PRIVATA ANGELÄGENHETER JOBBET Lars Ivarsson Arbetsvetenskap, Handelshögskolan Karlstads universitet Det dagliga livet på arbetsplatserna Arbete Andra ”aktiviteter” Läroböcker som behandlar beteenden i organisationer säger förvånansvärt lite om vad som verkligen sker – det som anställda regelbundet upplever (Ackroyd & Thompson 1999). Arbetsgivare – Arbetstagare Inbyggd konflikt genom i grunden motstridiga intressen Ojämlikt maktförhållande Arbetsgivaren har rätten att leda och fördela arbetet = ledningen bestämmer! Ledningens ”naturliga” misstänksamhet… Hur hårt jobbar de anställda, egentligen? Ägnar sig personalen åt annat än arbetet? Tidsslöseri ”När personalen släpar sig tillbaka till sina skrivbord efter långa samtal med varandra [vid kaffeautomaten], och växlar mellan ett kalkylark och sin Facebook-sida (60% av användarna kollar Facebook dagligen), ”gillar” ett nytt foto på Instagram och sedan kollar statusuppdateringar bland sina 218 miljoner yrkesverksamma och vänner på LinkedIn, då är det din tid de slösar.” (Forbes Magazine, juli 2013, min översättning) Tidstjuvar ”Tidsstöld definieras som tid som anställda slösar eller ägnar åt annat än arbetet. Sådant beteende är oetiskt eftersom anställda får lön utan att utföra något åt sin arbetsgivare. Medvetet och avsiktligt stjäl de tid som rättmätigt tillhör företaget/ organisationen.” (Henle m. fl. 2010:53, min översättning) Ackordsarbete Om en person får betalt i direkt relation till prestation ”så spelar det ingen roll hur lång tid han tar på sig, eller hur ofta han sätter sig ner för att begrunda livet; han kommer trots allt att arbeta med en anmärkningvärd kraft.” (Bernstein 1964, min översättning) Två olika perspektiv på arbete Tidsbaserat – tiden i sig är viktigast. All tid ska ägnas åt arbete eftersom (a) tid är pengar, och (b) moraliskt rätt och riktigt. Resultatbaserat – resultatet är viktigast. Finns inget automatiskt samband mellan tid och resultat. Lång historia av rationalisering/ effektivisering & vinstmaximering Scientific Management (Taylor1911). Metod Tid Mätning (tidsstudier, ackordsarbete). Lata arbetare – morot och piska! Det tekniskt-ekonomiska systemet är omättligt (Lysgaard 1961) Lean (f.d. Lean Production, Womack m.fl. 1990). Ständiga förbättringar; inget ”luft” i systemen ofta ökad arbetsintensitet. Debattartikel i Sydsvenskan (2015-02-10) I södra innerstaden pågår ett omfattande förändringsarbete inom hemtjänsten. Alla moment ska klockas och tid till besöken ska ges efter ett strikt standardiserat schema. Sätta på en stödstrumpa: X minuter, koka gröt: Y minuter, handling: Z minuter och så vidare. Inspirationen från tillverkningsindustrin och effektiviseringsmodellen Lean är påtaglig. […] Hemtjänsten för 25 år sen var en helt annan verksamhet än idag. Fyra besök på en dag var standard och vad man skulle göra vid varje besök bestämdes i samråd med vårdtagaren. […] Ofta avslutades besöket med att man tog en kopp kaffe tillsammans. […] Scheman blir alltså allt mer pressade och det är inte längre ovanligt att alla de åtta timmarna arbetstid är schemalagda. Tid till rast eller luft på schemat verkar tillhöra en förgången tid. […] Vi upplever att ohälsan inom personalen stigit och tror att hårdare arbetsbelastning, men även mindre makt över vårt arbete, är orsaken. Två ”motstridiga” strömningar Lean – få ut allt mer värde med allt mindre resurser. Minsta möjligt vad gäller sådant som personal och tidsåtgång. Hållbart arbetsliv – att inte personalen slits ut fysiskt, mentalt eller emotionellt. Ohållbart med sjukskrivningar och förtidspensioneringar. TVÅ TYPER AV BETEENDE Organisatorisk medborgaranda Organisatorisk olydnad ”Den goda medarbetaren” ”Den vanartiga odågan” Anställdas beteenden och handlingar för organisationens bästa och som dessutom går bortom formella föreskrifter och arbetsuppgifter Allt som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara Beteenden på arbetsplatsen Arbete Privata angelägenheter Hem & Familj Individuella intressen 3 olika perspektiv Avvikande beteende (anställda är ”miss-­ anpassade” eller ”förstår inte bättre” – tydligt ledningsperspektiv) Motstånd (anställda är ”sunda” och har förstått sin exploaterade ställning – tydligt arbetarperspektiv) Work-life balance (anställda vill helt enkelt kunna hantera ”livspusslet”) Metod - Kvalitativ intervjustudie 19 ”vanliga” anställda 20 ”högre” chefer Industri & verkstad, sjukvård, rekrytering, detaljhandel, vaktbolag, hotell & restaurang, IT & teknik, bank, socialtjänst, fastighetsskötsel, bygg & ventilation, media, event, reklam, samhällsskydd, utbildning, religiöst samfund Vad gör man på arbetstid? Både underställd personal och chefer gör allt som är möjligt på den specifika arbetsplatsen… Surfar på internet; pratar med kollegor; använder apparater, maskiner, verktyg etc; gör ärenden; läser tidning; ser på TV; spelar spel, sover; lagar och tillverkar saker; shoppar; går på husvisning; tar promenader etc Rational choice theory Människor försöker i allmänhet att maximera fördelar och minimera nackdelar utifrån ett egenintresse (Tyler & Kramer 1996). ? Varför ägnar man sig åt privata angelägenheter? Nödvändighet – ex: ringa en rörmokare, ta ett samtal från dagis, köpa värktabletter på Apoteket. Återhämtning – behov av paus för att ”ladda batterierna” efter fysisk, mental, emotionell eller social utmattning. Aktiviteten kan variera: surfa på nätet, ta en promenad, bläddra i en tidning etc. Nöje – sådant som upplevs ”roligare” än jobbet för tillfället. Ex: titta på YouTube-­klipp, spela på mobilen, gå ut och shoppa. Social samvaro – människan är en social varelse och vi känner ett behov av att umgås med andra. Ibland ”påtvingat” Hur rättfärdigas privata angelägenheter? Tvingande olägenheter – Något man måste göra men inte finner något nöje i – t ex ringa försäkringsbolaget efter bilinbrott. Kompensation – Man har förtjänat det, ex obetalt övertids-­ arbete på måndag kväll = ta ledigt på fredag eftermiddag. Tillämpas även efter ”hårt” arbete eller god arbetsinsats. Inaktivitet – Det finns för tillfället inget ”vettigt” att göra, ex inga kunder i butiken. Skrivkramp - Man har kört fast i arbetet. En paus gynnar ”kreativiteten”. Anställda pratar om privata Kortare ärenden som Apoteket eller angelägenheter köpa en blomma, då flexar jag inte ut. Om jag inte har något annat som jag kan göra, då är det klart att jag kan sätta mig med telefonen kanske, kolla Facebook. Eller kollar en resa på Internet. Jag har inget dåligt samvete, för jag tycker att jag svarar på många jobbsamtal i telefonen utanför arbetstid. Man är ju ingen robot, och ditt liv försvinner ju inte för att du går in genom landstingsporten. Så länge det inte inkräktar på det jag är där för att göra, då tycker jag att det är ganska okej att göra privata saker. En del möten med klienter är tunga, och för att avlasta mig själv kan jag surfa in på Facebook – bara för att låta hjärnan koppla av; göra något annat. Två påverkande aspekter vad gäller synen på privata angelägenheter Tidsåtgång Liten Stor Typ av ”angelägenhet” (och vad den riktas mot) Hem/familj Eget nöje Arbetsgivares potentiella ståndpunkter Officiellt förbjudet – Hård hållning som återfinns i Till synes förbjudet – ”Allmänt känt” att det inte Tillåtet – Så länge jobbet blir gjort spelar det ingen roll om Uppmuntrat – Övertygelse om att det har positiva olika föreskrifter och policyer. anses ok, men kan gå an om det sköts på snyggt sätt. personalen ägnar sig åt privata angelägenheter. effekter av olika slag. I praktiken olika regler för chefer och underställd personal Restriktiv hållning vad gäller personalens privata angelägenheter. Frikostig hållning vad gäller chefers egna privata angelägenheter. Ledningens ”generella” syn på privata angelägenheter Avvikande omoralsikt beteende som inte hör hemma på arbetet. Ekonomiskt kostsamt. Det är tidsstöld. Kommer du sju Ingen kan jobba sex timmar. Hur effektiv du än är så jobbar du inte 6-­ timmarsdag. Du jobbar åtta timmar och då gör du något annat, något mer. Har du tid att surfa på Internet så har du för lite att göra. på morgonen och går hem vid fyra och fortfarande vill ha betalt för åtta timmar så kan du inte ägna dig åt personliga saker. Chefer om sina egna privata angelägenheter När barnen var små eller av andra anledningar att jag har behövt vara hemma, så har jag faktiskt varit det. Den flexibiliteten har funnits. Det finns alltid lite tid i ”byrålådan”… Jag vet ju att jag har arbetat mycket. Så jag kan gå hem efter lunch på fredag utan att någon kan säga något om det. Ytterst handlar det om mitt eget samvete. Går jag hem efter en halv dag så kanske jag får börja lite tidigare den andra dagen och se till att det är färdigt på kvällen den andra dagen. Men det är inte så att vi registrerar att man går hem en timme, att man drar bort [får löneavdrag] en timme. Chefers syn på underställdas och egna privata angelägenheter Anställda är… Lata Försöker att smita från arbete Sysslolösa Har för lite att göra Illojala & osolidariska Prioriterar inte verksamheten Tjuvaktiga Roffar bara åt sig Okunniga & kortsynta Ser inte det stora hela Chefer är… Produktiva Gör ändå ett bra jobb Överhopade av arbete Behöver återhämtning Lojala Ändå ansvarsfulla Rättrådiga Betalar alltid tillbaka Medvetna & flexibla Ser det stora hela Omfattning och hantering Olika uppgifter om hur mycket tid som spenderas på privata angelägenheter (10-20% - svårt att mäta på tillförlitligt sätt). Anställda är i regel ansvarsfulla. Privata angelägenheter hanteras om och när det finns utrymme för det. Arbetet kommer först! Argument för en tillåtande hållning Pauser/avbrott är viktigt Potentiellt ökad lojalitet och engagemang Ökad arbetstillfredsställelse och trivsel Det är möjligt att (temporärt) ”jobba ikapp” eller ”jobba undan” Omöjligt/ohållbart att hålla en sprinters fart i ett maratonlopp…