerad”. Den
diskuterar förhållandet mellan hermeneutik, vetenskapssociologi, positivism,
dekonstruktion och genealogi. Den visar hur feministisk och postkolonial
vetenskapskritik har sina rötter i en längre filosofisk tradition.
”Kritisk kulturteori: Metod” är en skräddarsydd metodkurs för forskarstuderande som
står i begrepp att skriva avhandling. Den är probleminriktad och spänner över hela det
humanistiska fältet. Syftet är att fördjupa förståelsen av centrala kulturteoretiska
Kritisk kulturteori
36
frågor, med särskild betoning på metodologi och retorik. Kursen syftar också till att
den forskarstuderande skall vidareutveckla sin förmåga att skriftligen och muntligen
behandla metodologiska spörsmål. I seminariet ingår regelbundet pm-skrivande samt
muntliga presentationer.
De övriga, ämnesspecifika obligatoriska kurserna i MKV är fyra till antalet. Kursen
”Medieteorins klassiker” (7,5hp) presenterar i föreläsningar och seminarier några av
medievetenskapens klassiker. Kursen har tidigare getts inom masterutbildningen men
anpassas här efter den högre forskarutbildningsnivån. I 7,5hp-kursen ”Samtida
riktningar i medievetenskapen” fördjupas doktorandernas kunskaper om aktuella
forskningsproblem. Som obligatorium finns ett 7,5hp-moment där doktoranden väljer
att fördjupa sig i någon av områdets metoder. Här erbjuds kursen ”Text, tolkning,
representation” som ger inblick i medievetenskapens metodverktyg, med särskilt fokus
på de möjligheter och problem som ny digital kommunikationsteknik för med sig.
De övriga obligatoriska kurserna i filosofi är uppdelade i tre moment, två 7,5hp-kurser
som på ett kritiskt aktualiserande sätt lyfter fram tematiska problem från antik och
moden tid. De beskrivna kurserna här är exempel på hur detta kan göras, kring Platon
och kring tysk idealism. Men de kan varieras till sitt konkreta innehåll. En tredje kurs
om 15hp utgör en inledning till den samtida filosofin två huvudsakliga
forskningsområden, den analytiska och den kontinentala filosofin, som tematiseras
utifrån ett på samma gång historiskt och aktualiserande sätt.
Estetikens ämnesspecifika obligatoriska kurser utgörs av fyra delkurser. ”Estetikens
traditioner 1” (7,5hp) och ”Estetikens traditioner 2” (7,5hp) ger en vidgad och
fördjupad orientering i estetikens historia från antiken till i dag. Den tredje
obligatoriska kursen, ”Estetik: Aktuella forskningsproblem” (7,5hp), ägnas fördjupade
studier inom samtida estetisk forskning och diskuterar aktuella teorier och metoder.
Den fjärde och sista obligatoriska kursen, ”Originalverk och avhandlingsarbete”
(7,5hp), ägnas studier av ett centralt verk inom det estetiska fältet som placeras i ett
större sammanhang, historiskt, socialt och/eller politiskt.
Därtill kommer fritt valbara kurser. Doktoranderna kan här i samråd med sina
handledare välja bland de kurser som ges vid Södertörns högskola men även bland
kurser som erbjuds vid andra lärosäten, såväl i Sverige som utomlands. Med
utgångspunkt i MKV-ämnet erbjuds exempelvis nu en avancerad kurs om ”Media
Philosophy and New Media Technology”, med bidrag av lärare från MKV, filosofi,
medieteknik och estetik. Tillsammans med forskare från Skolan för datavetenskap och
kommunikation vid KTH ges varje termin en kurs i seminarieform, t.ex. den nu senast
givna ”Fenomenologi, teknologi och medier” (HT09).
I den vidare ämneskretsen kommer t.ex. genusvetenskapen att arbeta fram en rad
möjliga 7,5hp-kurser som byggs in i deras framtida forskarutbildning och även öppnas
för andra ämnens doktorander inom området. Dit hör kursteman som “Kritiska
vithetsstudier”, “Femininitet ur kritiskt och historiskt perspektiv”, “Globalisering”,
“Högskolepedagogik/feministisk pedagogik”, “Kreativt akademiskt skrivande” och
“Feministisk etnografi”.
Alla doktorander som även undervisar ska ha genomgått högskolepedagogisk kurs.
Områdets forskarutbildningar kommer att se till att samtliga doktorander inom ramen
för sina individuellt valbara kurser skaffar sig goda insikter i vetenskaplig pedagogik.
Alla som efter genomgången forskarutbildning avser verka inom det svenska
högskoleväsendet ska genomgå en reguljär högskolepedagogisk kurs, medan övriga
alternativt kan välja någon passande kvalificerad kurs i vetenskaplig kommunikation,
då kommunikation med det omgivande samhället också kan ses som en viktig
vetenskapspedagogisk kompetens. Detta är ett led i en målmedveten pedagogisk
kompetensutveckling i miljön. För doktoranderna handlar det dels om att gå någon av
dessa pedagogiska kurstyper, dels om att ges möjlighet till institutionstjänstgöring
som lärare och handledare. Lärare och handledare ska samtidigt uppmuntras att
upprätthålla och vidareutveckla sina pedagogiska kompetenser genom att bland annat
själva genomgå fortbildning i högskolepedagogik och forskarhandledning. Vid
Södertörns högskola finns därtill omfattande kompetens kring praktiskt lärande, med
bland annat de kurser på avancerad nivå som ges av Centrum för praktisk kunskap,
vilket blir en värdefull resurs i det pedagogiska arbetet inom detta område.
Kritisk kulturteori
37
Seminarier
Högre seminarier utgör en viktig motor i en forskarutbildningsmiljö. Doktoranderna
förutsätts följa åtminstone en av de högre seminarieserier som ges inom området,
men har därtill tillgång till ett stort antal andra högre seminarieaktiviteter. Det finns
minst en sådan regelbunden seminarieserie vid varje ämne med egen
forskarutbildning, men även vid områdets övriga ämnen. Som redan framgått är dessa
former redan väletablerade här, men genom områdets ytterligare stärkta samverkan
bjuds alla områdets doktorander, handledare, lärare och forskare till alla de parallella
seminarieserierna. Det tillkommer då också varje termin 1-2 samarrangerade
seminarier för hela området, med gemensamt ansvar för de samverkande ämnena. Ett
av dem hålls vanligen i form av en heldagsworkshop kring en aktuell tematik som
svetsar samman området: det kan röra sig såväl om innehållsliga och samhälleliga
nyckelfrågor som metodologiska, etiska eller forskningspolitiska teman med relevans
för kritisk kulturteori. Där presenteras aktuell forskning av doktorander, handledare
och forskare inom de aktuella ämnena.
Forskningsanknuten handledning
Handledarkollegierna tar kollektivt ansvar för handledningen av varje doktorand, med
stöd av de beslutande organen som nämns ovan. Som framgår av förslagen till
allmänna studieplaner för de tre ämnen som initialt söker forskarutbildningsrättigheter
tilldelas varje antagen doktorand i samråd med doktoranden själv minst två
handledare, varav en huvudhandledare. Det ska finnas smidiga rutiner för att byta
handledare om det behövs för att säkra avhandlingsarbetets fullföljande och kvalitet.
Utrymmet för total handledningstid utgör vid Södertörns högskola i normalfallet
maximalt 480 klocktimmar för hela studieperioden (320 klocktimmar/doktorand för
huvudhandledare och 160 för biträdande handledare); finns ytterligare handledare
omfördelas samma totala timantal motsvarande. Detta lär för varje doktorand
motsvara en handledarinsats om 7-7,5% av heltid (normalt fördelat på cirka 5% för
huvudhandledaren och 2-3% för bihandledaren). Samtliga handledare är docenter eller
professorer och har såväl vetenskaplig som pedagogisk kompetens; varje handledare
ska ha genomgått forskarhandledningsutbildning eller bedömts ha motsvarande
kompetens. Minst en av varje doktorands handledare bör vara anställd vid Södertörns
högskola (i normalfallet huvudhandledaren), om inga synnerliga skäl finns för ett
undantag.
Handledarna är också aktiva forskare och bidrar därigenom till att knyta in
doktoranderna i den pågående forskningen. Aktuella seniora projekt ventileras vid
högre seminarier, och kollegiets forskare söker när så är möjligt projektmedel som
även involverar doktorander. Redan vid antagningen och den initiala utformningen av
avhandlingsämnen görs ansträngningar att länka doktorandernas forskningsarbete till
pågående forskning inom området och respektive ämne. Genom utvecklandet av nya
forskarskolor i samverkan med andra lärosäten berikas denna forskningsanknytning
ytterligare.
De individuella studieplanerna (med finansieringsplaner som bilagor) utgör viktiga
arbetsinstrument för att kvalitetssäkra forskarutbildningen. Dessa planer följs årligen
upp av fakultetsnämnden, vilket förbereds av att handledarkollegiet ifråga granskar
dem för att identifiera eventuella problem som behöver lösas. Men handledarna ska
även däremellan regelbundet vid handledningstillfällena återkoppla till de individuella
studieplanerna och kontinuerligt hålla dem uppdaterade, samt via handledarkollegiet
och där så krävs fakultetsnämnden slå larm om oförutsedda förseningar eller andra
problem uppträder.
Handledarna övervakar och kvalitetssäkrar också att deras doktorander tar kurser i
rimlig takt, tar del av internationaliserande insatser (konferenser m.m.) och utgör ett
stöd för dem i deras utveckling till mogna forskare. Huvuddelen av
handledningsarbetet ägnas dock vanligtvis åt avhandlingsskrivandet. Där tänks
processen följa ett antal huvudstationer som är väl utprövade och ansluter till
vedertagen praxis, för att i vissa steg föra in en extern kvalitetssäkring genom att
använda opponenter och bedömningskommittéer.
Således presenteras vanligen inom ett år från antagningen en avhandlingsplan (eller
PM), som ventileras i det aktuella högre seminariet och efter nödvändiga revideringar
godkänns av huvudhandledaren, så att den därefter kan fungera som stöd i det
Kritisk kulturteori
38
fortsatta avhandlingsarbetet. Därefter förväntas varje doktorand lägga fram
kapitelutkast eller liknande vid minst ett par högre seminarier.
Mitt i avhandlingsprocessen hålls ett mittpunktsseminarium (eller 60%-seminarium)
där doktoranden lägger fram en större textmängd, vilket gör det möjligt att bedöma
avhandlingens helhet och utifrån en prognos ge välgrundade råd för det fortsatta
arbetet. Härvid utses en bedömningsgrupp, vanligen bestående av handledare,
opponent (arvoderad med förslagsvis tre lektorstimmar) och ytterligare en eller två
ledamöter, med rimligt jämn könsfördelning. Efter seminariet sammanträder gruppen
och samlar synpunkter för det fortsatta arbetet.
När avhandlingstexten är i princip komplett anordnas ett slutseminarium. Extern
slutseminarieopponent arvoderas som opponent för licentiatexamen (cirka 3000 kr).
Till bedömningskommittén utses en docentkompetent ledamot från det egna ämnet
och två disputerade externa ledamöter med hög kompetens på det aktuella
avhandlingsfältet. Bedömningskommittén samlar efter seminariet framkomna
synpunkter och rekommenderar hur arbetet ska slutföras.
Disputationerna följer sedan sedvanlig ordning och de rutiner som anges i
Högskoleförordningen och Södertörns högskolas eget regelverk.
Avhandlingar publiceras normalt antingen i Södertörns högskolas egna serier eller av
något etablerat förlag med kompetens för akademisk utgivning. Det rekommenderas
också att i möjligaste mån låta göra avhandlingarna elektroniskt tillgängliga med open
access. Högskolan har under hela tiden forskarutbildning bedrivits i samarbete med
andra lärosäten månat om den språkliga formen på avhandlingarna. Många av
högskolans doktorander skriver sina avhandlingar på språk som inte är deras
modersmål – främst engelska – och högskolan ombesörjer genom
publikationskommittén kvalificerad språkgranskning av avhandlingarna innan de går i
tryck.
Samverkan och internationalisering
Forskarutbildningarna kommer också att kunna erbjuda rikhaltiga och levande
kontaktytor gentemot det omgivande samhället, i förlängningen av det som redan
etablerats vid samtliga medverkande ämnen. Unga forskare kommer att kunna göra
sig hörda i den breda kulturella och politiska offentligheten (i intervjuer, artiklar,
program och webbsammanhang), men också mer riktat utveckla kontakter med mer
specifika sammanhang där kunskaper om kritisk kulturteori efterfrågas, i exempelvis
konstnärliga verksamheter och institutioner, medierna och kulturindustrin, kultur- och
forskningspolitiken, samt den breda folkbildningen. Här kommer handledarnas goda
kontakter med kulturliv och institutioner att vara en viktig resurs. Genom de många
kopplingar som redan finns till riksmedier, tidningar, television och radio erbjuds
doktoranderna möjligheter att delta i en större offentlighet.
Områdets forskarutbildningar kan dra stor nytta av de omfattande internationella
nätverk som dess forskare och handledare ingår i, i form av forskarföreningar,
nordiska eller europeiska nätverksprogram, konferensarrangemang,
tidskriftsredaktioner m.m. (se tidigare översikter över befintliga internationella
nätverksaktiviteter). Doktoranderna tilldelas i varje ämne goda rammedel (för
närvarande vanligen 50-60 tkr för varje doktorands hela doktorandperiod) för att delta
i internationella konferenser och där lägga fram och pröva resultat från sina
avhandlingsprojekt. Handledarna bistår doktoranderna att från fonder och stiftelser
(STINT, Svenska Institutet m.fl.) söka externa medel för såväl internationellt utbyte
som språkgranskning och publicering av vetenskapliga artiklar i välrenommerade
akademiska tidskrifter. Doktorander uppmuntras också att aktivt delta i de många
internationella workshopar, symposier och konferenser som kontinuerligt anordnas av
och vid Södertörns högskola. Södertörns högskola erbjuder slutligen också för
avhandlingsskrivandet språkgranskningsmedel upp till 20 tkr för varje doktorand som
inte skriver på sitt modersmål.
Anknytning till Södertörns högskolas Östersjö- och Östeuropaprofil
Inom detta forskarutbildningsområde finns resurser som härrör från många olika
forskningsråd och andra källor, men befintliga verksamheter förutsätter i hög grad
Östersjöstiftelsens stöd, ett förhållande som kommer att bestå under avsevärd tid.
Kritisk kulturteori
39
Flera av områdets doktorander är finansierade av denna stiftelse. Östersjöfrågor har
därför en given plats som ett av flera teman i miljön och berikar teoriutvecklingen. För
det första aktualiserar ett fokus på Östeuropa och den postsovjetiska situationen på
ett pregnant sätt det ökande intresse för icke-västerländska teorier, vilken
kännetecknat många kulturvetenskaper det senaste decenniet. För det andra frigör de
dynamiska samhälleliga och kulturella omvandlingarna i kölvattnet på Sovjets
upplösning krafter som på intressanta sätt skapar skillnader gentemot utvecklingen i
väst, vad gäller estetisk värdering, organisering av medie- och konstproduktion, samt
skapandet av smak- och preferensmönster hos kulturanvändare. För det tredje finns
en teoretisk tradition inom filosofi, lingvistik och semiotik som har sina rötter i den
östeuropeiska akademiska kulturen, och som det finns anledning att återvända till och
låta gå i dialog med den mer västligt orienterade teoribildning som möter de flesta
inom området.
5. HANDLEDARRESURSER
Antalet professorer och docenter inom området Kritisk kulturteori uppgår under
innevarande termin till 16. Antalet Södertörnsbaserade doktorander inom området
uppgår under innevarande termin till 16. Kollegiet har lång erfarenhet av
forskarutbildning, flera har medverkat i uppbyggnaden av forskarutbildningsmiljöer vid
andra universitet och undervisat på forskarutbildningsnivå i Sverige såväl som
utomlands. Totalt har kollegiet handlett och fört fram till disputation ca 50
doktorander. För närvarande handleds totalt ett 40-tal doktorander.
Handledarkollegiet är väl representerat i det svenska forskarsamhället, bl.a. som
ledamöter av Riksbankens Jubileumsfonds styrelse, Riksbankens Jubileumsfonds
beredningsgrupp för de estetiska vetenskaperna samt i grupp för satsning på forskning
om förmodernitet, Vetenskapsrådets ämnesråd för samhällsvetenskap och humaniora
samt ordförande för Vetenskapsrådets beredningsgrupp för de estetiska
vetenskaperna, ledamot i Vetenskapsrådets beredningsgrupp för MKV och
statsvetenskap samt för Vetenskapsrådets beredningsgrupp för historiska vetenskaper
och arkeologi (se vidare bilaga D med cv för handledare).
Handledarnas kompetensutveckling säkras och stärks genom deltagande i de
handledarkurser, andra pedagogiska kurser, forskningsetiska kurser m.m. som
anordnas vid och utanför Södertörns högskola. Aktiv karriärplanering understöds därtill
genom regelbundna utvecklingssamtal med prefekten.
Grunden till säkerställande av handledarresurserna ligger i att högskolan alltid
eftersträvat en stor andel disputerade lärare samt arbetet för att skapa goda
förutsättningar för externa projekt innehållande doktorander. Detta har högskolan
gjort genom att i möjligaste mån finansiera fjärde året för doktorander samt medverka
till med- och samfinansiering där så varit ett krav.
En ytterligare åtgärd är de professorsprogram som sjösattes 2008 och som innehåller
ett tjugotal professorer inom en rad olika områden och ämnen (varav 14 finns inom
eller i anslutning till de fyra områden högskolan nu söker examensrättigheter för
forskarutbildning inom). Här finns tid för forskning i tjänsten och ambitionen är att
flertalet av dem ska rekryteras utifrån för att på så sätt både bredda och fördjupa den
vetenskapliga kompetensen på högskolan. En viktig uppgift för dessa professorer är
naturligtvis att verka inom forskarutbildningen.
Handledarutbildning beskrivs och regleras i ”Riktlinjer…” (kap. 5). Innehållsmässigt
beskrivs handledning enligt följande:
Handledning vid Södertörns högskola ska präglas av hög kvalitet och syfta
till att ge doktorander en god utbildning.
I handledning ingår t.ex. diskussion av arbete och manus, inläsning och
diskussion av arbetstexter, textgranskning, diskussion av experiment,
planering av seminarier och disputation/licentiatseminarium. I handledning
ingår även upprättande och uppföljning av individuell studieplan.
Handledning ska ges kontinuerligt och vara behovsanpassad. Minst en gång
per termin ska handledare och doktorand tillsammans följa upp och planera
utbildningen.
Kritisk kulturteori
40
Handledning ska preciseras, både vad gäller innehåll och tid, och följs upp i den
individuella studieplanen som en gång per termin ska redovisas för fakultetsnämnden.
Riktlinjerna fastslås även följande: ”Vid Södertörns högskola ersätts handledning i
normalfallet med maximalt 480 klocktimmar för hela studieperioden (320
klocktimmar/doktorand för huvudhandledaren och 160 klocktimmar/doktorand för den
biträdande handledaren.”
I riktlinjerna fastslås även att alla ämnen med doktorander ska ha handledarkollegium
och i enlighet med HF ska högskolan naturligtvis anordna utbildning av handledare:
”Minst en av handledarna för en doktorand skall ha genomgått en sådan utbildning
eller av fakultetsnämnden bedömts ha motsvarande kompetens.”
Handledarutbildning sker vid högskolepedagogiska utvecklingsenheten (HPU) som har
det övergripande syftet att utveckla undervisningen på högskolan i anslutning till de
fastställda målen om mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning.
Enheten genomför redan idag en handledarutbildning vars syfte är att bredda och
fördjupa deltagarnas kunskap om forskarutbildning samt öka deras kompetens som
handledare. Kursen bygger på kollegial samverkan och erfarenhetsutbyte där
deltagarna lär av varandra och sina olika ämnesmässiga erfarenheter. Kursen svarar
mot högskoleförordningens krav på att en handledare ska ha genomgått erforderlig
utbildning och att lärosäten med forskarutbildning ska ordna en sådan utbildning.
Kursen vänder sig till såväl nya som erfarna doktorandhandledare.
Följande policydokument vid Södertörns högskola har relevans här:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Alkohol- och drogpolicy
Arbetsmiljöpolicy
Arbetsordning för Jämställdhetsrådet
Blankett för systematiskt arbetsmiljöarbete – riskbedömning och handlingsplan
Equal opportunities policy
Handlingsplan för tillgänglighet på Södertörns högskola 2006-2010P
Jämställdhetsplan för personal vid Södertörns högskola 2009-2011
Jämställdhetspolicy
Likabehandlingsplan för studenter vid Södertörns högskola 2009
Mer om mångfald, jämställdhet, lika rättigheter och diskriminering
Mål och riktlinjer för handläggning av diskriminerings- och trakasseriärenden
Mångfaldsplan 2006-2008
Om arbetsmiljöarbetet
Om jämställdhets- och mångfaldsarbete
Policy avseende funktionshinder och studier vid Södertörns högskola
Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete
6. EKONOMI
Finansiell bas vid Södertörns högskola
Södertörns högskola har när det gäller forskningen en stark finansiell bas. Den
sammanlagda forskningsvolymen uppgick 2009 till ca 290 miljoner kronor, fördelat på
externa bidrag och fakultetsmedel. Den största delen av de externa medlen kommer
från Östersjöstiftelsen, som alltsedan sin tillkomst har finansierat forskning,
forskarutbildning och bidragit till uppbyggnaden av en akademisk infrastruktur vid
högskolan. Östersjöstiftelsen har enligt sina stadgar till uppgift att stödja forskning och
forskarutbildning vid Södertörns högskola. Vid årsskiftet 2009/2010 uppgick värdet av
stiftelsens kapital till cirka 4,3 miljarder kronor. Enligt stadgarna får kapitalet inte
förbrukas. Endast den direkta avkastningen kan användas till stiftelsens ändamål.
Stiftelsens finansiella bas är viktig för högskolan eftersom den säkerställer en
långsiktig finansiering av forskarutbildningen.
Östersjöstiftelsen tillkom i samband med att högskolan startade. Den främsta
stödformen har hela tiden varit forskningsprojekt som, liksom hos andra finansiärer, är
ett arrangemang mellan den enskilde forskaren och Östersjöstiftelsen – d.v.s.
högskolan har ingen möjlighet att påverka vem medlen tillfaller. Östersjöstiftelsen
fungerar när det gäller projektfinansiering som ett vanligt forskningsråd (med
traditionellt review-förfarande), med undantaget att medlen som beviljas måste
Kritisk kulturteori
41
förvaltas av Södertörns högskola. Beviljandegraden för ansökningarna har under
senare år legat på ca 20 procent. Utöver projektanslagen har stiftelsen kontinuerligt
beviljat medel för planeringsbidrag, publikationsverksamhet samt resor och
konferenser. År 2000 startade högskolan med stöd från stiftelsen forskarskolan BEEGS
(The Baltic and East European Graduate School) och år 2005 forskningscentrumet
CBEES (Centre for Baltic and East European Studies) som BEEGS sedan dess sorterar
under. Sedan starten år 2000 har BEEGS antagit 59 doktorander, varav 34 har
examinerats som doktorer i samarbete med olika lärosäten, framförallt Stockholms
Universitet.
Östersjöstiftelsens medel har använts för att bygga upp en exceptionellt stark
forskning med Östersjö- och Östeuropainriktning. Stödet från Östersjöstiftelsen har
under åren 2004 till 2009 vuxit och stiftelsens stöd till pågående forskning uppgick
2009 till 205 miljoner kronor. Under 2010 finansierar stiftelsen 50 stycken treåriga
forskningsprojekt vid högskolan. Under senare år har Östersjöstiftelsen dessutom
tillskjutit medel för infrastrukturella satsningar till det som högskolan pekat ut som
varande starka forskningsprofiler, men som inte direkt har Östersjö- och
Östeuropainriktning. Ofta är det profiler där det finns en generell tematisk och
teoretisk ambition och kompetens, som indirekt bidrar till att utveckla Östersjö- och
Östeuropaforskningen.
Externa forskningsmedel uppgår år 2009 till 56 miljoner kronor. Stödet från de statliga
forskningsfinansiärerna (Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond,
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap m.fl.) under senare år legat mellan
12 och 13 miljoner kr per år. Denna summa kommer under de närmaste åren att öka,
bland annat eftersom forskargruppen under Hans Ruins ledning (kopplad till det här
aktuella området Kritisk kulturteori) av Riksbankens Jubileumsfond beviljades ett stort
programanslag om totalt 35 miljoner kronor från och med 2010. Högskolan har också
över åren haft ett betydande stöd från Stockholms Läns Landsting. Detta stöd har
minskat i omfattning i och med att delar av den naturvetenskapliga forskningen håller
på att fasas ut. Högskolans strategi är att öka andelen forskningsanslag från externa
finansiärer. Medlen för att åstadkomma detta är bl.a. utlysningar av planeringsbidrag
men också strategiska satsningar på att låta kvalificerade miljöer utveckla idéer som
kan omsättas i konkurrenskraftiga forskningsprogram.
Fakultetsmedlen har från 2004 till 2009 stigit från 19 till 28 miljoner kronor. Dessa
medel har fördelats av forsknings- och utbildningsnämnderna för humaniora,
samhällsvetenskap och teknik respektive naturvetenskap samt
lärarutbildningsnämnden. Nämnderna i sin tur har dels fördelat vidare pengarna till
institutioner och ämnen och dels gjort egna strategiska satsningar i form av utlysta
medel för meritering. Inom ämnen och institutioner har medlen använts bland annat
för högre seminarier, konferensresor samt forskningstid för lärare.
Tack vare stiftelsens medel – men också genom finansiering via externa anslag och
fakultetsmedel – har högskolan inom de områden som nu söker examensrättigheter på
forskarnivå, byggt upp en omfattande kapacitet när det gäller forskning och
forskarutbildning. Bland annat har ett tjugotal professorstjänster utlysts under de
senaste 2-3 åren, och det är tjänster som ger mycket goda möjligheter till såväl
handledning som uppbyggnad av forskning inom olika områden. Inom området Kritisk
kulturteori gäller detta den professur som på så vis tillkommit och besatts inom medieoch kommunikationsvetenskap (Johan Fornäs), medan en professur i filosofi är under
tillsättning och mycket snart tillträder.
Också på andra sätt bidrar finansieringen via stiftelsen till uppbyggnad och
förstärkning av de områden för vilka nu söks examensrättigheter. Högskolan har
kunnat avsätta särskilda medel för att stärka den akademiska basen och för att
vidareutveckla det gemensamma inom de olika kunskapsfälten: gemensamma
kollegier, kurser, handledning, seminarier, konferenser, planeringsanslag, stöd till
gemensamma projektansökningar etc. Detta komplementära stöd är på området
Kritisk kulturteori relativt omfattande, och har möjliggjort en mängd aktiviteter av
detta slag, vilket framgått av det tidigare. Dit hör bland annat det tidigare nämnda
Moa-stödet till det framträdande profilforskningsområdet ”Kulturteknik/teknikkultur”
(från ÖSS sedan 2007), vilket lett till flera ämnesöverskridande forskningsprojekt,
konferenser och seminarieserier, samt planeringsbidraget ”Östersjöar” (ÖSS 2009)
Kritisk kulturteori
42
som möjliggjorde tillkomsten av Hans Ruins m.fl. stora historieforskningsprogram (för
vilket Riksbankens Jubileumsfond beviljade stöd 2009).
Ovan redogjordes under avsnittet om forskarutbildningen för omfattningen av
handledarresurser, övriga lärare och doktorander inom området. Såväl när det gäller
handledarresurser som doktorander når området idag upp till de riktmärken som finns
angivna i anvisningarna från Högskoleverket. Redan idag finns den kreativa miljö i
form av handledarkapacitet, doktorander och akademisk infrastruktur som är
nödvändig för att kunna erbjuda en kvalificerad forskarutbildning. Därutöver avser
högskolan att skapa finansiella förutsättningar för att ytterligare säkra kvaliteten inom
de olika områdena.
Ett första sätt att göra detta på är att öka intaget av doktorander till forskarskolan
BEEGS med ytterligare en doktorand per område och år inom de områden där
rättigheter erhålls. Dessa doktorander får en Östersjö- och Östeuropainriktning, och i
praktiken innebär detta att intaget till BEEGS kommer att öka från 40 till 56
doktorander (ifall högskolan erhåller examensrättigheter för fyra områden). Varje
område får på detta sätt ett långsiktigt tillskott av fyra doktorander utöver den mängd
doktorander som finns idag. Högskolan har i detta fört ingående diskussioner med
stiftelsens ledning (ordförande och verkställande direktör), och i dessa samtal har
stiftelsen både uttryckt ett mycket starkt intresse av att högskolan erhåller
examensrättigheter och givit sitt stöd för en framtida satsning i enlighet med
ovanstående.
Ett ytterligare intag av doktorander av detta slag medför en långsiktig
resursförstärkning av forskarskolan. Södertörns högskola kommer att äska medel för
detta från stiftelsen, och stiftelsens ledning har som sagt ställt sig positiv till en sådan
satsning för att stärka Östersjö- och Östeuropainriktningen. Antingen kommer denna
satsning att kunna finansieras av en expanderande finansiell ram eller så kommer
omprioriteringar att ske inom ramen för den tilldelning som ges redan idag. Den totala
satsningen (dvs. en expansion med maximalt 16 doktorander) kommer att utgöra
knappt 5% av det totala årliga bidraget från stiftelsen till högskolan.
Det finns goda både akademiska och professionella förutsättningar för att bygga ut
forskarskolan på detta sätt. Sedan CBEES skapades har forskarmiljön påtagligt
förstärkts och utvecklats. Idag finns en aktiv och levande miljö med kvalificerade
forskare (SH-forskare och gästforskare); post-docs; seminarier och konferenser; en
tidskrift (Baltic Worlds) samt en väl fungerande administration. Forskarskolan har
nyligen utvärderats (av företaget Technopolis/Lars Geschwind) och utvärderingen visar
på hög kvalitet i verksamheten. BEEGS kan på ett professionellt sätt härbärgera
ytterligare doktorander. Med egna examensrättigheter kommer dessutom samarbete
mellan områden och ämnen vid högskolan, å ena sidan, och CBEES/BEEGS, å andra
sidan, väsentligt att underlättas.
Ett andra sätt att ytterligare säkra kvaliteten är att en viss andel av högskolans
fakultetsanslag, dvs. det anslag som högskolan självt disponerar över, kommer att
specialdestineras för rekrytering av doktorander inom de områden där rättigheter
erhålls. Analogt med det ökade intaget till forskarskolan kommer årligen inom varje
område en doktorand att rekryteras, och detta med stöd av högskolans
fakultetsanslag. Detta gör att varje område efter fyra år kommer att få ett tillskott på
ytterligare fyra doktorander.
På detta sätt kommer varje område att tillförsäkras ett tillskott av åtta doktorander,
utöver de (minst) 15 som finns där idag. En stabil forskarutbildning förutsätter en
finansiering som är tryggad över en längre period, inte enbart när det gäller
studiefinansiering utan också när det gäller handledning, kurser etc. Genom dessa
båda satsningar kan högskolan säkerställa att den i varje läge kommer att kunna se
till att såväl mängden kvalificerade handledare som mängden doktorander vid
högskolan uppfyller de riktmärken som finns för att skapa en kreativ
forskarutbildningsmiljö.
Endast tre av de tillsvidareanställda som redovisas i områdets tabeller har idag
forskning i tjänsten. De övriga 19, som alltså konkurrerar om externa
forskningsmedel, ägnar i februari 2010 i genomsnitt 59% av sin tjänst åt forskning. En
andel runt 50% har varit relativ stabil under de senaste fyra åren. Området
demonstrerar således en betryggande förmåga att erhålla forskningsmedel som även
Kritisk kulturteori
43
kan användas för att finansiera doktorandtjänster i externfinansierade
forskningsprojekt, men även genom samverkan i forskarskolor.
Preliminär kostnadskalkyl för området Kritisk kulturteori
Följande kalkyl gäller kostnader för en fullt utbyggd verksamhet med forskarutbildning
i tre ämnen om 5 år, med totalt 27 fullfinansierade doktorander (i snitt 7 för vardera
ämne). Detta är en rimlig, långsiktigt hållbar nivå, då det på området redan idag finns
19 doktorander med skiftande typer av finansiering (BEEGS/Östersjöstiftelsen samt
övriga projektfinansierade doktorander: områdets ämnen har tillsammans 16
doktorander och det finns ytterligare 3 vid de övriga ämnena som inom fem år ska ha
egna forskarutbildningar). Södertörns högskola har i samverkan med Östersjöstiftelsen
utfäst sig att därutöver tillföra 8 nya doktorander per område (4 på stiftelseanslag och
4 på fakultetsanslag). Nytillskotten tillkommer årsvis, alltså 1+1 nya doktorander år 1
o.s.v. fram tills alla 4+4 nya platser etablerats år 4-5, varför kalkylen nedan antyder
kostnadsläget år 5.
När även (något av) de tre ämnena genus-, konst- och litteraturvetenskap inleder sina
forskarutbildningar krävs ytterligare resurser på motsvarande nivå, med en
merkostnad för varje ytterligare antagen doktorand på ungefär 1/27 av den här
angivna totalnivån (alltså cirka 820 tkr per år och ny doktorand).
Kostnaderna om totalt 22,2 mkr/år vid full utbyggnad avses täckas genom en
kombination av fakultetsanslag, Östersjömedel (BEEGS) och externa projektanslag.
Kostnadsbudget för forskarutbildning i Kritisk kulturteori vid Södertörns
högskola (räknat för 27 doktorander, vilket bör uppnås senast om fem år).
Aktivitet
Beskrivning
Doktorandlöner
27 doktorander (i snitt
9 per ämne)
Doktorandexpenser
I snitt 30 000 var/år
Studierektorer
En studierektor i varje
ämne
Handledning
7,5% av heltid per
doktorand och år
Kurser
9 kurser per år
Seminarieexpenser
3 samverkande serier
= 70 träffar/år
Övriga personalkostnader
3% av direktlönerna
Arbetsplatskostnader
43 000 per heltid
Hyra
5% av direktlönerna
Overhead
60% av direktlönerna
Omfång
Summa
27 * 80% = 2160%
9 589
27 * 30
810
3 * 10% = 30%
266
7,5% * 27 = 202,5%
1 798
5% * 9 = 45%
400
Schablonbelopp
90
3% * 12 053
362
43 * 2437,5%
1 049
5% * 12 053
603
60% * 12 053
7 232
Totalt
22 197
Alla kostnader i tusen SEK.
Beräknad genomsnittlig årskostnad år 5 är 1 540 000 SEK i direktlön inkl. LKP för de
professorer och docenter som idag verkar inom området.
På doktorand- och seminarieexpenser har här för enkelhets skull inga påslag gjorts.
7. INFRASTRUKTUR
För att forskning och forskarutbildning skall kunna nå hög vetenskaplig nivå samt
genomföras effektivt krävs ett väl uppbyggt infrastrukturellt stöd, i form av dels god
Kritisk kulturteori
44
tillgång till informationsresurser och dels webbaserade och personliga tjänster. Sådana
resurser finns redan i dag vid Södertörns högskola. Dessutom arbetar högskolan
kontinuerligt med att både säkerställa den höga kvalitet som råder inom det
infrastrukturella området, och för att denna kvalitet i förlängningen också skall kunna
upprätthållas.
Biblioteks- och informationsresurser
Södertörns högskola har genom avtal tillgång till ett stort antal internationella
databaser inom flera ämnesområden som ger möjlighet för forskare/doktorander att
hålla sig uppdaterade om den senaste forskningen inom respektive område. Materialet
som indexeras i dessa databaser är utvalda av experter inom respektive
ämnesområde. Utöver detta finns också andra sökverktyg samt möjligheten att söka
elektroniska tidskrifter och böcker i fulltext. Bibliotekets webbplats erbjuder en
strukturerad ingång till dessa utvalda sökverktyg och informationsresurser uppdelade
på ämnesområden. Den direkta tillgången till original- och översiktsartiklar i
internationella tidskrifter säkras genom prenumeration på ett stort antal elektroniska
tidskrifter, totalt nästan 10 000 titlar. Ett fåtal stora förlag dominerar utgivningen och
genom att Södertörns högskola deltar i Kungliga bibliotekets centrala avtal direkt med
dessa förlag kan en stor ämnesbredd och god kvalitet erbjudas i form av vetenskapliga
tidskrifter. Utöver det har högskolan flera egna prenumerationer med fokus på
högskolans profil och på forskarnas och lärarnas behov. Genom att upphandla
tidskriftssamlingar i elektronisk form inom specifika ämnesområden och tillgodose
individuella önskemål, i form av enstaka artiklar eller som prenumerationer
kompletteras utbudet kontinuerligt.
Tillgången till monografier är viktig, speciellt inom humaniora och samhällsvetenskap.
Bibliotekets samlingar har både byggts upp med hjälp av donationer och genom en
pågående dialog mellan forskare och forskarbibliotekarier. Donationerna har säkrat ett
basutbud inom flera viktiga ämnesområden, inte minst inom högskolans profilområde
Östersjö- och Östeuropaforskning där det finns en stor samling. Utgivningen på
sistnämnda område bevakas dessutom aktivt av ett par forskarbibliotekarier med
relevanta språkkunskaper. Det som inte kan köpas in lånas in från andra bibliotek i
Sverige eller utlandet. Under senare år har högskolebiblioteket lånat ut fler böcker till
andra bibliotek än vad som lånas in, något som tydligt visar att samlingarna är väl
uppdaterade och av god kvalitet.
Bibliotekets har en webbplats som möjliggör referenssökningar i databaser och tillgång
till efterfrågat material direkt på webben. Beställt icke-elektroniskt material skickas ut
till forskarna omgående och kan dessutom lånas ut som forskarlån vilket innebär att
lånetiden inte är begränsad. Biblioteket erbjuder även introduktionskurser och
kontinuerlig support i referenshanteringsprogram som EndNote och Refworks.
Till de viktigaste ämnesdatabaserna som erbjuds inom de sökta områdena hör följande
exempel på bibliografiska databaser, fulltextdatabaser och elektroniska uppslagsverk
inom ämnena estetik, filosofi och medie- och kommunikationsvetenskap som är
tillgängliga för forskare och studenter vid Södertörns högskola genom avtal.
Södertörns högskolas tidskriftslista innehåller ett stort antal e-tidskrifter samt några
tryckta tidskrifter inom ämnena. Utöver detta köper biblioteket in tryckt och
elektroniskt material på inköpsförslag från forskare, lärare och studenter. Biblioteket
överväger alltid eget inköp framför inlån via fjärrlåneverksamheten. Inom detta
område har mycket litteratur köpts in inom filosofi med tyngdpunkten på den moderna
kontinentaleuropeiska filosofin, estetik, kulturteori, konstteori och visual art och foto i
samråd med forskarna.
NCOM
Innehåller nordisk medie- och kommunikationslitteratur. Via Statsbiblioteket/Nordicom
Danmark.
CSA bibliografiska ämnesspecifika databaser
•
ARTbibliographies – Modern
•
DDAI – Design and Applies Art
•
MLA – Modern languages, literatures, folklore, linguistics
•
Philosopher’s index
Kritisk kulturteori
45
Arts & Humanities Citation Index (Web of Science)
Bibliografisk databas som täcker drygt 1100 tidskrifter inom humaniora, utöver dessa
finns referenser till valda artiklar inom humaniora från ca 6800 vetenskapliga och
samhällsvetenskapliga tidskrifter
Dissertations & Theses
Ca 2,5 miljoner ingångar till främst doktorsavhandlingar från ca 1000 olika universitet.
Den äldsta avhandlingen är från 1637 och databasen uppdateras löpande med ca 60
000 nya poster per år. Fr.o.m. 1980 kompletteras de bibliografiska posterna med
utförliga abstrakts skrivna av författaren. Fulltext finns tillgänglig från 1997 och kan
beställas online direkt från leverantören
JSTOR
Fulltextarkiv med äldre årgångar av ca 1000 akademiska tidskrifter inom olika
ämnesområden. Från tidskriftens startår, men ej de senaste årgångarna.
Mediearkivet
Ca 300 svenska tryckta tidningar, tidskrifter och fackpress. Exempel på källor är
Aftonbladet, Dagens Industri, Svenska dagbladet och Sydsvenskan. Totalt omfattar
Mediearkivet över 10 miljoner artiklar i fulltext eller PDF och som längst tillbaka till
1987.
Muse (fulltext)
Ca 220 e-tidskrifter inom humaniora, sociologi och politik, från Johns Hopkins m.fl.
universitetsförlag i USA.
Periodicals Index online
Referenser till äldre artiklar ur drygt 4 500 tidskrifter, främst inom humaniora.
Pao – Periodicals Archive online
Drygt 300 tidskrifter i fulltext från åren 1770-1995. Ämnesinriktning: humaniora och
samhällsvetenskaper.
Presstext
Ett stort antal svenska tryckta tidningar och tidskrifter och fackpress. Exempel på
källor är: Dagens Nyheter, Expressen och Göteborgs-Posten. Går ca 10 år tillbaka i
tiden.
Spridning och synliggörande av forskningsresultat
Södertörns högskola har en väl etablerad publiceringsverksamhet, organisatoriskt
placerad inom biblioteket. En anställd disputerad forskningsredaktör samordnar
arbetet, främst med utgivningen i högskolans egna serier. De fyra största
ämnesövergripande serierna är Södertörn Academic Studies, Södertörn Doctoral
Dissertations, Research Reports och Working Papers. En publiceringskommitté med
aktiva forskare från högskolan avgör med hjälp av ett peer-review-system med
oberoende lektörer vad som bör ingå i respektive serie. Biblioteket ombesörjer även
textredigering och tryckning och böckerna säljs sedan via de gängse
bokförsäljningskanalerna. I princip allt material publiceras dessutom även i
elektroniskt i publiceringsdatabasen (DiVA), något som visat sig vara positivt för
spridningen då dokument i elektronisk form laddas ner i stor utsträckning. Detta
system är även knutet till Kungliga biblioteket och sökbart såväl i Libris som i
sökmotorer på Internet. De anställda på högskolan kan också parallellpublicera
artiklar, där upphovsrättsregleringen så medger, eller annat material i fulltext i DiVA.
Allt elektroniskt publicerat material blir tillgängligt Open Access, det vill säga fritt på
nätet.
Utöver ovan nämnda publikationsserier finns tolv serier knutna till ämnen eller
centrumbildningar. Dessa har lokala redaktionskommittéer som bedömer inkomna
manus och övervakar seriernas kvalitet. Ibland sker parallellpublicering i dessa serier
och i Södertörn Academic Studies eller Research Reports.
Ett ytterligare stöd till forskarna kopplat till spridning av forskningsresultat är
språkgranskning. Publikationskommittén ger här såväl ekonomiskt stöd som hjälp med
att finna renommerade och kompetenta språkgranskare för dem som vill publicera sig
på språk som inte är ens modersmål (i de flesta fall engelska).
Kritisk kulturteori
46
Forskare kan i dag presentera sig själva och sin forskning på högskolans webbplats. En
publikationsdatabas där all högskolans forskning samlas är också under uppbyggnad.
Forskningen inom denna databas kommer också att få stor spridning eftersom den
ingår i det system som är sökbart via Libris nya nationella SwePub-tjänst för svenska
lärosätens forskning. Under 2008 gavs kursen “Hur man blir publicerad” under tre
halvdagar och vände sig till högskolans personal. Bland föreläsarna fanns svenska och
internationella förläggare och editors som diskuterade urval av manus, bearbetning av
manus, Open Access-frågor och vad man som forskare kan göra för att öka sina
möjligheter att bli publicerad i önskad skrift. Det finns ett stort intresse för dessa
frågor bland doktoranderna och forskarna och kursen kommer att utvecklas vidare och
genomföras igen.
I dag sköter respektive huvudlärosäte doktorsavhandlingarnas elektroniska
publicering. Detta är en tjänst som också Södertörns högskola kan erbjuda sina
doktorander eftersom det redan nu finns full kapacitet och systemstöd för att publicera
samtliga doktoranders avhandlingar samt att genomföra elektronisk spikning.
Doktorander vid högskolan har redan i dagsläget möjlighet att genomföra en informell
spikningsceremoni vid högskolan efter den formella spikningen vid huvudlärosätet. Vid
detta tillfälle i biblioteket har doktoranden även en chans att hålla en
populärvetenskaplig föreläsning om sitt avhandlingsarbete. Dessa sammankomster är
öppna för alla intresserade och har visat sig vara mycket populära och kan naturligtvis
utvecklas till en formell spikningceremoni.
Exemplet forskarskolan BEEGS
Ett gott samarbete finns redan mellan bibliotekarier och lärare inom de olika områdena
rörande studenters kritiska sökning av litteratur och information – en väl inarbetad
modell som kan utvecklas ytterligare och appliceras på avhandlingsskrivandet. På
doktorandnivå finns i dag också möjlighet att få individuell handledning av
specialiserade bibliotekarier genom tjänsten “Boka handledning i informationssökning”.
Denna tjänst erbjuder doktoranden vägledning att välja ut informationsresurser, att
formulera sökstrategier och sätta upp automatisk bevakning av relevant litteratur.
Inom bibliotekets verksamhet finns idag fem forskarbibliotekarier som är inriktade på
högskolans olika forskningsprojekt och forskarskolor. Två av dessa, varav en
disputerad, är knutna till CBEES och forskarskolan BEEGS med inriktning mot slaviska
och baltiska länder kring Östersjön. Eftersom högskolan i en tioårsperiod haft flertalet
doktorander på plats (t ex genom Baltic and East European Graduate School) så har
forskarbibliotekarierna redan hunnit bli väl etablerade med högskolans doktorander
som sitt speciella ansvarsområde inom handledningstjänsten. Dessa
forskarbibliotekarier är väl insatta i såväl doktorandernas villkor och förväntningar som
de informationsresurser som kan vara relevanta, nationellt såväl som internationellt.
För att upprätta kontakter mellan forskarbibliotekarier och doktorander deltar dessa
årligen i en internkonferens där bland annat information ges om bibliotekets
forskarservice. Doktoranderna erbjuds även alltid att kontakta dessa
forskarbibliotekarier för att få en skräddarsydd handledning i kritisk litteratur- och
informationssökning, inköp av forskningslitteratur och referenshantering. De båda
forskarbibliotekarierna deltar också i institutionens (CBEES) personalmöte, seminarier
och studieresor samt har deltagit i arbetet med en rad forskningsansökningar inom
CBEES.
Arbetsplatser, kommunikation och IT-infrastruktur
Idag erbjuds alla doktorander en egen arbetsplats med tillgång till dator, de
programvaror som de behöver för sin utbildning samt programvaror och webbaserade
tjänster som högskolan centralt eller via biblioteket upphandlat. Dessutom finns
möjligheten att använda speciella forskarplatser i den inspirerande miljö som tysta
läsesalen utgör i det prisbelönta biblioteket. Biblioteket inrymmer även ett utrustat
medierum för lån av forskningsmaterial såsom tv, radio och video från Kungliga
biblioteket, som numera även är Sveriges nationalarkiv för audiovisuella medier. Den
högskolepedagogiska utbildningsenheten (HPU) erbjuder tillsammans med biblioteket
kursen “IKT, informationssökning och lärande” inom kompetensutvecklingsområdet
“digital kompetens” som en möjlig kurs för doktorander att välja.
Kritisk kulturteori
47
Södertörns högskola är, som övriga universitet och högskolor i Sverige, anslutna till
Internet via Swedish University Network (SUNET). För att effektivt kunna utnyttja den
bandbredd och övriga fördelar som det nationella universitetsdatanätet erbjuder
använder högskolan höghastighetsnät även internt. Högskolans välutbyggda nät kan
transportera mycket stora mängder data och video på extremt kort tid under stabila
former, såväl till omvärlden som internt inom högskolan. Ett MedieCenter ger ITsupport och fungerar också som AV-central.
Ett webbaserat kursverktyg med en mängd olika funktioner för information,
kommunikation och samarbete används inom såväl campusbaserade utbildningar som
nätbaserade distansutbildningar på högskolan. Detta verktyg kan även användas av
forskarutbildningens kurser och som stöd i handledningen av doktorander. Enheten för
interaktivt lärande, organisatoriskt placerad inom biblioteket, erbjuder stöd till lärare
som arbetar med nätbaserad utbildning. Enheten ansvarar även för ett emötesverktyg som gör det enkelt att samarbeta, kommunicera och dela gemensamma
dokument via webben. Detta verktyg kan användas som ett komplement till fysiska
möten och lämpar sig väl för olika nätverk, nationella och internationella samarbeten
som doktorander medverkar i. Högskolan är även representerat i Nätverket för IT i
högre utbildning (ITHU). Nätverkets främsta syfte att främja och stimulera
undervisning och lärande genom användning av IT. Men också att utgöra ett forum för
erfarenhets- och kunskapsutbyte inom praktik, utvecklingsarbete och forskning.
Kritisk kulturteori
48
8. TABELLER
1. Handledarresurser inom området innevarande läsår
Anställning
Akademisk titel
(och inriktning)
Göran Bolin
Professor
Professor (MKV)
Johan Fornäs
Professor
Professor (MKV)
100
10-25%
MKV
Cecilia von Feilitzen
Professor
Professor (MKV)
100
10-25%
MKV
Staffan Ericson
Högskolelektor
Docent
(MKV)
100
5-15%
MKV
Anna Maria Jönsson
Högskolelektor
Docent
(MKV)
100
5-15%
MKV
Heike Graf
Högskolelektor
Docent
(MKV)
100
5-15%
MKV
Amanda Lagerkvist
Högskolelektor
Docentprövas*
(MKV)
100
5-15%
MKV
Hans Ruin
Professor
Professor (filosofi)
100
10-25%
Filosofi
Östersjöprofessor
Professor
Professor (filosofi)
10-25%
Filosofi
Marcia Sa Cavalcante
Schuback
Högskolelektor
Docent** (filosofi)
100
5-15%
Filosofi
Fredrika Spindler
Högskolelektor
Docent (filosofi)
100
5-15%
Filosofi
Fredrik Sveneaus
Professor
Professor (praktisk
kunskap)
Docent (filosofi)
100
5-15%
Filosofi
Namn
Anställnin
gens
omfattning (%)
vid den
sökande
högskola
n
Planerad tjänstgöring av heltid
(%) inom forskarutbildning
inom området
100
10-25%
Forskarutbildningsämne
MKV
Sara Danius
Professor
Professor (estetik)
100
10-25%
Estetik
Aris Fioretos
Högskolelektor
Docent**
(litteraturvetenskap)
50
5-15%
Estetik
Stefan Jonsson
Högskolelektor
Docent
(estetik/etniska
studier)
50
5-15%
Estetik
Cecilia Sjöholm
Professor
Professor (estetik)
100
10-25%
Estetik
Ola Holmgren
Professor
Professor
(litteraturvetenskap)
100
0-5%***
-
Ebba Witt Brattström
Professor
Professor
(litteraturvetenskap)
100 (tjl)
0-5%***
-
Dan Karlholm
Professor
Professor
(konstvetenskap)
100
0-5%***
-
Håkan Nilsson
Högskolelektor
Docent
(konstvetenskap)
50
0-5%***
-
Teresa Kulawik
Professor
Professor
(genusvetenskap)
100
0-5%***
-
Ulla Manns
Professor
Professor
(genusvetenskap)
100
0-5%***
-
Vid de tre övriga
ämnena:
* Lagerkvist docentprövas för närvarande. Påbörjar anställning 1 juli 2010.
** Sa Cavalcante Schuback och Fioretos professorsprövas för närvarande.
*** Dessa personer kan bli aktuella för undervisning på forskarutbildningskurs och/eller som
handledare för doktorand inom forskarutbildningsområdet.
Kritisk kulturteori
49
2. Övriga disputerade lärare och forskare inom området
Namn
Anställning
Akademisk titel
(och inriktning)
Anställningens
omfattning (%)
vid den sökande
högskolan
Planerad tjänstgöring av heltid (%)
inom forskarutbildning inom området
Stina Bengtsson
Högskolelektor
Ylva Habel
Högskolelektor
FD MKV
100
–
FD filmvet./MKV
100
–
Sofia Johansson
Högskolelektor
FD MKV
100
–
Lars Lundgren
Högskolelektor
FD MKV
100
–
Per Ståhlberg
Högskolelektor
FD socant./MKV
100
–
Patrik Åker
Högskolelektor
FD MKV
100
–
Charlotte Bydler
Högskolelektor
FD konstvet.
50
–
Ulrika Dahl
Högskolelektor
FD genusvet.
100
–
Sara Granath
Högskolelektor
FD litteraturvet.
50
–
Agneta RehalJohansson
Högskolelektor
FD litteraturvet.
100
–
Åsa Arketeg
Högskolelektor
FD estetik
–
Jonna Bornemark
Högskoleadj.
FD filosofi
–
Jonna Lappalainen
Högskolelektor
FD filosofi
–
Claudia Lindén
Högskolelektor
FD litteraturvet.
–
Jakob Staberg
Högskolelektor
FD/docent,
litteraturvet.
–
Vid de tre övriga
ämnena:
Visstidsanställda
(2010):
Vid de tre övriga
ämnena:
Kritisk kulturteori
50
3. Examina på forskarnivå i för ansökan relevanta
forskarutbildningsämnen avlagda av doktorander som
finansierats av högskolan
2006
2007
2008
2009
2010
Antal licentiatexamina
Antal doktorsexamina inom
forskarutbildningsämnet MKV
1
Antal doktorsexamina inom
forskarutbildningsämnet Filosofi
1
Vid de tre övriga ämnena
Antal doktorsexamina inom ämnet
litteraturvet.
1
Tabellen avser examina där doktoranden haft sin studiefinansiering från den högskola
som söker examensrätt vid tiden för examen.
Kritisk kulturteori
51
4. Antal doktorander i relevanta forskarutbildningsämnen som
innevarande läsår finansieras av högskolan
Namn**
Forskarutbildningsämne
Högskola där
doktorand är antagen
Försörjningsform*
samt omfattning vid
den sökande
högskolan (%)
Aktivitets År för
grad i
antagforskar- ning
utbildningen
(%)
Carina Guyard
MKV
Örebro universitet
Anställd 100%
80%
2008
Anne Kaun
MKV
Örebro universitet
Anställd 100%
80%
2008
Peter Jakobsson
MKV
Örebro universitet
Anställd 100%
80%
2008
Linus Andersson
MKV
Örebro universitet
Anställd 100%
80%
2006
Fredrik Stiernstedt
MKV
Örebro universitet
Anställd 100%
80%
2006
Liudmila Voronova
MKV
Örebro universitet
Anställd 100%
100%
2010
Ekaterina Kalinina
MKV
Örebro universitet
Anställd 100%
100%
2010
Signe Opermann
MKV
Örebro universitet
Anställd 100%
100%
2010
Lovisa Håkansson
filosofi
Uppsala universitet
Anställd 100%
100%
2010
Ramona Rat
filosofi
Uppsala universitet
Anställd 100%
100%
2008
Anders Bartonek
filosofi
Stockholms universitet
Anställd 100%
100%
2006
Christian Nilsson
filosofi
Stockholms universitet
Anställd 100%
100%
2006
Carl Cederberg
filosofi
Stockholms universitet
Anställd 100%***
100%
2005
Krystof Kasprzak
filosofi
Uppsala universitet
Anställd 100%
100%
2008
Björn Sjöstrand
filosofi
Uppsala universitet
Anställd 0%****
100%
2009
Gustav Strandberg
filosofi
Uppsala universitet
Anställd 100%*****
100%
2010
Cecilia Anell
litteraturvet.
Stockholms universitet
Anställd 100%
100%
2003
Markus Huss
litteraturvet.
Stockholms universitet
Anställd 100%
100%
2007
Henriette Cederlöf
litteraturvet.
Stockholms universitet
Anställd 100%
100%
2009
Vid övriga ämnena:
* Med försörjningsform avses dels olika former av anställningar, dels
utbildningsbidrag och stipendier.
** Aktiva forskarstuderande inom området för examensrätt som finansieras
av högskolan.
*** Doktorandtjänst övergår till adjunktstjänst under vt 2010; disputation ht
2010.
**** Egen försörjning (pensionär).
***** Antagen till forskarutbildningen, anställd som forskningsassistent,
övergår till doktorandtjänst inom ett år.
Kritisk kulturteori
52
Bilageförteckning
A)
Södertörns högskolas utbildnings- och forskningsstrategi
B)
Allmänna studieplaner för de tre ämnen som söker examensrätt för
forskarnivå
C)
Avtal med andra högskolor gällande forskarutbildning
D)
CV för möjliga handledare
E)
Publikationsförteckning för möjliga handledare
F)
CV för övriga disputerade lärare och forskare
G)
Publikationsförteckning för övriga lärare och forskare
H)
Förteckning över doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar
framlagda i områdets forskarutbildningsämnen de senaste fem åren av
doktorander knutna till Södertörns högskola
I)
Preliminära kursplaner för områdets och ämnenas obligatoriska kurser
J)
Förslag till riktlinjer för forskarutbildning vid Södertörns högskola
Kritisk kulturteori
Kritisk kulturteori
Forskningsoch utbildningsstrategi
för Södertörns högskola
www.sh.se
Södertörns högskola
141 89 Huddinge
Förord
Inför regeringens kommande forskningsproposition fick alla
universitet och högskolor i uppdrag att lämna underlag i form
av strategiska överväganden inför de närmaste åren. Här är
strategin för Södertörns högskola. Den lämnades till regeringen
den 21 december 2007.
Eftersom vår ambition är att högskolan hela tiden ska utvecklas
kommer vi under de närmaste åren att hålla dokumentet
”levande”. Det ska vara ett dokument att återvända till, diskutera kring och utvärdera våra beslut mot.
Vi vill arbeta för att Södertörns högskola ska fortsätta vara en
dynamisk arbetsplats där både människor, kunskap och idéer
kan mötas och utvecklas.
Huddinge, februari 2008
Ingela Josefson
Rektor
5
De fo
̈ rsta dryga tio a
̊ren vid So
̈ derto
̈ rns ho
̈ gskola har ka
̈nnetecknats av en stark expansion. Vi har utvecklat na
̈rmare
30 utbildningsprogram och bedriver omfattande forskning
och forskarutbildning. Ambitionen att bli universitet med
generell ra
̈tt att utfa
̈rda doktorsexamen har genomsyrat
verksamheten. Detta har manifesterats i en fo
̈ rsta universitetsanso
̈ kan a
̊r 2002 och en uppdaterad anso
̈ kan fyra a
̊r senare.
Ambitionen ligger fast. Vi har sa
̊va
̈l de ekonomiska som
kvalitetsma
̈ssiga fo
̈ rutsa
̈ttningarna att axla uppgiften som
ett universitet i so
̈ dra Stockholmsregionen.
Forsknings- och utbildningsstrategin är disponerad på följande sätt:
Inledningsvis resonerar vi kortfattat om visioner och strategier, delvis i relation till Resursutredningens
betänkande (Resurser för kvalitet, SOU 2007:81). Vi beskriver de tre ledord som har varit och är vägledande
för högskolan – mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning – och lyfter särskilt fram några
viktiga framtidsfrågor. Vi redogör sedan för utvecklingsmöjligheter inom forskningen och de starka forskningsprofiler som finns, och därefter för de satsningar och profileringar som görs på olika nivåer inom
utbildningen. Frågor om samarbeten med andra lärosäten, samverkan med det omgivande samhället och
internationalisering behandlas integrerat i avsnitten om forskning och utbildning.
Visioner och strategier
Mångvetenskap, mångkulturalitet och
medborgerlig bildning utgör tre centrala
begrepp för verksamheten. Ett mångvetenskapligt arbetssätt har sedan starten
varit utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränserna är viktig för
att nå en mer nyanserad kunskap om
komplexa samhälleliga fenomen, som
också kan leda fram till nya perspektiv och
problemformuleringar. Betoningen av det
mångkulturella bottnar i en övertygelse
om att mångkulturell förståelse ger en bredare och intressantare kunskap, som aktivt
kan befrämja integrationen i samhället.
Kulturmöten, kommunikation och olika
interkulturella processer är därför centrala
fält för oss. Att vi har landets högsta andel
nya studenter med utländsk bakgrund
(33%) innebär självfallet stora möjligheter
i detta avseende. Ambitionen att förena
en akademisk tradition av kritisk reflektion
med människors aktuella frågor och erfarenhet står för en strävan efter medborgerlig bildning. Det övergripande målet är att
ge studenterna goda förutsättningar att bli
självständiga och ansvarstagande medborgare. Vi vill fortsatt värna den relativa småskaligheten, med närhet mellan studenter
och lärare, för att utveckla dessa inslag i
verksamheten.
Forskningsanknuten grundutbildning
Verksamheten vid Södertörns högskola
står på en stabil vetenskaplig grund. Vi har
från början byggt upp en universitetskultur
med en hög andel disputerade lärare och
en stark koppling mellan grundutbildning
och forskning. Alltsedan starten har forskningens betydelse för grundutbildning och
kunskapsutveckling betonats. Samtliga av
våra utbildningsprogram ska vara forskningsmässigt väl förankrade. Det har bland
annat inneburit en medveten prioritering
att anställa lärare med doktorsexamen, och
andelen forskarutbildade lärare vid Södertörns högskola är därför också hög: 61%.1
Forskningsvolymen har ökat kraftigt
under den drygt tioåriga uppbyggnadsfasen. Forskning och forskarutbildning utgör
för närvarande cirka hälften av högskolans
totala omslutning, och andelen förväntas
växa. År 2008 kommer resurserna för
forskning och forskarutbildning att uppgå
till sammanlagt 325 miljoner kronor.
Ett professorsprogram stärker ytterligare
den akademiska kvaliteten. Satsningen
omfattar ett tjugotal professorstjänster riktade mot det som är våra profilerade
områden i undervisning och forskning.
Anställningarna ger generöst utrymme för
egen forskning, handledning av doktoran1 Detta är i paritet med de äldre universiteten.
Som jämförelse kan sägas att andelen vid de senast
inrättade universiteten är 40% (Karlstad och Mittuniversitetet), 41% (Växjö) och 49% (Örebro).
Allt enligt Högskoleverkets årsrapport 2007:33 R.
6
der och stärkande av forskningsprofilen.
Genom dessa satsningar kommer vi såväl
att kunna förstärka forskningsanknytningen
i våra utbildningsprogram som att ytterligare konsolidera de starka forskningsområdena. Vi räknar med att dessa nya satsningar kommer att bära frukt i verksamheten från början av 2009.2
Kvalitet i centrum
Vi välkomnar många av grundtankarna
i förslaget till det nya resursfördelningssystem som lanseras i Resursutredningens
betänkande, och vi ser positivt på ledorden om koncentration och profilering.
Södertörns högskolas huvudstrategi är att
vara ett universitet med kvalificerad forskning inom ett antal profilområden med en
relativt omfattande grundutbildning.
Volymmässigt planerar högskolan en försiktig expansion av utbildning på grundnivå och avancerad nivå under åren
2009–2012; från dagens cirka 6 000 helårsstudenter till cirka 7 500. En tredjedel
av nytillskottet förväntas inom lärarutbildningen.
2 Utlysning av tolv professorstjänster har under
december 2007 skett i företagsekonomi (två), nationalekonomi, statsvetenskap, historia, journalistik, pedagogik, medieteknik, medie- och kommunikationsvetenskap, etnologi, retorik och miljövetenskap. Under
februari 2008 avses utlysning av sju professorstjänster
att ske i Östersjö- och Östeuropaforskning (två),
samtidshistoria, religionsvetenskap, genusvetenskap,
filosofi och sociologi.
7
Södertörns högskola är inne i en process där verksamheten koncentreras och
profileras. Från att ha arbetat vid tre olika
campus, koncentreras verksamheten nu
till Flemingsberg. Fem språk har avvecklats
som enskilda ämnen, och i utbildningsprogram som innehåller dessa språk har
samarbete med Stockholms universitet
etablerats. Det pågår en diskussion om
koncentration och profilering av naturvetenskapen, bland annat mot bakgrund av
det svaga studentunderlaget. Förändringar
som dessa är nödvändiga ifall högskolan
ska kunna utnyttja sina resurser på ett
ändamålsenligt sätt. Vi vill erbjuda breda
utbildningar på alla nivåer inom de områden där vi forskningsmässigt står starka.
Det är också mot denna bakgrund som
man ska se högskolans arbete med att
utveckla distinkta forskningsprofiler.
Vi ser också positivt på utredningens
förslag om att kvalitetsfrågor i vid mening
ska få större genomslag i fördelningen av
medel till lärosätena. Högskolan har under
de senaste åren intensifierat arbetet med
att utveckla former för kvalitetssäkring av
alla relevanta processer i organisationen.
Under 2008 medverkar vi i den första
omgången av Högskoleverkets nya
granskningsomgång rörande systematisk
kvalitetssäkring.
Forskarutbildning och examinationsrätt
Den enskilt viktigaste frågan för högskolans framtida utveckling gäller examina-
tionsrätten i forskarutbildningen. Den målmedvetna strävan att koppla forskning och
utbildning till varandra gäller också här. Vi
har i samverkan med andra lärosäten
(framförallt Stockholms Universitet och
Karolinska Institutet) byggt upp en forskarutbildning inom det som är våra starka
forskningsområden. Även om det inte
märks i den officiella statistiken (eftersom
doktoranderna är inskrivna vid andra lärosäten) finns vid högskolan ett 60-tal doktorander inom humaniora och samhällsvetenskap, och cirka 40 inom de naturvetenskapliga ämnena. Doktoranderna vid
högskolan är en integrerad och mycket
viktig del av forskarmiljöerna.
Vi tvingas dock konstatera att det har
blivit allt svårare att ha doktorander i våra
forskarmiljöer. Om såväl antagning, kursutformning, huvudhandledarskap och
disputationer måste genomföras vid
lärosätet med examinationsrätt blir
konsekvenserna stora för oss. I praktiken
innebär det en risk att vi inte längre kan
ha doktorander.3 Vår huvudstrategi i denna
3 Det a
̈r inte mo
̈ jligt fo
̈r O
̈ stersjo
̈ stiftelsen att finansiera
doktorander vid andra la
̈rosa
̈ten, vilket i praktiken skulle
bli fallet om sa
̊va
̈l rekrytering, huvudhandledning som
kvalitetsgranskning (inkl. disputation) ma
̊ste ske vid
andra la
̈rosa
̈ten.
fråga är ändå att så långt möjligt söka hitta
praktiska lösningar i samverkan med
andra lärosäten. Som ett led i internationaliseringen ser vi en möjlighet att i ökad
utsträckning samverka med systermiljöer
vid andra utländska universitet. Inom alla
våra profilområden finns sådana täta samarbeten som också skulle kunna rymma
doktorander.
Vi kommer självfallet, när det blir möjligt, att ansöka om rättigheter att utfärda
examina på forskarnivå inom de ämnen
där vi har sådana förutsättningar. Vi kommer också, när sådana möjligheter yppas,
att ansöka om flera forskningsprofiler. Vi
ser framför oss att perioden 2009–2012,
som denna strategi gäller, kommer att
utgöra en ”överbryggningsperiod”, där vi
kommer att arbeta för och invänta långsiktiga besked om examinationsrätt och universitetsstatus. Ifall det inte är möjligt att
under denna period på ett rimligt sätt lösa
frågan om forskarutbildningen enligt ovan,
kan vi komma att satsa mer på forskarassistenttjänster och post doc-anställningar.
8
9
Högskolans forskning
Högskolan arbetar medvetet och framtidsinriktat för att stärka profileringen av forskningen. Den ovan nämnda professorssatsningen är ett exempel. Ett annat är skapandet av ett Centrum för Östersjö- och
Östeuropaforskning (CBEES) som ett sätt
att stärka den forskningsinriktningen.
Ytterligare ett är tilldelning av så kallade
MOA-medel som har gjort att fyra forskargrupperingar under en treårsperiod har
fått möjlighet att utveckla sina områden.4
Högskolan delar varje år ut cirka 15 planeringsbidrag som ska ge möjlighet för forskare att arbeta fram konkurrenskraftiga
ansökningar. Dessutom har tre lovande
forskargrupperingar tilldelats större planeringsanslag som ska göra det möjligt att
arbeta fram ansökningar om forskningsprogram. Högskolan ser det som utomordentligt viktigt att dessa satsningar inte
enbart ska bidra till att stärka redan etablerade inriktningar, utan att de också ska
ge möjlighet att utveckla nya spännande
forskningsområden.
Åtta områden
Efter en inventering och en intern diskus4 Sexton forskargrupper vid ho
̈ gskolan anso
̈ kte om
ett sa
̊dant MOA-sto
̈ d. Externa granskare anva
̈ndes i
bedo
̈ mningen av vilka fyra grupper som till slut skulle
fa
̊ medel. Omfattningen av MOA-sto
̈ det var i tre fall
2 miljoner kronor per a
̊r, och i ett fall 1 miljon kronor
per a
̊r. En liknande MOA-utlysning planeras fo
̈ r 2009.
sion har åtta olika områden listats där vi
bedriver forskning av hög klass. De kriterier som har använts för detta har varit:
a) att det finns ett distinkt tema som förenar forskarna; b) att området har sådan
stadga att det inte kan betraktas som ett
tidsbegränsat forskningsprogram; c) att
en större grupp av erfarna seniora och
yngre forskare arbetar tillsammans (10
forskare är ett minimum) inom området;
d) att temat rymmer flera forskningsprogram och forskningsprojekt som har genererats i konkurrens; e) att det finns en
omfattande vetenskaplig publicering; och
f) att ambitionen är att forskningsprofilen
ska utgöra en integrerad del av högskolans utbildning på grundnivå, avancerad
nivå och forskarnivå.
Vi ska kort beskriva högskolans starka
forskningsområden:
Östersjö- och Östeuropaforskning
Inom Östersjö- och Östeuropaforskning
samlas olika discipliner och olika perspektiv i syfte att nå en djupare förståelse av
omvandlingsprocesser inom detta geografiska område. Här härbärgeras en betydande del av forskningen på Södertörn i
form av såväl enskilda projekt som större
forskningsprogram. Som en samordnande
kraft finns CBEES, innefattande forskarskolan Baltic and East European Graduate
School (BEEGS). Vid CBEES finns bland
andra fem professorer, sex forskningsledare (seniora forskare), ett 40-tal doktorander. Åtta post-doc befattningar och ett
antal gästprofessorer tillkommer inom den
närmaste tvåårsperioden. Två ytterligare
professorstjänster kommer att utlysas
under början av 2008. En betydande del
av CBEES verksamhet har organiserats
kring ett antal breda teman. CBEES har
täta relationer med flera andra välrenommerade centrumbildningar i Östersjö- och
Östeuropaområdet.
Samtidshistoria
Samtidshistoria är ett andra starkt forskningsområde. Fältet domineras av
Samtidshistoriska Institutet med sin
inriktning mot modern politisk historia.
Institutet främjar och bedriver forskning,
dokumentation och undervisning i samtidens historia och är den ledande svenska
institutionen inom detta område. Ett 30tal forskare och doktorander är för närvarande knutna till verksamheten (fem professorer; ett 20-tal seniora forskare och
sju doktorander). En professorstjänst i
samtidshistoria kommer att utlysas under
början av 2008. Forskargruppen består i
första hand av historiker men anknyter
också till samtidsperspektiv i andra
discipliner, t.ex. statsvetenskap, sociologi
och ekonomiämnena. Institutet ingår
i ett europeiskt nätverk tillsammans med
andra ledande samtidshistoriska forskningsinstitut.
Institutionell förändring
i det moderna samhället
Ett tredje starkt forskningsområde handlar
om institutionell förändring i det moderna
samhället. Här finns ett stort antal projekt
och program inom sociologi, statsvetenskap, företagsekonomi, nationalekonomi,
med ett gemensamt intresse för att studera organisatoriska aspekter av det moderna samhället. Här inbegrips projekt om
politikens spänningar i det moderna
Sverige (som sker i samarbete med samtidshistorikerna), storstadsforskningen,
forskning om familjepolitik, populism, staters förändring och regeringskansliets roll.
Här finns sex professorer, 33 seniora forskare och 25 doktorander. Under perioden
kommer, som nämnts ovan, ytterligare
fem–sex professorstjänster att tillkomma
inom detta område.
Interreligiösa relationer
Ett fjärde starkt forskningsområde handlar
om interreligiösa relationer. Fältet är i
högsta grad samtidsangeläget då människor av olika religiös tillhörighet idag lever
allt mer tätt inpå varandra samtidigt som
den globala politiska utvecklingen sedan
millennieskiftet pekar på en ökad polarisering mellan olika religiösa grupper. Vid
Södertörns högskola finns den huvudsakliga kompetensen inom religionerna islam
och kristendom. Forskningsfältet profilerar
forskning om modern utveckling inom
islam och kristendom med särskilt fokus
10
på religio-politiska väckelserörelser samt
relationer religionerna emellan. Forskarna
vid Södertörn spelar en betydelsefull roll
både nationellt och internationellt; bland
annat arrangerade högskolan i april 2007
en stor internationell religionsvetenskaplig
konferens: Religion on the Borders. Inom
profilområdet kommer det under 2008
att finnas två professorer, tio seniora forskare och sex doktorander. En professorstjänst i religionsvetenskap kommer att
utlysas under början av 2008.
Genusstudier
Ett femte starkt forskningsområde är
genusstudier. Genomgående tema är
könens villkor och hur kvinnligt och manligt skapas i dåtid och nutid. Högskolan
har ett stort antal välmeriterade genusforskare inte bara i ämnet genusvetenskap
utan också i till exempel historia, idéhistoria, statsvetenskap, religionsvetenskap, sociologi, litteraturvetenskap,
svenska och etnologi. Ett stort antal forskningsprojekt finns inom området: till
exempel. genuspolitik, genusvetenskapens
framväxt i Sverige; kvinnorörelsens framväxt sam feministisk teoriutveckling. Inom
profilområdet finns tre ämnesinriktade
professorer, ett tjugotal seniora forskare
och cirka tjugo doktorander med genusvetenskaplig inriktning.
I ämnet genusvetenskap finns idag
ingen professor, men väl två docenter och
en doktorand. En professorstjänst i genus-
11
vetenskap kommer att utlysas under början av 2008.
Kritisk kulturteori och estetik
Ett sjätte starkt forskningsområde är kritisk
kulturteori och estetik. Forskningen inom
detta fält befinner sig i skärningspunkten
mellan en historiskt inriktad reflekterande
teoretisk analys och studier av det samtida. I en tät integration av forskning och
undervisning studeras estetiska, kulturella
och mediala uttryck ur kontinentalfilosofiska, samtidsarkeologiska och samtidsestetiska perspektiv. Som en röd tråd löper
reflektionen över relationen mellan teoretisk medvetenhet och estetisk, kulturell
och social praxis. Forskningsområdet samlar några av landets ledande yngre forskare och har vid sidan av finansiering från
Östersjöstiftelsen även haft en mycket stor
andel externfinansierade projekt. Inom
profilområdet finns för närvarande sex
professorer, 30 seniora forskare och 16
doktorander. En professorstjänst i filosofi
kommer att utlysas under början av 2008.
Miljövetenskap
Ett sjunde forskningsområde som är fakultetsövergripande är miljövetenskap. Här
studeras interaktionen mellan människan
och naturen i syfte att skapa förståelse
och förutsättningar för en ekologiskt hållbar social och ekonomisk utveckling.
Forskningen kombinerar samhällvetenskapliga och naturvetenskapliga angrepps-
sätt och metoder för att nå en fördjupad
empirisk kunskap och teoretisk förståelse
om miljöproblemens orsaker, omfång och
hantering. Inom profilområdet finns en
professor, 18 seniora forskare och 15
doktorander. En professorstjänst i miljövetenskap har utlysts i december 2007.
Här finns också forskarskolan Environmental Sciences and Development
Graduate School.
Biovetenskap
Ett åttonde starkt forskningsområde är biovetenskap. Här finns överlappande tematiska forskningsinriktningar som tillsammans överbryggar gränserna, dels mellan
kemi och biologi, dels mellan de laborativa disciplinerna inom biologi och biologins mer fältorienterade discipliner. Ett
forskningsprogram i funktionsgenomik studerar hur informationen i arvsmassan
översätts till biologisk funktion med hjälp
av ett antal modellorganismer (samarbete
med Karolinska Institutet). Molekylär ekologi utgör ett annat starkt forskningsprogram som dels använder molekylärbiologiska metoder för att kartlägga förändringar i naturliga populationer och dels studerar de molekylära mekanismerna som
leder till utvecklingen av biologiskt diversitet i naturen. Inom profilområdet finns nio
professorer, 16 seniora forskare och 38
doktorander. Här finns också en forskarskola Molecular and Biological Sciences
Graduate School.
Forskning och kvalitet
Dessa forskningsprofiler utgör avgränsbara, sammanhållna forskarmiljöer där det
finns ett bärande gemensamt forskningsintresse. Samtidigt är de tillräckligt vida för
att det ska vara möjliga att göra kontinuerliga anpassningar inom de olika miljöerna.
Det måste också finnas en dynamik som
gör det möjligt att ”öppna” gränserna och
vidga perspektiven. Som vi ser det måste
de starka forskningsområdena kunna förändras, bland annat beroende av hur
framgångsrika forskarna är i att etablera
nya grupperingar och konkurrera om
externa medel. Vissa profiler kan försvinna
och andra komma till. Profileringen måste
kombineras med procedurer som stimulerar en dynamisk utveckling av forskningen.
Det finns också exempel på utomordentligt kvalificerad forskning vid högskolan
som ligger utanför de utpekade fälten;
antingen för att de utgör relativa smala
områden eller för att det inte finns en tillräckligt stor grupp forskare.
Kvaliteten i forskningen säkras på sedvanligt vis i och med att grupperna är
med och konkurrerar om externa forskningsmedel och publicerar sig nationellt
och internationellt. Inom ovan angivna
starka forskningsområden finns omfattande internationella forskarkontakter. Högskolan har t.ex. genom CBEES omfattande
samarbete med flera andra framstående
forskarcentra i Östersjö- och Östeuropaområdet och ett flertal samarbeten med
12
lärosäten i Sydafrika finansierade via
STINT och Sida. Omfattande samverkan
sker mellan forskarmiljöer vid högskolan
och miljöer vid andra lärosäten. Ett exempel på detta är samarbetet med SLU inom
det Mistra-finansierade forskningsprogrammet PlantComMistra, för vilket högskolan
är programvärd. Kontakterna med KI och
KTH är nära och ett nytt samarbete håller
på att byggas upp i Centrum för teknik,
medicin och hälsa (CTMH), där Södertörns högskola avser att samverka med KI,
KTH och Stockholms läns landsting. Det
kan ses som ett exempel på att högskolan
är en viktig medaktör i ett regionalt, nationellt och internationellt kunskaps- och
innovationssystem.
För närvarande genomförs också en
särskild satsning för att stimulera forskningssamverkan med externa aktörer. Vi
kommer under en treårsperiod att utlysa
planerings- och utvecklingsbidrag som syftar till en ökad samverkan mellan forskare
inom högskolan och organisationer, myndigheter eller företag i vår omvärld. Bidraget kan användas till att utveckla en
13
redan befintlig idé kring forskningssamverkan, alternativt till att planera för ett framtida samarbete. Det finns också möjlighet
att erhålla stöd i form av ”matchning”, som
innebär att viss forskarkompetens paras
ihop med lämpliga aktörer i omvärlden.
Det kommer framöver att ställas stora
krav på högskolan (liksom på alla lärosäten) i forskningsstrategiska frågor, t.ex. när
det gäller att överväga på vilka sätt som
utvecklingen av starka forskarmiljöer främjas bäst. Vi ser framför oss att mer än
hälften av högskolans omsättning kommer
att gälla forskning. De ökande kraven från
forskningsråd och andra på strategiska
överväganden, medfinansiering etc. aktualiserar behovet av en ökad strategisk
kapacitet. Också de ökade kraven från
forskarna avseende information och stöd
i olika forskningsfrågor (utlysningar, EUfrågor, samverkan etc.) verkar i samma
riktning. Under den period som kommer
avser högskolan att bygga upp både sin
strategiska och sin administrativa kapacitet
i dessa avseenden.
Högskolans utbildning
Högskolan bedriver utbildning på tre
nivåer: grundnivå, avancerad nivå och
forskarnivå. På grundnivå har vi i dagsläget
närmare 30 program inom humaniora,
samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap som leder fram till filosofie eller ekonomie kandidatexamen. Därutöver har vi
ett mindre antal program som ger lärarexamen. Karaktäristiskt för programmen
på grundnivå är att de inrymmer såväl
ämnes- som fakultetsövergripande perspektiv. Många program har även, vid
sidan av ingående ämnen, kurser om
minst 30 högskolepoäng som är specialdesignade så att aktuella samhällsfrågor
och vetenskapliga problem belyses utifrån
olika disciplinära perspektiv. Två nyckelord
är ämnesdjup och ämnesbredd. Programmen ska ge gedigna ämneskunskaper,
med obligatoriska B- och C-uppsatser,
men även bredare samhällsrelevanta
insikter (till exempel om genusfrågor)
som gör ämneskunskaperna tillämpbara
i större sammanhang.
Utbildning för arbetsliv
Vår lärarutbildning med interkulturell profil
är ett belysande exempel på ämnesintegrationen vid högskolan. Vi har ingen särskild institution för anställda vid lärarutbildningen och inga anställda som enbart arbetar där. Organiseringen av verksamheten sker inom några högskoleöver-
gripande program som beställer kurser
och undervisning av institutionerna. Det
innebär dels att alla kurser utvecklas över
traditionella ämnesgränser, dels att studenterna genom hela utbildningen möter
disputerade och ämneskompetenta lärare.
Högskolan utfärdar för närvarande
endast en yrkesexamen – efter genomgången lärarutbildning. En grundtanke
med övriga utbildningsprogram är dock att
de också ska ha en tydlig arbetslivsorientering. De har samtliga en uttalad inriktning mot nischer i en samtida och framtida arbetsmarknad, där vi har anledning att
förutsätta att det finns behov av akademiskt utbildade medarbetare. Senare års
studier på nationell nivå av studenters faktiska etablering på arbetsmarknaden visar
att Södertörns högskola lyckats förhållandevis bra med denna strategi, inte minst
med tanke på att vi är ett av landets yngsta lärosäten med ett tämligen okänt varumärke hos både presumtiva studenter
och arbetsgivare.5
Våra egna uppföljningar (Resultat från
studerandeenkäten 2006. Södertörns
högskola, 2007) redovisar samma gene5 I en studie gjord av Svenskt Na
̈ringsliv visades exempelvis att va
̊ra ekonomistuderande inom tre ma
̊nader
efter avslutade studier har en ho
̈ gre grad av etablering
pa
̊ arbetsmarknaden a
̈n motsvarande studenter vid
Stockholms universitet. Andelen med kvalificerat och
relevant arbete a
̈r ocksa
̊ ho
̈ gre (Akademi eller verklighet? Svenskt Na
̈ringsliv, mars 2007).
14
rella tendens. Samtidigt efterlyser många
studenter en starkare och tydligare koppling mellan studierna och ett framtida
yrkesliv. De vill, enkelt uttryck, under studietiden få fler konkreta intryck av tänkbara och realistiska arbetsområden. Det
enda tydliga undantaget är lärarutbildningen, som innehåller ett mer omfattande
inslag av verksamhetsförlagda studier.
Humaniora och samhällsvetenskap är
dominerande områden vid högskolan, och
här har arbetslivskontakter generellt haft
en undanskymd position i kurser och program. Vi ser därför en konkret utmaning i
att under perioden 2009–2012 verka för
betydande förändring i det avseendet.
Praktik i utbildningen
Den process som inletts under den
senaste treårsperioden, med ett ökat
inslag av praktikkurser i programutbildningarna, kommer att intensifieras. Målet
är att högskolan 2012 kan erbjuda praktikinslag i samtliga utbildningsprogram. Vårt
mål är också att samtliga ämnen och program under perioden utvecklar andra
arbetslivsrelaterade inslag i det ordinarie
kursutbudet. Det kan gälla till exempel
längre eller kortare inslag av arbetsförlagd
utbildning, i form av examensarbeten eller
studiebesök, gästföreläsningar av företrädare för företag, myndigheter och organisationer där det finns en potentiell efterfrågan av medarbetare med akademisk
utbildning eller gästföreläsningar av
15
tidigare Södertörnsstudenter som hunnit
etablera sig på arbetsmarknaden. Sådana
aktiviteter förekommer förvisso, men
målet är nu att de ska bli ett genomgående och frekvent inslag i all utbildning.
Initiativ i denna riktning är resurskrävande, särskilt i en uppbyggnadsfas. Högskolan kommer därför att understödja processen centralt genom att i anslutning till
samverkanskansliet satsa administrativa
resurser med särskild uppgift att samordna och underlätta konkret utbildningssamverkan mellan ämnes- och programansvariga och olika externa aktörer. I anslutning
till EU:s nya program för livslångt lärande
ska också ges ökat stöd för studenter att
beredas praktikplatser utomlands. För att
ytterligare stärka utbildningarnas konkurrenskraft på arbetsmarknaden kommer
vi att genomföra satsningar för ett ökat
externt engagemang i framför allt programmens styrelser.
Studentinflytande
En framtidsfråga som sannolikt särskilt
berör utbildningen på grundnivå gäller
effekterna av ett eventuellt slopande av
kårobligatoriet. Studentmedverkan och
studentinflytande är en av hörnstenarna
i kvalitetsutvecklingen av verksamheten,
och vi befarar att den planerade reformen
kommer att försämra möjligheterna för en
aktiv samverkan med studenterna. Utan
att invänta ett formellt beslut i frågan inleder vi därför under 2008 en mer ingåen-
de dialog med studentkåren om hur vi
som lärosäte – efter ett slopat kårobligatorium – kan vidmakthålla nära samarbetsformer med våra studenter.
Magisterexamen
Näst intill samtliga ämnen som är huvudområde på kandidatnivå har också rätt att
utfärda magisterexamen. Införandet av
den första ettåriga cykeln på avancerad
nivå har därför inte medfört några större
omställningsproblem för högskolan. De
större ämnena hade redan ersatt sina
gamla D-kurser om en termin med
magisterprogram om två terminer – och
övriga ämnen kunde utan vidare utveckla
ettåriga magisterprogram anpassade till
den nya avancerade nivån. Bland de ettåriga magisterprogrammen finns två skilda
huvudinriktningar. De flesta har en tydlig
och klar ambition att garantera studenterna behörighet till utbildning på forskarnivå
– men de har samtidigt betydande inslag
som utvecklar generiska kompetenser och
som därmed skapar goda möjligheter för
en övergång till kvalificerade arbetsuppgifter i samhällssektorn. Ett färre antal
fokuserar i än högre grad arbetslivsrelaterad kompetens, och de garanterar därför
inte möjlighet att söka forskarutbildning.
Högskolan kommer fortlöpande att
bevaka kvaliteten i utbildningarna, men vi
ser i dagsläget inte behov av några betydande förändringar av magisterutbildningarna. Frågan om anställningsbarhet har till
exempel redan fått ett tydligt genomslag
på grund av arbetet med nya utbildningsplaner i samband med Bologna-processen. Vi kommer dock att aktivt stödja det
fortlöpande arbetet med en uppgradering
av det fåtal kandidatämnen som ännu
inte har magisterexamensrätt.
Masterexamen
Det andra året inom avancerad nivå,
som leder fram till masterexamen, kräver
däremot konkreta insatser från högskolans
sida eftersom varje enskilt ämne måste
prövas för examensrätt. Givet vårt särskilda rekryteringsuppdrag, att aktivt verka för
en ökad övergång till högre studier i södra
Stockholmsregionen, har vi under hela
verksamhetsperioden ställt kvalitetsfrågorna i förgrunden. Hög akademisk kompetens samt forskningsförankrad och
arbetslivsorienterad utbildning har blivit
sammanlänkade begrepp för att göra
Södertörns högskola till ett attraktivt val för
studiemotiverade ungdomar i närregionen.
För att med trovärdighet också kunna
marknadsföra denna reella kvalitetsdimension – och uppfylla vårt uppdrag – är det
viktigt att vi har möjlighet bedriva utbildning och examinera studenter på samtliga
akademiska nivåer.
I dagsläget har vi rätt att utfärda masterexamen i ett område – miljövetenskap.
Målsättningen för perioden 2009–2012
är klar och tydlig. Åtta masteransökningar
har redan lämnats in för bedömning
16
under 2008 och under den efterföljande
treårsperioden ska samtliga nuvarande
magisterämnen genomgå prövning för rätt
att utfärda masterexamen.
Forskarutbildning
Rätten att bedriva utbildning på forskarnivå och examinera doktorer är, som redan
behandlats inledningsvis, den strategiskt
17
viktigaste frågan för högskolans framtida
utveckling. Vår huvudstrategi är att så
snart tillfälle ges ansöka om rätt att utfärda doktorsexamen i samtliga ämnen som
beviljats masterexamen. Efter en sådan
prövning bör det finns förutsättningar för
Högskoleverket att göra en positiv
bedömning av vår universitetsansökan.
Ett internationellt erkänt kunskapscentrum
med stark förankring i Södertörn
Södertörns högskola strävar efter att vara
ett internationellt erkänt kunskapscentrum
med stark regional förankring. Det regionala perspektivet är betydelsefullt. Att ungdomarna i närkommunerna (främst Botkyrka och Huddinge) är påtagligt medvetna om vår existens råder inget tvivel om.
Rekryteringsstatistiken talar här sitt tydliga
språk. Vi tar vårt uppdrag att bredda rekryteringen till högre utbildning på stort allvar. Vi strävar också efter att öka samverkan med organisationerna i den omedelbara omgivning: t.ex. Karolinska Universitetssjukhuset, rättsvårdande myndigheter
(polis, åklagarmyndighet, tingsrätt etc.),
stora och små företag i regionen, skolor
och andra offentliga verksamheter.
Det nybyggda (och prisbelönade)
biblioteket blir en naturlig samlings- och
utgångspunkt för aktiviteter som skapar
starkare sådana band. Biblioteket, som är
strategiskt beläget i gångstråket mellan
Flemingsbergs station och Karolinska
Universitetssjukhuset, är en mötesplats
inte bara för studenter och forskare. Här
får högskolan också en plattform för kontakter med en bredare allmänhet med
intresse för forskning och samhällsfrågor,
bland annat i form av populärvetenskapliga föreläsningar, presentation av aktuell
forskning, debatter och utställningar.
Vi är alltmer synliga på den nationella
arenan. Våra medarbetare finns ofta med
i mediernas rapportering om aktuella
samhällsfrågor. Vi vill också i den utåtriktade verksamheten betona högskolans
mycket starka inriktning mot forskning om
Östersjöregionen. CBEES är ett ledande
forskningsinstitut för studier av utvecklingen inom regionen, och vid högskolan
finns en bred uppsättning av forskare och
forskningsprojekt med denna inriktning.
Framtiden
Vi ser vissa tydliga utvecklingslinjer för de
närmaste åren. Forskningens andel av
verksamheten kommer att öka. Det är
viktigt att i detta sammanhang betona den
resurs som Östersjöstiftelsen utgör och
det ömsesidiga beroende som finns mel6
lan högskolan och stiftelsen. Det beror
dels på en förmodad ökad utdelningskapacitet från Östersjöstiftelsen, dels på
att forskarna vid högskolan i ökad utsträck6 Östersjöstiftelsen har till uppgift att stödja forskning
och utbildning vid Södertörns högskola. Stiftelsen har
sedan tillkomsten finansierat forskning, forskarutbildning
och bidragit till uppbyggnaden av en akademisk infrastruktur vid högskolan.
7 Ho
̈ gskolan fick exempelvis under ho
̈ sten 2007 medel
beviljade fo
̈ r tio nya projekt (eller forskaransta
̈llningar)
av Vetenskapsra
̊det inom humaniora, samha
̈llsvetenskap
och utbildningsvetenskap, vilket ja
̈mfo
̈ rt med de nya
universiteten a
̈r anma
̈rkningsva
̈rt bra.
18
ning förväntas generera forskningsmedel
7
från andra finansiärer. Därför kan vi också
räkna med att flera av våra starka forskningsmiljöer kommer att ha goda förutsättningar att etablera sig såväl nationellt
som internationellt. Forskningen kommer
härigenom att utvecklas positivt, såväl
kvalitets- som konkurrensmässigt. Detta
kommer att stärka högskolans roll som
erkänt regionalt, nationellt och internationellt kunskapscentrum.
Utbildningsprogrammen kommer att
ges en tydligare framtoning, där anställningsbarhet och forskningsförankring blir
ett sammanhållande kriterium. Vi räknar
med en fortsatt försiktig expansion av
framförallt utbildning på grundnivå, och
expansionen kommer huvudsakligen att
ske inom områden med stark forskningspotential som står i samklang med högskolans grundläggande profil. För närvarande finns till exempel långt framskridna
planer på att starta ett program i socialt
arbete med inriktning mot integrations-
19
frågor i storstadsmiljön. Merparten av
utbildningen kommer att ske på grundnivå
och avancerad nivå (framförallt magisternivå), men frågan om examinationsrätt för
master- och forskarnivå är helt central för
högskolans möjligheter att kunna fullgöra
sitt uppdrag.
Avsikten med Södertörns högskola var
att bygga upp ett lärosäte med stark forskningsprofil och förmåga att verka positivt
för akademisk utbildning i södra Stockholmsregionen. Vi har kommit långt i
detta arbete. I dag finns både den kvalitet
och den långsiktiga ekonomiska bas som
är nödvändig för att vara ett profilerat universitet. Vi har således både ekonomiska
och kvalitetsmässiga förutsättningar för att
vara ett universitet – även utan den ekonomiska utbyggnad som tidigare har varit
8
förenad med denna status. Vi ser således
framför oss att det under perioden
2009–2012 ska bli möjligt för högskolan
att få sin universitetsansökan prövad.
8 I samband med den uppdaterade universitetsanso
̈ kan fra
̊n 2006 anlitade rektor en extern granskningsgrupp fo
̈ r att go
̈ ra en oberoende la
̈gesbedo
̈ mning
om ho
̈ gskolan ha
̊ller universitetskvalitet. Granskningsgruppen har besta
̊tt av Madeleine Leijonhufvud (ordf.),
Sven-Eric Liedman, Christer Jo
̈ nsson, Ingemar Lind,
Annmari Jansson och Inge Jonsson. Slutsatsen fra
̊n
gruppen var att So
̈ derto
̈ rns ho
̈ gskola ”... va
̈l uppfyller
kraven pa
̊ universitetsstatus, sa
̊va
̈l vid en absolut
bedo
̈ mning som vid en ja
̈mfo
̈ relse med det la
̈ge som
ra
̊dde vid Karlstad- O
̈ rebro- och Va
̈xjo
̈ -institutionerna
da
̊ de blev universitet”.
Summary – Research and Education Strategy
for Södertörns högskola
Södertörns högskola (Södertörn University
College) submitted its research and education strategy document to the Swedish
Government Offices on Friday 21
December. This document provides
information required for the government’s
research bill, which is expected in the
autumn of 2008.
Södertörn högskola’s ambition is to
be granted full university status, with the
ability to offer a comprehensive range of
undergraduate courses and programmes,
and qualified research in a number of
specialised areas. Our aim is to be granted the right to award doctorates.
The university college is striving to be
an internationally recognised knowledge
centre with strong regional links. The
concepts of multidisciplinary education,
multiculturalism and active citizenship are
integral to all our activities.
Our undergraduate courses and programmes offer both depth and breadth,
and we aim to create strong links between
studies and future professional careers.
Student influence is one of the cornerstones of quality development in this
area.
Södertörns högskola’s eight strong
research fields form the hub of the
strategy and constitute cohesive research
environments.
These research fields are:
• Baltic and East European Studies
• Contemporary History
• Institutional Change in Modern
Society
• Inter-religious Relations
• Gender Studies
• Critical Cultural Theory and
Aesthetics
• Environmental Sciences
• Life Sciences
Other prioritised strategic areas include:
• Concentration and specialisation of
research activities
• Development of quality assurance
systems
• Encouragement of research collaboration with external players
• Appointment of approximately
twenty new professors.
Bilaga B
ALLMÄNNA STUDIEPLANER FÖR DE TRE ÄMNEN SOM SÖKER FULLSTÄNDIGA
EXAMENSRÄTTIGHETER
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR FORSKARUTBILDNING I MEDIE- OCH
KOMMUNIKATIONSVETENSKAP
Studieplanen gäller för utbildning som avslutas med doktorsexamen och för utbildning
som avslutas med licentiatexamen. 1
1. Utbildningens mål
Vid Medie- och kommunikationsvetenskap (MKV) anläggs historiska, estetiska,
kulturteoretiska och samhällsvetenskapliga perspektiv på medier. Tonvikt läggs på
samspelet mellan medier, kultur och samhällsutveckling, med en tydlig kulturteoretisk
profil, som anlägger ett historiserande perspektiv på det snabbt föränderliga samtida
medielandskapet, och eftersträvar en bred öppenhet för en rik mångfald av medie- och
kommunikationsvetenskapliga traditioner och strömningar. Ett tvärvetenskapligt
arbetssätt tillämpas och forskningen är inriktad på frågor av långsiktig samhällsrelevans.
Den aktuella forskningsprofilen framgår av MKVs hemsidor.
Forskarutbildningen vid MKV syftar till att fördjupa doktorandens kunskaper inom ämnets
område och göra doktoranden väl beredd för självständiga insatser inom forskning och
utvecklingsarbete. Utbildningens mål är att ge doktoranden förmåga att självständigt
planlägga och genomföra en kvalificerad forskningsinsats samt att presentera och sprida
sina forskningsresultat.
För doktorsexamen skall doktoranden:
Kunskap och förståelse
-
visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av medie- och
kommunikationsvetenskapens fält samt djup och aktuell specialistkunskap inom
en avgränsad del av detta forskningsområde;
visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med
medievetenskapliga metoder i synnerhet.
Färdighet och förmåga
-
-
visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk
granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och
situationer inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga
forskningsområdet;
visa förmåga att inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga
forskningsområdet kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig
noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med
adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna
tidsramar och att granska och värdera sådant arbete;
med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till
kunskapsutvecklingen inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga
forskningsområdet;
1 Som överordnat dokument till denna allmänna studieplan gäller Högskoleförordningen och SFS 2006:1053 samt
Södertörns högskolas lokala föreskrifter för forskarutbildningen.
1
Bilaga B
-
visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och
skriftligt med auktoritet presentera och diskutera medie- och
kommunikationsvetenskaplig forskning och forskningsresultat i dialog med
vetenskapssamhället och samhället i övrigt;
visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap inom det medie- och
kommunikationsvetenskapliga forskningsområdet;
visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra
kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och
stödja andras lärande.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
-
-
visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra
forskningsetiska bedömningar; samt
visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i
samhället och människors ansvar för hur den används.
Vetenskaplig avhandling
– För doktorsexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling
i medie- och kommunikationsvetenskap (doktorsavhandling) om minst 120
högskolepoäng godkänd.
2. Behörighetsvillkor
2.1 Grundläggande bestämmelser
För att bli antagen till forskarutbildning krävs att den sökande har dels grundläggande
behörighet, dels särskild behörighet enligt nedan. Vidare krävs att den sökande bedöms
ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen.
2.2 Grundläggande behörighet
Grundläggande behörighet att antas till forskarutbildningen har den som har avlagt en
examen på avancerad nivå, har fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng,
varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller som i någon annan ordning inom
eller utom landet har förvärvat motsvarande kunskaper. Om det finns särskilda skäl, får
fakultetsnämnden för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande
behörighet.
2.3 Särskild behörighet
Särskild behörighet har den som har kunskaper motsvarande 90 högskolepoäng i medieoch kommunikationsvetenskap, eller som har förvärvat motsvarande kunskaper
utomlands eller genom avlagd äldre examen. Om särskilda skäl föreligger kan
fakultetsnämnden för enskild sökande medge undantag från villkor för särskild
behörighet.
3. Antagning
3.1 Ansökan
Ansökan om antagning till forskarutbildningen ställs till Södertörns högskola.
3.2 Antagningsbegränsning och urval
Till forskarutbildningen får endast antas så många doktorander som kan erbjudas
handledning, godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering.
Forskarstuderande som anställs som doktorand eller tilldelas utbildningsbidrag förutsätts
bedriva sina studier på heltid inklusive viss tid för eventuellt institutionsarbete.
Kritisk kulturteori
2 (17)
Bilaga B
Antagningsbegränsning till forskarutbildning tillämpas om antalet behöriga sökande är
större än antalet tillgängliga platser. Grunden för urval bland behöriga sökande till
forskarutbildning i MKV är graden av förmåga att tillgodogöra sig sådan utbildning. Vid
urvalet beaktas följande omständigheter:
-
den sökandes meriter, kompetens och ambition, utifrån studieresultat och
skriftliga arbeten som visar kreativitet och vetenskaplig mognad, förmåga till
stringens och problemformulering, självständigt omdöme och kritisk analys,
förmåga att hålla givna tidsramar, kommunikations- och samarbetsförmåga;
kvaliteten och genomförbarheten av det planerade forskningsprojektet;
forskningsetiska aspekter;
tids- och finansieringsplanen; samt
i samband med antagning till forskarskolan BEEGS bedöms forskningsplanen efter
dess förankring i forskarskolans specifika geografiska område; orientering mot
Östersjöländerna eller Östeuropa
I första hand görs urvalet på grundval av dokumenterat och av den sökande själv
åberopat material, till exempel självständiga studiearbeten och intyg om
yrkesverksamhet. Därutöver kan annat beslutsunderlag såsom intervjuer med den
sökande vara av betydelse. Vid antagningen tas även hänsyn till den kompetens som de
till forskarutbildningen knutna lärarna besitter, samt till jämställdhetsaspekter.
3.3 Beslut om antagning
Antagningsprocessen följer Södertörns högskolas riktlinjer om tillträde till
forskarutbildning. Fakultetsnämnden ansvarar för beslut om antagning av studerande till
forskarutbildningen, antagningar med annan form av studiefinansiering än anställning och
utbildningsbidrag, samt om antagningar till licentiatexamen som slutmål.
4. Utbildningens utformning
4.1 Allmänt
Totalt omfattar forskarutbildningen 240 högskolepoäng, varav 75 högskolepoäng kurser
och 165 högskolepoäng avhandlingsarbete. Av kurspoängen är 52,5 högskolepoäng
obligatoriska (fördelat på 22,5 högskolepoäng områdesgemensamma obligatoriska kurser,
och 30 högskolepoäng ämnesspecifika obligatoriska kurser). För doktorander inom
forskarskolan BEEGS tillkommer ytterligare en obligatorisk kurs om 7,5 högskolepoäng.
Utbildningen för licentiatexamen omfattar 120 högskolepoäng och består av kurser om
sammanlagt 52,5 högskolepoäng och en vetenskaplig uppsats om 67,5 högskolepoäng
(60 + 60 högskolepoäng för doktorander inom forskarskolan BEEGS). Sådan examen kan
antingen utgöra slutmål för utbildningen eller en etapp i utbildningen till doktorsexamen.
Doktoranden bör påbörja sitt vetenskapliga arbete redan under första årets studier och
således bedriva forskningsarbete parallellt med kursbundna studier.
4.2 Kurser
Forskarutbildningens kurser består av:
Områdesgemensamma obligatoriska kurser (22,5 högskolepoäng)
•
•
•
7,5hp Introduktion till kritisk kulturteori.
7,5hp Vetenskapsteori: Sanning, konstruktion och subjektivitet.
7,5hp Metoder i kritisk kulturteori.
Ämnesspecifika obligatoriska kurser (30 högskolepoäng)
•
•
•
•
7,5hp
7,5hp
7,5hp
7,5hp
Medieteorins klassiker.
Samtida riktningar i medievetenskapen.
Fördjupning inom ett medievetenskapligt delområde.
Medievetenskapliga metoder: Texter, tolkning, representation.
Kritisk kulturteori
3 (17)
Bilaga B
Obligatorisk kurs för doktorander inom forskarskolan BEEGS
•
7,5hp Introduktionskurs: Contemporary Research into the Baltic Sea Region and
Eastern Europe
Valbara kurser (22,5 högskolepoäng resp. 15 högskolepoäng för doktorander inom
forskarskolan BEEGS)
•
Valbara kurser ges främst i form av undervisningsledda kurser eller läskurser, och
väljs i samråd med handledare.
Doktorander som undervisar skall ha genomgått en kurs i högskolepedagogik.
För licentiatexamen består kurserna av:
Områdesgemensamma obligatoriska kurser (22,5 högskolepoäng)
•
•
•
7,5hp Introduktion till kritisk kulturteori.
7,5hp Vetenskapsteori: Sanning, konstruktion och subjektivitet.
7,5hp Metoder i kritisk kulturteori.
Ämnesspecifika obligatoriska kurser (22,5 högskolepoäng)
•
•
•
7,5hp Medieteorins klassiker.
7,5hp Samtida riktningar i medievetenskapen.
7,5hp Medievetenskapliga metoder: Texter, tolkning, representation.
Obligatorisk kurs för doktorander inom forskarskolan BEEGS
•
7,5hp Introduktionskurs: Contemporary Research into the Baltic Sea Region and
Eastern Europe
Valbara kurser (7,5 högskolepoäng)
I forskarutbildningen ingår även forskningsmiljöns seminarieverksamhet.
För varje enskild studerande kan modifieringar göras med hänsyn till vederbörandes
förkunskaper och den konkreta forskningsuppgiften. De individuellt bestämda kurserna
fastställs av doktorandens huvudhandledare efter samråd med doktoranden. I vissa
kurser ges undervisning medan övriga inhämtas genom litteraturstudier.
Kurser på lägst avancerad nivå och som inte ingår i villkoren för särskild behörighet kan
efter godkännande av fakultetsnämnden tillgodoräknas i forskarutbildningen inom kvoten
för valfria kurser.
4.3 Närmare information
Närmare information om forskarutbildningen lämnas av MKV.
4.4 Avhandling för doktorsexamen
För doktorsexamen skall doktoranden författa en vetenskaplig avhandling vars omfattning
motsvarar 165 högskolepoäng. Avhandlingen skall baseras på ett självständigt
forskningsarbete och vara av betydelse för forskningen inom det valda området.
Avhandlingen skall utformas antingen som ett enhetligt sammanhängande vetenskapligt
verk (monografiavhandling) eller som en sammanläggning av vetenskapliga uppsatser
som doktoranden har författat ensam eller med medförfattare, kompletterad med en kort
sammanfattande diskussion (sammanläggningsavhandling). Uppsatserna skall vara av
sådan kvalitet att de kan publiceras i erkända vetenskapliga tidskrifter. Vid lagarbete skall
den enskildes arbetsinsats kunna särskiljas och bedömas.
Kritisk kulturteori
4 (17)
Bilaga B
Avhandlingen skall försvaras vid en offentlig disputation. Regler om förfarandet vid
disputation finns i Högskoleförordningen, vartill kommer lokala tillämpningsbestämmelser
som fastställs av högskolestyrelsen och fakultetsnämnden.
4.5 Uppsats för licentiatexamen
För licentiatexamen skall den forskarstuderande författa ett vetenskapligt arbete vars
omfattning motsvarar 67,5 högskolepoäng (60 högskolepoäng för doktorander inom
forskarskolan BEEGS). Uppsatsen skall baseras på ett självständigt forskningsarbete.
Uppsatsen skall försvaras vid ett offentligt seminarium. Fakultetsnämnden beslutar om de
närmare formerna för den vetenskapliga uppsatsens framläggande.
5. Utbildningens uppläggning
5.1 Individuell studieplan
Tillsammans med huvudhandledaren skall doktoranden göra upp en plan för sin
forskarutbildning, vilken fastställs av fakultetsnämnden, och skall följas upp minst en
gång varje termin. Forskarstuderande och handledare skall skriftligen intyga att de har
tagit del av den individuella studieplanen och de ändringar som görs i den. Som en bilaga
till den individuella studieplanen upprättar områdesstyrelsen för varje forskarstuderande
en finansieringsplan som täcker hela utbildningstiden och följs upp kontinuerligt.
Huvudhandledaren är ansvarig för rådgivning avseende avhandlingsarbetets inriktning,
omfattning och genomförande.
5.2 Undervisning
Undervisningen meddelas huvudsakligen i form av föreläsningar, seminarier och
handledning. Doktoranden skall under studietiden ta del i vetenskapliga aktiviteter genom
att bevista seminarier, gästföreläsningar etc. Doktoranden kan ges möjlighet att delta i
undervisning och kunskapsprov vid annan fakultet eller annat lärosäte. Doktoranden ska
erbjudas möjligheter att delta i internationella konferenser och kurser.
5.3 Handledning
Studerande för forskarutbildning har rätt till handledning motsvarande fyra års
heltidsstudier för doktorsexamen och två år för licentiatexamen. Val av avhandlingsämne
skall ske i samråd mellan doktoranden och huvudhandledaren och bör ske under
utbildningens första termin.
Handledare inom forskarutbildningen i medie- och kommunikationsvetenskap är ämnets
professorer, docenter och forskarassistenter samt särskilt förordnade lärare. Dessa har
ett kollektivt ansvar för handledningen. För varje doktorand ska minst två handledare
utses. En av dem ska vara huvudhandledare. Val av handledare sker efter samråd med
doktoranden. Huvudhandledaren skall vara docentkompetent och handledarna skall ha
genomgått forskarhandledningsutbildning eller bedömts ha motsvarande kompetens.
Biträdande handledare skall ha avlagt doktorsexamen eller ha motsvarande vetenskaplig
kompetens.
En forskarstuderande som begär det skall få byta handledare.
Fakultetsnämnden fastställer riktlinjer för prövning av rätt till handledning och andra
resurser för forskarstuderande.
6. Examination
Kunskapskontrollen sker genom skriftlig eller muntlig examination. Tentamina och prov
bedöms med något av betygen godkänd eller underkänd. Huvudansvarig handledare är
examinator för de kurser för vilka särskild examinator ej utsetts.
Doktorsavhandlingen bedöms av en betygsnämnd i enlighet med regler i
högskoleförordningen, vartill kommer lokala tillämpningsbestämmelser som fastställts av
Kritisk kulturteori
5 (17)
Bilaga B
högskolestyrelsen och fakultetsnämnden. Vid betygssättning tas hänsyn både till
avhandlingens innehåll och till försvaret av densamma vid en offentlig disputation.
Avhandlingen skall av en särskilt utsedd betygsnämnd bedömas med något av betygen
godkänd eller underkänd.
Fakultetsnämnden beslutar om de närmare formerna för licentiatuppsatsens
framläggande. Betyg för licentiatuppsatsen bestäms av examinator, som inte får vara
handledare för doktoranden i fråga. Licentiatuppsatsen skall bedömas med något av
betygen godkänd eller underkänd.
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR FORSKARUTBILDNING I FILOSOFI
Studieplanen gäller för utbildning som avslutas med doktorsexamen och för utbildning
som avslutas med licentiatexamen. 2
1. Utbildningens mål
Syftet med forskarutbildningen i filosofi är att ge en avancerad träning i filosofiskt
tänkande, begreppsbildning och analys genom en kritisk tillägnelse av äldre och samtida
filosofiska texter inom såväl det teoretisk-filosofiska som det praktisk-filosofiska fältet.
Utbildningen syftar därmed till att fördjupa doktorandens kunskaper inom ämnets område
och göra doktoranden väl beredd för självständiga insatser inom forskning och
utvecklingsarbete. Utbildningens mål är att ge doktoranden förmåga att självständigt
planlägga och genomföra en kvalificerad forskningsinsats samt att presentera och sprida
sina forskningsresultat.
För doktorsexamen skall doktoranden:
Kunskap och förståelse
-
visa brett kunnande inom och en systematisk och historisk förståelse av filosofins
fält samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta
forskningsområde;
ha fördjupad kunskap om filosofins metoder vad gäller analys, tolkning, kritik och
begreppsbildning
ha en fördjupad förståelse av det filosofiska tänkandets framväxt, egenart och
användbarhet för att lösa aktuella problem
Färdighet och förmåga
-
-
ha uppövat en synnerligen god förmåga att formulera filosofiska
problemställningar i tal och skrift
visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk
granskning av nya och komplexa frågeställningar och situationer inom det
filosofiska forskningsområdet;
visa förmåga att inom det filosofiska forskningsområdet kritiskt, självständigt,
kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera
frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning
och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och
värdera sådant arbete;
med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till
kunskapsutvecklingen inom det filosofiska forskningsområdet;
2
Som överordnat dokument till denna allmänna studieplan gäller Högskoleförordningen och SFS 2006:1053 samt
Södertörns högskolas lokala föreskrifter för forskarutbildningen.
Kritisk kulturteori
6 (17)
Bilaga B
-
-
visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och
skriftligt med auktoritet presentera och diskutera filosofisk forskning och
forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt;
visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap inom det filosofiska
forskningsområdet;
visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra
kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och
stödja andras lärande;
Värderingsförmåga och förhållningssätt
-
-
visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra
forskningsetiska bedömningar; samt
visa fördjupad insikt om vetenskapens och filosofins möjligheter och
begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.
Vetenskaplig avhandling
– För doktorsexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling
i filosofi (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänd.
2. Behörighetsvillkor
2.1 Grundläggande bestämmelser
För att bli antagen till forskarutbildning krävs att den sökande har dels grundläggande
behörighet, dels särskild behörighet enligt nedan. Vidare krävs att den sökande bedöms
ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogörs sig utbildningen.
2.2 Grundläggande behörighet
Grundläggande behörighet att antas till forskarutbildningen har den som har avlagt en
examen på avancerad nivå, har fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng,
varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller som i någon annan ordning inom
eller utom landet har förvärvat motsvarande kunskaper. Om det finns särskilda skäl, får
fakultetsnämnden för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande
behörighet.
2.3 Särskild behörighet
Särskild behörighet har den som har kunskaper motsvarande 90 högskolepoäng i filosofi
(teoretisk och/eller praktisk), eller som har förvärvat motsvarande kunskaper utomlands
eller genom avlagd äldre examen. Om särskilda skäl föreligger kan fakultetsnämnden för
enskild sökande medge undantag från villkor för särskild behörighet.
3. Antagning
3.1 Ansökan
Ansökan om antagning till forskarutbildningen ställs till Södertörns högskola.
3.2 Antagningsbegränsning och urval
Till forskarutbildningen får endast antas så många doktorander som kan erbjudas
handledning, godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering.
Forskarstuderande som anställs som doktorand eller tilldelas utbildningsbidrag förutsätts
bedriva sina studier på heltid inklusive viss tid för eventuellt institutionsarbete.
Antagningsbegränsning till forskarutbildning tillämpas om antalet behöriga sökande är
större än antalet tillgängliga platser. Grunden för urval bland behöriga sökande till
forskarutbildning i filosofi är graden av förmåga att tillgodogöra sig sådan utbildning. Vid
urvalet beaktas följande omständigheter:
Kritisk kulturteori
7 (17)
Bilaga B
-
den sökandes meriter, kompetens och ambition, utifrån studieresultat och
skriftliga arbeten som visar kreativitet och vetenskaplig mognad, förmåga till
stringens och problemformulering, självständigt omdöme och kritisk analys,
förmåga att hålla givna tidsramar, kommunikations- och samarbetsförmåga;
kvaliteten och genomförbarheten av det planerade forskningsprojektet;
forskningsetiska aspekter;
tids- och finansieringsplanen; samt
i samband med antagning till forskarskolan BEEGS bedöms forskningsplanen efter
dess förankring i forskarskolans specifika geografiska område; orientering mot
Östersjöländerna eller Östeuropa
I första hand görs urvalet på grundval av dokumenterat och av den sökande själv
åberopat material, till exempel självständiga studiearbeten och intyg om
yrkesverksamhet. Därutöver kan annat beslutsunderlag såsom intervjuer med den
sökande vara av betydelse. Vid antagningen tas även hänsyn till den kompetens som de
till forskarutbildningen knutna lärarna besitter, samt till jämställdhetsaspekter.
3.3 Beslut om antagning
Antagningsprocessen följer Södertörns högskolas riktlinjer om tillträde till
forskarutbildning. Beslut om antagning av studerande till forskarutbildningen fattas av
fakultetsnämnden som också fattar beslut om antagningar med annan form av
studiefinansiering än anställning och utbildningsbidrag, samt om antagningar till
licentiatexamen som slutmål.
4. Utbildningens utformning
4.1 Allmänt
Totalt omfattar forskarutbildningen 240 högskolepoäng, varav 75 högskolepoäng kurser
och 165 högskolepoäng avhandlingsarbete. Av kurspoängen är 52,5 högskolepoäng
obligatoriska (fördelat på 22,5 högskolepoäng områdesgemensamma obligatoriska kurser,
och 30 högskolepoäng ämnesspecifika obligatoriska kurser). För doktorander inom
forskarskolan BEEGS tillkommer ytterligare en obligatorisk kurs om 7,5 högskolepoäng.
Utbildningen för licentiatexamen omfattar 120 högskolepoäng och består av kurser om
sammanlagt 52,5 högskolepoäng och en vetenskaplig uppsats om 67,5 högskolepoäng
(60 + 60 högskolepoäng för doktorander inom forskarskolan BEEGS). Sådan examen kan
antingen utgöra slutmål för utbildningen eller en etapp i utbildningen till doktorsexamen.
Doktoranden bör påbörja sitt vetenskapliga arbete redan under första årets studier och
således bedriva forskningsarbete parallellt med kursbundna studier.
4.2 Kurser
Forskarutbildningens kurser består av:
Områdesgemensamma obligatoriska kurser (22,5 högskolepoäng)
•
•
•
7,5hp Introduktion till kritisk kulturteori.
7,5hp Vetenskapsteori: Sanning, konstruktion och subjektivitet.
7,5hp Metoder i kritisk kulturteori.
Ämnesspecifika obligatoriska kurser (30 högskolepoäng)
•
•
•
7,5hp Valda problemområden inom filosofins klassiska historia.
7,5hp Valda problemområden inom filosofins moderna historia.
15hp Forskningsfält inom den samtida filosofin.
Obligatorisk kurs för doktorander inom forskarskolan BEEGS
Kritisk kulturteori
8 (17)
Bilaga B
•
7,5hp Introduktionskurs: Contemporary Research into the Baltic Sea Region and
Eastern Europe
Valbara kurser (22,5 högskolepoäng resp. 15 högskolepoäng för doktorander inom
forskarskolan BEEGS).
•
Valbara kurser ges främst i form av undervisningsledda kurser eller läskurser, och
väljs i samråd med handledare.
Doktorander som undervisar skall ha genomgått en kurs i högskolepedagogik.
För licentiatexamen består kurserna av:
Områdesgemensamma obligatoriska kurser (22,5 högskolepoäng)
•
•
•
7,5hp Introduktion till kritisk kulturteori.
7,5hp Vetenskapsteori: Sanning, konstruktion och subjektivitet.
7,5hp Metoder i kritisk kulturteori.
Ämnesspecifika obligatoriska kurser (22,5 högskolepoäng)
•
•
7,5hp Valda problemområden inom filosofins klassiska eller modern historia.
15hp Forskningsfält inom den samtida filosofin.
Obligatorisk kurs för doktorander inom forskarskolan BEEGS
•
7,5hp Introduktionskurs: Contemporary Research into the Baltic Sea Region and
Eastern Europe
Valbara kurser (7,5 högskolepoäng).
I forskarutbildningen ingår även forskningsmiljöns seminarieverksamhet.
För varje enskild studerande kan modifieringar göras med hänsyn till vederbörandes
förkunskaper och den konkreta forskningsuppgiften. De individuellt bestämda kurserna
fastställs av doktorandens huvudhandledare efter samråd med doktoranden. I vissa
kurser ges undervisning medan övriga inhämtas genom litteraturstudier.
Kurser på lägst avancerad nivå och som inte ingår i villkoren för särskild behörighet kan
efter godkännande av fakultetsnämnden tillgodoräknas i forskarutbildningen inom kvoten
för valfria kurser.
4.3 Närmare information
Närmare information om forskarutbildningen lämnas av den forskarutbildningsansvarige
på Filosofiämnet.
4.4 Avhandling för doktorsexamen
För doktorsexamen skall doktoranden författa en vetenskaplig avhandling vars omfattning
motsvarar 165 högskolepoäng. Avhandlingen skall baseras på ett självständigt
forskningsarbete och vara av betydelse för forskningen inom det valda området.
Avhandlingen skall utformas antingen som ett enhetligt sammanhängande vetenskapligt
verk (monografiavhandling) eller som en sammanläggning av vetenskapliga uppsatser
som doktoranden har författat ensam eller i samarbete, kompletterad med en kort
sammanfattande diskussion (sammanläggningsavhandling). Uppsatserna skall vara av
sådan kvalitet att de kan publiceras i erkända vetenskapliga tidskrifter. Vid lagarbete skall
den enskildes arbetsinsats kunna särskiljas och bedömas.
Avhandlingen skall försvaras vid en offentlig disputation. Regler om förfarandet vid
disputation finns i Högskoleförordningen, vartill kommer lokala tillämpningsbestämmelser
som fastställts av högskolestyrelsen och fakultetsnämnden.
4.5 Uppsats för licentiatexamen
Kritisk kulturteori
9 (17)
Bilaga B
För licentiatexamen skall den forskarstuderande författa ett vetenskapligt arbete vars
omfattning motsvarar 67,5 högskolepoäng (60 högskolepoäng för doktorander inom
forskarskolan BEEGS). Uppsatsen skall baseras på ett självständigt forskningsarbete.
Uppsatsen skall försvaras vid ett offentligt seminarium. Fakultetsnämnden beslutar om de
närmare formerna för den vetenskapliga uppsatsens framläggande.
5. Utbildningens uppläggning
5.1 Individuell studieplan
Tillsammans med huvudhandledaren skall doktoranden göra upp en plan för sin
forskarutbildning, vilken fastställs av fakultetsnämnden och skall följas upp minst en gång
varje termin. Forskarstuderande och handledare skall skriftligen intyga att de har tagit del
av den individuella studieplanen och de ändringar som görs i den. Som en bilaga till den
individuella studieplanen upprättar Områdesstyrelsen för varje forskarstuderande en
finansieringsplan som täcker hela utbildningstiden och följs upp kontinuerligt.
Huvudhandledaren är ansvarig för rådgivning avseende avhandlingsarbetets inriktning,
omfattning och genomförande.
5.2 Undervisning
Undervisningen meddelas huvudsakligen i form av föreläsningar, seminarier och
handledning. Doktoranden skall under studietiden ta del i vetenskapliga aktiviteter genom
att bevista seminarier, gästföreläsningar etc. Doktoranden kan ges möjlighet att delta i
undervisning och kunskapsprov vid annan fakultet eller annat lärosäte. Doktoranden ska
erbjudas möjligheter att delta i internationella konferenser och kurser.
5.3 Handledning
Studerande för forskarutbildning har rätt till handledning motsvarande fyra års
heltidsstudier för doktorsexamen och två år för licentiatexamen. Val av avhandlingsämne
skall ske i samråd mellan doktoranden och huvudhandledaren och bör ske under
utbildningens första termin.
Handledare inom forskarutbildningen i filosofi är ämnets professorer, docenter och
forskarassistenter samt särskilt förordnade lärare. Dessa har ett kollektivt ansvar för
handledningen. För varje doktorand ska minst två handledare utses. En av dem ska vara
huvudhandledare. Val av handledare sker efter samråd med doktoranden.
Huvudhandledaren skall vara docentkompetent och minst en av handledarna för en
doktorand skall ha genomgått forskarhandledningsutbildning eller av fakultetsnämnden
bedömts ha motsvarande kompetens. Biträdande handledare skall ha avlagt
doktorsexamen eller ha motsvarande vetenskaplig kompetens.
En forskarstuderande som begär det skall få byta handledare.
Fakultetsnämnden fastställer riktlinjer för prövning av rätt till handledning och andra
resurser för forskarstuderande.
6. Examination
Kunskapskontrollen sker genom skriftlig eller muntlig examination. Tentamina och prov
bedöms med något av betygen godkänd eller underkänd. Huvudansvarig handledare är
examinator för de kurser för vilka särskild examinator ej utsetts.
Doktorsavhandlingen bedöms av en betygsnämnd i enlighet med regler i
högskoleförordningen, vartill kommer lokala tillämpningsbestämmelser som fastställts av
högskolestyrelsen och fakultetsnämnden. Vid betygssättning tas hänsyn både till
avhandlingens innehåll och till försvaret av densamma vid en offentlig disputation.
Avhandlingen skall av en särskilt utsedd betygsnämnd bedömas med något av betygen
godkänd eller underkänd.
Kritisk kulturteori
10 (17)
Bilaga B
Fakultetsnämnden beslutar om de närmare formerna för licentiatuppsatsens
framläggande. Betyg för licentiatuppsatsen bestäms av examinator, som inte får vara
handledare för doktoranden i fråga. Licentiatuppsatsen skall bedömas med något av
betygen godkänd eller underkänd.
Kritisk kulturteori
11 (17)
Bilaga B
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR FORSKARUTBILDNING I ESTETIK
Studieplanen gäller för utbildning som avslutas med doktorsexamen och för utbildning
som avslutas med licentiatexamen. 3
1. Utbildningens mål
Ämnet estetik anlägger historiska, kulturteoretiska och samhällsvetenskapliga perspektiv
på estetiska artefakter och fenomen. Dessa kan vara av såväl historisk som samtida
karaktär. Ämnet har sina rötter i den traditionella filosofiska estetiken, men profilerar sig
också som en sinnlighetslära, det vill säga som en humanistisk vetenskap där den sinnliga
erfarenheten sätts i centrum och betraktas som en form för kognition och kunskap.
Disciplinen har således fått förnyad aktualitet i dagens mediesamhälle, som mer än
någonsin tidigare är mättat av budskap, information och sinnesintryck. Vid estetikämnet
fästs därför särskild vikt vid samtida kultur och modern teoribildning.
Generellt sett kretsar forskningen kring förhållandet mellan konst och kultur å ena sidan
och historisk utveckling å den andra. Ämnet vinnlägger sig om en rik mångfald av
estetisk-humanistiska undersökningstraditioner och idéströmningar, på såväl det
metodologiska planet som det teoretiska. Ett tvärdisciplinärt arbetssätt tillämpas, med
tydlig kulturteoretisk profil. Den aktuella forskningsprofilen framgår av estetikens
hemsidor.
Forskarutbildningen vid estetikämnet syftar till att fördjupa doktorandens kunskaper inom
ämnets område och göra doktoranden väl beredd för självständiga insatser inom
forskning och utvecklingsarbete. Utbildningens mål är att ge doktoranden förmågan att
självständigt planlägga och genomföra en kvalificerad forskningsinsats samt att
presentera och sprida sina forskningsresultat.
För doktorsexamen skall doktoranden:
Kunskap och förståelse
-
visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av estetikens fält samt
djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta
forskningsområde;
visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med estetiskhumanistiska metoder i synnerhet;
Färdighet och förmåga
-
-
visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk
granskning och bedömning av nya och komplexa artefakter, företeelser,
frågeställningar och situationer inom det estetiska forskningsområdet;
visa förmåga att inom det estetiska forskningsområdet kritiskt, självständigt,
kreativt och med vetenskaplig stringens identifiera och formulera frågeställningar
samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra
kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant
arbete;
med en avhandling visa förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till
kunskapsutvecklingen inom estetikens område;
3
Som överordnat dokument till denna allmänna studieplan gäller Högskoleförordningen och SFS 2006:1053 samt
Södertörns högskolas lokala föreskrifter för forskarutbildningen.
Kritisk kulturteori
12 (17)
Bilaga B
-
-
visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och
skriftligt med auktoritet presentera och diskutera estetik forskning och
forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt;
visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap inom det estetiska
forskningsområdet;
visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra
kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och
stödja andras lärande;
Värderingsförmåga och förhållningssätt
-
-
visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra
forskningsetiska bedömningar; samt
visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i
samhället och människors ansvar för hur den används.
Vetenskaplig avhandling
– För doktorsexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling
i estetik (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänd.
2. Behörighetsvillkor
2.1 Grundläggande bestämmelser
För att bli antagen till forskarutbildning krävs att den sökande har dels grundläggande
behörighet, dels särskild behörighet enligt nedan. Vidare krävs att den sökande bedöms
ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen.
2.2 Grundläggande behörighet
Grundläggande behörighet att antas till forskarutbildningen har den som har avlagt en
examen på avancerad nivå, har fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng,
varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller som i någon annan ordning inom
eller utom landet har förvärvat motsvarande kunskaper. Om det finns särskilda skäl, får
fakultetsnämnden för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande
behörighet.
2.3 Särskild behörighet
Särskild behörighet har den som har kunskaper motsvarande 90 högskolepoäng i estetik
eller näraliggande humanistiskt ämne, eller som har förvärvat motsvarande kunskaper
utomlands eller genom avlagd äldre examen. Om särskilda skäl föreligger kan
fakultetsnämnden för enskild sökande medge undantag från villkor för särskild
behörighet.
3. Antagning
3.1 Ansökan
Ansökan om antagning till forskarutbildningen ställs till Södertörns högskola.
3.2 Antagningsbegränsning och urval
Till forskarutbildningen får endast antas så många doktorander som kan erbjudas
handledning, godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering.
Forskarstuderande som anställs som doktorand eller tilldelas utbildningsbidrag förutsätts
bedriva sina studier på heltid inklusive viss tid för eventuellt institutionsarbete.
Antagningsbegränsning till forskarutbildning tillämpas om antalet behöriga sökande är
större än antalet tillgängliga platser. Grunden för urval bland behöriga sökande till
forskarutbildning i estetik är graden av förmåga att tillgodogöra sig sådan utbildning. Vid
urvalet beaktas följande omständigheter:
Kritisk kulturteori
13 (17)
Bilaga B
-
den sökandes meriter, kompetens och ambition, utifrån studieresultat och
skriftliga arbeten som visar kreativitet och vetenskaplig mognad, förmåga till
stringens och problemformulering, självständigt omdöme och kritisk analys,
förmåga att hålla givna tidsramar, kommunikations- och samarbetsförmåga;
kvaliteten och genomförbarheten av det planerade forskningsprojektet;
forskningsetiska aspekter;
tids- och finansieringsplanen; samt
i samband med antagning till forskarskolan BEEGS bedöms forskningsplanen efter
dess förankring i forskarskolans specifika geografiska område; orientering mot
Östersjöländerna eller Östeuropa
I första hand görs urvalet på grundval av dokumenterat och av den sökande själv
åberopat material, till exempel självständiga studiearbeten och intyg om
yrkesverksamhet. Därutöver kan annat beslutsunderlag såsom intervjuer med den
sökande vara av betydelse. Vid antagningen tas även hänsyn till den kompetens som de
till forskarutbildningen knutna lärarna besitter, samt till jämställdhetsaspekter.
3.3 Beslut om antagning
Antagningsprocessen följer Södertörns högskolas riktlinjer om tillträde till
forskarutbildning. Beslut om antagning av studerande till forskarutbildningen fattas av
fakultetsnämnden som också fattar beslut om antagningar med annan form av
studiefinansiering än anställning och utbildningsbidrag, samt om antagningar till
licentiatexamen som slutmål.
4. Utbildningens utformning
4.1 Allmänt
Totalt omfattar forskarutbildningen 240 högskolepoäng, varav 75 högskolepoäng kurser
och 165 högskolepoäng avhandlingsarbete. Av kurspoängen är 52,5 högskolepoäng
obligatoriska (fördelat på 22,5 högskolepoäng områdesgemensamma obligatoriska kurser,
och 30 högskolepoäng ämnesspecifika obligatoriska kurser). För doktorander inom
forskarskolan BEEGS tillkommer ytterligare en obligatorisk kurs om 7,5 högskolepoäng.
Utbildningen för licentiatexamen omfattar 120 högskolepoäng och består av kurser om
sammanlagt 52,5 högskolepoäng och en vetenskaplig uppsats om 67,5 högskolepoäng
(60 + 60 högskolepoäng för doktorander inom forskarskolan BEEGS). Sådan examen kan
antingen utgöra slutmål för utbildningen eller en etapp i utbildningen till doktorsexamen.
Doktoranden bör påbörja sitt vetenskapliga arbete redan under första årets studier och
således bedriva forskningsarbete parallellt med kursbundna studier.
4.2 Kurser
Forskarutbildningens kurser består av:
Områdesgemensamma obligatoriska kurser (22,5 högskolepoäng)
•
•
•
7,5hp Introduktion till kritisk kulturteori.
7,5hp Vetenskapsteori: Sanning, konstruktion och subjektivitet.
7,5hp Metoder i kritisk kulturteori
Ämnesspecifika obligatoriska kurser (30 högskolepoäng)
• 7,5hp Estetikens traditioner 1.
Kursen ger en vidgad och fördjupad orientering i estetikens historia.
• 7,5hp Estetikens traditioner 2.
Kursen ger en vidgad och fördjupad orientering i estetikens historia.
• 7,5hp Estetik: Aktuella forskningsproblem.
Kursen ägnas fördjupade studier i estetikens teori och metod.
Kritisk kulturteori
14 (17)
Bilaga B
•
7,5hp Originalverk och avhandlingsarbete.
Kursen ägnas fördjupade studier av ett verk i ljuset av en epok, ett författarskap
eller en specifik historisk situation.
Obligatorisk kurs för doktorander inom forskarskolan BEEGS
•
7,5hp Introduktionskurs: Contemporary Research into the Baltic Sea Region and
Eastern Europe
Valbara kurser (22,5 högskolepoäng resp. 15 högskolepoäng för doktorander inom
forskarskolan BEEGS)
•
Valbara kurser ges främst i form av undervisningsledda kurser eller läskurser, och
väljs i samråd med handledare.
Doktorander som undervisar skall ha genomgått en kurs i högskolepedagogik.
För licentiatexamen består kurserna av:
Områdesgemensamma obligatoriska kurser (22,5 högskolepoäng)
•
•
•
7,5hp Introduktion till kritisk kulturteori.
7,5hp Vetenskapsteori: Sanning, konstruktion och subjektivitet.
7,5hp Metoder i kritisk kulturteori.
Ämnesspecifika obligatoriska kurser (22,5 högskolepoäng)
•
•
•
7,5hp Estetikens traditioner 1.
7,5hp Estetikens traditioner 2.
7,5hp Estetik: Aktuella forskningsproblem.
Obligatorisk kurs för doktorander inom forskarskolan BEEGS
•
7,5hp Introduktionskurs: Contemporary Research into the Baltic Sea Region and
Eastern Europe
Valbara kurser (7,5 högskolepoäng).
I forskarutbildningen ingår även forskningsmiljöns seminarieverksamhet.
För varje enskild studerande kan modifieringar göras med hänsyn till vederbörandes
förkunskaper och den konkreta forskningsuppgiften. De individuellt bestämda kurserna
fastställs av doktorandens huvudhandledare i samråd med doktoranden. I vissa kurser
meddelas undervisning medan övriga inhämtas genom litteraturstudier.
Kurser på lägst avancerad nivå och som inte ingår i villkoren för särskild behörighet kan
efter godkännande av fakultetsnämnden tillgodoräknas i forskarutbildningen inom kvoten
för valfria kurser.
4.3 Närmare information
Närmare information om forskarutbildningen lämnas av estetikämnet.
4.4 Avhandling för doktorsexamen
För doktorsexamen skall doktoranden författa en vetenskaplig avhandling vars omfattning
motsvarar 165 högskolepoäng. Avhandlingen skall baseras på ett självständigt
forskningsarbete och vara av betydelse och relevans för forskningen inom det valda
området. Avhandlingen skall utformas antingen som ett enhetligt sammanhängande
vetenskapligt verk (monografiavhandling) eller som en sammanläggning av vetenskapliga
uppsatser som doktoranden har författat ensam eller med medförfattare, kompletterad
med en kort sammanfattande diskussion (sammanläggningsavhandling). Uppsatserna
skall vara av sådan kvalitet att de kan publiceras i erkända vetenskapliga tidskrifter. Vid
lagarbete skall den enskildes arbetsinsats kunna särskiljas och bedömas.
Kritisk kulturteori
15 (17)
Bilaga B
Avhandlingen skall försvaras vid en offentlig disputation. Regler om förfarandet vid
disputation återfinns i Högskoleförordningen, vartill kommer lokala
tillämpningsbestämmelser som fastställts av högskolestyrelsen och fakultetsnämnden.
4.5 Uppsats för licentiatexamen
För licentiatexamen skall den forskarstuderande författa ett vetenskapligt arbete vars
omfattning motsvarar 67,5 högskolepoäng (60 högskolepoäng för doktorander inom
forskarskolan BEEGS). Uppsatsen skall baseras på ett självständigt forskningsarbete.
Uppsatsen skall försvaras vid ett offentligt seminarium. Fakultetsnämnden beslutar om de
närmare formerna för den vetenskapliga uppsatsens framläggande.
5. Utbildningens uppläggning
5.1 Individuell studieplan
Tillsammans med huvudhandledaren skall doktoranden göra upp en plan för sin
forskarutbildning, vilken fastställs av fakultetsnämnden, och skall följas upp minst en
gång varje termin. Forskarstuderande och handledare skall skriftligen intyga att de har
tagit del av den individuella studieplanen och de ändringar som görs i den. Som en bilaga
till den individuella studieplanen upprättar områdesstyrelsen för varje forskarstuderande
en finansieringsplan som täcker hela utbildningstiden och följs upp kontinuerligt.
Huvudhandledaren är ansvarig för rådgivning avseende avhandlingsarbetets inriktning,
omfattning och genomförande.
5.2 Undervisning
Undervisningen meddelas huvudsakligen i form av föreläsningar, seminarier och
handledning. Doktoranden skall under studietiden ta del i vetenskapliga aktiviteter genom
att bevista seminarier, gästföreläsningar etc. Doktoranden kan ges möjlighet att delta i
undervisning och kunskapsprov vid annan fakultet eller annat lärosäte. Doktoranden ska
erbjudas möjligheter att delta i internationella konferenser och kurser, men doktoranden
förväntas också själv ta initiativ till konferensdeltagande och dylikt.
5.3 Handledning
Studerande för forskarutbildning har rätt till handledning motsvarande fyra års
heltidsstudier för doktorsexamen och två år för licentiatexamen. Val av avhandlingsämne
skall ske i samråd mellan doktoranden och huvudhandledaren och bör ske under
utbildningens första termin.
Handledare inom forskarutbildningen i estetik är ämnets professorer, docenter och
forskarassistenter samt särskilt förordnade lärare. Dessa har ett kollektivt ansvar för
handledningen. För varje doktorand skall minst två handledare utses. En av dem skall
vara huvudhandledare. Val av handledare sker efter samråd med doktoranden.
Huvudhandledaren skall vara docentkompetent och handledarna skall ha genomgått
forskarhandledningsutbildning eller bedömts ha motsvarande kompetens. Biträdande
handledare skall ha avlagt doktorsexamen eller ha motsvarande vetenskaplig kompetens.
En forskarstuderande som begär det skall få byta handledare. Fakultetsnämnden
fastställer riktlinjer för prövning av rätt till handledning och andra resurser för
forskarstuderande.
6. Examination
Kunskapskontrollen sker genom skriftlig eller muntlig examination. Tentamina och prov
bedöms med något av betygen godkänd eller underkänd. Huvudansvarig handledare är
examinator för de kurser för vilka särskild examinator ej utsetts.
Kritisk kulturteori
16 (17)
Bilaga B
Doktorsavhandlingen bedöms av en betygsnämnd i enlighet med regler i
högskoleförordningen, vartill kommer lokala tillämpningsbestämmelser som fastställts av
högskolestyrelsen och fakultetsnämnden. Vid betygssättning tas hänsyn både till
avhandlingens innehåll och till försvaret av densamma vid en offentlig disputation.
Avhandlingen skall av en särskilt utsedd betygsnämnd bedöm1as med något av betygen
godkänd eller underkänd.
Fakultetsnämnden beslutar om de närmare formerna för licentiatuppsatsens
framläggande. Betyg för licentiatuppsatsen bestäms av examinator, som inte får vara
handledare för doktoranden i fråga. Licentiatuppsatsen skall bedömas med något av
betygen godkänd eller underkänd.
Kritisk kulturteori
17 (17)
Kritisk kulturteori
Bilaga C
Avtal med andra högskolor gällande
forskarutbildning
Kritisk kulturteori
Bilaga C
Bilaga C
Bilaga C
Bilaga C
Kritisk kulturteori
Bilaga D
CV FÖR MÖJLIGA HANDLEDARE
Göran Bolin (professor)
Födelsedatum:
10 april 1959
Nuvarande anställning:
Professor, Södertörns högskola
Examina:
FK 1991
FD 1998
Docentkompetens: 2001, Södertörns högskola
Tidigare anställningar:
2006
Visiting Professor of University of Westminster, Communication and
Media Research Institute (CAMRI), School of Media, Art & Design,
September-October.
2004Professor of Media and Communication Studies, Södertörn University
College.
1998-2004
Assistant professor of Media and Communication Studies,
Södertörn University College.
1997
Ph.D. scholarship of Media and Communication Studies, Department
of Journalism, Media & Communication, Stockholm University
1992-1996
Assistant professor (acting position) of Media and Communication
Studies, Department of Journalism, Media & Communication, Stockholm
University
1990-1992
Research assistant, Department of Journalism, Media & Communication,
Stockholm University
Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):
1 doktorand förd till disputation (Lars Lundgren, disputation i januari 2008)
5 doktorander i MKV för närvarande
Fredrik Stiernstedt (antagen 2006)
Linus Andersson (antagen 2006)
Peter Jakobsson (antagen 2007)
Carina Guyard (antagen 2008)
Signe Opermann (antagen april 2010)
Har planerat och lett två FU-kurser:
”Introductory course to Baltic and Eastern European Studies”, Spring 2006 (15 ECTS)
”Changing Media, Changing Society”, Tallin 13 – 19 May 2007 (7,5 ECTS).
Har deltagit i FU-kurser i metod med enstaka föreläsningar vid Stockholms, Göteborgs
och Örebro universitet.
Opponent for Bent Steeg Larsen’s dissertation Mediebrug til hverdag, Copenhagen,
Denmark, December 2000.
• Member of examination committee for Paolo Favero’s dissertation: India
Dreams (Social Anthropology, Stockholm university) 25 februari 2005.
Bilaga D
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Member of examination committee for Amanda Lagerkvist’s dissertation:
Amerikafantasier (Media & Communication Studies, Stockholm university) 5
mars 2005.
Opponent for Carina Tigervall’s dissertation thesis: Folkhemsk film med
”invandraren” i rollen som den Andre (Sociology Umeå university) 11 mars
2005.
Member of examination committee for Anna Arnman’s dissertation: Hellraiser.
Om Clive Barkers film (Film Studies, Lund university) 23 april 2005.
Member of examination committee for Patrik Wikström’s dissertation:
Reluctantly Virtual. Modelling Copyright Industry Dynamics (Media and
Communication Studies, Karlstad University) 8 December 2006.
Opponent for Anders Svensson’s dissertation thesis: Från norra ståplats till
cyberspace. En beskrivning av en diskussion på internet om ishockey utifrån ett
offentlighetsperspektiv (journalism an mass communication, Göteborgs
University) 13 April 2007.
Member of examination committee for Malena Jansson’s dissertation: Bio för
barnens bästa. Svensk barnfilm som fostran och fritidsnöje (Film Studies,
Stockholm university) 21 September 2007.
Opponent for Jakob Svensson’s dissertation thesis: Kommunikation,
medborgarskap och deltagardemokrati (MKV, Lund University) 12 June 2008.
Opponent for Anu Masso’s dissertation thesis: Constitution of Personal Social
Space in a Transition Society (Journalism and Communication, Tartu
University) 17 June 2008.
Opponent for Eva Kingsepp’s dissertation thesis: Nazityskland i
populärkulturen. Minne, myt, medier (MKV, Stockholm University) 10 October
2008.
Opponent for Daniel Brodén’ dissertation thesis: Folkhemmets skuggbilder. En
kulturanalytisk genrestudie av svensk kriminalfiktion i film och TV (Cinema
Studies, University of Göteborg) 6 December 2008.
Member of examination committee for Åse Hedemark’s dissertation: Det
föreställda folkbiblioteket. En diskursanalytisk studie av biblioteksdebatter i
svenska medier 1970-2006(Library and Information Science, Uppsala
University) 9 May 2009.
Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller
utom högskolan:
a. Externfinansierad forskning:
2010-2012
Head of project Audiences in the Age of Media Convergence: Media
Generations in Sweden and Estonia. Financed by The Baltic Sea
Foundation (3.6 Mkr).
2009-2011
Head of project Media in Convergence. Financed by Stiftelsen
Etermedierna i Sverige (4.4 Mkr), Södertörn University (0.1 Mkr).
2008-2010
Head of project Value and the Media. An Inquiry Into the Production and
Consumption of Value in Media Industries. Financed by the Swedish
Research Council (1.5 Mkr).
2007-2010
Program Director for Research Programme Technologies of Culture –
Cultures of Technology. Communication, knowledge, values, financed by
The Baltic Sea Foundation (3 Mkr).
2007-2009
Head of project Digital Media Cultures. Audiences, Lifestyles and
Generations in the Age of Digital Communication, financed by The Baltic
Sea Foundation (3 Mkr)
2006-2006
Head of project Transitional Media and Cultural Public Spheres, financed
by The Baltic Sea Foundation (1 Mkr)
Kritisk kulturteori
2(50)
Bilaga D
2003-2007
Member of research project Broadcast Media in the Era of Competition,
financed by Stiftelsen Etermedierna i Sverige.
2001-2007
Head of research programme Variable Media Landscapes. A Research
Program on Mediated Links Between the Local, Regional, National and
the Global), financed by The Baltic Sea Foundation (6.5 Mkr).
2000-2005
Head of network project Nätverk för ungdomskulturforskning (Network
for Youth Cultural Research), financed by Swedish Council for Research
in the Humanities and Social Sciences (1 Mkr).
1999-2001
Head of research project Bingolotto: A Swedish Media Game. A Media
Ethnography of Consumption, New Media Genres and Audience
Identities. Financed by The Bank of Sweden Tercentenary Foundation (2
Mkr).
1998-2000
Member of research group for the program Popular Passages. The Media
in Modern Consumption Spaces, together with Johan Fornäs (project
director), Karin Becker, Erling Bjurström & Hillevi Ganetz. Financed by
The Bank of Sweden Tercentenary Foundation.
1998-2001
Member of research program Cultural Disorder: Processes of Change in
the Aesthetic Field, headed by professor Jostein Gripsrud, University of
Bergen, Norway, Financed by The Norwegian Research Council.
b. Förtroendeuppdrag:
Member of Evaluation group for Political Science and Media and Communication
Studies for the Swedish Research Council (Vetenskapsrådet), 2008-Medlem av styrelsen för Nordicom, 2008--.
Medlem av Granskningsnämnden för radio och TVs vetenskapliga råd, 2005--.
Head of Department for Media & Communication Studies, Södertörn University
College, 1999-2002.
Head of educational program Medier, språk & kultur (Media, Language, Culture),
Södertörns högskola (3,5-4 years) 1999-2003.
Vice head of School of Media, Art & Philosophy, Södertörns högskola (University
College), 2004-2006.
Member of Faculty Board of Research, Södertörns högskola (University College), 2000.
Chairman of the Publications Committee, Södertörns högskola (University College),
2001--.
Member of the board of Södertörns högskola (University College), 2004-2007.
Director of Research at the Centre for Baltic and East European Studies (CEEBS),
Södertörn University College since 2005.
Member of the Utskottet för forskning och forskarutbildning, 2008-2010.
c. Sakkunniguppdrag:
Evaluator of project applications for The Bank of Sweden Tercentenary Foundation,
2000 and 2003.
Kritisk kulturteori
3(50)
Bilaga D
Evaluator of project applications and Centres of Excellence for The Norwegian Research
Council, 2004 and onwards.
Evaluator of project applications for The Finnish Academy, 2004 and onwards.
Evaluator of project applications for The Economic and Social Research Council (ESRC),
UK, 2009.
Evaluator of the discipline Cultural Studies for The Swedish Agency for Higher
Education 2003/2004, and 2008/2009.
Evaluator for the discipline Media & Communication Studies Luleå Technical University
for The Swedish Agency for Higher Education 2007/2008.
Evaluator of the European joint masters degree in Media, Communication and Cultural
Studies (Denmark, France, Germany, Italy, UK) for the European Association for
Quality Assurance in Higher Education (ENQA) 2005/2006.
Sakkunnig vid tillsättning av lektorat i MKV, Umeå Universitet 2001.
Sakkunnig vid tillsättning av lektorat i MKV, Umeå Universitet 2002.
Sakkunnig vid tillsättning av adjunktsanställning i MKV, Lunds Universitet 2002.
Sakkunnig vid tillsättning av lektorat i MKV, Karlstad Universitet 2002.
Sakkunnig vid tillsättning av lektorat i MKV, Örebro Universitet 2003.
Sakkunnig vid befordran från adjunkt till lektor i MKV, Lunds Universitet 2003.
Sakkunnig vid tillsättning av lektorat i Kulturvetenskap, Göteborgs Universitet
2003/2004.
Sakkunnig vid tillsättning av lektorat i MKV, Lunds Universitet 2004.
Sakkunnig vid tillsättning av lektorat i MKV, Lunds Universitet Campus Helsingborg,
2005.
Sakkunnigutlåtande av forskarassistenttjänst Örebro univ. 2006.
Sakkunnigutlåtande av försteamanuensisanställning, IMK, Oslo univ. 2007.
Sakkunnigutlåtande av försteamanuensisanställning, Institutt for Informasjon och
mediestudier, Universitet i Bergen, 2007.
Sakkunnigutlåtande av ställning som postdoc, Lunds universitet, februari 2010
d. Redaktörsuppdrag:
Co-editor of Film Studies journal Filmhäftet, 1994-1997.
Editor of Young. Nordic Journal of Youth Research (http://you.sagepub.com/ ), 1998Referee for academic journals Screen, European Journal of Cultural Studies, Norsk
medietidskrift, Sosiologi idag, Cultural Trends, New Media & Society, Journal of
Global Mass Communication; Nordicom Review; The International Journal of Media
Management; European Journal of Cultural Studies; Television & New Media.
Reader for Routledge (UK) and Universitetsforlaget (Norway).
On the editorial advisory board for Interactions: Studies in Communication and
Culture, 2008-On the editorial advisory board for Nordicom Review, 2008—
Kritisk kulturteori
4(50)
Bilaga D
e. Nätverk:
Föreningen Svenska Medie- och Kommunikationsforskare (FSMK) (1991--),
styrelsemedlem 2000-2004, vice ordförande 2001-2003, ordförande 2003-2004.
Member of Advertising Education Forum (AEF) Academic Network (2004--)
Member of International Association for Media and Communication Researchers
(IAMCR) (1998--)
Member of International Communications Association (ICA) (2005--)
f. Samverkan med det omgivande samhället:
Ca. 50 intervjuer i press, radio och TV om medier och kultur.
Deltar i årliga sammankomster med SVT för diskussioner om framtidens public service
och forskning därom.
Har initierat samarbetet med TV4 om bl.a. gästprofessur vid SH.
Sitter i redaktionsråd för Stiftelsen Etermedierna i Sverige.
Kritisk kulturteori
5(50)
Bilaga D
Johan Fornäs (professor)
Födelsedatum:
520307
Nuvarande anställning:
Professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola sedan 1/1
2010
Examina:
FD musikvetenskap vid Göteborgs universitet 1985
Docentkompetens:
Docent i musikvetenskap vid Göteborgs universitet 1987
Tidigare anställningar:
Professor i medierad kultur, Tema Q (Kultur och samhälle), Linköpings universitet
2003-2009
Professor i kulturarbete och kulturproduktion, Arbetslivsinstitutet, Norrköping 20002003
Professor i MKV, JMK, Stockholms universitet 1999-2000
Vikarierande professor i MKV, JMK, Stockholms universitet 1997-1998
Vikarierande professor vid Tema K (Kommunikation), Linköpings universitet 1996-1997
Gästprofessor vid Department of Communication Science, Catholic University of
Leuven, Belgien 1994
Universitetslektor i MKV, JMK, Stockholms universitet 1992-1999
HSFR-forskare i ungdomskultur, Stockholms universitet 1986-1992
Forskningsassistent i HSFR-projekt, Göteborgs universitet 1985-1986
Relevanta postdoktorsvistelser:
(Jfr gästprofessurer ovan.)
Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):
Handlett 21 doktorander (varav 8 som huvudhandledare och 13 som bihandledare) och
1 licentiat (som huvudhandledare) till disputation/examen (en bihandledd doktorand
disputerar i juni 2010).
Huvudhandledare till: Martin Fredriksson (Tema Q/LiU 2010), Ann Werner (Tema Q/LiU
2009), David Thyrén (musikvetenskap/SU 2009), Andreas Gunnarsson (lic. Tema
Q/LiU 2006), Amanda Lagerkvist (MKV/SU 2005), Staffan Ericson (MKV/SU 2004),
Jenny Sundén (Tema K/LiU 2002), Göran Bolin (MKV/SU 1998), Erling Bjurström
(MKV/SU 1997).
Bihandledare till: Kristina Hermansson (litteraturvetenskap/GU juni 2010), Helena
Tolvhed (historia/MaH 2009), Helene Egeland (Tema Q/LiU 2007), Martina Ladendorf
(MKV/RUC 2004), Martin Gustavsson (ek.hist./SU 2002), Malin Sveningsson (Tema
K/LiU 2001), Gary Svensson (Tema K/LiU 2000), Anette Göthlund (Tema K/LiU 1997),
Thomas Öhlund (soc.arb./UmU 1997), Ove Sernhede (soc.arb./GU 1995), Ulf Lindberg
(litteraturvetenskap/LU 1995), Kosta Economou (Tema K/LiU 1994), Hans-Erik
Hermansson (soc.arb. /GU 1988).
Organiserat och genomfört 15 egna forskarutbildningskurser Kulturstudier på svenska
(2005), Globalisation in/of Cultural Studies (2005), Medierad kultur: Medier,
upplevelser och kulturproduktion (2004), Kulturstudiernas gränsytor (2003),
Kulturperspektiv i medieforskning (1998), Text och identitet (1997), Kultur, medier
och ungdom (1996), Youth and media (1996), Qualitative media studies (1995),
Modern kritisk teori (1994), Populärmusik för medieforskare (1993), Medieskillnader
(1992), Mediehistoria och modernitet (1989), Metoder i
masskommunikationsforskningen (1988), Ungdomskulturforskning (1986).
Studierektor för forskarutbildningen vid Tema Q (kultur och samhälle), Linköpings
universitet, 2007-2009.
Ledamot av utredningsgruppen för att inrätta Tema Genus vid Linköpings universitet
1996-1997.
Kritisk kulturteori
6(50)
Bilaga D
Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller
utom högskolan:
a. Externfinansierad forskning:
Initierat och lett följande forskningsprojekt: ”Culturalisation and Globalisation:
Advancing Cultural Research in Sweden and Australia” (40-50 forskare, STINT 20082012); ”Två kulturstäder” (3 forskare, CKS 2002-2006); ”Kulturproduktion och
kulturarbete” (9 forskare, Arbetslivsinstitutet 1999-2003); ”Populära passager: Medier
i det moderna konsumtionsrummet” (15 forskare, RJ 1996-2007); “Digitala gränsland:
Kulturell identitet och interaktivitet i nya kommunikationsmedier” (5 forskare, HSFR
1998-2002); ”Advancing Cultural Studies” (30 forskare, HSFR & RJ 19981999);”Ungdomskultur i Sverige” (70 forskare, HSFR 1987-1994); ”Kulturell
produktion och reception i tre ungdomsgrupper” (3 forskare, HSFR 1985-1987).
b. Förtroendeuppdrag:
Föreståndare för Advanced Cultural Studies Institute of Sweden (ACSIS), Linköpings
universitet, sedan 2002.
Vice ordförande för internationella Association for Cultural Studies 2004-2008.
Ordförande i styrgruppen för Linköping University Electronic Press 2007-2009.
Styrelseledamot vid Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK),
Linköpings universitet, 2004-2008.
Ledamot i bedömningsgruppen för European Science Foundations ESF-LiU Conferences
2007-2009.
Suppleant i styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond och ledamot i dess
beredningsgrupp 3 (för språk och estetiska ämnen) sedan 2009.
Ledamot i Advisory Board för Centre for Cultural Studies Research (CCSR), University
of East London UEL, sedan 2008.
Ordförande i urvalskommittén och ledamot i styrgruppen för Finlands Akademis
forskningsprogram Media Culture 1999-2002.
Ledamot i HSFRs kommitté för forskningsinformation 1996-2001; HSFRs
beredningsgrupp för statsvetenskap och masskommunikationsforskning 1995-1998;
HSFRs grupp för komparativ kulturforskning 1986-1987.
Ledamot i styrelsen för Nationella sekretariatet för genusforskning 1998-2003.
Ledamot i stipendiekommittén för Lauritzens stiftelse för filmhistorisk forskning 19942000.
c. Sakkunniguppdrag:
Fakultetsopponent för Eva Öhrström 1987 och Thomas Bossius 2003 (bägge
musikvetenskap/GU).
Betygsnämndsledamot vid 17 doktorsdisputationer vid LiU, GU, SU, LU och UU (MKV,
Tema Kultur och samhälle, musikvetenskap, litteraturvetenskap, filmvetenskap,
teologi, Tema Genus, Tema Barn, idéhistoria, Nordiska språk, sociologi,
socialantropologi, arkitektur och Tema Teknik och social förändring.
Peer reviewer för: European Science Foundation ESF; Economic and Social Research
Council (ESRC/UK); Goldsmiths College UK; University of East Anglia UK; FAS; Norges
forskningsråds KIM-program (Kommunikation, ICT, Media); Östersjöstiftelsen.
d. Redaktörsuppdrag:
Huvudredaktör för den av LiU E-Press elektroniskt publicerade vetenskapliga open
access-tidskriften Culture Unbound: Journal of Current Cultural Research, sedan
starten 2009.
Ledamot av Editorial/Advisory Boards för vetenskapliga tidskrifter: Communication and
Critical/Cultural Studies; Cultural Studies; European Journal of Cultural Studies;
International Journal of Cultural Policy; Northern Lights: Film and Media Studies
Yearbook, Young: Nordic Journal of Youth Research.
Därtill även refereegranskare för: Body & Society; CLCWeb: Comparative Literature &
Culture; Educare; European Journal of Communication;
Intermedialities/Intermédialités; Journal of Southeast Asian Studies; Kvinder, køn &
forskning; Media, Culture & Society; Nora: Nordic Journal of Women’s Studies;
Kritisk kulturteori
7(50)
Bilaga D
Nordicom-Information; Nordicom Review; Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift; Media,
Culture & Society; Popular Music and Society; Theory, Culture & Society; Transformations.
e. Nätverk
Medlem av forskarnätverken Researching Music Censorship; Reflexive Academic
Writing Methodologies (RAW); Forskarnätverket om transnationalism och diaspora;
International Association for Media and Communication Research (IAMCR); Föreningen
för svensk medie- och kommunikationsforskning (FSMK); Association for Cultural
Studies (ACS); International Association for the Study of Popular Music (IASPM);
European Science Foundation ESFs program ”Changing Media, Changing Europe”
1998-2004; det nordiska forskningsprogrammet ”Kulturell uorden” 1998-2001.
f. Samverkan med det omgivande samhället:
Medverkan med intervjuer i olika medier m.m.
Kritisk kulturteori
8(50)
Bilaga D
Cecilia von Feilitzen (professor)
Födelsedatum:
450926
Nuvarande anställning:
Professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola sedan 1/11
2009
Examina:
Fil. lic. (enl den äldre studieordningen) 1971 i sociologi, Stockholms universitet
Docentkompetens:
Tidigare anställningar:
Högskolelektor i medie- och kommunikationsvetenskap, Södertörns högskola 20022009
Universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för
journalistik, medier och kommunikation (JMK), Stockholms universitet 1989-2002
Forskare vid Centrum för masskommunikationsforskning, Stockholms universitet 19811989 Publikanalytiker vid Planeringsavdelningen, Sveriges Radio 1993-1996
Forskare vid Publik- och programforskningsavdelningen (SR/PUB), Sveriges
Radio1964-1993
Filmgranskare vid Nämnden för Barn- och ungdomsfilm (BUF), Svenska Filminstitutet
1983-1988
Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):
(Vid sidan av handledning och examination av ett stort antal B-, C-, D- och
magisteruppsatser:)
Biträdande handledare till: Peter Petrov (medie- och kommunikationsvetenskap, Umeå
universitet, disputation februari 2010)
Medverkan i Södertörns högskolas remissyttrande om Forskarutbildningsutredningen
”En Ny Doktorsutbildning” – kraftsamling för excellens och tillväxt”, SOU 2004:27
Bedömning av forskarutbildningsansökningar i Medie- och kommunikationsvetenskap
till forskarskolan BEEGS vid Södertörns högskola 2005, 2006 och 2009.
Uppläggning/planering/utveckling av forskarutbildningskurser samt kursansvar och
undervisning på tre forskarutbildningskurser:
”Reception och medieanvändning” (5 p), Institutionen för journalistik, medier och
kommunikation, Stockholms universitet, vt 92 (tillsammans med Kjell Nowak)
”Text- och innehållsanalys” (5 p), Institutionen för journalistik, medier och
kommunikation, Stockholms universitet, vt 91 (tillsammans med Kjell Nowak)
”Forskning om barn och massmedier” (5 p), Centrum för
masskommunikationsforskning, Stockholms universitet, ht 1987
Enstaka föreläsningar och seminarier i sju forskarutbildningskurser vid Centrum för
masskommunikationsforskning och Institutionen för journalistik, medier och
kommunikation, Stockholms universitet
Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller
utom högskolan:
a. Externfinansierad forskning:
”Mediernas betydelse för identitet och demokrati” vid Södertörns högskola 2006-2009,
finansierat av Östersjöstiftelsen (tillsammans med Peter Petrov och i samarbete med
forskare i St. Petersburg, Ryssland)
”EU Kids Online II” 2009-211, under ledning av Sonia Livingstone och Leslie Haddon
vid London School of Economics and Political Science, finansierat av EU. Jag är svensk
representant – en komparativ datainsamling pågår i 25 europeiska länder om
möjligheter och risker för barn på internet.
Kritisk kulturteori
9(50)
Bilaga D
”EU Kids Online I” 2006-2009, under ledning av Sonia Livingstone och Leslie Haddon
vid London School of Economics and Political Science, finansierat av EU. Jag var svensk
representant i ett europeiskt nätverk om 21 länder som samlade in och analyserade
existerande material om barn, unga och internet.
”Virtuellt rum och socialt rum” 2003-2005 (tillsammans med Peter Petrov) – en
omfattande analys av datamaterial inom Göran Bolins projekt ”Skiftande
medielandskap” vid Södertörns högskola, finansierat av Östersjöstiftelsen
”Barn och animerade TV-program” 2003-2004, finansierat av Medierådet,
Kulturministeriet
UNESCO-initiativet ”The International Clearinghouse on Children, Youth and Media” vid
Nordicom, Göteborgs universitet, finansierat av svenska regeringen.
Jag är sedan starten 1997 vetenskaplig koordinator för detta kunskapscentrum.
Ett flertal självständigt upplagda och genomförda undersökningar vid Sveriges Radios
Planeringsavdelning 1993-1996 (bl a det omfattande projektet ”Musiksmak och
livsstilar” 1994-1995 tillsammans med Peter Petrov), finansierade av SR
”Barnen i TV” 1983-1986 ingående i paraplyprojektet ”Televisionens idévärld” med
flera forskare vid Centrum för masskommunikationsforskning, Stockholms universitet,
finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. En uppföljande analys gjordes 1995-1996
finansierad av Stockholms universitet
Ett mycket stort antal självständigt upplagda och genomförda undersökningar vid
Sveriges Radios/Sveriges Televisions Publik- och Programforskningsavdelning 19641993, finansierade av SR/SVT
b. Förtroendeuppdrag:
Vetenskaplig rådgivare till World Internet Institute, 2009 –
Handplockad expert för EU Media Literacy Expert Group 2006 – (hittills omfattande nio
möten i Bryssel inkl presentationer och skrivelser)
Ledamot i lärarförslagsnämnden, Södertörns högskola, 2005-2008
Ämnesansvarig för Medie- och kommunikationsvetenskap, Södertörns högskola 20032006
Ledamot i styrelsen för Statens Biografbyrå 2000-2006
Suppleant i styrelsen för Centrum för barnkulturforskning, Stockholms universitet ett
antal år. Ordinarie styrelseledamot 1999-2002
Medlem i RUABs (Radioundersökningar AB) vetenskapliga råd 1995-1996
Erasmusansvarig vid JMK (tillsammans med Peter Dahlgren) 1992-1993
Föreståndare och studierektor för Avdelningen för medie- och kulturteori (f d Centrum
för masskommunikationsforskning), Stockholms universitet 1990 –1993
Expert i Medierådet (f d Våldsskildringsrådet), Kulturdepartementet, 1991-2006
Ledamot i institutionsstyrelsen vid JMK 1989-1996. Suppleant 1997-2002
Ordförande i Föreningen svenska masskommunikationsforskare (FSMK) 1979-1981.
Vice ordförande 1981-1983. Styrelsemedlem 1977-1978, 1996-2000
Kritisk kulturteori
10(50)
Bilaga D
Deltagande i diverse arbetsgrupper som representant för Samhällsvetenskapliga
fakultetsnämnden, Stockholms universitet, 1979-1981
Representant för Svenska UNESCO-rådet vid finska UNESCO-rådets expertmöte om
kulturindustrins betydelse för ungdom och kvinnor, Helsingfors 1979
Observatör för International Association for Mass Communication Research vid FNs
världskonferens för kvinnor, Köpenhamn, 14-30 juli 1980
Deltagande i planeringsgrupper för flera nordiska och internationella konferenser
c. Sakkunniguppdrag:
Sakkunnig 2003 för rekrytering av universitetslektor i medie- och
kommunikationsvetenskap till Institutionen för kultur och kommunikation, Karlstads
universitet
Sakkunnig 2002-2003 i bedømmelseudvalget til ”Professorat med saerlige opgaver i
Markedskommunikation og Forbrug inden for området børn og unge” vid Institut for
Afsaetningsøkonomi, Handelshøjskolen i København
Bedömning av bokförslag av professor Denis McQuail åt Sage Publications 2000
Sakkunnig 1998 i bedømmelseudvalget til stilling som ”Forskningslektor i Børn og
Medier” vid Sekretariatet for Børnekulturnetværk, Danmarks Lærerhøjskole,
København
d. Redaktörsuppdrag:
Redaktör för åtskilliga internationella antologier och nyhetsbrev inom The International
Clearinghouse on Children, Youth and Media (se under publikationer)
Bidragande redaktör o dyl för internationella vetenskapliga tidskrifter (ibland med
referee-uppdrag):
Medlem av Consejo Científico/Redacción för tidskriften Comunicar 2008–
Medlem av Consejo científico y evaluador för tidskriften Doxa Comunicación. Revista
interdisciplinar de estudios de comunicación y ciencias sociales 2008–
Medlem av Editorial Board för tidskriften Journal of Children and Media 2006–
Medlem av Editorial Board för tidskriften I/C. Information and Communication 2001–
Medlem av Editorial Board för tidskriften Communications. The European Journal of
Communication Research 1996—
Editorial Adviser för International Encyclopedia of Communications, University of Pennsylvania
& Oxford University Press, 1988
Co-editor för tidskriften European Journal of Communication 1986-2003
Member of International Board för tidskriften Media, Culture and Society 1980-1987
Consulting and Contributing Editor för tidskriften Journal of Communication 1974-1991
Flera referee-uppdrag har även förekommit för tidskriften Nordicom Review.
Kritisk kulturteori
11(50)
Bilaga D
e. Nätverk:
Arbetet inom the International Clearinghouse on Children, Youth and Media bygger på
ett omfattande globalt nätverk av över 1,000 personer och institutioner i alla
världsdelar (forskare, mediepraktiker, beslutsfattare, medielärare,
frivilligorganisationer, studenter och intresserade individer).
Medlem i det europeiska forskarnätverket för EU Kids Online – se ovan under a.
Externfinansierad forskning
Medlem i Barn, unga och medier (BUM), ett nordiskt tvärvetenskapligt forskarnätverk
finansierat av NORFA (Nordisk Forskerutdanningsakademi) 1997-2000
f. Samverkan med det omgivande samhället:
Har hållit ett stort antal föreläsningar och seminarier vid folkhögskolor,
bildningsförbund, förskoleseminarier, bibliotek, ideella föreningar m m.
Har deltagit i ett stort antal internationella konferenser och där hållit föredrag för inte
bara forskare utan även politiker, mediepraktiker, frivilligorganisationer,
lärare/medieutbildare, studenter och andra personer.
Har medverkat i många radio- och TV-program och berättat om min forskning, skrivit
tidskriftsartiklar och artiklar i populärvetenskapliga tidskrifter samt blivit intervjuad av
många journalister.
Var vetenskaplig redaktör för programmet Född med tv – en film om barnpubliken sänt
i TV1 den 4 och 13 april 1980 (tillsammans med Ingegerd Rydin).
Har inom ramen för mitt arbete vid Publik- och programforskningsavdelningen vid
Sveriges Radio/SVT och senare vid Sveriges Radios Planeringsavdelning gjort många
presentationer av forskningsresultat för producenter och chefer. Vid Sveriges Radios
Planeringsavdelning höll jag också kurser för producenter att själva lära sig att
genomföra enkla undersökningar och analyser av undersökningsresultat.
I samband med forskningsprojektet ”Mediernas betydelse för identitet och demokrati”
har jag fått bidrag av Södertörns högskola för samverkan med det omgivande
samhället: I 20 svenska gymnasieklasser har forskarna som samlade in data, främst
Sofia Johansson, givit föreläsningar i utvalda forskningsområden (medieanvändning,
populärjournalistik, hur man gör undersökningar).
Kritisk kulturteori
12(50)
Bilaga D
Staffan Ericson (docent)
Födelsedatum:
19560428
Nuvarande anställning:
högskolelektor, Södertörns högskola, sedan 2005
Examina:
FD (2004), medie- och kommunikationsvetenskap, Stockholms universitet,
Ämneslärarexamen (1987), Stockholms universitet
Docentkompetens:
Antagen som docent (MKV) vid Södertörns högskola, feb 2009
Tidigare anställningar:
Högskoleadjunkt, 1998-2005, Södertörns högskola,
Vik. universitetslektor (1997-1998), Stockholms universitet,
Doktorandtjänst (1991-1996), Stockholms universitet
Vik. universitetslektor (1988-1990), Stockholms universitet
forskningsass. (1985-1987), Stockholms universitet
Relevanta postdoktorsvistelser:
STINT Fellow 2004, Programme for excellence in teaching, University of Richmond,
USA.
Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):
Huvudhandledare (från vt 09): Anne Kaun, doktorand i MKV, Baltic and East European
Graduate School (BEEGS), Södertörns högskola.
Bihandledare för tre doktorander: Jessica Conrah, modevetenskap, Stockholms
universitet (från vt 09), Gunilla Muhr, MKV, Stockholms universitet (från vt 09),
Ekaterina Kalinina, MKV vid BEEGS (från vt 2010).
Fakultetsopponent 2005 vid Oslo universitet (Hege Gundersens doktorsavhandling:
Historiskt og fiktivt: En studie av tv-seriene Heimat, Matador og Vestavind.)
Extern opponent 2007, slutseminarium, vid JMK, Stockholms universitet (Lars
Lundgrens doktorsavhandling: Culture and transmission: The technological and cultural
reach of international syndicated radio.
Kritisk kulturteori
13(50)
Bilaga D
Undervisning som gästlärare vid forskarutbildningskurser vid Stockholms universitet,
BEEGS, (Baltic and East European Graduate School, Södertörn) och vid ”Nordic
research training course: Changing Media, Changing Society”,. May 2007, Tallinn.
Medlem i forskningskollegiet Konst och nya media (KKH, KI, KTH, Södertörns
högskola), vilket arrangerade tre kurser på forskarutbildningsnivå 2002-2005 med
finansiering av Vetenskapsrådet
Ansvarig/huvudlärare/inititiativtagare, med Dr Paul Achter, för kursen ”Representing
America: Cold Wars and Cultural Citizenship”, 7,5 hsp, master/forskarutbildningsnivå
för svenska och amerikanska studenter, i samarbete mellan STINT, University of
Richmond, Södertörns högskola, 2009
Doktorandrepresentant i planering och genomförande av
fem tvärvetenskapliga forskarutbildningskurser (5 p) i masskommunikation
vid Stockholms universitet, 1987-1990 (Centrum för
masskommunikationsforskning).
skandinavisk arbetsgrupp för forskarutbildningssamarbete i
masskommunikation (1991)
ny forskarutbildning i ämnet MKV, 1991-1996 (JMK, Institutionen för
journalistik, medier och kommunikation)
internationellt forskarutbildningssamarbete JMK/Goldsmiths, University of
London (1993-1996)
Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller
utom högskolan:
a. Externfinansierad forskning:
Huvudsökande/projektansvarig för Televisionens tider 2010-2012, (finansierat Av
Riksbankens Jubileumsfond). Övriga deltagare Amanda Lagerkvist, Uppsala
Universitet, Paul Achter, University of Richmond.
Huvudsökande/projektansvarig (med Patrik Åker) för Mediernas hus: ett
forskningsprojekt om arkitektur, medier och maktens centralisering, 2006-2009
(finansierat av Östersjöstiftelsen, övriga deltagare Helena Mattsson, Kristina Riegert,
Sven Olov Wallenstein).
Medsökande/delprojektansvarig i forskningsprogrammet ”Tid, minne, representation”,
2010-2015 (finansierat av Riksbankens Jubileumsfond, huvudsökande Hans Ruin),
Medsökande/delprojektansvarig i programmaet Skiftande medielandskap – ett
forskningsprogram om mediers betydelse för social och kulturell förändring 2002-2005,
(finansierat av Östersjöstiftelsen, huvudsökande Göran Bolin).
Medsökande i ”Kulturtekniker/Teknikkulturer”,stöd till stark forskningsmiljö 20072009, huvudsökande Göran Bolin, 2007-2009 (finansierat av Östersjöstiftelsen)
Medsökande/svensk ledamot i styrgrupp, i nätverksprogrammet Cultural Disorder:
Changes in The Aesthetic Field, 1998-2002 (finaniserat av Norges Forskningsråd,
projektledare Jostein Gripsrud, Universitet i Bergen).
b. Förtroendeuppdrag:
Ämnesansvar i MKV, Södertörns högskola, 1997-1999, 2008-2009,
Kritisk kulturteori
14(50)
Bilaga D
Ordförande i ämnesstyrelsen, MKV, Södertörns högskola, 2009Programansvar, utbildningsprogrammet Medier, språk, kultur, 1997-1999
Ansvar för tvåårig internationell mastersutbildning Media, Communication and Cultural
Analysis, Södertörns högskola, 2009Ordinarie ledamot av Utbildnings- och forskningsnämnden för humaniora,
samhällsvetenskap och teknik, Södertörns högskola, 2000 - 2007
Ordinarie ledamot av Utskottet för forskning och forskarutbildning, Södertörns
högskola 2002 - 2007
Ordförande i UFN-nämndens prövning av magisterrättigheter: retorik, konstvetenskap,
filosofi
Ledamot i hörandegruppen för tillsättning av ny rektor vid Södertörns högskola, 2009
”Gullegripen” 2006 (studenternas årliga val av bästa pedagog vid Södertörns högskola)
Ledamot i institutionsstyrelsen vid JMK, Stockholms universitet, 1991-1994, ledamot i
institutionsstyrelsen vid Institutionen för kultur och kommunikation, Södertörns
högskola, 2008-2009
c) Sakkunniguppdrag:
Sakkunnig
Sakkunnig
Sakkunnig
Sakkunnig
og Medier,
för Krisberedskapsmyndigheten, ansökan om postdoktoralt stöd 2007
för Vetenskapsrådet, ansökan om publiceringsstöd 2008, 2009
för Vetenskapsrådet, ansökningar om postdoktoralt stöd (x 4), 2009
vid tillsättning av lektorat i medievidenskab, Institutt for Litteratur, Kultur
Syddansk Universitet, 2008
Referee för International Communication Association, grupp “Communication History”,
2007d. Redaktörsuppdrag:
Medlem i redaktionen för Divan - tidskrift för psykoanalys och kultur 1995 – 1999.
Redaktör för tre vetenskapliga antologier (se publ.förteckn.)
e. Nätverk:
Medlem i FSMK (Förening för svensk medie- och kommunikationsforskning) och ICA
(International Communications Association).
f. Samverkan med det omgivande samhället:
Styrelseledamot i INDEX – The Swedish Contemporary Art Foundation 2000 – 2004.
Medverkan i press och radio, föredragshållare/paneldeltagare vid exempelvis Bok- och
Biblioteksmässan, Sveriges Radio, Framtidens Kultur.
Kritisk kulturteori
15(50)
Bilaga D
Anna Maria Jönsson (docent)
Födelsedatum:
19700215
Nuvarande anställning:
Lektor, tsv
Examina:
FD Journalistik och Masskommunikation 2004
Docentkompetens:
Ja, 2009
Tidigare anställningar:
Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet 19942002
Relevanta postdoktorsvistelser:
Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):
Biträdande handledare till en doktorand, undervisning på forskarutbildningskurser
2008
Genomgången högskolepedagogisk kurs i forskarhandledning vid
Södertörns högskola
Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller
utom högskolan:
a. Externfinansierad forskning:
2010-2012
Projekledare och forskning inom projektet “Public Discourse and
Environmental Risks: Exploring a gas pipeline plan and flooding
scenarios in the Baltic Sea Region”. Finansierat av
Östersjöstiftelsen.
2009-2011
Forskning inom det tvärvetenskapliga projektet Kemikalier och
textilier. Hantering av miljö- och hälsorisker från produkter med
komplexa produktkedjor (projektledare Magnus Boström).
Finansierat av Östersjöstiftelsen och KK-stiftelsen.
2009-2011
Forskning inom det tvärvetenskapliga projektet Environmental
Risk Governance of the Baltic Sea (projektledare Michael Gilek).
Finansierat av Östersjöstiftelsen och BONUS+.
2007-2009
Forskning inom projektet Digitala mediekulturer. Publiker,
livsstilar och generationer i den digitala kommunikationens
tidsålder (projektledare professor Göran Bolin) med delprojektet
Nya medier, nya livsstilar? Finansierat av Östersjöstiftelsen.
2005-2007
Forskning inom projektet Vetenskap, politik och offentlighet i
Östersjöområdet (projektledare docent Teresa Kulawik) med det
egna delprojektet Offentlighet, journalistik och genteknologi i
Sverige och Estland. Finansierat av Östersjöstiftelsen.
2004-2006
Forskning inom projektet Etermedier i konkurrens. Tillsammans
med
Kritisk kulturteori
16(50)
Bilaga D
fil.dr. Jesper Strömbäck ansvarig för delprojektet om nyheter
och
samhällsprogram, placerat vid
Demokratiinstitutet. Finansierat av Stiftelsen Etermedierna i
Sverige. Projektet avslutades 2007 och resulterade i boken TVjournalistik i konkurrensens tid.
b. Förtroendeuppdrag:
2009
Referee för tidskriften Media, War and Conflict.
2008-
Ordförande i divisionen ’Environment, Science and Risk
Communication’, Nordiska konferenserna för medie- och
kommunikationsforskning.
2007-2009
Medlem i planeringskommittén för den 19:e Nordiska
konferensen för medie- och kommunikationsforskning, i Karlstad
den 13-15 augusti 2009
2007-2008
Ordförande i FSMK (Föreningen för svensk medie- och
kommunikationsforskning)
2004-2007
Ledamot (kassör) av FSMK:s styrelse (Föreningen för svensk
medie- och kommunikationsforskning)
2000-2004
Ledamot i International Council i IAMCR (International
Association of Media and Communication Research)
c. Sakkunniguppdrag:
2010
Ledamot betygsnämnd, disputation JMG
2009
Sakkunnig för lektorat i MKV vid JMG, Göteborgs universitet
2007
Sakkunnig för lektorat i MKV vid K3, Malmö Högskola
d. Redaktörsuppdrag:
e. Nätverk:
f. Samverkan med det omgivande samhället:
• Om boken TV-journalistik i konkurrensens tid, i TV4:s Nyhetsmorgon, 2 maj
2007.
• Torsdagsklubben om rapporteringen kring den så kallade Svininfluensan, 1
oktober 2009, Södertörns högskola. Diskussion med vetenskapsjournalister
och redaktörer.
• Föreläsning för journalister från Sveriges Radio kring popularisering av
vetenskap, 24 november 2009
Administrativt ansvar
Från och med 2009-09-01 studierektor för BEEGS- doktoranderna. Sammankallande
för handledarkollegiet.
Vikarierade under perioden 2008-11-01 till 2009-08-31 som ämnesansvarig för medieoch kommunikationsvetenskap, Institutionen för kultur och kommunikation vid
Södertörns högskola.
Vikarierade under perioden 2004-07-01 till 2004-12-31 som ämnesansvarig för medieoch kommunikationsvetenskap, Institutionen för medier, konst och filosofi vid
Södertörns högskola.
Kritisk kulturteori
17(50)
Bilaga D
Heike Graf (docent)
Födelsedatum:
590228
Nuvarande anställning:
Lektor i MKV
Examina:
Diplom, Ernst-Moritz-Arndt Universität, Greifswald, 1982
FD Humboldt Universität zu Berlin, 1990
Docentkompetens:
Docent i MKV, januari 2010
Tidigare anställningar:
Lektor i MKV, Gävle högskola, 2002
Forskare på Södertörns högskola inom projektet “Människor, medier och metropoler“
(projektledare B Henningsen) finansierad av Östersjöstiftelsen, 1998-2002
Adjunkt i kulturvetenskap och lektor i skandinavistik på Nordeuropa Institutet vid
Humboldt universitet Berlin, 1886-1997
Adjunkt i socialvetenskap på Fackföreningens högskola Bernau, 1982-1985
Relevanta postdoktorsvistelser:
Forskare vid Johns Hopkins University, Washington, D.C., USA (tre månader),
stipendium från Stifterverband der Deutschen Wissenschaft, vår 1994
Forskare vid Maryland State University, USA (tre månader) med ett stipendium från
German Marshall Fund, höst 1995
Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):
Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller
utom högskolan:
a. Externfinansierad forskning:
Forskare inom RJ-projektet “Den kulturella konstruktionen av gemenskaper“ (projektledare B Stråth och B Henningsen), 1995-1997
Forskare på Södertörns högskola inom projektet “Människor, medier och metropoler“
(projektledare B Henningsen) finansierad av Östersjöstiftelsen, 1998-2001
Forskare inom projektet ”Skiftande medielandskap” (projektledare G Bolin) finansierat
av Östersjöstiftelsen, 2003-2005
Projektledare ”Mångfaldslinjer: Journalistisk produktion ur ett mångkulturellt
perspektiv i Stockholm och Berlin” finansierat av Östersjöstiftelsen, 2007-2010
Projektledare ”Media, Communication, and the Social Performance of
Environmentalism: Comparing Ecological Collectives on Two Sides of the Baltic Sea”,
finansierat av Östersjöstiftelsen, 2010-2013
b. Förtroendeuppdrag:
c. Sakkunniguppdrag:
d. Redaktörsuppdrag:
Redaktör BIAB-Berichte, Berlin, 1996-2003
Medlem i redaktionsrådet för NORDEUROPAforum, Berlin, 1998-2001
Redaktör för tidskriften NORDEUROPAforum, Humboldt universitet, 1993-1997
Kritisk kulturteori
18(50)
Bilaga D
e. Nätverk:
Nordic research network for Media, Migration and Society (funded by NordForsk 20072010), sedan 2006
Svensk nätverk för tvärkulturell kommunikation (SNICC), sedan 2008
f. Samverkan med det omgivande samhället:
Medverkan med intervjuer i olika radioprogram,
Artiklar i tyska dagstidningar
Ledamot (för Södertörns högskola) i Lednings- och utvecklingsgrupp (LUG-grupp)
Huddinge kommun, sedan 2004
Kritisk kulturteori
19(50)
Bilaga D
Amanda Lagerkvist (fil.dr)
Födelsedatum:
1970-12-20
Nuvarande anställning:
Forskarassistenttjänst i Nordamerikastudier, SINAS, engelska institutionen. Uppsala
universitet (2007-2010).
Högskolelektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid SH fr.o.m. 1/7-2010.
Examina:
FD medie- och kommunikationsvetenskap SU 2005
Master of Arts Gender Studies, UCC, National University of Ireland, 1996
FK idéhistoria SU 1995
Docentkompetens:
Ansökan om att antas som docent i medie- och kommunikationsvetenskap inlämnad till
SH 2010-01-25. Diarienummer 152/22/2010.
Tidigare anställningar:
Vikarierande lektor medie- och kommunikationsvetenskap, JMK/SU 2005-2007.
Relevanta postdoktorsvistelser:
Stockholms universitets postdoktorsstipendium 2005-2007 (Ellen Terserus och Anna
Ahlströms stiftelse).
Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):
Biträdande handledarskap av doktorand i amerikansk litteratur (2008-2009).
Pågående biträdande handledarskap av doktorand i mkv, SU (2007-).
Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller
utom högskolan:
a. Externfinansierad forskning:
Tilldelad RJ-medel för forskningsprojektet ’Televisionens tider’ lett av Docent Staffan
Ericson (fr.o.m. 1/7-2010).
b. Förtroendeuppdrag:
c. Sakkunniguppdrag:
Anlitad som expert för Högskoleverkets utvärdering av Kulturvetenskaper i Sverige
(2008).
d. Redaktörsuppdrag:
Samredaktör för antologin Strange Spaces: Explorations into Mediated Obscurity (med
A. Jansson, Farnham: Ashgate 2009).
Samredaktör för Kvinnovetenskaplig Tidskrift, nr 4/1999: tema Historicitet (med K.
Fjelkestam).
Pågående gästredaktörskap för American Studies in Scandinavia, Issue 1/2010. Tema:
’American Spaces’.
e. Nätverk:
Medlem i ICA (Internationsl Communiation Association).
Medlem i Föreningen för svensk medie- och kommunikationsvetenskap, FSMK.
Styrelsemedlem SAAS (Swedish Association for American Studies).
Styrelsemedlem International American Studies Association (IASA).
f. Samverkan med det omgivande samhället:
Kritisk kulturteori
20(50)
Bilaga D
Hans Ruin (professor)
Födelsedatum:
1961-04-16
Nuvarande anställning:
Professor i Filosofi Södertörns högskola, anställd som lektor sedan 1999
Examina:
FD Teoretisk filosofi, Stockholms universitet 1994
Docentkompetens:
2002
Tidigare anställningar:
Forskarassistent vid Stockholm universitet 1996-1999
Relevanta postdoktorsvistelser:
Sorbonne, Paris feb-maj 1996
Universite de St Joseph, Beirut feb-maj 2005
Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):
Har handlett 3 doktorander till disputation, varav 1 som huvudhandledare. Handleder
fn 9 doktorander, vid Stockholms, Uppsala och Helsingfors universitet, varav 4 som
huvudhandledare. Har varit fakultetsopponent vid 4 tillfällen, har suttit med i
betygsnämnd för avhandlingar vid 9 tillfällen.
Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller
utom högskolan:
a. Externfinansierad forskning:
Forskningsanslag (projektledare) från Riksbankens Jubileumsfond för
forskningsprogrammet ”Tid, minne, representation” (2010-2015); Forskninganslag
(projektledare) från Ax:son Johnson stiftelse för projektet “The phenomenology of
religious experience” (2008-2011); Forskningsanslag (projektledare) från
Östersjöstiftelsen för projektet “Nihilism, Lifeworld and Technology” (2007-2010);
forskningsanslag från VR som deltagare i projektet ”Det egna och det främmande – om
bildningsbegreppets förvandlingar” (2003-2006); Forskningsanslag från
Östersjöstiftelsen (som projektledare) för projektet ”Traditionen som utopi” (20002003); Forskninganslag från Rausing stiftelsen för projektet “Nietzsche and
perspectivism” (1998-2000).
b. Förtroendeuppdrag:
Medlem i Sveriges Professorers förening SPS (2008-); Medlem som lärarrepresentant i
Södertörns Högskolas styrelse (2007-); Styrelsemedlem och med-grundare av Nordic
Society for Phenomenology, Ordförande i The Nordic Institute for Philosophy (20002002), Medlem i Fondation Descartes (1999-)
c. Sakkunniguppdrag:
Har under perioden 2007-2010 varit med i sakkunniggruppen för utlandsstipendier på
STINT. Har tjänstgjort som extern sakkunnig för forskningsprojekt vid RJ och VR vid 3
tillfällen.
d. Redaktörsuppdrag:
Medlem i redaktionsråd för Journal for Comparative Continental Philosophy (2008-);
medlem i redaktionsråd för Jahrbuch für Hermeneutische Philosophie; redaktör (tills m
Marcia Cavalcante) för Södertörn Philosophical Studies (2001-); medlem i
redaktionsråd för Nordic journal of Philosophy Sats (2001-); medredaktör för
Nietzsches Samlade skrifter (1999-); medredaktör för Tidskriften Kris (1989-1996).
Kritisk kulturteori
21(50)
Bilaga D
e. Nätverk:
Är medgrundare och styrelsemedlem i Nordic Society for Phenomenology; Deltar i
organisation av baltisk-nordisk forskarskola i praktisk filosofi, som samordnas från
Helsingfors universitet; är sedan många år aktiv deltagare i Collegium
Phaenomenologicum, som samlas för en konferens och forskarskola i Cità di Castello,
Italien.
f. Samverkan med det omgivande samhället:
Skriver regelbundet som recensent av filosofisk litteratur i DN och i Axess Magasin,
samt i diverse kulturtidskrifter; Är huvudansvarig för ordnandet av filosofiska program
vid kulturföreningen Forum, i Stockholm.
Kritisk kulturteori
22(50)
Bilaga D
Marcia Sá Cavalcante Schuback (docent)
Födelsedatum:
20/02/1957
Nuvarande anställning:
Högskolelektor (professorsprövas)
Examina:
1992 Doktor i filosofi (Universidade Federal do Rio de Janeiro-UFRJ)
Docentkompetens:
2002 Södertörns Högskola
Tidigare anställningar:
Instituto de Filosofia e Ciências Sociais (IFCS)/UFRJ/Brasilien (1994-1999)
Escola de Comunicação (ECO)/UFRJ (1981-1984)
Forum de Ciëncia e Cultura UFRJ (1985-1991)
Relevanta postdoktorsvistelser:
Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):
Framlagda doktorsavhandlingar under min handledning
Rodrigo Guerizolli – Sobre o primo principio na filosofia de Duns Scotus (On the First
Principle in the Philosophy of Duns Scott)– 1997 (UFRJ)
Frederico Schwerin Secco - A questão da fé em Kierkekaard (The Question of Faith in
Kierkegaard)– 1998 (UFRJ)
Kate Larsson (doctoral student in theoretical Philosophy at Uppsala University, main
supervisor Prof. Sören Stenlund) - 2009
Tora Lane (doctoral student in Slavic language at Stockholm University, main
supervisor Prof. Anna Lundgren) - 2009
Jonna Bornemark, doctoral student in Philosophy at Södertörns University
College/Uppsala University -2010
Pågående doktorsarbete under min handledning
Carl Cederberg, doctoral student in Philosophy at Beeges (Södertörns University
College) / Stockholm University
Helena Dahlberg (doctoral student in the History of ideas at Götebörg University, main
supervisor Prof. Ingemar Nilsson)
Krystof Kasprzac (doctoral student in Philosophy at Beeges (Södertöns University
College) /Stockholm University)
Forkarutbildningsinsatser –
Undervisning vid LIMCUL (Forkarskolan i literacy och interkulturalitet/ Örebro
Universitet)
Undervisning vid BEEGS
Ledamot i UVK (Utbildningsvetenskapliga Komitée)- VR
Kritisk kulturteori
23(50)
Bilaga D
Ledamot i OFF (Områdesgruppen för forskning om förmodernitet (OFFM) at
Riksbankens jubileumsfond) http://www.rj.se/1/om_rj/omradesgrupper/formodernitet
Ledamot i styrelsegrupp för programmet om forksningen kring Tid, minne och
representation med stöd av RJ, under ledning av Prof. Hans Ruin
Ledare till forskareprojektet Det egna och det främmande – om bildningstankens
utveckling och aktualitet
Med stöd av VR, 2004-2006
Aktiv forskare i följande project:
O aprendiz da natureza (The Novices of Nature); the concept of nature in romantic and
idealist philosophy of nature 1994-1996, stöd av CNPQ/Brasilien
A utopia da tradução (The Utopia of Translation), on Romantic and contemporary
readings of ancient philosophy, 1997-1999, stöd av CAPES/Brasilien
since 1999, collaboration in the project Ousia, UFRJ, Brasilien,
www:http://www.ifcs.ufrj.br/~fsantoro/ousia/frames.htm
Traditionen som utopi, Södertörns Högskola, stöd av Östesjöstiftelsen, projektledare,
H. Ruin, 2001-2003
Från vishet till vältalighet. Projektledare Prof. Gunilla Iversen, med stöd avStiftelsen
Riksbankens Jubileumsfond, (2003-2006)
Teknik, nihilism och livsvärlden , Södertörns Högskola, Projekt ledare, Prof. Hans Ruin,
funded by Östersjöstiftelsen (2007-2009)
Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller
utom högskolan:
a. Externfinansierad forskning:
b. Förtroendeuppdrag:
c. Sakkunniguppdrag:VR och RJ (individuella forskningsprojekt)
d. Redaktörsuppdrag:Södertörns Philosophical Studies, Sofia (Brasilien), Scintilla
(Brasislien), ed. Vozes (Brasilien), Member of Editorial Board for Journal of
Comparative and Continental Philosophy
http://www.equinoxjournals.com/ojs/index.php/CCP/index
e. Nätverk: svensk representant för det Nordic Network for German Idealism (med
Norfors)
medlem i nätverket om temat ”begär” med stöd av RJ.
f. Samverkan med det omgivande samhället:
deltagande i filosofiska rummet
deltagande i offentlig filosofisk debatt
Kritisk kulturteori
24(50)
Bilaga D
Fredrika Spindler (docent)
Födelsedatum:
1966-10-14
Nuvarande anställning:
Lektor i filosofi, institutionen för Kultur och Kommunikation, Södertörns Högskola.
Anställd sedan 2000.
Ämnesansvarig i filosofi 2006-2009
Examina:
1996. Fil. dr i filosofi, Université Paul Valéry, Montpellier III, Frankrike
1992. DEA i filosofi, Université Paul Valéry, Montpellier III
1990. Maîtrise i filosofi, Université Paul Valéry, Montpellier
1989. Licence i filosofi, Université Paul Valéry, Montpellier
1987. DEUG i filosofi, Université Paul Valéry, Montpellier
Docentkompetens:
Antagen som docent 2010
Tidigare anställningar:
Sedan 2004, tillsv.anställd lektor i filosofi vid Södertörns Högskola, 100 %
2002-2004: förordnande om 50 % forskning vid Chalmers Tekniska Högskola
2000- 2003: förordnad lektor i filosofi vid Södertörns Högskola, 50 %
1989-99. Lärare i filosofi (ämnesansvarig) Lycée Henri Matisse, Montreuil, Frankrike
1997-98. Lärare i filosofi, Lycée de la Providence, Vincennes, Frankrike
Relevanta postdoktorsvistelser:
Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):
2009 - : Bihandledare för Karin Hultman, Lärarhögskolan, Stockholms universitet,
pedagogik.
2008 - : Huvudhandledare för Ramona Rat, Forskarskolan BEEGS Södertörns
Högskola och Uppsala universitet, filosofi.
2007 - : Mentor för Malin Lohela, doktorand i Klinisk neurovetenskap, Karolinska
Institutet
2004-2008: Bihandledare för Monica Sand, disp. september 2008 (Kungliga
tekniska Högskolan, Arkitekturteori).
2002-2006: Bihandledare för Catharina Gabrielsson, disp. februari 2006 (Kungliga
Tekniska Högskolan, Arkitekturteori).
Undervisning på doktorandkurs Affekt och mediering, 15 hsp. ACSIS, Linköpings
universitet (2009)
Utformning och undervisning av doktorandkurs: Feministiska läsningar av Deleuze,
LHS , 3 hsp (2008)
Utformning och undervisning av läskurs doktorandnivå: Deleuzes och Guattari
Anti-Oedipe och Mille Plateaux, 15 hsp, SH/SU, filmvetenskap. (2008)
Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller
utom högskolan:
a. Externfinansierad forskning:
2010 - : Riksbankens Jubileumsfond. Beviljat projektbidrag inom programmet Tid,
minne, representation, forskningsledare Prof. Hans Ruin. Delprojekt: Otidsenlighet,
virtualitet, aktualitet.
2009: Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse. Beviljat forskningsstipendium 80
000 (samma summa beviljad för 2010 och 2011), (Toward a Phenomenology of
Religious Experience: Philosophical Investigations in the Existential, Political and
Kritisk kulturteori
25(50)
Bilaga D
Aesthetic Foundation of Religious Life, delprojekt ”Religion and Politics in Hobbes and
Spinoza”).
2007-2009: Projektbidrag från Östersjöstiftelsen. Filosofi. Beviljat forskningsmedel (50
%). Projektledare Prof Hans Ruin (Teknik, Nihilism, Livsvärld, delprojekt ”Den
teknologiska kroppen – en studie i det organiskas förvandling”)
2004-2007: Projektbidrag från Östersjöstiftelsen, Estetik och Filosofi. Beviljat
forskningsmedel (50 %). Projektledare Prof Cecilia Sjöholm (”Den oöverskådliga
konsten: Friedrich Nietzsches och Hannah Arendts nytänkande av estetik och politik”,
delprojekt ”Transfiguration och individuation. Estetik och politik hos Nietzsche”)
2004: Projektbidrag för forskningsprojektet Konst och Forskning vid Umeå
Konsthögskola. Beviljat forskningsmedel 20 000. Projektledare Per Nilsson (delprojekt
”Konst och kunskap hos Nietzsche”).
2002-2004: Projektbidrag från Formas, Arkitektur och Filosofi. Beviljat
forskningsmedel (50%). Projektledare Prof Sten Gromark. (”En utforskande
arkitektur”, delprojekt ”Att tänka rumsligt”)
b. Förtroendeuppdrag:
Pågående:
2006-2009: (april 06-juni-09) ämnesansvarig filosofi Södertörns Högskola
2008 - : ledamot i Kursplaneutskottet, HST-nämnden, Södertörns Högskola
2009 - : vice ordförande i Publikationskommittén, Södertörns Högskola
2008 - 2009: ledamot i Publikationskommittén, Södertörns Högskola
2008 - : ledamot i Utbildnings- och forskningsnämnden för Humaniora,
Samhällsvetenskap och Teknik, Södertörns Högskola
2007-2009: initierat och utvecklat samarbete mellan Filosofiämnet och gymnasielärare
i filosofi i Stockholms län
2006-2009: institutionsstyrelseledamot, Institutionen för Kultur och Kommunikation
Avslutade:
2008: ledamot i Internationaliseringsrådet, Södertörns Högskola
2007: kursansvarig Magister-seminariet
2006: genomgått ledarskapskurs för ämnesansvariga
2006: skrivit om filosofiämnets kursplaner i enlighet med Bologna-reformen
2005: vikarierande ämnesansvarig (februari-mars)
2004-2006: kursansvarig för C-seminariet.
2002-2005: kursansvarig för B-kursen
c. Sakkunniguppdrag:
2009: Projektbidragsgranskare i Utbildningsvetenskapsrådets beredningsgrupp 1
(värdefrågor och utbildningshistoria)
2009: Peer reviwer, Deleuze Studies
2008: Peer reviewer för Medicine. Health Care and Philosophy, Springer Verlag
2008: Betygsnämndsledamot för Liselotte Olsson, disputation Lärarhögskolan,
Stockholms universitet, pedagogik
2007: Kommissionsledamot för Gunnar Berge, Oslo universitet, filosofi
2007: Betygsnämndsledamot för Daniel Koch, disputation KTH arkitektur
2007: Betygsnämndsledamot för Jacob Wenzer, disputation i etnologi, Göteborgs
universitet
2006: opponent vid slutseminarium för Liselotte Borgnon, Lärarhögskolan, pedagogik
2004: Peer reviewer för Nordisk Arkitekturforskning (Nordic Journal of Architectural
Research)
2004: Fakultetsopponent på avhandling i idéhistoria vid Göteborgs universitet (Maria
Johanssen)
2003: Extern granskare av avhandling i litteraturvetenskap för Vetenskapsrådet
(Fredrik Agell)
2003: Peer reviewer för tidskriften Agora, Oslo universitet, tema Spinoza, nr 2-3 2003
d. Redaktörsuppdrag:
2007 - : Redaktionsmedlem för översättningen och utgivningen av Foucaults
föreläsningar vid Collège de France (10 vol), Tankekraft Förlag
Redaktör/redaktionsmedlem för Glänta, Site, Multitudes (Frankrike)
Kritisk kulturteori
26(50)
Bilaga D
e. Nätverk:
f. Samverkan med det omgivande samhället:
Sedan 1993 verksam som kulturskribent och anmälare av filosofisk litteratur i
dagspress (GöteborgsPosten, Dagens Nyheter, FLT, LO-Tidningen, Aftonbladet m fl),
och kulturtidskrifter (Res Publica, Montage, BLM, Arena, Tvärsnitt, Bleck, Dramat,
Teatertidningen, Nummer, Horisont m fl), med sammantaget över hundra artiklar,
recensioner och essäer av varierande längd om filosofiska ämnen. Sedan 2000
redaktionsmedlem i tidskriften Glänta, huvudsakligen inriktad på filosofiska och
kulturteoretiska frågeställningar, samt verksam som redaktör för bokförlaget Glänta
produktion (utgivning av filosofiska texter, introduktion och presentation av modern
filosofi och estetik). Sedan 2006, ansvarig för filosofiprogrammet på Kulturföreningen
Forum (tills m Hans Ruin). Ansvarig för Gläntas Filosofibar på Södra teatern 20022003. Regelbundet medverkande i Sveriges Radio P1:s Filosofiska Rummet, SVT
Kunskapskanalen. Därtill verksam som översättare och introduktör av filosofisk
litteratur från franska och engelska. Kommittémedlem för Stiftelsen Skapande
Människa (Riksbankens Jubileumsfond) för stipendieutdelning.
Kritisk kulturteori
27(50)
Bilaga D
Fredrik Svenaeus (professor)
Födelsedatum:
660509
Nuvarande anställning:
Professor i den praktiska kunskapens teori, Föreståndare för Centrum för praktisk
kunskap.
Examina:
Fil. dr i Tema Hälsa och samhälle, Linköpings universitet 1999.
Docentkompetens:
Docent i filosofi 2003.
Tidigare anställningar:
Forskarassistent vid Tema Hälsa och samhälle 1999-2001, lektor i filosofi Södertörns
högskola 2002-2003, Post doc vid Tema Hälsa och samhälle 2003-2006.
Relevanta postdoktorsvistelser:
Gästforskare vid Institut für Wissenschaften der Menschen i Wien 2006, gästprofessor
vid Center for Medical Ethics, Oslo University 2010.
Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser): varit huvudhandledare
för en doktorand disputerad 2008 vid Tema Hälsa och samhälle, huvudhandledare för
ytterligare två doktorander med placering vid Södertörns högskola som skall disputera
i Åbo och Lund i filosofi respektive etnologi. Studierektor för forskarutbildningen vid
Tema Hälsa och samhälle 2005.
Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller
utom högskolan:
a. Externfinansierad forskning: Ansvarig för två pågående forskningsprojekt vid
Södertörns högskola med fem respektive två medverkande: Kroppen som gåva resurs
och vara: Organtransplantationer i östersjöområdet, och Studies in Practical
Knowledge. Huvudansvarig för det avslutade forskningsprojektet: Att umgås med
ångest och depression: en kvalitativ och begreppsanalytisk studie av hur SSRI
påverkar våra föreställningar kring friskt och sjukt.
b. Förtroendeuppdrag: Sekreterare för The Nordic Network of Philosophy, Medicine and
Mental Health 1994-2003. Medlem i styrgruppen för nätverket Forum för Humanistisk
Hälsoforskning vid Stockholms universitet (sedan 2007), och i styrgruppen för
projektet Religion, Kultur och Hälsa vid Göteborgs universitet (sedan 2008).
c. Sakkunniguppdrag: Fakultetsopponent vid två tillfällen, ledamot av betygskommitté
vid två tillfällen, sakkunnig vid professorsbedömning vid två tillfällen, opponent vid
halvtidsseminarium vid ett flertal tillfällen, expertgranskare för Norska forskningsrådet
vid ett flertal tillfällen.
d. Redaktörsuppdrag: Associate editor of Medicine, Health Care and Philosophy,
member of the advisory editorial board of Theoretical Medicine and Bioethics, associate
of the International Institute for Hermeneutics, reviewer for Springer Verlag och
Routledge, peer review uppdrag för tidskrifter som: Health Care Analysis, Philosophy,
Psychiatry and Psychology, International Journal of Law and Psychiatry, Bioethics,
Kritisk kulturteori
28(50)
Bilaga D
Phenomenology and the Cognitive Sciences, huvudredaktör för Studies in Practical
Knowledge, Södertörn University Press.
e. Nätverk: Member of the European Society for Philosophy of Medicine and Health
Care, member of the Nordic Society for Phenomenology.
f. Samverkan med det omgivande samhället: Arrangör av ett stort antal öppna
symposier och konferenser vid Södertörns högskola. Teman har sträckt sig över
många olika delzoner av den praktiska kunskapens teori, bland annat relationen
mellan berättelse och kunskap, kroppslighet och kunskap, yrkesroll och kunskap,
teknologisk utveckling och kunskap, evidensbasering och kunskap, och känslor och
kunskap. Huvudansvarig för ett stort antal uppdragsutbildningar för redan
yrkesverksamma praktiker med kunskapsteoretiska, etiska och pedagogiska teman.
Flera olika yrken – psykoterapeut, läkare, sjuksköterska, lärare, ryttare, polis,
skådespelare – har stått i fokus för symposierna och uppdragsutbildningarna.
Medverkat många gånger i radio och med artiklar i dagspress med teman som berör
filosofi och medicin, praktisk kunskap, etik, människosyn, mm.
Kritisk kulturteori
29(50)
Bilaga D
Sara Danius (professor)
Födelsedatum:
620405
Nuvarande anställning:
Professor i estetik vid Södertörns högskola sedan 1 maj 2008.
Examina:
Filosofie doktor, litteraturvetenskap, Uppsala Universitet, 1998.
Doctor of Philosophy, Graduate Program in Literature, Duke
University, Durham, N.C., U.S.A, 1997.
Docentkompetens
Docent i litteraturvetenskap, Uppsala universitet, 2005
Tidigare anställningar
Lektor i estetik. Institutionen för kultur och kommunikation, Södertörns högskola, 1
januari 2008–.
Pro Futuris-tjänst. Uppsala universitet och SCAS. Fyraårig postdoktoral forskartjänst
inrättad till minne av professor Torgny Segerstedt, administrerad av
SCAS och finansierad av Riksbankens Jubileumsfond samt STINT, 20002005.
Relevanta postdoktorsvistelser
Gästprofessor. Department of German Studies, University of Michigan, Ann Arbor,
USA. Undervisade på heltid. Vårterminen 2006.
Swedish Collegium for Advanced Study, Uppsala (SCAS), fellowship, 2004-2005.
Wissenschaftskolleg zu Berlin, Tyskland, ettårigt fellowship, 2001-2002.
University of California, Los Angeles (UCLA), gästforskare vid Dept. Of Comparative
Literature, 1999-2000.
Handledarerfarenhet
Handlett 1 doktorand fram till disputation (huvudhandledare) i ämnet engelsk litteratur
vid Uppsala universitet 2009.
Huvudhandledare till: Anna Watz (engelska, UU, beräknad disputation 2011.
Bihandledare till: Alexandra Borg (litteraturvetenskap UU, okt. 2006), Kristian Larsson
(tyska, UU, 2006), Magnus Bremmer (estetiska forskarskolan/litteraturvetenskap, SU,
2008) samt Anezka Kuzmikova (estetiska forskarskolan/litteraturvetenskap, SU,
2008).
Utvecklat och hållit fakultetsöverskridande forskarkurs i litteraturvetenskaplig teori och
metod vid Uppsala universitet
Utvecklat och hållit forskarutbildningskurs vid institutionen för Germanic Studies,
University of Michigan at Ann Arbor
Erfarenhet av andra uppdrag inom eller utom högskolan
A.Externfinansierad forskning
„Aisthesis. The Return of Sensibility“, Östersjöstiftelsen, 2009-2011. Tillsammans med
Cecilia Sjöholm och Sven-Olov Wallenstein.
”Nase für Neuigkeiten. Vermischte Nachrichten von James Joyce. Forskningsanslag
från Thyssen Stiftung, Köln, Tyskland, 2007-2008. Huvudsökande.
Medarbetare: Hanns Zischler.
„Den blå tvålen“, Vetenskapsrådet, 2006-2008. Huvudsökande.
Kritisk kulturteori
30(50)
Bilaga D
B. Förtroendeuppdrag
Ledamot av Kungl. Vetenskaps-Societeten, invald 2009.
Ledamot av Kungl. Humanistiska vetenskaps-samfundet i Uppsala, invald 2008.
Ledamot av Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap, 20102012.
Ordförande för Vetenskapsrådets beredningsgrupp för de estetiska vetenskaperna,
2010-2012.
Ordförande för Vetenskapsrådets publiceringsutskott, 2010-2012.
Ledamot av Vetenskapsrådets beredningsgrupp för de estetiska vetenskaperna, 2009–.
C. Sakkunniguppdrag
Norska forskningsrådet. Ledamot av expertkommitté. Bedömning av ansökningar om
projektbidrag. Norska forskningsrådets KULVER-program. Vårterminen 2008.
Centrum för modevetenskap, Stockholms universitet. Bedömning av sökande till
befattning som biträdande lektor. Tolv sökande. Vårterminen 2008.
Deutsche Forschungsgemeinschaft, Bonn, Tyskland. Vårterminen 2007.
Ludvig Holbergs minnesfond, Bergen. Vårterminen 2006.
Lektorat i kulturvetenskap vid Malmö högskola. 52 sökande. Hösten 2006.
Opponent på Jan Löhmann Stephensens doktorsavhandling Kapitalismens ånd och den
kreative etik, januari (s.k. indstilling) respektive februari 2010 (försvar).
Bedömningskomitténs medlemmar: Sara Danius, Frederik Tygstrup, Henrik Kaare
Nielsen och Morten Kyndrup. Århus universitet.
Opponent på Vreni Hockenjos doktorsavhandling i filmvetenskap vid Stockholms
universitet. Avhandlingens titel: Picturing Dissolving Views: August Strindberg and the
Visual Media of His Age. Betygsnämnd: prof. Ulf Olsson, prof. Maaret Koskinen och
docent Lars-Gustaf Andersson. Filmhuset, Stockholms universitet, den 14 september
2007.
Opponent på Bodil Børsets doktorsavhandling i litteraturvetenskap vid Trondheims
universitet, Støy og stemmer: Radioteknologi og stemme i Nathalie Sarrautes ”pièces
radiophoniques”. Bedömningskommittén: professor Lars Nylander, professor emerita
Karin Holter (andreopponent) och Sara Danius (försteopponent). Trondheim, Norge, 12 juni 2006.
Opponent på Henrik H. Langelands doktorsavhandling i litteraturvetenskap vid Oslo
universitet, Av sporet er du kommet. Romlige fremstillinger hos Marcel Proust.
Bedömningskommittén: professor Ragnhild Reinton, lektor Frederik Tygstrup
(försteopponent) och Sara Danius (andreopponent). Oslo universitetet, Norge, 1-2
september 2005.
Ledamot av betygsnämnden vid Axel Lindéns disputation, litteraturvetenskapliga
institutionen, Uppsala universitet. 22 maj 2009.
Ledamot av betygsnämnden vid Irina Goloubevas disputation, engelska institutionen,
Uppsala universitet. 17 november 2007.
Ledamot av betygsnämnden vid Åsa Arketegs disputation i ämnet estetik, institutionen
för teoretisk filosofi, Uppsala universitet. 19 maj 2007.
Ledamot av betygsnämnden vid Sigrid Ekblads disputation, litteraturvetenskapliga
institutionen, Uppsala universitet. 21 oktober 2006.
Ledamot av betygsnämnden vid Niklas Forsbergs disputation, institutionen för teoretisk
filosofi, Uppsala universitet. 4 december 2004.
Kritisk kulturteori
31(50)
Bilaga D
Ledamot av betygsnämnden vid Jonas Ingvarssons disputation, litteraturvetenskapliga
institutionen, Göteborgs universitet. 1 mars 2003.
Ledamot av betygsnämnden vid Marina Dahlquists disputation, filmvetenskapliga
institutionen, Stockholms universitet. 26 oktober 2001.
Referee, Germanic Review.
Referee, Studies in the Novel.
D. Redaktörsuppdrag -E. Nätverk
Svenska PEN, Modern Language Association, American Comparative Literature
Association, Society for Literature and Science, Society for Cinema Studies, Svenska
litteratursällskapet
F. Samverkan med det omgivande samhället
Litteraturkritik och kulturartiklar i Dagens Nyheter sedan 1986, omkring 300 artiklar.
Essäistik i kulturtidskrifter och antologier. Medverkan i radio och teve.
Kritisk kulturteori
32(50)
Bilaga D
Aris Fioretos (docent)
Födelsedatum:
600206
Nuvarande anställning:
Högskolelektor i estetik sedan 1/1 2010
Examina:
M. Phil. i Comparative Literature vid Yale University 1988,
FD i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet 1991
Docentkompetens:
Docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet 2001
Tidigare anställningar:
Gästprofessor (C4) i Allgemeine und Vergleichende Literaturwissenschaft, Freie
Universität Berlin 2008-2009
Kulturråd, Svenska ambassaden, Berlin, 2003-2007
Associate Professor (with tenure) i Germanic Languages and Literatures, Rutgers
University, 2002-2003
Mellon Scholar in German (= Assistant Professor), Department of German, Johns
Hopkins University, 1992-1994
Relevanta postdoktorsvistelser:
Riksbankens Jubileumsfond, 2007-2009
All Souls College, Oxford University, 2002
Riksbankens Jublieumsfond, 1998-2001
Litteraturvetenskapliga institutionen, Köpenhamns universitet, 1996-1997
Litteraturvetenskapliga institutionen, Oslos universitet, 1996
Alexander von Humboldt-Stiftung, Freie Universität Berlin, 1994-1996
The Getty Center for the History of Arts and the Humanities, Santa Monica, 1991-1992
Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):
Freie Universität Berlin 2008-2009
Rutgers University, 2002-2003
Köpenhamns universitet, 1996-1997
Oslos universitet, 1994-1995
Johns Hopkins University, 1992-1994
Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller
utom högskolan:
a. Externfinansierad forskning:
Riksbankens Jubileumsfond 1998-2001, 2007-2009
b. Förtroendeuppdrag:
Sedan mitten av 1990-talet ledamot i olika stipendienämnder (däribland Bonniers,
DAAD, Litrix/Goethe-Institut)
Styrelseledamot Nordiska sommaruniversitetet 1986-1987
Styrelseledamot Humanistiska föreningen, Stockholms universitet 1986-1987
c. Sakkunniguppdrag:
Rutgers University 2002-2003, Stockholms universitet 2000-2001, Köpenhamns
universitet 1996-1997, Oslos universitet 1996, Johns Hopkins University 1992-1994.
d. Redaktörsuppdrag:
Kritisk kulturteori
33(50)
Bilaga D
Redaktör för Johns Hopkins University Press, Stanford University Press, State
University of New York Press 1994-2000
Redasktionsmedlem i Imprimatur 1995-1997
Managing Editor för och redaktionsmedlem i Modern Language Notes 1992-1994
Redaktör för Kris 1990-1997
e. Nätverk:
f. Samverkan med det omgivande samhället:
Talrika framträdanden som författare i olika medier in- och utrikes sedan mitten av
1980-talet. Kulturråd under 4,5 år i Berlin.
Kritisk kulturteori
34(50)
Bilaga D
Stefan Jonsson (docent)
Födelsedatum:
14 mars 1961
Nuvarande anställning:
Lektor i estetik, Södertörns högskola. Gästlektor i etniska studier, Remeso, Linköpings
universitet
Examina:
1997: Doctor of Philosophy, Duke University, Program in Literature.
1996: Fil. lic. Litteraturvetenskap, Uppsala University.
Docentkompetens:
Docent i estetik, Södertörns högskola, 2008.
Docent i etniska studier, Linköpings universitet, 2005.
Tidigare anställningar:
1989 - kritiker och redaktör på Dagens Nyheters kulturredaktion
Relevanta postdoktorsvistelser:
1998-2000: Getty Research Institute, Los Angeles, Tvåårigt fellowship /postdok.
2004: Gästlärare och handledare vid sommarakademi för forskarstuderande, ordnad
av Wissenschaftskolleg zu Berlin, vid Svenska Institutet i Alexandria, Egypten.
2006: Visiting Professor, Department of German Studies, University of Michigan,
Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):
Doktorander: Huvudhandledare sedan 2009 åt Petra Bauer, doktorand i konstnärlig
forskning, Konstfack, Stockholm; Huvudhandledare sedan 2002 åt Lars-Mikael
Raattamaa, doktorand i arkitektur, KTH, Stockholm.
Masterstudenter: Huvudhandledare 2004-2005 åt Rebecka Wigh, Masterstudent i
curatorial studies, Konstfack, Stockholm; samt 2002-2004 åt Nils Agdler,
Masterstudent i konstnärlig forskning, HDK, Valand, Göteborg.
Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller
utom högskolan:
a. Externfinansierad forskning:
Bedriver tillsammans med Peo Hansen, Linköpings universitet, VR-finansierade
projektet ”European Integration and European Colonialism”, 2008-2010; Deltar i RJprogrammet ”Time, Memory, and Representation. The Configuration of Historical
Consciousness”, 2010-2016 (25 forskare). Även medlem i europeisk forskargrupp som
söker medel från bland annat HERA för projekt ”European Cartographies”.
b. Förtroendeuppdrag:
Ledamot av tankesmedjan Agoras vetenskapliga råd; Ledamot för expertråd för
Göteborgs bokmässa 2010; ledamot i vetenskapliga rådet för World Authors’ and
Literary Translators’ International Congress, 2008. Ledamot i Utrikespolitiska
sällskapet. Inbjuden gästlärare till estetiska forskarskolan, Aarhus universitet.
Rådgivande uppgifter vid Världskulturmuseet i Göteborg.
c. Sakkunniguppdrag:
Fakultetsopponent vid tre tillfällen: Kristina Hermansson, (litteraturvetenskap,
Göteborgs U, 2010); Jakob Ladegaard (litteraturvetenskap, Aarhus U, 2010); Patricia
Lorenzoni (idé- och lärdomshistoria, Göteborgs U, 2007); samt opponent för Stefan
Helgesson (magister i litteraturvetenskap, Uppsala U, 1996).
Sakkunnig för Högskoleverkets granskning av ansökan om examensrätt för
masterutbildning i Communication for Development från Malmö högskola (2007);
Sakkunnig för lektorat i museologi, Göteborgs universitet (2009).
Kritisk kulturteori
35(50)
Bilaga D
d. Redaktörsuppdrag:
Från 2009 medlem av redaktionen för Kultur & Klasse (peer-review-tidskrift med bas i
Köpenhamn.) Medlem i redaktionsråd för Ord & Bild, 1988-1996; Arena, 1990-2004.
Långvarig redaktör för Dagens Nyheters essäsida, 1989-2007. Refereegranskare för
Modern Austrian Litearture,Culture Unbound, med mera.
e. Nätverk:
Medgrundare av Pia Arke sällskapet. Medarbetare vid Humanities Laboratory, Stanford
University. Medem av Svenska PEN-klubben, Modern Language Association,
Comparative Literature Association, Robert Musil-Gesellschaft, Swedish
Författarförbunet, Svenska Journalistförbundet, mm.
f. Samverkan med det omgivande samhället:
Är vid sidan av verksamheten som akademisk lärare och forskare flitigt verksam som
skriftställare och författare i svensk och europeisk offentlighet, främst Dagens Nyheter.
Regelbundna framträdanden i svensk, dansk och norsk radio och tv. Flitigt inbjuden
föredragshållare – ett tjugotal föredrag per år – samt ofta anlitad moderator och
samtalsledare i akademiska, konstnärliga och allmänkulturella sammanhang.
Kritisk kulturteori
36(50)
Bilaga D
Cecilia Sjöholm (professor)
Födelsedatum:
8 mars 1961
Nuvarande anställning:
Professor i estetik
Examina:
Fil. dr i litteraturvetenskap SU 1996
Fil. dr i filosofi universitetet i Nijmegen 2002
Docentkompetens:
Litteraturvetenskap 2004
Tidigare anställningar:
Relevanta postdoktorsvistelser:
1999-2000 Forskningsstipendium från HSFR, vistelse vid University of Essex, England.
1996-97 Forskningsvistelse vid Johann Wolfgang Goethe Universität i Frankfurt am
Main, Tyskland, finansierat genom Knut and Alice Wallenbergs stiftelse, Stockholm,
och Svenska Insitutet, Stockholm.
Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):
2009 Biträdande handledare till slut för Kate Larson, doktorand i filosofi Uppsala
2007 Biträdande handledare för framlagd avhandling i filosofi vid DePaul University,
Wes Swedlow: Against the personification of democracy..
Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller
utom högskolan:
a. Externfinansierad forskning:
2010- deltagare i projekt konst och forskning, dansinterpretation vid Danshögskolan,
projektledare Cecilia Roos, finansierat av VR.
2010- projektledare för Översättbarhet; estetik och globalisering, samverkansprojekt
finansierat av KK-stiftelsen, , med Bonniers Konsthall och Bonniers förlag.
2008- projektledare för Sinnlighetens återkomst; att tänka aisthesis, finansierat av
Östersjöstiftelsen.
2004-2008 Projektledare för Den oöverskådliga konsten; nytänkandet av estetiken hos
Hannah Arendt och Friedrich Nietzsche, finansierat av Östersjöstiftelsen.
2000 –2004 Delprojekt i Traditionens utopi., finansierat av Östersjöstiftelsen: Kristeva
and the Political.
1997-99 Forskningsprojekt Antigonekomplexet, förlagt vid Litteraturvetenskapliga
Institutionen, Stockholm universitet, finansierat av Forskningsrådsnämnden (FRN).
b. Förtroendeuppdrag:
Kritisk kulturteori
37(50)
Bilaga D
2007 maj invald i styrelsen för Norska Forskningsrådets program for kulturforskning
(pågår till 2012), KULVER, program för forskning kring kulturell värdesättning.
c. Sakkunniguppdrag:
2009 Sakkunnig lektorat i fotots teori, Konsthögskolan Göteborg.
2009 Betygsnämnd Katarina Carlshamne, Institutionen för latinska språk, Stockholms
Universitet
2008 Bedömare av forskningsprojekt, Arts and Humanties Research Council, Wien.
2007 Opposition på Ulrika von Schantz, Teatervetenskapliga Institutionen, Stockholms
Universitet.
2007 Opposition på Victoria Carlemalm avhandling i baltiska språk, Stockholms
universitet.
2007 Sakkunnig lektorat i kulturvetenskap, Institutionen för modern kultur,
Köpenhamns Universitet.
2005 Betygsnämnd Sara Edenheim Historiska institutionen, Lunds Universitet.
2003 Opposition Anders Johansson, Institutionen för litteraturvetenskap, Göteborgs
Universitet.
Reviewer Hypatia, Agora, Reveiw of Philosophy
d. Redaktörsuppdrag:
e. Nätverk: 2000-2002 Director för International Symposion for Research in
Phenomenology, ett internationellt symposium i fenomenologi som träffas årligen i
Perugia, Italien.
f. Samverkan med det omgivande samhället:
2010- projektledare för Översättbarhet; estetik och globalisering, samverkansprojekt
finansierat av KK-stiftelsen, med Bonniers Konsthall och Bonniers förlag.
Kritisk kulturteori
38(50)
Bilaga D
VID DE TRE ÖVRIGA ÄMNENA
Ola Holmgren (professor)
Födelsedatum:
460520
Nuvarande anställning:
Sedan 1998 anställd som lektor i litteraturvetenskap vid Södertörns högskola. Sedan
20090224 som Professor
Examina:
Doktorsexamen 1979 i litteraturvetenskap
FK 1971 i litteraturhistoria med poetik, tyska och praktisk filosofi, fil.
Docentkompetens: 2001 Södertörns högskola
Tidigare anställningar:
Teaterhögskolan i Stockholm, 1980-97 som teorilärare och högskoleadjunkt.
1979-84 och 1992-98timärare på A-B-C-nivå vid Stockholms universitets
litteraturvetenskapliga institution.
1985-96 meddelat litteraturkurser vid Dramatiska institutet.
1983-85 och 1991-93, delansvarig för de litterära momenten i Nordiska ministerrådets
sommarkurser för nordiska studenter.
1998 och framåt kursansvarig för kursen Litteratur och drama vid Södertörns
högskola. Sedan 2000 högskolelektor, och sedan 2001 docent i ämnet
litteraturvetenskap vid Södertörns högskola.
Relevanta postdoktorsvistelser:
Under höstterminen 1989 gästföreläsare vid University of Wisconsin
(Fulbright/Hildeman Award)
Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):
Handleder doktoranderna Henriette Cederlöf (2007-) och Markus Huss (2009-) vid
BEEGS, Södertörns högskola
Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller
utom högskolan:
a. Externfinansierad forskning:
Projektledare profes
1900-talets
modernism.” Östersjöstiftelsen 2010-2012
b. Förtroendeuppdrag:
Åren 2001-2005 ingående i Dramatiska institutets, Teaterhögskolans i Stockholm och
Södertörns högskolas forskningskollegium samt representant i styrgruppen för
detsamma.
c. Sakkunniguppdrag:
d. Redaktörsuppdrag:
e. Nätverk:
f. Samverkan med det omgivande samhället:
Kritisk kulturteori
39(50)
Bilaga D
Ebba Witt-Brattström (professor)
Födelsedatum:
53.06.02
Nuvarande anställning:
Sedan 1998 anställd som professor i Litteraturvetenskap vid Södertörns högskola.
Innehar från och med 1 oktober 2008 en treårig gästprofessur vid HumboldtUniversitetet i Berlin: Dag Hammarskjöld-Stiftungsgastprofessur vid NordeuropaInstitut.
Examina:
FD i litteraturvetenskap 1988, Stockholms universitet
Docentkompetens:
1995
Tidigare anställningar:
Forskarassistent vid litteraturvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet 19921998
Relevanta postdoktorsvistelser:
Mellan 20081001-2011 en treårig gästprofessur vid Humboldt-Universitetet i Berlin:
Dag Hammarskjöld-Stiftungsgastprofessur vid Nordeuropa-Institut.
• Gästprofessor februari 2002 vid Department of Scandinavian Studies, University
College London
• ERASMUS-docent vid Deutsches Seminar, Universität Zürich december 1995
• ERASMUS-docent vid institutionen för ”oud-germanistik”, Universitetet i Groningen
mars 1993
Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):
• Kristina Fjelkestam, litteraturvetenskap, Stockholms universitet (disputation 2002)
• Renata Ingbrant, BEEGS, Södertörns högskola/slaviska språk, Stockholms universitet
(disputation 15 september 2007)
• Cecilia Johnselius-Theodoru, idéhistoria, Stockholms universitet
• Cecilia Annell, BEEGS, Södertörns högskola/litteraturvetenskap, Stockholms
universitet
• Samt handledare för Theres Kesslers licentiatavhandling ”Ironie und Illusion.
Untersuchungen zur Prosa Sophie von Knorrings” (litteraturvetenskap, Stockholms
universitet 1997)
Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller
utom högskolan:
a. Externfinansierad forskning:
Östersjöstiftelsen: Cultural feminism! The interaction between culture and activism in
the new Women’s liberation movement in Sweden and West Germany, 2009-2011,
Projektledare: Ebba Witt-Brattström
Östersjöstiftelsen: Den ”Nya kvinnan” mellan två sekelskiften (1900-2000).
Genusdialoger i ett interkulturellt perspektiv. Tyskland - Norden - Polen
Projektledare: Ebba Witt-Brattström
Riksbankens jubileumsfond 1989-1992
b. Förtroendeuppdrag:
Kritisk kulturteori
40(50)
Bilaga D
Medlem i beredningsgrupp 3, Riksbankens Jubileumsfond från 2007
Ledamot av skolministerns vetenskapliga råd från 2007
Knuten till regeringens forskningsdelegation sedan 2007
Ledamot i Kungliga tekniska högskolans styrelse (KTH) 1998-2003
Styrelseledamot för Forum för kvinnliga forskare vid Stockholms universitet 1986-1990
Suppleant i Nämnden för Centrum för kvinnoforskning vid SU 1994-1996
Medlem av redaktionsrådet för Kvinnovetenskaplig tidskrift 1989-1992
Styrelseledamot för Forum för kvinnliga forskare vid Stockholms universitet 1986-1990
c. Sakkunniguppdrag:
Medlem av evalueringskommittén för utvärdering av finsk genusvetenskap 2002
(Women's Studies and Gender Research in Finland. Evaluation report. Academy of
Finland 2002)
Medlem av evalueringskommittén för utvärdering av dansk litteratur- och
kulturvetenskap 1999 (Uddannelserne i litteraturhistorie/litteraturvidenskab samt
kultur, aestetik og kulturformidling, Evalueringsrapport 1999)
Särskild utredare för Viljan att veta och viljan att förstå. Kön, makt och den
kvinnovetenskapliga utmaningen i högre utbildning (SOU 1995:110)
d. Redaktörsuppdrag:
Handböcker, läromedel:
Hundra skrivande kvinnor I-III, red tillsammans med Birgitta Svanberg, (Natur och
kultur 1995, 1997, 2000)
Nordisk kvinnolitteraturhistoria III:Vida världen 1900-1960, red Elisabeth Möller
Jensen m fl (Bra böcker 1996)
Nordisk kvinnolitteraurhistoria II: Fadershuset 1800-1900, red Elisabeth Möller Jensen
m fl
(Bra böcker 1993)
Kvinnornas litteraturhistoria II, red tillsammans med Ingrid Holmqvist,
(Författarförlaget 1984)
Antologier i urval:
The New Woman and the Aesthetic Opening: Unlocking Gender in Twentieth-Century
Texts, Södertörn Academic Studies 2004
”I dig blev den store guden en liten pilt”. Heliga Birgittas Himmelska uppenbarelser i
urval, Norstedts 2003
Vaxdukshäftet. Edith Södergrans ungdomsdiktning i urval, Norstedts 1997
Erotik och narcissism. Lou Andreas-Salomé i urval, red tillsammans med Cia Wedin,
förord Ebba Witt-Brattström, Natur och Kultur 1995
Moa i egen sak. Texter av Moa Martinson i urval, red tillsammans med Kerstin
Engman, efterord Ebba Witt-Brattström, Prisma 1990
Stabat mater. Julia Kristeva i urval, Natur och Kultur 1990
Den bergtagna och andra berättelser av Victoria Benedictsson, Hammarström & Åberg
1982
e. Nätverk:
f. Samverkan med det omgivande samhället:
Medlem av Folkbildningsrådet 1993-1995
Ledamot i Nordiska rådets litteraturpriskommitté (1990-1999)
Bedrivit litteraturkritik i Expressen och i Dagens Nyheter (även essäer) sedan 1985
Styrelseledamot Nordiska sommaruniversitetets (NSU) Stockholmsavdelning 19861989
Grundare (tillsammans med Jörgen Reeder och Lars Sjögren) av Divan, tidskrift för
psykoanalys och kultur 1990 samt medlem av den första redaktionen 1990-1995
Medlem av forskningsrådet vid Arbetarrörelsens arkiv (ARAB) sedan 1993
Ordförande i juryn för Pilotpriset 1999
Vice ordförande i Moa Martinsonsällskapet (Moas vänner) sedan 1990
Kritisk kulturteori
41(50)
Bilaga D
DAN KARLHOLM (professor)
Födelsedatum:
1963-02-17
Nuvarande anställning:
Högskolelektor i konstvetenskap, SH sedan 2005
Examina:
FD i konstvetenskap, Uppsala universitet 1996
Docentkompetens:
Docent i konstvetenskap, SU 2005
Professor i konstvetenskap, SH 2007
Tidigare anställningar:
Förordnande som högskolelektor, Södertörns högskola 2003-2004
Forskarassistent, Stockholms universitet 2000-2003
Relevanta postdoktorsvistelser:
1996-1997: Dep. of Art History, Institute of Fine Arts/New York University samt The
Dep. of Art and Visual Studies, University of Rochester, New York
1998-1999: Dep. of Art and Archeology, Columbia University, New York
Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):
Åtskillig handledning av doktorander i praktiken under fyra år som forskarassistent
samt medverkan i kurser på forskarutbildningen i konstvetenskap SU.
Kursdeltagande i ”Forskarhandledning”, femveckorskurs arrangerad av Södertörns
högskola, ledd av professor Mats Burström (12/9-10/10 2007).
Handledning av tre färdiga examensarbeten på Magisterprogrammet i konstvetenskap,
Sh samt ett fyrtiotal d-, c- och b-uppsatser.
(Rekryterad som doktorandhandledare till ett norskt projekt kring samisk samtidskonst
i Tromsö från 2009)
Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller
utom högskolan:
a. Externfinansierad forskning:
Deltagare i RJ-finansierade programmet ”Tid, minne, representation”, 2010-2015.
Projektledare för ”Contemporary (Post)modernity? Canonization Processes of Advanced
Art in Germany and Sweden 1977-2007”, Östersjöstiftelsen 2010-2012
Projektledare för “Art (without) Spaces: Identities of Internet Art in Germany,
Lithuania and Sweden”, tillsammans med Charlotte Bydler och Håkan Nilsson, 20072009
Vetenskapsrådet 2003 (publikationsbidrag)
Helge Ax:son Johnsson, 1999 (forskningsbidrag)
Birgit och Gad Rausings Stiftelse för Humanistisk Forskning, 1999 (forskningsbidrag)
b. Förtroendeuppdrag:
Utsedd till ordförande för sektionen ”Das Verschwinden des Originals im virtuellen
Zeitalter. Wem gehört das Kunst? (Challenging the object: the vanishing original in a
virtual age)”, tillsammans med professor Hubert Locher, vid CIHA CONGRESS 2012
som hålls i Nüremberg.
c. Sakkunniguppdrag:
Försteopponent vid Jörgen Lundhs disputation för ph.d.-graden i Kunsthistorie, på
avhandlingen Gjenstand, verk, bilde: Kunstteori og tingestetikk på 1900-talet,
Universitetet i Bergen, Norge, 08.12.18-19.
Fakultetsopponent vid Karl Hanssons disputation i filmvetenskap på avhandlingen Det
figurala och den rörliga bilden: Om estetik, materialitet och medieteknologi hos Jean
Kritisk kulturteori
42(50)
Bilaga D
Epstein, Bill Viola och Artintact, Filmvetenskapliga institutionen, Stockholms
universitet, 06.02.24.
Fakultetsopponent vid Helen Fuchs disputation i konstvetenskap på avhandlingen
Glasmåleri, modernitet, modernism. Studier i glasmåleriets (konst)historia 1851-1955,
Institutionen för konst- och musikvetenskap, Lunds universitet, 05.12.10.
Ledamot av betygsnämnden vid Andrea Kollnitz disputation i konstvetenskap på
avhandlingen Konstens nationella identitet: Om tysk och österrikisk modernism i
svensk konstkritik 1908-1934, Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms
universitet, 08.10.10.
Ledamot av betygsnämnden vid Anna Dahlgrens disputation i konstvetenskap på
avhandlingen Fotografiska drömmar och digitala illusioner: Bruket av bearbetade
fotografier i svensk dagspress, reklam, propaganda och konst under 1990-talet,
Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, 05.10.07.
Ledamot av betygsnämnden vid Michael Rantas disputation i konstvetenskap (”Mimesis
as the Representation of Types: the Historical and Psychological Basis of an Aesthetic
Idea”), Stockholms universitet, 00.03.18.
Sakkunnig om ett post-dokstipendium för Vetenskapsrådet, våren 2009
Sakkunnig om en tjänstetillsättning på Högskolan på Gotland, våren 2008
Sakkunnig om en ansökan om konferensbidrag, Vetenskapsrådet, hösten 2007
Sakkunnig om ett post-dokstipendium för Vetenskapsrådet, våren 2007
Sakkunnig om ett forskningsprojekt till Riksbanken, våren 2006
Sakkunnig vid en tjänstetillsättning på Konstfack, våren 2006
d. Redaktörsuppdrag:
Subjectivity and Methodology in Art History, red. Margaretha Rossholm Lagerlöf och
Dan Karlholm, (Eidos no. 8), Stockholm, 2003.
Offentlig konst i Flemingsberg, red. Håkan Bull och Dan Karlholm, Huge, Stockholm,
2007.
Chefredaktör för Konsthistorisk tidskrift/Journal of Art History (Routledge/Taylor &
Francis), 2009Redaktionsmedlem för Konsthistorisk tidskrift/Journal of Art History (Routledge/Taylor
& Francis), 2001-2009 (samt styrelseledamot av Konsthistoriska Sällskapet)
Redaktionsmedlem för den konstteoretiska skriftserien Kairos, Raster förlag (som
representant för Institutionen för medier, konst och filosofi/Kultur och kommunikation,
Södertörns högskola), 2005e. Nätverk:
Endast informella nätverk, nationellt och internationellt, fr.a. kopplat till historiografisk
forskning, visuell kultur och samtidsforskning
f. Samverkan med det omgivande samhället:
Samverkansavtal med Stockholms auktionsverk sedan 2008.
Initiativtagare och bidragande textförfattare till ”Atlasakademin – forum för visuell
gatukultur” på http://www.atlasmuren.se/atlasakademin/, från 2008.
Kontinuerlig samverkan i form av texter i dagspress och tidskrifter samt som
föredragshållare, moderator i debatter etc.
Kritisk kulturteori
43(50)
Bilaga D
Håkan Nilsson (docent)
Födelsedatum:
650528
Nuvarande anställning:
Docent 50% konstvetenskap sedan ht 2008, lektor sedan 2007
Examina:
FD konstvetenskap vid Stockholms universitet 2000
Docentkompetens:
Docent i konstvetenskap vid Södertörns högskola 2008
Tidigare anställningar:
Lektor (50%) i konstteori vid Konstfack, Stockholm (pågående)
Lektor hypermedievetenskap 2007-2001 Högskolan i Skövde
Gästlärare i teori, KTH Arkitektur 2007-2003
Gästlärarförordnade i konstvetenskap (30%) Högskolan i Skövde 1998-1997
Relevanta postdoktorsvistelser:
Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):
Kursansvarig för Läskursen Mening och ursprung på doktorandnivå om 5 (7,5) poäng,
Högskolan i Skövde 2005
Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller
utom högskolan:
a. Externfinansierad forskning:
Art (without) spaces
Sedan 2006 arbetar jag 50% med forskningsprojektet Art (without) Spaces
tillsammans med professor Dan Karlholm (huvudman) och lektor Charlotte Bydler. Det
treårig projektet är finansierat av Östersjöstiftelsen.
b. Förtroendeuppdrag:
2009 – 1996 Styrelseledamot i Bærtlingstiftelsen
2007 – 2005 Styrelseledamot i Konstkritikersamfundet
2003
Juryledamot för Stora Skulpturpriset, Moderna Museets vänner
2003 – 2001 Institutionsnämndsledamot, Institutionen för humaniora, Högskolan i
Skövde
2001 – 1997 Styrelseledamot i stiftelsen ArtNode
c. Sakkunniguppdrag:
Fakultetsopponent för Jessica Sjöholm-Skrubbe 2007 (Konstvetenskap Uppsala
universitet), Slutseminarieopponent för Malin Hedlin-Hayden 2003 och Annika Öhrner
2008 (Konstvetenskap, Uppsala universitet)
d. Redaktörsuppdrag:
2008-1997 Chefredaktör för kulturtidskriften Merge,
1998-1993 Redaktör för kulturtidskriften Material
e. Nätverk:
Medlem av College Art Association sedan 2006
f. Samverkan med det omgivande samhället:
Sedan 2007 ger jag en kurs på magisternivå (verkligt virtuella rum), vilken delvis ges i
samarbete med studenter på KTH arkitektur och Tensta konsthall
Kritisk kulturteori
44(50)
Bilaga D
Konstkritiker på Sveriges största morgontidningar i 14 år
Föreläsare på olika museer, konsthallar och konstföreningar sedan 1993
Deltar återkommande i intervjuer, agerar moderator och sitter i paneler.
Kritisk kulturteori
45(50)
Bilaga D
Teresa Kulawik (professor)
Födelsedatum:
1958-11-04
Nuvarande anställning:
Professor i Genusvetenskap
Examina:
Dr. phil. in Political Science, Freie Universität Berlin, 1997 (summa cum laude)
Diplompolitologin, Freie Universität Berlin, 1979-1986 (sehr gut)
Docentkompetens:
Associate Professor (docent) in Political Science, Södertörn University/Stockholm
3/2003
Tidigare anställningar:
Researcher and Lecturer, Department of Political Science, Freie Universität Berlin,
10/2001-2/2003
Visiting-Professor at Södertörn University/ Stockholm, sponsored by the Swedish
Humanities and Social Sciences Research Council, 1/2001-6/2001
Research Associate on project „Social Policies as Gender Politics in Sweden and
Germany 1920-1940. The Emergence of Child Allowances and Marriage Loans in the
National Socialist and Social Democratic Welfare State Regime, “ Volkswagen-Stiftung,
Freie Universität Berlin, 1/1998-9/2000
Research Associate and Lecturer, Department of Political Science, Freie Universität
Berlin, 10/1988-9/1993
Relevanta postdoktorsvistelser:
Visiting-Professor at Södertörn University/ Stockholm, sponsored by the Swedish
Humanities and Social Sciences Research Council, 1/2001-6/2001
Visiting Scholar at Columbia University, Research Center on Women and Gender,
9/1999
Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):
Superviser (biträdande) of a doctoral student in history at the Uppsala University
(2000/01, Silke Neunsinger, Die Arbeit der Frauen und die Krise der Männer. Die
Erwerbstätigkeit verheirateter Frauen in Deutschland und Schweden 1919-1939)
Superviser (biträdande) of a doctoral student at Linköping University (from 2005, Sofia
Norling)
Superviser (huvudhandledare) of a doctoral student at Linköping University (from
7/2007-8/2009, Anna Leijon)
Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller
utom högskolan:
a. Externfinansierad forskning:
”The Politics of the Body and Women´s Citizenship. Reproductive Technologies in
Comparative Perspective.“ (2007-2009) supported by the Foundation for Baltic and
Kritisk kulturteori
46(50)
Bilaga D
East European Studies, Sweden.
EU Integrated Project, FEMCIT: The Construction of Female Citizenship: The impact of
the new women’s movements on contemporary gendered citizenship, participant
researcher. 2007-2010.
“Gene Technology as a Problem for Democracy – can Deliberation be a Solution?
Biopolitics in Germany, Poland and Sweden” (2003-2007) supported by the Swedish
Research Council.
“Knowledge, Politics and the Public Sphere in the Baltic Sea Region” (2005-2008)
supported by the Foundation for Baltic and East European Studies, Sweden.
„Social Policies as Gender Politics in Sweden and Germany 1920-1940. The Emergence
of Child Allowances and Marriage Loans in the National Socialist and Social Democratic
Welfare State Regime, “ together with Prof. Barbara Riedmüller, Freie Universität
Berlin (1/1998-9/2000) supported by the Volkswagen-Stiftung, Germany.
b. Förtroendeuppdrag:
c. Sakkunniguppdrag:
Discussant (opponent) of a doctoral dissertation in political science at the University of
Gothenburg (2004, Helena Stensöta, Den empatiska staten. Jämställdhetens inverkan
på daghem och polis 1950-2000)
Member of doctoral comittee (betygsnämnden) at the Department of Political Science,
Freie Universität Berlin (1999) and BEEGS Södertörns högskola (2007).
d. Redaktörsuppdrag:
e. Nätverk:
FEMCIT: The Construction of Female Citizenship: The impact of the new women’s
movements on contemporary gendered citizenship,
Medlem i Society for Social Studies of Sciences, Tyska Föreningen för Statsvetenskap,
Arbetsgrupp Politik och Genus i Tyska Föreningen för Statsvetenskap,
f. Samverkan med det omgivande samhället:
Medverkan med intervjuer i olika medier m.m.
Kritisk kulturteori
47(50)
Bilaga D
Ulla Manns (professor)
Födelsedatum:
590707
Nuvarande anställning:
Högskolelektor i genusvetenskap med inriktning mot historia, 1 juli 2002
Tillträder den 1 mars på en professur i genusvetenskap vid högskolan
Examina:
FD idéhistoria, Stockholms universitet maj 1997
Docentkompetens:
Docent i idéhistoria, Stockholms universitet, april 2006
Tidigare anställningar:
Högskolelektor i idéhistoria, Stockholms universitet, 2000-2002
Relevanta postdoktorsvistelser:
STINT-stipendium, Teaching Excellence, vårterminen 2006, gästlärare vid History
Department, Skidmore College, NY, USA
Rausing-stipendiat 2004/2005 vid Avd. För vetenskapshistoria, Uppsala universitet för
studien “En universitetshistoria: svensk kvinnoforskning etableras”. Inbjuden av prof.
Tore Frängsmyr
Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):
Huvudhandledare för Emma Isaksson, idéhistoria, Stockholms universitet. Disputation
mars 2007.
Biträdande handledare för:
Jenny Olsson, idéhistoria, SU, slutventilerat manus, mars 2009. Huvudhandledare prof.
Elisabeth Mansén, idéhistoria, SU.
Nadezda Petrusenko, forskarskolan BEEGS (Baltic and East European Graduate
School), sedan start september 2008. Huvudhandledare docent Helene Carlbäck.
Kerstin Alnebratt, genusstudier, Göteborgs universitet (handledde endast i slutskedet),
disputerade 12 december 2009. Huvudhandledare: prof. Ulla Holm.
Manns har genomgått två utbildningar för forskarhandledare
Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller
utom högskolan:
a. Externfinansierad forskning:
“Kvinnofrågan 1880-1921: en annoterad bibliografi”, avslutat projekt 1992. Finansierat
av Humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Ledning professor Ulla
Wikander. Bok med samma titel (Arkiv förlag, 1994).
”Så skapas en forskare – Assimilering och interaktion i forskarhandledning”, RFHprojekt, slutrapporterat vt-04, tillsammans med doc. Catherine Dahlström (SU), fil.dr
Birgitta Sandström (Lärarhögskolan), fil.kand Andreas Johansson (Södertörns
högskola), Johan Kummeneje (SU) samt Helena Rehn, (Lärarhögskolan).
”Kön, etik och politik i svensk 1800-talsfeminism”, del i forskningsprogrammet ”Kön,
medborgarskap och offentlig politik 1848-2000”. Finansierat av Vetenskapsrådet.
Slutrapporterat. Forskningsledare professor Ulla Wikander och professor Christina
Florin. Ett tvärvetenskapligt program i vilket även ingick historiker, ekonomhistoriker
och statsvetare. Se publikationslista.
Kritisk kulturteori
48(50)
Bilaga D
"The Construction of Nordic Women´s Studies, 1975-1990", finansierat
av Östersjöstiftelsen, tills. med professor Marianne Liljeström, Åbo universitet och PhD
Ulrika Dahl, Södertörns högskola. Avrapporteras 2010. Manns forskningsledare.
”Alexandras musa: Identitet och historieskrivning i ett feministiskt sammanhang”,
planeringspengar 2005 från Östersjöstiftelsen.
”Fredrika Bremer som intellektuell”, planeringsbidrag från Östersjöstiftelsen 2005. Se
publikationslistan, artikel under publicering.
"Östersjöar", planeringsbidrag från Östersjöstiftelsen tills. med professor Hans Ruin,
professor Irina Sandomirskaja och docent Marcia Cavalcante, Södertörns högskola, om
historicitetens villkor. Avslutat 2009. Renderade forskningsprogrammet “Time, Memory
and Representation”, se nedan.
“ Memory and Historical Narration in the Making of Feminism”, projektet ingår i
forskningsprogrammet “Time, Memory and Representation: A Multidisciplinary Program
on Transformations in Historical Consciousness”. Programmet omfattar ett tjugofemtal
forskare och leds av prof. Hans Ruin (filosofi). Manns ingår, tillsammans med docent
Marcia Sa Cavalcante Schuback och professor Irina Sandomirskaja, i programmets
styrgrupp. Start januari 2010. Finansierat av Riksbankens jubileumsfond. Pågår i sex
år.
b. Förtroendeuppdrag:
vice prefekt vid Institutionen för genus, kultur och historia 2007-2009
ledamot av institutionsstyrelsen vid samma institution 2003-2006
ledamot av humanistiska lärarförslagsnämnden 2005ledamot av samhällsvetenskapliga lärarförslagsnämnden 2004-2005
ersättare i Regionala etikprövningsnämnden, sektion 5, utnämnd av
utbildningsdepartementet: 2007ledamot av Vetenskapsrådets beredningsgrupp för historiska vetenskaper 2007-2009
ledamot av Historiska föreningens styrelse, 2009c. Sakkunniguppdrag:
slutventileringsoppponent, idéhistoria, David Östlund, ”Det sociala kriget och kapitalets
ansvar”, vt-2002
betygsnämndsledamot: Maja Larsson, Den moraliska kroppen: Tolkningar av kön och
individualitet i 1800-talets popullärmedicin, Idé- och lärdomshistoria, Uppsala
universitet, 26 oktober 2002. Ordf.: professor Karin Johannisson.
betygsnämndsledamot: Frans Lundgren, Den isolerade medborgaren: Liberalt styre
och uppkomsten av det sociala vid 1800-talets mitt, Idé- och lärdomshistoria, Uppsala
universitet, 17 maj 2003. Ordf.: professor Tore Frängsmyr
betygsnämndsledamot: Peter Josephsson, Den akademiska frihetens gränser: Max
Weber, Humboldt-modellen och den värdefria vetenskapen, Idé- och lärdomshistoria,
Uppsala universitet, 18 maj 2005. Ordf.: professor Tore Frängsmyr
betygsnämndsledamot: Andrea Kolnitz, Konstens nationella identiteter: Om tysk och
österrikisk modernism 1908-34, Konstvetenskap, SU, 10 oktober 2008.
Betygsnämndsledamot: Andrus Ers, Segrarnas historia: Makten, historien och friheten
studerade genom exemplet Herbert Tingsten 1939-53, Idéhistoria, SU, 13 februari
2009. Ordf.: professor Elisabeth Mansén.
Sakkunnig för lektorat i idéhistoria, Högskolan i Gotland, hösten 2008. (Tillsammans
med professor Magnus Nyman.)
Sakkunnig för forskarassistent i historia med inriktning mot genus, Stockholms
universitet, våren 2010. (Tillsammans med docent Svante Norrhem.)
d. Redaktörsuppdrag:
redaktionsmedlem för Kvinnovetenskaplig tidskrift 1988-1991
Kritisk kulturteori
49(50)
Bilaga D
vetenskaplig refereegranskare för tidskriften Lambda Nordica: tidskrift för
homo/lesbisk/bi/transkforskning samt för Scandinavian Journal of History
e. Nätverk:
medlem i Tófa: Nettverk for nordisk kjönnsforskningshistorie
f. Samverkan med det omgivande samhället:
Manns föreläser, håller föredrag i populära sammanhang samt är en mångårig
medarbetare i Nationalencyklopedin, som ständigt revideras.
Kritisk kulturteori
50(50)
Bilaga E
PUBLIKATIONSFÖRTECKNINGAR FÖR MÖJLIGA HANDLEDARE 2000-2010
Publikationslista Göran Bolin
BÖCKER OCH RAPPORTER
Bolin, Göran & Michael Forsman (2002): Bingolotto: produktion, text, reception,
(Mediestudier vid Södertörns högskola 2002:1), Flemingsberg: MKV (296 pp).
Bolin, Göran (2001): Masskommunikation. Historia och kulturell värdebildning,
(Mediestudier vid Södertörns högskola 2001:1), Flemingsberg: MKV (48 pp).
Bolin, Göran (2003): Variations, media landscapes, history. Frameworks for an
analysis of contemporary media landscapes, (Mediestudier vid Södertörns högskola
2003:1), Flemingsberg: MKV (58 pp).
Bolin, Göran (ed.) (2005): The Media Landscape of Södertörn 2002. Media Use, Values
and Everyday Life in Southern Stockholm (Mediestudier vid Södertörns högskola
2003:1), Huddinge: MKV (102 pp).
Bolin, Göran, Monica Hammer, Frank-Mikael Kirsch & Wojciech Szrubka (eds) (2005):
The Challenge of the Baltic Sea Region. Culture, Ecosystems, Democracy,
Huddinge: Södertörn University College (350 pp.).
PEER REVIEW
Bolin, Göran (2000): ‘Film swapping in the public sphere. Youth audiences and
alternative cultural publicities’, in Javnost/The Public, vol. 7(2), pp. 57-73.
Bolin, Göran (2004): ‘The value of being public service. The shifting of power relations
in Swedish television production’, in Media, Culture & Society vol. 26(2), pp. 277287.
Bolin, Göran (2005): ’Notes From Inside the Factory. The Production and Consumption
of Signs and Sign Value in Media Industries’, in Social Semiotics, vol. 15(3), pp.
289-306.
Bolin, Göran (2005): ’En form av television. Globaliseringen av nationell TV-kultur’, i
MedieKultur, no. 39, pp. 38-49.
Bolin, Göran (2006): ‘Visions of Europe. Cultural Technologies of Nation States’, in
International Journal of Cultural Studies, vol. 9(2), pp. 189-206.
Bolin, Göran & Oscar Westlund (2009): ‘Mobile Generations. The Role of the Mobile in
the Shaping of Swedish Media Generations’, in International Journal of
Communication, vol. 3: 108-124.
Bolin, Göran (2009): ‘Television Textuality. Textual Forms in Live Television
Programming’, in Nordicom Review, vol. 30(1): 37-53.
Bolin, Göran (2009): ‘Symbolic Production and Value in Media Industries’, in Journal of
Cultural Economy, vol. 2(3): 345-361.
Bilaga E
Bolin, Göran (2010): ‘Digitization, Multi-Platform Texts and Audience Reception’,
Popular Communication, vol. 8(1): 72-83.
Bolin, Göran (2010): ’Domesticating the Mobile in Estonia’, in New Media & Society,
vol. 12.
INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
Bolin, Göran & Michael Forsman (2000): ”Medien- und Kommunikationswissenschaft in
Schweden. Zergleiderung oder Ko-Existenz?”, i Montage/av, vol 9:1, pp. 187-201.
Bolin, Göran (2000): ”Media use, taste and aesthetic production in everyday life. The
art of film swapping and fanzine writing”, i Jostein Gripsrud (ed.): Sociology and
aesthetics, Kristiansand: Høgskoleforlaget, pp. 41-54.
Bolin, Göran (2002): ”Public service är bara två ord. TV-produktion med maktrelation”,
i Staffan Ericson & Espen Ytreberg (red): Fjernsyn mellom høy og lav kultur,
Kristiansand: Høyskoleforlaget, pp. 159-174.
Bolin, Göran (2002): ”In the Market for Symbolic Commodities. Swedish lottery game
show ’Bingolotto’ and the marketing of social and cultural values”, in Nordicom
Review vol. 23:1-2, pp. 177-204.
Bolin, Göran (2004): ”Spaces of television. The structuring of consumers in a Swedish
shopping mall”, in Nick Couldry & Anna McCarthy (eds): Mediaspace. Place, scale
and culture in a media age, London & New York: Routledge, pp. 126-144.
Bolin, Göran (2004): ”Theme series introduction: Research on youth and youth
cultures”, in Young. Nordic Journal of Youth Research, vol. 12:3, pp. 237-243.
Bolin, Göran (2006): ‘Electronic Geographies. Media Landscapes as Technological and
Symbolic Environments’, in Jesper Falkheimer & André Jansson (eds): Geographies
of Communication. The Spatial Turn in Media Studies, Göteborg: Nordicom, pp. 6786.
Bolin, Göran (2007): ‘The Politics of Cultural Production. The Journalistic Field,
Television and Politics’, in Kristina Riegert (ed.): Politicotainment. Television’s Take
on the Real, New York: Peter Lang, pp. 59-82.
Bolin, Göran (2007): ‘Media Technologies, Transmedia Storytelling and
Commodification’, in Tanja Storsul & Dagny Stuedal (eds): Ambivalence Towards
Convergence. Digitalization and Media Change, Göteborg: Nordicom, pp. 237-248.
Bolin, Göran (2010): ‘Media Events, Eurovision and Societal Centers’, pp. 124-138 in
Nick Couldry, Andreas Hepp & Friedrich Krotz (eds): Media Events in a Global Age,
London & New York: Routledge.
NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
Bolin, Göran (2001): ”Konsumentflöden”, i Karin Becker, Erling Bjurström, Johan
Fornäs & Hillevi Ganetz (red): Passager. Medier och kultur i ett köpcentrum, Nora:
Nya Doxa, s. 329-335..
Bolin, Göran (2001): “Bingolotto. Produktion, varor, värden i kommersiell TV“, i
Nordicom-Information vol. 23 nr 3-4/2001, s. 15-32.
Kritisk kulturteori
2(53)
Bilaga E
Bolin, Göran & Michael Forsman (2002): “Video“, i Ulla Carlsson & Ulrika Facht (red):
MedieSverige 2001/2002. Statistik och analys, Göteborg: Nordicom, s. 281-310.
Bolin, Göran (2002): ”Nationsmarknadsföring. Eurovisionsschlagerfestivalen som
modern världsutställning”, i Staffan Ericson (red): Hello Europe! Tallinn Calling!
Eurovision Song Contest 2002 som mediehändelse, Mediestudier vid Södertörns
högskola 2002:3, Huddinge: MKV, s. 33-42.
Bolin, Göran (2003): ”Medieforskning mellan kultur och samhälle. För en integrativ
medievetenskap”, i Ulla Carlsson (red): Mångfald i medieforskningen. Nordiska
medieforskare reflekterar 4, Göteborg: Nordicom, s. 71-88.
Bolin, Göran & Tommy Lindholm (2004): ”Film, video och DVD”, i Ulla Carlsson &
Ulrika Facht (red): MedieSverige 2004. Statistik och analys, Göteborg: Nordicom,
s. 325-385.
Bolin, Göran (2004): ”Mobiltelefon och mediegeneration. Mobilen som gemenskapande
och individualiserande medium”, i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red): Ju mer
vi är tillsammans (SOM-rapport nr. 34), Göteborg: SOM-Institutet, s. 329-342.
Bolin, Göran (2005): ’Introduction: The Media Landscape of Södertörn’, in Göran Bolin
(ed.): The Media Landscape of Södertörn 2002. Media Use, Values and Everyday
Life in Southern Stockholm (Mediestudier vid Södertörns högskola 2003:1),
Huddinge: MKV, pp. 11-18.
Bolin, Göran & Agnes Notini (2005): ’Character of Sample and Responses’, in Göran
Bolin (ed.): The Media Landscape of Södertörn 2002. Media Use, Values and
Everyday Life in Southern Stockholm (Mediestudier vid Södertörns högskola
2003:1), Huddinge: MKV, pp. 57-76.
Bolin, Göran (2005): ”Stabila mobila trender”, i Sören Holmberg & Lennart Weibull
(red): Lyckan kommer, lyckan går (SOM-rapport nr. 34), Göteborg: SOMInstitutet, s. 329-342.
Bolin, Göran (2006): ”Makten över tekniken eller teknikens makt? Mönster i
mobilanvändning 2005”, in Sören Holmberg & Lennart Weibull (red): Du stora nya
värld (SOM-rapport nr. 39), Göteborg: SOM-Institutet, s. 403-412.
Bolin, Göran (2006): ‘The Marketing of Nations. The Eurovision Song Contest as
Modern World’s Fair’, in Maj-Britt Schartau & Berndt Henningsen (eds): After EU
Enlargement. Changes and Challenges in the Baltic Sea Region, Huddinge:
Centrum för Tysklandsstudier, pp. 26-38.
Bolin, Göran (2007): ‘Mobiltelefonen som interpersonellt medium och multimedialt
sökverktyg’, in Sören Holmberg & Lennart Weibull (eds): Det nya Sverige,
Göteborg: SOM-Institutet, s. 405-414.
Bolin, Göran, Cecilia von Feilitzen & Patrik Åker (2007): “Mediekonvergens och
innehållsdivergens. Tekniker, genrer och institutioner i förändring”, i Ulla Carlsson:
MedieSverige 2007, Göteborg: Nordicom, s. 9-14.
Bolin, Göran & Tommy Lindholm (2007): “Film, video och DVD”, i Ulla Carlsson:
MedieSverige 2007, Göteborg: Nordicom, s. 273-315.
Bolin, Göran (2008): ‘Mobila generationer i skilda världar’, in Sören Holmberg &
Lennart Weibull (eds): Skilda världar, Göteborg: SOM-Institutet, pp. 435-444.
Kritisk kulturteori
3(53)
Bilaga E
Bolin, Göran (2008): ‘Bildspråk och berättarform. Narrativa framställningar i
multimediala miljöer’, i Mats Ekström (ed.): Mediernas språk, Malmö: Liber, s. 4060.
Bolin, Göran (2009): ‘Kulturinstitution, medium, arkiv – Bibliotekets symboliska
betydelse i kultur och samhälle’, in Erland Jansson (ed.): En bok om böcker och
bibliotek tillägnad Louise Brunes, Huddinge: Södertörns högskola, pp. 13-20.
Bolin, Göran (2009): ‘Mobilanvändningens tilltagande komplexitet’, in Sören Holmberg
& Lennart Weibull (eds): Svensk höst, Göteborg: SOM-Institutet, pp. 399-406.
Bolin, Göran, Staffan Ericson & Tommy Lindholm (2010): ‘Rörliga bilder i rörelse.
Bildkulturens utveckling i det mobila samhället’, i Ulla Carlsson (red): MedieSverige
2010, Göteborg: Nordicom.
Kritisk kulturteori
4(53)
Bilaga E
Publikationslista Johan Fornäs
BÖCKER OCH RAPPORTER
Bjurström, Erling, Johan Fornäs & Hillevi Ganetz (2000): Det kommunikativa
handlandet. Kulturella perspektiv på medier och konsumtion, Nora: Nya Doxa, 208
pp.
Fornäs, Johan (2001): Advancing cultural studies in Sweden: An infrastructural
initiative, Norrköping: Arbetslivsinstitutet (Arbetslivsrapport 2001:1), 53 pp.
Becker, Karin, Erling Bjurström, Johan Fornäs & Hillevi Ganetz (eds) (2001): Passager.
Medier och kultur i ett köpcentrum, Nora: Nya Doxa, 480 pp.
Becker, Karin, Erling Bjurström, Johan Fornäs & Hillevi Ganetz (eds) (2002): Medier
och människor i konsumtionsrummet, Nora: Nya Doxa, 425 pp.
Fornäs, Johan, Kajsa Klein, Martina Ladendorf, Jenny Sundén & Malin Sveningsson
(2002): Digital borderlands: Cultural studies of identity and interactivity on the
Internet, New York: Peter Lang, 196 pp (also electronic open access at
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-19830).
Fornäs, Johan (2004): Moderna människor. Folkhemmet och jazzen, Stockholm:
Norstedts, 486 pp.
Axelsson, Bodil & Johan Fornäs (eds) (2005): Kulturstudier i Sverige. Nationell
forskarkonferens, 13–15 juni, 2005, Norrköping, Sweden, Linköping: Linköping
University Electronic Press, 1167 pp (Linköping Electronic Conference Proceedings,
15, http://www.ep.liu.se/ecp/015).
Fornäs, Johan, Karin Becker, Erling Bjurström & Hillevi Ganetz (2006): Projektet
Populära Passager. Slutrapport, Norrköping: Tema Q, 28 pp.
Gemzöe, Lena, Anne-Li Lindgren & Johan Fornäs (2006): Två kulturstäder. Kultur och
politik på lokala arenor, Norrköping: Centrum för kommunstrategiska studier CKS,
Linköpings universitet, 233 pp.
Fornäs, Johan (2007): Reading the €uro: Money as a medium of transnational
identification, Norrköping: Department of Culture Studies (Tema Q, Report
2007:1), 93 pp (also electronic report: Linköping University Electronic Press,
http://www.ep.liu.se/ea/temaq/2007/001).
Axelsson, Bodil & Johan Fornäs (eds) (2007): Kulturstudier i Sverige, Lund:
Studentlitteratur, 384 pp.
Fornäs, Johan (ed.) (2007): Cities and media: Cultural perspectives on urban identities
in a mediatized world. Proceedings from an ESF-LiU Conference in Vadstena 2529/10 2006, Linköping: Linköping University Electronic Press, 204 pp (Linköping
Electronic Conference Proceedings, 20, http://www.ep.liu.se/ecp/020).
Fornäs, Johan, Karin Becker, Erling Bjurström & Hillevi Ganetz (2007): Consuming
media: Communication, shopping and everyday life, Oxford/New York: Berg, 228
pp.
Fornäs, Johan, Peter Aronsson, Karin Becker, Svante Beckman, Erling Bjurström, Tora
Friberg, Martin Kylhammar & Roger Qvarsell (2007): Culture unbound: Dimensions
of culturalisation, Norrköping: Department of Culture Studies (Tema Q, Report
Kritisk kulturteori
5(53)
Bilaga E
2007:5), 68 pp (also electronic report: Linköping University Electronic Press,
http://www.ep.liu.se/ea/temaq/2007/005).
Fornäs, Johan & Martin Fredriksson (eds) (2007): INTER: A European cultural studies
conference in Sweden, Norrköping 11-13 June 2007, Linköping: Linköping
University Electronic Press, 721 pp (Linköping Electronic Conference Proceedings,
25, http://www.ep.liu.se/ecp/025).
Fornäs, Johan & Tobias Harding (eds) (2009): Kulturellt. Reflektioner i Erling
Bjurströms anda, Linköping: Linköping University Electronic Press, 274 pp
(http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-20347).
PEER REVIEW
Fornäs, Johan (2000): “The crucial in between: The centrality of mediation in cultural
studies”, European Journal of Cultural Studies, 3:1, 45-65 (also electronic open
access at http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-15571).
Fornäs, Johan (2002): “Passages across thresholds: Into the borderlands of
mediation”, Convergence: The Journal of Research into New Media Technologies,
8:4, 89-106 (also electronic open access at
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-15439).
Fornäs, Johan (2003): “The words of music”, Popular Music and Society, 26:1, 37-51
(also electronic open access at http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva15568).
Fornäs, Johan (2005): “Röster som gjorde skillnad. Korsande identifikationer i det
unga folkhemmets populärkultur”, Kvinnovetenskaplig tidskrift, 26:2-3, 57-68.
Fornäs, Johan (2008): “Networks in borderlands: Movements, public spheres and
subcultures as innovators of creativity governance”, Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift,
11:1, 55-69.
Fornäs, Johan (2008): “Bridging gaps: Ten crosscurrents in media studies”, Media,
Culture & Society, 30:6, 895-905.
Andersson, Magnus & Johan Fornäs (2010, in press): “Mediekulturperspektivets
möjligheter: Ett samtal i kulturaliseringens tecken”, Nordicom-Information, 31.
Fornäs, Johan (2010, in press): “Continents of cultural studies – unite in diversity!
Comparing Asian and European experiences”, Inter-Asia Cultural Studies, 11:1.
Fornäs, Johan (2010, in press): “Exclusion, polarization, hybridization, assimilation:
Otherness and modernity in the Swedish jazz age”, Popular Music and Society,
33:3.
INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
Fornäs, Johan (2000): “‘Hybridisyys on hedelmällistä’. Johan Fornäsin haastattelu
uusmediasta ja kulttuuriteoriasta” [“Hybridity is productive”; interviewed by Aki
Järvinen], in Kulttuurintutkimus [Cultural Studies], University of Jyväskylä, 17:3,
3-14.
Fornäs, Johan (2001): “Yokel jazz with yodeling Negroes and swinging Lapps: Swedish
others 1920-1950”, Black Renaissance/Renaissance Noire, 3:2, 27-47.
Kritisk kulturteori
6(53)
Bilaga E
Fornäs, Johan (2001): “Yokel jazz with yodeling Negroes and swinging Lapps: Swedish
Others 1920-1950”, Jostein Gripsrud (ed.): The aesthetics of popular art,
Kristiansand/Bergen: Høyskoleforlaget/Senter for kulturstudier (Kulturstudier 19),
175-198.
Fornäs, Johan (2002): “Limits of musical freedom”, report for Freemuse (Freedom of
Musical Expression), http://www.freemuse.org/sw3733.asp
Fornäs, Johan, Kajsa Klein, Martina Ladendorf, Jenny Sundén & Malin Sveningsson
(2002): “Into digital borderlands”, Digital borderlands: Cultural studies of identity
and interactivity on the Internet, New York: Peter Lang, 1-47 (also electronic open
access at http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-19830).
Fornäs, Johan (2002): “Networks in borderlands: Creativity governance of movements,
alternative public spheres and subcultures”, attachment to Creative Europe report:
On governance and management of artistic creativity in Europe, Hamburg:
ERICarts/Zentrum für Kulturforschung (http://www.creativeurope.info).
Fornäs, Johan (2003): “Swinging differences: Reconstructed identities in the early
Swedish jazz age”, E. Taylor Atkins (ed.): Jazz planet, Jackson: University of
Mississippi Press, 207-224.
Fornäs, Johan (2004): “Intermedial passages in time and space: Contexts, currents
and circuits of media consumption”, Nordicom Review, 25:1-2, 123-136 (also
electronic open access at http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva15440).
Fornäs, Johan (2004): “The future of rock: Discourses that struggle to define a genre”,
Simon Frith (ed.): Popular music: Critical concepts in media and cultural studies.
Volume 2: The rock era, London: Routledge, 293-411 (reprint from Popular Music,
14:1, 1995).
Fornäs, Johan (2005): “The Advanced Cultural Studies Institute of Sweden/ACSIS: A
national centre for transnational and interdisciplinary cultural research”, NordicomInformation, 27:1, 77-79 (also in Nordicom Review, 26:1, 145-147).
Fornäs, Johan & Mikko Lehtonen (2005): “Between centres and peripheries in
transnational cultural studies”, Urpo Kovala, Katarina Eskola, Kimmo Jokinen, Vesa
Niinikangas & Esa Sironen (eds): Tarkkoja siirtoja, Jyväskylä: Research Centre for
Contemporary Culture, University of Jyväskylä, 7 pp. (Festschrift for Erkki
Vainikkala, http://www.arthis.jyu.fi/julkaisut/tarkkojasiirtoja/lehtonenfornas.html).
Fornäs, Johan (2006): “Media passages in urban spaces of consumption”, Jesper
Falkheimer & André Jansson (eds): Geographies of communication: The spatial
turn in media studies, Göteborg: Nordicom, 205-220.
Fornäs, Johan (2006): “Leituras do Euro”, Maria João Silveirinha & Cristina Ponte
(eds): Moeda e Comunicação. A representação mediática do Euro, Lisboa: Livros
Horizonte, 47-88.
Fornäs, Johan (2007): “The struggle to define culture” (interview by Andrea K. Hiott),
Pulse Berlin, spring 2007, 52-57.
Fornäs, Johan (2007): “Introducing MediaCities”, Johan Fornäs (ed.): Cities and
media: Cultural perspectives on urban identities in a mediatized world. Proceedings
from an ESF-LiU Conference in Vadstena 25-29/10 2006, Linköping: Linköping
University Electronic Press, 5-19 (Linköping Electronic Conference Proceedings, 20,
http://www.ep.liu.se/ecp/020/001).
Kritisk kulturteori
7(53)
Bilaga E
Fornäs, Johan (2007): “Introduction: Founding fieldwork”, Ann Gray, Jan Campbell,
Mark Erickson, Stuart Hanson & Helen Wood (eds): CCCS Selected Working
Papers: Volume 1, London/New York: Routledge, 697-708.
Fornäs, Johan (2007): “Inter: The transversal spaces, processes and networks of
cultural studies”, Johan Fornäs & Martin Fredriksson (eds) (2007): INTER: A
European cultural studies conference in Sweden, Norrköping 11-13 June 2007,
Linköping: Linköping University Electronic Press, 7-9 (Linköping Electronic
Conference Proceedings, 25, http://www.ep.liu.se/ecp/025/001).
Fornäs, Johan (2008): “Meanings of money: The Euro as a sign of value and of cultural
identity”, William Uricchio (ed.): We Europeans? Media, representations, identities,
Bristol: Intellect, 123-139.
Fornäs, Johan, Martin Fredriksson & Jenny Johannisson (2009): “Culture Unbound Vol.
1 Editorial”, Culture Unbound: Journal of Current Cultural Research, 1, 1-5
(http://www.cultureunbound.ep.liu.se).
Fornäs, Johan, Martin Fredriksson & Jenny Johannisson (2009): “What’s the use of
cultural research: Editorial theme introduction”, Culture Unbound: Journal of
Current Cultural Research, 1, 7-14 (http://www.cultureunbound.ep.liu.se).
SVENSKA PUBLIKATIONER
Becker, Karin, Erling Bjurström, Göran Bolin, Johan Fornäs & Hillevi Ganetz (2000):
“Populära passager. Medierna i det moderna konsumtionsrummet”, NordicomInformation, 22:1, 89-91.
Fornäs, Johan (2000): “Modernt och populärt i svenska jazzdiskurser”, Kjell Jonsson &
Anders Öhman (eds): Populära fiktioner, Stockholm/Stehag: Symposion, 146-157.
Fornäs, Johan (2001): “Förord: Konsumtion som kommunikation”, Karin Becker, Erling
Bjurström, Johan Fornäs & Hillevi Ganetz (eds): Passager. Medier och kultur i ett
köpcentrum, Nora: Nya Doxa, 5-15.
Fornäs, Johan (2001): “Trassliga informationsnät”, Karin Becker, Erling Bjurström,
Johan Fornäs & Hillevi Ganetz (eds): Passager. Medier och kultur i ett köpcentrum,
Nora: Nya Doxa, 151-175.
Fornäs, Johan (2001): “Passager och möten”, Karin Becker, Erling Bjurström, Johan
Fornäs & Hillevi Ganetz (eds): Passager. Medier och kultur i ett köpcentrum, Nora:
Nya Doxa, 305-328.
Fornäs, Johan (2001): “Upplevelseproduktion i händelsernas centrum”, Karin Becker,
Erling Bjurström, Johan Fornäs & Hillevi Ganetz (eds): Passager. Medier och kultur
i ett köpcentrum, Nora: Nya Doxa, 364-397.
Fornäs, Johan (2002): “Kommunikation som konsumtion”, Karin Becker, Erling
Bjurström, Johan Fornäs & Hillevi Ganetz (eds): Medier och människor i
konsumtionsrummet, Nora: Nya Doxa, 7-16.
Fornäs, Johan (2002): “Mediesamspel i tid och rum”, Karin Becker, Erling Bjurström,
Johan Fornäs & Hillevi Ganetz (eds): Medier och människor i konsumtionsrummet,
Nora: Nya Doxa, 283-345.
Fornäs, Johan (2004): “Thomas Bossius: Med framtiden i backspegeln – Black metaloch transkulturen. Ungdomar, musik och religion i en senmodern värld”, review in
Svensk Tidskrift för Musikforskning (STM), 86, 105-108.
Kritisk kulturteori
8(53)
Bilaga E
Bäckström, Åsa & Johan Fornäs (2004): “Polyfona praktiker i ett kollektivt projekt”,
Lena Gemzöe (ed.): Nutida etnografi. Reflektioner från mediekonsumtionens fält,
Nora: Nya Doxa, 173-204.
Becker, Karin, Erling Bjurström, Johan Fornäs & Hillevi Ganetz (2004): Passages,
bilingual cd-rom disk included as attachment to Lena Gemzöe (ed.): Nutida
etnografi. Reflektioner från mediekonsumtionens fält, Nora: Nya Doxa.
Fornäs, Johan (2004): “‘Spela själv’: Musik i rörelse”, Pergunnar Carlson, Lillemor
Lindell, Jonas Scherman, Joakim Byström, Jonas Bjälesjö & Mats Bjerde (eds):
Respekt för rötter. Musik- och kulturföreningars betydelse för svenskt musikliv,
Slite: Wessmans Musikförlag, 21-51.
Fornäs, Johan (2005): “Från marginalisering till blandning: Skillnader i jazzepokens
folkhem”, Alf Björnberg, Mona Hallin, Lars Lilliestam & Ola Stockfelt (eds): Frispel.
Festskrift till Olle Edström, Göteborg: Institutionen för musikvetenskap, Göteborgs
universitet, 552-564.
Fornäs, Johan (2005): “Kulturstudiernas brott och broar”, Bodil Axelsson & Johan
Fornäs (eds) (2005): Kulturstudier i Sverige. Nationell forskarkonferens, 13–15
juni, 2005, Norrköping, Sweden, Linköping: Linköping University Electronic Press,
9-20. (http://www.ep.liu.se/ecp/015/001).
Fornäs, Johan (2006): “Förord: Kulturstudier i kulturstäder” and “Efterord”, Lena
Gemzöe, Anne-Li Lindgren & Johan Fornäs: Två kulturstäder. Kultur och politik på
lokala arenor, Norrköping: CKS, Linköpings universitet, 7-13 and 225-227.
Fornäs, Johan (2006): “Klyftan och broarna mellan högt och lågt”, Svenska Akademien
(ed.): Högkultur som subkultur? Inledande anföranden vid ett seminarium i
Börssalen den 29 mars 2006, Stockholm: Svenska Akademien, 31-43.
Fornäs, Johan (2007): “Förord”, Bodil Axelsson & Johan Fornäs (eds): Kulturstudier i
Sverige, Lund: Studentlitteratur, 11-16.
Fornäs, Johan (2007): “Kulturstudiernas brott och broar”, Bodil Axelsson & Johan
Fornäs (eds): Kulturstudier i Sverige, Lund: Studentlitteratur, 19-37.
Fornäs, Johan (2008): “Kulturforskningens kvaliteter”, Kulturella perspektiv, 17:2, 823.
Fornäs, Johan (2008): “Medierad kultur: några gränsfrågor”, Solveig Jülich, Patrik
Lundell & Pelle Snickars (eds): Mediernas kulturhistoria, Stockholm: Statens ljudoch bildarkiv, 319-332.
Fornäs, Johan (2008): “Genom Berlin i andras fotspår”, Peter Aronsson (ed.): En stad
talar till Tema Q, Norrköping: Tema Q, 16-18.
Fornäs, Johan (2008): “Kulturaliseringens och kulturstudiernas korsvägar”, Svante
Beckman & Sten Månsson (eds): KulturSverige 2009. Problemanalys och statistik,
Norrköping: SweCult, Linköpings universitet, 150-153 (electronically available at
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-18625).
Fornäs, Johan (2009): “Förord: Tillsammans med Erling Bjurström”, Johan Fornäs &
Tobias Harding (eds) (2009): Kulturellt. Reflektioner i Erling Bjurströms anda,
Linköping: Linköping University Electronic Press, 5-8
(http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-20392).
Fornäs, Johan (2009): “Walter Benjamin – de moderna drömbildernas detektiv”, Johan
Fornäs & Tobias Harding (eds) (2009): Kulturellt. Reflektioner i Erling Bjurströms
Kritisk kulturteori
9(53)
Bilaga E
anda, Linköping: Linköping University Electronic Press, 64-77
(http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-20360).
Fornäs, Johan (2009): “Foton med Erling Bjurström”, Johan Fornäs & Tobias Harding
(eds) (2009): Kulturellt. Reflektioner i Erling Bjurströms anda, Linköping: Linköping
University Electronic Press, 261-270
(http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-20378).
Fornäs, Johan (2009): “Humanioras möjligheter i kulturstudiernas nätverk”, Horisont,
56:4, 18-20.
POPULÄRVETENSKAPLIGA PUBLIKATIONER
Fornäs, Johan (2000): “Ungdomskultur”, Nationalencyklopedin, Höganäs: Bra Böcker,
467f.
Fornäs, Johan (2003): “Den svenska eurons ansikte”, Axess, 2:4, 6f.
Fornäs, Johan (2005): “Ungdomskultur och hälsa”, Varken barn eller vuxen –
ungdomsmedicin i praktiken. Läkardagarna i Örebro 2005, Stockholm: Svenska
Läkaresällskapet/Förlagshuset Gothia, 16-25.
Fornäs, Johan (2006): “Kulturens skiftande roller”, Gränsbrytning, 20/2006, 17f.
(http://www.gransbrytning.se).
Fornäs, Johan (2009): “Ungdomskulturen och musiken”, Jakob Christensson (ed.):
Signums svenska kulturhistoria: 1900-talet, Stockholm: Bokförlaget Signum, 480499.
Därtill några tidningsartiklar m.m.
Kritisk kulturteori
10(53)
Bilaga E
Publikationslista – Cecilia von Feilitzen
BÖCKER OCH RAPPORTER
Cecilia von Feilitzen & Ulla Carlsson (eds.) (2000) Children in the New Media
Landscape. Games, Pornography, Perceptions. Yearbook 2000 from the UNESCO
International Clearinghouse on Children and Violence on the Screen. Göteborg
University, Nordicom (379 pp.) (internationell vetenskaplig antologi)
Cecilia von Feilitzen (2000) ”Electronic Games, Pornography, Perceptions”, in Cecilia
von Feilitzen & Ulla Carlsson (eds.) (2000) Children in the New Media Landscape.
Games, Pornography, Perceptions. Yearbook 2000 from the UNESCO International
Clearinghouse on Children and Violence on the Screen. Göteborg University,
Nordicom, pp. 13-23 (introducerande artikel i ovannämnda antologi)
Cecilia von Feilitzen & Catharina Bucht (2001) Outlooks on Children and Media. Child
Rights, Media Trends, Media Research, Media Literacy, Child Participation,
Declarations. (2nd revised edition). Yearbook 2001 from The UNESCO International
Clearinghouse on Children and Violence on the Screen. Göteborg University,
Nordicom (177 p.) (internationell vetenskaplig monografi)
Cecilia von Feilitzen e Ulla Carlsson (orgs.) (2002) A Criança e a Mídia. Imagem,
Educação, Participação. São Paulo, Cortez Editora & Brasília DF, UNESCO Brasil
(552 p.) (portugisisk översättning av internationell vetenskaplig antologi 1999)
Cecilia von Feilitzen (2002) “Educação para a Midia, Participação Infantil e
Democracia”, in Cecilia von Feilitzen e Ulla Carlsson (orgs.) (2002) A Criança e a
Mídia. Imagem, Educação, Participação. São Paulo, Cortez Editora & Brasília DF,
UNESCO Brasil, pp. 19-35 (artikel i ovannämnda antologi 1999)
Cecilia von Feilitzen (2002) “Quantitade de Tempo que as Crianças Passam Vendo TV.
Estatísticas de Dez Países”, in Cecilia von Feilitzen e Ulla Carlsson (orgs.) (2002) A
Criança e a Mídia. Imagem, Educação, Participação. São Paulo, Cortez Editora &
Brasília DF, UNESCO Brasil, pp. 77-81 (statistiksammanställning i ovannämnda
antologi 1999)
Cecilia von Feilitzen e Catharina Bucht (2002) Perspectivas sobre a Criança e a Mídia.
Brasília, UNESCO Brasil & Ministério da Justiça (316 p.) (portugisisk översättning
av internationell vetenskaplig monografi 2001)
Cecilia von Feilitzen (2002) “A Influência da Violência na Mídia”, in Cecilia von Feilitzen
e Catharina Bucht Perspectivas sobre a Criança e a Mídia. Brasília, UNESCO Brasil &
Ministério da Justiça, pp. 197-225 (artikel i ovannämnda monografi 2001)
Cecilia von Feilitzen & Ulla Carlsson (eds.) (2002) Children, Young People and Media
Globalisation. Yearbook 2002 from The UNESCO International Clearinghouse on
Children, Youth and Media. Göteborg University, Nordicom (262 p.) (internationell
vetenskaplig antologi)
Cecilia von Feilitzen (2002) “Children, Young People and Media Globalisation:
Introduction”, in Cecilia von Feilitzen & Ulla Carlsson (eds.) (2002) Children, Young
People and Media Globalisation. Yearbook 2002 from The UNESCO International
Clearinghouse on Children, Youth and Media. Göteborg University, Nordicom, pp.
13-22 (introducerande artikel i ovannämnda antologi)
Cecilia von Feilitzen & Ulla Carlsson (eds.) (2004) Promote or Protect? Perspectives on
Media Literacy and Media Regulations. Yearbook 2003 from The International
Clearinghouse on Children, Youth and Media. Göteborg University, Nordicom (260
p.) (internationell vetenskaplig antologi)
Kritisk kulturteori
11(53)
Bilaga E
Cecilia von Feilitzen (2004) Mer tecknat...? Animerade TV-program – marknad, utbud,
barn, föräldrar. Stockholm, Våldsskildringsrådet, nr 31 (247 s)
(forskningsrapport/bok, även tillgänglig på
http://www.medieradet.se/upload/Rapporter_pdf/Nr_31_Mer_tecknat.pdf)
Cecilia von Feilitzen (ed.) (2004)Young People, Soap Operas and Reality TV. Yearbook
2004 from The International Clearinghouse on Children, Youth and Media.
Göteborg University, Nordicom (255 p.) (internationell vetenskaplig antologi)
Cecilia von Feilitzen (2004) “Young People, Soap Operas and Reality TV. Introduction”,
in Cecilia von Feilitzen (ed.) Young People, Soap Operas and Reality TV. Yearbook
2004 from The International Clearinghouse on Children, Youth and Media.
Göteborg University, Nordicom, p. 9-45 (introduktion i ovannämnda antologi)
Peter Petrov & Cecilia von Feilitzen (2005) Virtuellt rum och socialt rum. Om IT i
vardagslivet. Huddinge, Mediestudier vid Södertörns högskola 2005:3 (139 s)
(forskningsrapport., även tillgänglig i Digitala Vetenskapliga Arkivet,
http://www.diva-portal.org/sh/reports/abstract.xsql?dbid=603 eller http://sh.divaportal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:16316)
Ulla Carlsson & Cecilia von Feilitzen (eds.) (2006) In the Service of Young People?
Studies and Reflections on Media in the Digital Age. Yearbook 2005/2006. The
International Clearinghouse on Children, Youth and Media, Göteborg University,
Nordicom (437 pp.) (internationell vetenskaplig antologi)
Cecilia von Feilitzen (2009) Influences of Mediated Violence. A Brief Research
Summary. The International Clearinghouse on Children, Youth and Media,
University of Gothenburg, Nordicom (forskningsöversikt, 63 p.)
PEER REVIEW
Cecilia von Feilitzen (2007) “Televison, Child Variables and Use of” (pp. 803-806,
2,147 words) + “Soap Operas, Effects of”, (p. 774-777, 1,677 words), in Jeffrey
Jensen Arnett (ed.) Encyclopedia of Children, Adolescents, and the Media. Vol 2.
Thousand Oaks, CA, Sage Publications, Inc. (två artiklar i uppslagsverk)
Cecilia von Feilitzen (2008) “Children and Media Literacy: Critique, Practice,
Democracy”, Doxa Comunicación. Revista interdisciplinar de estudios de
comunicación y ciencias sociales, No 6, Mayo 2008, pp. 317-332 (invited keynote
speech och peer-reviewed artikel i vetenskaplig tidskrift)
INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
Cecilia von Feilitzen (ed.) (2000) News on Children and Violence on the Screen, Vol 4,
No 1, 2000, newsletter from The UNESCO International Clearinghouse on Children
and Violence on the Screen, Göteborg University, Nordicom (24 p.) (internationellt
vetenskapligt nyhetsbrev)
Cecilia von Feilitzen (ed.) (2000) News on Children and Violence on the Screen, Vol 4,
No 2, 2000, newsletter from The UNESCO International Clearinghouse on Children
and Violence on the Screen, Göteborg University, Nordicom (24 p.) (internationellt
vetenskapligt nyhetsbrev)
Cecilia von Feilitzen (ed.) (2001) News on Children and Violence on the Screen, Vol 5,
No 1, 2001, newsletter from The UNESCO International Clearinghouse on Children
and Violence on the Screen, Göteborg University, Nordicom (20 p.) (internationellt
vetenskapligt nyhetsbrev)
Kritisk kulturteori
12(53)
Bilaga E
Cecilia von Feilitzen (2001) Influences of Media Violence. A Brief Research Summary.
The UNESCO International Clearinghouse on Children and Violence on the Screen.
Göteborg University, Nordicom (18 p) (engelskspråkig version av nedannämnda
artikel/häfte Cecilia von Feilitzen 2001 på svenska)
Cecilia von Feilitzen (ed.) (2002) News on Children and Violence on the Screen, Vol 6,
No 1, 2002, newsletter from The UNESCO International Clearinghouse on Children
and Violence on the Screen, Göteborg University, Nordicom (24 p.) (internationellt
vetenskapligt nyhetsbrev)
Cecilia von Feilitzen (2002) “Medienerziehung – Einige Internationale Perspektiven”,
Merz = Medien + Erziehung, 46. Jahrgang, Nr. 1, Februar 2002, s. 49-55 (artikel i
vetenskaplig utbildningstidskrift)
Cecilia von Feilitzen (2002) “Media Education – a Diversity of Approaches”, in David
Buckingham, Divina Frau-Meigs, José Manuel Tornero & Lluís Artigas (eds.) Youth
Media Education. The Seville Seminar, February 2002. Paris, UNESCO
Communication Development Division (CD-ROM) (7 p.) (artikel/inviterat inlägg på
ett UNESCO expertseminarium)
Cecilia von Feilitzen (2002) “Aprender haciendo: reflexiones sobre la educación y los
medios de comunicación”, Comunicar, Revista científica iberoamericana de
comunicación y educación, Número 18 (Dedicado a: Descubrir los medios.
Panorama actual de la investigación en comunicación), pp. 21-26 (artikel i
vetenskaplig tidskrift)
Cecilia von Feilitzen (2002) ”Medieforbrug blandt svensk ungdom”, ingår i Tendenser i
unges forbrugeradfærd og ungdomskultur – betydningen for forbrugerinformation
målrettet unge. København, Nordisk Ministerråd, TemaNord 2002:537, s 42-57
(artikel/inviterat föredrag i seminarierapport)
Cecilia von Feilitzen (2002) “Times Are Changing and Youth with Them – On Young
People’s Media Use in Sweden”, in Flemming Hansen, Jeanette Rasmussen, Anne
Martensen & Birgitte Tufte (eds.) Children – Consumption, Advertising and Media.
Frederiksberg, Copenhagen Business School Press & Samfundslitteratur, pp. 91108 (artikel i internationell vetenskaplig antologi)
Cecilia von Feilitzen (ed.) (2002) News from ICCVOS, Vol. 6, No. 2, 2002, newsletter
from The UNESCO International Clearinghouse on Children, Youth and Media,
Göteborg University, Nordicom (20 p.) (internationellt vetenskapligt nyhetsbrev)
Cecilia von Feilitzen (2002) “Distintas Miradas sobre la Influencia de la Violencia en
Televisión”, CNTV, una publicacion del Consejo Nacional de Televisión, Chile,
Diciembre 2002, pp. 44-50 (artikel i medietidskrift)
Cecilia von Feilitzen (2003) Sonia Livingstone & Moira Bovill (eds.): “Children and Their
Changing Media Environment. A European Comparative Study. Mahwah, New
Jersey & London: Lawrence Erlbaum Associates, Inc., 2001, 383 pp., ISBN 0 8058
3499 0”, Young. Nordic Journal of Youth Research, Vol. 11, No. 2, pp. 185-188
(bokrecension i vetenskaplig tidskrift)
Cecilia von Feilitzen (ed.) (2003) News from ICCVOS, Vol. 7, No. 1, 2003, newsletter
from The UNESCO International Clearinghouse on Children, Youth and Media,
Göteborg University, Nordicom (20 p.) (internationellt vetenskapligt nyhetsbrev)
Cecilia von Feilitzen (2003) “A Changed Picture of Children on Television. How and
Why?”, in Flemming Hansen & Lars Bech Christensen (eds.) Branding and
Advertising. Copenhagen, Copenhagen Business School Press, pp. 346-355 (artikel
i internationell vetenskaplig antologi)
Kritisk kulturteori
13(53)
Bilaga E
Cecilia von Feilitzen (2003) “Einige Entwicklungen im Bereich Medienerziehung und
Medienkompetenz auf der internationalen Ebene”, in Médiamorphose II. Education
aux médias, compétence médiatique: un défi pour le Luxembourg. Forum
international 20 et 21 mars 2003, Luxembourg-Kirchberg, organisé par le Conseil
National des Programmes, verbatim et conclusions, s. 10-20, 142-143 (inviterat
inledningsföredrag dokumenterat i konferensrapport)
Cecilia von Feilitzen (ed.) (2004) News from ICCVOS, Vol. 8, No. 1, 2004, newsletter
from The International Clearinghouse on Children, Youth and Media, Göteborg
University, Nordicom (44 p.) (internationellt vetenskapligt nyhetsbrev)
Cecilia von Feilitzen (2004) Promoting the Viewers’ Rights. Speech at the meeting
“Advancing the European Viewers Interests”, Lucca, Italy, 22-23 October 2004
(Session III: Media Literacy and Education in Europe), organised by EAVI
(European Association for Viewers Interests) (7 p.)
http://www.eavi.org/files/15%20Cecilia%20Von%20Feilitzen.doc
(inviterat föredrag dokumenterat på konferensarrangörernas hemsida)
Cecilia von Feilitzen (2004) ”The Need for International and Local Co-operation in
Media Education”, in Mike Grosse-Loheide & Uwe Hasebrink (Hrsg.) Netzwerke für
die Informationsgesellschaft. Bielefeld: Gesellschaft für Medienpädagogik und
Kommunikationskultur in der Bundesrepublik Deutschland (GMK) e.V., s. 174-191
(artikel i internationell vetenskaplig antologi)
Cecilia von Feilitzen (2005) Children in a Changing Media Landscape. Invited speech
and paper for the conference “The Arab Child Subject to Different Cultural
Influences”, Bibliotheca Alexandrina, Egypt, September 25-27, 2005, arranged by
the Arab Council for Childhood and Development (41 p.) (available at:
http://www.ub.gu.se/bibalex/reports/2005/Alexandria3_CvF.pdf) (konferenspaper)
Cecilia von Feilitzen (2006) “Book Review: Patrik Hernwall, barn@com – att växa upp i
det nya mediasamhället (children@com – Growing Up in the New Media Society).
Stockholm: HLS Förlag, 2003. 177 pp.”, Young. Nordic Journal of Youth Research,
Vol. 14(2), pp. 163-166 (bokrecension I vetenskaplig tidskrift)
Cecilia von Feilitzen (2006) “Raising Media and Internet Literacy. Activities, Projects
and Resources”, in Ulla Carlsson (ed.) Regulation, Awareness, Empowerment.
Young People and Harmful Media Content in the Digital Age. The International
Clearinghouse on Children, Youth and Media. Göteborg University, Nordicom,
pp.163-283 (kommenterad sammanställning av aktiviteter, projekt och resurser
om media literacy i världen)
Cecilia von Feilitzen (2006) “Enhancing Media Literacy – One Aim of the International
Clearinghouse on Children, Youth and Media”, Glocal Times No. 6 (6 pp.) (artikel i
vetenskaplig tidskrift online, http://www.glocaltimes.k3.mah.se)
Cecilia von Feilitzen (2007) “Media Literacy: Critique, Participation, Democracy”, in
Media Literacy Education Symposium. Report. Dublin, Mediaforum, pp. 14-18
(invited keynote speech, artikel i konferensrapport)
Cecilia von Feilitzen (2009) “Voldsreception”, i Søren Kolstrup, Gunhild Agger, Per
Jauert & Kim Schrøder (red.) Medie- og kommunikationsleksikon. København,
Samfundslitteratur, sid 553-555 (artikel i vetenskapligt uppslagsverk)
Kritisk kulturteori
14(53)
Bilaga E
NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
Cecilia von Feilitzen (2000) ”Sveriges Television, Sveriges Radio och publikens ålder.
Några reflexioner”, ingår i Hela Sveriges radio och TV – en antologi om framtidens
public service-uppdrag. Rapport från Utredningen om radio och TV i allmänhetens
tjänst (Ku 1999:08), Stockholm, Norstedts, s 67-85 (artikel i antologi)
Cecilia von Feilitzen (2000) ”Jette Forchhammer: Børn med tv”, Nordicom-Information,
årg 22, nr 3-4, Göteborgs universitet, s 149-151 (bokrecension i vetenskaplig
tidskrift)
Cecilia von Feilitzen (2001) Medievåldets påverkan. En kortfattad forskningsöversikt.
The UNESCO International Clearinghouse on Children and Violence on the Screen.
Göteborgs universitet, Nordicom (18 s) (fristående vetenskaplig artikel publicerad
som ett häfte)
Ulla Carlsson & Cecilia von Feilitzen (2001) “Barnen i det nya medielandskapet”, ingår i
Nils Gunnar Nilsson (red) Utmaningen. Unesco och Svenska unescorådet: en
lägesbestämning vid 50-årsjubiléet. Stockholm, Svenska unescorådet, s 83-107
(artikel i antologi)
Cecilia von Feilitzen (2003) ”Blir barns medieanvändning allt friare?”, i Anne Banér
(red) Barns fritid. Centrum för barnkulturforskning, Stockholms universitet, nr 35,
s 163-182 (artikel i vetenskaplig antologi)
Cecilia von Feilitzen (2006) “IT – en arena för kultur och fritid”, ingår i FOKUS 06 – En
analys av ungas kultur och fritid. Stockholm, Fritzes, Ungdomsstyrelsens skrifter
2006:4, s 167-188 (forskningsöversikt inklusive nya databearbetningar om
ungdomar och internet, kapitel i bok, även tillgänglig på
www.ungdomsstyrelsen.se)
Göran Bolin, Cecilia von Feilitzen & Patrik Åker (2007) ”Mediekonvergens och
innehållsdivergens. Tekniker, genrer och institutioner i förändring”, i Ulla Carlsson
& Ulrika Facht MedieSverige 2007. Statistik och analys. Nordicom, Göteborgs
universitet, s 9-14 (artikel i vetenskaplig bok)
Cecilia von Feilitzen (2009) ”Kan man lära sig aggression? Så påverkas vi av våldet i
medierna”. Tvärsnitt, Tidskrift för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning,
nr 3:09, sid 17-20 (artikel i vetenskaplig tidskrift)
ÖVRIGA PUBLIKATIONER
Cecilia von Feilitzen (2001) The New Media Landscape and Its Consequences for
Children and Young People. Speech for the EU Expert Seminar ”Children and Young
People in the New Media Landscape”, Stockholm, February 12-13, 2001, organised
in association with the European Commission, as part of Swedes’ Presidency of the
European Union (41 s.) (inledningsanförande på EU-seminarium) (available at:
http://kultur.regeringen.se/pressinfo/pdf/euland.pdf,
http://www.eu2001.se/eu2001/calendar/meetinginfo.aspe?iCalendarID=1335)
Tatiana Merlo Flores & Cecilia von Feilitzen with support of Karl-Gunnar Lidström
(2007) Proposal for an International Research Project on Children and Media to
Create Indicators for a Media Social Responsibility Index. Instituto de Investigación
en Medios & The International Clearinghouse on Children, Youth and Media,
Goteborg University, Nordicom (19 s) (available at
Kritisk kulturteori
15(53)
Bilaga E
http://www.nordicom.gu.se/cl/publ/electronic/MSRI.pdf) (forskningsförslag
utarbetat med finansiellt stöd till CvF av Nordisk kulturfond)
Kritisk kulturteori
16(53)
Bilaga E
Publikationslista – Staffan Ericson
BÖCKER OCH RAPPORTER
Ericson, Staffan & Kristina Riegert (eds.) (2010): Media Houses. Architecture, Media,
and the Production of Centrality. New York: Peter Lang (210 s).
Ericson, Staffan (2004): Två drömspel. Från Strindbergs modernism till Potters
television. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag/Symposion (463 s).
Ericson, Staffan & Espen Ytreberg (red) (2002): Fjernsyn mellom höy og lav kultur.
Kulturstudier nr 22. Kristiansand: Höyskoleforlaget/Norwegian Academic Press
(251 s)
Ericson, Staffan (red.) (2002): Hello Europe! Tallinn Calling! Eurovision Song Contest
2002 som mediehändelse. Mediestudier vid Södertörns högskola 2002:3.
Huddinge: Södertörns högskola (111 s).
INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
Ericson, Staffan. Patrik Åker & Kristina Riegert: “Introduction” (18 s), i Ericson &
Riegert (2010)
Ericson, Staffan (2010): “The Interior of the Ubiquitous: Broadcasting House, London”,
38 s, i Ericson & Riegert
Ericson, Staffan (2009): ”Death at Broadcasting House”, 24 s, I Jansson, André &
Amanda Lagerkvist (eds.): Strange Spaces. Explorations in Mediated Obscurity.
London: Ashgate Publishing.
Ericson Staffan (2006): “Bokanmeldelse: Hege Gundersen: Historisk og fiktivt. En
studie av tv-seriene Heimat, Matador og Vestavind”. (4 s) Norsk Medietidskrift
2006:2.
Ericson, Staffan & Espen Ytreberg (2002): ”Introduksjon”, 6 s, i S Ericson & Espen
Ytreberg (red.) (2002): (med Espen Ytreberg),
Ericson, Staffan (2002b): ”Förord till televisionen”, 45 s. i S Ericson & Espen Ytreberg
(red.) (2002)
NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
Ericson, Staffan (2002): ”Inledning”, 6 s, i S Ericson (red.) 2002).
Ericson, Staffan (2002): ”Rösten från andra sidan: en kommentar till kommentaren”
(33 s), i S Ericson (red.) 2002):
Ericson, Staffan & Göran Bolin, Tommy Lindholm (2010): ‘Rörliga bilder i rörelse.
Bildkulturens utveckling i det mobila samhället’, i Ulla Carlsson (red): MedieSverige
2010, Göteborg: Nordicom.
Kritisk kulturteori
17(53)
Bilaga E
Publikationslista – Anna Maria Jönsson
BÖCKER OCH RAPPORTER
Jönsson, Anna Maria (2000) Radio och TV i allmänhetens tjänst? Allmänhetens syn på
public service-verksamheten. Arbetsrapport nr 96 från Institutionen för journalistik
och masskommunikation, Göteborgs universitet.
Jönsson, Anna Maria (2004) “Public service som ideologi och praktik”. I Nord, Lars och
Strömbeck, Jesper (red) Medierna och demokratin. Studentlitteratur. Lund.
Jönsson, Anna Maria (2004) Samma nyheter eller likadana? Studier av mångfald i
svenska TV-nyheter. Avhandling. Institutionen för journalistik och
masskommunikation, Göteborgs universitet. Grafikerna i Kungälv.
Jönsson, Anna Maria och Jesper Strömbäck (2004) Mellan politik och marknad.
Utbudet av nyhets- och samhällsprogram i TV mellan 1990 och 2004.
Demokratiinstitutets rapportserie nr 10 2004. Sundsvall.
Jönsson, Anna Maria (2005) Mångfalden i journalistkåren. Studier av social
sammansättning, samhällssyn och nyhetssyn i den svenska journalistkåren.
Arbetsrapport nr 28. Institutionen för journalistik och masskommunikation,
Göteborgs universitet.
Jönsson, Anna Maria och Jesper Strömbäck (2007) TV-journalistik i konkurrensens tid.
Nyhets- och samhällsprogram i svensk TV 1990-2004. Ekerlids förlag. Stockholm.
Örnebring, Henrik och Anna Maria Jönsson (2008) “Tabloid Journalism and the Public
Sphere: a historical perspective on tabloid journalism”. I Biressi, Anita och Heather
Nun (red) The Tabloid Culture Reader. Open University Press: Berkshire.
PEER REVIEW
Örnebring, Henrik och Anna Maria Jönsson (2004) “Tabloid Journalism and the Public
Sphere: a historical perspective on tabloid journalism”. I Journalism Studies.
Routledge. Volym 5, nummer 3, Augusti 2004, sid 283-295.
INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
Jönsson, Anna Maria (2002) “The Swedish Media System in a new Millennium. Press,
Audiovisual Media and Online Services”. I The International Media Handbook
2002/2003 (Media Handbuch). The Hans-Bredow-Institut for Media Research at the
University of Hamburg
Jönsson, Anna Maria (2004) ”Das swedische Mediensystem”. I Internationales
Handbuch Medien 2004/2005. Hans-Bredow-Institut. Hamburg. Nomos
Verlagsgesellschaft.
Weibull, Lennart och Anna Maria Jönsson (2007) ”The Swedish Media Landscape”, i
Terzis, George (ed.) European Media Governance. National and regional
dimensions. Bristol: Intellect Books.
Jönsson, Anna Maria och Lennart Weibull (2009) ”Das Mediensystem Schwedens”, i
Internationales Handbuch Medien. Hans-Bredow-Institut. Hamburg. Nomos
Verlagsgesellschaft.
NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
Jönsson, Anna Maria (2003) “Mångfaldens välsignelse och förbannelse”. I Carlsson,
Ulla (red) Mångfald i medieforskningen. Skrift från FSMK:s symposium vid Malmö
högskola den 24-25 april 2002. NORDICOM-Sverige, Göteborgs universitet.
”Mångfald och bredd i Rapport 1980-1999“. I JMG-Granskaren nr 1/2001 s 17-18.
”Mediemångfald i ett journalistperspektiv.”. I JMG-Granskaren nr 2-3/2001 s 32-33.
Kritisk kulturteori
18(53)
Bilaga E
”Får Östersjön en hållbar förvaltning?” (Anna Maria Jönsson, Michael Gilek, Björn
Hassler). I Miljöforskning, nr 3-4 juni 2009 – Formas tidning för ett hållbart
samhälle.
Kritisk kulturteori
19(53)
Bilaga E
Publikationslista – Heike Graf
BÖCKER OCH RAPPORTER
Graf, Heike (2009): How do mainstream media communicate minority media? A
difference-theoretical study about Radio Islam and AYPA-TV (Huddinge: Södertörns
högskola: [Research reports 2009:1], 93 s
Graf, Heike (2002): Die Metamorphose der Stadt Berlin in den Dokumentarfilmen von
Bo Bjelfvenstam. Huddinge: Södertörns högskola 2002, 65 s (=Mediestudier vid
Södertörns högskola 2002:2)
Graf, Heike, Bernd Henningsen, Claudia Beindorf, Antje Wischmann (2002):
Städtischer Wandel in der Ostseeregion heute. Städers omvandling i dagens
Östersjöregion. Berlin: BWV
Graf, Heike, Bernd Henningsen, Claudia Beindorf, Antje Wischmann (2001): Die
inszenierte Stadt: Zur Praxis und Theorie kultureller Konstruktionen.
Berlin/Stockholm: Berlin Verlag
INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
Graf, Heike (2009) „Journalistische Produktion und ethnische Diversität: Journalisten
mit Migrationshintergrund in Deutschland und Schweden“, in: Nordostarchiv.
Zeitschrift für Regionalgeschichte: Nordosteuropäische Geschichte in den
Massenmedien. Medienentwicklung, Akteure und transnationale Öffentlichkeit, ed
Indira Dupius, Band XVIII
Graf, Heike (2002) ”Stockholmnostalgie? Anders Wahlgrens Dokumentarfilmtrilogie“,
i: Graf, Heike , Bernd Henningsen, Claudia Beindorf, Antje Wischmann (red):
Städtischer Wandel in der Ostseeregion heute. Städers omvandling i dagens
Östersjöregion, Berlin: BWV, s 35-54
Graf, Heike (2001) „’Jetzt werden Wünsche wahr’ – Stockholm und (Ost-) Berlin.
Städtebau in schwedischen und ostdeutschen Fernsehdokumentationen der
sechziger Jahre“, i: Bernd Henningsen/Claudia Beindorf/Heike Graf (red): Die
inszenierte Stadt: Zur Praxis und Theorie kultureller Konstruktionen.
Berlin/Stockholm, s 177-197
Graf, Heike (2000) „‘I allmänhetens tjänst’: Krise einer gesellschaftlichen
Kommunikation am Beispiel von Sveriges Radio“, i: Fritz Paul (red): Arbeiten zur
Skandinavistik. 13. Arbeitstagung der deutschsprachigen Skandinavistik in Lysebu
29/7–3/8 1997. Frankfurt a. M.: Peter Lang, s 555-562
NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
Graf, Heike (2009) ”Reflexivitet“, i: Peter Berglez / Ulrika Olausson (red):
Mediesamhället: Centrala begrepp, Lund: Studentlitteratur, s 89-111
Graf, Heike (2005) „Intercultural mediated communication in the multi-cultural setting
of Södertörn”, i Göran Bolin (red): The Media Landscape of Södertörn 2002,
Huddinge: Södertörns högskola, s 33-56 (=Mediestudier vid Södertörns högskola
2005:2)
Graf, Heike (2003) ”Schlager I öst och väst”, i: Staffan Ericsson (red): Hello Europé!
Tallinn Calling! Eurovision Song Contest 2002 som mediehändelse, Huddinge:
Södertörns högskola, s 23-32 (=Mediestudier vid Södertörns högskola 2002:3)
Graf, Heike (2001) „Westberlin wie ich es sehe – oder wenn ‚falsche’ Bilder ‚wahr’
werden im schwedischen Dokumentarfilm“, i: Christine Frisch / Frank-Michael
Kirsch / Helmut Müssener (red): Nachbarn im Ostseeraum über einander. Wandel
der Bilder, Vorurteile und Stereotypen, Stockholm, s 177-186
Graf, Heike (2000) „Konstruktion von Selbstbildern: Schweden und die DDR im
Fernsehen“, i: Helmut Müssener/Frank-Michael Kirsch (red): Nachbarn im
Kritisk kulturteori
20(53)
Bilaga E
Ostseeraum unter sich. Vorurteile, Klischees und Stereotypen in Texten,
Stockholm, s 78-89
Kritisk kulturteori
21(53)
Bilaga E
Publikationslista – Amanda Lagerkvist
BÖCKER OCH RAPPORTER
(2009) (samred. med André Jansson) Strange Spaces: Explorations into Mediated
Obscurity, Farnham: Ashgate.
(2005) Amerikafantasier. Kön, medier och visualitet i svenska reseskildringar från USA
1945-63, Diss, Stockholm: Institutionen för journalistik, medier och
kommunikation, JMK.
(2001): ”Från kulturimperialism till hybriditet. En översikt över teorier och litteratur
om kulturspridning”, Arbetsliv i omvandling, 3.
PEER REVIEW
(kommande, 2010) “The Future is Here: Media, Memory and Futurity in Shanghai”,
Space & Culture, 13:3.
(2009) “Transitional Times: ‘New Media’ – Novel Histories and Trajectories”, Nordicom
Review, 30:1, pp 3-17.
(2009) med André Jansson “The Future Gaze: City Panoramas as Politico-Emotive
Geographies” Journal of Visual Culture, 8:1, April, pp. 74-102.
(2008) “Travels in Thirdspace: Experiential Suspense in Mediaspace – the Case of
America (un)known”, European Journal of Communication, 23: 3, September, pp.
343-363. 1
(2007) ” Gazing at Pudong—“With a Drink in Your Hand”: Time Travel, Mediation, and
Multisensuous Immersion in the Future City of Shanghai” Senses and Society, 3: 2,
July, pp. 155-172.
(2004): ”’We See America’: Mediatized and Mobile Gazes in Swedish Post-war
Travelogues”, International Journal of Cultural Studies, 7:3, pp 321-342.
INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
(kommande, 2010) “Velvet and Violence: Performing the Mediatized Memory of
Shanghai’s Futurity” i Pier Paolo Frassinelli, Ronit Frenkel, & David Watson (eds.)
Traversing Transnationalism, Amsterdam/New York: Rodopi.
(2009) “La Villa Rouge: Replaying Decadence in Shanghai” i André Jansson & Amanda
Lagerkvist (eds.) Strange Spaces: Explorations into Mediated Obscurity, Aldershot:
Ashgate.
(2009) med André Jansson: “What is Strange about Strange Spaces?” i André Jansson
& Amanda Lagerkvist (eds.) Strange Spaces: Explorations into Mediated Obscurity,
Farnham: Ashgate.
(2006): ”Terra (in)cognita: Mediated America as Thirdspace Experience” Jesper
Falkheimer and André Jansson (eds.) Geographies of Communication: The Spatial
Turn in Media Studies, Göteborg: Nordicom.
(2003): ”Swedes Visualize America: The Dynamics of Post-war Americanization as
Mediatization”, American Studies in Scandinavia, 35:2.
NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
(2009) “Resa genom tid och rum. Minnande, makt och mediering i Shanghai”
Reflektionens gestalt, Kristina Fjelkestam (ed.), Huddinge: Södertörn Studies in
Practical Knowledge 3. 2
1
Denna artikel sammanfaller i flera stycken innehållsligt med Lagerkvist (2006).
Kritisk kulturteori
22(53)
Bilaga E
(2008) “Mediestadens retorik. Citycams i framtidsstaden Shanghai”, Leif Dahlberg och
Pelle Snickars, (eds.) Berättande i olika medier, Stockolm, SLBA: Mediehistoriskt
Arkiv.
(2003): ”Fler mediehistorier! Att värna medie- och kommunikationsvetenskapens
privilegierade position”, Ulla Carlsson (red.): Nordiska medieforskare reflekterar,
Göteborg: Nordicom-Sverige.
(2002): ”’Sådan är hon amerikanskan’. Mediehistoriska perspektiv på kön, masskultur
och efterkrigstid” Leonor Camauer et al (eds.): Bromskloss och pådrivare. Genus,
medier och social förändring, Stockholm: JMK.
(2001): ”Just for fun. Bilder av masskulturkonsumtionens Amerika”, Peder Aléx och
Johan Söderberg (red.): Förbjudna njutningar. Spår från konsumtionskulturens
historia i Sverige, Stockholm: Podium.
med Husz, Orsi (2001): ”Konsumtionens motsägelser. En inledning” Peder Aléx and
Johan Söderberg (red.): Förbjudna njutningar. Spår från konsumtionskulturens
historia i Sverige, Stockholm: Podium.
ÖVRIGA PUBLIKATIONER
(2007) ’Den globala staden är lokal’, Essä, Dagens Nyheter, 28/3, 2007. (Används från år
2007 som kurslitteratur vid Sektionen för DSN, Fysisk planering, Blekinge Tekniska
Högskola på kursen ’Urbanteori’:
edu.bth.se/utbildning/utb_kursplan.asp?Kurskod=FM1303...1...pdf).
(2006) “Future Lost and Resumed: Media and the Spatialisation of Time in Shanghai.”
Conference proceedings. Paper from the European Science Foundation - Linköping
University Conference: Cities and Media: Cultural Perspectives on Urban Identities in a
Mediatized World, Vadstena, October 25-29, 2006, LiU Press Electronic publication:
www.ep.liu.se/ecp/020/
2
Denna artikel är en översättning av “Gazing at Pudong…” (2007).
Kritisk kulturteori
23(53)
Bilaga E
Publikationslista – Hans Ruin
BÖCKER OCH RAPPORTER
Ruin & Cavalcante eds (2006) The Past´s Presence. Essays on the Historicity of
Philosophical Thought, Södertörn Philosophical Studies vol 3.
Ruin & Cavalcante (2006) Brevväxling om bildning (Högskoleverket, Stockholm)
Ruin (2005) Kommentar till Heideggers Varat och tiden, Södertörn Philosophical
Studies vol 2.
Zahavi & Heinämaa & Ruin eds. (2003) Metaphysics, Facticity, Interpretation:
Phenomenology in the Nordic Countries, (Klüwer, Dortrecht)
Ruin & Smith eds. (2003) Hermeneutik och tradition. Gadamer och den grekiska
filosofin, Södertörn Philosophical Studies vol .
PEER REVIEW
Ruin (2008) ”The destiny of freedom – in Heidegger”, Continental Philosophy Review
Vol 41/2008, pp. 277-299
Ruin (2000) ”Hägerström, Nietzsche och den svenska nihilismen”, Tidskrift för politisk
filosofi 1 : 3–27.
Ruin (2000) ”The Passivity of Reason - On Heidegger’s Concept of Stiummung”, Sats
Vol 1, No. 2: 143–159.
INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
Ruin (2009), ”On Ge-stell”, in B. Davis ed., Martin Heideger – Key Terms (Acumen
Books), s. 75-89.
Ruin (2009) ”Statj sbododnijm dlja sytsego: o ponjatii Gelassenheit kak etike
mishlenija y Eckhart i Heidegger”, i T. Shitsova & V. Fours (ed.), Faktichnosti u
sobitie misli, Festskrift för A Michailov (EHU, Minsk/Vilnius) [samma som 85 i rysk
övers]
Ruin (2008) ”En hemmelighedsfuld skaebne – Heideger og egentlighetens historicitet”,
i Th. Schwarz Wentzer & P. Aaboe Sørensen (ed.), Heidegger i relief – Perspektiver
på Vaeren och tid (Klim: Århus)
Ruin (2008) ”Belonging to the Whole: Critical and ‘Heraclitical’ Notes on the Ideal of
Cosmopolitanism”, R. Lettevall ed. The Idea of Cosmopolis, Södertörn Academic
Studies (2008), p. 31-50.
Ruin (2008) ”Heidegger et le sort de liberté”, in Klesis april 2008, 1-24.
Ruin (2007) ”Ein geheimnisvolles Schicksal – Heidegger und das griechische Erbe”,
Martin Heidegger Gesellschaft Schriftenreihe Bd 8 (2007), s. 15-34.
Ruin (2005) ”History as the other – Notes on Edmund Husserl’s Idea of a radical
Selbstbesinnung”, i Between Description and Interpretation: The Hermeneutic Turn
in Phenomenology, ed. A. Wiercinski (The Hermeneutic Press: Toronto, 2005), 236246.
Ruin (2005) ”Trois fois Nietzsche. Notes pour un diagnostic spirituel sur la Suède
moderne”, Iris vol 26 (2005), s. 103-111 (delvis samma som nr. 62).
Ruin (2005) ”Contributions”, Blackwell Companion to Heidegger, eds. Dreyfus &
Wrathall (Blackwell: Oxford, 2005), s. 358-373.
Ruin (2005) ”Prudence, Passion, and Freedom: On Heidegger’s Ideal of Besinnung”,
Giornale di Metafisica XXVIII: 29-52.
Ruin (2004) ”Truth and the hermeneutic experience - A phenomenological Approach to
the Theory of Interpretation”, in Metaphysics, Facticity, Interpretation:
Phenomenology in the Nordic Countries, eds. Zahavi, Heinämaa, Ruin (Klüwer,
Dortrecht, 2003)
s. 167-194.
Kritisk kulturteori
24(53)
Bilaga E
Ruin (2003) ”Historia ja elämä”, i Katseen tarkentaminen, ed. L. Kakkori (Jyväskylä,
2003), s. 32-41.
Ruin (2003) ”At tænka i ruiner – liv, død, och destruktion i Heideggers tidlige skrifter”,
Den unge Heidegger, red. Zahavi mfl (Köpenhamn: Akademisk förlag, 2003).53.
Ruin (2001) “Meaning, Interpretation and the Hermeneutic situation”, i Meaning
and interpretation, red. Prawitz (Stockholm: Natur och Kultur, 2001), s. 253–267.
Ruin (2001) ”Ursprung in Exil”, Internationales Jahrbuch für Hermeneutik, red. Figal
(Tübingen, 2001), s. 163–186.
Ruin (2001) ”Einheit in der Differenz - Differenz in der Einheit. Heraklit und die
Wahrheit der Hermeneutik”, Hermeneutische Wege. Hans-Georg Gadamer zum
Hundertsten, eds G Figal et al (Tübingen: Mohr Siebeck, 2000), s 87–106.
Ruin (2000) ”Efterord till Nietzsches Tragedins födelse”, i Nietzsche, Samlade Skrifter
bd 1 (Symposion: Stehag), ss 193–206.
Ruin (2000) ”Heideggers Nietzsche”, Res Publica 48-50/2000:387–402.
NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
Ruin (2009) ”Filosofin och universitetets idé. Exemplet Södertörn”, Psykoanlytisk
tid/skrift 28-29, s. 33-42.
Ruin (2009) ”Filosofin och postmoderniteteten: en kritisk återblick”, i Wallenstein
(red.) Svar på frågan: Vad var det postmoderna? (Stockholm: Excerpt, 2009), s.
7-22.
Ruin (2009) ”Att bli fri för det varande….”, i Cullhed mfl ed. , Ordens negativ. Festskrift
till Anders Olsson (Symposion: Stehag), s 311-328.
Ruin (2008) ”Frihetens fordran. Heidegger, Schelling och systemfilosofins slut”, i O.
Fischer mfl. (red.) Tolkningens scen. Festskrift till Roland Lysell (Aiolos: Stockholm,
2008), s.152-167.
Ruin (2008) ”Att övervinna tyngdens ande – Om Nietzsches Zarathustra”, Forsberg N.
mfl. (red.) Tankar tillägnade Sören Stenlund, Uppsala Philosophical Studies vol 54,
ss. 313-324.
Ruin (2007) ”Frihet och underkastelse – anmärkningar om Nietzsches bildningsideal”,
Bornemark (red.) Det främmande i det egna, Södertörn Philosophical Studies vol 4,
2007, s. 23-36.
Ruin (2007) ”Frihetens hemlighet och bildningens uppgift”, i Bildningens förvandlingar,
red. B. Gustavsson (Daidalos: Göteborg, 2007), ss. 47-70.
Ruin (2005) ”Blinding Wisdom – Nietzsche´s Superhistorical Gaze”, i Ruin &
Cavalcante eds (2006) The Past´s Presence. Essays on the Historicity of
Philosophical Thought, Södertörn Philosophical Studies vol 3.
Ruin (2004) Vetande och öde – om genetikens etiska fordran”, i Genetikens
möjligheter och problem, red. T Möller (Pensionsforum: Stockholm), s. 33-45.
Ruin (2002) ”Konst och forskning”, Dokumentation konst och nya media (KKH,
Stockholm, 2002), s. 81-84.
Ruin (2003) ”Lycka som frihet och öde”, 00tal 13/14 2003, s. 10-21.
Ruin (2003) ”Översättning som omvärdering. Nietzsche och det grekiska ursprunget”,
Om text - en vänbok till Eva Lena Dahl, red. M. Johansen & Th. Karlsson (Arachne
18, Göteborgs universitet: Göteborg, 2002), s. 134–153.
Ruin (2002) ”Efterord” till Nietzsches Bortom gott och ont samt Till moralens
genealogi, Nietzsche, Samlade skrifter bd 7 (Stehag: Symposion, 2002), s. 341352
Ruin (2003) ”Ord för varat”, i Erfarenhetens rum och vägar – En vänbok till Ingela
Josefson, red. Erson & Öberg (Mångkulturellt centrum: Stockholm, 2003), s. 285289.
Ruin (2001) ”Den fenomenologiska reduktionen”, Filosofisk tidskrift 1/2001:60-71
Kritisk kulturteori
25(53)
Bilaga E
ÖVRIGA PUBLIKATIONER
”När tekniken styr människan”, i Axess 8 (2008), Samlingsrec av: Philosophy of
Technology, eds. Berg Olsen & Selinger (Automatic Press, 2007), Philosophy of
Technology, eds. Scharff & Dusek (Blackwell, 3006), Philosophy of Technology, Val
Dusek (Blackwell, 2006), The Gods and Technology, Richard Rojcewicz (Suny Press,
2006)
Ruin (2009) Recension av Platon Lagarna, i övers av J. Stolpe, i Axess.
Ruin (2008)Recension av Freuds samlade skrifter, Bd XI, Texter om konst och
litteratur,
Axess, Maj 2008.
Ruin (2007) Recension av Mellan idealism och analytisk filosofi. Den moderna filosofin i
Finland och Sverige 1880-1950 (red. S. Nygård & J. Strang), Finsk historisk
tidskrift X:2007, s. 316-321.
Ruin (2006) Recension av Sven-Erik Liedman, Stenarna i själen. Form och materia från
antiken till idag, i Annex höst 2006, s. 30-32.
Ruin (2004)”Budskapet från Sils-Maria – Nietzsche i Norden”, Ny Tid Aug 2004.
Kritisk kulturteori
26(53)
Bilaga E
Publikationslista – Marcia Sá Cavalcante Schuback
BÖCKER OCH RAPPORTER
Para ler os medievais. Ensaio de hermenêutica imaginativa (Petrópolis, ed. Vozes,
2000)
Lovtal till intet – essäer om filosofisk hermeneutik (Göteborg, Glänta produktion
Förlag, 2006)
Polish translation Pochwała nicości eseje o hermeneutyce filozoficzne – övers. Leonard
Neuger, serie Hermeneia, ed. Wydawnichwo Uniwersytetu Jagiellonskiego, 2008
(http://www.kapitalka.pl/Filozofia-Psychologia/Filozofia-Etyka/Pochwala-nicoscieseje-o-hermeneutyce-filozoficzne-Schuback-Marcia/ ).
(utg.) Ensaios de Filosofia. Homenagem a Emmanuel Carneiro Leão (Petrópolis:Vozes,
1999).
(med utg) Thinking in History. Södertörns Philosophical Studies, vol 3. (Stockholm:
Södertörns Högskola, 2006).
(med utg) Poesia Sempre, en antologi om svensk lyrik (Rio de Janeiro: Biblioteca
Nacional, 2006).
(med utg) Det främmande i det egna. Filosofiska essäer om bildning och person, Jonna
Bornemark (red.) Södertörns Philosophical Studies, vol. 4, (Stockholm: Södertörns
Högskola, 2007).
(utg.) Att tänka smärtan, Södertörn Philosophical Studies 5, (Stockholm: Södertörns
Högskola, 2009).
PEER REVIEW
« La perpléxité de la présence » in Les Etudes Philosophiques. Juillet-septembre, 2002,
PUF, Paris, p. 257- 279.
“The poetics of language”. Metaphysics, Facticity, Interpretation, Phenomenology in
the Nordic countries, Klüwer Academic Publishers, 2003.
“Schelling and the work of experience”. Schelling now. Contemporary Readings.
Bloomington: Indiana University Press, 2005
“Ulysses at the Mast”. A feast of Logos. Georgia Philosophy Series, editors J. Wirth, M.
Schwartz, D. Jones, Georgia, Atlanta, 2005, p. 67-83.
„Die Gabe und Aufgabe des Währenden“ (on the translation of Dasein in Heidegger’s
Sein und Zeit). Studia Phaenomenologica, Romanian Journal for Phenomenology.
Vol. V/2005. Bucharest:Humanitas. 2005, p. 201-214.
The Knowledge of Attention. International Journal of Qualitative Studies on Health and
Well-being. 2006; 1: 133-140.
“Immensity and A-subjectivity” in Research in Phenomenology nr. 39/2, NY: Brill,
2009, p. 344-358.
„Sacrifice and Salvation – Patocka and Heidegger on the Question of Technique” in
Movement and the World of Manifestation. Centenary of Jan Patočka (19071977),Springer, 2010.
“Interrupting evil and the evil of interruption: revisiting the question of freedom” in
Law and Evil. Philosophy, politics, psychoanalysis, (ed) Ari Hirvonen and Janne
Porttikivi, London & New York: Routledge, 2010, p. 41-57.
INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
”Philosophy and Religion”. Teologisk kvartalskrift 2002, årgång 78
“The gift of joy”. Marina Cvetaeva and the phenomenology of joy. Festschrift for Peter
Alberg Jensen, 2004.
“O medieval e o saber da abnegação” Scintilla. Revista de Filosofia e Mistica Medieval,
vol1, nr 1, Paraná: FFSB, 2004, p. 35-50.
Kritisk kulturteori
27(53)
Bilaga E
“Understanding Conscience”. A response to Wenche Marit Quist i Nwip. Philosophical
Aspects on Emotions, Thales Föralg, Stockholm, 2005.
« Philosophie et Religion ». L’Orient des dieux, vol. V, 2005, Université Saint-Joseph,
Faculté des sciences religieuses, Beyrouth, 2005.
“Filosofia e Religião”. Scintilla. Revista de Filosofia e Mística Medieval, vol. 2, n.2,
jul/dez. 2005, Curitiba: FFSB, 2005, p. 217-234.
“ Mito e Arte ou do pensar sem pensamentos: a contribuição de Schelling”. Sofia.
Revista semestral de filosofia, vol X, nr 13-14, Vitória: UFES, 2005, p. 203-229.
“ O nada da arte e o todo da natureza. Uma reflexão sobre a reciprocidade do aparecer
da natureza e da natureza do aparecer, segundo alguns acenos de Schelling à luz
de Hölderlin.” Arte no Pensamento. Org. Fernando Pessoa. Seminários
Internacionais Museu Vale do Rio Doce, 2006. p.139- 181.
“Il sonno ermeneutico. Letture aristoteliche sul sonno” i Giornale di Metafisica. fondato
da Michele Federico Sciacca, Anno XXVIII (2006), N. 3- setembre/dicembre,
Tilgher-Genova, p. 603-630
“Ambigüité” (p. 11-13), “Amour” (14-17), “Danger/Pèril (Gefahr)” (50-52), “Douleur”
(65-67) in Abécédaire Heidegger, ed. Sils Maria/J. Vrin, 2008.
”Criar é imaginar” (Creation is imagination) in Scintilla. Rvista de Filosofia e Mística
Medieval, vol. 5, n. 1- jan/jun.2008, p. 77-91
„Europas’ Zwischendeutigkeit“. Über Zivilisation und Differenz. Beiträge zu einer
politischen Phänomenologie Europas, utgiven av L. Hagedorn u. Michael Staudigl,
Würzburg: Königshausen & Neumann, 2008.
”What is image?” in Visual Playgrounds. Cristina David & Anna Nyberg, catalogue of
exhibition, The Romanian Cultural Institute of Stockholm, 2009.
“Nunc et in aevum: Reflections on St. Augustine: time, music and theology”
inSapientia et eloquentia. Meaning and Function in Liturgical Poetry, Music, Drama
and Biblical. Commentary in the
Middle Ages, edited by Gunilla Iversen and Nicolas Bell, Disputatio 11, Thurnout,
Brepols, 2009).
“Sancta sonantia: Reflections on sounding and meaning”. Sapientia et eloquentia.
Meaning and Function in Liturgical Poetry, Music, Drama and Biblical Commentary
in the Middle Ages, edited by Gunilla Iversen and Nicolas Bell, Disputatio 11,
(Turnhout: Brepols, 2009).
NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
Tidens blick. Glänta, Göteborg, 2002
Världens metamorfos i människan – om Nietzsches syn på text och tolkning Om text.
Festschrift for Eva-Lena Dahl. Göteborg, 2002
“Efterord” for the new edition of the Swedish translation of Immanuel Kant’s Religion
in the borders of pure reason. Natur och Kultur, Stockholm, 2004.
Antropofagiska tankar kring skillnaden (Anthropophagic thoughts on difference).
Glänta 3.95- Antropofagi. Göteborg: Glänta, 2005, p.62-70.
“ Uppmärksamhetens vetande”. Linköping: Linköping University Electronic Press (LiU
E-Press), 2006. http://www.ep.liu.se/ea/cul/
- Inledning till Att läsa Platon. ed. Carl Cedeberg, Sympoisum, 2007
Person, personne, persona. Some reflections on Heidegger’s criticism of the concept of
person. i
Det främmande i det egna - Filosofiska essäer om bildning och person, Red. Jonna
Bornemark – Södertörn Philosophical Studies n 4, 2007, www.sh.se/philostudies
Några tankar kring förhållandet teknik och natur i Tankar tillägnade Sören Stenlund,
Uppsala Philosophical Studies 54, red. N. Forsberg och S. Rider, , 2008
Mellan Heidegger och Kafka – en reflexion om relationen mellan filosofi och litteratur i
teknikens ålder, ( In-between Heidegger and Kafka – a discussion about the
relation between Philosophy and Literature in the Age of technique ( antologi om
Estetik- Politik- Lag , utg. Cecilia Sjöholm och Fredrika Spindler, forthcoming.
For a portuguese version see http://www.revistaviso.com.br/visArtigo.asp?sArti=22
Bildning och litteratur. In Psykoanalytisk Tid/Skrift, 2008.22-23
Kritisk kulturteori
28(53)
Bilaga E
”Mot en förmodernitetens hermeneutik” i Omodernt. Människor och tankar I
förmodern tid, (red.) Mohammad Fazlhashemi & Eva Österberg, Lund: Nordic
Academic Press, 2009, p. 47-63.
"Ett järn av träd" - heideggeriansk marxism: Herbert Marcuse och den konkreta
filosofin, Subaltern, stockholm, nr 3, 2009
”Före födelsen, efter döden - eller livet som skiss”, i Omkonst, konstnären skriver om
konst, on line tidskrift, http://www.omkonst.com/09-fordjupning-sa-cavalcanteschuback.shtml
"Filosofin och det förflutnas äpple doft" i Humanistportalen, Uppsala Universitet,
http://humanistportalen.konstvet.uu.se/Introduktioner/Filosofi/
ÖVRIGA PUBLIKATIONER
”I rummets tomrum”. Samtidighet- om rum för ritualer, Statens konstråd, 2002, red.
Ann Magnusson
Schelling och frihetsavhandling (Schelling and Treatise on Freedom). Axess,
Stockholm, 2004
Litteraturen i landsflykt från filosofin (Literature in exile away from philosophy). Glänta
4.04, Göteborg.
Bilding och filosofi: en brevväxling, Högskoleverket rapport 2006: 27
http://web2.hsv.se/publikationer/rapporter/2006/0627R.pdf
Poesia Sempre. Suécia. Anthology of Swedish Poets. Organ. Translation and
presentation. Fundacao Biblioteca Nacional, 2006
Entre Heidegger e Kafka: reflexões sobre a relacão entre literatura e filosofia na era da
técnica. http://www.revistaviso.com.br/visArtigo.asp?sArti=22 , 2007.
Maulwerke– om musikens skrik (Maulwerke: Music screaming), Kulturen, 2007-01-12,
http://www.tidningenkulturen.se/content/view/1129/129/
Om ljudkonst (On sound art). Nutidamusik, Januari 2007
Översättningar till portugisiska
M. Heidegger. Vorträge und Aufsätze. Ed. Vozes, Petrópolis, 2002.
M. Heidegger. Unterwegs zur Sprache. Ed. Vozes, Petrópolis, 2003.
Edith Stein. Was ist Philosophie? O que é filosofia? Uma conversa entre Edmund
Husserl e Tomás de Aquino. i Scintilla. Revista de Filosofia e Mística Medieval, vol.
2, n.2, jul/dez. 2005, Curitiba: FFSB, 2005, p. 301-332.
Martin Heidegger. Phänomenologie und Theologie. O problema de um pensar e dizer
não objetivantes na teologia atual. i Scintilla. Revista de Filosofia e Mística
Medieval, vol. 2, n.2, jul/dez. 2005, Curitiba: FFSB, 2005, p. 333-343.
Paul Klee. Confissão criadora. i Sofia. Revista semestral de Filosofia, Vitória: UFES,
2005, p. 271-277.
Heidegger, Martin. Sein und Zeit, reworked translation, Petrópolis: Vozes, 2006.
Heidegger. Fragmenten über Paul Klee. Fragmentos sobre Paul Klee. Revista Sofista,
UFES, 2008.
Kritisk kulturteori
29(53)
Bilaga E
Publikationslista – Fredrika Spindler
BÖCKER OCH RAPPORTER
Nietzsche – kropp, kunskap, konst, manus antaget för utgivning vår 2010, Glänta
produktion, Göteborg
Spinoza – multitud, affekt, kraft, Glänta produktion, Göteborg 2009
Philosophie de la puissance et détermination de l’homme chez Spinoza et chez
Nietzsche, Montpellier, 1996, Glänta produktion, Göteborg 2005
Att se vetenskapen med konstnärens optik, men konsten med livets, Umeå universitet,
2004.2
Antologier:
Estetik och Politik (red), Glänta 4.08, Göteborg
Deleuze (red.), Glänta 4.03-1.04, Göteborg
PEER REVIEW
”Tidslighet – varaktighet och evighet hos Spinoza”, Agora nr 2-3 2003, Oslo 2003
INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
”Superabundância, falta e perda: da critica à criaçao”, Nietzsche/Deleuze. Arte,
resistência, red. Daniel Lins, Editora Forense Universitaria, Rio de Janeiro 2007
NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
”Deleuze and immanence”, Religion and Phenomenology, red. Jonna Bornemark och
Hans Ruin, Södertörn Philosophical Studies, under utgivning
”Multitud och demokrati”, Glänta 4.08, Göteborg
”Avgrunda”, Glänta 3.08, Göteborg
”Vad förmår en kropp?”, Spinoza, Källarhändelser, red. Anna Bengtsson, Ersatz,
Stockholm 2007
”Den glada vetenskapen”, Nietzsche II, Källarhändelser, red. Anna Bengtsson, Ersatz,
Stockholm 2007
”Att tappa ansiket. Om subjekt, individ och vänskap hos Gilles Deleuze”, Aiolos, 29,
2007
”The theory of history in Spinoza’s Theologico-Political Treatise”, The Past’s Presence,
red. H. Ruin och M. Cavalcante, Södertörn Philosophical Studies, 2006
”Att förlora fotfästet. Tänkandets territorier”, Utforskande arkitektur, red. S. Gromark
och F. Nilsson, Axl Books 2006
Recension av Maria Johansen, Offentlig skrift om det hemliga: Raison d’état, SOU och
Varulven, Lychnos,årsbok för idé och lärdomshistoria, Uppsala 2005
”Multitudens ontologi”, Fronesis 19-20, 2005
Commentary to ”Radical Evil and Self Love in Kant’s Theory of Agency” , Philosophical
Aspects on Emotions, red. Åsa Carlson, Thales, Stockholm 2005
”Multitudens ontologi”, Fronesis 19-20
”Filosofin i tänkandets våld”, Glänta nr 4.03-1.04, red. Fredrika Spindler, Göteborg
2004
”Conatus and Wille zur Macht: affinities and critique”, Spinoza in Nordic countries, red.
Vesa Oittinen, Philosophical Studies from the University of Helsinki 5, 2004
”Om ja,nej och amen”, Pequod, sept. 2003
”Kylig eld, mörk glöd. Passion och förnuft hos Nietzsche”, Penelopes väv. För en
filosofisk och teologisk pathologi, red. Mats Rosengren och Ola Sigurdson, Glänta
Produktion, Göteborg 2003
”Samtal med Pierre Bourdieu: Det intellektuella ingripandet ”, Res Publica, 2002
Kritisk kulturteori
30(53)
Bilaga E
”Kroppen vs. Förnuftet: Nietzsche möter Spinoza”, Glänta 3.01
”Spinoza: Vad förmår en kropp?” , SITE 1. 2001
”Gilles Deleuze och lusten ”, Glänta 1-2.01
”Förändringens tid”, Den stora skalan, red. Catharina Gabrielsson, Statens Konstråd
2000
RECENSIONER
För Arena:
Kwame Anthony Appiah: Cosmopolitanism. Ethics in a world of strangers, Norton, New
York 2006
Giorgio Agamben, Undantagstillståndet, övers. Sven-Olov Wallenstein, Site Editions,
Lund 2005
Stellan Welin, Från nytta till rättigheter. En politisk-filosofisk odyssée, Daidalos,
Göteborg 2003
För Göteborgsposten:
Gilles Deleuze, L’Île déserte et autres textes, Minuit, Paris 2002
För LO-tidningen:
Jan Myrdal, Samtida bekännelser av en europeisk intellektuell, Modernista, Stockholm
2003
Arne Melberg, Försök att läsa Nietzsche, Symposion, Eslöv 2001
För BLM:
Friedrich Kittler, Maskinskrifter. Essäer om medier och litteratur, övers. Tommy
Andersson, Håkan Forsell och Lars Eberhard Nyman, Bokförlaget Anthropos AB,
Gråbo 2003
Alexander Kluge, Ur känslornas historia, övers. Lars Bjurman, Symposion,
Stockholm/Stehag 2003
Friedrich Nietzsche, Bortom Gott och ont. Förspel till en framtidens filosofi. övers.Lars
Holger Holm, Symposion, Stockholm/Stehag 2002
Friedrich Nietzsche, Till moralens genealogi. En stridsskrift, övers. Peter Handberg,
Symposion, Stockholm/Stehag 2002
Rüdiger Safranski, Nietzsche: Tankarnas biografi, övers. Peter Handberg, Natur och
Kultur, Stockholm 2003
ÖVRIGA PUBLIKATIONER
”Verklighetens svåra konst” för Arrrgh, Edsvik Konst och Kultur, 2003 (konstkatalog)
”On the claims of utopia”, i The redistribution of surplus/Addo’s holiday camp, M. Bode
och S. Schmidt (ed), Göteborgs Konsthall 2003 (konstkatalog)
”Vad kan en kropp?”, om Markus Wallin, Physical Sightseeing, Uppsala Konstmuseum
2000 (konstkatalog)
Imperiet , A. Negri och M. Hardt, i samarbete, Glänta och Vertigo förlag,
Göteborg/Stockholm 2003 (översättning)
Lagens kraft, Jacques Derrida, Symposion, Stockholm/Stehag 2005 (översättning)
Kritisk kulturteori
31(53)
Bilaga E
Publikationslista – Fredrik Svenaeus
BÖCKER OCH RAPPORTER
”The Hermeneutics of Medicine and the Phenomenology of Health: Steps towards a
Philosophy of Medical Practice” (second revised edition), Kluwer, 2001.
”Sjukdomens mening: det medicinska mötets fenomenologi och hermeneutik”, Natur
och Kultur, 2003.
Norsk översättning ”Sykdommens mening”, Gyldendal, 2005.
”När människan möter medicinen: livsvärldens och berättelsens betydelse för
förståelsen av sjukdom och medicinsk teknologi”, redaktör, Carlssons förlag, 2004.
”Psychopharmacology and the Self”, redaktör, temanummer av tidskriften Medicine,
Health Care and Philosophy, vol. 10, nr. 2, 2007.
“Tabletter för känsliga själar: Den antidepressiva revolutionen”, Nya Doxa, 2008.
”Medical Technologies and the Life-World”, redaktör, temanummer av tidskriften
Medicine, Health Care and Philosophy, vol. 12, nr. 2, 2009.
“Vad är praktisk kunskap?” redaktör, Stockholm: Södertörn Studies in Practical
Knowledge”, 2009.
PEER REVIEW
”Das Unheimliche: Towards a Phenomenology of Illness”, i Medicine, Health Care and
Philosophy, Kluwer, vol. 3, nr. 1, 2000.
”The Body Uncanny: Further Steps towards a Phenomenology of Illness”, i Medicine,
Health Care and Philosophy, Kluwer, vol. 3, nr. 2, 2000.
”Hermeneutics of Clinical Practice: The Question of Textuality”, i Theoretical Medicine
and Bioethics, Kluwer, vol. 21, nr. 2, 2000.
”Narrativ medicin: berättelsen om patienten och hennes sjukdom”, i Läkartidningen,
vol. 97, nr. 34, augusti 2000.
”The Truthfulness of Psychoanalysis”, i Theoretical Medicine and Bioethics, Kluwer, vol
21, nr. 4, 2000.
”Wittgensteinian Perspectives on Bioethics”, i Medicine, Health Care and Philosophy,
Kluwer, vol 4, nr. 1, 2001.
”The Phenomenology of Health and Illness”, i Handbook of Phenomenology and
Medicine, red. Kay Toombs, Dordrecht, Kluwer, 2001.
”Fenomenologiska perspektiv på hälsa och sjukdom”, i Läkartidningen, vol. 99, nr. 6,
februari 2002.
”Hermeneutics of Medicine in the Wake of Gadamer: The Issue of Phronesis”, i
Theoretical Medicine and Bioethics, Kluwer, vol. 24, nr. 5, 2003.
“Phenomenological Ethics: Potentials and Pitfalls”, i Medicine, Health Care and
Philosophy, Kluwer, vol. 7, nr. 1, 2004.
“Philosophical Perspectives on Emotions”, i SATS Nordic Journal of Philosophy, vol. 6,
nr. 2 2005.
“Phenomenology and Psychiatry: A Contemporary Diagnosis Introducing the Work of
Thomas Fuchs”, i SATS Nordic Journal of Philosophy, vol. 6, nr. 2, 2005.
“A Heideggerian Defense of Therapeutic Cloning”, i Theoretical Medicine and Bioethics,
Kluwer, vol. 28, nr. 1, 2007.
”Psychopharmacology and the Self: An Introduction to the Theme”, i Medicine, Health
Care and Philosophy, vol. 10, nr. 2, 2007.
“Do Antidepressants affect the Self? A Phenomenological Analysis”, i Medicine, Health
Care and Philosophy, Kluwer, vol. 10, nr. 2, 2007.
“The Phenomenology of Falling Ill: An Explication, Critique and Improvement of
Sartre’s Theory of Embodiment and Alienation”, i Human Studies, Kluwer, vol. 32,
nr. 1, 2009.
“Medical Technologies and the Life-World: An Introduction to the Theme”, i Medicine,
Health Care and Philosophy, Kluwer, vol. 12, nr. 2, 2009.
Kritisk kulturteori
32(53)
Bilaga E
“The Ethics of Self-Change: Becoming Oneself by Way of Antidepressants or
Psychotherapy?”, i Medicine, Health Care and Philosophy, Kluwer, vol. 12, nr. 2,
2009.
“The Body as Gift, Resource, or Commodity: Heidegger and the Ethics of Organ
Transplantation”, i Journal of Bioethical Inquiry, 2010.
INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
”A Phenomenological Analysis of the Concepts of Handicap and Illness”, i Dimensions
of Health and Health Promotion, red Liss, Per-Erik, Nordenfelt, Lennart, Edition
Rodopi, 2003.
“Gadamerian Hermeneutics of Medicine: A Phenomenology of Health and Illness”, i
Between Description and Interpretation: The Hermeneutic Turn in Phenomenology,
red. Andrzej Wiercinski, International Institute for Hermeneutics, 2005.
”Medicine”, i The Blackwell Companion to Phenomenology and Existentialism, red.
Hubert Dreyfus och Mark Wrathall, Blackwell Publishing, 2006.
“Phenomenology Listens to Prozac”, i New Health Technologies and the Construction
of Normalicy, red. Sonja Olin Lauritzen och Lars Christer Hydén, Routledge, 2006.
“Å bli syk: en studie i tilsykningens fenomenologi”, i Humanistisk sykdomslaere.
Tankar om helse og velvaere, sykdom og diagnose, ed. Gunn Engelsrud and Kristin
Heggen, Oslo: Universitetsforlaget, 2007.
“Hermeneutics”, article in The Encyclopedia of Applied Ethics, red. Ruth Chadwick,
Elsevier, 2010.
NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
”Fysiologen Nietzsche”, i Res Publica, nr. 48/50, 2000.
”Filosofi som xenologi: främlingsskap som tema i nya fenomenologiska studier”, i
Filosofisk tidskrift, nr. 4, 2001.
”Posthumanismens faror: stamcellsforskningen och frågan efter människan”, i Balder,
nr. 1-2, 2002.
”Kätterskt tänkande i strid med materialism: Jan Patocka”, i Axess, nr. 7, 2002.
“Efterord” till Hans-Georg Gadamers Den gåtfulla hälsan, Dualis, 2003.
”Embryot: människa eller produkt?”, i Källa nr 55: Människa eller material? Fem
forskare diskuterar etiska och juridiska aspekter på stamcellsforskningen, red.
Monika Starendahl, Vetenskapsrådet, 2003.
”Fronesis – en hermeneutisk dygd”, i Erfarenhetens rum och vägar, en vänbok till
Ingela Josefson, red. Erson, Eva och Öberg, Lisa, Mångkulturellt Centrum, 2003.
”Medicinens hermeneutik: att förstå den sjuka människan”, i När människan möter
medicinen, red. Jonsson, Ann-Cristine, Ohlin Lauritzen, Sonja, Svenaeus, Fredrik,
Carlssons bokförlag, 2004.
”Vardagsvärlden och medicinen”, tillsammans med Sonja Ohlin Lauritzen, i När
människan möter medicinen, Carlssons bokförlag, 2004.
”Heidegger och sjukdomens fenomenologi”, i Sjukdomsvärldar: Om människors
erfarenheter av kroppslig ohälsa, red. Bengt Richt, Gunilla Tegern,
Studentlitteratur, 2005.
”Döden går att dela”, i Annex, våren 2006, recensionsbilaga till Axess.
”Kätterska essäer och historiens filosofi”, i Annex, hösten 2006, recensionsbilaga till
Axess.
“Medicinens humaniora: vad skulle det kunna vara?” även engelsk översättning, i En
annan humaniora – en annan tid, red. Carl Cederberg och Hans Ruin, Stockholm:
Södertörn Philosophical Studies, 2009.
”Smärtans mening: en medicinfilosofisk betraktelse”, i Att tänka smärtan, red. Marcia
Schuback, Hans Ruin, Stockholm: Södertörn Philosophical Studies, 2009.
“Vad är praktisk kunskap? En inledning till ämnet och boken”, i Vad är praktisk
kunskap?, red. Jonna Bornemark, Fredrik Svenaeus, Stockholm: Södertörn Studies
in Practical Knowledge, 2009.
Kritisk kulturteori
33(53)
Bilaga E
”Känslornas kunskap: Exemplet emotionell intelligens” i Vad är praktisk kunskap?, red.
Jonna Bornemark, Fredrik Svenaeus, Stockholm: Södertörn Studies in Practical
Knowledge, 2009.
“Att förändra sig själv. Tabletter eller psykoterapi?” i Psykoterapeutens &
psykoanalytikerns praktiska kunskap, red. Christian Nilsson, Stockholm: Södertörn
Studies in Practical Knowledge, 2009.
ÖVRIGA PUBLIKATIONER
Ett tjugotal större artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet de sista tio åren.
Kritisk kulturteori
34(53)
Bilaga E
Publikationslista – Sara Danius
BÖCKER OCH RAPPORTER
Nase für Neuigkeiten. Vermischte Nachrichten von James Joyce. Wien: Zsolnay Verlag,
2008. Tills. med Hanns Zischler.
The Prose of the World: Flaubert and the Art of Making Things Visible. Uppsala: Acta
Universitatis Upsaliensis/Historia litterarum, 2006.
The Senses of Modernism: Technology, Perception, and Aesthetics. Ithaca, N.Y.:
Cornell University Press, 2002.
Prousts motor. Stockholm: Albert Bonniers förlag, 2000.
PEER REVIEW
”Joyce’s Scissors; or, Modernism and the Dissolution of the Event.” New Literary
History, vol. 39, no. 4 (2008): 989-1016.
“The Mobilization of the Eye: Proust, Ruskin, and Machines of Vision." I Proust in
Perspective: Visions and Revisions, red. Armine Kotin Mortimer och Katherine Kolb,
med förord av Jean-Yves Tadié, 227-239. Urbana och Chicago: University of Illinois
Press, 2002.
"The Aesthetics of the Windshield: Proust and the Modernist Rhetoric of Speed."
Modernism/modernity (Chicago och York) 8, no. 2 (2001): 99-126.
"Orpheus and the Machine: Proust as Theorist of Technological Change, and the Case
of Joyce." Forum for Modern Language Studies (Oxford) 37, no. 2 (2001): 127140.
"Novel Visions and the Crisis of Culture: Visual Technology, Modernism, and Death in
Thomas Mann's The Magic Mountain". boundary 2, 27, no. 2 (2000): 177-211.
INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
"Always Historicize: An Interview with Fredric Jameson." I Conversations with Fredric
Jameson: Interviews 1982-2001, red. Ian Buchanan. Durham, N. C.: Duke
University Press, 2007). Tills. med Stefan Jonsson.
”Technology.” I The Blackwell Companion to Modernist Literature and Culture. Red.
Kevin J. H. Dettmar och David Bradshaw, 66-78. Oxford: Blackwell, 2006.
”Proust og den hemmelige laesemåde.” Artikel om Proust och inversionens
hermeneutik. Passage. Tidsskrift for litteratur og kritik (Århus), no. 50 (sommaren
2004): 135-138. (4 s.) Ursprungsversionen, ”Den halvhemliga läsarten”, tryckt i
Källarhändelser, red. Anna Bengtsson (Stockholm: Ersatz, 2007), 455-463.
”Flaubert and the Order of the Visible: On L’Education sentimentale.” I Réalisme,
naturalisme et réception. Problèmes esthétiques et idéologiques envisagés dans
une perspective scandinave, française ou comparative, red. Morten Noejgaard och
Brynja Svane. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis/Studie Romanica Upsalensia,
2005.
“Flauberts stil og det rullende fortauet. Refleksjoner om realisme og visuell teknologi.”
I Estetiske teknologier 1700-2000, red. Gunnar Iversen och Yngve Sandhei
Jacobsen, 88-110. Oslo: Scandinavian University Press, 2003.
SVENSKA PUBLIKATIONER
”Fredric Jameson och det postmoderna.” I Svar på frågan: Vad var det postmoderna?,
red. Sven-Olov Wallenstein (Stockholm: axl books, 2009), 79-95.
”Texten i texten: Strindberg, staden och skyltarna.” Strindbergiana, vol. 23 (2008):
11-22.
Kritisk kulturteori
35(53)
Bilaga E
”Mimesis i maskinens tidsålder: Benjamin läser Proust”. Tidskrift för
litteraturvetenskap, nr. 1-2 (2008): 75-88.
”Harry Martinson och maskinens estetik.” I Efter 50 år: Aniara 1956-2006, red. Bengt
Landgren (Stockholm: Vitterhetsakademien, 2007), 30-48.
”Skandalernas år. Flaubert och händelsens upplösning.” Kungl. Vetenskaps-Societetens
Årsbok (Uppsala, 2007): 83-90.
”Talet och telefonen. Om Freuds historiska originalitet.” Divan 3-4 (2006): 46-71. (26
s.)
Recension av Bodil Børsets doktorsavhandling Støy og stemmer. Radioteknologi og
stemme i Nathalie Sarrautes ”pièces radiophoniques”. Samlaren (2006): 470-476.
Recension av Henrik H. Langelands doktorsavhandling Av sporet er du kommet.
Romlige fremstillinger hos Marcel Proust. Samlaren (2005): 310-319. Omarbetad
version tryckt i Norsk Litteraturvitenskapelig Tidsskrift (Bergen) 9, nr. 2 (2006):
106-117.
POPULÄRVETENSKAPLIGA PUBLIKATIONER
Röster. Samtida svensk keramisk konst/Voices. Contemporry Ceramic Art from
Sweden. Fotografier av Patrik Johansson. Stockholm: Carlssons, 2006. Tvåspråkig
katalog till internationell utställning om samtida svenskt konsthantverk på turné i
Tyskland, Frankrike och USA 2006-2009.
Inledning till Italo Calvinos trilogi Den tudelade visconten, Klätterbaronen och Den
osynlige riddaren (Stockholm: Albert Bonniers förlag, 2008), 7- 16.
“Utsikt från en gymbänk. Sven Lindqvist in action.” I Röster om Sven Lindqvist, red.
Bengt Göransson, 33-44. Stockholm: ABF, 2003.
Recensioner och kulturartiklar i Dagens Nyheter.
Kritisk kulturteori
36(53)
Bilaga E
Publikationslista – Aris Fioretos
BÖCKER OCH RAPPORTER
Berlin över och under jorden: Alfred Grenander, tunnelbanan och metropolens kultur.
Stockholm: Carlssons Bokförlag, 2007, 460pp. Redaktör. Med bidrag av Christoph
Brachmann, Dirk Böndel, Alfred Gottwaldt, Durs Grünbein, Falk Jaeger, Sven-Åke
Johansson, Jörg Kuhn, Steffi Kuthe, Dorit Müller, Bitte Nygren, Martin Petsch, Ann
Katrin Phil Atmer, Thomas Steigenberger, Anja Steinhorst, Ulrike Weber, Hanns
Zischler och Aris Fioretos. Med Vorwort och Bibliographie.
Även på tyska på Nicolai Verlag, 2006
Flykt och förvandling. Nelly Sachs, författarinna, Berlin/Stockholm. Stockholm: Ersatz
Förlag, 2010, 320pp.
Även på tyska på Suhrkamp Verlag och engelska på Stanford University Press,
båda 2010
Re: the Rainbow. Stockholm: Propexus, 2005, 150pp. Redaktör. Med bidrag av David
Batchelor, Tacita Dean, Spencer Finch, Michail Iampolski, Fay Zika och Aris
Fioretos. Med Foreword.
Babel: Festschrift für Werner Hamacher. Basel, Weil am Rhein: Urs Engeler Editor,
2009, 400pp. Redaktör. Med bidrag av Ian Balfour, Timothy Bahti, Andrew
Benjamin, Susan Bernstein, Daniel Birnbaum, Stefan Broser, Eduardo Cadava,
Rüdiger Campe, Jean Daive, Paul Davies, Hent de Vries, Michael Donhauser, Milad
Douehi, Oswald Egger, Deborah Esch, Peter Fenves, Paul Fleming, Michael Fried,
Eleonore Frey, Hans-Jost Frey, Marc Froment-Meurice, Rodolphe Gasché, Andreas
Gelhard, Eva Geulen, Anna Glazova, Wanda Golonka, Fritz Gutbrodt, Norbert Haas,
Sophie Hamacher, Christiaan Hart-Nibbrig, Daniel Heller-Roazen, J. Hillis Miller,
Neil Hertz, Dana Hollander, Carol Jacobs, Birgit Kempker, Burkhardt Lindner,
Stefan Lorenzer, Arne Melberg, Jean-Luc Nancy, Anders Olsson, Håkan Rehnberg,
Hans-Jörg Rheinberger, Elizabeth Rottenberg, Avital Ronell, Neil Sacamano,
Thomas Schestag, Marianne Schuller, Annette Schwartz, Henry Sussman, Sophie
Tottie, Cornelia Vismann, Arnd Wedemeyer, Hinrich Weidemann, Hanns Zischler
och Aris Fioretos. Med Vorwort och Bibliographie.
Nelly Sachs, Werke. Kommentierte Ausgabe in vier Bänden. Kritisk utgåva av Sachs
samlade verk i fyra band med utförliga kommentarer. Berlin: Suhrkamp Verlag,
2010, sammanlagt cirka 2200pp. Huvudredaktör samt delredaktör för två band.
PEER REVIEW
”Nelly Sachs och delaktighetens poetik”, Bokstäverna jag färdas i, red. Anders Olsson
(Stockholm: Themis, 2001), 15-33.
”Nabokov’s Asides”, Skriftraekke, Litteraturvetenskapliga institutionen vid Köpenhamns
Universitet, 2001.
”Studie in Blau (Novalis)”. Bilder – Denken, red. Barbara Naumann och Edgar Pankow
(München: Fink), 2004, 139-152.
”Außerhalb”. Lichtersprache aus den Rissen, red. Ariane Huml (Göttingen: Wallstein),
2008, 243-262.
ÖVRIGA PUBLIKATIONER
Ett dussintal skönlitterära böcker (prosalyrik, essäer, romaner) på Norstedts och
Bonniers förlag sedan 1991, många av dem översatta till andra språk (däribland
engelska, tyska, franska, rumänska, grekiska, serbokroatiska och holländska).
Dessutom ett tiotal översättningar i bokform samt omkring 1000 korta och längre
artiklar i svenska och internationella tidningar och tidskrifter.
Kritisk kulturteori
37(53)
Bilaga E
Publikationslista – Stefan Jonsson
BÖCKER OCH RAPPORTER
Jonsson, Stefan (2001): Subject Without Nation: Robert Musil and the History of
Modern Identity. Durham: Duke University Press, 2000 (400 pp).
Jonsson, Stefan (2008): A Brief History of the Masses: Three revolutions. New York:
Columbia University Press, 2008 (256 pp; rev övers av Tre revolutioner).
Arke, Pia and Stefan Jonsson (2010): Stories from Scoresbysund: Photography,
Colonisation, and Cartography. Copenhagen: Kuratorisk Aktion/Pia Arke Selskabet
(178 pp). Trilingual edition. Translation of Scoresbysundhistorier: Fotografier,
kolonisering og kortlaeggning. Köpenhamn: Borgen 2003.
Jonsson, Stefan (2001): Världens centrum: en essä om globalisering. Stockholm:
Norstedts, 2001 (212 p).
Jonsson, Stefan and Johan Sundgren (2003): Los Pepenadores, The Scavengers,
Sopsamlarna. Trilingual edition. México: Museo Nacional de Culturas Populares (96
pp).
Jonsson, Stefan (2005): Tre revolutioner. En kort historia om folket. Stockholm:
Norstedts (280 pp).
Jonsson, Stefan (2005): Världen i vitögat. Tre essäer om västerländsk kultur. De andra
– Andra platser – Världens centrum. Nyutgåva med nytt förord. Stockholm,
Norstedts (640 pp).
Jonsson, Stefan (2010): Rapport från sopornas planet: Kritiska essäer. Stockholm:
Norstedts (332 pp).
Jonsson, Stefan (2010): Tingen vi delar: Paracassamlingen i Göteborg, 1932-2010.
Rapport skriven på uppdrag av Statens kulturråd (62 pp).
PEER REVIEW
Jonsson, Stefan (2001): ”Society Degree Zero: Christ, Crowds, and Communism in the
Art of James Ensor,” Representations 75: 1-32.
Jonsson, Stefan (2003): ”Masses Mind Matter: Political Passions and Collective Violence
in Post-Imperial Austria.” I Representing the Passions: Histories, Bodies, Visions.
Red. Richard Meyer. London: The Getty Research Institute Publications.
Jonsson, Stefan (2004): “Facts of Aesthetics and Fictions of Journalism: The Logic of
the Media in the Age of Globalization.” Nordicom: Nordic Research on Media and
Communication 25, no. 1-2 (September): 57-68.
Jonsson, Stefan (2004): ”Citizen of Kakania.” Review of Karl Corino’s “Robert Musil:
Eine Biographie.” New Left Review 27, 2d series (May-June): 131-142.
Jonsson, Stefan (2006): “The Invention of the Masses: The Crowd in French Culture
from the Revolution to the Commune.” In Crowds. Eds. Jeffrey Schnapp and
Matthew Tiews. Stanford: Stanford University Press: 47-75.
Jonsson, Stefan (2008): “Facts of Aesthetics and Fictions of Journalism. The Logic of
the Media in the Age of Globalization.” In The Green Room. Reconsidering the
Documentary and Contemporary Art, no. 1. Edited by Maria Lind and Hito Steyerl.
Berlin: Sternberg Press and Annandale-on-Hudson, NY: Center for Curatorial
Studies, Bard College (166-187).
Jonsson, Stefan (2008): “Museum, Market, or Métissage: Choices for National Policies
of Arts and Culture in Times of Globalization.” The Nordic Journal of Cultural Policy.
Nordisk kulturpolitisk tidskrift 11 (2): 151-158.
Jonsson, Stefan (2010): “Neither Masses Nor Individuals: Ideas and Images of the
Crowd in Inter-War German Culture.” In Weimar Publics/Weimar Subjects:
Rethinking the Political Culture of Germany in the 1920s. Eds. Kathleen Canning,
Kerstin Barndt, Kristin McGuire. New York: Berghahn Books, 365-397.
Hansen, Peo and Stefan Jonsson (2010, under review and forthcoming): ”Bringing
Africa as a Dowry to Europe: The Eurafrican Project and European Integration,
1920-1960.” Inteventions. Journal of Postcolonial Studies.
Kritisk kulturteori
38(53)
Bilaga E
Jonsson, Stefan (forthcoming): “Why We Live Together: Notes on European Utopias
and the Utopia of Europe.” In Essays on Utopia in honor of Fredric Jameson. Ed.
Alberto Moreiras. Durham: Duke University Press.
Jonsson, Stefan (2010, forthcoming): ”The Idelogy of Universalism, or Lening
Exterminating Mosquitoes.” New Left Review.
INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
Jonsson, Stefan (2001): ”Wiener Blut: Leidenschaften und Gewalt im Zeitalter der
Massen,” Lettre International (Berlin), nr. 50.
Jonsson, Stefan (2003): “Musil si orasul” [Musil och staden], România literara
(Bukarest), no. 42: 24-25.
Jonsson, Stefan (2006): Fakten und Fiktionen. Ästhetik und Journalismus –
Medienlogik in Zeiten der Globalisierung. Lettre International, no. 74: 67-71.
Jonsson, Stefan (2007): ”The Thinking Eye. On the Art Works of Sophie Tottie.” In
Sophie Tottie. Ed. Niclas Östlind. Bilingual Edition. Berlin: Hatjee Cantz, 1-30.
Jonsson, Stefan (2008): “The Ivory Towers in California.” In Global Cities.
Arkitekturmuseet Yearbook 2007. Bilingual edition. Edited by Ana Betancour and
Annelie Kurttila. Stockholm: Arkitekturmuseet, 5-18.
Jonsson, Stefan (2009): ”The Humanities in the Face of Postcoloniality”. In ”Another
Humanities – Another Time”; ”En annan humaniora – en annan tid”. Eds. Carl
Cederberg and Hans Ruin, Södertörn University, 2009: 61-67.
NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
Jonsson, Stefan (2001): ”Demokratins ursprung: politiska lidelser och kollektivt våld i
massornas tid.” Ord och Bild, nr. 2-3: 19-42.
Jonsson, Stefan (2004): ”Rasism och nyrasism i Sverige 1993-2003”. In Rasismer i
Europa: kontinuitet och förändring. Ed. Katarina Mattsson and Ingemar Lindberg.
Stockholm: Agora, 45-75.
Jonsson, Stefan (2005): “Halva världen. Eurocentrism, orientalism och globalisering”. I
Orientalism på svenska. Ed. Moa Matthis. Stockholm: Ordfront, 165-174.
Jonsson, Stefan (2006): ”Marxismen – och sedan?”. I Eftertankar om marxismen. Red.
Stefan Arvidsson. Stehag: Symposion.
Jonsson, Stefan (2007): ”Apans bildningsresa. Europeiska bildningsidéer och
postkolonial teori”. I Bildningens förvandlingar. Red Bernt Gustavsson. Göteborg:
Daidalos, 287-310.
Jonsson, Stefan (2007): “Att färdas under dödens tecken.” [Review of Patricia
Lorenzoni, Att färdas under dödens tecken: Frazer, imperiet och den försvinnande
vilden.] Lýchnos. Årsbok för idé- och lärdomshistoria, 290-296.
Jonsson, Stefan (2007): ”Kanon och kanoner. En e-postdiskussion” [With Haetnner
Aurelius, Amelie Björck, Stefan Jonsson, Mats Malm, Lena Ulrike Rudeke]. Tidskrift
för litteraturvetenskap, no. 3: 7-22.
Jonsson, Stefan (2008): “Kartan över världens centrum. En essä.” Ymer 128 (2008)
Svenska Sällskapet för antropologi och geografi, 51-72.
Jonsson, Stefan (2008): ”Den första människan. Anteckningar om Norden, litteraturen
och kolonialismen”. Ord & Bild, no. 2: 5-47.
ÖVRIGA PUBLIKATIONER
Jonsson, Stefan (2002): ”Globaliseringen och 11 september”, Nationalencyklopedin
2001 [Årsbok]. Höganäs: Nationalencyklopedin, 2002, 212-213.
Jonsson, Stefan (2002): “Opinionsbildarnas historiska svek. Efter den 11 september
2”, Arena (Stockholm), no. 1.
Jonsson, Stefan (2003): “Mellanrummets estetik och politik.” Horisont, no. 2: 22-27.
Jonsson, Stefan (2005): “Medvetandets insida. Fem perspektiv på Sophie Totties
Isolario”. Bilingual edition. Lunds konsthall.
Jonsson, Stefan (2005): “Upplysningens undergång: Vänsterns bild av det
mångkulturella samhället”. Socialistisk debatt (Stockholm), no 5: 12-17
Kritisk kulturteori
39(53)
Bilaga E
Jonsson, Stefan (2005): “Digaale, världens centrum”. Ord & Bild, no. 5-6: 42-44.
Jonsson, Stefan (2006): ”Realism and the Documentary Turn”. Nifca Info, no. 1: 2628.
Jonsson, Stefan (2006): ”Karikatyrernas kamp”. I Världsbilder, religion, yttrandefrihet
och globalisering. Ett idésamtal på Södra teatern. Stockholm:
Utrikesdepartementet.
Jonsson, Stefan (2006): ”Stora ting och små myggor: den offentliga konstens nya
villkor” [Catalog essay]. Norsk skulpturbiennale 06 – kunst i det offentlige rom.
Oslo.
Jonsson, Stefan (2007): ”Nathalie Sarrautes Planetariet. Ett förord” In Nathalie
Sarraute, Planetariet. Trans. Eva Alexanderson. Stockholm: Modernista.
Jonsson, Stefan (2008): ”År Ett på teatern.” Program Essay for Peter Weiss Mordet på
Marat. Stockholms stadsteater.
Jonsson, Stefan (2008): ”På historiens flod.” Program Essay for Jerome Kerns och
Oscar Hammerstein II’s Show Boat. Sörmlands Musik & Teater.
Samt cirka 800 artiklar Dagens Nyheter, BLM och annan svensk periodica.
Kritisk kulturteori
40(53)
Bilaga E
PUBLIKATIONSLISTA CECILIA SJÖHOLM
BÖCKER OCH RAPPORTER
2005 Kristeva and the Political, London: Routledge.(peer reviewed)
2004 The Antigone Complex; Ethics and the Invention of Feminine Desire, Calif:
Stanford University Press.(peer reviewed)
2000 ”Bortom Antigonekomplexet”, i Tingets imperium, med Jürgen Reeder och
Zagorka Zivkovic, Natur & Kultur, Stockholm.
PEER REVIEW
2010 Foucault, fotografiet og jegets estetikk, Agora, Oslo, s 35-51.
2010 ”Beyond Pleasure — the Other History of Sexuality”, bidrag till antologi med
feministiska Antigoneläsningar, red. Fanny Söderbäck, New York, SUNY Press,
utkommer.
2010 ”Arendt at Colonnus; naked man”, bidrag till antologi, Interrogating Antigone:
From Philosophy to Performance, Oxford University Press, Red Steve Wilmer and
Audrone Zukauskaite. Utkommer augusti.
2008 ”Margarethe von Trotta: Leviathan in Germany”, i Cinematic Thinking
Philosophical Approaches to the New Cinema, red. James Phillips, Stanford UP, s 109128.
2008 ”Fear of intimacy: psychoanalysis and the resistance to commodification”, i
Psychoanalysis, Aesthetics and Politics in the work of Kristeva, red. Stacy Keltner,
SUNY Press, New York, 2009, s 179-195.
2004 ”The Temporality of Intimacy”, Southern Journal of Philosophy 1:2004, Memphis,
s 80-91.
2003 ”Kristeva and The Idiots”, i Radical Philosophy. London Routledge, nr 122, s 3540.
2002 ”Family values: Butler, Lacan and the rise of Antigone”, i Radical Philosophy,
London
: Routledge, nr 111, s 24-33.
2002 "The Expression of Another in Me: Merleau-Ponty and Psychoanalysis (1)",
Chiasme, USA and Italy, ss 15.
2000 "Crossing Lovers: Irigaray´s Elemental Passions," Hypatia, ss 15.
INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
2010 Foucault, Freud and the technologies of the self”, to appear Psychoanalysis,
Philosophy and the question of Sexuality ed Eran Dorffmann, University of
Nijmegen Press, Holland, utkommer.
2006 ”Psykoanalytikern och hans skugga” inbjudet bidrag till Finsk tidskrift, Åbo,
Finland, Häfte 10, 2006, s 619-630.
2005 Recension av Robin May Schott: Discovering Feminist Philosophy: knowledge,
ethics, politics, Rowman & Littlefield, 2003, in SATS, vol 6, no 2, p 188-191, 200201.
2005 ”Hating your country” Cabinet, NY
2003 ”Terrorisme, teorisme, knaerlighet — Kristevas intime revolt””, in Agora, Oslo, nr
1-2003, s 63-80.
2002 ”Love, Recognition and the Political Subject; Honneth and Kristeva”, i Wissen,
Macht, Geschlecht, ed. Christensen et al, Zürich: Chronos.
2000 Recension av Tamsin Lorraine: The Visceral Philosophy of Deleuze and Irigaray.
Journal of Speculative Philosophy, Penn State University, pp 5.
2000 ”Sade, Wollstonecraft og tilsynekomsten av kvinnelig begjaer”, Agora, Oslo,nr 42000, s 118-139.
Kritisk kulturteori
41(53)
Bilaga E
NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
2008, Estetik och politik, dubbelnr Glänta nr 3-4, red Cecilia Sjöholm och Fredrika
Spindler.
2008 Hannah Arendt och konstverket, Glänta, nr 3-4,10 s
2008 ”Estetikens många ansikten – konst, vetande, förmedling“, bidrag till
Vetenskapsrådet årsbok om konst och forskning 2008. kfou, red Torbjörn Lindh, s
57-67.
2007 ”Arendt på Kolonnos; om den nakna människan”, Aiolos nr 30-31, s 117-127.
2007 "Konsten som process", TFL 2007:1-2, s 67-75.
2006. ”Att hata sitt land” (”Hating your country”) Översättning av artikel till Glänta,
Nr 3 2006, p. 56-62.
2006 Recension av Kerstin Muncks avhandling Att föda text, i Kvinnovetenskaplig
tidskrift nr 1. 06, s 82-85.
2005 Recension av Robin May Schott: Discovering Feminist Philosophy: knowledge,
ethics, politics, Rowman & Littlefield, 2003, in SATS, vol 6, no 2, p 188-191, 200201.
2005 ”Hating your country” Cabinet, NY
2004 Recension av Anders Johansson Avhandling i litteraturvetenskap, i Samlaren,
2003 (124), s 308-316.
2003 ”The asymmetry between corporeity and embodiment in Merleau-ponty´s La
Nature”, i Hermeneutik & tradition, Södertörn Philosophical studies, s 99-111.
2002 ”Kroppar utan gränser. Om Kristevas omförhandling av det sociala kontraktet.”
Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 4 2002, s 43-51.
2002 ”Familjepolitik, Butler, Lacan och Antigonekomplexet”, i Divan, 1-2, 2002, s 5462.
2002 ”Maurice Merleau-Ponty och kroppens filosofi” in Glänta 1-2 2001, s 112-120.
2002 ”Lacan och psykoanalysens etik” i Divan, ”Freuds bar”, s 33-41.
2000 Finding a religion — Stagnelius Bacchanterna, in Aiolos, nr 14-15, s 109-123
ÖVRIGA PUBLIKATIONER
2007, ”De gråtande männen” (om Platon), ”Hunger och kärlek” (om Freud), ”Vitsens
två svansar” (om Virgina Woolf), ”Heidegger och kärleken2 (om Eros) i
Källarhändelser, red. Anna Bengtsson, Stockholm: Ersatz.
2002 Markus Schinwald : Moderna museet Stockholm, Konstkatalog, ss 15.
Kritisk kulturteori
42(53)
Bilaga E
VID DE TRE ÖVRIGA ÄMNENA
Publikationslista – Ola Holmgren
BÖCKER OCH RAPPORTER
Strindbergs mansdrama i tre läsakter, Från Fadren Till Damaskus längs Stora
landsvägen, Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag, 2006 .
Emigrant i moderniteten – Vilhelm Mobergs mansfantasier, Östlings Bokförlag
Symposion, Stockholm/Stehag, 2005.
NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
”Berättandets (ir-)rationalitet”, Berättelse och kunskap och Kairos – det rätta tillfället
iSlutrapport från Kollegiet för forskning och utvecklingsarbete på det konstnärliga
området, Stockholm, 2006
RECENSIONER
Henrik Jonsson: Strindberg och skräcken. Skräckmotiv och identitetstematik i August
Strindbergs författarskap) Samlaren 2009
Egil Törnqvist, Strindberg som TV-dramatiker, Samlaren 2005
Margareta Wirmark, Noras systrar – nordisk dramatik och teater 1879 - 1899,
Samlaren, 2002
Kritisk kulturteori
43(53)
Bilaga E
Publikationslista – Ebba Witt Brattström
BÖCKER OCH RAPPORTER
Dekadensens kön. Ola Hansson och Laura Marholm, Norstedts 2007 (415 s.)
Ur könets mörker Etc - litteraturanalyser 1993-2003, Norstedts 2003
PEER REVIEW
Skandinavistik nr 3 2005 (Nordisches Institut der CAU Kiel): Stefanie von
Schnurbein: Krisen der Männlichkeit. Schreiben und Geschlechterdiskurs in
skandinavischen Romanen seit 1890. (=Europäische Literaturen und internationale
Prozesse 4) Göttingen: Wallstein, 2001.
ÖVRIGA INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
"Aufstieg und Fall der weiblichen Genealogie um die Jahrhundertwende ins 20.
Jahrhundert. Die feministische Theorie und New Woman-fiction: Laura Marholm",
Faszination des Illegitimen. Alterität in Konstruktionen von Genealogie,
Herkunft und Ursprünglichkeit in den skandinavischen Literaturen seit
1800, hrg Constanze Gestrich, Thomas Mohnike, Freiburg 2006
”Towards a Feminist Genealogy of Modernism: The Narcissistic Turn in Lou AndreasSalomé and Edith Södergran”, Gender-Power-Text: Nordic Culture in the
Twentieth Century (Norvik Press 2005) red Helena Forsås-Scott
”The New Woman Specter in Modernist Aesthetics”, The New Woman and the
Aesthetic Opening: Unlocking Gender in Twentieth-Century Texts, ed Ebba
Witt-Brattström (Södertörn Academic Studies 2004)
”Femininity Theory: Theories of Women or Feminist Theory?”, Dialogues on
Sexuality and Gender, ed Iréne Matthis (Karnac Books 2004),
Moa Martinson, Dictionary of Literary Biography, Twentieth-Century Swedish
Writers Before World War II (vol. 259, 2002), ed Ann-Charlotte Gavel Adams
”Das neue Weib in Norden – Edith Södergran und der Eros aus St.
Petersburg”, Attraktion Grossstadt um 1900. Individuum – Gemeinschaft –
Masse hrsg Ortrud Gutjahr, Bernd Henningsen, Helmut Müssener, Otto Lorenz
(Berlin Verlag Arno Spitz GmbH 2001)
NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
”Elin Wägner som Nya Kvinnan-författare”, Elin Wägner. Det första fotstegets moder,
red. Marianne Schwartz, Artéa förlag 2009
"Feministisk särartsteori och den Nya Kvinnan: Ellen Keys kollega Laura Marholm",
i Utan gränser – Fredrika Bremer, Ellen Key och Elin Wägner, Ellen
Keyinstitutet 2006
Introduktion till Katarina Frostenson, litteraturbanken.se (2005)
"Livets egen runsten. Kvinnokroppen som skrift", Feministiska litteraturanalyser
1972-2002, red Åsa Arping & Anna Nordenstam, Studentlitteratir 2005
”Elin Wägner – feminist, internationalist och regionalist”, Vad är Sverige? Röster om
svensk nationell identitet, red Alf W. Johansson (Prisma 2001)
Kvinnovetenskaplig tidskrift 3-4/2003: “Den stora planen om Marias efterföljelse.
Heliga Birgittas genuskorrigering”
Divan. Specialnummer Freuds bar 1999: “Kvinnan som typ. Lou Andreas-Salomé och
den Nya Kvinnan mellan Eros och narcissism”
Kritisk kulturteori
44(53)
Bilaga E
RECENSIONER
Norsk litteraturvitenskapelig tidskrift nr 4/2004: recension av Ellen Mortensens
Touching Thought. Onthology & Sexual Difference, 2002
Finsk Tidskrift nr 4-5/2002: recension av Holger Lillqvists avhandling Avgrund och
paradis. Studier i den estetiska idealismens litterära tradition med särskild hänsyn
till Edith Södergran. Svenska litteratursällskapet i Finland 2001
ÖVRIGA PUBLIKATIONER
Hundra skrivande kvinnor I-III, red tillsammans med Birgitta Svanberg, (Natur och
kultur 1995, 1997, 2000), (handbok/läromedel)
Nordisk kvinnolitteraturhistoria III:Vida världen 1900-1960, red Elisabeth
Möller Jensen m fl (Bra böcker 1996), (handbok/läromedel)
Nordisk kvinnolitteraurhistoria II: Fadershuset 1800-1900, red Elisabeth Möller
Jensen m fl (Bra böcker 1993), (handbok/läromedel)
Ord på liv och död : kortprosa, drama, dagbok /Victoria Benedictsson; under
redaktion av Ebba Witt-Brattström och med inledning av Horace Engdahl. Svenska
akademiens klassikerserie, Atlantis 2008 (redaktör antologi)
The New Woman and the Aesthetic Opening: Unlocking Gender in TwentiethCentury Texts, Södertörn Academic Studies 2004 (redaktör antologi)
”I dig blev den store guden en liten pilt”. Heliga Birgittas Himmelska
uppenbarelser i urval, Norstedts 2003 (redaktör antologi)
Sigrid Undset: Jenny, Nobelklassiker, Brombergs 2009 (förord till litterära
klassikerutgåva)
Moa Martinson: Mor gifter sig, Natur & Kultur 2009 (förord till litterära
klassikerutgåva)
Stina Aronson: Feberboken. Stoffet till en roman, Rosenlarv 2005 (förord till
litterära klassikerutgåva)
Kritisk kulturteori
45(53)
Bilaga E
Publikationslista – Dan Karlholm
BÖCKER OCH RAPPORTER
Offentlig konst i Flemingsberg, red. Håkan Bull och Dan Karlholm, Huge, Stockholm,
2007
Art of Illusion: The Representation of Art History in Nineteenth-Century Germany and
Beyond, Peter Lang, Bern, 2004 (2:a u. 2006)
Subjectivity and Methodology in Art History, red. Margaretha Rossholm Lagerlöf och
Dan Karlholm, (Eidos no. 8), Stockholm, 2003
Handböckernas konsthistoria. Om skapandet av ”allmän konsthistoria” i Tyskland
under 1800-talet, Diss., Symposion, Stockholm/Stehag, 1996
PEER REVIEW
“Surveying Contemporary Art: Post-War, Postmodern, and then what?”, Art History,
vol. 32, no. 4 2009
“Action Drawing: Notes on the (Non)Revelatory Nature of Drawing”, Konsthistorisk
tidskrift/Journal of Art History 2009:1
”Reality Art: the Case of Oda Projesi”, LEITMOTIV: Motivi di esttetica e di filosofia delle
arti (www.ledonline.it/leitmotiv), No. 5, 2005.
”Visuella kulturstudier. Betraktelse över ett expanderande forskningsfält”,
Konsthistorisk tidskrift 2003: 3.
”Reading the Virtual Museum of General Art History,” Art History, September
2001
”Historiografins konstvetenskap. Diagnos av grundutbildningen och förslag till en
historiotopisk reform”, Konsthistorisk tidskrift, 2001:1-2
INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
”Developing the Picture: Wölfflin’s Performance Art”, Photography and Culture, July
2010
”Learning by Looking (with Words): Wölfflin’s Legacy”, i Johanna Vakkari (red.),
Towards a Science of Art History: J.J. Tikkanen and Art Historical Scholarship in
Europe, Taidehistoriallisia tutkimuksia Konsthistoriska studier 38, Helsingfors, 2009
Review of Brian O’Doherty, “Studio and Cube: On the relationship between where art is
made and where art is displayed”, SITE 21/2007
“’Does it Work?’: A Note on Pragmatic Parts and Global Wholes” i James Elkins (ed.), Is
Art History Global? The Art Seminar, vol. 3, Routledge & Cork U.P., 2006
”Tradition and Visual Culture in the Face of Contemporary Art”, 2006
(http://nordik.uib.no/nordik2006/index_papers.html)
Review of Donald Preziosi, “Brain of the Earth’s Body: Art, Museums, and the
Phantasms of Modernity”, and Preziosi & Claire Farago (eds.), “Grasping the World:
The Idea of the Museum”, Oxford Art Journal, Vol. 29, No. 1, March 2006
“Icons and Idols: On the Role of Representation in the Practice of Interpretation”, i
Rossholm & Karlholm (red.), Subjectivity and Methodology in Art History,
Stockholm, 2003
Review of Jonathan Gilmore, ‘The Life of A Style: Beginnings and Endings in the
Narrative History of Art’, Journal of Aesthetics and Art Criticism, Fall 2002
Review of Christopher S. Wood (ed.), ‘The Vienna School Reader: Politics and Art
Historical Method in the 1930s’, Konsthistorisk tidskrift, 2002:1-2
Review of Hubert Locher, ‘Kunstgeschichte als historische Theorie der Kunst 17501950’, 2002 (www.caareviews.org/reviews/locher.html)
Review of Beat Wyss, ‘Hegel’s Art History and the Critique of Modernity,’ Journal of
Aesthetics and Art Criticism, Winter 2001
Kritisk kulturteori
46(53)
Bilaga E
Review of Jonathan Crary, ‘Suspensions of Perception: Attention, Spectacle, and
Modern Culture’, Konsthistorisk tidskrift, 2000:3-4
Bidrag till gemensam recension av Aby Warburg, ‘The Renewal of Pagan Antiquity:
Contributions to the Cultural History of the European Renaissance,’ sammanfogad
av Michael Ann Holly för CAA.Reviews, 2000
(www.caareviews.org/reviews/warburg.html).
NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
“Konstnären som verket och andra postmoderna verkningar”, i Sven-Olov Wallenstein
(red.), Svar på frågan: vad var det postmoderna?, Axl Books, Stockholm, 2009
“Natt och dag” (P.O. Ultvedt)”, ”Vandring i markerna (Ingegerd Möller)” och “Moas
Stenar (Claes Hake)” i Bull & Karlholm (red.), Offentlig konst i Flemingsberg, Huge,
Stockholm, 2007.
Recension av Helen Fuchs, ”Glasmåleri, modernitet, modernism. Studier i glasmåleriets
(konst)historia 1851-1955”, Konsthistorisk tidskrift 2007:3
“Ett lågt perspektiv på konstvetenskap och pedagogik på högskolan”, Valör, 2004.
“Konstmuseets bild. Om bildskapande på Nationalmuseum från Friedrich August Stüler
till Richard Bergh”, i Mikael Ahlund (red.), Konst kräver rum. Nationalmusei historia
och framtid. En bok utgiven i anslutning till samlingsutställningen Konst kräver rum
13.6 2002-16.2 2003, Nationalmusei skriftserie NS 17, Stockholm, 2002.
Exhibition Review: “Renässansteckningar från Florens ur Giorgio Vasaris samling”, utst.
Nationalmuseum, Konsthistorisk tidskrift, 2001:4.
”Det tomma monumentet”, i Thomas Hall, Ewa Kron & Lempi BorgWik (red.), Vad
betyder verket? Konstvetenskapliga studier kring måleri, skulptur, stadsplanering
och arkitektur, Stockholm, 2001.
”Vetenskapens vardag” och ”Handböcker i allmän och svensk konsthistoria” i BrittInger Johansson & Hans Petterson (red.), 8 kapitel om konsthistoriens historia i
Sverige, Raster förlag, Stockholm, 2000.
ÖVRIGA PUBLIKATIONER
I följande tidningar och tidskrifter har jag sedan 1987 skrivit cirka 160 artiklar:
Ergo, Valör, Camera Natura, Hjärnstorm, Paletten, Fenix, Eidos, merge, Uppsala Nya
Tidning, Dagens Nyheter
Ett urval: ”Södertörn läser lusen av svensk konstkritik”, Paletten 2009, ”Estetisk
rensning“ (bearbetad version av min professorsföreläsning om samtidskonst, DN
07.12.09), ”Don’t Believe what you Read: The Critical Suicide of Hans Haacke”,
merge, no. 2, 2003, och Essä om Werner Hofmann, Die Moderne im Rückspiegel.
Hauptwege der Kunstgeschichte (DN 00.03.16)
Kritisk kulturteori
47(53)
Bilaga E
Publikationslista – Håkan Nilsson____________________
BÖCKER & RAPPORTER
Nilsson, Håkan (2009) Måleriets rum (AXL books) Stockholm (110 pp)
Nilsson, Håkan (2000) Clement Greenberg och hans kritiker (Diss) Stockholm (204 pp)
PEER REVIEW (=blind peer review)
Nilsson, Håkan (2006) ”Konsten med Nya Medier”, Konsthistorisk tidskrift, vol. 75,
häfte 1
Nilsson, Håkan (2002) “Materializing the Context” (om Clay Ketter), Konsthistorisk
Tidskrift vol 71, häfte 1-2
INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (ej peer review)
Nilsson, Håkan (2005) ”Figuring the recognizable”, Xavier Veilhan: Le Plein empoli,
utst. kat., Musées de Strasbourg, Strasbourg
Nilsson, Håkan (2002) ”Dominance and Submission”, Parket #64
Nilsson, Håkan (2002) “Maria Hedlund”, utst. kat., Oito relatos nórdicos, Centro Galego
de Arte Contemporánea, Santiago de Compostela
Nilsson, Håkan (2001) ”A Means to an End” Plateau of Humankind utst. kat.,
Venedigbiennalen
NATIONELL PUBLICERING (ej peer review)
Nilsson, Håkan (2009) ”Views on Transit” i Night Work (Lukas Göthman) utst.kat
Nilsson, Håkan (2009) ”Painting Matters” i Kristoffer Zetterstrand utst.kat
Nilsson, Håkan (2009) ”Platsens kommentator” i Statens konstråds katalog #38,
Stockholm
Nilsson, Håkan (2008) ”Sofia Änghede” i Sofia Änghede #1-28, utst. Kat
Nilsson, Håkan (2008)”På drift” i Lena Gustavsson konst 1991-2006 utst. kat
Konstnärshuset
Nilsson, Håkan (2008) ”Vatten och ljus” med ord och utan Bokförlaget Tranan
Nilsson, Håkan (2008) ”Eva Sjöberg” utst. kat
Nilsson, Håkan (2007) ”De rätta proportionerna” Om Olle Bærtlings
monumentalprojekt, Moderna Museets utställning ”Olle Bærtling – en modern
klassiker” okt 07-jan 08
Nilsson, Håkan (2007) ”Without a trace” Maria Friberg utst. kat, Kulturhuset
Nilsson, Håkan (2007) ”Bilder av verklighetseffekten” utst. kat, Anna Kleberg Uppsala
konstmuseum
Nilsson, Håkan (2007) ”Färgrum och gränslinjer”, ”Tre steg från det obestämda” (Gert
Marcus) ”In front/taken from behind” (Maria Hedlund) i Den offentliga konsten i
Flemingsberg och Visättra
Nilsson, Håkan (2007) ”I blickfånget: om skärningspunkten mellan det offentliga och
det privata i Charlotte Gyllenhammars konst.” Konstrådets katalog 36, Stockholm
Nilsson, Håkan (2006) ”Vår bild av verkligheten” Anna Kleberg, Stockholm
Nilsson, Håkan (2006) ”Mellan det individuella och det generella”, utst. kat.,
Konstruktiv tendens, Stockholm
Nilsson, Håkan (2006) ”Det magiska finns kvar” (intervju med Johan Thurfjell), Me,
Myselfe and I, Artplatform, Stockholm
Nilsson, Håkan (2006) ”Hans Isaksson”, Hans Isaksson: Works, Roger Björkholmen
galleri, Stockholm
Nilsson, Håkan (2005) ”Olle Baertling i offentligheten”, utst. kat., Fullersta bio
konsthall, Stockholm
Nilsson, Håkan (2005) ”Coming to Terms with the Eternal Return”, (intervju med Lars
Arrhenius), Merge #16
Nilsson, Håkan (2005) ”Svar, frågor och tro”, Anders Widoff: Att Bära Sig, utst. kat.,
Kritisk kulturteori
48(53)
Bilaga E
Liljevalchs Konsthall, Stockholm
Nilsson, Håkan (2005) ”Mari Rantanen: Skiktningar och sammanflätningar”, Mari
Rantanen Svenska Bilder, utst. kat., Millesgården, Lidingö
Nilsson, Håkan (2004) Charlotte Gyllenhammar, Carlsson förlag, Stockholm
Nilsson, Håkan (2004) ”Xavier Veilhan: connecting things” Merge #13
Nilsson, Håkan (2004) “Originella kopior”, Falskt och Äkta, utst. kat., Nationalmuseum,
Stockholm
Nilsson, Håkan (2003) “Virtual Art”, Nu-e (elektronisk tidskrift)
Nilsson, Håkan (2003) “Anteckningar kring Olle Baertlings öppna form”, Baertling, utst.
kat., Mjellby konstgård
Nilsson, Håkan (2003) “Sell out”, Merge #12
Nilsson, Håkan (2003) “Alexandra Skarp”, Alexandra Skarp, Stockholm
Nilsson, Håkan (2002) “Ytliga reflektioner”,(om Fredrik Wretman) utst. kat., Reflexion,
Skärets konsthall
Nilsson, Håkan (2001) ”Den totala revolutionen”, utst. kat., Erfarenhet upplösning,
Göteborgs konstbiennal
Nilsson, Håkan (2000) ”Självreflektionen, den yttersta av cynismer”, Expositioner,
Stockholm
Nilsson, Håkan (2000) ”Bortom gott och ont”, Leif Elggren, Flown Over by an Old King
utst. kat., Färgfabriken, Stockholm
ÖVRIG PUBLICERING
Nilsson, Håkan (2007 –2002) ”Konståret” När Var Hur, Bokförlaget DN, Stockholm
Nilsson, Håkan (2008-2001) Ca 350 recensioner, kommentarer och essäer i Dagens
Nyheter
Nilsson, Håkan (2001-1997) ca 100 recensioner och essäer i Svenska Dagbladet
Kritisk kulturteori
49(53)
Bilaga E
Publikationslista – Teresa Kulawik
BÖCKER OCH RAPPORTER
2010: (ed.) Is West to East as Male to Female? Reflections on Knowledgeproduction in
Transnational Spaces.” CBEES, [forthcoming]
2003: with Gabriele Abels and Kathrin Braun (eds.), Special Issue: Geschlecht und
Biomedizinpolitik. Vergleichende Perspektiven [Gender and the Politics of
Biomedicin. Comparative Perspectives] Austrian Journal for Political Science, no. 2.
PEER REVIEW
2010: Från uppfostrande till deliberativ governance inom vetenskapspolicy? Embryooch stamcellsforskning i Sverige och Tyskland, [From educational to deliberative
governence in science policy. The case of embryo- and stemcell research in
Germany and Sweden] submitted to Statsvetenskaplig Tidskrift [Swedish Political
Science Journal] forthcoming
2010: Explaining Gender Regimes of Welfare State Formation. A Plea for Gendered
Discursive Institutionalism, submitted to Social Politics (accepted with revisions)
forthcoming
2009: Science Policy and Public Accountability in Poland. The Case of Embryonic Stem
Cell Research. Science and Public Policy, vol. 36 (7) July, 469-482.
2009: Feminist Discursive Institutionalism, Gender & Politics, Special Issue “Critical
Perspectives on Feminist Institutionalism.” vol 5, no 2, 262-271.
2007: Von der Geschlechtsneutralität zum Kampf um Geschlechtermacht? Zur
Entstehung einer Feministischen Partei in Schweden. ” I Femina Politica. Zeitschrift
für Feministische Politikwissenschaft . no. 1
2003: with Abels G./Braun K.Feministisch-politologische Perspektiven auf
Biomedizinpolitik: Einleitung, in: Österrreichische Zeitschrift für Politikwissenschaft,
no. 2, 125-136.
2003: ExpertInnen unter sich? Geschlecht, Demokratie und Biotechnikpolitik in
Schweden, in: Österrreichische Zeitschrift für Politikwissenschaft, no. 2, 163-175
2000: „Die Grenzen des Maternalismus. Der Kampf um eine Mutterschaftsversicherung
in Schweden und Deutschland“, in: Feministische Studien, [The Limits of
Maternalims. The Struggle for a Motherhood Insurance in Sweden and Germany]
Heft 1, S. 97-110.
2000: „Geschlecht und Sozialstaatsgründung in Schweden und Deutschland“ [Gender
and the Foundation of the Welfare State in Sweden and Germany], in: Leviathan,
4, pp.513-534.
INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
2009. Knowledge society and public accountability in Poland, in: New Europe: Growth
to Limits? Edited by Sven Eliaeson & Nadezhda Georgieva, Bardwell Press: Oxford.
2009: Gender, State, and Democracy", In Bożena Chołuj och Malgorzata Fuszara
(eds.) Introduction to Gender Studies, Jagellonian University Press, Cracow/Poland
(to be published in Polish). [forthcoming]
2007: Von der Geschlechtsneutralität zum Kampf um Geschlechtermacht? Zur
Entstehung einer Feministischen Partei in Schweden. ” I Femina Politica. Zeitschrift
für Feministische Politikwissenschaft . no. 1
2005: A Regime of Non-Decisions. The Politics of Embryo Research in Poland“,
ECPR-conference,
http://www.essex.ac.uk/ecpr/events/generalconference/budapest/papers/13/12/ku
lawik.pdf
2005: Wohlfahrtsstaat und Geschlechterregime im internationalen Vergleich in:
Kritisk kulturteori
50(53)
Bilaga E
www.gender-politik-online.de [on-line teaching literature, download:
http://www.fu-berlin.de/gpo/teresa_kulawik.htm].
2005: Jenseits von Determinismus und Funktionalismus. Policyanalyse und
vergleichende Geschlecherforschung, in: Behning, Ute/Sauer, Birgit (ed.) Was
bewirkt Gendermainstreaming? Campus-Verlag, 103-116.
2004: The Impact of the “Nordic Model” on Policy Discourse in (West)Germany, in Jani
Marjanen, Henrik Stenius and Jussi Vauhkonen (ed.) Research on the Study of the
Nordic Welfare State, Renvall Institute, University of Helsinki Publication.
2003: Gender Representations and the Politics of Biotechnology in Sweden. Explaining
Liberal Regulation in a Social Democratic State“, ECPR-conference,
http://www.essex.ac.uk/ecpr/events/generalconference/marburg/papers/9/5/Kula
wik.pdf
2002: Frauenrechte oder Männerlasten. Kinderzulagen in Schweden und Deutschland vor
1933, in: R. Mackensen (ed.), Bevölkerungslehre und Bevölkerungspolitik vor 1933,
Opladen, 215-226.
2002: "The Nordic Model of the Welfare State and the Trouble with a Critical
Perspective", lecture at the Conference Norden att Crossroads in Helsinki 2002,
published in: Nyhetsbrev, Netvaerk for Nordisk Velfaerdstatshistorie, No. 21
(december) http://hem.passagen.se/joed5148/
2001: „Maskulinismus und die Entstehung des Wohlfahrtsstaates in Schweden und
Deutschland“, in: Lang, Sabine/Sauer, Birgit (eds.), Europäische Union und
Transformation von Staatlichkeit. Geschlechterkritische Perspektiven, Wien u.a.
(Böhlau), [Masculinism and the Origins of the Welfare State in Sweden and
Germany] 137-154.
2000: „Die Grenzen des Maternalismus. Der Kampf um eine Mutterschaftsversicherung
in Schweden und Deutschland“, in: Feministische Studien, [The Limits of
Maternalims. The Struggle for a Motherhood Insurance in Sweden and Germany]
Heft 1, S. 97-110.
NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
2010: Från uppfostrande till deliberativ governance inom vetenskapspolicy? Embryooch stamcellsforskning i Sverige och Tyskland, [From educational to deliberative
governence in science policy. The case of embryo- and stemcell research in
Germany and Sweden] submitted to Statsvetenskaplig Tidskrift [Swedish Political
Science Journal] forthcoming
2000: „Moderskapets politik. Mellan utestängning och inlemmande“[Politics of
Motherhood. Between exclusion and inclusion], in: Häften för Kritiska Studier 4, S.
46-59.
Kritisk kulturteori
51(53)
Bilaga E
Publikationslista – Ulla Manns
BÖCKER OCH RAPPORTER
(2005), Upp systrar, väpnen er! Kön och politik i svensk 1800-talsfeminism (Atlas
akademi), 213 s.
(2004), ”How a Researcher Is Made: Supervision, Assimilation and Integration - Så
skapas en forskare: assimilering och interaktion i handledning”, opublicerad
rapport till Rådet för högre utbildning, tills. med Catherine Dahlström et.al, 12 s.
(2001), tills. med Ulla Wikander redaktör för en reviderad nyutgåva av Det evigt
kvinnliga: En historia med förändring (Studentlitteratur)
PEER REVIEW
Under utgivning (2010): "Time, Space and Place in the Writings of Alexandra
Gripenberg", Scandinavian Journal of History
(2009) ”En ros är en ros är en ros: konstruktionen av nordisk kvinnoforskning 19751990”, Lychnos: Årsbok för idé- och lärdomshistoria(2004), ”Gender and Feminism
in Sweden: The Fredrika Bremer Association”, i Women´s Emancipation
Movements in the Nineteenth Century: A European Perspective (eds.) Sylvia
Paletschek & Bianka Pietrow-Ennker (Stanford Uni. Press), 14 s.
INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
(2000), ”Den gifta kvinnans frigörelse: Reflektioner kring rösträtt och myndighet i
svensk kvinnorörelse”, i The Nordic Model of Marriage and the Welfare State (eds.)
Kari Melby et.al, Nordiska Ministerrådet, Nord 27, 15 s.
NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
Under utgivning (2010): "Fredrika Bremer: A Preacher on the Borders of Religion", in
Marja-Liisa Keinänen Women's Everyday Religion, Stockholm: Stockholms
universitet
(2008), "Idéhistoriens kön", i Nils Andersson & Henrik Björck (red.) Idéhistoria i tiden:
Perspektiv på ämnets identitet under sjuttiofem år, Stockholm/Stehag: Symposion
(2008), "Rörelsens rum: det lesbiska i nordisk kvinnoforskning", i Maria Sjöberg &
Yvonne Svanström (red.) Att göra historia, Stockholm: Institutet för
framtidsstudier
(2006), "På två ben i akademin: Om den tidiga kvinnoforskningens projekt" i Blad
till Bladh - En vänbok till Christine våren 2006, (red). Monica Einarsson, Robert
Sandberg, Kekke Stadin och Martin Wottle (Södertörns högskola), 10 s.
(2005), ”`Upplyft kvinnan och hon ska upplyfta mänskligheten´: Fredrika Bremer som
feminist”, i Fredrika Bremer – föregångare och förebild, red. Anita Widén
(Gidlunds), 8 s.
(ed.) (2004), Feminism without feminists? Gender and State Politics in Sweden, 18502000: A Round Table Discussion, (Idéhistoriska skrifter nr. 40), 22 s.
(2003), ”En man för sin sak: Lars Hierta, Fredik Borg och Oscar Stackelberg”, i Än män
då? Kön och feminism i Sverige, (red). Yvonne Svanström & Kjell Östberg (Atlas
akademi), 29 s.
(2001), ”Fredrika Bremer, kvinnorörelsens galjonsfigur”, i Mig törstar! Studier i
Fredrika Bremers spår, red. Åsa Arping & Birgitta Ahlmo-Nilsson (Gidlunds), 11 s.
(2001), ”Kvinnofrigörelse och moderskap: En diskussion mellan Fredrika-Bremerförbundet och Ellen Key”, i Det evigt kvinnliga, 32 s., något reviderad utgåva
(2001), ”Den första vågen: en översikt om svensk kvinnorörelse fram till rösträtten”, i
Gråt gärna - men forska: rapport från konferensen 6-7 mars 2001 om
kvinnorörelse och kvinno/genusforskning, 3 s.
(2000), ”Så skriver vi historia: Den svenska kvinnorörelsen ur ett historiografiskt
perspektiv”, Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 4, 22 s. Omtryckt i Kvinnorna skall
Kritisk kulturteori
52(53)
Bilaga E
göra det! Den kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad – som idé, text och historia,
(red.) E. Witt-Brattström & L. Lennerhed (Samtidshistoriska frågor).
Kritisk kulturteori
53(53)
Kritisk kulturteori
Bilaga F
CV FÖR ÖVRIGA DISPUTERADE LÄRARE OCH FORSKARE
Stina Bengtsson (fil. dr)
Födelsedatum:
710611
Nuvarande anställning:
Lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola (fr o m dec
2007)
Examina:
Fil. dr i Journalistik och masskommunikation 1/6 2007
Tidigare anställningar:
Förordnad adjunkt vid JMG, Göteborgs universitet 1998-2000
Doktorandtjänst vid JMG, Göteborgs universitet 2004-2006
Förordnad adjunkt vid Södertörns högskola 2000-2002
Tillsvidareanställd adjunkt vid Södertörns högskola 2003-2007
Relevanta postdoktorsvistelser:
Postdok i kulturteori vid Centre for Baltic and East European Studies, Södertörns
högskola 2009-2011
Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):
Undervisat på forskarutbildningskursen BEEGS Introductory Course: Studying the
Baltic Sea Area and Eastern Europe, 7,5 credits, 2006.
Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller
utom högskolan:
a. Externfinansierad forskning:
Projektledare:
Virtual Everyday Life (Vetenskapsrådet 2010-2013)
Projektdeltagare:
Taste in transition/Skiftande medielandskap (Östersjöstiftelsen, 2002-2005)
Kulturella identiteter i förändring (HSFR 1997-2001)
Branden på Backaplan 1998 (Styrelsen för psykologiskt försvar)
b. Förtroendeuppdrag:
Medlem i styrelsen för Föreningen för Svensk Medie- och kommunikationsforskning
(FSMK) fr o m 2009Ämnesansvarig för Medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola
2007-2008.
Medlem av institutionsstyrelsen för Institutionen för Kultur och kommunikation,
Södertörns högskola 2007-2008.
Medlem av programstyrelsen för utbildningsprogrammet Medier, engelska och
globalisering vid Södertörns högskola 2007-2008.
Bilaga F
Medlem i styrgruppen för Nätverk för Ungdomsforskning (NU) 2002-2003
Medlem av ämnesstyrelsen för Medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns
högskola, 2001-2003.
Lärarrepresentant i beredningsgruppen för medie- och kommunikationsvetenskap vid
JMG, Göteborgs Universitet 1999-2000.
c. Sakkunniguppdrag:
Opponent Marina Gershetti, slutseminarium JMG, Göteborgs Universitet, 5 juni 2000.
Opponent Yvonne Andersson, arbetsseminarium JMK, Stockholms universitet, 13
december 2007.
Fackgranskat läroboken Metodbok för medievetenskap. Översatt från norska utav Liber
förlag, 2003.
d. Redaktörsuppdrag:
Referee för tidskriften Young 2003, 2006 och 2007.
e. Nätverk:
Medlem av följande nätverk: Föreningen för Svensk Medie- och
kommunikationsforskning (FSMK), International Communication Association (ICA),
European Communication Research and Education Association (ECREA), Association for
Internet Research (AoIR)
f. Samverkan med det omgivande samhället:
Vid flertal tillfällen intervjuad i medierna som expert
Intervjuad i samband med disputationen av Metro, GT, City Göteborg, Hallands
Nyheter, Biblioteksbladet, TT (publicerat i bl.a. Sydsvenska Dagbladet och HallandsPosten), radioprogrammet Publicerat i P1, P4 Radio Sjuhärad samt P4 Radio Jönköping.
Talat om boken ”The Don Quixote of Youth Culture” inom projektet Tåget går. Från
pekbok till doktorsavhandling. Huddinge Folkbibliotek, 14 april 2005.
Presentation av forskningsprojektet Taste in transition vid Estniska skolan i Stockholm,
april 2002.
Kritisk kulturteori
2(22)
Bilaga F
Ylva Habel (fil.dr)
Födelsedatum:
640218
Nuvarande anställning:
Lektor, Forskarassistent
Examina:
Fil. dr vid Filmvetenskapliga institutionen, Stockholms Universitet 2002
Docentkompetens:
Planerar att söka under 2010
Tidigare anställningar:
Lektorsvikarie 2003-2005
Förstagångslektorat 2003
Lärarassistent 2002
Relevanta postdoktorsvistelser:
Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):
Ansvarig för högre seminariet vid Filmvetenskapen VT + HT 2009
Kurs i forskarhandledning vid SU avslutas under VT 2010
Har ej handlett doktorander, men har relativt stor erfarenhet av handledning på
nivåerna därunder: 3 Masteruppsatser; 52 C-uppsatser; ca 73 B-uppsatser. Har varit
examinator på: 2 Magisteruppsatser; 9 C-uppsater.
Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller
utom högskolan:
a. Externfinansierad forskning:
VR-finansierad tjänst som forskarassistent 2006-2010
VR:s planeringsbidrag 2004
Miniprojekt CAN/Systembolaget 2005
b. Förtroendeuppdrag:
Ingår sedan början av 2009 i redaktionsrådet för Mediehistoriskt Arkiv, knutet till
Kungliga biblioteket (tidigare SLBA).
Jämställdhets- och likabehandlingsombud vid Filmvetenskapliga institutionen 20072009.
Var resursperson för det planerade europeiska projektet ”The Museum comes out of its
reservation: Towards a dialogue between European Museums and diaspora
communities”. Den svenska delen av projektet leds av intendent Michael Barrett,
Etnografiska museet. Projektet har både vetenskapliga och populära inslag.
Ingick i kommitté (april, 2007) för urval av konferensbidrag till nordisk/internationell
konferens, ”Nordic Africa Days”, Nordiska Afrikainstitutet, Uppsala, 5-7 oktober 2007.
c. Sakkunniguppdrag:
d. Redaktörsuppdrag:
Tillsammans med etnologen Lotten Gustafsson Reinius och idéhistorikern Solveig Jülich
ger jag under 2010 ut antologin Bussen är budskapet. Medier, mobilitet, materialitet,
på Mediehistoriskt Arkiv.
Kritisk kulturteori
3(22)
Bilaga F
Kommer under våren 2010 tillsammans med Lena Sawyer att vara gästredaktör för ett
temanummer om Skandinavien för tidskriften African and Black Diaspora: An
international journal (Routledge).
e. Nätverk:
Ansvarade tillsammans med en kollega för forskarseminariet ”Intersektionella möten”,
med hemvist hos Centrum för genusforskning, SU (HT 2004-VT2006). Har sedan 2002
deltagit i ett mer löst sammanhållet mediehistoriskt nätverk, som resulterat i en
handfull antologiartiklar.
f. Samverkan med det omgivande samhället:
Förtroende/redaktionsuppdrag av populär karaktär:
Ingår i redaktionen för den intersektionella/postkoloniala tidskriften Slut sedan början
av 2009.
Ingick i temaanknutet redaktionsråd för tidskriften Bang, våren 2009.
Föreläsningar, moderator- och diskussionsuppdrag, etc.
Har deltagit i paneldiskussioner vid filmfestivaler och konstfilmsvisningar och har också
agerat moderator, intervjuare eller jury. Har bl.a. föreläst på Stockholms universitets
Genusdagar, Senioruniversitetet och KB:s audiovisuella avdelning (då SLBA). Har även
deltagit i, och haft ledningsansvar för paneldebatter kring postkoloniala frågor.
Kritisk kulturteori
4(22)
Bilaga F
Sofia Johansson (fil. dr)______________________________________
Födelsedatum:
750827
Nuvarande anställning:
Högskolelektor
Examina:
PhD, Media Studies, University of Westminster 2006
Tidigare anställningar:
Vikarierande högskolelektor, medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för
kultur och
kommunikation, Södertörns högskola, aug 2006-dec 2007
Doktorand/Adjunkt, Media Studies, Communication and Media Research Institute,
School of Media, Arts and Design, University of Westminster, sept 2002-juni 2006
Forskningsassistent, Communication and Media Research Institute, School of Media,
Arts and Design, University of Westminster, sept 2005-april 2006
Relevanta postdoktorsvistelser:
Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):
Erfarenhet av handledning av sammanlagt 44 uppsatser på grund-, C-, D- och
magisternivå, på engelska och svenska (vid University of Westminster och Södertörn),
examinator på lika många uppsatser
Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller
utom högskolan:
a. Externfinansierad forskning:
Ingått i forskargrupp i följande projekt:
Mediernas betydelse för identitet och demokrati (projektledare Cecilia von Feilitzen och
Peter Petrov, ca 6-8 forskare) Östersjöstiftelsen 2006-2008.
Kulturtekniker, Teknikkulturer, mångvetenskaplig forskningsprofil (projektledare Göran
Bolin, ca 30 forskare), Östersjöstiftelsen, 2007-2009.
Audiences and Factual and Reality Television in Sweden (projektledare Annette Hill, 2
forskare) SOM-institutet/OFCOM, 2006.
Audiences and Factual and Reality Television in the UK (projektledare Annette Hill, 3
forskare), OFCOM, 2005-2006.
Även verkat som oberoende utvärderare i ett samarbete mellan Södertörns högskola
och Af Kultur om arbetsmarknadsprojektet Scenkraft, finansierat av Af Kultur, 20062007.
b. Förtroendeuppdrag:
c. Sakkunniguppdrag:
-
d. Redaktörsuppdrag:
En av initiativtagarna till och mellan 2005-2008 redaktionsmedlem för den
internationella peer-review tidskriften Westminster Papers in Communication and
Culture. Redaktör för temanumren ”Mediating Celebrity” (2005) Vol. 2(2) och
”Journalism in Transition” (2008) Vol. 5(2).
Kritisk kulturteori
5(22)
Bilaga F
En av initativtagarna till och för närvarande redaktionsmedlem för den internationella
peer-review tidskriften Interactions: Studies in Culture.
Därtill även referee-granskare för den internationella peer-review tidskriften Media,
Culture & Society
e. Nätverk:
Medlem i forskarnätverken International Association for Media and Communication
Research (IAMCR) och Föreningen för svensk medie- och kommunikationsforskning
(FSMK).
f. Samverkan med det omgivande samhället:
Samverkat med det övriga samhället bl.a. genom föreläsningar på 20 gymnasieskolor i
stockholmsområdet om ämnet medie- och kommunikationsvetenskap (HT06, inom
projektet Mediernas betydelse för identitet och demokrati). Även varit intervjuad som
forskare i DN Kultur, 071209, Medievärlden, nr.1 2008, s.36-37, och Lärarnas Tidning,
nr. 2 2008, s.33.
Kritisk kulturteori
6(22)
Bilaga F
Lars Lundgren (fil. dr)
Födelsedatum:
731116
Nuvarande anställning:
Lektor i Medie- och kommunikationsvetenskap
Examina:
Fil. dr
Tidigare anställningar:
Adjunkt Medie- och kommunikationsvetenskap, Södertörns högskola
Relevanta postdoktorsvistelser:
CBEES, april-maj 2008. Post doc. i kulturteori
Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):
Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller
utom högskolan:
a. Externfinansierad forskning:
Skiftande medielandskap, Östersjöstiftelsen 2002-2005
b. Förtroendeuppdrag:
Ingick i den vetenskapliga kommittén för konferensen Nyris 9 - Landscapes of Youth,
Södertörn University, 12-14 Jan 2006.
c. Sakkunniguppdrag:
d. Redaktörsuppdrag:
e. Nätverk:
Ingår i forskningsprojektet och nätverket CENMEP, Comparative European New Media
and Elections Project, 2009Medlem i ECREA, European Communication Research and Education Association, 2007Medlem i IAMCR, International Association of Media and Communication Research,
2002Medlem i FSMK, Swedish Association for Media and Communication Research, 2001Medlem i FISK – Föreningen Individ-Samhälle-Kommunikation, 2008Nätverket för ungdomskulturforskning (NU), styrelsemedlem 2002-2005.
f. Samverkan med det omgivande samhället:
Föredrag och föreläsningar på bibliotek, skolor och folkhögskolor. Medverkat i medier.
Kritisk kulturteori
7(22)
Bilaga F
Per Ståhlberg (fil.dr)
Födelsedatum:
19610910
Nuvarande anställning:
Högskolelektor, Södertörns Högskola (från 2010-03-01)
Examina:
Fil. dr i Socialantropologi, Stockholms Universitet, 2003
Examen från journalistlinjen, Göteborgs universitet. 1991
Fil. kand. Stockholms universitet, 1990
Tidigare anställningar:
2007-2010 Forskare i socialantropologi på Stockholms universitet. 50 procentig
anställning finansierad av Riksbankens jubileumsfond.
2006-2010 Lektor i beteendevetenskap på Polishögskolan. Tom 2010-02-30.
2006
Högskolelektor i Medievetenskap på Södertörns högskola.
Timanställning.
2003-5
Vikarierande universitetslektor vid Socialantropologiska
institutionen, Stockholms Universitet.
Relevanta postdoktorsvistelser:
Jammia Millia Islamia, New Delhi (Center for Media, Culture and Governance), Februari
2009.
Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):
Handledare för ca 30 C-uppsatser och 10 magisteruppsatser i Socialantropologi eller
MKV.
Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller
utom högskolan:
a. Externfinansierad forskning:
”India as a Global Superpower: An Anthropological Study of Future Visions”,
Riksbankens Jubileumsfond, 2007-2010
b. Förtroendeuppdrag:
Suppleant i institutionsstyrelsen, Socialantropologiska institutionen, Stockholms
universitet, 2008-2010
Jämställdhetsombud, Socialantropologiska institutionen, Stockholms Universitet, 20082010
Studievägledare, Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet, 20032005
Member of advisory board, India Media Center, Westminster University, 2010
c. Sakkunniguppdrag:
Peer reviewer för Ethnos och American Ethnologist
d. Redaktörsuppdrag:
e. Nätverk:
Medlem av: Association of American Anthropologists, European Association of Social
Antropology, Sveriges Antropologförbund, International Communication Association
och Swedish South Asian Studies Network.
f. Samverkan med det omgivande samhället:
Populärvetenskapliga föreläsningar för poliser, sjuksköterskor, pensionärer och
gymnasieelever. Intervjuer i massmedier.
Kritisk kulturteori
8(22)
Bilaga F
Patrik Åker (fil.dr)
Födelsedatum:
670218
Nuvarande anställning:
Lektor i medie- och kommunikationsvetenskap
Examina:
FD i journalistik 10 oktober 1998.
Tidigare anställningar:
1996-1998, doktorandtjänst i journalistik vid Stockholms universitet1998 (hösten),
adjunkt i medie- och kommunikationsvetenskap (MKV) vid Södertörns högskola19992003, förordnad lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns
högskola2003 (nov)-, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns
högskola
Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):
Har varit opponent vid slutseminarium och vid presentationer av avhandlingsplaner.
Presenterat olika forskningsprojekt vid högre seminarier på Stockholms universitet,
Södertörns högskola och Örebro universitet.Kontakperson/handledare åt den ryska
forskarstuderande Liudmila Voronova som under ht 2009 och vt 2010 erhöll
stipendium från Svenska Institutet för vistelse vid svenskt lärosäte.
Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller
utom högskolan:
a. Externfinansierad forskning:
1999-2002, delprojektet ”Media Imagery” inom forskningsprogrammet Media Societies
around the Baltic Sea vid Södertörns högskola (projektansvariga Jan Ekecrantz & Tom
Olsson, finansierat av Östersjöstiftelsen)2003-2005, delprojektet ”Symboliska platser i
kunskapssamhället” inom forskningsprogrammet Skiftande medielandskap vid
Södertörns högskola (projektansvarig Göran Bolin, finansierat av
Östersjöstiftelsen)2006-2008, tillsammans med Staffan Ericson ansvarig för projektet
Mediernas hus vid Södertörns högskola (finansierat av Östersjöstiftelsen)
b. Förtroendeuppdrag:
Suppleant i FSMK (föreningen för svenska masskommunikationsforskare) hösten 2004
t o m våren 2008 och också vikarierande sekreterare under 2005.
c. Sakkunniguppdrag:
2004 var jag en av två sakkunniga på lektorat (2 tjänster utlystes) i MKV vid Karlstads
universitet (12 sökande).HT 2008 var jag granskare åt Vetenskapsrådet av inskickat
bokmanus för publiceringsstöd.
HT 2009 var jag granskare åt Vetenskapsrådet av ansökan om medel för att arrangera
medievetenskaplig konferens.
d. Redaktörsuppdrag:
Enbart böcker (se ovan)
e. Nätverk:
IAMCR (International Association for Media and Communication Research)
ICA (International Communication Association)
FSMK (föreningen för svenska masskommunikationsforskare)
f. Samverkan med det omgivande samhället:
Har presenterat pågående forskning i medier och för olika samhällsorganisationer
Kritisk kulturteori
9(22)
Bilaga F
VID DE TRE ÖVRIGA ÄMNENA:
Charlotte Bydler (fil.dr)
Födelsedatum:
710219
Nuvarande anställning:
Lektor, Konstvetenskap (50%)
Examina:
FD 2004
FK 1995
Docentkompetens:
Ansökan kommer att lämnas in under 2010
Tidigare anställningar:
Tidsbegränsade anställningar vid Stockholms universitet
Relevanta postdoktorsvistelser:
Inbjuden att vara gästprofessor vid Mainz universitet hösten 2010
Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):
Bihandledare till Anna Lundström, Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms
universitet (2007-) och Karolina Uggla (2007-09)
Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller
utom högskolan:
a. Externfinansierad forskning:
2007-09 Östersjöstiftelsen, ”Art (without) spaces: Internet art in Germany, Lithuania,
and Sweden” m. professor Dan Karlholm och docent Håkan Nilsson, Södertörns
högskola
vt 2001 STINT-stipendium gästforskare, Dept. of History of Art, Cornell University,
Ithaca, NY.
1998–2005 HSFR, “Internet som konstnärligt medium: globalisering och
utställningsrum” m. FK Anna Brodow och docent Solfrid Söderlind, Uppsala universitet
b. Förtroendeuppdrag:
2010- Suppleant, Nordik Konsthistorikers organisationskommitté
2009- Medlem av Statens Kulturråds referensgrupp för utdelning av bidrag till
kulturtidskrifter
2002- Styrelsemedlem, Stiftelsen Anna-Lisa Thomson Till Minne Foundation, som
utdelar stipendier till kvinnliga konstskolestuderande
c. Sakkunniguppdrag:
2010 Tjänstetillsättning av Førsteamanuensis, Inst. För kunsthistoria NTNU, Norwegian
University of Science and Technology, Trondheim
2007 Bedömning av sökande till professur vid Göteborgs konsthögskola Valand
2006 Bedömning av sökande till professur vid Konstfack
2009 Fakultetsopponent, Lotte Philipsens Ph.D.-avhandling The Globalization of
contemporary art. Interests, articulations, and impact of New Internationalism in the
visual arts, Institut for æstetiske fag, Aarhus Universitet
Kritisk kulturteori
10(22)
Bilaga F
2008 Fakultetsopponent, Kristoffer Arvidssons doktorsavhandling Den romantiska
postmodernismen (The Romantic Postmodernism), Inst. f. Konst- och bildvetenskap,
Göteborgs universitet
2007 Fakultetsopponent Kajsa Widegrens Fil lic.-avhandling The Girl Figure in the
works of Marie-Louise Ekman, Genusvetenskapliga inst., Göteborgs universitet
2000 Fakultetsopponent Gretchen Gasterlands Fil lic.-avhandling Glenn Ligon:
Representation and the Process of Subjectivity. The Art of Autobiography Figured
through Borrowed Language, Inst. för konst- och musikhistoria, Lunds universitet
Medlem av betygskommittén för Annika Öhrners doktorsavhandling Barbro Östlihn och
New York. Konstens rum och möjligheter, Konsthistoriska inst., Uppsala universitet
(2010);
Fred Anderssons doktorsavhandling Elis Eriksson: Ting och tecken, Inst. för konst- och
musikhistoria ry, Lunds universitet (2007)
d. Redaktörsuppdrag:
Svenska hjärtan, red. m. Rodrigo Mallea Lira & Magdalena Malm, utställningskatalog
no 23, Stockholm: Moderna Museet, 2004
e. Nätverk:
2009 Inbjuden till Contemporary Art and the Global Age Summer Seminar, org. Prof.
Hans Belting och Dr. Andrea Buddensieg (Zentrum für Kunst und Medientechnologie,
Karlsruhe), vid Forschungskolleg Humanwissenschaften Bad Homburg, m. Patrick
Flores, Anthony Gardner, Charles Merewether, Julian Stallabrass, Chin-tao Wu, Kitty
Zijlmans, et al.
2007 Fellow, Stone Summer Art Theory Seminar: “Is Art History Global?”, org. Prof.
James Elkins, School of the Art Institute, Chicago, m. Susan Buck-Morss, Michael Ann
Holly, Fredric Jameson, Shigei Inaga, Harry Harootunian, Thomas DaCosta Kaufmann,
Pamela Lee, Keith Moxey, et al.
Dessutom internationella samtidskonstvärlden (se paneler nedan samt cv övriga
publikationer)
f. Samverkan med det omgivande samhället:
2004 Co-curator, m. Rodrigo Mallea Lira och Magdalena Malm, Svenska hjärtan,
utställning med 27 konstnärer, 12 juni– 15 augusti, Moderna museet, Stockholm
2009 Whatever Happened to Internet Art? öppen konferens på
Iaspis/Bildkonstnärsfonden; organisatör tills. m. Dan Karlholm, Håkan Nilsson,
Södertörns högskola; Cecilia Widenheim och Jonatan Habib Engqvist, Iaspis), med
bl.a. internetkonstnärerna och teoretikerna Rachel Baker, Josephine Bosma,
Mindaugas Gapsevicius, Jennifer Gonzáles, Wolfgang Staehle, Nomeda & Gediminas
Urbonas
1999 Bilder och Internet – texter kring konstruktion och tolkning av digitala bilder (M.
FK Anna Brodow, FD Anette Göthlund & FD Anna Tellgren) HSFR-konferens, vid Inst.
För konst- och bildvetenskap, Göteborgs universitet
Frilansande konstkritiker sedan 1999
Föreläsningar och paneldiskussioner i urval:
2009 Framed; the Global Contemporary – Art, Design, and its public issues, m. prof.
Noit Banai School of the Art institute, Tufts university, Anna Lundström, Jen Institute
of Contemporary Art, Boston; Chair of Art history Andrew McClellan, Tufts university
Boston
2008 Communities in Contemporary Art, paper & panel m. Nina Möntmann, Ayreen
Anastas & Rene Gabri, Brian Holmes, Nikos Papastergiadis, Moderna museet,
Stockholm
2007 Stockholm Classography, föreläsning vid utst. Lapdogs of the Bourgeoisie,
curators: Nav Haq & Tirdad Zolghadr, Tensta Konsthall
2006 What is canon?, lecture in course Contemporary art for teachers, Karin
Malmqvist & Matilda Olof-Ors, Moderna museet, Stockholm
Kritisk kulturteori
11(22)
Bilaga F
Moderator, Africa Remix-seminarium, m. Simon Njami, Yacouba Konaté, Allan
deSouza, Ingrid Mwangi, David Goldblatt, och David Elliott, Moderna museet,
Stockholm
2005 Om konstens globalisering och begreppet multikulturalism, Stockholms Läns
museum
Maskulinitet och femininitet I samtidskonsten, panel m. Natalia Kazmierska, Norrtälje
Konsthall
2004 Internationalitet: Spirit of multi-culturalism, panel w. e.g. Ronald Jones, Maria
Friberg, Eero Koivisto, Konstfack & Liljevalchs Konsthall
Varför blir det så snett #2?, seminarium, org. Liljevalchs Kunsthalle &
Konstfack
On the Viewer-Participant System, panel m. konstkritikerna Eleanor Heartney &
Robert Storr m.fl., Gwangju biennale, Korea
A critique of Agency in Institutional Criticism, paper at the conference The New
Administration of aesthetics, m. Tone Hansen, Trude Iversen, Stian Grøgaard, Gerald
Raunig, Maria Lind, 16Beaver, Carey Young m.fl., Kunstnerenes Hus, Oslo (21-22
April)
Art Worlds, panel w. Maria Lind, Jan Verwoerd, Tirdad Zolghadr et al., Haus der
Kulturen der Welt, Berlin (27 March)
Insider/Outsider, panel org. av Konstperspektiv, Stockholm Art Fair (14 Feb)
2003 Forum Moderna: Globalisation and artists, panel m. Sarat Maharaj & Catherine
David, m.fl., Moderna museet, Stockholm
Kritisk kulturteori
12(22)
Bilaga F
Ulrika Dahl (fil. dr)
Födelsedatum:
700819
Nuvarande anställning:
Högskolelektor i genusvetenskap med inriktning mot antropologi
Examina:
Ph.D. Kulturantropologi och Women’s Studies, 18 mars 2004
Har genomgått doktorandhandledarutbildning 2007
Docentkompetens:
Ansökan förberedd och godkänd av ämnesföreträdare, professor Ulla Manns,
genusvetenskap. Sakkunniga kontaktas under vårterminen 2010
Tidigare anställningar:
Södertörns högskola
Vikarierande lektor i genusvetenskap 01/01/05-30/06/08, 50 % undervisning
Stockholms Universitet
Instructor, The Swedish Program 08/02-12/04 (totalt 1280 timmar)
Mittuniversitetet, Östersund,
Handledning, föreläsningar och seminarier på C och Masternivå (80 timmar)
University of California, Santa Cruz
Instructor, American Studies and Anthropology 2000-2001 (320 timmar)
Relevanta postdoktorsvistelser:
Visiting Researcher, Department of Gender and Cultural Studies, University of Sydney,
Australien (5 veckor 2009, finansierat av STINT)
Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):
Bihandledare (Huvudhandledare: Professor Nina Lykke) för Anna Adeniji, Tema Genus,
Linköpings universitet 2004-2008 (Disputation december 2008).
Övrigt:
Opponent, Slutseminarium, Anna Bredström, Tema Etnicitet, Linköpings Universitet,
November 2007
Opponent, 60% Ph.D. Seminarium Redi Kobak, Tema Genus Linköpings Universitet
University Januari 2010
Opponent, 60 % Ph.D. Seminarium, Hanna Hallgren, Department of Gender Studies,
Linköping University Mars 2005
Erfarenhet av undervisning på doktorandnivå:
Nordic Research School in Interdisciplinary Gender Studies
Koordinator och lärare, ‘Feminist methodologies: Situated Knowledge Practices’ 2527/11/08 och 8-10/12/09 (21 Ph.D. students från 10 länder; tillsammans med
Associate Professor Katie King (U of Maryland) och FD Malin Rönnblom (Umeå
Universitet) Totalt 50 timmar.
Lärare, ’Ethnographies of Gendered mobility and imaginaries’ 16-18/6/09 (20 Ph. D.
Students från hela Europa; tillsammans med Professor Sharon Traweek (UCLA) och
Professor Ulf Mellström (Luleå Universitet och Tema Genus, Linköping U.) Totalt 24
timmar.
Kritisk kulturteori
13(22)
Bilaga F
Lärare, ‘New and Emerging Queer and Feminist Science Studies’, 24-26/08 (10 Ph.D.
students, tillsammans med Professor Myra Hird, (Queens University, Kanada) Asstant
professor Jami Weinstein (Mount Holyoke College, USA), FD Jenny Sundén (KTH).
Totalt 16 timmar.
Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller
utom högskolan:
a. Externfinansierad forskning:
”Femme as Figuration: Rethinking (Queer) femininities”, Riksbankens jubileumsfond,
start januari 2008. Fokuserar relationen mellan femininiteter och feministisk teori
"A Joint Canon? Transitions and Translations in Nordic Women's and Gender studies
1990-2005" , del i projektet "Translating and Constructing Gender Studies in the
Nordic Region, 1975-2005" tillsammans med Docent Ulla Manns på Södertörn och
Professor Marianne Liljeström vid Turku Universitet i Finland. Delprojektet fokuserar
hur teorier och tänkare får geopolitisk tillhörighet och identitet samt
för citeringspraktiker, intellektuella släktskapsnätverk och kanonisering. Finansieras av
Östersjöstiftelsen. Slutrapporteras hösten 2010.
b. Förtroendeuppdrag:
Ämnesansvarig för genusvetenskap 2008c. Sakkunniguppdrag:
d. Redaktörsuppdrag:
Redaktionsmedlem i Lambda Nordica: tidskrift för homo/lesbisk/bi/transforskning
e. Nätverk:
Medlem i Tófa: Nettverk for nordisk kjönnsforskningshistorie
f. Samverkan med det omgivande samhället:
Dahl är en flitigt anlitad föreläsare och föredragshållare, publicerar sig riktligt i
populärvetenskaplig och politisk press, medverkar varje år under Pridefestivalen i Pride
House, som anordnar föreläsningar, paneldebatter med mera.
Kritisk kulturteori
14(22)
Bilaga F
Sara Granath (fil. dr)
Födelsedatum:
480101
Nuvarande anställning:
lektor i litteraturvetenskap, 60%
Examina:
FD i teatervetenskap, 31 maj 1997, Stockholms universitet
Tidigare anställningar: bl a:
Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund, 1975-1985
Teatervetenskap Stockholm 1993-1998
Relevanta postdoktorsvistelser: ---------Handledarerfarenhet: b-uppsatser teatervetenskap, b-c-d-uppsatser
litteraturvetenskap Södertörn från 2000 och framåt.
Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller
utom högskolan: Bildningskurs för tandläkare KI, Huddinge.
a. Externfinansierad forskning:
b. Förtroendeuppdrag:
c. Sakkunniguppdrag:
d. Redaktörsuppdrag:
e. Nätverk:
f. Samverkan med det omgivande samhället:
Kritisk kulturteori
15(22)
Bilaga F
Agneta Rehal-Johansson (fil.dr)
Födelsedatum:
510409
Nuvarande anställning:
lektor i litteraturvetenskap, 100%
Examina:
FD i litteraturvetenskap, dec 2006, Göteborgs universitet
examen på ämneslärarlinjen, 1976
Tidigare anställningar:
Univ.adjunkt i litteraturvetenskap, vik. 100%, Göteborgs universitet, läsåret 1995/96,
univ.adjunkt i litteraturvetenskap, vik. 50%, vid Göteborgs universitet, läsåret
1996/97.
Adjunkt i svenska och franska, Göteborgs kommun, Burgårdens gymnasium, 1/7
1977-31/12 1995. Tjänstledig fr. o. m. 1/1 1988.
Relevanta postdoktorsvistelser:
Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):
C och D-uppsatser på litteraturvetenskap och på lärarutbildningen, sedan 2001. Cuppsatser i Barn- och ungdomskultur, Idéhistoriska institutionen, Göteborgs
universitet, 1995.
Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller
utom högskolan:
a. Externfinansierad forskning:
b. Förtroendeuppdrag:
För närvarande: programsamordnare på lärarutbildningen och ansvarig för inriktningar
där som litteraturvetenskap.
tidigare: - t.f. kollegieförståndare för Campus Telge, Södertörns högskola, 1/1 – 30/6
2000, prodekan i Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning och
utbildningsvetenskap vid Södertörns högskola, oktober 2001-juni 2003, ledamot i
Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning och utbildningsvetenskap vid
Södertörns högskola, januari 2008-juni 2009.
c. Sakkunniguppdrag:
d. Redaktörsuppdrag:
Medlem i redaktionsrådet för Barnboken. Tidskrift för barnlitteraturforskning, sedan
hösten 2007.
Kritisk kulturteori
16(22)
Bilaga F
e. Nätverk:
Deltagare i nätverket Forskningsprogrammet Ungdomskultur i Sverige, (HSFR-projekt
1989-1994).
f. Samverkan med det omgivande samhället:
Ett antal offentliga föreläsningar i olika sammanhang (fr a symposier) om ämnen med
anknytning till min forskning om Tove Jansson, rocklyrik, psykoanalys.
Kritisk kulturteori
17(22)
Bilaga F
VISSTIDSANSTÄLLDA
Åsa Arketeg (fil.dr)
Födelsedatum:
731023
Nuvarande anställning:
Högskolelektor i estetik vid Södertörns högskola sedan 1/7 2009 (visstidsanställning)
Examina:
FD i estetik vid Uppsala universitet 2007
Docentkompetens:
Tidigare anställningar:
Relevanta postdoktorsvistelser:
Vistelse vid The Department of English, University of California at Berkeley, USA
(Korttidsstipendium från STINT, ”Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning
och forskning”), hösten 2008.
Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):
Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller
utom högskolan:
a. Externfinansierad forskning:
b. Förtroendeuppdrag:
c. Sakkunniguppdrag:
d. Redaktörsuppdrag:
e. Nätverk:
Review Editor för The Nordic Journal of Aesthetics, från och med januari 2010
f. Samverkan med det omgivande samhället:
Kritisk kulturteori
18(22)
Bilaga F
Jonna Bornemark (fil.dr)
Födelsedatum:
730319
Nuvarande anställning:
Visstidsanställd på Centrum för praktisk kunskap
Examina:
Fil.dr i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet i samarbete med Södertörns högskola.
Docentkompetens:
Nej
Tidigare anställningar:
Relevanta postdoktorsvistelser:
Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):
Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller
utom högskolan:
a. Externfinansierad forskning:
”Den religiösa erfarenhetens fenomenologi”, finansierad av Axel och Margret Ax:son
Johnsons stiftelse. 2009-10
Stipendium av Helge Ax:son Johnson, 2007.
”Det egna och det främmande: om bildningstankens utveckling och aktualitet”,
Vetenskapsrådet, 2004-2006.
b. Förtroendeuppdrag:
c. Sakkunniguppdrag:
d. Redaktörsuppdrag:
e. Nätverk:
Svensk representant i Nordiskt sällskap för religionsfilosofi
f. Samverkan med det omgivande samhället:
Lett filosoficaféer i 10 år. Deltagit i 12 Filosofiska rummet i P1. Folkets filosofer,
Kunskapskanalen, våren –08. Talare på olika arrangemang, tex på Re:Orient,
Kärlekens dårar, Vadstena, 8-10 augusti 2008 och på Riksföreningen
PsykoterapiCentrums årliga höstkonferens med papret: "Objektivitet, evidens och
erotik - om kunskapens möjligheter och omöjligheter", 6/11 –09.
Kritisk kulturteori
19(22)
Bilaga F
Jonna Lappalainen (fil.dr)
Födelsedatum:
690615
Nuvarande anställning:
Lektor vid centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola
Examina:
FD i teoretisk filosofi, Stockholms universitet, 2009
Docentkompetens:
Tidigare anställningar:
Högskolelektor i praktisk kunskap
Södertörns högskola
Högskoleadjunkt i praktisk kunskap:
Södertörns högskola
2009-03-26 – 2009-05-25
2008-02-01 – 2008-10-31
Ammanuens i i teoretisk filosofi
Stockholms universitet
2007-09-01 – 2007-12-31
Ammanuens i i teoretisk filosofi
Stockholms universitet
2005-09-01 – 2005-12-31
Doktorand i teoretisk filosofi
Stockholms universitet
2003-07-01 – 2004-12-31
Relevanta postdoktorsvistelser:
Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):
Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller
utom högskolan:
a. Externfinansierad forskning:
b. Förtroendeuppdrag:
c. Sakkunniguppdrag:
d. Redaktörsuppdrag:
e. Nätverk:
f. Samverkan med det omgivande samhället:
Kritisk kulturteori
20(22)
Bilaga F
VID DE TRE ÖVRIGA ÄMNENA
Claudia Lindén (fil.dr)
Födelsedatum:
630603
Nuvarande anställning:
lektor i litteraturvetenskap, 25% Visstidsanställd
Examina:
FD i litteraturvetenskap, nov 2002, Stockholms universitet
Docentkompetens: -----------Tidigare anställningar: Litteraturvetenskap 030601-061031 100% (med avbrott för
barnledighet maj05-aug-05).Estetikämnet Södertörns högskola 50% 070115-100331,
ämnesansvarig Estetikämnet 070201-070630
Centrum för Genusstudier, Stockholms universitet ca 40% 080101-091231
Relevanta postdoktorsvistelser: Helsinki Institute for Advanced Studies 081101081130
Handledarerfarenhet: B, C, D och magister-uppsattser på litteraturvetenskap. B
uppsatser på Estetik
Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller utom
högskolan:
a. Externfinansierad forskning:
”Skelett spöken och perversioner. Om Karen Blixens queera gotik” delprojekt inom
”Den ”Nya kvinnan” mellan två sekelskiften (1900-2000). Genusdialoger i ett
interkulturellt perspektiv. Tyskland - Norden – Polen”: Östersjöstiftelsen 2003-2005:
Projektledare: Ebba Witt-Brattström
” Kampen om manligheten: mäns konstruktionen av maskulinitet 1800-1930”,
delprojekt inom ”Maskulinitetens estetik: modernitetens medborgare i 1800-talets
Östersjöregion”. Östersjöstiftelsen 2007-2009: Projektledare Claudia Lindén
Claudia Lindén, ”An investigation of historicizing as a method in gender theory and
research in Sweden”, delprojekt inom plattformsprojektet: “Tid, minne, representation:
ett mångdisciplinärt forsknings-program om historiemedvetandets förvandlingar” .
Projektledare professor Hans Ruin, Riksbankens jubileumsfond 2010-2012
b. Förtroendeuppdrag:
c. Sakkunniguppdrag:
d. Redaktörsuppdrag:
Mellan VT 2007 och HT 2009 då serien lades ned, medlem av redaktionen för
Högskoleverkets serie “Genusskriftter”
e. Nätverk:
f. Samverkan med det omgivande samhället:
Medlem i fackboksjurun för Svenska förläggarföreningens litteraturpris Augustpriset, 2002-2004.
Därefter elektor 2005-2007
Kritisk kulturteori
21(22)
Bilaga F
Jakob Staberg (docent)
Födelsedatum:
1967
Nuvarande anställning:
lektor i litteraturvetenskap och Estetik, 25% Visstidsanställd
Examina:
FD i litteraturvetenskap, september 2002, Stockholms universitet
Docentkompetens:
Stockholms universitet 2008
Tidigare anställningar:
Estetikämnet Södertörns högskola från 031201 och framåt. Ämnesansvarig i två
perioder om ca 1,5 år vardera 031201-050531, 080101-090630.
Handledning och undervisning på Litteraturvetenskap från HT-2003 och framåt.
Relevanta postdoktorsvistelser:
Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):
B, C, D och magisteruppsatser i Estetik och Litteraturvetenskap
Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller utom
högskolan:
Antagen till psykoanalytikerutbildningen från VT 2008
a. Externfinansierad forskning:
b. Förtroendeuppdrag:
c. Sakkunniguppdrag:
d. Redaktörsuppdrag:
Jan Arnald, Ingemar Haag, Roland Lysell och Jakob Staberg red. 2000 Slöja och spegel
– Romantikens former, Stockholm
Medie historiskt bibliotek, Antropos förlag, utgivning av medieteoretiska arbeten (i
redaktionen: Otto Fischer, Thomas Götselius, Jonas Ivarsson och Jesper Olsson)
e. Nätverk:
Medlem i Psykoanalytiska föreningen
f. Samverkan med det omgivande samhället:
Kritisk kulturteori
22(22)
Bilaga G
Publikationsförteckningar för övriga disputerade lärare och forskare
2000-2010
Publikationslista – Stina Bengtsson
BÖCKER & RAPPORTER
Bengtsson, Stina (2007) Mediernas vardagsrum: Om medieanvändning och moral i
vardagslivet. Göteborg: Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid
Göteborgs Universitet. (bok/avhandling)
Bengtsson, Stina och Lars Lundgren (2005) The Don Quixote of Youth Culture: Media
Use and Cultural Preferences among Students in Estonia and Sweden. Huddinge:
Södertörn Academic Studies nr. 24/Mediestudier vid Södertörns Högskola. (bok)
Bengtsson, Stina (2000) Journalisterna och personvalet – en undersökning av hur 16
journalister upplevde personvalsbevakningen 1998. Skriftserien, JMG, Göteborgs
universitet. (rapport)
Bengtsson, Stina (1998) Produktion eller miljö – en undersökning av tidningarna Vi
skogsägare, Skogen samt Skogseko. Skogsstyrelsens förlag, Jönköping. (rapport)
PEER REVIEW
Bengtsson, Stina (2006) ”Symbolic Spaces of Everyday Life: Work and Leisure at
home.” Ur Nordicom Review 2/2006.
Bengtsson, Stina (2010) “Virtual nation branding: Swedish Embassy in Second
Life. Journal of Virtual Worlds Research vol 3, no 2 2010.
INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
Bengtsson, Stina (2006) ”Framing Space: Media and the Intersection of Work and
Leisure.” Ur Falkheimer, Jesper och Andre Jansson (red.) Geographies of
communication: The spatial turn in media studies. Göteborg: Nordicom.
NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
Bengtsson, Stina (2007) Vardagens symboliska rum: Hemmet, medierna och
vardagens transformationer.” Ur Nordicom-Information.
Bengtsson, Stina (2006) ”Ungdomskulturens Don Quijote: Mediekultur och smak bland
estniska och svenska studenter.” Ur Locus 1/06.
Bengtsson, Stina och Lars Lundgren (2005) “The Cultural Logic of Youth: Media Use
and Cultural Preferences among students in Estonia and Sweden.” Ur Bolin, Göran,
Monica Hammer, Frank-Michael Kirsch och Wojciech Szrubka (red.): The Challenge
of the Baltic Sea Region: Culture, Ecosystems, Democracy. Huddinge: Södertörn
Academic Studies 29.
Bengtsson, Stina och Lars Lundgren (2003) ”Youth culture: a matter of taste” i
Ekecrantz, Jan Media Research in Progress: JMK Conference Contributions
2002, Stockholm: JMK: Stockholm Media Studies vol. 1.
Bengtsson, Stina (2002)”Temporalt limbo: ESC 2002 och tiden” i Ericson, Staffan Hello
Europe! Tallinn Calling! Huddinge: Mediestudier vid Södertörns Högskola.
Bilaga G
Bengtsson, Stina (2002) “Medier i vardagen – mellan arbete och fritid” i Sören
Holmberg & LennartWeibull (red) Det våras för politiken. Trettiotvå artiklar om
politik, medier och samhälle. SOM-rapport nr. 30. Göteborg: SOM-institutet, sid.
275-292.
Bengtsson, Stina (2002) “The uncomfortable TV-viewer: on work, identity and
watching television” i Staffan Ericson & Espen Ytreberg (red): Fjernsyn mellom
høy og lav kultur, Kristiansand: Høyskoleforlaget, pp. 205-232.
Bengtsson, Stina (2001) ”Stadsdelarna – dit många vände sig” i Larsson, Larsåke &
Nohrstedt, Stig Arne (red) Göteborgsbranden 1998. En studie om kommunikation,
rykten och förtroende. Stockholm: Styrelsen för Psykologiskt Försvar, pp. 75-98.
ÖVRIGA PUBLIKATIONER
Bengtsson, Stina (2008) ”Disputationen som akademisk ritual”. Ur JMGs årsbok 2007.
Göteborg: JMG.
Bengtsson, Stina (2005) “Språken förenar (ännu) på nordisk konferens.” Artikel i JMGs
Årsbok 2005.
Kritisk kulturteori
2(21)
Bilaga G
Publikationslista – Ylva Habel
BÖCKER & RAPPORTER
Habel, Ylva (2002): Modern media, modern audiences. Mass media and social
engineering in the 1930s Swedish welfare state (diss.), Stockholm: Aura Förlag,
2002, 254 pp.
INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
Habel, Ylva (2005): ”To Stockholm with love: The critical reception of Josephine Baker,
1927-1935”, Film History, Vol. 17:1, pp. 125-138. (Editorial board peer review)
Habel, Ylva (2006): Biografiska artiklar om skådespelarna Tutta Rolf, Signe Hasso och
Viveca Lindfors, i Allistair Phillips och Ginette Vincendeau (eds.), Journeys of
Desire. European Actors in Hollywood - A Critical Companion, British Film Institute,
2006.
Habel, Ylva (2009) “Hollywood Histrionics. “Performing ‘Africa’ in The Rose of
Rhodesia”, i Stephen Donovan och Vreni Hockenjos (eds.), Screening the Past, ca
20 pp. Online-publication: http://www.latrobe.edu.au/screeningthepast/25/rose-of
rhodesia/habel.html.
Habel, Ylva (2009): ”Beside myself with looking: The provincial, female spectator as
out of place at the Stockholm Exhibition 1897”, in Amanda Lagerkvist and André
Jansson (eds.), Strange Spaces. Geographical Explorations into Mediated
Obscurity, Ashgate Publishing, 2009, pp. 123-148.
Habel, Ylva (2010): ”Say milk, say cheese!: Inscribing public participation in The
Swedish Milk Propaganda’s promotional photography”, in Anders Ekström, Solveig
Jülich, Frans Lundgren, Per Wisselgren (eds.), Participatory media, under
redigering, Routledge, ca 15 pp.
Habel, Ylva (2010): ”The exhibition ”Modern Leisure” as a site of governmentality”, I
Helena Mattsson och Sven-Olof Wallenstein (eds.), Swedish Modernisms.
Architecture, consumption, and the welfare state, London: Black Dog Publishing,
under redigering, ca 20 pp.
NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
Habel, Ylva (2000): ”You forget where you are. New outlines in the cinematic cityscape
of Stockholm, 1930-1931”, in Aura. Filmvetenskaplig tidskrift, Vol. VI, No. 4, pp.
47-56.
Habel, Ylva (2000): “The paradoxes of paradisiac nudity. Fascist Aesthetics and
Medicalized Discourse in the Nudist Movement Health through Nude Culture” i
Nordisk estetisk tidskrift, No. 22, 2000, pp. 29-36.
Habel, Ylva (2005): ”Törst i rutan: Alkoholbruk och radikalism i TV2-filmen Badjävlar”
tidskriften Spiritus, No. 7, spp. 1-12.
Habel, Ylva (2006): ”’Kvinnorna på utställningen’. Feminina dygder och odygder på
Stockholmsutställningen 1897” in Anders Ekström, Solveig Jülich och Pelle
Snickars, (eds.), 1897. Mediehistorier kring Stockholmsutställningen 1897,
Stockholm: Mediehistoriskt arkiv, Statens ljud- och bildarkiv, pp. 339-369.
Habel, Ylva (2008): ”Den autentiska Josephine Baker? – Om problematiken kring
mediering av ras”, in Solveig Jülich, Patrik Lundell and Pelle Snickars (eds.),
Mediehistoriska studier, serien Mediehistoriskt Arkiv: 8, SLBA, pp. 167-190.
Habel, Ylva (2008): ”Offentlighet. [Eleganskulturen La SAPE exponerad på YouTube]”,
in Anu Koivunen (ed.), Film och andra rörliga bilder. En introduktion, Stockholm:
Raster förlag, pp. 55-66.
Kritisk kulturteori
3(21)
Bilaga G
ÖVRIGA PUBLIKATIONER
Habel, Ylva (2004): ”Så är Sveriges folk ett folk av is och sol”, in Moderna museet,
catalogue for the exhibition ”Swedish hearts/Svenska hjärtan”, 2004. ca 10 pp.
Habel, Ylva (2004): Biografisk artikel om Gunnar Skoglund i Svenskt Biografiskt
Lexikon,pp. 458-461.
Habel, Ylva (2008): ”Filmen Vita myror som postkolonial kritik”, in Malin Wahlberg och Tobias
Andersson, (eds.), TV-pionjärer och fria filmare. En bok om Lennart Ehrenborg
Mediehistoriskt Arkiv: 9, SLBA, 2008.
Habel, Ylva (2008): ”Whiteness Swedish style”, the journal Slut, 2008.
Kritisk kulturteori
4(21)
Bilaga G
Publikationslista – Sofia Johansson
BÖCKER & RAPPORTER
Johansson, Sofia (2007) Reading Tabloids: A Study of Readers of the Sun and the
Daily Mirror, Huddinge: Södertörn Academic Studies.
Johansson, Sofia (2007) Projekt Scenkraft: En rapport, Stockholm: Af Kultur.
Johansson, Sofia (2003) BA Media Studies Career Tracking Survey, London: University
of Westminster.
Johansson, Sofia och Britta Moeller (2002) Reaching Out: A Study of Universities in
Cyberspace, London: University of Westminster.
PEER REVIEW
Johansson, Sofia (2008) “Gossip, sport and pretty girls: What does ‘trivial’
journalism mean to tabloid newspaper readers?”, Journalism Practice, Vol. 2(3):
402-413.
INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (ej peer review)
Johansson, Sofia (2009) “Gossip, sport and pretty girls: What does ‘trivial’
journalism mean to tabloid newspaper readers?”, i Bob Franklin (ed.) Future of
Newspapers, London: Routledge.
Johansson, Sofia (2007) “’They just make sense’: Tabloids as an alternative public
sphere?”, i Richard Butch (ed.) Media and Public Spheres, New York: Macmillan,
pp. 83-95.
Johansson, Sofia (2006) ”’Sometimes you wanna hate celebrities’: Tabloid readers and
celebrity coverage”, i Su Holmes and Sean Redmonds (eds.), Framing Celebrity:
New Directions in Celebrity Culture, London: Routledge, pp. 343-358.
NATIONELL PUBLICERING (ej peer review)
Johansson, Sofia (uu 2010) ”Connection or disconnection? Two generations in
Sweden discuss online sociality”, i Cecilia von Feilitzen & Peter Petrov (red.)
antologi baserat på projektet Mediernas roll för identitet och demokrati.
Johansson, Sofia (2008) ”Kändisar blir tjejkompisar”, intervju publicerad i Maria
Lannvik Duregård & Annika Dzedina (red.) I rummet intill: samlade texter om
ung kultur, Stockholm: Lärarförbundets förlag.
ÖVRIG PUBLICERING
Johansson, Sofia and Mascha Brichta (eds.) (2008), “News Journalism in Transition”,
Westminster Papers in Communication and Culture, Vol. 5(2).
Johansson, Sofia and Mascha Brichta (2008) “Editorial”, Westminster Papers in
Communication and Culture, Vol.5(2), pp. 1-3.
Kritisk kulturteori
5(21)
Bilaga G
Johansson, Sofia (ed.)(2005) “Mediating Celebrity”, Westminster Papers in
Communication and Culture, Vol. 2(2).
Johansson, Sofia (2005) “Editorial”, Westminster Papers in Communication and
Culture, Vol. 2(2): 1-5.
Kritisk kulturteori
6(21)
Bilaga G
Publikationslista – Lars Lundgren
BÖCKER & RAPPORTER
Lundgren, Lars (2008) Culture and Transmission. The technological and cultural reach
of international syndicated radio, Stockholm: JMK.
Lundgren, Lars (2005) The Don Quixote of Youth Culture. Media use and cultural
preferences among students in Estonia and Sweden, Huddinge: Södertörn
Academic Studies. (with Stina Bengtsson).
ÖVRIGA PUBLIKATIONER
Bengtsson, Stina & Lars Lundgren (2005) “The cultural logic of youth”, in Bolin et al.
The Challenge of the Baltic Sea Region, Huddinge: Södertörn Academic Studies.
(with Stina Bengtsson)
Lundgren, Lars (2003) Review of Cultures of popular music, in Young Vol. 11(3).
Lundgren, Lars (2002) “Tävla i musik?” Om schlager och sport som spel”, in Staffan
Ericson (ed) ”Hello Europe! Tallinn Calling”, Huddinge: Mediestudier vid Södertörns
Högskola.
Bengtsson, Stina & Lars Lundgren (2002) “Youth culture – a matter of taste. Media
consumption and style in Estonia and Sweden”, in Media Research in Progress: JMK
Conference Contributions 2002, Stockholm: JMK. (with Stina Bengtsson).
Kritisk kulturteori
7(21)
Bilaga G
Publikationslista – Per Ståhlberg
BÖCKER & RAPPORTER
2002 Lucknow Daily: How a Hindi Newspaper Constructs Society. Stockholm Studies in
Social Anthropology 51. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
PEER REVIEW
2006 ‘On the Journalist Beat in India: Encounters with the Near Familiar’.
Ethnography, Vol 7(1): 47-67.
In Press "Another Tryst with Destiny: Popular Culture and the Indian Future".
European Journal of Cultural Studies.
INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
In Press “Between Community and Commodity; Nationalism and Nation Branding”. I
Anna Rosvall och Inka Moring (eds), Communicating the Nation, Göteborg:
Nordicom. (Med Göran Bolin)
2007 Recension av Shakuntala Banajis bok Reading Bollywood: The Young Audience
and Hindi Films (Palgrave, Macmillan). Young, Nordic Journal of Youth Research,
Vol 15(4): 435-443.
2005 "Imprensa escrita e comunicação intercultural: a mundialização escreve-se
também em hindi" I Armand Mattelart (red.). A communicação na aldeia global.
Petropópolis, RJ (Brazil): Editora Vozes.
2004 Recension av Thomas Blom Hansens bok Wages of Violence: Naming and Identity
in Postcolonial Bombay (Princeton University Press, 2001). Ethnos, 69:4.
2004 “Presse écrite et communication interculturelle: la mondialisation s’écrit aussi en
hindi”. I Michel Sauquet (red.) l´idiot du village mondial. Paris/Bruxells:Éditions
Charles Léopold Mayer/Éditions Luc Pire.
2003 ’The Newspapers of Lucknow: Journalism and Modernity’. I Roger Jeffrey och
Jens Lerche (red), Uttar Pradesh: Soft State, Hard Choices–European Perspectives.
New Delhi: Manohar.
2002 ’The Illicit Daughter: Hindi Language Newspapers and the Regionalisation of the
Public Sphere in India’. I Poluha och Rosendhal (red.), Contesting ’Good’
Governance: Cross Cultural Perspectives on Representation, Accountability and
Public Space. London: Curzon Press.
NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
2004 ”På uppdrag med indiska journalister: när det välbekanta tränger sig på”. I Ulf
Hannerz (red.), Antropologi/Journalistik. Lund: Studentlitteratur.
Kritisk kulturteori
8(21)
Bilaga G
Publikationslista – Patrik Åker
BÖCKER & RAPPORTER
Åker, Patrik (2008): Symboliska platser i kunskapssamhället. Internet, högre lärosäten
och den gynnade geografin, Södertörns högskola Huddinge: Södertörn Academic
Studies 35. (105 s)
Åker, Patrik & Tom Olsson (red) (2002): Jag har sett framtiden….och den fungerar
inte. Journalisterna och främlingarna i öst, Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Åker, Patrik, Hurd, Madeleine & Tom Olsson (red) (2002): Storylines. Media, Power
and Identity in Modern Europe, Stockholm: Hjalmarson & Högberg.
Åker, Patrik (1998): Vår bostad i folkhemmet. Bilden av hemmet i en
organisationstidskrift, Nora: Nya Doxa. (290 s)
INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
Åker, Patrik (2010, under utgivning) ”Ostankino TV-tower, Moscow: An Obsession with
Space” i Ericson, Staffan & Kristina Riegert ed. Media Houses. Architecture, Media
and the Production of Centrality, New York: Peter Lang. (30 s)
Åker, Patrik, Staffan Ericson & Kristina Riegert (2010, under utgivning) “Introduction” i
Ericson, Staffan & Kristina Riegert ed. Media Houses. Architecture, Media and the
Production of Centrality, New York: Peter Lang. (15 s)
Åker, Patrik (2003): ”St: Petersburg vid 1900-talets slut. Svenska tidskrifters bilder av
staden”, i Henningsen, Bernd, Wischmann, Antje & Heike Graf, Heike (red),
Städtischer Wandel in der Ostseeregion heute - Städernas omvandling i dagens
östersjöregion, Berlin: Berliner Wissenschafts-Verlag. (18 s)
Åker, Patrik & Kristina Riegert (2003): ”Knowing Me, Knowing You. Mediated Identities
in the Eastern Baltic Sea Region”, i Riegert, Kristina (red): News of the Other.
Tracing Identity in Scandinavian Constructions of the Eastern Baltic Sea Region,
Göteborg: Nordicom. (20 s)Åker, Patrik (2003): ”Newspapers’ Picture of the World.
The Domestic Family of Man”, i News of the Other. (18 s)
NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
Åker, Patrik, Bolin, Göran & Cecilia von Feilitzen (2007): ”Mediekonvergens och
innehållsdivergens. Tekniker, genrer och institutioner i förändring” i Carlsson, Ulla
& Ulrika Facht (red), Mediesverige 2007. Statistik och analys, Göteborgs
universitet: Nordicom. (5 s)
Åker, Patrik (2005): “The preferred place” i Bolin, Göran (red) The Media Landscape of
Södertörn 2002. Media use, values and everyday life in southern Stockholm,
(Mediestudier vid Södertörns högskola 2005:2), Huddinge: MKV. (10 s)
Åker, Patrik (2002) , ”Mediehändelsens plats” i Ericson, Staffan (red), Hello Europe!
Tallinn Calling! Eurovision Song Contest 2002 som mediehändelse, (Mediestudier
vid Södertörns högskola 2002:3), Flemingsberg: MKV. (8 s)
Åker, Patrik (2002): ”På väg mot en skön ny värld. Press och politiker sommaren
1989” i Jag har sett framtiden…(35 s)
Åker, Patrik (2000), ”Vår bostad i bild” (”Visualizing the 20th century home”) i Becker,
Karin, Ekecrantz, Jan & Tom Olsson, Picturing Politics. Visual and textual
formations of modernity in the Swedish press, Stockholm: JMK Skriftserien. (28 s)
Kritisk kulturteori
9(21)
Bilaga G
VID DE TRE ÖVRIGA ÄMNENA
Publikationslista – Charlotte Bydler
BÖCKER & RAPPORTER
2004 The Global Art world, Inc.: On the globalization of contemporary art, Figura Nova
Series 32, Uppsala: Acta Universitas Upsaliensis
2004 Scener för invandrade konstnärer i Sverige, en rapport om om bildkonstnärers
villkor för Bildkonstnärsfonden (Statens Konstråd)
2000 Rapport till organisatörerna vid Forum on Culture in Cyber Age, 23-25 Oct.,
Kyongju, Korea, org. Asia-Europe Foundation & Kyongju World Culture Expo
INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
”Global contemporary?”, Globalization and Contemporary Art, Jonathan Harris (red.),
Blackwell (2010)
”A local global art history”, Is Art History Global?, James Elkins (red.), Routledge
(2007)
NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
”Markerat kroppslig. Om fysiska möten med digital konst”, Eriksson & Göthlund (red.),
Från modernism till samtidskonst. Kvinnliga konstnärer, Lund: Signum (2003)
”Internet som konstnärligt medium: globalisering och utställningsrum. Den
globaliserade konstens agenda”, Göthlund & Tellgren (red.), Bilder och Internet –
texter kring konstruktion och tolkning av digitala bilder, Göteborg: Visuellt, Konstoch bildvetenskapliga institutionens skriftserie nr 6 (1999)
ÖVRIGA PUBLIKATIONER
”Pengarnas ikonografi”, Ord & Bild/ ”The iconography of money”, Capitalism as
religion: Word & Image (5/2006)
”The Art world and the collected knowledge of the world’s art Konstvärlden och det
samlade vetandet om världens konst”, Samtidskonst för lärare och andra
intresserade, Malmquist & Olof-Ors (eds.), Moderna Museet (2005)
w. Malena Gustavson, "De-koloniserade andra", recension i Kvinnovetenskaplig
tidskrift 2 (2000)
[av Catharina Eriksson et al. (red.), Globaliseringens kulturer. Den postkoloniala
paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället. Nora: Nya Doxa 1999]
2008· ”Institutional art. Per Hasselberg & Konsthall C”, Sofia, 2008 (katalogtext)
2007· ”Nina Bondeson”, ”Nina Kerola”, & ”Fredrik Wretman”, Offentlig konst i
Flemingsberg, Bull & Karlholm (eds.), Huge fastigheter AB, Stockholm
(katalogtext),
2007. ”Tingens magi”, Norrländskt Guld/”The Magic of Things”, Northern Gold,
exhibition catalogue Jamtli County Museum, Östersund, 2007 (katalogtext)
2006· ”Pax Anglo-Americana: A plea for a cosmopolitan history of contemporary art”,
Ethnic Marketing, Tirdad Zolghadr (ed.), catalogue, Centre d’Art contemporain,
Genève, 2004/Tehran 2006 (katalogtext)
2004· Svenska hjärtan, ed. w. Rodrigo Mallea Lira & Magdalena Malm, exhibition
catalogue no 23, Stockholm: Moderna Museet, 2004 (katalogtext)
Kritisk kulturteori
10(21)
Bilaga G
2004· ”Modern times, Modern gardens”, Shirana Shahbazi, Tirdad Zolghadr (ed.)
catalogue, Centre d’Art Contemporain Genève, 2004 (katalogtext)
2003· ”Möte i Marsvinsland/Encounter in Guineapigland”, Carin Ellberg, Landskap,
catalogue, Helsingborg: Dunkers Kulturhus, 2003 (katalogtext)
2001· ”Det skapade landet/Shaped land”, Landskap, catalogue, Uppsala konstmuseum
(2001) (katalogtext)
2001· ”Trans//form och konstens geopolitiska estetik / Trans//form and the
geopolitical aesthetic of art”, katalog, Transform, Stockholm: Intercult,
Köpenhamn: Galleri Shambala, Oslo: Artists in motion & Du store verden!,
(katalogtext)
2001· Martin Sjoberg, No title fights, catalogue, Stockholm: IASPIS, (katalogtext)
2001· ”Martin Sjoberg”, Rauma Art Biennale, catalogue, Suomi/Finland, 2001
(katalogtext)
2000· ”Contagion – Discursively yours”, Heterogénesis: special edition FA+ IX, 2000
(katalogtext)
Diverse konsttidskrifter, t.ex. Art and Text (Australien/USA), Art Orbit, Bidoun
(Förenade Arabemiraten/USA), CRAC in Context, Heterogénesis, Hjärnstorm,
Fotografi, Index: Contemporary art and culture, Konstperspektiv, NU: The Nordic
Art Review, Ord & Bild, Paletten, s.cr.a.m. Tema Celeste (Italy), och
dagstidningarna Dala-Demokraten samt Upsala Nya Tidning. Regelbunden kritiker
vid Aftonbladet 1998-2001. (konstkritik)
”Postkolonial klagan”, Tidskriften 00-tal, 5 (2008)”, Tidskriften 00-tal, 5 (2008)
”Pengarnas ikonografi”, Ord & Bild, 5 (2006)
”Isaac Julien skuggboxas mot exotismens spöke”, Paletten, 3 (2006)
”inIVA takes a crack at the canon”, Bidoun, Spring/Summer (2005)
”Fritt för forskning i konst?”, tema Konst och forskning, Hjärnstorm, 76/77 (2002)
“Cyberrymdens nybyggare”, Hjärnstorm, 71/72 (2000)
“Contagion – Discursively yours”, Heterogénesis, special catalogue edition (on FA+), IX
(2000)
“Man + Space, The Third Kwangju Biennial, Kwangju”, p. 86, NU: The Nordic Art
Review, 3-4 (2000)
“Konst, alkemi och Internet – en hemlig historia”, Konstperspektiv, 2 (2000)
“Ann Hamilton och USA på Venedigbiennalen”, Hjärnstorm, 67-68 (1999)
“Brottsliga relationer”, om Måns Wrange’s CD-ROM The Stockholm Syndrome,
Aftonbladet, 1999.09.06
“The Internationalization of Autonomous Art. A Paranoid Story/Den autonoma konstens
internationalisering. En paranoid historia”, CRAC in Context,
<http://www.crac.org/contextmapp/paranoid.htm>, 1999.06.01.
“The monster of memory”, pp. 66-71, NU: The Nordic Art Review, 1 (1999)
“The artist in the age of post-colonial theory. Jamelie Hassan according to Gayatri
Chakravorty Spivak”, Art Orbit, # 1, March 1998,
<http://www.artnode.se/artorbit>, 1998.03.12
“Ordet”, pp. 70-71, Index contemporary art and culture, 22 (1998)
“Another great divide or the same old culture in the virtual city”, pp. 8-11 & “Speaking
the new x 3”, pp. 12-15 (m. Max Liljefors), s.cr.a.m., 3 (1998)
“Reality Bites: den ekonomiska verkligheten och konstens autonomi”, Dept. of Art
history, Uppsala University Valör 1 (1997)
“Afrika och världen” (m. Berit Sahlström), Upsala Nya Tidning, 1996.07.04
“Douglas Gordons ...head och döden”, Hjärnstorm, 56-57 (1996)
Kritisk kulturteori
11(21)
Bilaga G
Publikationslista – Ulrika Dahl
BÖCKER & RAPPORTER
(2008) Femmes of Power: Exploding Queer Femininities. Tillsammans med fotografen
Del LaGrace Volcano. London: Serpent's Tail Press.
(2005) "Det viktigaste är inte vad extremisterna tycker utan vad den stora majoriteten
gör" En kunskapsinventering av forskning om homofobi och heteronormativitet.
Stockholm: Forum för Levande Historia och HomO.
http://www.levandehistoria.se/node/129
Articles in Edited Volumes and academic journals
PEER REVIEW
(2010) ’Femme on Femme: Reflections on queer femme-inist ethnography and
collaborative methods’ in SQS (Journal of Finnish Queer Studies; Reprinted in
Browne & Nash, eds. Queer Methods: Queer Theory and Social Science
methodologies. London: Ashgate.
(2009) ’Towards a Theory of Femme Fashion’ Lambda Nordica 2009:2-3 (release
01/2010)
(2007) "Progressive women, Traditional men: The Feminization of Migration and
gendered stories of development in the northern periphery of the EU" in
Gunewardena, Nandini and Ann Kingsolver, eds. The Gender of Globalization:
Women Navigating Economic and Cultural Marginality. SAR Press.
INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
(2009) "In The Raw: Figurative Fragments of A Politics of Location in Desire" (with
Hanna Hallgren). In Åsberg, Harrison, Pernrud and Gustavsson, eds. Gender
Delight: Science, Knowledge, Culture and Writing…for Nina Lykke.
Linköping: Tema Genus Series, No 1. 277-281.
(2005b) 'el baul de los disfraces-un manifiesto femme-inista'. Grupo de Trabajo Queer,
red. El eje del mal es heterosexual. Figuraciones, movimientos, y prácticas
feministas queer. Madrid: Traficantes de Suenos Press.
(2004) Progressive Women, Traditional Men: The?Politics of 'Knowledge' and Gendered
Stories of Development in the?Northern Periphery of the EU. Ph. D. Dissertation,
University of California, Santa Cruz.
NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
(2008) "Kopior utan original: Om femme drag" Lambda Nordica, specialnummer om
drag 1-2:89-105.
(2005a) "Scener ur ett äktenskap: Om heteronormativitet i svensk
Jämställdhetspolitik. Kulick, Don, ed. QueerSverige. Stockholm: Natur och Kultur.
(2003) "Utklädningslådan". Mobacker, Susanne, ed. Såna som oss: Röster om
sexualitet, identitet, och annorlundaskap. Stockholm: Tidens Förlag.
Kritisk kulturteori
12(21)
Bilaga G
Publikationslista – Sara Granath
PEER REVIEW
”Romeo and Juliet at the Power Station” i Journal of Korean Theatre Studies
Association, 2004
Samt, något bearbetad, i Theatre and Space, Seoul, Korean Theatre Studies
Association, 2005
ÖVRIGA PUBLIKATIONER
Övrigt: årsartiklar, teater, Nationalencyklopedin
Teaterkritik i Svenska Dagbladet från 1995
Kritisk kulturteori
13(21)
Bilaga G
Publikationslista – Agneta Rehal-Johansson
BÖCKER & RAPPORTER
Den lömska barnboksförfattaren. Tove Jansson och muminverkets metamorfoser
(Diss.), Göteborg/Stockholm 2006, (pp 411).
PEER REVIEW
”Platons Ion och den homeriske rapsodens konst”, i Tidskrift för litteraturvetenskap 34/1998, pp. 19-37.
INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
“Tove Jansson. The Trixter Childrens Literature Author”, i Tove Jansson. Collection
of Critical Essays, pp. 15-28, Cambridge 2007.
NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
”Som i en sorgeprocess – några nedslag i Tove Janssons muminsvit med Melanie Klein
och D.W. Winnicott”, i Konsten att berätta för barn, Stockholm 1996, pp. 209-230.
”Rocksångaren som den offrade sonen och rocken som religion – om rockens funktion
utifrån Imperiets sångtexter”, i Ungdom i rörelse. En antologi om ungdomars
levnadsvillkor, Göteborg, 1991, pp. 181-219.
”Rocksångaren - vår tids rapsod?”, i Ungdomskultur, Svensklärarföreningens årsskrift
1990, s. 191-204.
”Förord”, i Kristeva, Julia, Fasans makt. En essä om abjektionen (Pouvoirs de
l´horreur). Översättning av Agneta Rehal och Anna Forssberg, Göteborg 1992 (pp.
18)
ÖVRIGA PUBLIKATIONER
/Recension av/ Ganetz, Hillevi, . Rocktexter av Turid Lundqvist, Eva Dahlgren och
Kajsa Grytt (1998) i Tidskrift för litteraturvetenskap 27:2, 1998, pp. 134-138.
Översättning (tillsammans med Anna Forssberg) till svenska av Kristeva, Julia,
Pouvoirs de l’horreur (Fasans makt, Göteborg 1992). (pp. 238)
Kritisk kulturteori
14(21)
Bilaga G
VISSTIDSANSTÄLLDA (2010)
Publikationslista – Åsa Arketeg
BÖCKER & RAPPORTER
Arketeg, Åsa (2007): An Aesthetics of Resistance: The Open-Ended Practice of
Language Writing (Uppsala universitet, 2007) (219 pp).
Kritisk kulturteori
15(21)
Bilaga G
Publikationslista – Jonna Bornemark
BÖCKER & RAPPORTER
Kunskapens gräns, gränsens vetande: en fenomenologisk undersökning av
transcendens och kroppslighet, Huddinge: Philosophical Studies, Södertörn
University Collage, 2009.
Red. med Hans Ruin, Phenomenology and Religion: New Frontiers, Huddinge:
Södertörn University, Södertörn Philosophical Studies, 2010.
Red. med Fredrik Svenaeus, Vad är praktisk kunskap? Huddinge: Södertörn University,
Södertörn Studies in Practical Knowledge 1, 2009.
Red. Det främmande i det egna: filosofiska essäer om bildning och person, Huddinge:
Södertörn University, Philosophical Studies, 2007.
PEER REVIEW
”Limit-situation- antinomies and transcendence in Karl Jaspers’ philosophy” i SATS –
Nordic Journal of Philosophy, vol. 7, nr 2, 2006, ss 63-85.
INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
”Ambiguities of the human body in phenomenology and Christian mysticism” i The
Body Unbound: Philosophical Perspectives on Religion, Embodiment, and Politics,
red. Ola Sigurdson, Marius Timmann Mjaaland och Sigridur Torgeirsdottir,
Cambridge: CSP, 2010.
Europe’s Spiritual Roots – A Conversation on Ideas, diskussionsskrift utgiven av
Svenska ambassaden vid den heliga stolen, 2010.
”Immanence and transcendence in Michel Henry and Mechthild von Magdeburg” i
L’Orient des dieux, vol 8-9, 2008-2009, s. 75-90.
“Alterity in the philosophy of Edith Stein: Empathy and God”, representant för Nordiskt
Sällskap för Fenomenologi i Phenomenology 2005, Volume IV: Selected Essays
from Northern Europe, red. Hans Rainer Sepp och Ion Copoeru, Bucharest: Zeta
Books, 2007.
”Pessoa como cifra – Uma reflexão sobre o conceito de pessoa a partir de Karl Jaspers”
i Scintilla- Revista de Filosofia e Mística Medieval, vol. 3, nr 2, 2006, ss 359-375.
NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
”Max Scheler and Edith Stein as Precursors to the “Turn to Religion” within
Phenomenology”, i Phenomenology and Religion: New Frontiers, Huddinge:
Södertörn University, Södertörn Philosophical Studies, 2010.
”Kenosis as mirroring” i Svensk teologisk tidskrift, nr 85, 2009. (Temanummer om
Sarah Coakley)
Recension/essä i Sitemagazine: "Phenomenology and the Question of Religion:
Reading Martin Hägglunds 'Radical Atheism'", 2009:1, nr 25.
“Jaget som evighetens spegelbild: människa och Gud hos Johannes Scotus Eriugena”, i
Det främmande i det egna: filosofiska essäer om bildning och person, Huddinge:
Södertörn University, Södertörn Philosophical Studies, 2007.
ÖVRIGA PUBLIKATIONER
”Hans hjärta i mitt hjärta – Mechthild von Magdeburg och filosofins vändning till
religionen”, in 00-tal, nr 24, 2007, pp 120-124.
Recension, Sven-Eric Liedman, ”Stenarna i själen”, LO-tidningen 8/12-06
Kritisk kulturteori
16(21)
Bilaga G
Recension, Ola Sigurdson, Himmelska kroppar, LO-tidningen 31/5-07
Recension, Christian Braw, Förnuft och uppenbarelse – en berättelse om aristoteliskt
tänkande i teologin, Kyrkans tidning, nr 21/22, Mai-08
Recension av Ateismens fall – Den moderna religionskritikens kris, Kyrkans tidning
Recension av Björn Ranelids Öppet brev till George W Bush, LO-tidningen 2/12-07
Recension av Frihet och gränser – Filosofiska perspektiv på religionsfrihet och tolerans,
red. Johan Modée och Hugo Strandberg, Kyrkans tidning.
”Myror och persisk balsam”, LO-tidningen 28/9-07
”Gåvans makt”, LO-tidningen 22/10-07
”Bildningsresans auktoritet: mellan totalitarism och hyperliberalism”, Tidningen
kulturen, 29/3-08
Kritisk kulturteori
17(21)
Bilaga G
Publikationslista – Jonna Hjertström Lappalainen
BÖCKER & RAPPORTER
Den enskilde. En studie av trons profana möjlighet i Sören Kierkegaards tidiga
författarskap, Stockholm: Thales, 2009.
INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
"Kierkegaard's Reception in Swedish Philosophy, Theology and Contemporary Literary
Theory", Kierkegaard’s International Reception. Tome I: Northern and Western
Europe, red. Jon Stewart, Farnham: Ashgate Publishing Limited, 2009.
NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
”I begynnelsen var fantasin: om den reflekterande människan” i Reflektionens gestalt,
red. Kristina Fjelkestam, Södertörn Studies in Practical Knowledge, 2009.
"Den osägbare", Tänkarens mångfald, red. Lone Koltoft, Jon Stewart & Jan Holmgaard,
Göteborg/Stockholm: Makadam förlag, 2005.
"Den rädda människans skuld", Lyrikvännen, nr 5: Sören Kierkegaard, 2004.
”Recension av Hildur Kalmans avhandling The Structure of Knowing”, Filosofisk
Tidskrift, nr 3, 2001.
Kritisk kulturteori
18(21)
Bilaga G
VID DE TRE ÖVRIGA ÄMNENA
Publikationslista – Claudia Lindén
BÖCKER & RAPPORTER
Om kärlek. Litteratur sexualitet och politik hos Ellen Key, diss. Symposion,
Stockholm/Stehag 2002, 411 s.
PEER REVIEW
“Karen Blixen och maskulinitetens dekonstruktion: En läsning av ‘The Old
Chevalier/Den gamle vandrende Ridder’”. Samlaren 2009, litteraturvetenskaplig
tidskrift, s. 102-138 (36 s.)
“Axel Munthes genustrubbel”, NORMA, Nordisk tidskrift för maskulinitetsstudier vol 4,
nr 2 2009, s. 151-168 (17 s.)
“Feministisk teorireception inom litteraturvetenskapen”, Lychnos 2008. Årsbok för idé
och lärdomshistoria, red. Anders Burman, Bosse Holmquist och Shamal Kaveh,
Stockholm 2008. s. 201-227 (26 s).
INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
“The Modern Idiom of Gender Transgression: Love and Identity in Karen Blixens
‘Carnival’ and Modern Marriage”, i The New Woman and The Aesthetic Opening.
Unlocking Gender in Twentieth-Century Textsed. Ebba Witt Brattström, Södertörn
Academic Studies Stockholm 2004, s. 155-168 (13 s.)
NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
“Kön och identitet i P.O. Enquists ekokammare”, Insikten nr 3 2007 årg 16, s. 30-34
(4 s.)
"Ellen Keys feministiska estetik", förord till Ellen Key Skönhet för alla, Ödeshög 2006
s. 7-23 (16 s.)
“Moderlighetens metaforer hos Ellen Key och Friedrich Nietzsche”, i Feministiska
litteraturanalyser 1972-2002, red Åsa Arping, Anna Nordenstam, Studentlitteratur
Lund 2005, s. 311-338 (27 s.)
"Kropp, verklighet, fiktion. Läsning som subversiv handling" (tillsammans med
Kristina Fjelkestam) i Svensk genusforskning i världen. Konferensrapport Örebro
31.11-1-12 2000, red. Anna Johansson Nationella sekretariatet för
genusforskning, Göteborg 2001, s. 84-94 (10 s.)
"Mary Wollstonecraft och filosofin som feminism", Glänta nr. 1-2 2001, s. 130-140
(10 s.)
"Kvinnan som försvann -om några översättningar av Emily Dickinson" Lyrikvännen nr.
2/2001, s. 41-50 (9 s.).
"Ellen Key i den manliga fantasin" Agora norsk filosofisk tidskrift 4/2000-1/2001, s.
155-181 (26 s.)
"Ellen Key som feminist" Ellen Key sällskapets årsskrift 2000, s. 3-17 (14 s.)
"Mellan man och kvinna. Ernst Ahlgren och fröken Key - en kärlekshistoria" i Tidskrift
för litteraturvetenskap nr. 2/2000, s. 3-28 (25 s.)
Moderlighet och politik i Ellen Key i ny belysning red. Siv Hackzell Stockholm 2000, s.
35-49 (14 s.)
Kritisk kulturteori
19(21)
Bilaga G
ÖVRIGA PUBLIKATIONER
“Boel Englund och Lena Kåreland Rätten till ordet. En kollektivbiografi över skrivande
Stockholmskvinnor 1880-1920” Samlaren 2008 s. 434-440, (6 s), (recension).
“Torbjörn Forslids Varför män?” Tidskrift för litteraturvetenskap 3/2007. 96-98, (3 s) ,
(recension).
“Efterord” till Anne Charlotte Lefflers Kvinnlighet och Erotik, Rosenlarv förlag,
Stockholm 2009, 281-311, (30 s).
“Ellen Key om kärlek, frihet och politik”, Ellen Key-sällskapets årsskrift 2009 (16 s),
“Nietzsches kvinnlighet” (om Friedrich Nietzsche) s. 172-175 (3 s.), “Lolita, boken
om en man” (om Vladimir Nabokov) s. 264-267 (4 s.), “Eros som frigörelse” (om
Ellen Key) s. 446-449) (4 s.) Alla tre i Källarhändelser. Forum nutidsplats för
kultur, red. Anna Bengtsson, Erzats förlag, Stockholm 2007
“Split Vision” katalogtext till utställningen Split vision, Lena Gustavsson, Ulla, West,
Elisabeth Westerlund Katarina Wiklund, 9 mars –18 april 2007, (8 s.)
“Vision och Voyerism. Om Michael Lundbergs konst” i Michael Lundberg The Mirror
between us, Stockholm 2006, s. 50-57 (8 s.)
“Ellen Key, kulturadikal i 1880-talet”, katalogessä, till utställningskatalogen
Konstnärspar, Nationalmuseeum 2006, s. 21-52 ( 31 s.)
“Ingen postmodernism utan feminism”, Bang 3/2006, s. 31-34 (4 s.)
“Ellen Key”, Astra Nova, (finlandsvensk tidskrift) hösten 2004, (4 s.)
"Lolita boken om en man" om Vladimir Nabokov i Artes 2/2000, 47-50 (3 s.)
Kritisk kulturteori
20(21)
Bilaga G
Publikationslista – Jakob Staberg
BÖCKER & RAPPORTER
Sjukdomens estetik, Aiolos förlag, Stockholm 2009 (ca. 275 s.)
Att skapa en ny man. C.J.L Almqvist och Mannasamfund 1816-1824, diss. Symposion,
Stockholm/Stehag 2002
NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)
”I den föremålslösa världen. Noréns schizopoesi” , Divan nr 3-4 200p, s. 119-125, (6
s.)
”Anteckningar från en spädbarnsobservation” Divan nr 3-4 2008, s. 83-93, (10 s.)
2007. ”Gérard de Nerval och det simulerade vansinnet” Aiolos nr 30-31
2007. ”Fluiderande rum: Lars Noréns Salome, Sfinxerna”. I Tidskrift för
litteraturvetenskap Nummer 1-2
2005. ”Carl Fredrik Hill och synlighetens regimer”. I: u-n-i-o-n nr2
2005. ”Istället för musik: förvirring”. I: OEI, nr 24/25
2004.”Resor i intensitet: Nerval/Deleuze”. I: Aiolos nr 24+ Glänta nr 4.02-1.04
2004.”1792: ’att blifva liksom ett djur’”. I: Tidskrift för litteraturvetenskap
Nummer 2
2003-2004. ”En ny sensibilitet”. I: OEI nr 15/16/17
2000. ”Fantasins gränssnitt. C J L Almqvists konstsaga Guldfågel i paradis”
Tidskrift för litteraturvetenskap Nummer 1
1999. ”Kittler och tecknens teknologi”. I: Häften för kritiska studier Nummer 1
Kritisk kulturteori
21(21)
Kritisk kulturteori
Bilaga H
FÖRTECKNING ÖVER DOKTORSAVHANDLINGAR OCH
LICENTIATAVHANDLINGAR FRAMLAGDA I OMRÅDETS
FORSKARUTBILDNINGSÄMNEN DE SENASTE FEM ÅREN AV DOKTORANDER
KNUTNA TILL SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA
Avhandlingar framlagda av BEEGS-doktorander/avhandlingar framlagda av
doktorander vars avhandling delfinansierats av projektmedel förlagda vid SH
och med handledare vid SH och med anknytning till områdesmiljön genom
visstids - eller tillsvidareanställning:
Lundgren, Lars (2008): Culture and Transmission. The technological and cultural reach
of international syndicated radio, Diss., Stockholm: JMK.
Bornemark, Jonna (2009): Kunskapens gräns, gränsens vetande: en fenomenologisk
undersökning av transcendens och kroppslighet, Huddinge: Philosophical Studies,
Södertörn University Collage, 2009.
I övriga ämnen:
Renata Ingbrant (2007): From Her Point of View. Woman's Anti-World in the Poetry of
Anna Swirszczynska. Acta Slavic Studies 35; Södertörn Doctoral Dissertations 17.
Stockholm: Intellecta AB, 2007.
Förteckning över avhandlingar från de senaste fem åren framlagda av
personal som inkluderas i tabell 1, 2, där huvudparten av
forskarutbildning/handledning/finansiering har tillhört andra lärosäten:
Lagerkvist, Amanda (2005): Amerikafantasier. Kön, medier och visualitet i svenska
reseskildringar från USA 1945-63, Diss, Stockholm: Institutionen för journalistik,
medier och kommunikation, JMK.
Bengtsson, Stina (2007) Mediernas vardagsrum: Om medieanvändning och moral i
vardagslivet. Diss, Göteborg: Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid
Göteborgs Universitet.
Johansson, Sofia (2007): Reading Tabloids: A Study of Readers of the Sun and the
Daily Mirror, Huddinge: Södertörn Academic Studies.
Arketeg, Åsa (2007): An Aesthetics of Resistance: The Open-Ended Practice of
Language Writing , Diss, Uppsala universitet, 2007.
Lappalainen Hjertström, Jonna (2009): Den enskilde. En studie av trons profana
möjlighet i Sören Kierkegaards tidiga författarskap, Stockholm: Thales, 2009.
Kritisk kulturteori
Kritisk kulturteori
Bilaga I
A) Gemensamma obligatoriska kurser
Kursplan
Introduktion till kritisk kulturteori
7,5 hp (ECTS)
Huvudområde/ämne:
kommunikationsvetenskap
Ansvarig institution:
Kritisk kulturteori/Estetik + filosofi + medie- och
Institutionen för kultur och kommunikation
Betygsalternativ på hel kurs:
G/EG (Godkänd/Ej godkänd)
Utbildningsnivå:
Forskarutbildning
Kursnivå:
Giltig fr.o.m:
1.
Höstterminen 2010
Fastställande
Kursplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Södertörns högskola xxxx-xx-xx enligt
bestämmelserna i högskoleförordningen.
2.
Behörighetskrav
Antagen till forskarutbildningsstudier.
3.
Lärandemål
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:
Kunskap och förståelse
-
vara väl förtrogen med de viktigaste kritiska kulturteorierna och de klassiska,
moderna och samtida sätten att förstå vad kritik, kultur och teori innebär
Färdighet och förmåga
-
-
ha förmåga att förstå och diskutera avancerade frågor i kritisk kulturteori, och att
tillämpa dessa på sitt eget forskningsområde
kunna jämföra och kritiskt bedöma olika sätt att förstå kritik, kultur, teori och andra
nyckelbegrepp på detta tvärvetenskapliga fält
Kritisk kulturteori
Bilaga I
A) Gemensamma obligatoriska kurser
4.
Innehåll, delkurser och examinationsmoment
Kritisk kulturteori: Nyckelbegrepp
7,5 hp (ECTS)
Kursen utgår från de tre nyckelbegreppen i området ”Kritisk kulturteori”: kritik, kultur och
teori. Begreppet kultur betecknar ett forskningsområde, ”vad” som studeras, vilket kan
handla om konst och populärkultur eller utvidgas till meningsskapande praktiker eller
livsformer i mer allmän betydelse. Begreppet teori antyder ”hur” detta görs: genom
systematisk reflektion. Begreppet kritik svarar för det tredje på frågan ”varför?”, genom att
undersöka förståelsens gränser och knyta kulturell mening till medborgerlig bildning. Kursen
presenterar hur dessa och närbesläktade begrepp tillsammans definierar en rad centrala
perspektiv på kultur och kulturforskning, vilka utvecklats i olika historiska epoker,
geografiska regioner och tematiska områden, däribland estetik, filosofi och medievetenskap.
Jämförelser görs mellan hur vart och ett av begreppen har utvecklats, tolkats och använts i
olika kontexter, från grekisk filosofi till romantikens estetik, hos Kant och Hegel, i
Frankfurtskolans kritiska teori, i kulturstudiernas utveckling från Birminghamskolan till ett
”glokalt” och heterogent fält, samt i ett utvalt antal nyare positioner. Kursen indelas i tre
avdelningar, en för varje grundbegrepp, och varje sådan huvudavdelning i sin tur i tre
underavdelningar som utforskar olika aspekter (estetiska, filosofiska och
medievetenskapliga) av begreppet ifråga. Kursens syfte är att ge deltagarna en avancerad
introduktion till några av de mest framträdande teoretikerna och positionerna i den kritiska
kulturteorins fält. Kursen vänder sig främst till humaniora och samhällsvetenskaper. Den
strävar efter att öka kunskapen och medvetenheten om hur fundamentala begreppsliga
beståndsdelar i detta fält konstrueras och hur de förhåller sig till varandra.
Betygsalternativ: G/EG (Godkänd/Ej godkänd)
5.
Undervisningens uppläggning
Kursen består av föreläsningar och seminarier.
6.
Examination
Uppsats 7,5 hp (ECTS)
7.
Litteratur
Totalt litteraturomfång cirka 1000 sidor.
A KRITIK
A1 Estetisk kritik från romantik till postmodernism:
Cazeaux, Clive (red.) (2000): The Continental Aesthetics Reader, London: Routledge
(urval).
Maynard, Patrick & Susan Feagin (red.) (1998): Aesthetics, Oxford: Oxford University
Press (urval).
Kritisk kulturteori
Bilaga I
A) Gemensamma obligatoriska kurser
A2 Filosofisk kritik från Kant till Foucault:
Owen, David (1994): Maturity and Modernity: Nietzsche, Weber, Foucault and the
Ambivalence of Reason, London, Routledge.
Lunn, Eugene (1982): Marxism and Modernism: An Historical Study of Lukács, Brecht,
Benjamin, and Adorno, Berkeley, University of California Press,
Bernstein, Richard (1985): Habermas and Modernity, Cambridge, Mass., MIT.
A3 Kritisk teori:
Burill, John (red.) (1987): Kritisk teori – en introduktion, Göteborg: Daidalos (urval).
Wiggershaus, Rolf (1995): The Frankfurt School, London: Polity Press.
B KULTUR
B1 Kulturbegreppens historia:
Williams, Raymond (1976/1988): Keywords: A Vocabulary of Culture and Society, London:
Fontana.
Eagleton, Terry (2000): The Idea of Culture, Oxford: Blackwell (urval).
Bennett, Tony, Lawrence Grossberg & Meaghan Morris (red.) (2005): New Keywords: A
Revised Vocabulary of Culture and Society, Malden MA: Blackwell (urval).
B2 Estetik och konst:
Cazeaux, Clive (red.) (2000): The Continental Aesthetics Reader, London: Routledge
(urval).
Maynard, Patrick & Susan Feagin (red.) (1998): Aesthetics, Oxford: Oxford University
Press (urval).
B3 Kulturstudier från Birmingham till glokaliserade korsvägar:
Barker, Chris (2002): Making Sense of Cultural Studies: Central Problems and Critical
Debates, London: Sage (urval).
Fornäs, Johan (1995): Cultural Theory and Late Modernity, London: Sage (urval).
Fornäs, Johan (2007): “Introduction: Founding Fieldwork”, Ann Gray, Jan Campbell, Mark
Erickson, Stuart Hanson & Helen Wood (red.): CCCS Selected Working Papers: Volume 1,
London/New York: Routledge, 697-708.
C TEORI
C1 Mening och sinnlighet i estetiska teorier:
Cazeaux, Clive (red.) (2000): The Continental Aesthetics Reader, London: Routledge
(urval).
Maynard, Patrick & Susan Feagin (red.) (1998): Aesthetics, Oxford: Oxford University
Press (urval).
Kritisk kulturteori
Bilaga I
A) Gemensamma obligatoriska kurser
Howes, David (red.) (2005): Empire of the Senses: The sensual Culture Reader, Oxford:
Berg (urval).
C2 Förståelse och förklaring i tolkningsteorier:
Ricoeur, Paul (1976): Interpretation Theory: Discourse and the Surplus of Meaning, Fort
Worth: Texas Christian University Press.
C3 Praxis och teori från antiken till ”Mode 2”:
Dunne, Joseph (1993): Back to the Rough Ground: Phronesis and Techne in Modern
Philosophy and in Aristotle, Indiana: University of Notre Dame Press (urval).
Bornemark, Jonna & Fredrik Svenaeus (red.) (2009): Vad är praktisk kunskap?, Huddinge:
Södertörns högskola (urval).
Referenslitteratur i urval:
Harootunian, H. (2000): History’s Disquiet: Modernity, Cultural Practice, and the Question
of Everyday Life, New York: Columbia University Press.
Chaudhuri, S. (1999): Translation and Understanding, New Delhi: Oxford University Press.
Hall, S. (1990): ”The Emergence of Cultural Studies and the Crisis of the Humanities”,
October, 53: 11-90.
Agger, B. (1992): Cultural Studies as Cultural Theory, London: Falmer Press.
Kieft, R.H. (1997): ”Reference Works for Literary and Cultural Theory”, Reference Services
Review, 25(3/4): 131-146.
Loomba, A. (2005): Colonialism/Postcolonialism, London; New York: Routledge.
Ytterligare referenslitteratur tillkommer.
8.
Begränsningar i rätten att tillgodoräkna kursen i examen
Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom landet
genomgången kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i
kursen.
Kritisk kulturteori
Bilaga I
A) Gemensamma obligatoriska kurser
Kursplan
Vetenskapsteori: Sanning, konstruktion och subjektivitet
7,5 hp (ECTS)
Huvudområde/ämne:
Kritisk kulturteori/Filosofi
Ansvarig institution:
Kultur och kommunikation
Betygsalternativ på hel kurs:
G/EG (Godkänd/Ej godkänd)
Utbildningsnivå:
Forskarutbildning
Kursnivå:
Giltig fr.o.m:
1.
Höstterminen 2010
Fastställande
Kursplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Södertörns högskola xxxx-xx-xx enligt
bestämmelserna i högskoleförordningen.
2.
Behörighetskrav
Antagen till forskarutbildningsstudier.
3.
Lärandemål
Studenten ska efter genomgången kurs:
Kunskap och förståelse:
-
Vara väl förtrogen med centrala moderna teorier om kunskap och rationalitet
-
Vara förmögen att läsa och diskutera avancerade frågeställningar inom
vetenskapsteori och att kunna applicera dessa på sitt eget fält
Kunna jämföra olika sätt att se på kontroversen mellan så kallad konstruktivism och
anti-konstruktivism
Färdighet och förmåga
-
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Kritisk kulturteori
Bilaga I
A) Gemensamma obligatoriska kurser
-
4.
Att kritiskt kunna utvärdera centrala vetenskapsfilosofiska kontroverser
Att uppvisa ett reflexivt förhållningssätt till vetenskapsteoretiska problem
Innehåll, delkurser och examinationsmoment
Sanning, konstruktion och subjektivitet. Samtida problem i vetenskapsteori
7,5 hp (ECTS)
Betygsalternativ: G/EG (Godkänd/Ej godkänd)
Kursen visar hur sökandet efter och skapandet av kunskap och sanning implicerar
kritiska frågor kring själva deras möjlighetsbetingelse. Kursen presenterar några av
de viktigaste positionerna i denna debatt, däribland fenomenologi och hermeneutik,
genealogi och diskursanalys, kunskapssociologi och feministisk och postkolonial
vetenskapskritik. Kursens huvudsakliga syfte är att ge studenterna en avancerad
inledning till några av de mest diskuterade författarna och teorierna inom modern
kritiskt vetenskapsteori. Kursen är centrerad kring konflikten mellan så kallad
relativism och objektivism, och mellan konstruktivism och anti-konstruktivism.
Kursen är framför allt inriktad mot human- och samhällsvetenskaperna men den rör
också frågan om relationen mellan naturvetenskaperna och humaniora. Det är inte
en kurs i vetenskaplig metod, utan dess primära syfte är att ge fördjupade
kunskaper i och medvetenhet om hur fältet för vetenskaplig praktik kan kritiskt
tematiseras.
5.
Undervisningens uppläggning
Kursen består av föreläsningar och seminarier, där studenterna presenterar och
diskuterar texter ur kurslitteraturen.
6.
Examination
Obligatoriskt närvaro på seminarier med egen presentation, samt två uppsatser, en
mitterminsuppsats och en slutuppsats
7.
Litteratur
Totalt ca 750 sidor.
1 Introduktion till temat Sanning, konstruktion, subjektivitet:
Nietzsche, Friedrich, “On truth and lie in extramoral sense”, The Portable Nietzsche, transl.
W. Kaufmann (Harmondsworth: Penguin, 1994), [Sw.tr. M. Holmqvist, Nietzsche Samlade
skrifter bd 2 (Stockholm: Symposion, 2006)], [ca 15p].
Suggested Reading from Reference literature: Hacking, Chapters 1-3.
2 Hermeneutik och fenomenologi:
Kritisk kulturteori
Bilaga I
A) Gemensamma obligatoriska kurser
Heidegger, Martin, “On the phenomenology of truth”, Section 44 in Being and Time (New
York: Harper & Row, 1962/1978) [Sw.tr. R. Matz, Varat och tiden Del 1 (Göteborg:
Daidalos, 1993)] [p. 30].
Gadamer, Hans-Georg, “The universality of hermeneutics”, in J. Bleicher, ed. Contemporary
Hermeneutics (London: Routledge, 1993), [25p].
Habermas, Jürgen, “The universal claim of hermeneutics”, in Bleicher, ed. Contemporary
Hermeneutics (London: Routledge, 1993), [25p].
Suggested Readings from Reference literature: Bernstein, Chapt 1, 3.
3 Kuhn, paradigmteorin och dess kritiker:
Kuhn, Thomas, The Structure of Scientific Revolutions (Chicago: Chicago UP, 1962/1996)
[Sw.tr. Ö Björkhem, De vetenskapliga revolutionernsas struktur (Stockholm: Thales, 1997),
[ca 150p].
Popper, Karl, “Normal Science and its Dangers”, in Lakatos & Musgrave (eds.), Criticism
and the Growth of Knowledge (Cambridge: Cambridge UP, 1970), p. 51-59.
Suggested reading from Reference literature: Bernstein Chapt 2.
4 Foucault, genealogin och arkeologin:
Foucault, Michel, The Discourse on Language, in The Archeology of Knowledge (London:
Routledge, 2002) [Sw.tr. M. Rosengren, Diskursens ordning (Stockholm/Stehag:
Symposion, 1996)].
Foucault, Michel, The History of Sexuality, Vol II, Chapter 1 (New York: Random House,
1990) [Sw. tr. Sexualitetens historia (Stockholm: Gidlunds, 1986)].
5 Feministisk vetenskapskritik
Haraway, Donna, Simians, Cyborgs and Women: The Reinvention of Nature, (London New
York 1991), ch. 4 and 9 (Sw.tr. Apor, cyborger och kvinnor, Stockholm/Stehag 2008) 30 p.
Harding, Sandra, ”Cultures as Toolboxes for Sciences and Thechnologies”, ch. 4 in Is
Science Multicultural? Postcolonialism, Feminisms, and Epistemologies, (Bloomington and
Indianapolis 1998), 17 p.
Butler, Judith, ”Contingent Foundations: Feminism and the Question of ’Postmodernism’” in
Feminists Theorize the Political, ed. Judith Butler and Joan W. Scott, (New York and London
1992), 16 p.
Excerpts from Harding, Sandra, Science and social inequality: feminist and postcolonial
issues (Urbana: University of Illinois Press, 2006) [ca 30p].
6 Kunskapssociologin - Bourdieu, Latour:
Bourdieu, Píerre, ”But who created the creators?”, in Sociology in Question, transl. R Nice
(London: Sage Publications).
Bourdieu, Pierre, ”Social Space and Symbolic Power”, in Sociological Theory vol 7 (1989), p.
14-25.
Latour, Bruno, excerpts from Science in Action: How to Follow Scientists and Engineers
through Society, (Cambridge, Mass.: Harvard Univ. Press, 1987), chapter 6 ”Centres of
Calculation”.
7 Postkolonial teori
Kritisk kulturteori
Bilaga I
A) Gemensamma obligatoriska kurser
Selection from Selected Subaltern Studies, eds R. Guha and G. Chakravorty Spivak,
(Oxford: Oxford University Press, 1988), v-86. Edward Said, "Foreword", v-x; Gayatri
Chakravorty Spivak, "Subaltern Studies: Deconstructing Historiography", 3-34; Ranajit
Guha, "Preface", 35-36; Ranajit Guha, "On Some Aspects of the Historiography of India",
37-44; Ranajit Guha, "The Prose of Counter-Insurgency", 45-86.
Referenslitteratur:
Bernstein, Richard, Beyond Objectivism and Relativism (Baltimore: University of
Pennsylvania Press, 1987) [Sw.tr. G. Sandin, Bortom objektivism och relativism (Göteborg:
Röda Bokförlaget, 1991)].
Berube, M. ”The Return of Realism and the Future of Contingency”, in Butler, J. et al. (eds)
What’s Left of Theory: New Works on the Politics of Literary Theory (London: Routledge,
2000).
Gadamer, Hans-Georg, Reason in the Age of Science; transl. by Frederick G. Lawrence,
(Cambridge, Mass.: MIT Press 1981), kap 1 & 4. [Sw.tr. T. Olsson Vetenskapen i förnuftets
tidsålder (Göteborg: Daidalos, 1989)].
Giere, R., Scientific Perspectivism (Chicago: University of Chicago Press, 2006).
Hacking, Ian, Social Construction of what? (Cambridge: Harvard UP, 1989) [Sw.tr. B.
Hansson, Social konstruktion av vad? (Stockholm: Thales, 2004)].
Heidegger, Martin, “The Age of the world-picture”, in Question Concerning Technology and
Other Essays, tr. W. Lovitt. (New York: Harper & Row, 1977) [25 p].
Searle, John, The Construction of Social Reality (New York: Free Press, 1995).
Hollis, Martin, The Philosophy of Social Science: An Introduction (Cambridge: Cambridge
University Press, 1994).
Latour, Bruno, Pandora’s Hope: Essays on the Reality of Science Studies (Cambridge:
Harvard UP 1999).
8.
Begränsningar i rätten att tillgodoräkna kursen i examen
Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom landet genomgången
kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen.
Kritisk kulturteori
Bilaga I
A) Gemensamma obligatoriska kurser
Kursplan
Metoder i kritisk kulturteori
7,5 hp (ECTS)
Huvudområde/ämne:
Kritisk kulturteori/Estetik + filosofi + medie- och
kommunikationsvetenskap
Ansvarig institution:
Institutionen för kultur och kommunikation
Betygsalternativ på hel kurs:
G/EG (Godkänd/Ej godkänd)
Utbildningsnivå:
Forskarutbildning
Kursnivå:
Giltig fr.o.m:
1
.
Höstterminen 2010
Fastställande
Kursplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Södertörns högskola xxxx-xx-xx
enligt bestämmelserna i högskoleförordningen.
2
.
Behörighetskrav
Antagen till forskarutbildningsstudier.
3
.
Lärandemål
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:
Kunskap och förståelse
-
vara väl förtrogen med centrala metodproblem inom det humanistiska fältet
Färdighet och förmåga
- ha fördjupad förmåga att urskilja, analysera och kritiskt värdera
problemformulering inom humaniora och kunna tillämpa denna på sin egen
forskningsuppgift
- fördjupad förmåga att skriftligen och muntligen behandla metodologiska spörsmål
med vetenskaplig stringens
Kritisk kulturteori
Bilaga I
A) Gemensamma obligatoriska kurser
4.
Innehåll, delkurser och examinationsmoment
Kritisk kulturteori: Metod
7,5 hp (ECTS)
Kursen syftar till att bibringa den forskarstuderande vidgade och fördjupade kunskaper i
centrala metodologiska frågor inom humaniora. Särskild vikt fästs vid konsten att urskilja,
analysera och bedöma problemformulering. Kursen är tematiskt upplagd och
probleminriktad, och ger en fördjupad orientering i kulturteorins huvudområden, från
historisk framställning och diskursanalys till närläsning. Därtill syftar kursen till att
vidareutveckla doktorandens förmåga att muntligen och skriftligen behandla teoretiska och
metodologiska spörsmål. Kursen bygger på löpande examination, vilket innebär att varje
doktorand förväntas hålla ett par korta föredrag under kursens gång samt skriva ett
probleminriktat pm inför varje seminarietillfälle. Eventuellt tillkommer en avslutande
skrivuppgift alternativt hemtentamen. Seminarieformen förutsätter aktivt deltagande.
Betygsalternativ: G/EG (Godkänd/Ej godkänd)
5.
Undervisningens uppläggning
Kursen består av föreläsningar och seminarier.
6.
Examination
Uppsats 7,5 hp (ECTS)
7.
Litteratur
1. Tema: Konsten att läsa, tänka och skriva
Aristoteles, The Art of Rhetoric, övers. H C Lawson-Tancred (London: Penguin, 1991).
Wayne C. Booth, ”Writing As a Craft: Making Choices”, i The Harper & Row Rhetoric: Writing
as Thinking, Thinking as Writing (New York: Harper & Row, 1987).
Peter Elbow, ”Feedbacks”, i Writing with Power: Techniques for Mastering the Writing
Process (Oxford: Oxford University Press, 1998), 237-253.
Horace Engdahl, ”För vem skriver litteraturvetarna”, i Stilen och lyckan (Stockholm:
Bonniers, 1992), 249-259.
2. Tema: Konsten att skriva kulturhistoria I
Friedrich Nietzsche, Vom Nutzen und Nachteil der Historie für das Leben [1874]. Engelsk
övers.: ”The Utility and Liability of History”, i Unfashionable Observations, övers. Richard T.
Gray (Stanford: Stanford University Press, 1995), 85-167. Svensk övers.: Om historiens
nytta och skada. En otidsenlig betraktelse, övers. Alf W. Johansson (Stockholm: Rabén
Prisma, 1998).
Peter Burke, What is Cultural History? (Cambridge: Polity Press, 2004). Sv. övers.: Vad är
kulturhistoria? Övers. Tore Winqvist (Eslöv: Brutus Östlings bokförlag Symposion, 2007).
Kritisk kulturteori
Bilaga I
A) Gemensamma obligatoriska kurser
3. Tema: Konsten att skriva kulturhistoria II
Walter J. Ong, Orality and Literacy (London: Methuen, 1982).
Susan Buck-Morss, förord samt kap. 1, “The Political Frame”, i Dreamworld and
Catastrophe: The Passing of Mass Utopia in East and West (Cambridge, Mass.: MIT Press,
2000), ix-xvi, 139.
4. Tema: Konsten att formulera ett ärende I
Michel Foucault, “Qu’est-ce qu’un auteur” (1969), i Dits et écrits. 1954-1969, vol. 1. Sv.
övers.: ”Vad är en författare?”, övers. Jan Stolpe, i Diskursernas kamp (Stockholm/Stehag:
Brutus Östlings bokförlag, 2008), 77-100.
Roland Barthes, ”La structure du fait divers”, i Oeuvres completes, ed. Eric Marty (Paris:
Seuil, 1993-95), 1:1309-1320; sv. övers: “Tidningsnotisens struktur”, i Kritiska essäer,
övers. Malou Höijer (Cavefors), 00-00.
Michel Baxandall, inledning till Patterns of Intention. On the Historical Explanation of
Pictures (New Haven: Yale University Press, 1985), 1-15.
Svetlana Alpers, The Art of Describing: Dutch Art in the Seventeenth Century (Chicago:
University of Chicago Press, 1983), xvii-xxvii.
5. Tema: Konsten att formulera ett ärende II
Erich Auerbach, ”Odysseus ärr” samt ”Hôtel de la Môle”, i Mimesis.
Verklighetsframställningen i den västerländska litteraturen, övers. Ulrika Wallenström
(Stockholm: Bonniers, 1998).
Hannah Arendt, Människans villkor, övers. Joachim Retzlaff (Eslöv: Röda Bokförlaget, 1986),
kap. 1 och del av kap. 2, s 31-74.
6. Tema: Konsten att utveckla och driva ett argument I
Toril Moi, ”What Is a Woman: Sex, Gender, and the Body in Feminist Theory”. I What Is a
Woman and Other Essays (New York: Oxford University Press 2001), 3-120.
Valentin Yves Mudimbe, The Invention of Africa: Gnosis, Philosophy, and the Order of
Knowledge (Bloomington: Indiana University Press, 1988), kap. 1.
7. Tema: Konsten att utveckla och driva ett argument II
Hans-Georg Gadamer, Wahrheit und Methode (Tübingen, 1957 eller annan utgåva). Ett
längre urval återfinns i svensk översättning: Sanning och metod, övers. Arne Melberg
(Göteborg: Daidalos, 1997).
Paul Ricoeur, ”Qu’est-ce qu’un texte? Expliquer et comprendre” och ”Expliquer et
comprendre. Sur quelques connexions...”, i Du texte à l’action. Essais d’herméneutique
(Paris: Seuil, 1986), 137-159 resp. 161-182. På svenska: ”Vad är en text?” och ”Förklara
och förstå. Text – handling – historia”, i Ricoeur, Från text till handling. En antologi om
hermeneutik, red. Peter Kemp och Bengt Kristensson (Stockholm/Lund: Symposion, 1988),
29-98.
Carlo Ginzburg, ”Ledtrådar”, i Ledtrådar. Essäer om konst, förbjuden kunskap och dold
historia (Stockholm: Häften för kritiska studier, 1989), 8-39.
Kritisk kulturteori
Bilaga I
A) Gemensamma obligatoriska kurser
Referenslitteratur
Nancy Fraser, Justice Interruptus: Critical Reflections on the ”Postsocialist” Condition (New
York: Routledge, 1997), särskilt 11-40: “From Redistribution to Recognition? Dilemmas of
Justice in a ´Postsocialist´Age”.
8.
Begränsningar i rätten att tillgodoräkna kursen i examen
Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom landet
genomgången kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i
kursen.
Kritisk kulturteori
Bilaga I
B) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för MKV
Kursplan
Medieteorins klassiker
7,5 hp (ECTS)
Huvudområde/ämne:
Kritisk kulturteori/Medie- och kommunikationsvetenskap
Ansvarig institution:
Institutionen för kultur och kommunikation
Betygsalternativ på hel kurs:
G/EG (Godkänd/Ej godkänd)
Utbildningsnivå:
Forskarutbildning
Kursnivå:
Giltig fr.o.m:
1.
Höstterminen 2010
Fastställande
Kursplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Södertörns högskola xxxx-xxxx enligt bestämmelserna i högskoleförordningen.
2.
Behörighetskrav
Antagen till forskarutbildningsstudier.
3.
Lärandemål
Studenten ska efter genomgången kurs:
Kunskap och förståelse
vara väl förtrogen med de centrala traditionerna i 1900-talets
medieteori, genom deras uttryck i en serie av kanoniska texter
uppvisa förståelse för dessa traditioners vetenskapliga och samhälleliga
sammanhang
Färdighet och förmåga
uppvisa förmåga att sammanfatta, analysera och diskutera avancerade
texter inom medie- och kommunikationsvetenskapens olika
kunskapstraditioner, såväl muntligt som skriftligt
Kritisk kulturteori
Bilaga I
B) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för MKV
Värderingsförmåga och förhållningssätt
ha insikt om möjligheter och begränsningar i medie- och
kommunikationsvetenskapens olika traditioner, och deras samtida
relevans.
4.
Kursens innehåll
Medieteorins klassiker
7,5 hp (ECTS)
Kursen introducerar centrala kunskapstraditioner i studiet av medier, kultur och
samhälle, genom läsningen av en serie kanoniska texter. Det historiska
perspektivet sträcker sig över 1900-talets förståelse av medier och modernitet,
som hos Columbiaskolan (Lazarsfeld), Frankfurtskolan (Benjamin och Adorno),
Toronto-skolan (Innis och McLuhan), och cultural studies (Williams, Hall,
Mulvey), till det sena 1900-talets analys av det postmoderna (Baudrillard,
Jameson) och nya medier (Manovich). Ett genomgående syfte med kursen är
att klargöra skillnader och likheter i dessa traditioners angreppssätt, och att
belysa medievetenskapens förhållande till samhällelig, kulturell och
vetenskaplig utveckling.
Betygsalternativ: G/EG (Godkänd/Ej godkänd)
5.
Undervisningens uppläggning
Kursen består av föreläsningar och seminarier, kronologiskt ordnade kring
den angivna litteraturen/skolorna. Seminarierna avser genomgående att
stimulera studenternas reflexioner, analys, kritik och jämförelser av
originaltexter och kommenterande litteratur.
6.
Examination
Kursen avslutas med en individuell skriftlig
essä, där studenterna jämför de olika
traditionerna efter fritt valt tema. För godkänt
krävs också muntlig aktivitet på seminarierna,
enligt specificerade uppgifter
(artikelpresentation, diskussionsinledning).
Betygsalternativ: G/EG (Godkänd/Ej
godkänd)
Kritisk kulturteori
Bilaga I
B) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för MKV
7.
Litteratur
Totalt litteraturomfång cirka 1000 sidor.
Böcker:
Katz, Elihu, John Durham Peters, Tamar Liebes, Orloff, eds. (2003): Canonical
Texts in Media Research, Oxford & Cambridge: Blackwell & Polity.
Williams, Raymond (1958): Culture and Society 1780-1950, London: Chatto &
Windus & Pelican.
McLuhan, Marshall (1964): Understanding Media: The Extensions of Man,
London: Routledge & Kegan Paul.
Artiklar:
Adorno, Theodor, & Max Horkheimer (1944) ”Culture Industry. Enlightenment as
Mass Deception”, i Adorno & Horkheimer: The Dialectic of Enlightenment, eller
James Curran et al. Mass Communication and Society, London: Edward Arnold.
Baudrillard, Jean (1985): “The Masses: The Implosion of the Social in the Media”.
In Media Studies. A Reader, Sue Thornham et al (eds.).
Benjamin, Walter (1936): ”The Work of Art in the Age of Mechanical
Reproduction”. In Benjamin, W: Illuminations, and various readers, like James
Curran et al. Mass Communication and Society, London: Edward Arnold.
Hall, Stuart (1973): “Encoding/Decoding”, i Stuart Hall et al. (eds.): Culture,
Media, Language. London: Hutchinson.
Herzog, Hertha (1941): “On Borrowed Experience”; 30 s, Studies in Philosophy
and Social Science (11) 1.
Horton, Donald & Richard Wohl: “Mass Communication and Para-Social
Interaction”, 18 s, Psychiatry (19) 3.
Innis, Harold (1951/2006): “The Bias of Communication”, s 33-60 i Innis: The
Bias of Communication. Toronto: University of Toronto Press.
Jameson, Fredric (1984): “Postmodernism, or the Cultural Logic of Late
Capitalism”, bl.a. i Jameson (1991): Postmodernism, or the Cultural Logic of Late
Capitalism, Durham: Duke UP, 1991.
Lang, Kurt & Gladys Lang (1953): “The Unique Perspective of Television and its
Effects: A Pilot Study”, American Sociological Review, 18. 10 s. Senare version,
“Mac Arthur’s Day in Chicago”, i bl.a. Lang & Lang (1968) Politics and Television.
Lazarsfeld, Paul & Robert Merton (1948): ”Mass Communication, Popular Taste,
and Organized Social Action”, 16 s, i L Bryson (ed.) The Communication of Ideas,
samt Rosenberg & White (1957), eds.: Mass Culture.
Manovich, Lev (1998): ´”Database as Symbolic Form”, i Media Studies. A Reader,
(Sue Thornham et al (eds.)).
Mulvey, Laura (1975)”Visual Pleasure and Narrative Cinema”, ca 22 s, i Laura
Mulvey (1989) Visual and Other Pleasures, London: Macmillan.
Wirth, Louis (1948): “Consensus and Mass Communication”, 15 s, American
Sociological Review, 13.
Kritisk kulturteori
Bilaga I
B) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för MKV
8.
Begränsningar i rätten att tillgodoräkna kursen i examen
Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom landet
genomgången kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i
kursen.
Kritisk kulturteori
Bilaga I
B) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för MKV
Kursplan
Samtida riktningar i medievetenskapen
7,5 hp (ECTS)
Huvudområde/ämne:
Kritisk kulturteori/Medie- och kommunikationsvetenskap
Ansvarig institution:
Institutionen för kultur och kommunikation
Betygsalternativ på hel kurs:
G/EG (Godkänd/Ej godkänd)
Utbildningsnivå:
Forskarutbildning
Kursnivå:
Giltig fr.o.m:
1.
Höstterminen 2010
Fastställande
Kursplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Södertörns högskola xxxx-xx-xx
enligt bestämmelserna i högskoleförordningen.
2.
Behörighetskrav
Antagen till forskarutbildningsstudier.
3.
Lärandemål
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:
Kunskap och förståelse
vara väl förtrogen med den aktuella medie- och
kommunikationsvetenskapens nyckelområden och diskussionsteman
Färdighet och förmåga
kunna förstå och diskutera avancerade frågor i mediestudierna, och kunna
tillämpa dessa inom sitt eget forskningsområde
- kunna jämföra och kritiskt värdera olika positioner och riktningar inom
samtidens medie- och kommunikationsvetenskap, och sätta dessa i relation
till viktiga etablerade traditioner på det vidare fältet av kritisk kulturteori
Kritisk kulturteori
Bilaga I
B) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för MKV
4.
Innehåll, delkurser och examinationsmoment
Samtida riktningar i medievetenskapen
7,5 hp (ECTS)
Kursen introducerar en serie olika teman och frågor som under de senaste
decennierna haft avgörande betydelse inom olika delfält av medie- och
kommunikationsvetenskapen. Kursen utgår från nya begrepp och perspektiv som
inspirerat till nytänkande kring grundläggande begrepp och traditioner i
medieforskningen. Kursens huvudsakliga mål är att ge deltagarna en avancerad
introduktion till mediestudiernas samtida utveckling och trender. Dess syfte är att
öka kunskapen och förståelsen för medie- och kommunikationsvetenskapens
aktuella utvecklingstendenser, i relation till viktiga andra akademiska fält.
Betygsalternativ: G/E (Godkänd/Ej godkänd)
5.
Undervisningens uppläggning
Kursen består av föreläsningar och seminarier.
6.
Examination
Uppsats 7,5 hp (ECTS).
7.
Litteratur
Kurslitteraturens totala omfång är cirka 1000 sidor.
1 Medier och kommunikation, kultur och kritik:
Fornäs, Johan (2008): “Bridging Gaps: Ten Crosscurrents
in Media Studies”, Media, Culture & Society, 30(6): 895905.
Foucault, Michel (2008): Diskursernas kamp,
Stockholm/Stehag: Symposion (urval).
Couldry, Nick (2006): ”Transvaluing Media Studies: or,
Beyond the Myth of the Meidated Centre”, in James
Curran & David Morley (eds): Media and Cultural Theory,
London & New York: Routledge, pp 177-193.
Hayles, Katherine N. (1999): How We became
Posthuman: Virtual Bodies in Cybernetics, Literature and
Informatics, Chicago/London: The University of Chicago
Press (urval).
Kittler, Friedrich (2002): Maskinskrifter. Essäer om
medier och litteratur, Gråbo: Anthropos (urval).
Kritisk kulturteori
Bilaga I
B) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för MKV
2 Medier och konsumtion:
Fornäs, Johan, Karin Becker, Erling Bjurström & Hillevi
Ganetz (2007): Consuming Media. Communication,
Shopping and Everyday Life, Oxford & New York: Berg
(urval).
Hagen, Ingunn & Janet Wasko (red) (2000): Consuming
audiences? Production and reception in media research,
Creskill, N.J.: Hampton Press (urval).
3 Mediekonvergens och intermedialitet:
Storsul, Tanja & Dagny Stuedal (eds) (2007):
Ambivalence Towards Convergence. Digitalization and
Media Change, Göteborg: Nordicom (urval).
Ytreberg, Espen (2009): “Extended Liveness and
Eventfulness in Multi-Platform Reality Formats”, New
Media & Society 11(4): 467–85.
Jenkins, Henry (2006): Convergence Culture: Where Old
and New Media Collide, New York: New York University
Press (urval).
Bolter, Jay David & Richard Grusin (1999): Remediation:
Understanding new media, Cambridge, MA & London:
MIT Press (urval).
Lehtonen, Mikko (2000): “On no man’s land: Theses on
Intermediality”, Nordicom-Information, 22(3-4): 11-24.
4 Auditiva medier:
Sterne, Jonathan (2003): The Audible Past. Cultural
Origins of Sound Reproduction, Durham & London: Duke
University Press (urval).
Ayers, Michael D. (red.) (2006): Cybersounds: Essays on
Virtual Music Culture, New York: Peter Lang (urval).
5 Tid och rum: Mediehistoria och medierum:
Ericson, Staffan & Kristina Riegert (red) (2010): Media
Houses, New York: Peter Lang (urval).
Falkheimer, Jesper & André Jansson (red.) (2006):
Geographies of Communication. The Spatial Turn in
Media Studies, Göteborg: Nordicom (urval)
Jülich, Solveig, Patrik Lundell & Pelle Snickars (red.)
(2008): Mediernas kulturhistoria, Stockholm: Statens
ljud- och bildarkiv (urval).
Peters, John Durham (1999): Speaking into the Air: A
history of the Idea of Communication, Chicago/London:
The University of Chicago Press.
Kritisk kulturteori
Bilaga I
B) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för MKV
6 Identitet, subjektivitet och vardagsliv
Hayles, Katherine N. (1999): How We became
Posthuman: Virtual Bodies in Cybernetics, Literature and
Informatics, Chicago/London: The University of Chicago
Press (urval).
Fornäs, Johan (2010): “Exclusion, Polarization,
Hybridization, Assimilation: Otherness and Modernity in
the Swedish Jazz Age”, Popular Music and Society, 33:3.
Johansson, Sofia (2007): Reading Tabloids: Tabloid
Newspapers and their Readers, Stockholm: Södertörns
högskola (urval).
7 De personliga mediernas politiska ekonomi
Terranova, Tiziana (2004): Network Culture. Politics for
the Information Age, London & Ann Arbor: Pluto Press.
Meehan, Eileen R. (1984): ”Ratings and the Institutional
Approach: A Third Answer to the Commodity Question”,
Critical Studies in Media Communication, 1(2): 216-225.
Lüders, Marika (2008): “Conceptualizing Personal Media”,
New Media & Society, 10(5): 683–702.
Gillespie, Tarleton (2010). ‘The Politics of “Platforms”’,
New Media & Society, 12(x).
Referenslitteratur i urval:
Fler texter tillkommer.
8.
Begränsningar i rätten att tillgodoräkna kursen i examen
Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom landet
genomgången kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i
kursen.
Kritisk kulturteori
Bilaga I
B) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för MKV
Kursplan
Medievetenskapliga metoder: Texter, tolkning, representation
7,5 hp (ECTS)
Huvudområde/ämne:
Kritisk kulturteori/Medie- och kommunikationsvetenskap
Ansvarig institution:
Institutionen för kultur och kommunikation
Betygsalternativ på hel kurs:
G/E (Godkänd/Ej godkänd)
Utbildningsnivå:
Forskarutbildning
Kursnivå:
Giltig fr.o.m:
1.
Höstterminen 2010
Fastställande
Kursplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Södertörns högskola xxxx-xx-xx
enligt bestämmelserna i högskoleförordningen.
2.
Behörighetskrav
Antagen till forskarutbildningsstudier.
3.
Lärandemål
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:
Kunskap och förståelse
- vara väl förtrogen med olika tolkningsperspektiv inom medie- och
kommunikationsvetenskap och närliggande områden.
Färdighet och förmåga
-
kunna förstå och diskutera avancerade tolkningsproblem i relation till
medietexter av skilda slag, samt kunna omsätta denna förståelse i
texttolkning inom sitt eget forskningsområde
kunna kritiskt värdera olika tolkningsperspektiv inom medie- och
kommunikationsvetenskap
Kritisk kulturteori
Bilaga I
B) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för MKV
4.
Innehåll, delkurser och examinationsmoment
Medietexter, tolkning, representation
7,5 hp (ECTS)
Kursen behandlar olika tolkningsperspektiv inom medie- och
kommunikationsvetenskapen i relation till närliggande områden.
Kursens huvudsakliga mål är att ge deltagarna god förtrogenhet med de vanligaste
tolkningsperspektiven med särskild vikt lagd vid deras tillämpbarhet i det moderna
medielandskapet. Deltagarna får i seminarieform även utveckla sina förmågor att
tolka medietexter genom konkreta exempel.
Betygsalternativ: G/E (Godkänd/Ej godkänd)
5.
Undervisningens uppläggning
Kursen består av föreläsningar och seminarier.
6.
Examination
Uppsats 7,5 hp (ECTS).
7.
Litteratur
Kurslitteraturens totala omfång är cirka 1000 sidor.
1 Tolkning och representation:
Gadamer, Hans-Georg (1960/1997): Sanning och metod, Göteborg:
Daidalos (urval).
Ricoeur, Paul (1976): Interpretation Theory: Discourse and the Surplus of
Meaning, Fort Worth: Texas Christian University Press (urval).
Langer, Susanne K. (1942/1948): Philosophy in a new key. A study in the
symbolism of reason, rite and art, New York: Penguin Books (urval).
Hall, Stuart (red) (1997): Representation. Cultural representations and
signifying practices, London: Sage (urval).
Dyer, Richard (1994): “Världens ljus. Den vita rasen och filmbilden”, i
Filmhäftet vol 22(3): 13-22.
2 Hermeneutik:
Engdahl, Horace, Ola Holmgren, Roland Lysell, Arne Melberg & Anders
Olsson (1977): Hermeneutik, Stockholm: Rabén & Sjögren (urval)
Wilson, Tony (1993): Watching television. Hermeneutics, reception and
popular culture, Cambridge: Polity Press (urval).
Kritisk kulturteori
Bilaga I
B) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för MKV
3 Semiotik och representation:
Saussure, Ferdinand de (1916/1970): Kurs i allmän lingvistik,
Staffanstorp: Bo Cavefors Bokförlag (urval).
Barthes, Roland (1990): “The photographic message” och “The rethoric
of the image”, in Image Music Text, London: Fontana.
Metz Christian (1982): Psychoanalysis and cinema. The imaginary
signifier, Bloomington: Indiana University Press (urval).
Goldman, Robert (1992): “Advertising and the production of commoditysigns”, in Reading Ads Socially, London & New York: Routledge.
Morse, Margaret (1986): “The television news personality and
credibility: Reflections on news in transition”, in Tania Modleski (red):
Studies in Entertainment. Critical Approaches to Mass Culture,
Bloomington & Indianapolis: Indiana University Press, p. 55-79.
4 Genre och narration:
Aristoteles (u.å./1961): Om diktkonsten (Poetiken), Stockholm: Natur
och Kultur (urval).
Propp, Vladimir (1968): Morphology of the Russian Folk Tale, Austin:
University of Texas Press (urval).
Neale, Steve (1990): ”Questions of genre”, i Screen, vol 31: 1, s 45-66.
Bordwell, David (1985/1990): Narration in the Fiction Film, London:
Routledge (urval).
Feuer, Jane (1987/1990): ”Genre Study and Television”, i Robert C.
Allen (red): Channels of Discourse. Television and Contemporary
Criticism, London: Routledge, s. 113-133.
Genette, Gerard (1987/1997): Paratexts. Thresholds of Interpretation,
Cambridge: Cambridge University Press (urval).
5 Transmedialt berättande:
Murray, Janet H. (2000): Hamlet on the Holodeck. The Future of
Narrative in Cyberspace, Cambridge, MA: MIT Press. (urval).
Jenkins, Henry (2007): ‘Transmedia Storytelling 101’.
http://www.henryjenkins.org/2007/03/transmedia_storytelling_101.htm
l
Gray, Jonathan (2010): Show Sold Separately: Promos, Spoilers, and
Other Media Paratexts, New York: New York University Press (urval).
Bolin, Göran (2010): ‘Digitization, Multi-Platform Texts and Audience
Reception’, Popular Communication, vol. 8(1): 72-83.
6 Skrivande som tolkning
Clifford, James & George E Marcus (red) (1986) Writing culture. The
poetics and politics of ethnography, Berkeley: University of California
Press (urval).
Klein, Barbro (1990): ”Transkribering är en analytisk akt”, i Rig nr
2/1990, s 41-66.
Kritisk kulturteori
Bilaga I
B) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för MKV
7 Musik, ljud, tolkning
Back, Les & Michael Bull (eds) (2003): The Auditory Culture Reader, New
York: Berg (urval)
Tagg, Philip (1979): Kojak: 50 seconds of television music, Göteborg:
Göteborgs universitet (urval).
Gorbman, Claudia (1987): Unheard Melodies. Narrative Film Music,
Bloomington, Indianapolis & London: Indiana University Press & BFI
(urval).
8.
Begränsningar i rätten att tillgodoräkna kursen i examen
Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom landet
genomgången kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i
kursen.
Kritisk kulturteori
Bilaga I
C) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för filosofi
Kursplan
Valda problemområden inom filosofins klassiska historia
7,5 hp
Selected Problems in the History of Ancient Philosophy, 7,5 ECTS
Huvudområde/ämne:
Kritisk kulturteori/Filosofi
Ansvarig institution:
Institutionen för kultur och kommunikation
Betygsalternativ på hel kurs:
G/EG (Godkänd/Ej godkänd)
Utbildningsnivå:
Forskarutbildning
Kursnivå:
Giltig fr.o.m:
1.
Höstterminen 2010
Fastställande
Kursplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Södertörns högskola xxxx-xx-xx
enligt bestämmelserna i högskoleförordningen.
2.
Behörighetskrav
Antagen till forskarutbildningsstudier.
3.
Lärandemål
Efter genomgången kurs har studenten
-
fördjupad förtrogenhet med den antika filosofiska traditionen och dess
grundläggande problemställningar, samt dess betydelse för filosofins fortsatta
utveckling
förmåga att självständigt redogöra för olika filosofiska premisser för
översättningen, tolkningen och förståelsen av antika filosofiska texter, med
hänsyn till såväl historiska som systematiska perspektiv.
förmåga att genomföra en komparativ läsning av några olika filosofiska
perspektiv på en klassisk text inom antikens filosofi
Kritisk kulturteori
Bilaga I
C) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för filosofi
-
4.
förmåga att självständigt kritisera olika filosofiska bruk av antika filosofiska
texter och värdera deras receptionshistoria utifrån någon aspekt av den
samtida filosofiska forskningshorisonten.
förmåga att i tal och skrift sammanfatta och återskapa en filosofisk
argumentation kring ett klassiskt problem, och att självständigt bidra till dess
klargörande.
Innehåll, delkurser och examinationsmoment
Valda problemområden inom filosofins klassiska historia, 7,5 hp
Selected Problems within the History of Ancient Philosophy, 7,5 ECTS
Kursen syftar till en orientering i forskningsfältet av kritiska och aktualiserande
filosofiska läsningar av antika filosofiska texter. Den avser att problematisera vad en
filosofisk tolkning är till skillnad från filologiska och idéhistoriska läsningar och att
diskutera hur filosofi och historia förehåller sig principiellt till varandra. Med
utgångspunkt i den tolkningstradition som grundas i hermeneutiska, fenomenologiska
och kritisk-teoretiska premisser fokuserar kursen på en särskild text, exempelvis
Platons Symposium, och diskuterar hur olika filosofiska läsningar av detta verk har
varit utgångspunkt för nya tankar också inom samtida etisk och politisk filosofi och
för omdefinierandet av relationen mellan teori och praktik. Vid betygsättningen skall
vikten läggas vid textförståelse och vid förmåga att kritiskt ta ställning till olika
filosofiska tolkningstraditioner.
Betygsalternativ: G/E (Godkänd/Ej godkänd)
5.
Undervisningens uppläggning
Kursen inleds med seminarieövningar där ett antal läsningar av en källtext
analyseras och granskas kritiskt med hänsyn till deras systematiska anspråk.
Studenterna skall individuellt inleda seminarierna och presentera problem och frågor
av filosofisk relevans.
6.
Examination
Aktivt deltagande på seminarierna och
en uppsats där centrala problem
diskuteras systematiskt med hänsyn till
det som kom fram under kursens gång.
7.
Litteratur
Nedanstående är exempel på litteratur till en kurs med
fokus på Platon:
Schleiermacher, F.D. E. Hermeneutics and Criticism, trans. A.
Bowie, Cambridge University Press, 1998.
Dilthey, W. Selected writings, ed. and intr. by Pickam,
Cambridge University Press, 1976.
Kritisk kulturteori
Bilaga I
C) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för filosofi
Max Horkheimer, Theodor Adorno. Upplysningens dialektik:
filosofiska fragment. Göteborg: Röda bokförlaget, 1981.
Scott, C. Sallis, J (ed.). Interrogating the Tradition:
Hermeneutics and the History of Philosophy, State University of
New York Press, 2000.
Schuback, M. Lovtal till intet. Essäer om filosofisk hermeneutik,
Glänta, 2006, s. 15-37.
Jan Patǒcka. Plato and Europe. Transl. Peter Lom, Stanford
University Press, 2002.
Leo Strauss. On Plato’s Symposium. Chicago & London: The
University of Chicago Press, 2001.
Carl Cederberg. Att läsa Platon. Stockholm/Stehag:
Symposion, 2007.
Michel Foucault. Sexualitets historia 1-2, Göteborg: Daidalos,
2002.
Platon, Staten, övers. J. Stolpe, Stockholm: Atlantis, 2001.
Krüger, Gerhard. Einsicht und Leidenschaft, Frankfurt am Main:
Vittorio Klostermann, 1963.
Irigaray, Luce. The Way of Love, Continuum, 2004.
8.
Begränsningar i rätten att tillgodoräkna kursen i examen
Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom landet
genomgången kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i
kursen.
Kritisk kulturteori
Bilaga I
C) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för filosofi
Kursplan
Valda problemområden inom den moderna filosofins historia
7,5 hp
Selected Problems in the History of Modern Philosophy, 7,5 ECTS
Huvudområde/ämne:
Kritisk kulturteori/Filosofi
Ansvarig institution:
Institutionen för kultur och kommunikation
Betygsalternativ på hel kurs:
G/EG (Godkänd/Ej godkänd)
Utbildningsnivå:
Forskarutbildning
Kursnivå:
Giltig fr.o.m:
1.
Höstterminen 2010
Fastställande
Kursplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Södertörns högskola xxxx-xx-xx
enligt bestämmelserna i högskoleförordningen.
2.
Behörighetskrav
Antagen till forskarutbildningsstudier.
3.
Lärandemål
Efter genomgången kurs har studenten
fördjupad förtrogenhet med ett valt problemområde inom filosofins historia
från den tyska idealismen och Kants filosofi och framåt.
förmåga att självständigt diskutera centrala filosofiska begrepp som har sitt
ursprung inom den tyska idealismen, såsom som kritik, idealism, system,
frihet .
förmåga att dialektiskt utveckla förhållandet mellan vissa för idealismen och
den samtida filosofin grundläggande dikotomier, såsom ande och natur,
system och historia, reflektion och spekulation, produktion och organism,
religion och upplysning.
förmåga att självständigt kritisera och värdera receptionshistorien av den
tyska idealismen utifrån någon aspekt av den samtida filosofiska
forskningshorisonten.
Kritisk kulturteori
Bilaga I
C) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för filosofi
-
4.
förmåga att i tal och skrift sammanfatta och återskapa en filosofisk
argumentation kring något problem från den aktuella litteraturen.
Innehåll, delkurser och examinationsmoment
Valda problemområden inom filosofins moderna historia 7,5 hp
Selected problems within the History of Modern Philosophy, 7,5 ECTS
Kursen syftar att presentera aktualiteten av ett valt problemområde inom den
moderna filosofin, främst med utgångspunkt ifrån den tyska idealistiska traditionen,
genom ett studium av exempelvis Kant och post-kantianska filosofer, såsom Fichte,
Schelling och Hegel, men även Hölderlin och Novalis. Genom att fokusera på centrala
begrepp och problem som frihet, natur, ande, system och på något centralt verk
avser kursen att följa upp huruvida denna tradition har skapat nya begreppsliga
dimensioner som fortfarande påverkar vårt sätt att tänka. Den undersöker därtill hur
en kritisk aktualisering av den tyska idealismen kan bidra till att övervinna
spänningen mellan idealismen och realismen, natur och ande, kropp och själ, teori
och praktik, system och historia. Ett centralt mål med kursen är att konfrontera
denna tradition med banbrytande samtida läsningar av den. Vid betygsättningen skall
vikten läggas vid textförståelse och förmågan till kritiskt ställningstagande.
Betygsalternativ: G/EG (Godkänd/Ej godkänd)
5.
Undervisningens uppläggning
Kursen består av seminarieövningar där ett antal läsningar av en källtext analyseras
och granskas kritiskt med fokus på dess systematiska anspråk samt i relation till
senare tolkningar. Studenterna skall individuellt inleda seminarierna och presentera
huvudproblem och frågor och ta ställning till filosofisk hållbarhet och relevans.
6.
Examination
Aktivt deltagande på seminarierna och en
uppsats där centrala problem diskuteras
systematiskt med hänsyn till det som kom
fram under kursens gång.
7.
Litteratur
Litteraturen kan komma att modifieras beroende på vilket specifikt problemområde
kursen fokuserar.
Beiser, Fredrick C. The Fate of Reason: German Philosophy from Kant to Fichte,
Cambridge, MA: Harvard University Press, 1987.
Bowie, Andrew. Schelling and Modern European Philosophy. An Introduction. London
and New York: Routledge, 1993.
Hartmann, Nicolai. Die Philosophie des deutschen Idealismus, Berlin: de Gruyter,
Kritisk kulturteori
Bilaga I
C) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för filosofi
1974.
Löwith, Karl. Von Hegel zu Nietzsche. Der revolutionäre Bruch im Denken des 19.
Jahrhunderts. Hamburg: Felix Meiner Verlag, 1981.
Schelling, F. W. J. Philosophical Investigations into the Essence of Human Freedom,
Ny: State University of New York Press, 2006.
Hegel, G. W. F. Andens fenomenologi, Stockholm: Thales, 2008.
Johann Gottlieb. Första inledningen till vetenskapsläran: Vägen till ett saligt liv,
översättning: Olof Rabenius, Göteborg: Daidalos, 1987.
8.
Begränsningar i rätten att tillgodoräkna kursen i examen
Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom landet
genomgången kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i
kursen.
Kritisk kulturteori
Bilaga I
C) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för filosofi
Kursplan
Forskningsfält inom den samtida filosofin
15 hp
Areas of Research within Contemporary Philosophy 15 ECTS
Huvudområde/ämne:
Kritisk kulturteori/Filosofi
Ansvarig institution:
Institutionen för kultur och kommunikation
Betygsalternativ på hel kurs:
G/E (Godkänd/Ej godkänd)
Utbildningsnivå:
Forskarutbildning
Kursnivå:
Giltig fr.o.m:
1.
Höstterminen 2010
Fastställande
Kursplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Södertörns högskola xxxx-xx-xx
enligt bestämmelserna i högskoleförordningen.
2.
Behörighetskrav
Antagen till forskarutbildningsstudier.
3.
Lärandemål
Efter genomgången kurs har studenten
•
fördjupad inblick i den historiska framväxten av och förhållandet mellan
olika moderna filosofiska traditioner under nittonhundratalet, med tonvikt
på den analytiska och den kontinentala filosofin,
•
förmåga att på ett kvalificerat och fördomsfritt sätt diskutera likheter och
skillnader mellan olika filosofiska positioner
•
förmåga att genom en avancerad historisk och systematisk analys
urskilja filosofiska problem genom olika artikulationer av dessa.
•
fördjupad förtrogenhet med något eller några författarskap inom den
samtida filosofin
•
förmåga att självständigt och kritiskt sammanfatta, återskapa och
behandla en aktuell forskningsfråga i tal och skrift.
Kritisk kulturteori
Bilaga I
C) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för filosofi
4.
Innehåll, delkurser och examinationsmoment
Forskningsfält inom den samtida filosofin, 15 hp
Areas of research within contemporary philosophy 15 ECTS
Den samtida filosofins problemställningar kan idag formuleras i korsningen av och
diskussionen mellan två grundläggande traditioner: den kontinentala och den
analytiska. Syftet med kursen är att ge en orientering i diskussionen om
förhållandet mellan analytisk och kontinental filosofi, och ge en förmåga att
analysera en rad av dessa traditioners källtexter i förhållande till varandra. Den tar
utgångspunkt i debatten mellan Husserl och Frege, och följer sedan den tilltagande
separationen mellan den ”kontinentala” och den ”analytiska” traditionen via
konflikten mellan Carnap och Heidegger och deras efterföljare. Därefter ställs frågan
om huruvida det går att idag återfinna en gemensam grund och gemensamma
problemställningar, med utgångspunkt i texter av bl.a. Richard Rorty, Paul Ricoeur,
Michael Dummett och J. Mohanty.
Betygsalternativ: G/E (Godkänd/Ej godkänd)
5.
Undervisningens uppläggning
Undervisningen bedrivs i form av seminarier, där ett antal källtexter och samtida
debattinlägg diskuteras och analyseras.
6.
Examination
Skriftliga rapporter med muntlig
presentation, aktivt
seminariedeltagande.
7.
Litteratur
Dummett, Michael, Origins of Analytical Philosophy
(Cambridge: Harvard University Press, 1994).
Friedman, Michael, A Parting of the Ways: Carnap, Cassirer,
and Heidegger (Chicago: Open Court, 2000).
Hacking, Ian Historical Ontology (Harvard UP, 2002).
Kearney, Richard (ed.), Routledge History of Philosophy.
Vol. 8, Twentieth-century Continental Philosophy (London:
Routledge, 1994).
Mohanty, Jitendranath, Husserl and Frege (Bloomington:
Indiana U.P., cop. 1982).
Paul Ricoeur, Time and Narrative (Chicago: Univ. of Chicago
P., 1984-1988
Engelska 3 vol.).
Rorty, Richard, Philosophy and the Mirror of Nature (Oxford:
Blackwell, cop. 1980).
Shanker, Stuart G., Routledge History of Philosophy. Vol. 9,
Kritisk kulturteori
Bilaga I
C) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för filosofi
Philosophy of Science, Logic and Mathematics in the
Twentieth Century (London: Routledge, 1996).
Staten, Henry Wittgenstein and Derrida (University of
Nebraska Press, 1984).
Cornel West och John Rajchman (red.): Post-Analytic
Philosophy (Columbia UP, 1985).
8.
Begränsningar i rätten att tillgodoräkna kursen i examen
Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom landet
genomgången kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i
kursen.
Kritisk kulturteori
Bilaga I
D) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för estetik
Kursplan
Estetikens traditioner del 1
7,5 hp (ECTS)
Huvudområde/ämne:
Kritisk kulturteori/Estetik
Ansvarig institution:
Institutionen för kultur och kommunikation
Betygsalternativ på hel
kurs:
G/EG (Godkänd/Ej godkänd)
Utbildningsnivå:
Forskarutbildning
Kursnivå:
Giltig fr.o.m:
1.
Höstterminen 2010
Fastställande
Kursplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Södertörns högskola xxxx-xx-xx
enligt bestämmelserna i högskoleförordningen.
2.
Behörighetskrav
Antagen till forskarutbildningsstudier.
3.
Lärandemål
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:
Kunskap och förståelse
vara väl förtrogen med de kanoniska västerländska texterna i estetisk teori och
filosofi fram till det sena 1700-talet.
demonstrera djupgående kunskaper om det sätt på vilket estetikämnets traditioner
förmedlats från antiken till det europeiska 1700-talet.
Färdighet och förmåga
-
ha förmåga att redogöra för historiska, sociala och genusvetenskapliga
perspektiv som kan anläggas på estetikämnets historiska bakgrund från den
antika filosofin och litteraturen till det sena 1700-talets filosofi.
Kritisk kulturteori
Bilaga I
D) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för estetik
-
4.
ha förmåga att redogöra för och kritiskt bedöma de väsentliga positionerna i
den teoretisk-filosofiska debatt om konst och estetik som löpt från antiken till
det europeiska 1700-talet.
kunna jämföra och kritiskt bedöma estetikens tradition i förhållande till andra
kunskapsfält, såsom kunskapsteori, politisk filosofi och etik.
Innehåll, delkurser och examinationsmoment
Estetikens traditioner del 1
7,5 hp (ECTS)
Kursen utgår från den definition av estetikämnet som skapas i 1700-talets Europa;
estetik är studiet av de kunskaper som förmedlas genom sinnena. Så småningom
kommer detta studium att specifikt förknippas med konstnärliga uttryck. Till denna
kunskapstradition hör också en förhistoria, och en kanon av texter som är såväl
litterära som filosofiska. Kursen utgår från en kanon av originaltexter, vars stomme
ingått redan på grundutbildningen. På forskarutbildningen kommer emellertid kraven
på kunskaper om denna kanon att öka väsentligt; dels förväntas doktoranden ha läst
de mest centrala verken i sin helhet snarare än i form av utdrag, dels förväntas
doktoranden tydligt kunna redogöra för och kritiskt bedöma de positioner som de
viktigaste verken markerar.
Kursen ger också väsentligt fördjupade kunskaper om estetikfältets formationer i
förhållande till grundnivån. Vid avslutad kurs förväntas doktoranden kunna visa på
det sätt på vilket estetikens västerländska kanon förmedlats. Vilka vägar har den
tagit, och vad har uteslutits då traditionerna förmedlats? På vilket sätt har den
kommit att definieras som kunskapsfält, socialt, genusmässigt och geografiskt? Ur
ett historiskt perspektiv är estetikens historia sammanskriven med andra fält, såsom
kunskapsteori, politik och etik. Doktoranden förväntas förstå och redogöra för den
kontext i vilken estetikens frågeställningar tillkommit. Dessa frågor har ingått i
kursplanerna redan på grundnivå och avancerad nivå, men studenterna har där ännu
inte behövt visa en djup förtrogenhet med ämnets innehåll och utveckling såsom ett
kunskapsfält med en tvåtusenårig historia, ur ett sammanhängande perspektiv
(tillsammans med Estetikens traditioner del 2). Kursen kallas estetikens traditioner i
pluralis, eftersom avsikten är att visa på det sätt på vilket estetikens historia kan
beskrivas som flera parallella rörelser. Dess kanon är i ständig diskussion och
rörelse.
På doktorandnivå förväntas alltså den studerande både vara ytterligt väl förtrogen
med estetikens traditioner på en innehållslig nivå, och med stor skicklighet kunna
diskutera dess formationer ur ett historiskt och kritiskt perspektiv.
Betygsalternativ: G/EG (Godkänd/Ej godkänd)
5.
Undervisningens uppläggning
Kursen består av föreläsningar och seminarier.
6.
Examination
Skriftlig examen 7,5 hp (ECTS)
7.
Litteratur
Totalt litteraturomfång cirka 1500 sidor.
Kritisk kulturteori
Bilaga I
D) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för estetik
A1 Den grekiska och romerska antikens texter:
Sapfo, dikter ur
Papagaeorgiou och
Dikter
och
fragment,
översättning
Vasilis
Magnus William-Olsson, Stockholm: Fibs Lyrikklubb 1999.
Sofokles Antigone, öv. Jan Stolpe och Lars-Håkan Svensson, Lund:
Ellerström 2003
Homeros: Iliaden, öv. Ingvar Björkesson, Natur & Kutur 2009.
Platon, Staten bok 10, öv Jan Stolpe, Stockholm. Atlantis, 2003
Platon: utdrag ur Gästabudet, Faidros, Ion, Timaios
Aristoteles: Om diktkonsten, öv. Jan Stolpe inl Arne Melberg,
Göteborg: Anamma 1994.
A2 Senantik och medeltid:
Plotinus, utdrag ur The Enneads, Loen Classical Library, Harvard
University Press.
Hildegard af Bingen, Dygdernas spel
Augustinus, utdrag ur Bekännelser, öv Lars Ellenberger, Umeå: Artos,
2003.
A3 Europeisk renässans och barock:
The Letters of Marsilio Ficino, 1975
A Companion to Medieval and Renaissance aesthetics, Blackwell,
Publisher online.
Margaret Cavendish, Poems and fancies, 1653.
Debating the Roman de la Rose: A Critical Anthology. Ed. Christine
McWebb. New York: Routledge, 2007. Texter av Christine de Pisan,
Jean Gerson m fl. i urval.
Dante, De vulgari eloquentia. Övers. t. engelskan. Steven Botterill.
Cambridge: Cambridge University Press, 1996.
Leon Battista Alberti, Om målarkonsten, övers. Sölve Olsson
(Symposion, 1996)
Palladio, Andrea. Fyra böcker om arkitekturen. Övers. Eva Atterbom.
Göteborg: Vinga 1983.
Christine de Pizan, Kvinnostaden, 1405.
A4 Europas tidiga 1700-tal:
David Hume ”Om måttstocken för smak” i Liv, tragedi och smak, i
översättning och med efterskrift av Teddy Brunius, 25-40, Uppsala
1962
Edmond Burke ”Introduktion om smaken”, ur Filosofisk undersökning
av ursprunget till våra begrepp om det sublima och det sköna, övers
Peter Dahl, Symposion 1995
Alexander Baumgarten: Reflections on poetry, Univ. of California Press
1954
Kritisk kulturteori
Bilaga I
D) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för estetik
Lessing, Gotthold, Ephraim: ur Laokoon, översättning S-O Wallenstein
Winckelmann, Johann Joachim: ur Tankar om imitationen av de
grekiska verken inom måleriet och skulpturen, översättning Sven-Olov
Wallenstein, Stockholm: Daidalos, 2007.
Johann Gottfried von Herder: Philosophical Writings, övers. Michael N.
Forster, Cambridge: Cambridge UP, 2002.
Referenslitteratur i urval:
Stephen Halliwell, The Aesthetics of Mimesis: Ancient Texts & Modern
Problems (Princeton UP, 2002)
Martin Bernal: Black Athena : the Afroasiatic roots of classical
civilization. Vol. 1, The fabrication of Ancient Greece 1785-1985 London
: Free Association Books, 1987
"Feminism and Tradition in Aesthetics", ed. Peggy Zeglin Brand och
Carolyn Korsmeyer (The Pennsylvania State University Press 1995).
Sjöholm, Cecilia. The Antigone Complex. Stanford: Stanford University
Press, 20XX.
Solterer, Helen. The Master and Minerva. Disputing Women in French
Medieval Culture. Berkeley & Los Angeles: The University of California
Press, 1995.
Hammermeister, Kai, The German Aesthetic Tradition, Cambridge,
U.K. ; New York : Cambridge University Press, 2002.
Armstrong, Isobel, The Radical Aesthetic, Malden, Mass. : Blackwell
Publishers, 2000.
S-O Wallenstein: “Uppfinnandet av estetiken”, TFL
http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tfl/article/viewFile/187/185
Françoise Choay, The Rule and the Model (MIT, 1997)
David Summers, The Judgment of Sense (Cambridge UP, 1987). Gäller
också antik och medeltid.
8.
Begränsningar i rätten att tillgodoräkna kursen i examen
Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom landet
genomgången kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i
kursen.
Kritisk kulturteori
Bilaga I
D) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för estetik
Kursplan
Estetikens traditioner del 2
7,5 hp (ECTS)
Huvudområde/ämne:
Kritisk kulturteori/Estetik
Ansvarig institution:
Institutionen för kultur och kommunikation
Betygsalternativ på hel
kurs:
G/EG (Godkänd/Ej godkänd)
Utbildningsnivå:
Forskarutbildning
Kursnivå:
Giltig fr.o.m:
1.
Höstterminen 2010
Fastställande
Kursplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Södertörns högskola xxxx-xx-xx
enligt bestämmelserna i högskoleförordningen.
2.
Behörighetskrav
Antagen till forskarutbildningsstudier.
3.
Lärandemål
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:
Kunskap och förståelse
vara väl förtrogen med de kanoniska västerländska texterna i estetisk teori
och filosofi från det sena 1700-talet till våra dagar.
demonstrera djupgående kunskaper om det sätt på vilket estetikämnets
traditioner från det sena 1700-talet och framåt hänger samman med
konstarternas indelning samt med utvecklingen av en urban, europeisk
kultur.
Kunna demonstrera djupgående kunskaper om det sätt på vilket en modern,
europeisk estetisk kanon avgränsar sig själv i förhållande till andra kulturer.
Kritisk kulturteori
Bilaga I
D) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för estetik
-
Demonstrera vissa kunskaper om estetiska traditioner från icke-europeiska
områden.
Färdighet och förmåga
-
4.
ha förmåga att redogöra för historiska, sociala och genusvetenskapliga
perspektiv som kan anläggas på estetikämnets historiska bakgrund från det
sena 1700-talets filosofi till våra dagar.
ha förmåga att redogöra för och kritiskt bedöma de väsentliga positionerna i
den teoretisk-filosofiska debatt om konst och estetik som det europeiska
1700-talet till våra dagar.
kunna jämföra och kritiskt bedöma estetikens tradition i förhållande till
utvecklingen av ny kommunikationsteknologi och nya medier i modern tid.
Innehåll, delkurser och examinationsmoment
Estetikens traditioner del 2
7,5 hp (ECTS)
Kursen utgår från den definition av estetikämnet som skapas i 1700-talets Europa;
estetik är studiet av de kunskaper som förmedlas genom sinnena. Så småningom
kommer denna kunskap att specifikt förknippas med konstnärliga uttryck. Till denna
kunskapstradition hör också en förhistoria, och en kanon av texter som är såväl
litterära som filosofiska. Kursen utgår från en kanon av originaltexter, vars stomme
ingått redan på grundutbildningen. På forskarutbildningen kommer emellertid kraven
på kunskaper om denna kanon att öka väsentligt; dels förväntas doktoranden ha läst
de mest väsentliga av de verk som tas upp i sin helhet snarare än i form av utdrag,
dels förväntas doktoranden tydligt kunna redogöra för och kritiskt bedöma de
positioner som de viktigaste verken utgör. Kursen ger också väsentligt fördjupade
kunskaper om estetikfältets formationer i förhållande till grundnivån.
Vid avslutad kurs förväntas doktoranden kunna visa på det sätt på vilket estetikens
västerländska kanon formats i den moderna epoken. På vilket sätt har den kommit
att definieras som kunskapsfält, socialt, genusmässigt och geografiskt? På vilket sätt
kan den relateras till andra kunskapsfält, och på vilket sätt kan den relateras till de
olika konstarterna? På vilket sätt har den framhävt sig själv och format sig själv i
relation till icke-europeiska kulturer som den avgränsat sig från? Doktoranden
förväntas förstå och redogöra för den sociala, historiska och genusmässiga kontext i
vilken man kan diskutera estetikämnets texter. De förväntas också kunna redogöra
för det sätt på vilket estetikens historia hänger samman med utvecklingen av ny
kommunikationsteknologi och nya medier, samt med utvecklingen av en urban
kultur. Dessa frågor har ingått i kursplanerna redan på grundnivå och avancerad
nivå, men studenterna har där ännu inte behövt visa en djup förtrogenhet med
ämnets innehåll och utveckling såsom ett kunskapsfält med en tvåtusenårig historia,
ur ett sammanhängande perspektiv (se även Estetikens traditioner del 2). Kursen
kallas estetikens traditioner i pluralis, eftersom avsikten är att visa på det sätt på
vilket estetikens historia kan beskrivas som flera parallella rörelser, och dess kanon
är i ständig diskussion och rörelse.
På doktorandnivå förväntas alltså den studerande alltså både vara ytterligt väl
förtrogen med estetikens kanon på en innehållslig nivå, och med stor skicklighet
kunna diskutera dess formationer ur ett historiskt och kritiskt perspektiv.
Betygsalternativ: G/EG (Godkänd/Ej godkänd)
Kritisk kulturteori
Bilaga I
D) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för estetik
5
Undervisningens uppläggning
Kursen består av föreläsningar och seminarier.
6.
Examination
Skriftlig examen 7,5 hp (ECTS)
7.
Litteratur
Totalt litteraturomfång cirka 1500 s, utdrag ur nedanstående titlar:
A1 Det sena 1700-talet:
Johann Gottfried von Herder: Philosophical Writings, övers. Michael N. Forster,
Cambridge: Cambridge UP, 2002.
Immanuel Kant, Kritik av omdömeskraften, Thales 2003, översättning av S-O
Wallenstein
Friedrich Schiller: utdrag ur Schillers estetiska brev, Kosmos förlag Södertälje
1995.
F W J Schelling, ur Den transcendentala idealismens system, i översättning
Mary Wollstonecraft, Vindication of the rights of woman, London: Penguin, 1975
samt
-Brev skrivna under en kort vistelse i Sverige, Norge och Danmark, Kristianstad:
Tiden 1978
Olympe de Gouges, utdrag ur L´esclavage des négres, 1789
A2 1800-talet:
GWF Hegel: Inledning till estetiken. Översättning och efterord, Sven-Olov
Wallenstein. Göteborg: Daidalos 2005.
Madame de Staël, Tio år av landsflykt, Lund: Bakhåll 2009.
Friedrich Nietzsche: "Über Wahrheit und Lüge im außermoralischen Sinn" ev i
översättning.
Charlotte Perkins Gilman: The yellow wallpaper, 1892.
A3 Det tidiga 1900-talet:
Freud, Sigmund. Leonardo da Vinci. Ett barndomsminne. Göteborg: Daidalos,
1993. Alternativt i Sigmund Freud. Konst och litteratur. Stockholm: Natur &
Kultur, 2007.
Martin Heidegger, Konstverkets ursprung, övers. S-O Wallenstein (Daidalos
2005).
Utdrag ur Theodor W Adorno, Philosophy of Modern Music, övers. Anne G.
Mitchell och Wesley V. Blomster (Continuum, 2004)
Adorno, Theodor W. et al. Aesthetics and Politics. Edited by Fredric Jameson.
London Verso, 1980. (Rymmer hela den klassiska debatten med Frankfurtskolan,
Benjamin, Brecht, Lukács]
Kritisk kulturteori
Bilaga I
D) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för estetik
Lou Andréas-Salomé, Erotik och narcissism, Natur & Kultur 1995.
A4 Fram till våra dagar
Rancière, Jacques. Texter om politik och estetik. Övers. Christina Kullberg. Lund:
Propexus, 2006.
Jameson, Fredric. The Geopolitical Aesthetic: Cinema and space in the world
system. Bloomington: Indiana University Press, 1992.
Arthur Danto, “Konstvärlden”, i Konsten och konstbegreppet (Raster, 1996)
Hannah Arendt, Människans villkor, Röda bokförlaget. 1988.
Jean-François Lyotard: ”Freud enligt Cézanne” samt ”Det sublima och
avantgardet” (översatta i Kris resp. Avantgardet)
Gilles Deleuze och Félix Guattari, Ur Kafka: för en mindre litteratur (övers i Kris,
Wallenstein resp. Ord och Bild, Jonas J Magnusson)
Deleuze och mångfaldens veck / redaktörer: Helena Mattsson, Sven-Olov
Wallenstein. Stockholm: Axl Books, 2008
Julia Kristeva, Fasans makter, Daidalos, Göteborg, 1992.
Elisabeth Grosz, Volatile Bodies; toward a corporeal feminism. 1994, Indiana
University Press.
Yvonne Rainer: The Mind is a muscle, NY: Overall Books 2007.
Iris Murdoch: Metaphysics as a guide to morals, writings on philosophy and
literature, 1992.
Clarice Lispector: Stjärnans ögonblick, 2009.
Referenslitteratur i urval:
Paul Guyer: "Kant and the Experience of Freedom: Essays on Aesthetics and
Morality" (Cambridge, Cambridge University Press, 1993).
Terry Eagleton: The Ideology of the Aesthetic, Oxford: Blackwell 1990
Carolyn Korsmeyer, Gender and Aesthetics, an introduction, London : Routledge,
2004
Clark, T.J. The Absolute Bourgeois: Artists and Politics in France 1848-1851.
London: Thames & Hudson, 1982.
Jonsson, Stefan. A Brief History of the Masses: Three Revoutions. New York:
Columbia UP, 2008.
The Aesthetics of the Critical Theorists: Studies on Benjamin, Adorno, Marcuse,
and Habermas, red. Ronald Roblin (Mellen, 1990)
Minimalism och postminimalism, red. S-O Wallenstein (Raster, 2005)
Konceptkonst, red. S-O Wallenstein (Raster, 2006)
Thierry de Duve, Kant After Duchamp (MIT, 1996)
Sara Danius; Flaubert and the Art of making things visible, Acta Upsaliensis,
2006.
Aesthetic Experience, red. Richard Shusterman och Adele Tomlin (Routledge,
2008)
Jay Bernstein, The Fate of Art (Polity Press, 1994)
Morten Kyndrup, Den aestetiske relation (Gyldendal, 2008)
Kritisk kulturteori
Bilaga I
D) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för estetik
Gerard Genette, The Aesthetic Relation (Cornell UP, 1999)
Hans Ulrich Gumbrecht, Production of Presence (Stanford UP, 2004).
Luc Ferry, Homo Aestheticus (University of Chicago Press, 1993)
Jean-Marie Schaeffer, Art of the Modern Age: Philosophy of Art from Kant to
Heidegger (Princeton UP, 2000)
Moshe Barasch, Theories of Art, 3 vol. (Routledge, 2000).
8.
Begränsningar i rätten att tillgodoräkna kursen i examen
Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom landet
genomgången kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med
innehållet i kursen.
Kritisk kulturteori
Bilaga I
D) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för estetik
Kursplan
Estetik: aktuella forskningsproblem
7,5 hp (ECTS)
Huvudområde/ämne:
Kritisk kulturteori/Estetik
Ansvarig institution:
Institutionen för kultur och kommunikation
Betygsalternativ på hel
kurs:
G/EG (Godkänd/Ej godkänd)
Utbildningsnivå:
Forskarutbildning
Kursnivå:
Giltig fr.o.m:
1.
Höstterminen 2010
Fastställande
Kursplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Södertörns högskola xxxx-xx-xx
enligt bestämmelserna i högskoleförordningen.
2.
Behörighetskrav
Antagen till forskarutbildningsstudier.
3.
Lärandemål
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:
Kunskap och förståelse
visa förtrogenhet med några aktuella forskningsproblem inom det estetiska
fältet.
demonstrera djupgående kunskaper om hur forskningsproblem formuleras
och utvecklas i en samhällelig kontext
demonstrera kunskaper om några aktuella problems tillkomsthistoria och
deras plats i förhållande till traditionen.
Kritisk kulturteori
Bilaga I
D) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för estetik
Färdighet och förmåga
visa förmåga att redogöra för och kritiskt bedöma väsentliga positioner inom
det estetiska fältet, i förhållande till övriga tänkare och verk.
- kunna diskutera de aktuella problemställningarnas plats i förhållande till
andra relevanta kunskapsfält, exempelvis politik, etik, ekologi.
4.
Innehåll, delkurser och examinationsmoment
Estetik: aktuella forskningsproblem
7,5 hp (ECTS)
Kursen ger en översikt av några aktuella problemställningar på det estetiska fältet.
Den syftar inte till att ge en sammantagen bild, utan snarare till att demonstrera
ämnets spännvidd och de olika aspekter som ryms inom det estetiska fältets
teoribildning. Allt medan de flesta kurserna på utbildningen strävar mot att ge
kanoniska originaltexterna en framskjuten plats, arbetar denna kurs istället mot att
ge en bred orientering på fältet.
De aktuella problemställningar som diskuteras får sin plats på kursen genom sin
samhällsrelevans. Samtidigt syftar kursen till att kritiskt diskutera de argument som
läggs fram och de sätt på vilka relevansen demonstreras; graden av angelägenhet
diskuteras och bedöms, liksom argumentens hållbarhet. De teorier och metoder
som brukas granskas i förhållande till de problem som behandlas.
Exempel på de forskningsproblem som tas upp är estetikens utveckling i förhållande
till ny teknologi, estetik och ekologi, vardagslivets estetik, estetik och religion, barns
estetik.
Betygsalternativ: G/EG (Godkänd/Ej godkänd)
5.
Undervisningens uppläggning
Kursen består av föreläsningar och seminarier.
6.
Examination
Skriftlig examen 7,5 hp (ECTS)
7.
Litteratur
Totalt litteraturomfång cirka 1000 sidor.
Berleant, A, Aesthetics and Environment: Variations on a
Theme, Aldershot: Ashgate, 2005.
Haapala, A., (ed.), 1998, The City as Cultural Metaphor:
Studies in Urban Aesthetics, Lahti: International Institute
of Applied Aesthetics.
Haapala, Arto (2005) "On the Aesthetics of the Everyday.
Familiarity, Strangeness, and the Meaning of Place", in
Light, Andrew og Smith, J.M. (eds.)The Aesthetics of
Everyday Life, New York: Colombia, University Press,
p.39-55.
Kritisk kulturteori
Bilaga I
D) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för estetik
Lintott, S., 2006, “Toward Eco-Friendly
Environmental Ethics, 28: 57-76.
Aesthetics”,
Marks, L. U., Touch: sensous theory and multisensory
media, Minneapolis: University of Minnesota Press, 2002.
Saito, Yuriko, Everyday aesthetics, Ofxord University
Press, 2005.
Sobchack, Vivian., Carnal thoughts: embodiment and
moving image culture, Berkeley: University of California
Press, 2004.
Welsch, W., Undoing Aesthetics, London: Sage, 1997.
Alain Badiou, Handbook of Inaesthetics (Stanford UP,
2005)
Jacques Rancière, Aesthetics and its Discontents (Polity
Press, 2009)
Erika Fischer-Lichte: The Transformative Power of
Aesthetics, 2008.
8.
Begränsningar i rätten att tillgodoräkna kursen i examen
Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom landet
genomgången kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i
kursen.
Kritisk kulturteori
Bilaga I
D) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för estetik
Kursplan
Originalverk och avhandlingsarbete
7,5 ECTS poäng
Huvudområde/ämne:
Kritisk kulturteori/Estetik
Ansvarig institution:
Institutionen för kultur och kommunikation
Betygsalternativ på hel
kurs:
G/E (Godkänd/Ej godkänd)
Utbildningsnivå:
Forskarutbildning
Kursnivå:
Giltig fr.o.m:
1.
Höstterminen 2010
Fastställande
Kursplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Södertörns högskola xxxx-xx-xx
enligt bestämmelserna i högskoleförordningen.
2.
Behörighetskrav
Antagen till forskarutbildningsstudier.
3.
Lärandemål
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:
Kunskap och förståelse
-
vara ytterst väl förtrogen med en av de kanoniska västerländska texterna i
estetisk teori och filosofi.
demonstrera djupgående kunskaper om verkets plats i författarens oeuvre.
demonstrera djupgående kunskaper om verkets tillkomsthistoria och dess
plats i förhållande till traditionen.
Färdighet och förmåga
-
ha förmåga att redogöra för och kritiskt bedöma de väsentliga positionerna
Kritisk kulturteori
Bilaga I
D) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för estetik
-
4.
som verket argumenterar för, i förhållande till övriga tänkare och verk inom
fältet.
kunna diskutera olika tolkningsmöjligheter i förhållande till texten, såväl på
detaljnivå som då det gäller verkets plats i den estetiska traditionen.
Innehåll, delkurser och examinationsmoment
Originalverk och avhandlingsarbete
7,5 hp (ECTS)
Kursen syftar till att ge doktoranden utrymme att arbeta med ett originalverk i den
estetiska traditionen, ett verk som har relevans för det egna avhandlingsarbetet.
Verket studeras i detalj, genom en form av närläsning som syftar till att synliggöra
olika tolkningsmöjligheter. Därefter sätts det i en historisk, social och intertextuell
kontext, dels genom en genomgång av relevant sekundärlitteratur, dels genom att
andra verk av samma författare kan komma att tas upp. Kursen är en fortsättning
på "Originalverk" som läses på magisternivå, men större krav ställs såväl på
doktorandens förmåga att närläsa texten och tolka den på ett självständigt vis, som
på förmågan att kunna redogöra för olika tolkningsmöjligheter. Dessutom ställs
större krav på förmågan att historisera och sätta verket i relation både till
författarens andra verk, samt andra verk på fältet.
Betygsalternativ: G/EG (Godkänd/Ej godkänd)
5.
Undervisningens uppläggning
Kursen består av föreläsningar och seminarier.
6.
Examination
Skriftlig examen 7,5 hp (ECTS)
7.
Litteratur
Totalt litteraturomfång cirka 1000 sidor.
Litteraturen väljes i samråd med examinator. Originalverket
bör vara av relevans för avhandlingsämnet, men också
representera ett väsentligt inslag i områdets kanonbildning.
Förslagsvis väljes en av titlarna från litteraturlistorna till
Estetikens traditioner del 1 eller del 2, och till detta tillkommer
relevanta titlar av samma författare, samt relevant
referenslitteratur.
8.
Begränsningar i rätten att tillgodoräkna kursen i examen
Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom landet
genomgången kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i
kursen.
Kritisk kulturteori
Bilaga I
E) Obligatorisk kurs för doktorander inom forskarskolan BEEGS
Kursplan
Contemporary Research into the Baltic Sea Region and Eastern Europe
7,5 HP/ECTS credits
Course code:
Subject:
Social sciences and humanities
Academic school:
CBEES/BEEGS
Specific to the Programme
BEEGS
Academic discipline:
Social science and humanities
Grades permitted:
G (pass)
Education cycle:
PhD studies
Course level:
Introductory
Valid from:
Spring term 2009
1.
Validation
2.
ENTRY REQUIREMENTS
Accepted to doctoral studies within the social sciences or humanities
3.
Learning outcomes
On completion of the course, students have:
Knowledge and understanding of the studies of the Baltic Sea Region and Eastern
Europe in the field of social science and humanities, and certain insights in the
habit of writing a doctoral thesis in this field.
Skills and abilities to find relevant literature and to relate to the canon of the
discipline.
Ability to evaluate and critically reflect upon relevant scholarly research in the
field of Baltic and East European studies.
Kritisk kulturteori
Bilaga I
E) Obligatorisk kurs för doktorander inom forskarskolan BEEGS
4.
Course contents and examinations
The course includes reading PhD theses and articles related to the course
objective and discussing and evaluating them during seminars. Participants will
write commentaries on each seminar/lecture and present them as a final
document at the end of the course. Active participation in seminar discussions is
required.
5.
Course design
The course consists of a series of seminars/lectures, in which senior researchers
present a dissertation or article. Students are to read and be prepared to discuss
the reading; one student will function as discussant. The final seminar consists of
an evaluation of the course’s contents, both in terms of scientific content and of
the learning process.
6.
Course assessment/Student assessment
Students actively participate in seminars, write course papers, keep a log-book
of their learning process and critically analyse other students’ theses.
7.
Course literature
Bonnell, Victoria E. and Breslauer, George: Soviet and Post Soviet area studies.
UCIAS Edited volume 3: The Politics of Knowledge: Area studies and the
disciplines. Year 2003, article 4.
31 p.
Comissio, Ellen and Gutierres, Brad: Eastern Europe or Central Europe?
Exploring a distinct regional identity. UCIAS Edited volume 3: The Politics of
Knowledge: Area studies and the disciplines. Year 2002, article 7. 34 p.
Readings for seminars
Note: *available in Diva portal as Pdf.
Gradskova, Yulia; Soviet people with female bodies. Doctoral thesis Stockholm
University., 2007, particularly chap 1, chap,5, ch 7.1-2 and ch.8.
Hillderdal, Charlotta: People in between. Ethnbicilty and material identity – a
new approach to deconstructed concepts. Uppsal universitet, PhD thesis, 2009
Höjdestrand, Tova, 2005. Needed by nobody: homelessness, humiliation, and
humanness in post-socialist Russia. Stockholm: Department of Social
Anthropology, Stockholm University (Stockholm: Akademitryck), 240 s.
Needed by Nobody: Homelessness and Humanness in Post-socialist Russia
Paperback. Cornell University Press ISBN: 9780801475931
ISBN-10: 0801475937
Kõll. Anu-Mai: t.b.a
Lindelöf. Karin S.: Om vi nu skall bli som Europa. Könsskapande och normalitet
bland unga kvinnor i transitionens Polen. Makadam förlag, Stockholm
2006.English language article t.b.a.
Kritisk kulturteori
Bilaga I
E) Obligatorisk kurs för doktorander inom forskarskolan BEEGS
Lindvall, Daniel: The limits of the European vision in Bosnia and Herzegovina.
PhD thesis , Stockholm university, 2009
(Lundén, Thomas, 2004. On the boundary: about humans at the end of territory.
Huddinge : Södertörns högskola, 232 s.(Swedish version: Över gränsen,
Studentlitteratur, 2002. Partularly ch. 1,2 5.)
Lundén. Thomas, The search for order in terrestrial space 7p. Draft 2010
Lundén, Thomas: Valga-Valka, Narva-Ivangorod.Estonia’s Divided Border Cities –
Co-operation and Conflict Within and beyond the EU, in Janczak, J, forthcoming,
133-149
Nordström, Anders: The interactive dynamics of regulation. Exploring the Council
of Europe’s monitoring of Ukraine. Stockholm studies in politics, 125, Stockholm
2008. Particularly chapters 1 and 4
Sandomirskaia, Irina”One Sixth of the World: Avant-garde Film, the Revolution
of Vision, and the Colonization of the USSR Periphery during the 1920s (Towards
a Postcolonial Deconstruction of the Soviet Hegemony”, In Kerstin OLOFSSON
(ED)From Orientalism to Postcoloniality, Södertörn Research reports 2008:1, pp
8-31
Sövik Margrete B.; Support, resistance and pragmatism. En examination of
motivation in language policy in Kharkiv, Ukraine. Doctoral thesis , Stockholm
University, 2007)
Svensson, Jenny: The regulation of rule-following. Imitation and soft regulation
in the European Union . Doctoral thesis in Business administration at Stockholm
Univerity, 2009Södertörn doctoral dissertation 30 ISBN 978-91-89319, 978-917155-840-4, ISSN 1652-7399
8.
Restrictions on accreditation
The course may not be accredited as part of a degree, if the contents are partly
or wholly the same as a course previously taken in Sweden or elsewhere.
9.
Övrigt/Other stipulations
Kritisk kulturteori
Bilaga J
FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR FORSKARUTBILDNING VID
SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA
1. Inrättande av forskarutbildningsämne
Förslag till beslut
Beslut om inrättande av forskarutbildningsämne inom område som har rätt att utfärda
doktorsexamen fattas av fakultetsnämnd. Ansökan inlämnas av berörd institution. För att
inlämna ansökan krävs att ämnet har
•
•
•
•
•
rätt att utfärda examen på avancerad nivå
minst fyra disputerade lärare, varav minst en professor och två docenter
en aktiv forskningsmiljö och etablerat högre seminarium
gedigen erfarenhet av att handleda uppsatser på avancerad nivå (inklusive före detta Duppsatser)
doktorander med anknytning till forskningsmiljön
Till detta kommer också en bedömning av att forskarutbildningsämnet i fråga tillsammans med
andra ämnen kan bidra till att utveckla kunskapsfältet, och att det finns synergieffekter inom
området. Forskarutbildningsämnet ska tillsammans med de andra ämnena utgöra en trovärdig
vetenskaplig helhet där delarna stödjer helheten och varandra.
En ansökan om inrättande av forskarutbildningsämne ska behandla ämnets
•
•
•
•
•
•
•
•
relation till och samarbetsaktiviteter med andra forskarutbildningsämnen i området
samt positiva synergieffekter som förväntas av ett samgående med området
tillsvidareanställda personal som kan utses som handledare
forskning av betydelse för forskarutbildning
former för doktoranders medinflytande
internationell orientering i utbildning och forskning
samverkansaktiviteter av betydelse för forskarutbildning
förslag till obligatoriska kurser inom forskarutbildning
kvalitetssäkring av forskarutbildning
Kritisk kulturteori
1 (23)
Bilaga J
2. Tillträde till utbildning på forskarnivå
2.1. INFORMATION OM UTBILDNINGSPLATSER
Författningsföreskrift
HF 6 kap
3 § Studenter skall ges tillgång till studievägledning och yrkesorientering. Högskolan skall
se till att den som avser att påbörja en utbildning har tillgång till den information om
utbildningen som behövs.
Särskilt skall högskolans antagningsordning finnas tillgänglig. Med antagningsordning
avses de regler för utbildning som högskolan tillämpar i fråga om dels ansökan,
behörighet och undantag från behörighetsvillkor samt urval, dels hur beslut om
antagning och undantag från behörighetsvillkor fattas. När det gäller utbildning på
grundnivå och avancerad nivå avses även regler om hur beslut om behörighet överklagas.
Förordning (2006:1053).
HF 7 kap
37 § Frågor om antagning avgörs av högskolan. Den som vill antas till utbildning på
forskarnivå skall anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer.
När en högskola avser att anta en eller flera doktorander skall högskolan genom
annonsering eller ett därmed likvärdigt förfarande informera om detta. Någon
information behöver dock inte lämnas
1. vid antagning av en doktorand som skall genomgå utbildningen inom ramen för en
anställning hos en annan arbetsgivare än högskolan,
2. vid antagning av en doktorand som tidigare har påbörjat sin utbildning på forskarnivå
vid ett annat lärosäte, eller
3. om det finns liknande särskilda skäl.
Förordning (2006:1053).
Förslag till lokal tillämpningsföreskrift
Att beslutas i fakultetsnämnden
•
Antagning till utbildning på forskarnivå bör i normalfallet ske samlat efter information
om tillgängliga platser. Detta gäller inte bara doktorandanställningar utan också andra
former av doktorandplatser.
•
Doktorandplatser ska utlysas på respektive områdes webbplats, på lärosätets centrala
webbplats, på anslagstavlor och, i de fall det befinns vara lämpligt, i dagspress. Utlysning
av doktorandplatser ska i normalfallet ske även internationellt.
•
Utlysning av doktorandplatser ska företrädelsevis ske vid fasta tillfällen under året.
•
Samtliga utlysningar ska i normalfallet behandlas av fakultetsnämnden. Utlysningarna
kvalitetssäkras av handläggare vid högskolans centrala förvaltning som kontrollerar att
gällande föreskrifter tillämpas.
•
Annonsering av ledig utbildningsplats ska ske senast tre (3) veckor innan sista
ansökningsdag.
Kritisk kulturteori
2 (23)
Bilaga J
•
Om högskolan annonserar en utbildningsplats, och doktorandanställning eller
utbildningsbidrag vid högskolan är kopplat till utbildningsplatsen, skall även
anställningen respektive bidraget utlysas i annonsen.
•
Anmälan om antagning till utbildning gäller som ansökan om doktorandanställning
respektive utbildningsbidrag, om det framgår av annonsen.
•
Exempel på tillfällen då utlysning på grund av särskilda skäl ej behöver ske är att den
sökande har ett eget stipendium, utbildningsbidrag från en annan högskola eller annan
egen studiefinansiering.
•
Om en person i andra fall än enligt ovan lämnar in anmälan till utbildningen skall
prefekten utan dröjsmål besluta antingen att sökanden inte antas eller att den sökta
utbildningsplatsen skall annonseras ut så att också andra personer kan vara med och
konkurrera om platsen.
2.2. ANTAGNINGSFÖRFARANDE
Författningsbestämmelser
HF 7 kap.
35 § För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att sökanden
1. har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som fakultetsnämnden
kan ha föreskrivit, och
2. bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen.
Förordning (2006:1053).
Förslag till lokal tillämpningsföreskrift
Att beslutas i fakultetsnämnden
•
En ansökan om antagning till forskarutbildning ska ställas till högskolan.
•
Antagning till doktorandplats ska beredas inom området som utifrån de urvalskriterier
som framgår i den allmänna studieplanen och antagningsordningen rangordnar de
sökande.
•
De som deltar i antagningsförfarandet ska vara väl förtrogna med gällande regelverk.
•
Doktorander ska vara representerade i beredningsprocessen.
•
Beslut om antagning sker i normalfallet i fakultetsnämnden .
•
Handläggare inom central förvaltning ska kontrollera de sökandes behörighet. Såväl
antagnings- som avslagsbeslut ska dokumenteras skriftligt av fakultetsnämnden för att
säkerställa doktorandernas rättssäkerhet i antagningsförfarandet. Området ska
skriftligen redovisa vem eller vilka som berett ansökningarna samt av vilken instans
dessa personer utsetts.
•
Forskarutbildningsämnen som inte följer de regler för forskarutbildning som gäller vid
Södertörns högskola kan bli föremål för inskränkningar i rätten att anta respektive
handleda doktorander.
Kritisk kulturteori
3 (23)
Bilaga J
•
Fakultetsnämnden beslutar om antagning eller avslag baserat på områdets samlade
bedömning av ansökan samt vad som framkommit i samband med intervjuer av de
sökande och referenstagning.
•
Högskoleförordningens krav på att en doktorand bara får antas om det finns goda
förutsättningar för en forskarutbildning kan endast uppfyllas om man i samband med
antagningar har möjlighet att ta ställning till kombinationen av:
1.
2.
3.
•
studentens meriter, kompetens och ambition
det samlade handledarkollegiets erfarenhet och kompetens
det individuella forskningsprojektets kvalitet och lämplighet som
doktorandprojekt, tidsplanering och finansiering
Beslut om antagning till forskarutbildning sker vid fakultetsnämnden, som inför förslaget
till beslut om antagning ska bedöma:
1.
2.
3.
4.
5.
kvaliteten och genomförbarheten av det planerade forskningsprojektet
att frågor om forskningsetik har beaktats
att föreslagna forskarutbildningskurser, kunskapsmål eller forskarutbildningsprogram är relevanta och av en omfattning motsvarande kraven i den
allmänna studieplanen
tids- och finansieringsplan
om den samlade handledarkompetensen kan tillräckligt för att bistå med god
och professionell handledning samt relevant expertis
2.3. STUDIEFINANSIERING
Författningsföreskrifter
HF 7 kap.
36 § Fakultetsnämnden får till utbildning på forskarnivå anta bara sökande som anställs
som doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag för doktorander. Fakultetsnämnden
får dock anta sökande som har någon annan form av studiefinansiering, om nämnden
bedömer att finansieringen kan säkras under hela utbildningen och att sökanden kan
ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år när det gäller
licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen och åtta år när det gäller
doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen. Förordning (2009:933).
Förslag till lokal tillämpningsföreskrift
Att beslutas i fakultetsnämnden
•
Som regel ska forskarstuderande som genomgår sin utbildning vid Södertörns högskola
erbjudas anställning som doktorand för att finansiera sina studier. Finansiering sker i
normalfallet med fakultetsmedel eller genom externa forskningsanslag.
•
Prefekt vid aktuell institution ska ombesörja att det upprättas en finansieringsplan som
täcker hela utbildningstiden innan slutligt beslut om antagning fattas.
•
Finansieringsplanen ska därefter finnas med som en bilaga till den individuella
studieplanen under hela utbildningstiden. I bilagan beskrivs forskarutbildningens
finansiering, termin för termin.
Kritisk kulturteori
4 (23)
Bilaga J
•
Finansieringsplanen jämte den individuella studieplanen följs upp av fakultetsnämnden
minst en gång per år.
•
För studerande med annan finansiering ska som regel ett avtal tecknas med en
finansierande part (företag, myndighet, annan högskola etc.). I de fall där finansieringen
ska ske inom ramen för en anställning hos annan arbetsgivare ska chef för verksamheten
tillstyrka hela studieplanen, för att därmed intyga att utbildningen kan ske så som den
beskrivs.
•
Enbart i undantagsfall kan doktorander med stipendier antas, dock endast under
förutsättning att dessa kan erbjudas liknande villkor vad gäller försäkringsskydd etc. som
doktorander med doktorandtjänst.
•
Beslut om antagning som innebär att den sökande har någon annan form av
studiefinansiering än doktorandtjänst eller utbildningsbidrag ska prövas med särskild
noggrannhet för att säkerställa doktorandernas rättssäkerhet De sökande som inte kan
få doktorandanställning eller utbildningsbidrag och inte heller har annan godtagbar
studiefinansiering kan inte antas till forskarutbildning.
2.4. ANTAGNING TILL FORSKARUTBILDNING MED LICENTIATEXAMEN SOM MÅL
Antagning till utbildning på forskarnivå kan ske antingen med doktorsexamen eller med
licentiatexamen som slutmål.
Förslag till lokal tillämpningsföreskrift
Att beslutas i fakultetsnämnden
•
Antagning till forskarutbildning med licentiatexamen som slutmål ska ses som ett
undantag från den normala ordningen.
•
Ansökan från en doktorand som antagits till licentiatstudier att fortsätta till doktorsexamen ska prövas i konkurrens med andra sökanden.
2.5. MÖJLIGHETEN TILL TILLGODORÄKNANDE VID URVAL
Författningsföreskrifter
HF 6 kap.
6 § Om en student vid en högskola i Sverige har gått igenom viss högskoleutbildning med
godkänt resultat, har studenten rätt att tillgodoräkna sig detta för högskoleutbildning vid
en annan högskola. Detta gäller dock inte, om det finns en väsentlig skillnad mellan
utbildningarna.
Detsamma gäller studenter som har gått igenom en viss utbildning med godkänt
resultat
1. vid universitet eller annan läroanstalt för högre utbildning i Danmark, Finland, Island
eller Norge eller hos den som är part i Europarådets konvention av den 11 april 1997 om
erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen (SÖ 2001:46), eller
2. vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Förordning (2006:1053).
7 § En student har rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning än den som avses i 6 §, om
de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar är av en sådan beskaffenhet och
har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är
Kritisk kulturteori
5 (23)
Bilaga J
avsedda att tillgodoräknas. En student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper
och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. Förordning (2006:1053).
8 § Högskolan ska pröva om tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för
tillgodoräknande.
Den som är student kan komma i fråga för tillgodoräknande. Även den som har gått
igenom en sådan uppdragsutbildning som avses i 6 och 7 §§ förordningen (2002:760) om
uppdragsutbildning vid universitet och högskolor kan komma i fråga för tillgodoräknande
för utbildning på grundnivå eller avancerad nivå.
HF 7 kap
41 § Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 §§ skall göras med
hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen.
Fakultetsnämnden bestämmer vilka bedömningsgrunder som skall tillämpas vid
prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen.
Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller
yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge sökanden
företräde framför andra sökande. Förordning (2006:1053).
Förslag till lokal tillämpningsföreskrift
Att beslutas i fakultetsnämnden
•
Ett schablonmässigt tillgodoräknande av andra året i en masterexamen är inte tillåtet.
Fakultetsnämnden ansvarar för att förhindra att systematisk förtur ges till sökande med
masterexamen i syfte att förkorta utbildningen till mindre än fyra år.
•
Tillgodoräknande av tidigare utbildning får inte ske i samband med antagningen, för att
detta inte ska påverka urvalet.
•
Ett eventuellt tillgodoräknande ska alltid ske på studentens initiativ och prövas i varje
enskilt fall för varje enskild kurs i förhållande till examensfordringarna för utbildning på
forskarnivå.
•
Fakultetsnämnden godkänner förslag om tillgodoräknanden.
Kritisk kulturteori
6 (23)
Bilaga J
3. Allmän studieplan
Författningsföreskrifter
HF 6 kap.
34 § För varje ämne inom vilket utbildning på forskarnivå anordnas skall det finnas en
allmän studieplan, som fakultetsnämnden fastställer. Förordning (2006:1053).
35 § /Träder i kraft I:2010-01-01/ I varje allmän studieplan för utbildning på forskarnivå
inom ett ämne ska följande anges:
1. det huvudsakliga innehållet i utbildningen och i förekommande fall den litteratur som
är obligatorisk inom ämnet,
2. den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen,
3. de krav på förkunskaper och andra villkor utöver grundläggande behörighet som gäller
för att bli antagen till utbildningen (särskild behörighet),
4. vad som vid antagning till utbildningen gäller om urval i fråga om de
bedömningsgrunder som ska tillämpas vid prövningen av sökandenas förmåga att
tillgodogöra sig utbildningen,
5. de prov som ingår i utbildningen, och
6. i förekommande fall möjligheten att avsluta en del av utbildningen med
licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen. Förordning (2009:933).
HF 7 kap.
35 § För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att sökanden
1. har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som fakultetsnämnden
kan ha föreskrivit, och
2. bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen.
Förordning (2006:1053).
40 § De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att
studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse
1. kunskaper från högskoleutbildning eller motsvarande utbildning,
2. särskild yrkeserfarenhet, och
3. nödvändiga språkkunskaper eller andra villkor som betingas av utbildningen.
41 § Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 §§ skall göras med
hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen.
Fakultetsnämnden bestämmer vilka bedömningsgrunder som skall tillämpas vid
prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen.
Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller
yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge sökanden
företräde framför andra sökande. Förordning (2006:1053).
Förslag till lokal tillämpningsföreskrift
Att beslutas i fakultetsnämnden
Krav på särskild behörighet
•
De särskilda behörighetskraven ska vara preciserade och relevanta. Särskild behörighet
är inte en utökad allmän behörighet, utan ett krav på för forskarutbildningen nödvändig
kunskapsbas.
Kritisk kulturteori
7 (23)
Bilaga J
•
Kraven på särskild behörighet ska noggrant granskas, diskuteras och fastställas i
fakultetsnämnden. De förkunskapskrav som anges för särskild behörighet ska vara helt
nödvändiga för att doktoranden ska kunna tillgodogöra sig utbildningen.
Bedömningsgrunder för urval
•
Urvalskriterierna för att bli antagen till forskarutbildning ska vara listade i respektive
forskarutbildningsämnes allmänna studieplan och antagningsordning.
•
Förslag till lokala urvalskriterier att tillämpa för att sålla bland behöriga sökanden
1.
självständighet i analys och upplägg i tidigare arbeten,
2.
problemformulering och stringens i tidigare arbeten och forskningsplan,
3.
vetenskaplig mognad,
4.
förmåga att hålla givna tidsramar,
5.
kommunikations- och samarbetsförmåga samt
6.
jämställdhet (företräde för det underrepresenterade könet vid lika meriter).
•
Vid sammanvägning av bedömningsgrunderna läggs störst vikt vid bedömningsgrunden
självständighet.
•
Urvalsprocessen ska ske med noggrannhet och förfarandet ska kännetecknas av
förutsägbarhet och genomskinlighet avseende de bedömningsgrunder som tillämpas.
Kritisk kulturteori
8 (23)
Bilaga J
4. Individuell studieplan
Författningsföreskrifter
HF 6 kap.
36 § För varje doktorand skall det upprättas en individuell studieplan. Den skall beslutas
av fakultetsnämnden efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare.
Den individuella studieplanen skall innehålla
1. en tidsplan för doktorandens utbildning,
2. uppgifter om hur doktorandens handledning är organiserad,
3. en beskrivning av de åtaganden i övrigt som doktoranden och fakultetsnämnden har
under utbildningstiden, och
4. vad som i övrigt behövs för att utbildningen hela tiden skall kunna bedrivas på ett
effektivt sätt.
Den individuella studieplanen skall följas upp av fakultetsnämnden minst en gång varje
år. Vid uppföljningen skall doktoranden och huvudhandledaren informera
fakultetsnämnden om hur utbildningen framskrider. Fakultetsnämnden kan då eller vid
något annat tillfälle när det är motiverat göra de ändringar i den individuella
studieplanen som behövs. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl
för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring
inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och
studentorganisationer eller föräldraledighet. Innan en ändring görs skall doktoranden
och handledarna ges möjlighet att yttra sig.
Doktoranden och huvudhandledaren skall skriftligen intyga att de har tagit del av den
individuella studieplanen och de ändringar som görs i den. Förordning (2006:1053).
Förslag till lokal tillämpningsföreskrift
Att beslutas i fakultetsnämnden
Upprättande av individuell studieplan
•
Individuell studieplan ska upprättas i samband med antagning av doktorand och vara
godkänd av fakultetsnämnden senast 3 månader efter antagningsdatum.
•
Individuell studieplan utformas gemensamt av doktorand och huvudhandledare.
Uppföljning och revidering av individuell studieplan
•
Individuell studieplan ska följas upp en gång per termin genom att doktoranden och
huvudhandledaren informerar fakultetsnämnden om hur utbildningen framskrider
genom inlämnande av ifylld individuell studieplan för avslutad (ska vara signerad) och
kommande termin.
•
Fakultetsnämnden godkänner redovisningen och fastställer planen för nästkommande
termin. Revidering av individuell studieplan sker enligt samma förfarande. Om dessa
uppgifter delegeras ska de meddelas fakultetsnämnden i form av protokoll
Kritisk kulturteori
9 (23)
Bilaga J
•
Fastställda, uppföljda och reviderade individuella studieplaner ska arkiveras och
avklarade poäng ska dokumenteras centralt.
•
Efter revidering av individuell studieplan ska doktorand och huvudhandledare skriftligen
intyga att de har tagit del av gjorda ändringar genom att signera den nya versionen
Avvikelser
•
Väsentliga avvikelser från individuell studieplan kan medföra att doktoranden avskiljs
från tillgången till högskolans resurser (se vidare kap.5 indragande av resurser).
Individuell studieplan - innehåll
•
Se mall (bilaga 1)
Kritisk kulturteori
10 (23)
Bilaga J
5. Handledning
Författningsföreskrifter
HF 6 kap.
30 § Fakultetsnämnden skall ha det övergripande ansvaret för utbildningens kvalitet,
effektivitet, uppläggning, studieplaner och handledning samt för samordning av kurser
och utbildning av handledare. Fakultetsnämnden skall också ha allmän tillsyn över
utbildningen på forskarnivå.
31 § För varje doktorand skall fakultetsnämnden utse minst två handledare. En av dem
skall utses till huvudhandledare. Doktoranden har rätt till handledning under
utbildningen, så länge inte fakultetsnämnden med stöd av 37 § beslutar något annat.
En doktorand som begär det skall få byta handledare. Förordning (2006:1053).
32 § Ett universitet eller en högskola som anordnar utbildning på forskarnivå skall
anordna utbildning av handledare.
Minst en av handledarna för en doktorand skall ha genomgått en sådan utbildning eller
av fakultetsnämnden bedömts ha motsvarande kompetens.
Förslag till lokal tillämpningsföreskrift
Att beslutas vid fakultetsnämnden
Handledning vid Södertörns högskola
•
Handledning vid Södertörns högskola ska präglas av hög kvalitet och syfta till att ge
doktorander en god utbildning.
I handledning ingår t.ex. diskussion av arbete och manus, inläsning och diskussion av
arbetstexter, textgranskning, diskussion av experiment, planering av seminarier och
disputation/licentiatseminarium. I handledning ingår även upprättande och uppföljning
av individuell studieplan.
•
Handledning ska ges kontinuerligt och vara behovsanpassad. Minst en gång per termin
ska handledare och doktorand tillsammans följa upp och planera utbildningen.
Handledare
•
Handledare, huvudhandledare och en biträdande handledare, utses av
fakultetsnämnden, efter förslag från området.
•
Handledare utses i normalfallet i samband med antagningstillfället.
•
Huvudhandledaren ska vara professor eller en docentkompetent forskare. De
biträdande handledarna ska vara disputerade forskare.
•
Såväl huvudhandledare som biträdande handledare ska ha genomgått
handledarutbildning eller bedömts ha motsvarande kompetens.
Kritisk kulturteori
11 (23)
Bilaga J
•
Minst en av handledarna bör vara anställd vid Södertörns högskola (i normalfallet
huvudhandledaren), men i de fall då forskarutbildningen arrangeras i samarbete med
annat lärosäte kan huvudhandledaren ha sin anställning vid det samverkande lärosätet. I
dessa fall ska den biträdande handledaren ha sin huvudsakliga tjänstgöring vid
högskolan.
•
Handledare verksam vid ett samverkande lärosäte ska erbjudas tillträde till
handledarkollegier och motsvarande organ vid Södertörns högskola.
Handledningens omfattning
•
Vid Södertörns högskola ersätts handledning i normalfallet med maximalt 480
klocktimmar för hela studieperioden (320 klocktimmar/doktorand för
huvudhandledaren och 160 klocktimmar/doktorand för den biträdande
handledaren. Finns ytterligare handledare görs en omfördelning inom det totala
antalet handledartimmar). Mer detaljerade villkor kring handledning ska anges i
doktorandens individuella studieplan. Läs mer under kapitel 4. Individuell
studieplan.
Byte av handledare
•
En begäran om byte av handledare, inklusive motivering, ställs till
fakultetsnämnden. Efter utredning utses en ny handledare.
Kritisk kulturteori
12 (23)
Bilaga J
6. Indragande av resurser
Författningsföreskrifter
HF 6 kap.
37 § Om en doktorand i väsentlig utsträckning åsidosätter sina åtaganden enligt den
individuella studieplanen, skall fakultetsnämnden besluta att doktoranden inte längre
skall ha rätt till handledning och andra resurser för utbildningen. Innan ett sådant beslut
fattas skall doktoranden och handledarna ges möjlighet att yttra sig. Prövningen skall
göras på grundval av deras redogörelser och annan utredning som är tillgänglig för
fakultetsnämnden. Vid bedömningen skall det vägas in om fakultetsnämnden har
fullgjort sina egna åtaganden enligt den individuella studieplanen. Beslutet skall vara
skriftligt och motiverat.
Resurserna får inte dras in för tid då doktoranden är anställd som doktorand eller får
utbildningsbidrag för doktorander. Förordning (2006:1053).
38 § Om resurserna för utbildningen har dragits in enligt 37 §, kan doktoranden efter
ansökan hos fakultetsnämnden få tillbaka sin rätt till handledning och andra resurser.
Doktoranden måste då, genom att visa upp ett tillkommande studieresultat av
beaktansvärd kvalitet och omfattning eller på något annat sätt, göra sannolikt att han
eller hon kan fullgöra sina återstående åtaganden enligt den individuella studieplanen.
Förordning (2006:1053).
HF 12 kap.
2 § Till Överklagandenämnden för högskolan får följande beslut av en högskola
överklagas, nämligen
…
8. beslut att dra in resurser för en doktorands utbildning enligt 6 kap. 37 § och beslut att
en doktorand inte skall få tillbaka resurserna enligt 6 kap. 38 §,
Förslag till lokal tillämpningsföreskrift
Att beslutas i fakultetsnämnden
•
Väsentliga avvikelser från individuell studieplan kan medföra att doktoranden avskiljs
från tillgången till högskolans resurser. Väsentlig avvikelse innebär mer än 25 % avvikelse
från individuell studieplan per termin.
•
Huvudhandledare ska, i samband med att individuell studieplan följs upp av
fakultetsnämnden, bedöma om doktoranden följer den individuella studieplanen.
Eventuella avvikelser meddelas skriftligen och ska utan dröjsmål utredas.
•
Doktoranden ska erinras om att väsentliga avvikelser från studieplanen kan medföra att
doktoranden avskiljs från tillgång till högskolans resurser.
•
Om avvikelsen är väsentlig och fortsätter under loppet av påföljande termin, ska den
anmälas till prefekten och studierektor i form av en skriftlig redogörelse (inklusive kopior
av individuell studieplan). Prefekten ska ge doktoranden möjlighet att skriftligen yttra sig
Kritisk kulturteori
13 (23)
Bilaga J
över handledarens redogörelse samt ska därefter fatta beslut om huruvida förslag om
indragning av resurser skall inges till fakultetsnämnden. Till förslag om indragning av
resurser, vilket skall vara motiverat, ska fogas handledarens skrivelse samt doktorandens
yttrande över denna.
•
Fakultetsnämnden har skyldighet att själv fatta beslut om indragande av resurser och ge
doktoranden en hänvisning om hur han eller hon kan överklaga beslutet till
Överklagandenämnden för högskolan.
•
Ansökan om att återfå rätten till handledning och övriga resurser ska inges till prefekten
som har att med eget yttrande överlämna ärendet till fakultetsnämnden för avgörande.
Kritisk kulturteori
14 (23)
Bilaga J
7. Betyg på prov, samt regler kring disputation och betyg på
avhandling.
7.1. BETYG PÅ PROV
Författningsföreskrift
HF 6 kap.
39 § Prov som ingår i utbildning på forskarnivå skall bedömas enligt det betygssystem
som högskolan föreskriver.
Betyget skall bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator).
Förordning (2006:1053).
Förslag till lokal tillämpningsföreskrift
Att beslutas av fakultetsnämnden
•
Prov som ingår i forskarutbildning vid Södertörns högskola ska betygsättas enligt
högskolans betygsystem: godkänd eller underkänd.
7.2. DISPUTATION OCH BETYG PÅ AVHANDLING
Författningsföreskrifter
HF 6 kap.
40 § Av examensbeskrivningen för doktorsexamen och konstnärlig doktorsexamen
framgår att det för dessa examina krävs bl.a. en godkänd doktorsavhandling.
Doktorsavhandlingen ska ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation. Förordning
(2009:933).
41 § Rektor skall bestämma tid och plats för disputationen. Disputationen skall
tillkännages i god tid. Vid tillkännagivandet skall doktorsavhandlingen finnas tillgänglig
vid högskolan i ett tillräckligt antal exemplar för att det skall vara möjligt att göra en
tillfredsställande granskning av avhandlingen vid disputationen.
Fakultetsnämnden skall besluta om minsta antal exemplar inför disputationen och om
ersättning för kostnaderna för framställning av denna upplaga. Förordning (2006:1053).
42 § Disputationen skall ledas av en ordförande. Vid disputationen skall det finnas en
opponent. Ordföranden och opponenten skall utses av fakultetsnämnden. Förordning
(2006:1053).
43 § En doktorsavhandling skall bedömas med något av betygen underkänd eller
godkänd, om inte högskolan föreskriver ett annat betygssystem. Vid betygssättningen
skall hänsyn tas till innehållet i avhandlingen och försvaret av avhandlingen.
44 § Betyg för en doktorsavhandling skall beslutas av en betygsnämnd, som utses särskilt
för varje avhandling.
45 § En betygsnämnd skall bestå av tre eller fem ledamöter. Fakultetsnämnden skall
bestämma antalet ledamöter och utse dessa. Minst en av ledamöterna i betygsnämnden
skall utses bland lärarna inom en annan fakultetsnämnds ansvarsområde eller vid en
annan högskola. Den som har varit handledare för doktoranden får inte ingå i nämnden
annat än om det finns synnerliga skäl. Nämnden skall utse ordförande inom sig.
Kritisk kulturteori
15 (23)
Bilaga J
46 § Opponenten har rätt att vara närvarande vid sammanträden med betygsnämnden
och delta i överläggningarna men inte i besluten. Detsamma gäller huvudhandledaren,
om han eller hon inte är ledamot.
47 § Betygsnämnden är beslutför när alla ledamöter är närvarande. Som nämndens
beslut skall den mening gälla som de flesta enar sig om. Nämnden skall avgöra om
beslutet skall motiveras och om reservation skall redovisas, om inte högskolan har
meddelat särskilda föreskrifter om detta
Förslag till lokal tillämpningsföreskrift
Att beslutas av fakultetsnämnden
•
Datum för disputation ska vara bestämt senast tre månader före disputation.
•
Två disputationer får inte ske vid samma tid på Södertörns högskola.
Tillkännagivande:
•
Avhandlingen tillkännages genom s.k. spikning senast tre terminsveckor före disputation.
•
Före spikning ska avhandlingen godkännas av fakultetsnämnden.
•
Spikning sker i Södertörns högskolas bibliotek
•
Elektronisk spikning ska ske i Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA, i samband med
spikningen i högskolebiblioteket.
•
Vid spikning ska aktuell doktorsavhandling finnas tillgänglig i högskolans bibliotek i 30
exemplar för att intresserade ska kunna granska avhandlingen.
•
Doktoranden ansvarar för att avhandlingen sprids enligt Södertörns högskolas
spridningslista.
Opponent, betygsnämnd och ordförande för disputationsakt
•
Området i aktuellt forskarutbildningsområde föreslår ledamöter till betygsnämnd, samt
förslag på opponent till fakultetsnämnden.
•
Senast fem veckor före disputation ska förslag till opponent, betygsnämnd och
ordförande för disputationsakten vara fakultetsnämnden tillhanda.
•
Betygsnämnden ska bestå av 3 eller 5 ledamöter. Flertalet av ledamöterna i
betygsnämnden ska hämtas utanför den institution som respondenten tillhör. Minst en
av ledamöterna i betygsnämnden ska utses från ett annat lärosäte.
•
Betygsnämndens ledamöter ska ha lägst docentkompetens eller motsvarande
kompetens. Undantag kan, om särskilda skäl föreligger, medges för en av ledamöterna.
Sådana skäl skall anges i förslaget.
•
Vid tillsättning av betygsnämndsledamöter samt opponent ska jämn könsfördelning
beaktas och eftersträvas.
Kritisk kulturteori
16 (23)
Bilaga J
•
En ersättare ska alltid utses.
Betygssammanträde och betygsättning
•
Efter genomförd disputationsakt betygsätts avhandlingen som godkänd eller underkänd
av betygsnämnden.
•
En ledamot i betygsnämnden som vill reservera sig mot majoritetens beslut kan i
protokollet eller annan beslutshandling, dock ej i examensbeviset, låta anteckna
avvikande mening.
•
Opponenten, huvudhandledare och biträdande handledare har rätt att närvara vid
betygsnämndens sammanträde och att delta i överläggningarna, men deltar inte i
beslutet.
•
Betygsnämndsprotokollet (originalet) ska sändas in till fakultetsnämnden efter
genomfört betygssammanträde.
Kritisk kulturteori
17 (23)
Bilaga J
8. Uppföljning av beslut
Förslag på uppföljningsrutiner för delegerade beslut
•
Rutiner kring antagning, studiefinansiering, tillgodoräknanden m.m. följs upp
kontinuerligt av central förvaltning.
•
Några gånger per termin anordnar central förvaltning möten där kvalitets- och
forskningshandläggare träffar alla studierektorer för utbildning på forskarnivå. Under
dessa möten kan frågor rörande utbildningen följas upp.
•
I samband med att verksamhetsberättelser och verksamhetsplaneringen begärs in från
institutionerna begärs också uppgifter om forskarutbildningen in. Dessa gås igenom och
framförallt följs frågor om studiefinansiering, eventuell förekomst av skuggdoktorander
och avvikelser från individuella studieplaner upp.
Kritisk kulturteori
18 (23)
20100305
Bilaga 1
Mall för individuell studie- och finansieringsplan med
uppföljning
Målet med mallen är att samla den individuella studieplanen, finansieringsplanen och
uppföljningen av studieplanen i ett dokument vilket ska utgöra ett viktigt stöd för
doktorand och handledare tillsammans under hela forskarutbildningen.
Studieplanen syftar bland annat till att tydliggöra vilka rättigheter, skyldigheter och
förväntningar som finns mellan handledaren och doktoranden.
Mer information om individuell studieplan finns i Riktlinjer för forskarutbildning vid
Södertörns högskola, 2. Individuell studieplan.
Mallen är utarbetad för att kunna användas av samtliga forskarutbildningsområden vid
Södertörns högskola men kan vid behov förändras så att den passar det egna
området. Den ska används löpande under hela doktorandperioden för att dokumentera
vad doktorand och handledare har planerat och genomfört. Planen är ett levande
dokument ska ändras så att den speglar faktiska förhållanden. Planen revideras och
skrivs ut en gång per termin och godkänns av fakultetsnämnden.
Södertörns högskola
141 89 Huddinge
Tel: +46 (0)8-608 40 00
Fax: +46 (0)8-608 40 10
E-post: [email protected]
Webb: www.sh.se
Org nr: 202100-4896
Individuell studieplan
Södertörns högskola
Personuppgifter
Personnummer
Antagen till forskarutbildning
Namn
Område
Adress
Forskarutbildningsämne
Handledare
Tel hem
Tel arb.
Bitr. handledare
Avhandling
Avhandlingsämne
Tidpunkt för disputation
Studietakt %
Planerat studieuppehåll
Preliminär titel
Sammanfattning av det planerade forskningsprojektet (t. ex. syfte, frågeställningar hypoteser, innehåll, artiklar,
inriktning)
Finansieringsplan, rörliga och fasta resurser
År 1
År 2
Typ av finansiering1
Finansiering2
Finansieringens
storlek, %
Rörliga resurser3
Fasta resurser4
År 3
År 4
(År 5)
1. Typ av finansiering är t. ex. doktorandtjänst, stipendium, utbildningsbidrag
2. Finansiär är t. ex. fakultet, forskningsråd, företag
3. Rörliga resurser utgörs av de ekonomiska medel som är knutna till doktoranden, utanför dennes försörjning och som används för
att täcka kostnader för t. ex. litteratur och konferensdeltagande, inköp av specifik utrustning om sådan inte kan tillhandahållas av
institutionen, t. ex. bandspelare etc. Ibland förväntas att doktoranden söker egna medel diskutera detta och bestäm i så fall i vilken
omfattning.
4. Fasta resurser är t. ex. rum/skrivbord, dator. Fyll i typ av resurs och om det är möjligt även belopp.
2(3)
Individuell studieplan
Södertörns högskola
Handledningens organisering – preciseringar om handledningstillfällen, handledningens
omfattning, ansvarsfördelningen mellan handledarna och så vidare (se även Riktlinjer för
forskarutbildning vid Södertörns högskola, Handledning).
3(3)
Tidplan
namn efternamn
Tidsplanen är till för att ge en överskådlig bild av den planerade forskarutbildningen. Här anges, så långt det är möjligt, alla planerade aktiviteter per år (t. ex. artiklar, avhandlingspartier, institutionstjänstgöring, undervisning, fältarbete, arkivarbete, kurser, konferenser) under rubrikerna. Uppge även planerad aktivitetsgrad för varje aktivitet. Aktivitet
Avhandlingsarbete
Arb.tid i % Arb.tid i Arb.tid i Arb.tid i Arb.tid i År 1
% År 2
% År 3
% År 4
% År 5
1
Kurser2
Konferensdeltagande 3
Seminarier
Övrigt4
Summa arbetstid med forskarutbildning i % = aktivitetsgrad forskarutbildning 5
Annan tjänstgöring 6
Summa total arbetstid i % 7
Förklaringar
1. Avhandlingsarbete. Till exempel avsnitt i monografi, artiklar, presentationer, datainsamling, arkivarbete, fältarbete, handledningstid.
2. Kurser. Namn, innehåll och högskolepoäng (ange alla kurser).
3. Konferensdeltagande. Namn, innehåll och ev. högskolepoäng.
4. Övrigt. Workshops, paneldebatter etc.
5. Aktivitetsgrad i forskarutbildningen. Den angivna aktivitetsgraden ska ta hänsyn till t. ex. institutionstjänstgöring, undervisning och uppdrag varvid aktivitetsgraden sätts ned i motsvarande omfattning (om doktoranden har t. ex. 20 % undervisning så blir aktivitetsgraden 80 %).
6. Annan tjänstgöring än forskarutbildning. Kan vara t. ex. institutionstjänstgöring, undervisning, studerandefackligt arbete, externa och interna uppdrag/bisysslor. Ange omfattning och ersättning i förekommande fall.
7. Total arbetstid. Här summeras aktivitetsgraden av forskarutbildning och övrig tjänstgöring. Årsarbetstiden är reglerad i kollektivavtal och uppgår till: 1 756 timmar till och med det år man fyller 29 (då man har 28 semesterdagar), 1 732 timmar från och med det år man fyller 30 (då man har 31 semesterdagar), 1 700 timmar från och med 40 års ålder (då man har 35 semesterdagar). Individuell studieplan
Södertörns högskola sid. 4
Plan och rapportering termin X
namn efternamn
Aktiviteter inför närmast kommande termin ska redovisas vid fakultetsnämndens uppföljning. Blanketten signeras efterhand och redovisas på nästkommande uppföljningsmöte.
Arbetstid i %
Innehåll/namn/beskrivning
Ev. poäng
Sign. Sign. handled‐ doktor‐
are
and
Avhandlingsarbete 1
Kurser2
Seminarier
Konferensdeltagande 3
Övrigt4
Summa arbetstid med forskarutbildning i % = aktivitetsgrad forskarutbildning5
Annan tjänstgöring 6
Summa total arbetstid i %7
Handledning (redovisas i h.)
Förklaringar
1. Avhandlingsarbete. Till exempel avsnitt i monografi, artiklar, presentationer, datainsamling, arkivarbete, fältarbete, handledningstid.
2. Kurser. Namn, innehåll och högskolepoäng (ange alla kurser).
3. Konferensdeltagande. Namn, innehåll och ev. högskolepoäng.
4. Övrigt. Workshops, paneldebatter etc.
5. Aktivitetsgrad i forskarutbildningen. Den angivna aktivitetsgraden ska ta hänsyn till t. ex. institutionstjänstgöring, undervisning och uppdrag varvid aktivitetsgraden sätts ned i motsvarande omfattning (om doktoranden har t. ex. 20 % undervisning så blir aktivitetsgraden 80 %).
6. Annan tjänstgöring än forskarutbildning. Kan vara t. ex. institutionstjänstgöring, undervisning, studerandefackligt arbete, externa och interna uppdrag/bisysslor. Ange omfattning och ersättning i förekommande fall.
7. Total arbetstid. Här summeras aktivitetsgraden av forskarutbildning och övrig tjänstgöring. Årsarbetstiden är reglerad i kollektivavtal och uppgår till: 1 756 timmar till och med det år man fyller 29 (då man har 28 semesterdagar), 1 732 timmar från och med det år man fyller 30 (då man har 31 semesterdagar), 1 700 timmar från och med 40 års ålder (då man har 35 semesterdagar). Individuell studieplan
Södertörns högskola sid. 5
