Lammhults skola
2013-10-15
Fysik /Cecilia Hedstig
Namn:____________________________
Lärande prov i fysik ”tryck-värme-temperatur” åk 8
I den här uppgiften tränar du på förmågorna (LGR11):
-
-
Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
som rör energi, teknik, miljö och samhälle.
Genomföra egna systematiska undersökningar (utvärdera teoetiskt).
Använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att förklara samband i naturen .
Följande förmågor enligt The big Five (TB5) får du också träna på:
-
Analysförmåga
Beskriver orsaker och konsekvenser. Föreslå lösningar. Förklara och påvisa samband. Se utifrån och
växla mellan olika perspektiv. Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar.
-
Procedurförmåga
Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information. Skilja mellan fakta och värderingar.
Avgöra källors användbarhet och trovärdighet. Laborationsteknik.
-
Metakognitiv förmåga
Tolka. Värdera. Ha omdömen om. Reflektera. Lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte
eller sammanhang. Avgöra rimligheten. Välja mellan olika strategier. Pröva och ompröva.
-
Begreppslig förmåga
Förstå innebörden av begreppen. Relatera begreppen till varandra. Använda begreppen i olika/nya
sammanhang
-
Kommunikativ förmåga
Samtala. Diskutera. Motivera. Presentera. Uttrycka egna åsikter och ståndpunkter. Framföra och bemöta
argument. Redogöra, formulera, resonera och redovisa
Kunskapskrav som ligger till grund för bedömning
Betyg E
Betyg C
Betyg A
Eleven kan samtala om och diskutera
frågor som rör miljö och samhälle och
formulerar ställningstaganden med
enkla motiveringar samt beskriver
några tänkbara konsekvenser.
Eleven kan samtala om och diskutera
frågor som rör miljö och samhälle och
formulerar ställningstaganden med
utvecklade motiveringar samt
beskriver några tänkbara konsekvenser.
Eleven kan samtala om och diskutera
frågor som rör miljö och samhälle och
formulerar ställningstaganden med
välutvecklade motiveringar samt
beskriver några tänkbara konsekvenser.
Eleven kan söka naturvetenskaplig
information och använder då olika
källor och för enkla och till viss del
underbyggda resonemang. Eleven kan
använda informationen på ett i
huvudsak fungerande sätt i
diskussioner och för att skapa enkla
texter och andra framställningar.
Eleven kan söka naturvetenskaplig
information och använder då olika
källor och för utvecklade och relativt
väl underbyggda resonemang. Eleven
kan använda informationen på ett
relativt väl fungerande sätt i
diskussioner och för att skapa
utvecklade texter och andra
framställningar.
Eleven kan söka naturvetenskaplig
information och använder då olika
källor och för välutvecklade och väl
underbyggda resonemang. Eleven kan
använda informationen på ett väl
fungerande sätt i diskussioner och för
att skapa välutvecklade texter och
andra framställningar.
Eleven kan jämföra resultaten med
frågeställningarna och drar då enkla
slutsatser med viss koppling till
fysikaliska modeller och teorier.
Eleven för enkla resonemang kring
Eleven för utvecklade resonemang
kring resultatens rimlighet, likheter och
skillnader och ger förslag på hur
undersökningarna kan förbättras.
Eleven för välutvecklade resonemang
kring resultatens rimlighet, likheter och
skillnader och ger förslag på hur
undersökningarna kan förbättras.
Lammhults skola
2013-10-15
Fysik /Cecilia Hedstig
resultatens rimlighet och bidrar till att
ge förslag på hur undersökningarna
kan förbättras.
Eleven har grundläggande kunskaper
om materia och andra fysikaliska
sammanhang och visar det genom att
ge exempel och beskriva dessa med
viss användning av fysikens begrepp.
Eleven kan ge exempel på och
beskriva några centrala
naturvetenskapliga upptäckter och
deras betydelse för människors
levnadsvillkor.
Namn:____________________________
Eleven har goda kunskaper om energi,
materia och andra fysikaliska
sammanhang och visar det genom att
förklara och visa på samband inom
dessa med relativt god användning av
fysikens begrepp.
Eleven har mycket goda kunskaper om
energi, materia och andra fysikaliska
sammanhang och visar det genom att
förklara och visa på samband inom
dessa med god användning av fysikens
begrepp.
Eleven kan förklara och visa på
samband mellan några centrala
naturvetenskapliga upptäckter och
deras betydelse för människors
levnadsvillkor.
Eleven kan förklara och visa på
samband mellan några centrala
naturvetenskapliga upptäckter och
deras betydelse för människors
levnadsvillkor.
Lammhults skola
2013-10-15
Fysik /Cecilia Hedstig
Namn:____________________________
Till dessa uppgifter får du använda hjälpmedel i form av läroboken, vår FysikWiki samt Internet.
Svara på frågorna i dokumentet. (Tänk på att det är kvaliteten/djupet i svaren som räknas,
inte mängden text)
1. Att räkna ut tryck
Bevisa med ett eget räkneexempel att tryck är beroende av area. Anta eller be om hjälp för
att ta fram vikter (massa).
Följdfråga: Hur utnyttjar vi den här kunskapen i vardagen?
2. Chris har precis gjort en laboration om värme där han ska bygga en egen termos. Han har
själv fått välja ett material att klä sin bägare med. Han valde aluminiumfolie. Efter 10 min.
hade hans vattentemperatur sjunkit från 80 grader till 55 grader. Gjorde han ett bra val eller
hur skulle han kunna förbättra sin termos?
De material som fanns att tillgå var: alu-folie, luftfylld plast, glas, bomullstyg, filttyg
Hur kan man stoppa att värme leds, strömmar eller strålar ut från en termos? Redogör för
varje begrepp.
3. Klimatdebatt
Du ska ta aktiv ställning i en klimatdebatt! Följande alternativa synsätt har växt fram under
debatten:
A - Samhället bör vidta åtgärder för att minska de växthusgasutsläpp som annars riskerar
förvärra en accelererande klimatförändring.
B - Vi bör hellre inrikta oss på att förbereda oss för klimatförändringar som kommer
oavsett hur vi gör med växthusgasutsläppen.
C - Hela klimatproblematiken är överdriven och vi gör bäst i att bortse från den för att
lägga vår kraft på andra, mer akuta, problem.
Vilket alternativ tycker du är det bästa att arbeta vidare med? Ge även förslag på hur.
Motivera ditt svar utifrån dina fysikkunskaper och olika källor om klimatförändringar. (några texter
finns i bilaga, Internet får också användas. Ange varifrån du tar dina påståenden.)
4. Utgå från kapitlen 7 och 8 i boken. Vad är det viktigaste att kunna om tryck/värme och
väder? Välj ut en sak med tanke på upptäckt, samhälle och miljö.(Hur vi utnyttjar den
kunskapen idag) Motivera ditt svar!
Lammhults skola
2013-10-15
Fysik /Cecilia Hedstig
Namn:____________________________
Bilagor - texter om klimatförändringar.
Källa: Pär Holmberg, meteorolog SMHI (Magazinet 130912)
-
Växthuseffekten är en ständigt aktuell fråga. De flesta är överens om att utsläppen av
koldioxid påverkar klimatet men forskarna är inte eniga om hur mycket. Det som är
förrädiskt är klimatets tröghet. Först om 1000 år kan vi fullt ut se konsekvenserna av vår
livsstil och våra utsläpp. Sedan finns fenomenet med återkopplingar, mindre förändringar
sätter igång svårstoppbara processer som i slutändan leder till större förändringar. Smälter
den vita isen på Arktis blir jordytan mörkare och absorberar mer solvärme. Det gör att isarna
smälter ännu mer. På havsbotten finns dessutom lagrad metangas som kan påskynda
förändringarna drastiskt.
Källa: WWF (Världsnaturfonden) Klimatfakta
Människa, djur och natur hotas
Den förstärkta växthuseffekten får allvarliga globala konsekvenser för både människa och natur, även om de
lokala effekterna varierar. En undersökning från FNs klimatpanel, IPCC, visar att en tredjedel av den naturliga
levnadsmiljön för växter och djur kan försvinna om medeltemperaturen höjs med bara två grader Man vet inte om
liknande miljöer kommer att finnas någon annanstans. Som en följd kan hela arter utrotas.
Känsliga ekosystem, utrotningshotade växter och djur och områden som redan är kraftigt påverkade av utsläpp
eller skövling är mest sårbara för klimatförändringar. Klimatzoner förflyttas i dag ovanligt fort ur ett historiskt
perspektiv. Arter som inte hinner anpassa sig pressas då till gränsen. Inträffar dessutom ett extremt
väderfenomen, som en översvämning, värmebölja eller torka, kan en art helt gå under.
Effekter i dag
Klimatförändringens effekter märks över hela jorden. Vi ser redan:
Global glaciärsmältning. I och med att isar smälter ökar risken för förlorade ekosystem,
översvämningar och brist på vatten, det visar en rapport från IPCC om klimatförändring och
glaciärsmältning. Miljontals människor i lågländer är i fara.
Arktis smälter. Medeltemperaturen vid Arktis ökar mycket snabbare än för resten av planeten. 2012
hade isarna minskat med 40 procent mer än medelvärdet för de senaste årtiondena. Mätningar från
National Snow and Ice Data Center, som sköter mätningar åt Nasa, visar att isarna smälter allt
snabbare. När isarna smälter blottläggs mörkare hav och land, mörkare ytor absorberar mer värme än
ljusa och temperaturen riskerar att stiga ännu mer. När Arktis isar smälter hotas Isbjörnen och sälarna
som är beroende av sin naturliga levnadsmiljö och havsnivåerna riskerar att stiga. Läs mer om hoten
mot Arktis.
Havsnivåer stiger. Enligt SMHI kan havsnivåerna stiga med upp till en meter de närmaste hundra åren.
När vatten värms ökar volymen. Smältvatten från ismassor tillkommer också. Ö-nationer i Indiska
oceanen och Fijiöarna i Stilla havet drabbas redan idag av höjda havsnivåer och några av öarna kan på
sikt försvinna helt visar data från IPCC. Läs mer om hur haven påverkas
Extremt väder. Klimatförändringarna för med sig fler och kraftigare extrema väderförhållanden så som
torka och värmeböljor men också perioder av ovanlig kyla. Den förstärkta växthuseffekten var sannolikt
en nyckelfaktor när Europa år 2003 drabbades av en värmebölja som kostade mer än 20 000 liv. Den
europeiska miljöbyrån, EEA, förutspår att kraftiga värmeböljor kommer bli allt vanligare i Europa.
Lammhults skola
2013-10-15
Fysik /Cecilia Hedstig
Namn:____________________________
Djur som påverkas. När klimatet förändras påverkas också miljön som alla djur bor i och även om
många hittills har kunnat anpassa sig så kommer det blir svårt för många av dem. Ett exempel är när
isen smälter i Arktis. Isbjörnen och de olika sälarterna i Arktis behöver isen för att klara sig, utan den blir
det svårt att hitta någonstans att äta eller vila sig. Ett annat exempel är beståndet av nordatlantisk lax
som minskade drastiskt när havstemperaturen steg 6ºC över det normala 1997. Ju varmare vattnet blir,
desto mer mat behöver laxen. Blir det för varmt svälter fisken ihjäl. I och med att vintrarna blir mildare
och djur som sprider sjukdomar får det lättare att klara sig kan malaria och liknande sjukdomar spridas
till nya områden.
Ökade kostnader för katastrofer. Enligt Swiss Re, försäkringsbolaget vars experter årligen
sammanställt rapporter om katastrofkostnader på FNs initiativ, har kostnaderna för klimatrelaterade
katastrofer ökat från 5 till 60 miljarder USD de senaste 40 åren. Likaså pekar en rapport från EUs
miljöbyrå, EEA, på att nästan två tredjedelar av alla katastrofer i Europa sedan 1980 orsakats av
stormar, översvämningar och extremt väder och de ekonomiska förlusterna har dubblats på 20 år. Bland
annat flyttar fler människor till städer och vi bygger mer i utsatta områden. I kombination med allt fler
naturkatastrofer ökar därför kostnaderna.
Nya bud om klimatkatastrofen
Tidningarnas telegrambyrå - publicerat i Dagens Industri (affärstidning)
Uppdaterad 2013-03-12 14:25. Publicerad 2013-03-12 14:20
Foto: Dita Alangkara
Världens regnskogar kommer inte att torka ut på grund av klimatförändringen,
som många befarat. En ny studie antyder i stället att skogarna kan gynnas av
ökade koldioxidhalter.
Resultatet är överraskande för de flesta. Andra analyser har förutspått katastrofal torka
och omfattande skogsdöd i Amazonas i Sydamerika i slutet av det här århundradet.
Den nya prognosen innebär något helt annat. Enligt forskarna pekar det mesta mot att
regnskogarna är förbluffande motståndskraftiga mot klimatförändringar.
Studien, som publiceras i Nature Geoscience, är den mest omfattande i sitt slag hittills.
Ekologer och klimatforskare från Storbritannien, USA, Australien och Brasilien har deltagit
i arbetet som letts av klimatologen Chris Huntingford vid Centre for Ecology and
Hydrology i England.
Alla regnskogsregioner på jorden, i Latinamerika, Afrika och Asien, har tagits med i
analyserna som bygger på datorsimuleringar av totalt 22 olika klimatmodeller.
Lammhults skola
2013-10-15
Fysik /Cecilia Hedstig
Namn:____________________________
Det visade sig att skogarna inte bara kommer att stå emot förändringarna väl, utan till
och med gynnas av dem. I alla modeller utom en ökade skogsbiomassan, räknat i
mängden kol som skogarna lagrar, fram till 2100.
Orsaken är att de ökade koldioxidhalterna i atmosfären - forskarna har räknat med att
människans utsläpp av växthusgaser kommer att fortsätta stiga - inte bara medför högre
temperaturer.
Långt viktigare är att koldioxiden också gynnar växterna och ökar deras tillväxt.
Koldioxiden har, kort och gott, en gödslande effekt på skogarna. Det sistnämnda tycks
vara den faktor som har störst betydelse de kommande decennierna.
Resultatet, om det kan bekräftas i fler studier, innebär att regnskogarna blir ännu
viktigare som kolsänkor och klimatdämpare i framtiden. Forskarna räknar med att
världens regnskogar årligen absorberar 1,2 miljarder ton kol, eller drygt 15 procent av de
årliga utsläppen från människans förbränning av fossila bränslen.
Stämmer de nya rönen kan den andelen öka väsentligt de kommande åren - vilket borde
innebära ett starkt incitament för att skydda skogarna från avverkning.
Det är något som inte stämmer
By Robert Hultman | 2013-02-26 - 01:46 | Hobbyblogg
Aftonbladets nätupplaga kunde häromdagen berätta att 80 procent av isen i det arktiska
havet är borta. Polarisen smälter snabbare än befarat. Men om det är så, varför har vi inte
sett någon dramatisk höjning av havsnivån?
Vi har ju fått lära oss att havsnivån ska stiga när polarisen smälter. Det låglänta öriket Maldiverna
kommer t ex att ligga helt under vatten. Något som dess regering ville uppmärksamma redan
2009 genom att hålla ett sammanträde under vattnet. Enligt en prognos från FN kommer
världshaven att ha stigit med 0,2 till 8 meter år 2100 om vi inte gör något åt den globala
uppvärmningen.
Man förstår att det är svårt att både mäta och beräkna alla faktorer i en sådan prognos. Jag ska
därför inte raljera över det faktum att det är en väldig skillnad mellan en höjning av havsytan med
2 decimeter och åtta meter. Konsekvenserna för t ex Maldiverna blir ju förmodligen ganska olika.
På engelskspråkiga Wikipedia läser jag att havsytan skulle stiga med sju meter om all is på
Grönland skulle smälta. Som källa till den uppgiften anger man två olika rapporter. (Jag har inte
Lammhults skola
2013-10-15
Fysik /Cecilia Hedstig
Namn:____________________________
kollat källorna.) Jag börjar i alla fall fundera. Hur mycket is finns det på Grönland i förhållande till
Aftonbladets ”arktiska havet”? Är havsisen ”en piss i Mississippi” i jämförelse?
Sen slår det mig att det finns mycket is på Antarktis också. Lite websökande och jag kan
konstatera att enligt engelskspråkiga Wikipedia har Antarktis 90 procent av världens is. (Artikeln
”Polar ice packs”) Istäcket är på sina ställen nära 5 kilometer tjockt! Då inser man att vad som
händer på Grönland och Nordpolen är relativt ointressant i förhållande till vad som händer på
Sydpolen. (Valrossar och isbjörnar tycker naturligtvis annorlunda – det är ju deras is som smälter.)
Hur är det då med isen på sydpolen? Jo, där växer istäcket med 0,8 procent per årtionde, enligt
samma Wikipediartikel!
Slutsats? Ja, jag törs inte dra någon slutsats. Av flera skäl. Men det är nog klokt att ta
kvällstidningsrubriker med en gnutta salt.
