Lammhults skola
2014-10-24
Fysik /Cecilia Hedstig
Namn:____________________________
Lärande prov i fysik ”tryck-värme-temperatur” åk 8
I den här uppgiften tränar du på förmågorna (LGR11):
-
-
Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
som rör energi, teknik, miljö och samhälle.
Genomföra egna systematiska undersökningar (utvärdera teoetiskt).
Använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att förklara samband i naturen .
Följande förmågor enligt The big Five (TB5) får du också träna på:
-
Analysförmåga
Beskriver orsaker och konsekvenser. Föreslå lösningar. Förklara och påvisa samband. Se utifrån och
växla mellan olika perspektiv. Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar.
-
Procedurförmåga
Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information. Skilja mellan fakta och värderingar.
Avgöra källors användbarhet och trovärdighet. Laborationsteknik.
-
Metakognitiv förmåga
Tolka. Värdera. Ha omdömen om. Reflektera. Lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte
eller sammanhang. Avgöra rimligheten. Välja mellan olika strategier. Pröva och ompröva.
-
Begreppslig förmåga
Förstå innebörden av begreppen. Relatera begreppen till varandra. Använda begreppen i olika/nya
sammanhang
-
Kommunikativ förmåga
Samtala. Diskutera. Motivera. Presentera. Uttrycka egna åsikter och ståndpunkter. Framföra och bemöta
argument. Redogöra, formulera, resonera och redovisa
Kunskapskrav som ligger till grund för bedömning
Betyg E
Betyg C
Betyg A
Eleven kan samtala om och diskutera
frågor som rör miljö och samhälle och
formulerar ställningstaganden med
enkla motiveringar samt beskriver
några tänkbara konsekvenser.
Eleven kan samtala om och diskutera
frågor som rör miljö och samhälle och
formulerar ställningstaganden med
utvecklade motiveringar samt
beskriver några tänkbara konsekvenser.
Eleven kan samtala om och diskutera
frågor som rör miljö och samhälle och
formulerar ställningstaganden med
välutvecklade motiveringar samt
beskriver några tänkbara konsekvenser.
Eleven kan söka naturvetenskaplig
information och använder då olika
källor och för enkla och till viss del
underbyggda resonemang. Eleven kan
använda informationen på ett i
huvudsak fungerande sätt i
diskussioner och för att skapa enkla
texter och andra framställningar.
Eleven kan söka naturvetenskaplig
information och använder då olika
källor och för utvecklade och relativt
väl underbyggda resonemang. Eleven
kan använda informationen på ett
relativt väl fungerande sätt i
diskussioner och för att skapa
utvecklade texter och andra
framställningar.
Eleven kan söka naturvetenskaplig
information och använder då olika
källor och för välutvecklade och väl
underbyggda resonemang. Eleven kan
använda informationen på ett väl
fungerande sätt i diskussioner och för
att skapa välutvecklade texter och
andra framställningar.
Eleven kan jämföra resultaten med
frågeställningarna och drar då enkla
slutsatser med viss koppling till
fysikaliska modeller och teorier.
Eleven för enkla resonemang kring
Eleven för utvecklade resonemang
kring resultatens rimlighet, likheter och
skillnader och ger förslag på hur
undersökningarna kan förbättras.
Eleven för välutvecklade resonemang
kring resultatens rimlighet, likheter och
skillnader och ger förslag på hur
undersökningarna kan förbättras.
Lammhults skola
2014-10-24
Fysik /Cecilia Hedstig
resultatens rimlighet och bidrar till att
ge förslag på hur undersökningarna
kan förbättras.
Eleven har grundläggande kunskaper
om materia och andra fysikaliska
sammanhang och visar det genom att
ge exempel och beskriva dessa med
viss användning av fysikens begrepp.
Eleven kan ge exempel på och
beskriva några centrala
naturvetenskapliga upptäckter och
deras betydelse för människors
levnadsvillkor.
Namn:____________________________
Eleven har goda kunskaper om energi,
materia och andra fysikaliska
sammanhang och visar det genom att
förklara och visa på samband inom
dessa med relativt god användning av
fysikens begrepp.
Eleven har mycket goda kunskaper om
energi, materia och andra fysikaliska
sammanhang och visar det genom att
förklara och visa på samband inom
dessa med god användning av fysikens
begrepp.
Eleven kan förklara och visa på
samband mellan några centrala
naturvetenskapliga upptäckter och
deras betydelse för människors
levnadsvillkor.
Eleven kan förklara och visa på
samband mellan några centrala
naturvetenskapliga upptäckter och
deras betydelse för människors
levnadsvillkor.
Lammhults skola
2014-10-24
Fysik /Cecilia Hedstig
Namn:____________________________
Till dessa uppgifter får du använda hjälpmedel i form av läroboken, vår FysikWiki samt Internet.
Svara på frågorna i dokumentet. (Tänk på att det är kvaliteten/djupet i svaren som räknas,
inte mängden text)
1. Vilket begrepp passar inte in? Välj ett på varje rad och förklara varför.
A)
B)
C)
D)
2.
LEDNING - STRÖMNING - LUFTTRYCK - STRÅLNING
TYNGD - DENSITET - VIKT - ATMOSFÄR
UNDERTRYCK - KOMMUNICERANDE KÄRL - VÄTSKETRYCK - BLODTRYCK
CELSIUS - TERMOMETER - FAHRENHEIT - KELVIN
Vilka ämnen är bra ledare? Vilka är bra isolatorer och vad menar man med dessa begrepp?
PLAST KOPPAR TRÄ JÄRN LUFT SILVER
3. En kall vinterdag håller du en kopparstav i ena handen och en trästav i den andra. Vem har
rätt? Förklara gärna!
Anna: Kopparstaven känns kallare för att den är tyngre än trästaven.
Beata: Kopparstaven känns kallare eftersom den leder bort värme från handen.
Carl: De båda stavarna känns lika kalla eftersom de har samma temperatur.
Dave: Trästaven känns inte lika kall eftersom den har lägre densitet.
4. Chris har precis gjort en laboration om värme där han ska bygga en egen termos. Han har
själv fått välja ett material att klä sin bägare med. Han valde aluminiumfolie. Efter 10 min.
hade hans vattentemperatur sjunkit från 80 grader till 55 grader. Gjorde han ett bra val eller
hur skulle han kunna förbättra sin termos?
De material som fanns att tillgå var: aluminiumfolie, luftfylld plast, glas, bomullstyg, filttyg
5. Klimatdebatt
Du ska ta aktiv ställning i en klimatdebatt! Följande synsätt har växt fram under debatten:
A - Samhället bör vidta åtgärder för att minska de växthusgasutsläpp som annars riskerar
förvärra en ökande klimatförändring.
B - Vi bör hellre inrikta oss på att förbereda oss för klimatförändringar som kommer
oavsett hur vi gör med växthusgasutsläppen.
C - Hela klimatproblematiken är överdriven och vi gör bäst i att bortse från den för att
lägga vår kraft på andra, mer akuta, problem.
Vilket alternativ tycker du är det bästa att arbeta vidare med? Ge även förslag på hur.
Motivera ditt svar utifrån bilagan med olika källor om klimatförändringar. (För A-resonemang: Svara i
flera led: som beror på…därför att…vilket leder till...)
Lammhults skola
2014-10-24
Fysik /Cecilia Hedstig
Namn:____________________________
Extrauppgifter:
6. Hur kan det komma sig att en stor båt av stål flyter på vatten men inte en knappnål av stål?
Vilka har rätt?
Anna: Knappnålen är så tunn så lyftkraften blir för liten och då sjunker den.
Beata: Knappnålens densitet är högre än båtens.
Carl: Båten påverkas av en lyftkraft som är lika stor som dess tyngd.
Dave: Båten har en stor area och då blir trycket lägre. Därför flyter den.
7. Utgå från kapitlen 7 och 8 i boken. Välj ut en sak som är viktig att kunna med tanke på
upptäckt, samhälle och miljö.(Hur vi utnyttjar den kunskapen idag) Motivera ditt svar!
8. Att räkna ut tryck
Visa med ett eget räkneexempel att tryck är beroende av area. Anta eller be om hjälp för att
ta fram vikter (massa).
Följdfråga: Hur utnyttjar vi den här kunskapen i vardagen?
Bilagor - texter om klimatförändringar.
Lammhults skola
2014-10-24
Fysik /Cecilia Hedstig
Namn:____________________________
Källa: Pär Holmberg, meteorolog SMHI (Magazinet 130912)
-
Växthuseffekten är en ständigt aktuell fråga. De flesta är överens om att utsläppen av
koldioxid påverkar klimatet men forskarna är inte eniga om hur mycket. Det som är
förrädiskt är klimatets tröghet. Först om 1000 år kan vi fullt ut se konsekvenserna av vår
livsstil och våra utsläpp. Sedan finns fenomenet med återkopplingar, mindre förändringar
sätter igång svårstoppbara processer som i slutändan leder till större förändringar. Smälter
den vita isen på Arktis blir jordytan mörkare och absorberar mer solvärme. Det gör att isarna
smälter ännu mer. På havsbotten finns dessutom lagrad metangas som kan påskynda
förändringarna drastiskt.
Källa: WWF (Världsnaturfonden) Klimatfakta
Människa, djur och natur hotas
Effekter i dag
Klimatförändringens effekter märks över hela jorden. Vi ser redan:
Global glaciärsmältning. I och med att isar smälter ökar risken för förlorade ekosystem,
översvämningar och brist på vatten, Miljontals människor i lågländer är i fara.
Arktis smälter. Medeltemperaturen vid Arktis ökar mycket snabbare än för resten av planeten. 2012
hade isarna minskat med 40 procent mer än medelvärdet för de senaste årtiondena.
Havsnivåer stiger. Enligt SMHI kan havsnivåerna stiga med upp till en meter de närmaste hundra åren.
När vatten värms ökar volymen. Smältvatten från ismassor tillkommer också. Ö-nationer i Indiska
oceanen och Fijiöarna i Stilla havet drabbas redan idag av höjda havsnivåer och några av öarna kan på
sikt försvinna helt visar data från IPCC.
Extremt väder. Klimatförändringarna för med sig fler och kraftigare extrema väderförhållanden så som
torka och värmeböljor men också perioder av ovanlig kyla. Den förstärkta växthuseffekten var sannolikt
en nyckelfaktor när Europa år 2003 drabbades av en värmebölja som kostade mer än 20 000 liv.
Djur som påverkas. När klimatet förändras påverkas också miljön som alla djur bor i och även om
många hittills har kunnat anpassa sig så kommer det blir svårt för många av dem. Ett exempel är när
isen smälter i Arktis. Isbjörnen och de olika sälarterna i Arktis behöver isen för att klara sig, utan den blir
det svårt att hitta någonstans att äta eller vila sig.
Ökade kostnader för katastrofer. Enligt Swiss Re, försäkringsbolaget vars experter årligen
sammanställt rapporter om katastrofkostnader på FNs initiativ, har kostnaderna för klimatrelaterade
katastrofer ökat från 5 till 60 miljarder USD de senaste 40 åren. Likaså pekar en rapport från EUs
miljöbyrå, EEA, på att nästan två tredjedelar av alla katastrofer i Europa sedan 1980 orsakats av
stormar, översvämningar och extremt väder och de ekonomiska förlusterna har dubblats på 20 år.
Nya bud om klimatkatastrofen
Tidningarnas telegrambyrå - publicerat i Dagens Industri (affärstidning)
Lammhults skola
2014-10-24
Fysik /Cecilia Hedstig
Namn:____________________________
Uppdaterad 2013-03-12 14:25. Publicerad 2013-03-12 14:20
Foto: Dita Alangkara
Världens regnskogar kommer inte att torka ut på grund av klimatförändringen,
som många befarat. En ny studie antyder i stället att skogarna kan gynnas av
ökade koldioxidhalter.
Resultatet är överraskande för de flesta. Andra analyser har förutspått katastrofal torka
och omfattande skogsdöd i Amazonas i Sydamerika i slutet av det här århundradet.
Den nya prognosen innebär något helt annat. Enligt forskarna pekar det mesta mot att
regnskogarna är förbluffande motståndskraftiga mot klimatförändringar.
Studien, som publiceras i Nature Geoscience, är den mest omfattande i sitt slag hittills.
Ekologer och klimatforskare från Storbritannien, USA, Australien och Brasilien har deltagit
i arbetet som letts av klimatologen Chris Huntingford vid Centre for Ecology and
Hydrology i England.
Det visade sig att skogarna inte bara kommer att stå emot förändringarna väl, utan till
och med gynnas av dem. I alla modeller utom en ökade skogsbiomassan, räknat i
mängden kol som skogarna lagrar, fram till 2100.
Orsaken är att de ökade koldioxidhalterna i atmosfären - forskarna har räknat med att
människans utsläpp av växthusgaser kommer att fortsätta stiga - inte bara medför högre
temperaturer.
Långt viktigare är att koldioxiden också gynnar växterna och ökar deras tillväxt.
Koldioxiden har, kort och gott, en gödslande effekt på skogarna. Det sistnämnda tycks
vara den faktor som har störst betydelse de kommande decennierna.
Resultatet, om det kan bekräftas i fler studier, innebär att regnskogarna blir ännu viktigare
som kolsänkor och klimatdämpare i framtiden. Forskarna räknar med att världens regnskogar
årligen absorberar 1,2 miljarder ton kol, eller drygt 15 procent av de årliga utsläppen från
människans förbränning av fossila bränslen.
Det är något som inte stämmer
Lammhults skola
2014-10-24
Fysik /Cecilia Hedstig
Namn:____________________________
By Robert Hultman | 2013-02-26 - 01:46 | Hobbyblogg
Aftonbladets nätupplaga kunde häromdagen berätta att 80 procent av isen i det arktiska
havet är borta. Polarisen smälter snabbare än befarat. Men om det är så, varför har vi inte
sett någon dramatisk höjning av havsnivån?
Vi har ju fått lära oss att havsnivån ska stiga när polarisen smälter. Det låglänta öriket Maldiverna
kommer t ex att ligga helt under vatten. Något som dess regering ville uppmärksamma redan
2009 genom att hålla ett sammanträde under vattnet. Enligt en prognos från FN kommer
världshaven att ha stigit med 0,2 till 8 meter år 2100 om vi inte gör något åt den globala
uppvärmningen.
På engelskspråkiga Wikipedia läser jag att havsytan skulle stiga med sju meter om all is på
Grönland skulle smälta. Som källa till den uppgiften anger man två olika rapporter. (Jag har inte
kollat källorna.)
Sen slår det mig att det finns mycket is på Antarktis också. Lite websökande och jag kan
konstatera att enligt engelskspråkiga Wikipedia har Antarktis 90 procent av världens is. (Artikeln
”Polar ice packs”) Istäcket är på sina ställen nära 5 kilometer tjockt! Då inser man att vad som
händer på Grönland och Nordpolen är relativt ointressant i förhållande till vad som händer på
Sydpolen. (Valrossar och isbjörnar tycker naturligtvis annorlunda – det är ju deras is som smälter.)
Hur är det då med isen på sydpolen? Jo, där växer istäcket med 0,8 procent per årtionde, enligt en
Wikipediartikel!
Slutsats? Ja, jag törs inte dra någon slutsats. Av flera skäl. Men det är nog klokt att ta
kvällstidningsrubriker med en gnutta salt.
"Klimathotet är våldsamt överdrivet"
Text: Martin Strandberg
Publicerad 11 december 2009
Trelleborg.
En kombination av obefintligt vetenskapligt underlag och våldsam propaganda. Peter Stilbs,
professor i fysikalisk kemi vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, totalsågar klimathotet.
Lammhults skola
2014-10-24
Fysik /Cecilia Hedstig
Namn:____________________________
Peter Stilbs kritik gäller framför allt vilka modeller för
klimatförändringarna som FN:s klimatpanel har valt att utgå från. Han menar att man medvetet valt
ut modeller som passar in i teorin om att klimatet blir varmare.
– Det finns minst ett 30-tal modeller att välja bland, forskarna är långt ifrån eniga, och man
har ensidigt valt de som visar på en global uppvärmning. Klimathotet är våldsamt överdrivet
och man kan kasta hela FN:s klimatrapport i papperskorgen, säger Peter Stilbs.
Hur ser du på att kommuner använder sig av FN:s material för framtida planering?
– Som ett enormt resursslöseri helt utan mening. Det är pengar som man kunde lagt på något
vettigt istället.Enligt Peter Stilbs har klimatpanelen missat två stora parametrar när det gäller
att förutse det framtida klimatet: molnen och mängden partiklar i atmosfären.
Även när det gäller effekter som havsnivåhöjning och stranderosion är Peter Stilbs skeptisk.
Havsnivån höjs naturligt och stränderna har alltid utsatts för erosion, menar han. – Havet
stiger med runt 1,5 millimeter per år och har gjort så sen 150 år tillbaka, till år 2100 kanske vi
får en havsnivåhöjning på som mest en halvmeter. Detta måste också kopplas till landytans
höjning och sänkning, som finns i Skåne. Stränder har alltid eroderat och det har alltid varit
riskfyllt att bygga i kustnära områden, säger han.
Varför är så många forskare eniga om att klimathotet existerar?– Det finns en stark
miljöreligion som vill att vi ska gå tillbaka till att klä oss i djurpälsar och äta nötter. Media
verkar ju också ha glömt bort journalistiken och blivit propagandister. Det finns alltid ett
klimathot på grund av naturliga variationer men dagens klimathot saknar vetenskapliga bevis
och är vinklat mot mänsklig konsumtion av energiresurser, säger Peter Stilbs.
