Migrationsverkets
uppförandekod
Vi är Migrationsverket
Det är ett ansvarsfullt och viktigt
uppdrag som vi på Migrationsverket
har fått i förtroende av regering och
rikdag att utföra. Det ställer höga
krav och förväntningar på oss som
jobbar på myndigheten. Därför har
vi samlat viktiga regler och principer
som vi behöver känna till och följa i
en uppförandekod.
Vår verksamhet bygger på relationer
– med sökande, kollegor, samarbets­
partners och samhället i stort. Goda
relationer skapas utifrån förtroende,
tillit och respekt och påverkas av de
beslut vi fattar, stora som små. En
del beslut är lätta att ta och andra
betydligt svårare och inte alltid så
självklara.
Uppförandekoden ska hjälpa och
vägleda oss i vår vardag. Den ska vara
en gemensam utgångspunkt i vårt
beslutsfattande och i de möten och
kontakter vi har.
Det är viktigt att vi alla har kunskap
om uppförandekoden. Så läs den,
använd den och diskutera den.
”Vi ska utan dröjsmål fatta korrekta beslut
som den sökande kan förstå, ge skydd till
den som behöver det samt ge dem som
kontaktar oss vägledning och stöd.”
Vår värdegrund
Vår värdegrund vilar på demokrati
och mänskliga rättigheter och utgår
från den gemensamma värdegrund­
en för alla statsanställda. Den statliga
värdegrunden kan sammanfattas i
sex grundläggande principer:
• Demokrati
• Legalitet
• Objektivitet, saklighet och
likabehandling
• Fri åsiktsbildning
• Respekt
• Effektivitet och service
Migrationsverkets värdegrund är en
sammanfattning av vad vi strävar
­efter, hur vi vill uppfattas och vad
som förväntas av oss som medarbet­
are på verket.
Empati, tydlighet och mod är tre ord
som ska vara vägledande för oss i
vardagen. Orden hjälper oss att ta
beslut när formella regler inte räcker
till.
MOD
Vi står för det vi gör,
vi är beredda att bryta
mönster, tänka om
och tänka nytt.
EMPATI
Vi vill förstå den vi
möter och dennes
situation.
TYDLIGHET
Vi uttrycker oss
konkret, korrekt och
med ett professionellt
förhållningssätt.
Offentlighet och sekretess
Som myndighet omfattas Migra­
tionsverket av offentlighetsprincip-­
en. Den säger bland annat att
allmänheten har rätt att begära och
skyndsamt få ta del av allmänna
handlingar som kommit in till eller
har skapats av verket.
Enligt offentlighetsprincipen har vi
också meddelarfrihet. Det betyder
att vi har rätt att lämna uppgifter till
massmedia. Arbetsgivaren har inte
rätt att efterforska varifrån uppgift­
erna kommer och får heller inte ta
till åtgärder för att straffa en enskild
anställd för att han eller hon har
använt sig av sin yttrandefrihet eller
meddelarfrihet.
Men rätten att ta del av allmänna
handlingar och meddelarfriheten är
begränsad av bestämmelserna om
sekretess. Sekretesskyddet har stor
betydelse för de sökandes säkerhet
och deras förtroende för Migrations­
verket. Därför ska vi alltid sekretess­
pröva alla handlingar innan de kan
lämnas ut till allmänheten.
Informationen i våra
data­system
Vi har tillgång till offentlig och sekre­
tessbelagd information via Migra­
tionsverkets olika datasystem. Men
vi får bara ta del av information som
vi behöver i vår yrkesroll eller för att
utföra vårt uppdrag. ­
Vi får inte söka på ärenden av ren
nyfikenhet eller lämna ut uppgifter
till släkt och vänner, oavsett om infor­
mationen är offentlig eller inte. Om
vi medvetet tar del av information
som vi inte behöver, kan vi göra oss
skyldiga till dataintrång.
”Alla frågor om ett
ärende ska vi hänvisa
till berörd handlägg­
are eller kundtjänst.
Är vi tveksamma om
vad som gäller, ska
vi vända oss till vår
chef.”
Säker förvaring
Vi ska hantera och förvara handlingar,
datorer och annan utrustning som
innehåller sekretessbelagd informa­
tion på ett säkert sätt. Det vill säga på
ett sådant sätt att inga utomstående
kan komma åt innehållet. Vi får till
­exempel inte låna ut Migrations­
verkets utrustning till familje­
medlemmar, vänner eller bekanta.
Våra lokaler har inpasseringskontroll­er
för att obehöriga inte ska komma in.
Vi ska alltid bära våra personliga be­
hörighetskort synliga, ta med ­kortet
när vi lämnar datorn och förvara
behörighetskoder på ett säkert sätt.
”Vi ansvarar för alla
aktiviteter som sker
i våra datasystem i
vårt namn.”
Som chef ansvarar jag för att
• enheten gör regelbundna riskbedömningar
• årligen genomföra doku­-
menterade säkerhetsriskanalyser
• se till att det finns en
skriftlig, aktuell och
välkänd säkerhets­ plan för enheten.
Saklighet och opartiskhet
Förtroendet för Migrationsverket
bygger på att vi är sakliga och opar­
tiska. Vi ska förebygga och bekämpa
korruption, mutor och jäv.
Vi kan lämna anonyma tips om
oegentligheter genom att skriva ett
brev till tillsynsenheten. Om vi blir
­utsatta för påtryckningar i vårt arbete
ska vi tala med vår chef.
Mutor och gåvor
En muta är en gåva som ges för att
påverka en anställd i dennes myn­
dighetsutövning. Vi får aldrig ta emot
en gåva eller förmån i samband
med handläggningen av ett ärende.
Om vi blir erbjudna eller får en gåva
ska vi informera vår chef. Gåvor vi
inte får behålla ska vi genast lämna
tillbaka. I annat fall kan vi riskera åtal,
uppsägning eller avsked. Bonus eller
förmån från externa lev­erantörer (till
exempel tåg- eller flygbolag) tillfaller
Migrationsverket.
Jäv
Vi är jäviga om vi handlägger ett
ärende som gäller oss själva eller
någon närstående. Det gäller också
om vi handlägger ett ärende som
vi tidigare handlagt hos en annan
myndighet eller varit ombud eller
biträde i.
Det kan även förekomma situa­
tioner där det kan finnas särskilda
omständigheter som kan påverka
förtroendet till vår opartiskhet i
ärendet. Denna typ av situation kan
bara avgöras från fall till fall och med
utgångspunkt i den sökandes upp­
levelse av att bli opartiskt behandlad.
Representation
Bisyssla
Med representation menas aktivi­
teter för att inleda, utveckla eller
upprätthålla kontakter som är viktiga
för Migrationsverket. Representation
kan vara riktad mot externa aktörer
eller mot den egna personalen. Det
gäller även pensionärer som tidigare
varit anställda på Migrationsverket.
En bisyssla är något vi gör på vår
fritid, till exempel ett uppdrag,
extrajobb eller egen verksamhet.
Det spelar ingen roll om bisysslan är
avlönad eller inte. Många bisysslor är
tillåtna, som politiska uppdrag eller
förtroendeuppdrag i ideella fören­
ingar. Däremot är förtroendeskadliga
och arbetshindrande bisysslor inte
tillåtna.
Representation ska alltid ha ett
direkt samband och värde för vår
verksamhet. Den ska vara återhåll­
sam, måttfull och vara godkänd av
budgetansvarig chef.
Vi ska informera vår chef om vi har
en bisyssla. Om vi har en otillåten
bisyssla och inte upphör med den
inom överenskommen tid, kan det
leda till arbetsrättsliga påföljder.
”Vi ska alltid med­
dela omständig­heter
som kan göra oss
­jäviga.”
Som chef ansvarar jag för att
• fördela om arbetsuppgifter
för medarbetare som är jäviga eller utsatta för påtryckningar
• polisanmäla misstanke om muta respektive mottagande av muta
• bedöma om en bisyssla är tillåten eller inte.
Respektfullt bemötande
Vi har nolltolerans när det gäller
rasism, diskriminering, trakasse­
rier, kränkande särbehandling och
mobbning. Det är självklart för oss att
motverka alla tendenser till sådant
beteende, såväl hos oss själva som
hos andra vi möter i vårt arbete.
Mänskliga rättigheter och respekt för
människan är grunden i Migrations­
verkets verksamhet.
I vårt agerande och bemötande ska
vi sätta den enskilda människan i
centrum och respektera var och ens
förutsättningar. Eftersom individer
och grupper i samhället har olika
tillgång till makt och rättigheter, kan
dessa behandlas olika utifrån deras
förutsättningar så att resultatet av
vårt arbete blir likvärdigt.
Jämställdhet, lika rättigheter och
möjligheter skapas i vardagen där
beslut fattas. Därför ska vi ha ett
­jämställdhetsperspektiv i all planer­
ing av vår verksamhet.
Som chef ansvarar jag för att
• säkerställa medarbetarnas kunskap om bemötande samt hur vi ska agera vid förekomst av eller för att förebygga diskriminering
och trakasserier
• eftersträva jämställdhet och mångfald vid rekrytering och arbetsledningsbeslut.
Miljö, möten och resor
Hänsyn till miljön ska vara en in­
tegrerad del av Migrationsverkets
verksamhet. Vi ska alltid överväga
om en tjänsteresa är nödvändig och
använda andra mötesformer som
telefon- eller videomöten i största
möjliga mån.
Tjänsteresor bör ske på det sätt som
genererar minsta möjliga miljö­på­verkan och resekostnader. Men
också underlätta för arbetsmiljön
och möjligheten att kombinera
arbete med privatliv och föräldra­
skap.
”Vi tar hänsyn till miljön i vårt dagliga
arbete, bland annat vid utskrift av papper
och vid ­planering av möten och resor.”
999 400 • APRIL 2015 FOTO: Tomislav Stjepic´ • TRYCK: Elanders PRODUKTION: Migrationsverket
