Vietnams globalisering och ekonomiska utveckling

Vietnams globalisering och ekonomiska utveckling
Författare:
Albana Morina
Luka Arapovic
Phuong Van Nguyen
Amir Omed
880624-0xxx
890927-2xxx
880103-1xxx
900116-8xxx
Karlstads Universitet
Joakim Persson
2010-06-06
Innehållsförteckning
Inledning
3
Syfte
3
Metod
3
Teori
4
4
5
7
7
10
Modern historia
Bistånd
Skulder och budgetunderskott
Mänskliga rättigheter och välfärd
Inträdet till WTO, finanskrisen, handelsbalansen och inflationsproblemet
Analys
Modern historia
Bistånd och skulder
Mänskliga rättigheter och välfärd
Inträdet till WTO, finanskrisen, handelsbalansen och inflationsproblemet
Källförteckning
13
13
14
15
17
20
2
Inledning
Vietnam är ett land vars tillväxt och utveckling har varit väldigt positivt de senaste åren. Vi kommer
begrunda anledningarna till varför det är så genom att undersöka de faktorer som kunnat påverka
detta. Vi måste ta hänsyn till historien både ekonomiskt och politikmässigt för att kunna dra
slutsatser över dagsläget och analysera om framtiden.
Syfte
Genom att tillämpa våra nationalekonomiska kunskaper och hitta väsentlig information ska vi
kunna undersöka faktorer som påverkat landets ekonomi historiskt, i dagsläget och med ett
framtidsperspektiv. Vi har använt oss av uppgiftens frågeställningar och utvecklat de något för att
lättare kunna ge en bild av de faktorer som påverkat just vårt lands tillväxt och ekonomi. En svår
men viktig del i arbetet har varit att hålla sig till ämnet och få ihop alla delar och faktorer som
påverkar varandra och samtidigt få med all väsentlig information. Vi vill att det ska vara lätt för
läsaren att förstå texten. Vikten har lagts på analysdelen, syftet med detta var att skapa diskussion
inom gruppen och få med lite av våra tankar och idéer i analysen.
Metod
Vi har dragit nytta av de nationalekonomiska kunskaper vi fått från alla tre delkurser. Mestadels har
vi använt oss av internet men även bibliotekets databas och några böcker för att hitta fakta om
Vietnam. Anledningen till att vi har använt oss av många källor är för att vi på så sätt ska få en
helhetsbild av landet och lättare kunna koppla tidigare kunskaper med det vi läst. Vi har haft störst
nytta av våra källor på teoridelen. I analysdelen har vi reflekterat till teorin och dragit nytta av våra
kunskaper från nationalekonomin men vi har även använt oss av källor för att stärka våra
påståenden. Vi har använt oss av Harvardmetoden när vi använde våra källor, detta underlättar för
läsaren att snabbt och enkelt hitta rätt källa till rätt del av arbetet.
3
TEORI
Modern historia
Efter ett långt krig mellan Nord/Sydvietnam återförenades landet år 1976 (SVT). Efter valet till det
vietnamesiska parlamentet, som hölls april 1976 grundades cirka två månader senare den 2 juli, den
Socialistiska Republiken Vietnam. Efter återföreningen lades stor vikt på industrin i norra Vietnam
medan södra sidan skulle specialisera sig inom livsmedelsförsörjning och lätt industri. I södra
Vietnam förstatligades industrin och jordbruket kollektiviserades mellan 1977- 1978. Ekonomiska
tillväxten i Vietnam var förödande trots att man hade stöd av den sovjetstyrda
samarbetsorganisationen COMECON (Council for Mutual Economic Assistance) som är en
organisation mellan socialistiska länder (Nationalencyklopedin och Landguiden, Modern historia).
Svaga skördar, kostnader för invasionen av Kambodja samt ett dåligt ekonomiskt och politiskt styre
bidrog till den dåliga ekonomiska tillväxten. Med en korrupt centralbyråkrati uppstod det nöd på det
mesta: Varor, utbildad personal och finansieringsmöjligheter (Landguiden, Modern historia).
Landets ekonomiska tillstånd var väldigt svag i början av 80-talet då USA började isoleringen av
Vietnam från västvärlden (Landguiden, Modern historia). Efter konflikten med Kambodja blev
Vietnam isolerad av sina grannländer i ASEA (Association of South East Asian Nations)
(Regeringskansliet). Detta eftersom ASEA tog ställning mot att Vietnam invaderade Kambodja
(Kooperation utan gränser). ASEA:s syfte som organisation är att skapa ett samarbete mellan
länderna och framkalla fred, utveckling och bättre välstånd bland länderna i Sydostasien
(Nationalencyklopedin). År 1982 började partikongressen förändra försörjningsproblemen,
industrin stannade till och produktion av mat och andra basvaror fick första prioritet. Man försökte
också att minska korruptionen i byråkratin inom myndigheterna. Den misslyckade planekonomin
som tidigare rådde bidrog till att ekonomin öppnade sig. Ett marknadssystem började växa ute i
landsdelarna vilket i sin tur ledde till att de privata odlarna handlade på en fri marknad. De statliga
idéerna ändrade kurs mot konsumtionsvaror och insåg betydelsen av konsumtion (Landguiden,
Modern historia).
Under 1986 var inflationen över 700 procent vilket gjorde att takten på nya investeringar ökade i
landet. Den nya riktningen kallades Doi Moi, förnyelsepolitiken, som blev allt starkare vid den
sjätte partikongressen, som utmärktes av en stark protest mot ineffektivitet och korruption.
(Landguiden och Library of congress).
Under den nya politiken kunde man öka risproduktionen, förbättra den makroekonomiska
stabiliteten och skapa en bättre tillväxt. Dessa ökningar beror på att man hade en expansiv
utrikeshandel och en mycket stor utländsk investering vilket ledde till ekonomisk tillväxt och
dämpade fattigdomen i Vietnam. (Regeringskansliet)
Man reformerade ekonomiska områdena genom att strama åt långivningen och även att
subventionen avskaffades vilket i sin tur gjorde att inflationen dämpades. I början av 90- talet ökade
åsikterna inom partiledningen. Premiärministern stod för en mer vänsterborgerlig linje än
generalsekreteraren Nguyen van Linh. Det var en osäkerhet inom partiet om hur långt man skulle gå
4
med reformerna. På samma gång öppnade marknaden för privat företagsamhet och jordbruksmark
privatiserades. Partiet röstade emot de flesta politiska reformer. (Landguiden, Modern historia)
Inom partiet blev ännu mer folk oroliga för att konservativa grupper inom partiledningen skulle
förhindra politiska reformer. Under nionde partikongressen lyfte reformvilliga fram sina positioner i
april 2001. Generalsekreteraren fick avgå och åtalades för att ha missbrukat sin makt för att ha
bromsat reformtakten och även hälften av centralkommittén fick avgå för att ersättas av nya. Valet
till nationalförsamlingen i maj 2002, vanns av det nya kommunistpartiet och fick 477 mandat av
498 (Landguiden, Modern historia)
Under 1994 ansökte Vietnam om medlemskap till ASEA för att säkra säkerheten i Vietnam mot
yttre hot och säkerställa de gynnsamma reformerna i Vietnam. Man ville stärka förbindelserna mot
ASEA länderna och förvandla misstro till förtroende, oberoende till samarbete. Genom detta ville
man ändra politiska relationerna vilket ledde till ett ekonomiskt samarbete vilket i sin tur ledde till
att stärka inrikespolitiken. Vietnam ville anpassa sin ekonomi med andra asiatiska länders och även
Stillahavsregionen. Man ville också främja global ekonomi genom att tillåta ännu mer handel och
utländska direktinvesteringar i landet. När Vietnam fick medlemskapen i ASEA kunde de förvänta
sig att man ingick i deras frihandelsområde och fick förtroende för sin politik och kunde hävda sig i
internationell handel. De fick räkna med att lära sig och förbättra sina nationella reformer av ASEA
länderna. På grund av detta skulle det driva fram utvecklingen och skapa ett konkurrenskraftigt
marknadsinriktad ekonomi (Asia Quarterly).
”Doi Moi måste bygga på att folket ska ha det bättre, utgått ifrån folket och att man ska använda
folket för deras initiativ och kreativitet” sa förste vice premiärminister, Nguyen Tan Dung under
utvärdering av Doi Moi. ”Doi Moi ska bygga på att man ska använda inre styrka och samtidigt ska
man undersöka hur man ska främja bistånd och hur man ska föra ihop nationella styrkan med
globalisering och den internationella ekonomiska samordningen”, sa han också (Ministry of foreign
affairs)
Bistånd
Vietnam är ett av många länder som omfattas av globala bistånd från övriga delar av världen,
däribland Sverige. Att man fortfarande har kvar en viktig fokus på biståndet i Vietnam beror
framförallt på att man försöker förhindra korruptionen och på så sätt se till att landet uppnår en mer
demokratisk styrelseskick. Genom att förebygga korruptionen vill man bygga upp en mer
samhällsstyrd demokrati och på så sätt förbättra landets utveckling. Bistånd är väldigt omfattande
och delas in i många olika delar beroende på hur organisationerna eller länder har för ställning när
det kommer till bistånd. Genom bistånd från utlandet kan man förutom korruption se till att
mänskliga rättigheter bibehålls och att man får ett utvecklat näringsliv och en god sjukvårdsreform.
En demokrati i sin tur skapar ett starkt förtroende för landets politik. (Riksdagen)
Som det ser ut idag så är större delen (lite över 40 procent) av de bistånd som Vietnam får från
Sverige riktade på att förbättra jämställdheten och de mänskliga rättigheterna. Även utvecklingen
5
inom forskning, jord- och skogsbruket är omfattande och uppgår till 36,2 procent av den totala
biståndsdelen som Sverige bidrar med. 2009 uppgick Sveriges totala bistånd till 166 miljoner
kronor vilket går att jämföras med föregående år där bistånden var 251 miljoner kronor. Sverige
som haft ett utvecklingsarbete med Vietnam i över 30 år är ett av de länder som står de närmast när
det kommer till biståndssamarbete inom fattigdomsbekämpning och mänskliga rättigheter (Sida) .
Nedan följer en tabell där vietnams korruption är rankad mellan 0-100 där 0 är väldigt dåligt och
100 väldigt bra, dvs korruptionsfritt. Som vi ser har inte korruptionen förbättrats avsevärt mycket
sedan 1996.
(Kaufmann D., A. Kraay, and M. Mastruzzi 2009: Governance indicators for 1996-2008)
Att motverka fattigdom och korruption tar tid och idag är det många organisationer som stöttar
Vietnam och försöker motverka dessa punkter via framförallt bistånd. Sveriges krav, men även
andra länders, är att biståndet ska lägga stor tyngd på demokratin, jämställdheten, miljö- och
klimatfrågor. I Sverige har man utvecklat ”Sveriges politik för global utveckling” eller med andra
ord PGU som fungerar som en biståndspolitik där man bland annat vill främja handel och
miljöpolitik mellan länderna. Här har man lagt stor fokus på de länder som man tror har goda
möjligheter till framtida utveckling där Vietnam är en av dem (Sida).
Ett exempel på utländska bistånd är Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete) som
bidragit med att utforma nya landrättigheter för befolkningen. År 2000 hade endast fem procent av
6
hushållen landrättigheter i Quang Tri-provinsen och idag är denna siffra uppe i 80 procent. Detta
framförallt då man offentliggjort landrättigheterna och förkortat behandlingstiderna.
Några andra delar som förbättrats via bistånd är avgiftsfri juridisk rådgivning och rätten till advokat
vilket gynnar de mänskliga rättigheterna. Sverige har genom bistånd bland annat lyckats utveckla
oberoende rättsväsenden så att man på ett effektivt sätt ska gynna demokratin och motverka
korruptionen i landet. Man har även etablerat nationella advokatsamfund som allmänheten kan
vända sig till (Sida).
SHIA är en av många biståndsprogram som medverkar till att minska fattigdomen i landet och
samtidigt hjälpa funktionshindrade individer att få en effektiv vård och utbildning. Idag är det
vanligt förekommande att barn med speciella behov inte accepteras av lärare, däribland barn till
fattiga familjer och barn som tillhör ett speciellt folkslag. Man har försökt att genomföra en rad
reformer men då den offentliga bilden av fattiga människor och de med funktionshinder är
snedvriden, har utvecklingen inte gått i den takt man önskat.
Man har även startat upp andra organisationer som ska hjälpa lågutbildade med funktionshinder att
utbilda sig, men den stora vikten ligger på fattigdomsbekämpning. Genom att kombinera
fattigdomsstrategin med ökad arbetsproduktivitet hoppas man även på att effektivisera
produktionen. Vietnams goda ekonomiska tillväxt har bidragit till att allt fler människor har blivit
medelinkomsttagare och oron för framtiden dämpas sakta men säkert med tiden. Tack vare den
ekonomiska utvecklingen har landet nu även lyckats minska sitt bistånd från utlandet (Regeringen).
Skulder och budgetunderskott
Under 2007 när Vietnam gick med i WTO (Världshandelsorganisationen) ökade exporten med
20-30 procent och utgjorde under samma period 61,7 procent av landets BNP. Den totala
utlandsskulden var under samma period 30,1 miljarder US-dollar i Vietnam. Stadsskulden 2008
uppgick till 119 miljarder US-dollar och under 2009 var denna siffra uppe i 135 miljarder US-dollar
(CIA).
Idag uppgår deras totala nationella skulder till 31,2 procent av BNP men jämfört med länder som
Sverige där samma siffra uppgår till 35 procent ligger den relativt bra till. På så sätt är detta en
acceptabel siffra.
Vietnams budgeterade utgifter uppgick till totalt 30,4 miljarder US-dollar under 2009 där
investeringar har en viktig betydelse men även återbetalningen av statliga skulder som landet har.
(CIA). Under slutet av 2008 drabbades världen av en finanskris på grund av att den internationella
banken Lehman Brothers gick i konkurs. Vietnam påverkades inte särskilt mycket av finanskrisen
men indirekt minskade exporten och utländska investeringar vilket bidrog till att man under 2009
hade ett budgetunderskott på 3,1 procent men tack vare stimulanspaket hade man lyckats vända och
7
öka den ekonomiska tillväxten med 4,5 och 5,8 procent under andra och tredje kvartalet (Vir),
(State).
Mänskliga rättigheter och välfärd
Det bor ca. 88 miljoner människor i Vietnam och trots att ha varit ett kraftigt isolerat land med
djupa konflikter och krig har Vietnam blivit en snabbt växande ekonomi. Detta har bidragit till
högre levnadsstandard för de flesta. Det krävs dock mycket mer och ett problem som bromsar
tillväxten är att de mänskliga rättigheterna inte fullföljs och respekteras.
Landet är på god väg att bli medelinkomstland och antalet fattiga människor har minskat kraftigt de
senaste sju åren. Trots detta befinner sig fortfarande flera miljoner människor under
fattigdomsstrecket, de flesta av dessa hör till minoritetsfolket och bor i bergstrakterna eller
liknande.
Sverige har i över 30 år bedrivit ett utvecklingssamarbete med Vietnam som idag mest går ut på att
minska fattigdomen med ett långsiktigt mål. Utvecklingen bör också vara miljömässigt hållbar.
Syftet är förutom att minska fattigdomen att främja demokrati och mänskliga rättigheter. Jämlikhet
är ett viktigt område och man försöker minska inkomstklyftorna. Detta är ett samarbete som
behöver tid och tålamod, och det finns faktorer som bromsar utvecklingen i landet
(Regeringskansliet).
BNP per capita och fattigdom
USD 1050 (2009)
• BNP per capita:
USD 2933 (2009)
• BNP per capita i PPP:
12,3% (2009)
• Andel av befolkningen i fattigdom:
• Inkomst per capita:
200 000 VND/mån (ca 75 SEK) på landsbygden
260 000 VND/mån (ca 98 SEK) i städerna
(Regeringskansliet).
Som vi ser finns det tydliga inkomstskillnader beroende på vart i landet man bor. Förklaringen
ligger också i att stadsbor har bättre möjligheter till utbildning än de som bor i landsbygden och
bergsfolket vilket i sin tur ger bättre jobb. Gini-koffecienten är ett mått på inkomsskillnaderna i
landet, Vietnams gini-koffecient; där 0 är bra och 100 är dåligt var 1998 36,1, 2004 på 37 (CIA
World Factbook) och 2009 på 37,8 (Retire Abroad). Detta innebär att inkomstskillnaderna har ökat.
8
Utbildning
• Läs- och skrivkunnighet bland unga
• Analfabetism
• Föräldralösa barn i skolan
• Andel barn i grundskolan
• Grundskolegång, flickor
• Grundskolegång, pojkar
• Jämställdhet, låg-, mellanstadie
• Jämställdhet, gymnasieskola
• Jämställdhet, högstadieskola
(Globalis)
93,9%
7%
0,84%
94%
91,2
96,6%
0,94 flickor per pojke
0,74 flickor per pojke
0,92 flickor per pojke
Man har insett vikten av utbildning och gjort stora framsteg, inskrivningar i skolor ökade kraftigt i
början av 2000-talet. Då minskade även könsskillnaderna i grundskolan och man införde nya
reformer och läroplaner. Antalet flickor som går i grundskolan och gymnasiet hos fattiga och
etniska minoriteter är fortfarande lågt. (UNESCO)
Tillgång till vård är också ett problem för minoritetsfolket i landsbygden och bergstrakterna.
Förlossning med kvalificerade vårdare ligger på 88 procent i landet. Mödradödligheten ligger på
150 per 100 000 levande födda och barnadödligheten 15 per 1000 levande födda. (Globalis)
FN:s mått på levnadsstandard och mänsklig utveckling heter HDI-index. Indexet för Vietnam ligger
på 0,725 på en skala 0-1. Vietnam låg på plats 116 i HDI-rankningen, senare studier har visat
förbättring; 2008 låg de på plats 114.
Vietfolket utgör ca 85 procent av befolkningen, det finns ett sextiotal mindre folkgrupper och några
få procent utgörs av andra nationaliteter. Vietnamesiska är det officiella språket det finns också
andra språk som franska, engelska och kinesiska och ett trettiotal minoretetsspråk.
(SIDA)
9
Folkmängd
100 %
87,5 %
75 %
62,5 %
50 %
37,5 %
25 %
12,5 %
0 %
0-14 år
15-64 år
65+ år
Källa: (CIA World Factbook)
Folkmängden 2010
0-14 år:
25,6%
15-64 år:
68,8%
65+år
5,5%
(CIA World Factbook)
Arbetslösheten ligger på cirka 2,9% (2009) (CIA World Factbook).
Största delen av befolkningen befinner sig i arbetsför ålder. Arbetskraften består av 43 miljoner,
varav 51,8 procent inom jordbruket, 15,4 procent inom industrin och 32,7 procent tjänster (2009)
(CIA World Factbook)
Inträdet till WTO, finanskrisen, handelsbalansen och inflationsproblemet
Vietnams nuvarande socialistiska styrelseskick som är en ”singel-parti-kandidat” har nyligen (11
januari, 2007) satt Vietnam i en liberalistisk ekonomisk läge. Det var nämligen 2007 som Vietnam
gick med i WTO (Heritage). Detta har lett till en friare handel då WTO ställer höga krav som
gynnar producenter, konsumenter, exportörer och importörer (WTO). Att vara medlem i WTO ger
även en indikation på att Vietnam har gått med på en rad regler och föreskrifter (WTO2) som de har
lovat att följa och detta ger i sin tur en trygghet till de berörda. Detta bidrog till att hålla uppe den
snabbt växande ekonomin i Vietnam. Vietnam själva har uttryckt att ingången i WTO har gynnat de
10
mer än vad det har missgynnat dem(WTO accession has positive impact on Vietnam). Men mycket
återstår att göra, då i ena hörnet står Vietnam, en snabbväxande ekonomin, och det andra hörnet, en
socialistisk styrelseskick som inte respekterar demokratin, mänskliga rättigheter och där
korruptionen ligger stadigt. Öppenheten är något Vietnam är bra på och är en av världens mest
öppna ekonomier vilket ligger på den positiva sidan. Detta ger i sin tur en positiv signal till
omvärlden (Regeringskansliet).
Institutionerna, dvs myndigheterna och regeringen, har en odemokratisk ställning till folket som en
helhet och i form av rösträtt. Detta leder i sin tur till att den bromsar tillväxten då t.ex
penningpolitiken och finanspolitiken inte sköts på rätt sätt (Rodrik, 2000).
Efter den stora reformen, Doi Moi, under 1986 började det gå från en centraliserad planekonomi till
en mer marknadsekonomi men samtidigt styrd under en stark socialistiskt styre utan hänsyn till
demokratin. Reformen till marknadsekonomi hade en stor påverkan på den höga tillväxten på cirka
7 procent sedan 90-talet. Från början av 90-talet till år 2005 gick fattigdomen ner från 50 procent
till 29 procent av populationen. Detta pressades nedåt ännu mer med hjälp av ett avtal som det
kommunistiska partiet gick med på år 2001. Avtalet bidrog till att öka rollen av den privata sektorn
medan partiet fortfarande skulle ha en stor kontroll. Två år senare bidrog den privata sektorn till
mer än en fjärdedel av hela ekonomin (Library of congress). Det finns ljusa framtids utsikter för
Vietnam då deras BNP-tillväxt är så pass hög. Då i enda sidan växer Vietnam snabbt från en väldig
låg nivå och andra sidan att det krävs cirka 9-10 år för Vietnam att fördubbla sin BNP, dvs
fördubbling av sin BNP var 10:e år. Utifrån detta förutspås Vietnam komma ifatt Storbritanniens
ekonomi vid år 2050 (PWC).
Hand i hand med den snabba BNP-tillväxten tacklar Vietnam med inflationsproblem där det har
varit en aggressiv inflation sedan många år tillbaka. Med basår 2000 har inflationen år 2004
noterats till cirka 9,6 procent inflation för att de nästföljande åren fortsätta med en hög inflation
(IMF, data and statistics). År 2008 noterades den till 23,1 procent (Heritage) där IMF hade
prognotiserat cirka 25 procent. För år 2010 prognotiseras det en inflation på cirka 6 procent av IMF
(IMF, data and statistics). Premiärministern Nguyen Tan Dung sa under en intervju att de försöker
strama åt penningutbudet och öka reservkvoten hos bankerna för att kyla av ekonomin. Dung säger
sig vara öppen att lära sig från andra länder och av experter inom området (Time Magazine).
Vietnams handelsbalans har visat ett underskott i princip alla år sedan 90-talet. Även om exporten
ökar, ökar importen ännu mer. Detta är ännu ett problem som Vietnam försöker handskas med.
Vietnams viktigaste exportvaror är råolja, textilier, skor, fisk, skaldjur, ris, timmer och kaffe. När
det gäller importen, domineras den av industrivaror, oljeprodukter, stål, gödningsämnen och
konsumtionsvaror. Den huvudsakliga orsaken till deras stadiga underskott i handelsbalansen är att
de exporterar stora mängder råolja men tvingas ändå att importera bränsle då landet saknar
oljeraffinaderier. Vietnams exportländer består till huvudsak av USA, Japan, Kina och Australien.
Till exporten tillhör även turismen som steg 63 procent mellan 1999 och 2004. Importländerna är
11
Kina, Taiwan, Singapore och Japan. (Landguiden , Vietnam, Utrikeshandel) och (Library of
congress). Under 2008 blev det ett nytt rekord i underskottet i handelsbalansen där importen ökade
aggressivt (Forbes).
Sveriges handel med Vietnam är inget betydande då exponeringen mot varandra inte är märkvärdigt
mycket till storleken. Importtillväxten, dvs hur mycket exporten ökar från Sverige till Vietnam, ökar
avsevärt mycket. År 2006-2007 ökade den med 15 procent och år 2007-2008 ökade den med 20
procent och noterades till 1,4 miljarder för att öka ytterligare cirka 20 procent året därpå till 1,8
miljarder kronor (Swedish Trade)
Sedan reformen 1986, Doi Moi, har Vietnam under de senaste två decennierna lyckats attrahera
utländska investerare där investeringsprojekten har uppgått mer än 9800 stycken och totalvärde på
ca 10 miljarder dollar (GSO, 2008). Viktiga faktorer som lockar utländska företag till Vietnam är
bland annat landets relativt stabila politiska klimat, billig arbetskraft samt de ungas höga
arbetsmoral. Naturtillgångar som inte var exploaterade än var även något som lockade företagen i
början (Nguyen, 2007, 4). År 1996 nådde summan av FDI (Foreign Direct Investment) 90-talets
högsta notering. Direktinvesteringar som andel av BNP var då det näst största bland alla världens
utvecklingsländer och uppmättes till 9,2 miljarder dollar (Doanh, 2002). De topp fem länder som
har sina direktinvesteringar i Vietnam är Taiwan, Sydkorea, Japan, Hong Kong, Brittiska
jungfruöarna och där USA ligger som nummer tio (Foreign Investment into Vietnam - Trang chủ).
Mycket av Vietnams jobb hänger mycket på att utländska investeringar i landet är intakt. Under
2008 skapades 200 000 jobb på grund av FDI och totalt uppgår det till cirka 1,4 miljoner (China
Post).
Finanskrisen påverkade Vietnam i en mindre skala, dels för att de inte hade lånat av eller till
internationella banker/finansinstitut som blev drabbade av finanskrisen (Regeringskansliet). För de
krisdrabbade länderna i Asien genomförde ASEA och världsbanken en stimulanspaket som ökade
penningutbudet och påverkade Vietnam negativt eftersom de redan kämpade med hög inflationstakt
som var nästan uppe i 25 procent år 2008. Det som kommer att påverka Vietnam från finanskrisen
är exporten som går till USA, Europa och till sina grannländer ASEA som även leder till minskade
direktinvesteringar. Detta i sig kommer att minska anläggningsinvesteringar i landet och det kan
leda till att arbetslösheten ökar. (Regeringskansliet). Om exporten avtar och investeringar minskar
kommer också tillväxten att avta (Global Finland).
12
ANALYS
Modern historia
Återföreningen mellan Sydvietnam och Nordvietnam har påverkat landet positivt. Därför att istället
för att strida mot varandra och göra landet sämre, återförenade de landet och skapade fred inom
landet. Detta leder till att folket får det bättre och det blir ingen oro inom landet vilket också i sin tur
kan leda till bättre tillväxt. Vi kan ta ett exempel mellan länder som har splittrats; Sydkorea och
Nordkorea. Sydkorea är en av de asiatiska tigarna och Nordkorea är en stängd ekonomi och land, de
har en diktatur som inte släpper in omvärlden. Sydkorea däremot har demokrati och har en stor
öppenhet mot omvärlden.
Att vara medlem i COMEON har inte hjälpt landet vidare då landet hade det ekonomiskt dåligt på
grund av dåliga skördar och instabil politik. Det var inte bara detta som ledde till en dålig tillväxt,
det var även på grund av att man invaderade Kambodja som ledde till ekonomiska problem. Detta
ledde i sin tur till att man blev isolerad mot omvärlden eftersom grannländerna var emot
invaderingen av Kambodja. Det var inte bara grannländerna som isolerade Vietnam, man hade även
en tvist med USA som orsakade isolering från omvärlden ytterligare. Detta ledde till att landets
ekonomiska problem förvärrades. För att ha en högre ekonomisk tillväxt krävs det internationell
handel och detta saknade Vietnam. Som vi vet leder öppenhet mot omvärlden till ekonomisk
utveckling.
Det var bra att vietnamesiska regeringen ändrade sin riktning inom försörjningsproblemet och låta
industrin stanna till och istället investerade i jordbruket eftersom en fungerande jordbruk ger en
fungerande industri i framtiden. Vi kan ta Kina som ett exempel. De investerade och privatiserade
jordbruket innan de investerade i industrin. Detta har gjort Kina till en av de asiatiska tigrarna. Att
planekonomi misslyckades var inte negativt för landet då en utveckling till marknadsekonomi
skulle gynna landet. Det var en fördel för Vietnam att fri handel infördes inom jordbruket eftersom
det blev mer konkurrenskraftigt och detta gynnar slutligen konsumenterna.
En av Vietnams viktigaste reformer var Doi Moi. Doi moi har påverkat Vietnam positivt genom en
ökad risproduktion, en makroekonomisk stabilitet och en stark ekonomisk tillväxt. Vietnam
öppnade marknaden för utländska investerare. För att utveckla landet behövde Vietnam komma
ifrån planekonomi till marknadsekonomi och det lyckades man med. Reformen gjorde också att
utländska investerare investerade i landet eftersom Vietnam förde en expansiv utrikespolitik.
Förnyelsen gjorde att Vietnam fick internationell konkurrenskraft vilket var bra för landet då det
skapade direktinvesteringar i landet och därmed ökar sysselsättningen inom landet. Deras
konkurrensfördel var att konkurrera med billig arbetskraft. Fattigdomen minskade då det skapades
mer arbete åt folket.
Den nya reformen gjorde att det blev svårare för folket och företagen att låna pengar och
subventioner avskaffades därtill. Svårigheten till att få låna pengar underlättade för bankerna då
man tog hänsyn till folkets återbetalningsförmåga. Att man avskaffade subvention var en fördel för
staten då man minskade på den offentliga konsumtionen och kunde istället lägga pengarna på något
13
som kunde gynna konsumenterna. Det blev även en inhemsk konkurrens inom jordbruksmarknaden
då privatisering av jordbruket påbörjades. För att främja handel måste man ha fri konkurrens och
detta skapades av den nya politiken. Dessa reformer gjorde att tillväxten ökade i landet.
Att korrupta politiker fick avgå var ett steg i rätt riktning då det behövdes moderna politiker för den
nya reformen. Det går inte att hålla sig vid en konservativ politik när landet befinner sig i en
utvecklingsfas.
En annan sak som påverkade Vietnam var att man fick medlemskapen i ASEA. Nu kunde man
handla smidigare med sina grannländer. Vietnam ville skapa en internationell handel via ASEA och
detta lyckades man med. Det underlättade internationell handel för Vietnam då det fanns ett
utanförskap gentemot grannländerna. Med medlemskapet kunde de få nya ekonomiska idéer och
underlätta partnerskapet för direktinvesteringar i landet och öka tillväxten ännu mer.
Under utvärderingen av Doi moi sa premiärminister Nguyen Tan Dung att Doi moi var för folket
och det är folket som kan förbättra landet. Det låter rimligt att folket är kärnan i landet. De arbetar
och betalar skatt och skatterna går i sin tur till välfärd och utveckling. Vi tycker att de ska fortsätta
med politiken Doi Moi men förnya den ytterligare så att den passar nutidens politik och idéer.
Bistånd
Då Vietnam är världens näst snabbast växande ekonomi är det viktigt att låta utvecklingen ske i en
jämn och stadig takt. Korruptionen, dålig jämställdhet och fattigdom har bidragit till att Vietnam
haft en mer negativ utveckling än vad de egentligen skulle kunna ha. Bistånd från omvärlden är
därför mycket viktigt för att landet ska ha möjligheten att utvecklas men till en viss gräns. Om ett
land blir allt för biståndsberoende kommer det leda till att man anpassar delar av sin ekonomi med
bistånd vilket i längden inte leder till någon utveckling. Syftet med bistånd ska vara att landet i sig
ska få en bättre kontroll över sin ekonomi i framtiden och på sikt klara av att göra egna
investeringar och minska fattigdomen utan omvärldens hjälp.
Korruptionen i Vietnam är idag omfattande men tack vare nya antikorruptionsprogram har man till
viss del lyckats öka de mänskliga rättigheterna i landet. Detta i sin tur tror vi kommer att öka
förtroendet för den inhemska politiken men korruptionen är fortfarande ett problem som kvarstår.
Biståndsorganisationer i sig kan dämpa korruptionen men inte förhindra den helt. Då
korruptionsprogram är internationella och agerar som en oberoende part har man lyckats öka
Vietnams mänskliga rättigheter och förtroendet hos befolkningen. Eftersom korruptionen är ett
känsligt ämne i landet har man endast få samarbetspartners som arbetar för att motverka den där
Sverige är en av huvudaktörerna. Sverige har bedrivit utvecklings samarbete med Vietnam i 30 år
och deras biståndsroll inom bland annat fattigdomsbekämpning och mänskliga rättigheter har varit
mycket viktigt för landets utveckling. Då korruption fortfarande råder är det svårt att överlåta de
humanitära lagarna till kommunistiska regimen som styr landet idag (Regeringen). Då man har
förbättrat Vietnams landrättigheter behöver många av landets fattigaste inte oroa sig över att de ska
förlora sin jord. Detta kan då på lång sikt göra att de fattiga på landsbygden kan öka sin produktion
14
vilket i sin tur ökar handeln då jordbrukarna inte behöver oroa sig över att man ska gå miste om sin
mark då den offentliggjorts.
Att Vietnam lyckats minska på bistånden visar att man med åren har blivit mindre och mindre
biståndsberoende och detta beror till stor del på att man utnyttjat utländska bistånden på ett effektivt
sätt inom bland annat teknologisk utveckling. Att Vietnam utvecklas råder det inget tvivel om. Även
fast de mänskliga rättigheterna i landet förbättrats är de fortfarande inte helt fullbordade och det är
just en av anledningarna till att det fortfarande förekommer tvivel och oro kring framtiden.
Även fast landet under vissa perioder uppvisat ett BNP underskott har Vietnams regering ansett att
det är rimlig med hänsyn till deras bakgrund och behov av investeringar för framtida
utvecklingsprojekt. Då bistånd framförallt finns till för att förstärka de humanitära faktorerna hos
befolkningen är det väldigt viktigt att man först etablerar ett demokratiskt stadsskick innan man kan
ge ut bistånd till Vietnam som land direkt. Istället för att bistånden ska skickas ut till olika
internationella projekt som fungerar som mellanhänder vore det bäst om landet i sig kunde enas om
vad som behöver åtgärdas för att utvecklingen i samhället ska öka. Detta kan framförallt göras om
korruptionen försvinner och demokratin förstärks. Men då korruption är ett väldigt känsligt ämne i
Vietnam har endast ett fåtal biståndsrörelser fått ta ställningen här. Om man vill att korruptionen
skall försvinna eller starkt försvagas måste man få en ny politisk reform där man tar upp kampen
mot kommunismen och här tror vi att omvärldens tyckande har en mycket viktigt roll. Då det kan
vara svårt för den lokala befolkningen att ta ställning till landets styrelseskick är det avgörande att
biståndsprogram eller annat internationellt stöd finns och hjälper till att få människors röster hörda.
Att stadsskuld ökat med 16 miljarder US-dollar mellan 2008 och 2009 kan bero på finanskrisen som
indirekt drabbat Vietnam då exporten under denna tid minskade på grund av låg efterfråga.
Budgetunderskottet bidrog till en ökad skuld men tack vare stimulanspaketet som man fick under
2009 lyckades man vända denna siffra.
Mänskliga rättigheter och välfärd
Det är inte bara inkomstklyftorna som visar skillnad mellan städer och landsbygd. Skillnaderna syns
även tydligt vad gäller jämlikhet mellan män och kvinnor, utbildning, vård m.m. Det förekommer
även diskriminering av etniska minoriteter som bergsfolket, fattiga, folk med utvecklingsstörningar
och funktionshinder. I det sist nämnda ligger en stor orsak i USA:s använding av kemiska
bekämpningsmedel och växtgifter under Vietnamkriget.
Samarbeten med Sverige försöker minska diskrimineringen, öka respekten för mänskliga rättigheter
och uppnå social rättvisa (SHIA). Den sociala utvecklingen är en viktig del för landets utveckling,
inte minst för den ekonomiska utvecklingen. Sociala utveckling och jämställdhet går hand i hand
med varandra. Jämställdhetslagar, lag om våld i hemmet och andra lagar för att stärka kvinnors
rättigheter har antagits och nu försöker man sprida kunskap om dessa lagar och tillämpa dem.
15
Kommunistpartiet har den lagstiftande, rättsliga och verkställande makten. De har kontroll över alla
Vietnams politiska organisationer. Demokrati och mänskliga rättigheter prioriteras inte av det
styrande partiet, det är snarare så att press- och yttrandefriheten är mycket begränsad, det är till och
med straffbart att sprida kritisk information om regeringen. (SIDA).
Länder med hög grad av demokrati tenderar att ha högre genomsnittsinkomster än ickedemokratiska länder. Demokrati underlättar även omfördelningen av satsning på utbildning,
hälsovård och andra faktorer som stärker humankapitalet. Ett införande av högre grad av demokrati
behöver nödvändigtvis inte betyda att landets tillväxt ökar. Vi kan inte genom att enbart titta på
demokratin dra säkra slutsatser om det skulle främja landets tillväxt att ha en högre grad av
demokrati. Vi måste ta hänsyn till alla historiska aspekter och påverkan på hur det ser ut idag.
Utbildning är något som är, och över historien har varit, väldigt uppskattat bland folket. Investering
i utbildning är en viktig del för att nå jämställdhet i samhället. Idag är det relativt jämställt i
samhället mellan kvinnor och män. De är ganska jämlika när det gäller utbildning och deltagande i
arbetslivet. Som vi sett finns det större skillnader på landsbygden där kvinnor oftast har sämre
förutsättningar till utbildning och arbete.
Situationen vad gäller mänskliga rättigheter är komplex och motsägelsefull. Den har dock
förbättrats vad gäller de sociala och ekonomiska rättigheterna i ett längre perspektiv på grund av
olika reformprocesser i samarbete med utlandet. (Regeringskansliet).
Som vi vet finns det en stark relation mellan tillväxt och förbättrade välfärdsindikatorer. Det kan vi
tydligt se i Vietnam. Den höga tillväxten har bidragit till en bättre välfärd. Även faktorer som rör
levnadsstandarden och materiella standarden har förbättrats radikalt de senaste tio åren vilket beror
på den snabba tillväxten. Men trots hög tillväxt och minskad fattigdom i landet är Vietnam
fortfarande ett av världens fattigaste länder och den ökade inkomstklyftan är ett problem.
Skillnaderna syns tydligt mellan städer och landsbygd samt mellan olika regioner i landet. Eftersom
landet har haft en stark ekonomisk utveckling har det lett till att en stor del av befolkningen har fått
det bättre idag och detta har medfört att individer har fått större frihet. Dock kommer det bli svårt
att uppnå demokrati i landet så länge kommunistpartiet står vid makten.
I vissa delar har turismen blivit ett viktigt ekonomiskt tillskott men det innebär också ett hot mot
den lokala kulturen och miljön. Öppenhet mot omvärlden är en förklaring till att turismen ökar i
landet men även de geografiska förutsättningarna, då största delen av landet ligger längs havet.
Eftersom största delen av befolkningen befinner sig i arbetsför ålder och befolkningstillväxten
ligger på 1,6 procent (2009) (Sweden Abroad) är Vietnam ett arbetsintensivt land, liksom många
andra asiatiska länder. Största delen av arbetskraft jobbar med jordbruk men många internationella
företag drar sig dit och etablering blir allt vanligare. Arbetet inom industrin kommer därmed växa
och produktiviteten öka snabbare då man börjar dra nytta av de resurser man är utrustad med, alltså
16
arbetskraft som enligt HO-teorin. Detta är naturligtvis ett viktigt moment i den ekonomiska
utvecklingen men även i den mänskliga utvecklingen. Vi kan genom HDI-indexet se att Vietnam är
på väg mot rätt riktning då det visat tydliga förbättringar, men mer finns att göra.
Vi kan se att inkomstfördelningen inte har gått åt rätt riktning, inkomstklyftorna har ökat då ginikoffecienten har visat sämre fördelning de senare åren. En förklaring till detta kan vara att det
mestadels är stadsborna som gynnats av landets tillväxt och utveckling. Bergsfolket och de som bor
på landet har ännu inte kunnat dra nytta av tillväxten. Det krävs mer satsning på mänskliga
rättigheter och demokrati för att minska inkomstklyftorna, samt social utveckling. Många har fått
det bättre men en del har inte påverkats så mycket vilket gör att gapet mellan fattiga och rika har
blivit tydligare. Detta är ett problem som vi tror kommer försvinna i framtiden då även bergsfolket
och folk från landsbygden kommer kunna dra nytta av utvecklingen.
Inträdet till WTO, finanskrisen, handelsbalansen och inflationsproblemet
Vietnams socialistiska styrelseskick som har sina rötter och huvudsakliga ståndpunkter från
kommunistpartiet kan beskrivas som en rot till de underliggande problemen som vi har tagit upp.
Att försöka lösa de underliggande problemen först kan ha två effekter; dels att delproblemen inte
kan påverka det stora problemet i stora drag och påverka ekonomin på ett märkbart sätt och dels att
det är kanske där man behöver börja. En lösning på ett delproblem kan ge en positiv dominoeffekt
till de andra problemen. När det finns tillräckligt många reformer kommer ekonomin att bryta ut
och ge ett steg framåt i demokratin. Ett perfekt exempel är Kina där att vara en odemokratisk
planekonomi till att vara i en fas där en övergång sker till marknadsekonomi med hög demokrati
och detta på grund av ett tryck från en växande ekonomi och krav från omvärlden.
Vietnams ingång till WTO var ett stort steg för öppenhet mot omvärlden som i sin tur bidrar till
ökad handel. Ingången till WTO var även för att dra ned på tullar, importkvoter osv. Öppenhet mot
omvärlden har visat i många studier gå hand i hand med ekonomisk tillväxt. Men dock visar det
även att den måste kombineras med andra åtgärder för att ge maximal ekonomisk tillväxt (Bigsten,
2003, s. 134). Själva öppenheten har Vietnam lyckats väldigt bra med då WTO bidrog till mycket.
Detta har man tagit det på största allvar då det går att visa att Vietnam är en av världens mest öppna
ekonomier. Ett konkret exempel är att export av kläder och textilier ökade med 33% efter WTO
inträdet när den inte längre begränsades av kvoter (Regeringskansliet). Att visa öppenhet inom
landet ger också effektivare företag där konkurrens uppstår med såväl lokala företag som utländska
företag. Vietnam har sedan reformen 1986 förändrats radikalt och därmed utvecklats mot en positiv
riktning. Reformen var första steget i att visa omvärlden att Vietnam vill vara en del av
marknadsekonomin.
Att visa öppenhet ger större säkerhet med de länder som ska införa handel med Vietnam. Ett motsatt
exempel är t.ex Nordkorea där ingen vill införa handel med de då det innebär alldeles för stor
instabilitet från institutionerna. Sedan vet vi att öppenhet inte är endast öppen handel utan att
kontrakt hålls mellan parter och att sanktionsmöjligheter finns när avtalsbrott uppstår. Det har visats
17
att det finns en tydlig samvariation mellan öppenhet mot omvärlden och produktion per arbetare
men samtidigt har det även visat att det finns exempel på länder, t.ex. Nya Mauritius, som har hög
öppenhet men låg produktion per arbetare och även som t.ex. Nya Zeeland, med låg öppenhet och
hög produktion per arbetare (Berg, 2008). Enligt oss är WTO inträdet ett av det bästa beslutet
Vietnam har gjort då det kommer att ge de en skjut framåt i sin redan starka årliga BNP-tillväxt på
cirka 7 procent per år. Resultatet av att de trädde in i WTO är ökad handel vilket bidrar till bättre
och lättare resursallokering. Men det huvudsakliga lösningen på problemet är som sagt att staten
blir mer demokratisk och detta förhoppningsvis genom att få en ökad ekonomisk tillväxt som
tvingar fram detta.
Landets största ekonomiska problem är inflation (enligt en analys av den amerikanska banken
Goldman Sachs VietNamNet) är högt prioriterad för landet och staten har börjat att ta tag i
problemet på allvar (Time Magazine). Den stora inflationen har varit ett stort problem. En hög och
oförutsägbar inflation leder till minskade privata investeringar och kan leda till att skada landets
export genom att Vietnam blir konkurrenssvag då produktionskostnaderna ökar i Vietnam samtidigt
som de fattiga får det sämre genom att de inte hänger med i inflationstakten. Detta kan även
hänvisas till teorin tidigare skriven av oss om underskottet i handelsbalansen. Dessa två problem
verkar ha stora samband mellan varandra. Ett steg i rätt riktning kan vara att ta itu med
inflationsproblemet. Det som huvudsakligen leder till att inflationen blir såpass högt är bland annat
på grund av det ständigt ökade penningutbudet (VietNamNet), ekonomin behöver därför kylas av
genom att strama åt penningutbudet och öka bankernas reservkvot. Detta har Vietnam börjat med
genom att öka reservkvoten med en procent år 2008 (NY Times). En anledning till att Vietnam inte
vågar ta itu med ordentliga penningpolitiska åtgärder lite mer aggressivt kan vara oro för att
Vietnam inte vill överdriva ”avkylningen” då de vill upprätthålla sin höga ekonomiska tillväxt. Det
är nu det är viktigt med stor samarbetsvilja med andra länder för att lära sig om hur ett lands
ekonomiska situation kan hanteras på bästa sätt. Premiärminister Dung träffade Alan Greenspan
(f.d. ordförande för Federal Reserve) för att visa vilja och ta emot god information om hur
inflationsproblemet kan tacklas. Detta är ett steg i rätt riktning för landet (Time Magazine). Under
2008 kan vi se här nedan att inflationen är högre än alla andra år. Orsaken till detta har vi kommit
fram till att under 2008 fick Vietnam en stimulanspaket som tidigare nämnt då penningutbudet
ökade i landet.
18
Inflation
30 %
25 %
20 %
15 %
10 %
5 %
0 %
2006
2007
2008
2009
Källa: IMF
Ett annat ekonomiskt problem Vietnam har är det ständiga underskottet i handelsbalansen. Det
finns två huvudsakliga anledningar som vi har kunnat finna och fastställa som en orsak. Dels
inflationen som vi har skrivit om tidigare, inflationen som leder till ökade produktionskostnader
som i sin tur leder till att exporten ökar då företag anser det som dyrt och dels för att de exporterar
råolja men måste ändå importera bränsle i form av bensin på grund av att de saknar tillräckligt med
oljeraffinaderier. Att försöka få ner underskottet i handelsbalansen kan vara nyttigt för landets
ekonomi och här är en möjlig ingång till det målet. Det var endast nyligen, år 2009, som Vietnam
startade sin första oljeraffinaderi. Vietnam har uppskattat denna oljeraffinaderi till att tillfredsställa
en tredjedel av Vietnams bränsleefterfrågan. Premiärminister Dung sa i en intervju att det var rätt
beslut (Bloomberg News). Det verkar som genom hela vår analys av Vietnams ekonomiska
förhållanden har gett oss ett gott intryck av Dung, att han är för en god ekonomisk situation i
Vietnam.
Finanskrisen hade en negativ påverkan i Vietnam då kapitalinflödet minskade och
direktinvesteringarna sjönk. Med facit i handen var det rätt beslut att ta emot stimulanspaketet.
Krisen skulle annars påverka Vietnam mer aggressivt. En anledning till att man var rädd för att ta
emot stimulanspaketet var att inte ville öka inflationen ytterligare genom ett ökat penningutbud. Om
inte Vietnam skulle ta emot stimulanspaketet skulle det inte bli några nya investeringar och kunde
då heller inte stimulera marknaden till att konsumera mer och därmed öka skatteintäkter. Som vi vet
ger ett ökat penningutbud en lägre ränta vilket medför ökade investeringar. Detta leder till ökad
efterfrågan på arbetskraft. Mer jobb, mer skatteintäkter. Välfärden ökar.
19
Källförteckning
Böcker:
GSO, 2008, General Statistics Office, Vietnam
Nguyen, N.A, och Nguyen, T, (2007), ”Foreign direct investment in Vietnam: An overview and
analysis the determinants of spatial distribution across provinces”, Munich Personal RePEc
Archive.
Doanh, L.D, (2002), ”Foreign Direct Investment in Viet Nam: Results, Achievements, Challenges
and Prospect, International Monetary Fund Conference on Foreign Direct Investment”, Hanoi.
Rodrik, D. (2000), ”Institutions for High-Quality Growth: What they are and How they Acquire
Them”, NBER Working Paper No 7540, Cambridge Mass
Bigsten, A. (2003), ”Utvecklingens ekonomi och politik”, Studentlitteratur, Lund
Berg, C. (2008), ”Global ekonomi”, Elanders, Vällingby
Elektroniska källor:
Kronheffer, Ylva (2008). Vietnam.
http://www.sweden.gov.se/sb/d/2520/a/14509 Hämtad 2010-05-23
Thaning Marie-Louise/Lindblad Pernilla (2010). Hanoi.
http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/45/09/5c7d868a.pdf Hämtad 2010-05-25
Central Intelligence Agency (2010). The World Factbook.
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2172.html Hämtad 2010-05-23
Retire Abroad (2009). International Comparisons: Social Inequality (Gini Goeffceint)
http://www.retire-abroad.org/blog/2009/11/14/international-comparisons-social-inequality-ginicoefficient/ Hämtad 2010-05-23
FN-förbundet (2007). Vietnam.
http://www.globalis.se:8080/Laender/Vietnam/(show)/indicators Hämtad 2010-05-24
Dr. Do Thi Bich Loan. Gender issues in education in Vietnam
http://www.unescobkk.org/fileadmin/user_upload/appeal/gender/vietnam.doc Hämtad 2010-05-25
FN-förbundet (2007). Vietnam
http://www.globalis.se/Laender/Vietnam/(show)/mdg Hämtad 2010-05-24
Utrikespolitiska Institutet/Sida (2009). Vietnam.
http://www.sida.se/Svenska/Lander--regioner/Asien/Vietnam/Landfakta/ Hämtad 2010-05-25
20
Central Intelligence Agency (2010). The World Factbook
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/vm.html Hämtad 2010-05-24
Shia. Programbeskrivning Vietnam
http://www.shia.se/index.php?l=sv&p=285 Hämtad 2010-05-26
Sidas kommunikationsavdelning (2009). Utveckling i Vietnam
http://www.sida.se/Svenska/Lander--regioner/Asien/Vietnam/Utvecklingen-i-Vietnam/ Hämtad
2010-05-25
Sverige Ambassad Hanoi (2010). Om Vietnam.
http://www.swedenabroad.com/Page____9174.aspx Hämtad 2010-05-27
Svt (2005). Ordlista för Vietnamkriget.
http://svt.se/2.25723/1.379301/ordlista_for_vietnamkriget Hämtad 2010-05-27
Nationalencyklopedin. SEV.
http://www.ne.se/lang/sev Hämtad 2010-05-26
Utrikespolitiska Institutet. Vietnam.
http://www.landguiden.se/ Hämtad 2010-05-27
Kooperativ utan gränser (2008). Vietnam.
http://www.utangranser.se/V%C3%A5rt-bist%C3%A5ndsarbete/V%C3%A5ra-l%C3%A4nder/
Asien/Vietnam.aspx Hämtad 2010-05-28
Nationalencyklopedin (1997). ASEAN.
http://www.ne.se/lang/asean Hämtad 2010-05-28
The Library of Congress (2005). Country profile Vietnam.
http://lcweb2.loc.gov/frd/cs/profiles/Vietnam.pdf Hämtad 2010-05-27
Carlyle A.Thayer (2000). Doi Moi 2? Vietnam after the Asian Financial crisis
http://www.asiaquarterly.com/content/view/55/40/ Hämtad 2010-05-29
2010 Index of Economic Freedom (2010). Vietnam.
http://www.heritage.org/Index/Country/Vietnam Hämtad 2010-05-28
World Trade Organization. What is WTO?
http://www.wto.org/english/thewto_e/whatis_e/whatis_e.htm Hämtad 2010-05-29
21
World Trade Organization. The Agreements.
http://www.wto.org/english/thewto_e/whatis_e/tif_e/utw_chap2_e.pdf Hämtad 2010-05-29
Ministry Of Foreign Affairs Vietnam. WTO accession has positive impact on Vietnam.
http://www.mofa.gov.vn/en/nr040807104143/nr040807105039/ns071109102418/view Hämtad
2010-05-29
Forsberg Mattias/Ingesson Tony (2008). Hanoi.
http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/45/09/c06c5e71.pdf Hämtad 2010-05-30
PricerWaterHouseCoopers Global. China to overtake US by 2025, but Vietnam may be fastest
growing of emerging economies.
http://www.pwc.com/gx/en/press-room/2008/china-asia-economic-markets-growth-emergingmarkets.jhtml Hämtad 2010-05-30
International Monetary Fund
http://www.imf.org/external/index.htm Hämtad 2010-05-29
Ericsson Jim, Overland Martha Ann (2008). Vietnam Prime’s Minister Tackles Inflation
http://www.time.com/time/world/article/0,8599,1817174,00.html Hämtad 2009-05-30
Thomson Financial News (2008). Vietnam posts record trade deficit of $11 billion in first four
months of 2008
http://www.forbes.com/feeds/afx/2008/04/25/afx4934139.html Hämtad 2010-05-29
Export rådet. (2008-2010). Landindikatorer.
http://www.swedishtrade.se/sv/exportfakta/statistik-och-analys/Landindikatorer/ Hämtad
2010-05-30
Ministry Of Foreign Affairs Vietnam. Foreign investment into Vietnam
http://www.mofa.gov.vn/en/tt_baochi/nr041126171753/ns050223104952 Hämtad 2010-05-30
The China Post (2008). Foreign direct investment in Vietnam triples in 2008: Gov’t
http://www.chinapost.com.tw/business/asia/vietnam/2008/12/27/189529/Foreign-direct.htm Hämtad
2010-05-30
Hantula Kirsi (2008). Vietnam klara sig undan finanskrisen.
http://global.finland.fi/public/default.aspx?
contentid=147128&nodeid=40121&contentlan=3&culture=sv-FI Hämtad 2010-05-31
Ictnam.net Bridge (2008). Goldman Sachs: high inflation the biggest problem now for Vietnam.
22
http://english.vietnamnet.vn/biz/2008/05/784420/ Hämtad 2010-05-31
McCool Grant (2008). Vietnam endures highest inflation rate in a decade.
http://www.nytimes.com/2008/01/28/business/worldbusiness/28iht-dong.1.9543296.html?_r=1
Hämtad 2010-05-31
International Monetary Fund (2006-2010). Report for selected countries and subjects.
http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2010/01/weodata/weorept.aspx?
sy=2006&ey=2010&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&pr1.x=47&pr1.y=6&c=582&s
=PCPI%2CPCPIPCH%2CPCPIE%2CPCPIEPCH&grp=0&a= Hämtad 2010-05-31
Folkmanis Jason/Nguyen Dieu Tu Uyen (2009). Vietnam Opens Refinery, Overcoming Foreign
Criticism http://www.bloomberg.com/apps/news?
pid=20601087&sid=ao32X_VDkbAo&refer=home Hämtad 2010-05-31
Pehrson Johan (2005). Motion 2005/06:U240 Biståndet till Vietnam.
http://www.riksdagen.se/webbnav/?
nid=410&doktyp=mot&rm=2005/06&bet=U240&dok_id=GT02U240 Hämtad 2010-06-02
Sida (2009). Utvecklingssamarbete med Vietnam 2009.
http://www.sida.se/Svenska/Lander--regioner/Asien/Vietnam/Samarbetet-i-siffror/ Hämtad
2010-06-02
Sida (2009). Politik för global utveckling.
http://www.sida.se/Svenska/Bistand--utveckling/Internationellt-samarbete-/Politik-for-globalutveckling-PGU/ Hämtad 2010-06-03
Sida (2009). Vårt arbete i Vietnam.
http://www.sida.se/Svenska/Lander--regioner/Asien/Vietnam/Vart-arbete-i-Vietnam/ Hämtad
2010-06-03
Ottoson Marie (2008). Sveriges utvecklingssamarbete med Vietnam
http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/45/09/c7976194.pdf Hämtad 2010-06-03
Hoang Mai (2006). State spending set to inflate budget deficit.
http://www.vir.com.vn/Client/VIR/index.asp?url=content.asp&doc=11784 Hämtad 2010-06-03
U.S. Department of State. Background Note. Vietnam
http://www.state.gov/r/pa/ei/bgn/4130.htm Hämtad 2010-06-03
23