Conscientia-konceptet för
PREVENTION OCH BEHANDLING AV
ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK
-
att väcka det knäckta väsendet
Grundprinciper
Allt vad vi ser hos den andra finns i oss själva på något sätt.
Det man gör med andra, gör man i sitt inre med sig själv.
Människan är sin medvetenhet.
Det onda kan man bota endast med det goda.
Innhåll
1
Introduktion
2
Fördelar och nackdelar med att använda alkohol och droger
3
Människosyn
4
Självkännedom och självförtroende
5
Prevention (förebyggande)
6
Stegen i den individuella rehabiliteringsprocessen
7
Självhjälpsgrupper
8
Verktyg för närstående
Bilagor
1
2
3
4
5
6
7
8
Människosyn – bild
Mänskliga rikedomar och hämningar
Attityd av censur
Trauma: kronisk censur
Attityd av avundsjuka
Perfektionism, storhetsvansinne och narcissism
Frågor för självkännedom
Plan för samarbete
CONSCIENTIA Institutet för psykoanalys och organisationsutveckling
Sverige, Finland, Brasilien www.con-scientia.org, [email protected]
(version 090521)
1
1
Introduktion
Alkoholism eller missbruk i allmänhet anses vara som vilken sjukdom som helst och
som har sina multipla orsaker. Man kan säga att människan uttrycker sitt illamående
på varierande sätt: via kroppsliga besvär och sjukdomar, psykiska symtom och/eller
sociala svårigheter. I stort sett kan man tänka sig att anledningarna till ens
problematik hör till följande områden:
-
Under barndomen har ens egen familj sina speciella sociala och
känslomässiga svårigheter, ofta i form av intolerans, aggressivitet, avvisande
och/eller förnedrande
-
Man lider av sina genetiska svagheter; ärftliga problem både på det fysiska
och psykiska planet.
-
Man själv har sitt eget sätt att bemöta livets möjligheter och utmaningar
(problem) på mer eller mindre livsbejakande sätt. Man har sin egen attityd till
att tackla livet, sin egen vilja och sitt eget ansvar. Det är något som man inte
rationellt kan förutse eller förstå.
-
Samhälleliga orättvisor förorsakar mänskligt lidande. Själva kapitalismen
grundar sig på antihumanistiska värderingar, liksom individualismen,
konkurrensmentaliteten, kortsiktigheten, utnyttjandet, dvs. missbruket av naturoch andra resurser, alienationen av arbetskraften från beslutsfattande och
ansvar samt ytligheten som konsumismen och vinstdrivandet främjar. Allt detta
tar människan åt sig (imiterar i sitt eget inre) . Detta påverkar hennes andliga
(metafysiska), känslomässiga och intellektuella värderingar och förvränger
kontakten med det sunda och rättvisa.
-
Det finns också andra möjliga hypoteser för det mänskliga lidandet, till ex.
energiobalans, astrologi, näringsvanor etc.
Alkoholism eller missbruk är bara en variant av olika sätt att uttrycka sitt illamående,
inklusive att det i sig också ofta är ett försök att bli av med sina problem, dvs. att
“lösa” problemet. I detta koncept är grundhypotesen den som Sokrates uttryckte:
“Känn dig själv – bli frisk!” Självkännedom, dvs. medvetenhet om sig själv, är den
avgörande aspekten i förebyggandet och rehabiliteringen.
I detta sammanhang täcker ordet medvetenhet följande aspekter:
-
Självkännedom – att känna sig själv, sina egna attityder, känslovanor och
intentioner, att vara medveten om sina mänskliga rikedomar och hämningar.
-
Människokännedom – att känna sina närmaste som de är, sin mor och far, att
vara förtrogen med sin bakgrund (“inre ryggsäck”), att vara medveten om dem
som har haft störst inflytande i ens liv, vilket innebär att man inte dömer ut sina
närmaste.
-
Medvetenhet om samhällets sjukliga värderingar och orättvisa struktur.
-
Känsla för och tro på det sunda i sig själv, i andra och i livet.
2
När man reser i världen, ser man på gatorna fattiga barn utan mat och tak och
bredvid dem hänsynslöst rika människor som är livrädda för de utslagna. Att se
sånt och inte reagera på ett praktiskt sätt betyder att man har alienerat sig.
Redan i skolan lär ungdomarna sig att konkurrensen i studie- och arbetsliv är
stenhård, att många har inga vettiga perspektiv och att man bara blir en onödig
varelse till. Agrobusiness förgiftar naturen och maten. Det är bara den kortsiktiga
vinsten som gäller. Människans girighet och storhetsvansinne har blivit den
ekonomiska strukturens grundlagar. Kapital, vinst och ekonomisk tillväxt är de mest
“heliga” dogmerna. Man behöver inga statistiska undersökningar för att kunna
konstatera med sina egna ögon att samhället har en mycket ojämlik och orättvis
struktur. En av de stora (kanske den största) anledningarna till missbruk och
beroende finns i denna problematik.
Den som är beroende hotar inte alls med sin medvetenhet maktstrukturen, hon är
lätt att styra över och att utnyttja. Inte bara de som direkt utnyttjar denna marknad,
lagligt eller olagligt, gör stora vinster utan även en del av drogvinsterna hamnar i
politikernas fickor. Missbrukare är nödvändiga konsumenter på en av de största och
mest lönsamma marknaderna. (Men detta betyder inte att människan inte skulle ha
frihet och ansvar för sina val.)
Målgruppen består av:
- De som använder och är beroende.
- Närstående, vilka ofta har svårt att handla ”rätt” med missbrukaren
- Alla de som arbetar förebyggande och med behandling
Denna text baseras på Conscientia-konceptet och har vidare utvecklats av en
arbetsgrupp inom MST (Brasiliens jordlösa latarbetares rörelse) för att tillämpas i
jordlösas lägerområde och bosättningar.
2
Fördelar och nackdelar med att använda alkohol och droger
Droger är mediciner som ger starka, positiva konsekvenser. Alkohol eller
antidepressiva piller – vilket är bäst? Marijuana eller lugnande piller? Droger
förändrar hjärnkemin och medvetenheten.
Å ena sidan:
Man använder alkohol och droger för att uppnå något gott och viktigt. Man tänker
inte alls på att man förstör sitt eget och andras liv. Det goda kan vara:
frihetskänsla, glädje och eufori, njutning, nästan gränslös lycka
frihet från blyghet, osäkerhet, rädsla, ångest. Frihet från sina blockeringar
känsla av storhet, känsla av existens (man finns).
upprymdhet, allt känns möjligt, alla tycker om en, alla beundrar en, man är
åtråvärd
flykt från medvetenhet om sin brist på kärlek, flykt från den tomhet man känner
för sin brist på kärlek
flykt från medvetenhet om sina svårigheter, flykt från medvetenhet om sina
misstag och destruktiva handlingar
flykt från medvetenhet om ensamhet, sorg, depression, bitterhet och brist på
mening med livet
flykt från ansvaret att använda sina mänskliga rikedomar och möjligheter
känslan av mod och härligheten av den förbjudna frukten
3
-
sätt att skaffa vänner och sällskap
möjlighet att kunna delta i makt genom trafficking
Å andra sidan:
stegvis sämre hälsa, psykiskt och fysiskt
förstörande av nära relationer
mycket smärta och besvikelse hos sina eventuella egna barn
svårighet i arbetslivet och i det sociala
förstörd egen ekonomi
risk för rättsliga problem
större risk för våldsam död
Om man inte värderar för- och nackdelar ordentligt och öppet blir det svårt att
motivera sig för att lämna en väsentlig vana i sitt liv.
Oftast censurerar man starkt missbruket genom att se bara på nackdelar. Man
skuldbelägger sig lätt och dömer sig själv (andra) som betyder censur mot
medvetenhet. Då har man inte en trovärdig och rättvis syn på problemet. Därför ska
fördelarnas betydelse lyftas upp. Ingen vill göra sig själv direkt illa, man letar efter
större lycka och mindre smärta med alkohol och andra droger eller med annat
beroende.
3
Människosyn
Människosynen är den grundläggande aspekten för att kunna gå in i en djup, inre
process i medvetenheten. Man brukar säga att alkohol och droger är flykt från
verkligheten. Men från verkligheten kan man inte fly, i stället försöker man fly från
medvetenhet om verkligheten. Detta är en väsentlig aspekt i missbruk.
Människan kan betraktas som en aktör i tre dimensioner:
– Den psykiska aktiviteten:
Hon tänker (det intellektuella), känner (att känna betyder att förnimma,
uppfatta) och handlar andligt (man kunde kalla detta att hon ”andligar”).
Till det psykiska hör ett evigt mysterium, ens vilja, friheten att själv välja
förhållningssätt till det man möter i livet. Vilja innebär frihet och ansvar på
alla tre handlingsnivåerna. Den andliga aktiviteten är den djupaste
dimensionen inom ens inre, sen kommer den känslomässiga och sist den
intellektuella handlingsnivån.
– Den fysiologiska (kroppsliga, materiella) aktiviteten:
Människan fungerar neurologiskt, hormonellt och immunologiskt. Med
andra ord, människan fungerar (handlar) i alla sina fysiologiska processer.
Vi växer, rör oss, smälter näring, tar emot energier, blir sjuka och friska,
utvecklas sexuellt, åldras... I slutet upphör kroppens aktivitet.
– Den sociala aktiviteten:
Människan utvecklar kontakten med andra redan som spädbarn. Vi förnimmer och upplever det yttre utifrån vår egen inställning (vilja – ansvar).
Vi får influenser från våra föräldrar och andra närstående, och senare mer
och mer från samhället. På detta sätt får vi kontakt med oss själva och
4
mognar i vår självkännedom och vår kunskap om livet. Samhällsstrukturen och dess värderingar, på gott och ont, har stor betydelse i vår
personlighetsutveckling. Vi imiterar mest det som vi uppfattar som
vanligast, inklusive det sjuka.
Människan har ett naturligt sunt behov av kärlek. Kärlek kan beskrivas som värme,
tillit, öppenhet (nyfikenhet), glädje och tacksamhet. Kärlek betyder att vilja väl och
handla i enlighet därmed. Kärleken från föräldrarnas sida är den bästa och viktigaste
upplevelsen. I kärleken upplever barnet sig tryggt, hennes existens är omtyckt, hon
känner sig fri i att finnas till.
Däremot, brist på kärlek leder lätt till behov av att bli sedd, med andra ord behov av
att bli uppmärksammad och accepterad (till ex. den perfekta, klassens pajas, den
negativt reagerande, den aggressive o.s.v., se bilaga 4 Trauma: kronisk censur).
Detta upplevs ofta besvärande, någonting neurotiskt. Det neurotiska finns med men
det är inte den väsentligaste aspekten, utan det grundläggande är det sunda behovet
av kärlek. Människan vill leva, vara med, bli älskad (accepterad), upptäcka
verkligheten och förverkliga sina möjligheter i livet. Med andra ord, hon vill uppleva
sin existens.
Människan är av sin natur god men har i sin genetiska struktur brister, både i den
psykiska och i den fysiska dimensionen. Ingen är perfekt. På ett grundläggande sätt
är vi alla likvärdiga, men i våra handlingar är vi olika.
Det är naturligt för människan att reflektera över sina handlingar, det etiska, livets
mening och tillvaron efter döden. Vårt handlande har en metafysisk/andlig
dimension.
Människan är ett mysterium i den meningen att man aldrig kan förutse hennes val,
reaktioner och handlingar. Människan har viljan, friheten att välja sin inställning till
livet, till det goda och till det onda. Frihet leder till ansvar. Och tvärtom: det finns inte
ansvar utan frihet. Därför betyder frihet och ansvar samma sak. När man förnekar
sitt ansvar förnekar man sin frihet att använda sina förmågor för att handla till livets
gagn.
Det nedanstående schemat belyser hur psykiska, fysiska och utåtriktade handlingar
hör ihop. Se också bilaga 1 Människosyn – bild.
5
VÅR PSYKISKA AKTIVITET PÅVERKAR VÅRT FYSISKA LIV OCH
TVÄRTOM.
Livsbejakande känsloaktivitet, som glädje och kärlek, medverkar till
balans i neurologiska, hormonella och immunologiska processer. Däremot
leder rädsla, ilska och bitterhet (stress) till sjukdomar. Voltaire skrev:
Läkekonsten består i att roa patienten, medan naturen botar sjukdomen.
MÄNNISKAN ÄR SIN MEDVETENHET.
Medvetenheten inkluderar den metafysiska (andliga), känslomässiga (intuitiva) och intellektuella vetskapen om verkligheten. (Ofta kopplar man
ordet medvetenhet enbart till det intellektuella men här tar man med den
andliga och känslomässiga dimensionen.) Medvetenhet är som en
struktur, där all förnimmelse om det yttre och inre samlas och bearbetas
med ens vilja. Den inkluderar det etiska sinnet (samvetet). Utan
medvetenhet har livet ingen mening alls. Medvetenhet är den mest
väsentliga aspekten i vår existens. Man kan förenkla det till att: ”Du är
din medvetenhet.”
ALLT VAD VI SER HOS DEN ANDRA FINNS I OSS SJÄLVA PÅ
NÅGOT SÄTT.
Eftersom ingen av oss är perfekt i något enda avseende har vi samtliga
alla slag av brister men i olika grad och vi uttrycker dem på olika sätt. Det
medför att de problem som vi ser hos andra också finns i oss själva. På
samma sätt är det med våra förmågor och mänskliga rikedomar. (Se
bilagor 2 – 6; Mänskliga rikedomar och hämningar, Attityd av censur,
Idealisering och projektion, Perfektionism, Avundsjuka.) Vi är varandras
inre speglar. (Se kapitel 5 Självkännedom och självförtroende.)
DET MAN GÖR MOT ANDRA, GÖR MAN MOT SIG SJÄLV INOM SITT
INRE.
Det man gör uppstår från ens inre liv (aktivitet). Därför till exempel när vi
gör något gott för andra, tänker vi gott, känner gott och handlar
andligt i det goda (goda energier…). Vi har gjort något gott inom oss. När
vi handlar ont mot andra, handlar vi ont inom oss mot oss själva. När
vi sårar andra, tänker vi på ett sårande sätt, känner på ett förnekande
(elakt) sätt och handlar andligt med det förnekande (energierna). Detta
drabbar först oss själva inom oss. Med andra ord, vi sårar oss själva redan
före vi försöker såra den andra.
INGEN GÖR ILLA MEDVETET.
Enligt Sokrates handlar ingen elakt med sin sanna medvetenhet i
behåll. När människan agerar på ett förstörande sätt är hon i obalans. Hon
ignorerar medvetenheten, väljer ignoransen. Hon upplever felaktigt att hon
har rätt till och behov av att attackera det goda, vackra och sanna. Hon
handlar genom att först förneka medvetenhet (samvete, det etiska) och
sen genom att attackera det goda (elakhet).
FÖRNEKANDET AV MEDVETENHET SKAPAR TRAUMA.
Det man mest vill undvika att vara medveten om får den största makten
inom en. Till exempel ett ogjort arbete, som man inte vill se, besvärar en
hela tiden. Eller om man har blivit utsatt för våld och inte accepterar
medvetenhet om detta; reaktionen blir då att förneka minnet av det som
hänt, vilket aktiverar upplevelsen av händelsen; man traumatiserar sig
6
själv. Kamp mot medvetenhet är kamp mot det väsentliga i ens existens.
Man upplever då en stor orättvisa och reagerar med att försvara sig. Man
uppfattar inte att det är man själv som förnekar sig själv (genom att förneka
sin medvetenhet). I stället upplever man att andra har fientliga intentioner
(projektion, paranoia). Se bilaga 4 Trauma: kronisk censur.
DET ONDA KAN BARA BOTAS MED NÅGOT GOTT.
Man kan inte bota det onda med rädsla eller ilska. Att bli besviken över att
man fick huvudvärk botar inte huvudvärken, tvärtom. När någon är arg, blir
det inte bättre genom att man själv blir arg. Om någon är i konflikt, hjälper
det inte att själv hamna i konfliktattityd. Det sjuka kan botas bara med det
goda. Det är det goda, kärleken, som botar det onda.
Ordet andlighet förstås som det icke-materiella, m.a.o. det metafysiska, eller det
transcendentala, som alla religioner studerar och beskriver, var och en på sitt sätt.
Det är det mest grundläggande i alltet. Aristoteles observerade att alltets ursprung
finns i det metafysiska. Viktor Frankl menade att religioner är olika språk för att
vända sig till Gud/Allah/Jahve. Alla religioner ska respekteras och det förefaller fel att
försöka visa att någon är bättre än den andra. Till det andliga hör begrepp som Gud,
änglar och demoner, som är omöjligt att beskriva med det intellektuella. Det
intellektuella (rationella) är en mycket mindre dimension än det känslomässiga och
andliga.
Det andliga kan ses som något ännu djupare än det känslomässiga och ännu längre
bort från det intellektuella (tankeverksamheten). På så sätt fattas alla människans val
först på den andliga nivån och sen blir dessa val känslohandlingar, tankehandlingar,
fysiologiska handlingar och utåtriktade handlingar (beteende, reaktioner). Därmed är
alla val kopplade till goda metafysiska energier (änglar) och förnekande metafysiska
energier (demoner). Att känna och reflektera över det andliga, att be till Skaparen
eller att svära och kalla fram demoner är direkt andliga handlingar.
Människan kan också ses utifrån den energetiska synvinkeln. Livet är energi,
förmodligen i grunden metafysisk energi (Aristoteles). Människan kan liknas vid en
antenn som tar emot metafysisk livsenergi (såsom ett träd som tar emot solens
energi och förenar den med det fysiska). När man öppnar sig mot livet är det som att
”koppla in antennen”. När man sluter sig stänger man av antennen och följden blir
trötthet och brist på energi. Den mest väsentliga aspekten i denna process, som
pågår kontinuerligt, tycks vara inställningen till medvetenheten. Om man har någon
viktig medvetenhet som man inte vill ha och reagerar med att kämpa emot, fly eller
förvränga den, ”kopplar man ur antennen”. Detta leder med tiden till utmattning.
Upptagandet av energi är blockerat. När man öppnar sig för medvetenheten, kopplas
antennen på.
Ofta upplever vi oss som offer för våra känslor - som om de skulle uppstå från en
svart låda inom oss utan något eget ansvar. Med detta bortförklarar vi våra
möjligheter att agera annorlunda. Vi utesluter lätt ansvaret i våra känslohandlingar.
4
Självkännedom och självförtroende
För att komma mer i balans är den enklaste vägen självkännedom. En människa som
känner sig själv, sitt sätt att reagera, sina känslovanor, sina intentioner och sina
blockeringar samt sina rikedomar har lättare för att umgås med andra och utveckla
sig. Genom att acceptera att känna sig själv är hon öppen för att känna andra som de
7
är. Hon inser att hon inte kan förändra andra utan att hamna i konflikt och kamp, men
hon vill hjälpa andra att komma till insikt om sig själva för att kunna utveckla sig.
Självkännedom är en trygghet. Man vill inte göra sig själv illa medvetet. Då är man
inte alls farlig för sig själv, men tvärtemot, man kan lita på sig. Man kan tro på sina
intentioner, reaktioner och förmågor. Då har man bra självförtroende.
Självkännedom leder till gott självförtroende. Och just detta försöker man nå med
alkohol och droger. Men droger (mediciner) är som en genväg, som i själva verket
vilseleder och lätt förorsakar en ond cirkel, ett beroende.
I förebyggandet samt i behandlingen av missbruk och beroende är självkännedomen
den viktigaste grundstenen.
Ett viktigt sätt för att lära känna sig själv är att läsa av sina känsloreaktioner när de är
mycket besvärliga, destruktiva eller blockerande. Man kallar principen för
identifikation (igenkännande).
När ens irritation eller rädsla gentemot en annan är svår att hantera, betyder detta
att man troligen har insikt om sig själv genom den andra. Man kan kalla detta för inre
spegling enligt principen: allt vad vi ser hos den andra finns i oss själva på något
sätt.
Man kan bli överdrivet upprörd (irriterad, arg, ledsen, rädd) på/för någon annan (eller
på en viss situation) när den andra (eller situationen) påminner om något i en själv
som man inte vill se:
• genom likheter (naturligtvis på olika sätt och i olika grad); en person som
är arg inser sin ilska genom den andras ilska (men vill oftast inte ha denna
insikt), en dominant person inser sin arrogans genom den andras maktlystna attityd; den som utnyttjar andra vill inte se sådant i andra
• genom motsatser; en lat och passiv person inser sin förnekande attityd
genom en aktiv och initiativtagande person, en ofta orolig eller sur person
inser sin attityd att älta och överdriva problem genom den glada; en spänd
person vill inte ha kontakt med den spontana eftersom det väcker medvetenhet om ens egen spändhet
• genom ett annat mera komplicerat sätt; en snål person kan provocera
dig till att inse hur du i din slösaktighet kastar bort dina möjligheter, att du
på detta sätt inte heller använder livets rikedomar
Identifikation betyder oftast medvetenhet om intentioner och känslovanor – inte
nödvändigtvis på beteendemässig nivå. Just viktiga människor som föräldrar, lärare,
chefer och behandlare väcker mycket medvetenhet om det goda och det onda.
Människan är viktig om hon betyder kärlek, makt eller fientlighet.
Identifikation är ett viktigt verktyg för självkännedom och därmed också för
självförtroendet. Alla i skolan, på arbetsplatser och i hem skulle behöva ha
grundkunskap om detta för att förebygga onödiga konflikter och ge bättre
samarbetsanda.
Detta är den grundläggande anledningen till att den s.k. personkemin inte fungerar,
man får insikt om sig själv genom den andra som man inte alls vill ha. Personkemin
fungerar bra när människor väcker medvetenhet om förmågor, möjligheter, glädje,
trygghet, goda minnen osv.
8
I bilaga 7, Frågor för självkännedom, kan man väcka eller ”öppna” medvetenhet om
sig själv genom att reflektera över sina föräldrar och vad andra tycker om en.
5
Prevention (förebyggande)
Prevention baseras på att utveckla självkännedom och medvetenhet om andra och
samhället. Alla skulle behöva ha grundkunskaper om människan och samhället; om
det sunda och det sjuka i människan och i mänskliga maktstrukturer.
Livets väsen är kärleken, sanningen och skönheten. Men vi människor förvränger
detta. Och de som har makt förvränger detta ännu mera genom att styra samhällets
utveckling mot allt större maktkoncentration till eget gagn tills systemet faller (kanske
dags för kapitalismens fall), och allt börjar om igen. Missbrukare och de som är mest
alienerade är de lättaste bytena i detta sjuka spel.
Förebyggande arbete är att dela ut, diskutera och bearbeta all denna typ av kunskap
i skolor, kanske redan i förskolor, på arbetsplatser, i media, i politik, i kyrkor o.s.v. Det
skulle inte enbart förebygga missbruk utan all typ av sjukdom.
6
Stegen i den individuella rehabiliteringsprocessen
Man kan besluta sig för att gå igenom en individuell strukturell process för att
behandla sitt beroende. Processen kan göras med någon annans stöd och
uppföljning och den kan innebära följande steg:
1
Att tillåta problemet, att acceptera medvetenhet om sitt beroende
Ingen ber om hjälp innan man accepterat att erkänna att man har
ett allvarligt problem.
För att kunna göra något konstruktivt åt sitt problem, är det
nödvändigt att erkänna problemet, tillåta ”att känna efter det” och
samtidigt försöka att inte döma ut sig, skuldbelägga sig,
skambelägga sig och ställa krav på sig att lösa problemet.
Först är det viktigt att acceptera att man har problemet, att leva
med det och helst utan krav på att bli av med det.
Att erkänna att man inte är kapabel att lösa problemet utan hjälp.
2
Medvetandegöra sig om sitt förflutna
Beskriv spontant din livshistoria från så tidig barndom som du
kommer ihåg, kanske med koppling till vad som då var på gång
ute i världen och på hemmaplan. Beskriv dina föräldrar eller de
närmaste människorna, deras sätt att möta livet, dvs. hur de
bemötte det goda och det problematiska.
Gör en personlig bedömning, en livsbalansräkning, som handlar
om vad du förverkligade i livet vad gäller gott och ont, förbered en
”lista” över de personer som du hjälpt och en annan lista över de
som du gjort illa.
Skriv ner på papper alla psykiska symtom som du känner (som
ångest, osäkerhet, skuld, skam, bitterhet, rädsla, depression,
hat...) och fysiska symtom (som spändhet, trötthet, darrning,
9
-
hosta, ont i magen, ont i ryggen, hjärtproblem, eksem,
hjärnblödning) med syfte att känna efter dem, att acceptera dem,
för att kunna acceptera medvetenhet om dem (de är nyttiga
larmsignaler, de är ett tecken på det sunda).
Använd denna reflektion för att känslomässigt acceptera
problemet (utan att skuldbelägga dig) och därmed på så sätt
kunna prata om detta med dina närmaste.
3
Medvetandegöra sig om sina anledningar till missbruk
Skriv utförligt en lista över fördelar och nackdelar med ditt
missbruk.
Medvetandegör för dig själv på vilket sätt du har tagit på dig
samhällets sjuka och inverterade värderingar och hur du blev
systemets slav.
Reflektera över hur du tagit på dig problematiska attityder från
dina närmaste under livets gång.
Medvetandegör dig om dina egna attityder i livet genom att
reflektera över listan med ”Mänskliga rikedomar och hämningar”
(bifogad i dokumentet som refererats till tidigare), och betrakta
ditt eget ansvar för dina val för att inte hamna i censur.
4
Planera en förändring av dina värderingar och vanor
Studera och väck till liv humana och metafysiska universella
värderingar på den individuella och sociala nivån.
Planera din förändringsprocess steg för steg eller ta ett radikalt
beslut om absolutism.
Öka din motivation för förändring genom att reflektera gång på
gång över fördelar och nackdelar med att använda alkohol eller
droger.
5
Praktisera förändringsplanen
Sätt igång planeringen i praktiken.
Studera och reflektera över livet, över människan, över
universella värden av kärlek och goda handlingar, fortsätt att
främja motivationen i riktning mot det sunda och rättvisa.
Hjälp andra som har samma problem och träna dig, rent allmänt,
i att alltid hjälpa andra för att motverka din egocentricitet.
Reflektera över dina handlingar varje dag och, även om du skulle
falla ”tillbaka”, reagera inte med dömande och censur utan sträva
efter att på nytt uppnå förändring (undvik att reagera med
stränghet inför eventuellt misslyckande).
6
Bedömning och planering
Repetera tidigare steg när så är nödvändigt.
Gör, då och då, en allmän bedömning av din process tillsammans
med någon annan person.
Processen fortsätter hela livet, själva vägen är resultatet, försök
inte att bli av med problemet.
10
7
Självhjälpsgrupper
Syftet med självhjälpsgrupper är självkännedom, medvetandegörande. Meningen
är att var och en skall titta inåt och inte stanna i yttre aspekter. Varje händelse eller
handling ska man försöka reflektera över utifrån den psykiska synvinkeln. Därför
ska man inte diskutera vad som hände eller inte hände. Och man ska undvika
frågan varför, den leder till bortförklaringar och flykt från medvetenheten.
Mötena ska ha en tydlig tidsstruktur för disciplin betyder trygghet. Möten ska ske
minst en gång i veckan.
Ett möte kan utformas på följande sätt:
-
En kort filosofisk eller andlig reflektion och presentation, kanske på 10
minuter.
-
Introduktion och diskussion om dagens tema, som varar till ex. 40 minuter.
Nedan följer några förslag om olika tema som man planerar i en serie (man
studerar olika aspekter på den tidigare beskrivna människosynen):
-
Vem är jag? Vad är en människa? Vad är livets mening?
Ansvar och frihet – rädsla och hämnd
Varför vill maktstrukturen att man använder droger?
Medvetenhet och mänskliga relationer
Skuld, offerattityd och befrielse
Trauma och smärta – min rycksäck
Mina drömmar – mina handlingar
Avund och inversion – konkurrens
Sex och rus - njutning eller lycka?
Finns det andliga? Vad är det andliga?
Perfektionism, storhetsvansinne och egocentricitet
Varför använder jag droger?
Maktkamp och till lags -attityd
Ångest och depression
Konflikten mellan värderingar och principer i samhället och i livet
Kärlek, handla gott och lycka – men hur?
-
Någon (några) ska prata om sig själv, till ex. under nästa 40 minuters pass.
Personen pratar om sina känslor, sina svårigheter, utmaningar och sina
framsteg, med syfte att medvetandegöra sig själv inför andra. De andra kan
sen bekräfta vad de har förstått, tydliggöra det och ge sin egen uppfattning
med acceptans och värme enligt principen konstruktiv kritik (se kapitlet 9.1).
Det kan bli en dialog. Det är möjligt att planera mötet så att alla kan prata om
sig men då måste tiden planeras därefter.
-
Mötets samordnare sammanfattar insikter som kommit upp under mötet. Man
kan avsluta mötet med någon filosofisk/andlig meditation eller ceremoni.
Detta är ofta en nödvändig process som pågår under resten av livet.
11
8
Verktyg för närstående
Människor, som står nära missbrukare, är mycket viktiga resurser i arbetet att
organisera ett strukturellt sätt för att hjälpa denne. Familjemedlemmar, vänner,
arbetskamrater, lärare och alla som har intresse av att ställa upp, kan använda en
process till Konstruktiv kritik och Plan för samarbete.
8.1
Konstruktiv kritik
Att få kritik från andra är det bästa sättet att lära känna sig själv, samtidigt som det
inte är alls lätt att ta emot. Därför ska processen att kritisera eller ge feedback vara
mycket kärleksfull och med viss struktur.
Brist på motivation, likgiltighet, destruktivitet och beroende kan bearbetas genom
konstruktiv feedback, som kallas dialektisk återföring eller öppnande kritik. Syftet är
att människan (den kritiserade) ska öppna sig för inre kontakt så att hon kan bättre
acceptera att inse sina felaktiga handlingsmönster och negativa intentioner.
Processen baseras på dialektiken. Varje människa har alla slag av:
– mänskliga rikedomar; glädje, kärlek, uppfattningsförmåga, kreativitet,
bedömningsförmåga, intuition, mod, självdisciplin, ärlighet...
– hämningar; intolerans, avundsjuka, dåliga känslomässiga vanor, fantasier,
storhetsvansinne, perfektionism, egocentricitet...
Metoden går ut på att bekräfta medvetenhet om rikedomars och möjligheters existens
och att medvetandegöra vars och ens attityd att hämma dem. Se bilagorna 2 - 6, som
beskriver de mänskliga rikedomarna samt hämningarna mer detaljerat.
När man ger feedback är det oftast bäst att göra det ensam med den kritiserade.
Uttryck dina iakttagelser med öppenhet och kärleksfullhet och i den utsträckning det
känns klokt.
Allmänna principer för konstruktiv feedback:
– Undvik att döma, stämpla, skylla på eller tjata (moralisera).
– Uttryck dig kort, omtänksamt och tydligt.
– Förutsätt inte att han/hon ska acceptera det du säger, inte ens förvänta
något sådant.
– Försök att agera med ödmjukhet, och se även dig själv genom den andra
på något sätt. (Allt det du ser hos den andra finns också i någon mån och
på något sätt hos dig själv).
12
Använd följande process:
1 Iaktta ditt emotionella tillstånd.
Om du själv är överdrivet frustrerad, rädd eller arg, inse detta och dess
orsaker inom dig. Har du orealistiska förväntningar eller fördömande
inställning, överdriver du det problematiska; vill du ha makt att förändra den
andra? Inrikta dig på att hjälpa den andra (man kan inte göra något gott
med något ont).
2 Uppmärksamma det emotionella tillståndet hos den andra.
Om hon mår illa (är ångestfull, arg, trött, sårad), belys detta med tolerans
genom att prata om emotionen med respekt för att hon ska kunna komma
mer i balans och ta emot ditt budskap mera konstruktivt.
3 Bekräfta medvetenhet om det goda i den andras liv:
– mänskliga rikedomar i personen (kreativitet, uppfattningsförmåga,
kunskaper, handlingskraft osv.)
– dennas goda handlingar (vad gott som gjorts för andra)
– möjligheter som livet erbjuder
4 Kom ihåg principen: allt vad man gör med andra (mot eller för), gör
man med sig själv inom sig själv. Använd denna princip för att
medvetandegöra hur individen motarbetar det goda genom:
– sitt förhindrande eller destruktiva beteende och handlingar
– sin tankeverksamhet (föreställningar och idéer som strider mot verkligheten, (t.ex. höga stränga krav, orättvis kritik, negativt ältande, självförnekande tankebanor)
– sina känslovanor, som till exempel att upprätthålla rädsla, bitterhet
eller/och hat (beroende av att hålla sig fast vid negativa känslor och
energier)
– sina destruktiva intentioner och förnekande andliga handlingar/kontakter
5 Belys konsekvenserna av detta handlande för individen själv
– förhindrande av egna förmågor, osäkerhet, stress, konkret förlust, förlorat
förtroende…
6 Förnim och bedöm den öppnande kritikens verkningar.
Utveckla ditt handlingssätt och fortsätt efter behov. Främja tron på det goda
samt styr personen envist mot goda handlingar. Kom ihåg att inte ställa
(ha) krav (förväntningar) på att den andra ska acceptera vad du säger
för att därmed undvika onödiga konflikter och så vanliga och destruktiva
bråk.
Några exempel på den öppnande kritiken:
”Jag observerar att du blockerar dina förmågor och kunskaper genom att
agera så krävande och strängt gentemot dig själv.”
”Genom att du koncentrerar all uppmärksamhet på svårigheter förlorar du
kontakten med din kreativitet.”
”Jag tror att du lätt reagerar med en förnekande inställning när det dyker upp
en möjlighet till glädje och samvaro.”
13
”Jag kan tänka mig att du ofta har förnekande tankar och känslovanor om dina
förmågor och möjligheter eftersom du så lätt ger upp inför nya utmaningar.”
”Jag ser att du har en förnekande inställning till att lära dig nya saker och att
utvecklas i livet. Detta gör att du inte ger dig själv en chans att använda dina
verkliga förmågor.”
”Jag uppfattar att du är så arg på din svårighet att det blir svårt även för mig
här bredvid att koncentrera mig på ditt ärende och försöka hjälpa dig.”
”Du ställer så stränga krav på dig själv (och på andra) att du blir trött av det
och då orkar du helt enkelt inte alls att arbeta/studera.”
8.2
Plan för samarbete
I bilaga 8, Plan för samarbete, finns ett sätt för att omvandla ett komplicerat problem
till en konkret handlingsplan. Syftet är att styra uppmärksamheten och kreativiteten
på ett strukturellt sätt så att man skall kunna planera praktiska åtgärder för varje
problemhandling.
Processen förs enligt följande:
1 Först beskriver man spontant och kort fenomenet eller problemet i sig, till
exempel drogberoende eller destruktivitet med livet osv.
2 Sen gör man en lista på några vanliga handlingar/handlingssätt hos
den/dem som förorsakar problemet.
3 Sen fortsätter man med att beskriva med vilka handlingar andra medverkar
till problemet eller hur andra reagerar destruktivt i stället för att göra något
nyttigt i situationen. Nu har man förvandlat problemet till handlingar.
4 Nästa steg är att planera åtgärder på två nivåer:
a.
den inre nivån; reflektera och fundera ut vad man skulle kunna säga
om varje handlingssätt för att medvetandegöra den motsvarande inre
handlingen, t ex när man sårar den andra betyder detta att man redan
har sårat sig själv, enligt metoden för öppnande kritik (allt detta skrivs i
den vänstra kolumnen) och
b.
den yttre eller sociala nivån; att skapa regler och konsekvenser för att
förebygga och stoppa destruktiva handlingar.
Man kan använda metoden Plan för samarbete tillsammans med så många som
möjligt involverade för att utveckla en kollektiv reflektion om fenomenet. Men då ska
man inte peka ut någon; syftet är endast att öppet och strukturellt diskutera
fenomenet. Var och en kan inse sin del i situationen utan någon som helst kritik eller
krav.
Det är vanligt att man hamnar i en maktkamp när man försöker hjälpa den som
agerar destruktivt. Om du upplever något sådant i dig reflektera över detta.
Medvetandegör dig själv om maktkampen. Du vill ha makten, du vill ha mer makt än
vad du har, och just därför upplever du dig maktlös. Erkänn att du bemöter den
14
andra med maktinställning, du vill styra och kontrollera. Den andra reagerar vanligtvis
på samma sätt. Detta skapar onödiga konflikter och är destruktivt.
Emotioner som avslöjar maktattityd är besvikelse, bitterhet, stark ångest och
vanmakt. Maktmedel är t.ex. ilska, aggressivitet, gråt, ledsnad, kränkning, rädsla och
desperation.
Ditt sätt att hjälpa kan vara att få den andra att göra/bete sig på ett sätt som enligt
din mening är det rätta. Du vill ha makt för att kunna styra. Du vill ha kontrollen för att
få den andra att lyda dig. Detta är det vanligaste sättet att försöka ”hjälpa” den andra.
Konsekvens: maktlöshet, frustration och destruktiva konflikter.
Maktlösheten är direkt ett tecken på att du har en felaktig inställning, att du har en
attityd att föra krig. Med krigarattityd kan man inte bota den andras sjukdom.
Befinner man sig i en maktkamp har man redan gett makten till det som är destruktivt
hos den andra (och hos sig själv). Man kan säga att man är i pakt, i samarbete med
t.ex. missbrukares aggressivitet. Den rätta inställningen är nyfikenhet och kärlek
med praktiska åtgärder i att förebygga och stoppa destruktiva handlingar.
Men maktkamp kan ha dolda former. För snäll och till lags -attityd döljer vanligtvis
en auktoritär inställning. Man vågar inte agera utåt för att inte, inför sig själv eller
andra, avslöja sin egen starka auktoritära vilja. Man törs inte säga nej därför att då
skulle ens egen allmänna negativitet och stränghet bli synlig.
Ibland säger man: ”Jag har så svårt att säga nej.” Detta grundas ofta på att man har
svårt att säga ja, att vara överens med andra. Man måste hela tiden motarbeta
andra på samma sätt som man motarbetar sig själv. Anledningen till detta finns
troligen i:
– kronisk censur och perfektionism; man tål inte bemöta konflikter, missnöje
eller avvisande
– avundsjuka (missunnsamhet), man förnekar systematiskt det man i själva
verket skulle vilja, man motarbetar jämt sig själv och som konsekvens
också andra.
Också hos missbrukare finns denna svårighet att säga ja till samarbete, ja till det
goda i livet, ja till sina möjligheter och förmågor.
Den viktigaste principen lyder:
Älska mig mest när jag förtjänar det minst.
För det är då jag behöver det bäst!
15
Bilaga 1
16
Bilaga 2
MÄNSKLIGA RIKEDOMAR OCH HÄMNINGAR
Grundprincipen är att vi alla har alla slag av mänskliga rikedomar och alla slag av hämningar i olika
grad och på olika sätt. Denna dialektik tolkas som att det goda finns i dig och att det onda finns genom
förnekande av det goda. Nedan finns ett sätt bland andra att beskriva rikedomar och hämningar.
MÄNSKLIGA RIKEDOMAR - essentiella
förmågor och talanger
HÄMNINGAR - attityder som
förvränger/förhindrar rikedomar och
möjligheter
Sinnesförmåga
- Förmåga att se, höra, smaka, lukta och känna
Minnesförmåga
- Förmåga att förnimma det förflutna.
Intuition
- Det sjätte eller andliga/metafysiska sinnet, tron
Kärlek
- Förmåga att hysa goda känslor som värme,
glädje, tacksamhet, entusiasm...
Ansvarskänsla, mod, initiativ...
- Förmåga till handlingskraft
Kreativitet
- Förmåga att fantisera, att skapa nytt
Bedömningsförmåga
- Det sunda förnuftet
Det etiska sinnet
- Ärlighet, rättvisa
Det estetiska sinnet
- Förmåga att känna skönhet
Självdisciplin
- Förmåga att kontrollera sina destruktiva viljor
och impulser
Inlärningsförmåga
- Förmåga att skaffa och ackumulera erfarenheter och kunskaper.
Talanger
- Speciella individuella gåvor
Fysiska förmågor
- Fysiska förmågor, skönhet och styrka
Dålig vana
- Uppehåller ångest/rädsla/ilska
- Ger näring till bitterhet/hat
- Kan inte njuta av lugn och ro
Censur
- Blir rädd/arg inför vetskap om egna fel
- Skuldbelägger, dömer andra och sig själv,
moraliserar gärna
- Uppehåller offerkänsla
- Undviker, bortförklarar, ljuger...
- Blir ofta sjuk, psykosomatiserar
- Reagerar mot den medvetenhet om sig själv
som väcks genom den andres beteende (motstånd mot identifikation)
Idealisering
Idealiserar sig själv (perfektionism, storhetsvansinne), ställer stränga/gränslösa krav på sig
själv och på andra (kontrollbegär)
- Upplever sig ha allt ansvar och all skuld
- Upplever sig vara oersättlig
- Idealiserar andra, ställer stränga/gränslösa
krav på andra, lever i förväntningar
Avundsjuka
- Reagerar negativt på nya idéer och möjligheter
- Förstorar och ältar/maler problem
- Klagar och kritiserar allt
- Koncentrerar uppmärksamheten på problem
- Blir glad över andras misslyckande
- Saknar motivation och handlingskraft
- Agerar girigt eller uppehåller missnöje
- Förstör och agerar elakt/aggressivt
Projektion
- Upplever sina egna förnekande avsikter hos
andra.
- Är ofta rädd och misstänksam
- Upplever andra som hot
Inversion (upp-och-ner värderingar)
- Anser att arbeta/studera är dumt och lätt och
att förstörande är smart
- Upplever kärlek/goda känslor som fara/skam.
Egocentricitet, narcissism
- Alla dessa inre handlingssätt förutsätter
egocentricitet
Reflektioner:
Människan upplever rikedomar när hon använder dem. Om hon inte använder dem utan
förnekar sina möjligheter, börjar hon uppleva att
de inte finns.
Människan använder sina rikedomar utifrån sin
inställning till livet (sina intentioner, attityder,
värderingar). Hon handlar med virtuositet
genom att leva ut sin essens.
Hälsa/Balans/Det goda
Sjukdom/Neuros/Det onda
17
Bilaga 3
ATTITYD AV CENSUR
Censurera betyder att dölja, att inte vilja veta det som man vet. Till exempel är det
vanligt att människor reagerar med ångest, rädsla eller aggressivitet inför medvetenhet om
sina brister, fel och svårigheter. En censurerande reaktion syftar till att undvika
medvetenhet som man har eller borde ha. Attityden är kopplad till den emotionella
inversionen; det man inte ser finns inte och när man börjar se det, då börjar det existera.
När en elev/studerande ska göra prov, är hon ofta nervös, hon vill inte ha medvetenhet
om hur lite hon vet. Provet skulle visa det för henne. Hon kan vara så spänd i sin rädsla att
ha kontakt med sina bristfälliga kunskaper att hon i provet blir nästan blockerad. Minne,
bedömningsförmåga och kreativitet fungerar inte. Censuren förlamar de psykiska
förmågorna.
En lärare kan ha mycket ångest över att behöva gå in i en klass där det finns arroganta
och spydiga elever. Läraren har en stark önskan om att sådant inte får finnas och därför
accepterar hon inte medvetenhet om det. Läraren hamnar i konflikt med sin vilja – med
förnimmelsen om verkligheten. Läraren vill inte veta och vill censurera sanningen om
dessa elever och därför hamnar personen i obalans; stress. Om läraren skulle agera utan
censur, skulle denna vara nyfiken på fenomenet och skulle vilja veta mera om det och
undersöka det och sen skapa en konstruktiv strategi för att försöka leda dessa elever till
insikt om deras destruktiva förhållningssätt.
Censurreaktion (censurattityd) skapar stressemotioner:
• rädsla, ångest, ledsnad, förlamning (flykt) och/eller
• irritation, ilska, aggressivitet, hat (kamp mot medvetenhet)
Synonymer till censurattityden:
• hårdhet, stränghet, intolerans, gränslösa krav, perfektionism
• totalt tillåtande för att slippa medvetenhet (blunda)
Censur kallas också försvarsreaktion. Det finns olika sätt att försvara sig
mot medvetenhet:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
bortförklara, intellektualisera
förminska, försumma, blunda
skylla på andra/annat, döma, moralisera, skuldbelägga
se sig själv enbart som offer
fly till emotioner (ångest, rädsla, ilska, bitterhet, likgiltighet)
huvudvärk, magsår, fysiska krämpor och andra psykosomatiska sjukdomar, tics
splittra sig, älta oändligt
missbruk av mat, droger, arbete etc.
främlingskap, flykt till fantasier
Några vanliga konsekvenser:
• Man ser inte sina problem på ett konstruktivt sätt
• Man beter sig försiktigt, blockerat, eller ilsket, aggressivt
• Bakom censuren har problemen en tendens att växa, att ta över nästan allt det
sunda.
• Stress, svårigheter i relationer och i handlingsförmåga
• Panikångest, fobier, stamning, tvångshandlingar
18
Bilaga 4
KRONISK CENSUR – TRAUMA
Ett komplicerat, besvärligt eller förstörande beteende är konsekvensen av det
problematiska i ens inre, d.v.s. konsekvensen av ens neurotiska värderingar, intentioner
och känslovanor. En del av denna problematik uppstår av en process, där människan motarbetar sig själv genom att motarbeta den medvetenhet som hon har.
När människan (ofta ett litet barn) reagerar med hård förnekelse gentemot en viktig
orättvisa (mammans avvisande, pappans aggressivitet, mammans skuldbeläggande osv.)
hamnar hon lätt i en ond cirkel. Processen kan beskrivas:
• Människan upplever något ont som är viktigt i hennes liv. Hon försöker bli av med det
genom att kämpa emot det, genom att förneka det. Om hon gör detta med en hård och
dömande attityd, innebär detta att hon inte ens vill se det och då hamnar hon i att
förneka medvetenhet om det. Hon tror att om hon inte har medvetenhet om det då
finns det inte.
• Den mest väsentliga aspekten inom människans existens är medvetenheten. Utan den
är livet helt meningslöst. När hon förnekar medvetenheten, förnekar hon sig själv.
Hon upplever sig förnekad, med andra ord sårad och kränkt. På detta sätt, genom att
censurera medvetenhet, traumatiserar hon sig själv.
• Eftersom hon upplever sig förnekad, upplever hon att hon inte finns. Hon känner sig
orättvist behandlad och hon tror att orättvisan kommer utifrån. Hon upplever sig som ett
offer. Hon vill revoltera och hon reagerar med konstant flykt/kampattityd gentemot
allt i livet, både mot gott och ont. Livet blir konstant försvar och kamp (stress).
• Eftersom hon har förnekat sig själv, sin egen existens, har hon ett starkt behov av att
existera. Hon vill få bekräftelse på sin existens genom andra, så att andra ska reagera
på hennes existens. Som man brukar säga, hon vill leva genom andra. Hon vill få
andras uppmärksamhet. Det friska i detta är att hon har ett sunt behov av kärlek,
värme, acceptans och ett behov av att få bekräftelse på att hon är värdefull som
människa.
• Men hon har förnekat sig själv och med detta kärleken. Då vill hon desperat få andras
reaktion för att känna sig levande. Hon är inte van vid kärlek, därför blir hennes
försök att få andras reaktion (kärlek) lätt neurotiska. Hon blandar samman kärlek med
makt. Hon använder varierande ”strategier”; hon vill få:
o Andras acceptans/beundran: hon anstränger sig för att vara snäll, till lags,
duktig, perfekt, räcka till för allt (gränslöshet), hon gör allt för att undvika andras
avvisande, kritik, missnöje eller ilska eller hon vill ha makt, social/materiell
framgång.
o Andras uppmärksamhet: hon vill jämt bli sedd av andra, beter sig och klär sig
annorlunda, vill vara clownen i klassen eller i samarbete reagerar hon alltid emot,
vill vara i centrum av andras skratt eller/och frustration.
o Andras medömkan/skuldkänsla: hon agerar som ett offer inför livet med
självdestruktivitet, depressivitet för att väcka andras skuldkänslor.
o Andras irritation/rädsla/hat/förakt: hon beter sig på ett provokativt, hotande,
förstörande, elakt eller/och motbjudande sätt, använder vulgärt språk för att andra
ska bli rädda, irriterade, aggressiva eller föraktfulla.
(Avundsjuka, som vi alla har, förstärker ytterligare den onda cirkeln.) För att behandla
detta behövs det tolerans och kärlek för att kunna reflektera över processen och acceptera
medvetenhet om den, samt känna sitt ansvar för den och träna sig i att handla på motsatt
sätt.
19
Bilaga 5
AVUNDSJUKA (MISSUNNSAMHET)
Att man unnar sig det negativa, onda och missunnar sig det positiva, goda är
en vanlig upp-och-ner vänd attityd. Man vill döda glädjen och framgången. Att
njuta av livet är nästan syndigt. En stark avundsjuka i nära relationer kallas
svartsjuka, som kan leda till att man dödar ”kärlekens” objekt.
Eleven/studeranden lider av avundsjuka när denne stör undervisningen. Att
lära sig nya kunskaper betyder större möjligheter att kunna använda sina
förmågor i livet, att kunna upptäcka mera om verkligheten, det leder till bättre
framtid, det är bara något gott. Men ändå vill man inte det utan agerar med
syfte att förhindra sin egen utveckling.
Ibland vill läraren kontrollera barnen, inte på grund av sin kärlek till dem men
på grund av sin avundsjuka på deras glädje, spontanitet och skönhet.
I latinska språk har begreppet avundsjuka följande innehåll, som belyser syftet
väl:
INVIDERE = AVUNDSJUKA PÅ LATIN
in = inte
videre = se
VAD VILL MAN INTE SE PÅ GRUND AV SIN AVUNDSJUKA?
• det goda, det vackra, det sanna
• glädje, kärlek
• kunskap, utveckling, framgång
• verkligheten, livet
I de fall man ser något som man inte vill se, reagerar man med att förhindra
eller förstöra det: VILL INTE SE = VILL FÖRSTÖRA
Detta är en LIVSATTITYD EMOT
• sig själv: man hindrar sin egen glädje, utveckling, möjligheter
• andra: man vill förstöra andras lycka, framgång…
HUR MÄRKS AVUNDSJUKA?
• störande beteende
• allmän likgiltighet, kroniskt missnöje
• skvaller, baktaleri, skadeglädje, förnedrande ironi
• negativitet, att bromsa, hindra
• lathet, passivitet, vana att älta, överdriva problem
• flykt från verkligheten, upplever fantasin som bättre
• svårighet att välja eller fatta beslut
• svartsjuka, kontrollbegär
• maktlystnad, revirtänkande
• svårighet att delegera, ge information, samarbeta
• destruktivitet, aggressivitet, depressivitet
20
Bilaga 6
PERFEKTIONISM, STORHETSVANSINNE OCH
NARCISSISM
Den perfektionistiska personen förutsätter att allt ska vara felfritt enligt
hennes smak och vilja. Individen upplever sig själv som (nästan) perfekt men är
samtidigt medveten om sina brister och för därför en inre kamp mot
medvetenhet. I sin kamp mot medvetenhet förnekar denna sig själv. Personen
vill att omgivningen och medmänniskorna också ska vara perfekta och ställer
sådana krav på alla. Ofta har han/hon en stark mask, han/hon anstränger sig
för att vara något som han/hon inte är och gör sig själv därmed ”reducerad”,
mycket mindre än han/hon verkligen är som människa.
Attityden av storhetsvansinne gör att människan upplever eller tror sig kunna
allt, veta allt bättre än andra. Där uppstår gränslöshet i krav och förväntningar.
Han/hon vill ha makt därför att han/hon tror att bara han/hon kan få livet och
världen att fungera rätt. Han/hon jobbar hårt utan att känna sina naturliga
begränsningar, dagen har 24 timmar, åtta timmars arbete, åtta för att sova och
åtta för att koppla av och njuta av livet på olika sätt. Han/hon vill inte erkänna
sina symtom av trötthet eller psykosomatiska varningar.
Kvinnan lider mera av perfektionism och mannen mera av storhetsvansinne.
Båda attityderna är grundade på egocentricitet. Se nedan ett schema som
förtydligar attitydernas konsekvenser:
Perfektionistisk attityd
• tolererar inga fel
• ställer stränga och gränslösa krav
• för sträng kritik
• lider av starkt kontrollbehov
• egocentricitet, narcissism
Megalomani, storhetsvansinne
• kan och vet allt
• upplever sig vara oersättlig
• vill ha makten
• attityd av gränslöshet
• teomani; teo = gud
• egocentricitet, narcissism
Rädsla för att göra fel; ”broms”
Vill göra allt; ”gas”
otålighet, intolerans
spänningar, konflikter
otillräcklighet, hopplöshet
stress, trötthet
psykosomatisering, utbrändhet
21
Bilaga 7
FRÅGOR FÖR SJÄLVKÄNNEDOM
Svara på följande frågor så spontant som möjligt, utan att analysera eller värdera det som
kommer till ditt huvud. Skriv ner det första du tänker på.
Du och dina föräldrar
1.1 Vilka sidor eller attityder hos din mamma tycker du bäst om?
..................................................................................................................................................
..................................................................................................................................................
..................................................................................................................................................
1.2 Vilka sidor eller attityder hos din pappa tycker du bäst om?
..................................................................................................................................................
..................................................................................................................................................
..................................................................................................................................................
2.1 Vilka attityder hos din mamma irriterar dig mest?
..................................................................................................................................................
..................................................................................................................................................
..................................................................................................................................................
2.2 Vilka attityder hos din pappa irriterar dig mest?
..................................................................................................................................................
..................................................................................................................................................
..................................................................................................................................................
Du och andra
3.1 Vilka sidor eller attityder brukar andra tycka om hos dig?
..................................................................................................................................................
..................................................................................................................................................
..................................................................................................................................................
3.2 Vilka sidor eller attityder brukar andra tycka sämre om hos dig?
..................................................................................................................................................
..................................................................................................................................................
Möjlig tolkning: Barnet har en tendens att imitera sina föräldrar i deras goda och destruktiva
förhållningssätt. Detta ser man inte ofta tydligt på beteendenivån, tvärtom, barnet kan göra
allt för att dölja detta för sig själv och andra. Men i sina andliga och känslomässiga
handlingssätt är de ganska lika. Det som mest irriterar dig hos dina föräldrar vill du inte se i
dem och inte heller i dig själv, och just detta ökar sannolikheten för att du kopierar deras
beteende inom dig.
Andra ser oss mera objektivt än vi själva, därför är det viktigt att lyssna på andra.
22
Bilaga 8
ARBETSPLAN FÖR SAMARBETE
1 Beskriv problemet i korthet :……….......…………………………………………………………..
..……………………………………………………………………………….........................………
…..………………………………………………………………………………………………………
2. Hur agerar människor vanligtvis i denna situation? Gör en lista över vanliga handlingar och
numrera dem.
Nr. Vanliga problematiska handlingar
3. Introducera och diskutera människosynen samt mänskliga rikedomar och hämningar.
4. Förbered en handlingsplan:
Nr. DET INRE – att medvetandegöra Nr. DET YTTRE – åtgärder för att berikedomar och hämningar
gränsa det destruktiva och för att
öva sig i goda handlingar
5. Finn din balans genom att reflektera över dina emotioner, ta ansvar för dem och inse
bakomliggande attityder; din vana att underhålla negativa emotioner, din intolerans, dina orealistiska förväntningar, din projektion, din avundsjuka och/eller ditt motstånd mot att känna
igen dig/identifiera dig med den andra.
23
