Invandringens betydelse för Sverige - Immigrant

Immigrant-institutet
¤ Immigrant-institutet är en frivillig organisation med syfte att vara ett
nationellt forsknings- och dokumentationscentrum om invandrare,
flyktingar och rasism i Sverige.
¤ Immigrant-institutet fungerar också som sekretariat för andra
invandrarorganisationer.
¤ Institutet bildades 1973 och har sitt säte i Borås.
Invandringens betydelse för Sverige
•
•
•
•
•
•
•
Varje ny invandrargrupp har tillfört Sverige något nytt.
Medeltiden: flera av Sveriges städer var tyskspråkiga.
Sverige på 1600-talet: vallonerna tillförde ny kunskap och utvecklade
järnhanteringen på så sätt att Sverige kunde bli en stormak i Europa.
Göteborg på 1600-talet: staden grundlades av holländare, skottar,
engelsmän och andra europeiska invandrare, av vilka många lämnat flera
spår efter sig, antingen själva eller genom deras ättlingar: Dickson,
Chalmers m.m.
Idag:
Nu finns det så många grupper att det är svårt att peka någon särskild
grupp. Många individer har präglat Sveriges politiska och kulturliv.
Johan Dunker (grundare av Helsingborgs hamn), Herbert Felix (felixprodukter), Ernest Thiel, son till en invandrare (Ernest Thiel och Knut
Wallenberg lyckades ta lån för Sveriges industrialisering i slutet på 1800talet), Bicky Chakraborty (hotellägare), Salvatore Grimaldi (cykelkung),
Carlos Zoéga (Zoega kaffe), Rudolf Meidner (pensionsfondernas fader)
Invandringens betydelse för Sverige
•
•
•
•
•
•
Jerzy Einhorn (föreståndare för Radiumhemmet), Georg Klein, Harry Schein
(skapare av Svenska filminstitutet), familjen Bonnier, Hjalmar Mehr (barn till
invandrare och finansborgarråd i Stockholm på 60-talet)
Man kan hävda att dessa namn bara är anekdoter i Sveriges historia.
Antalet framstående personer är dock för stort för att ignorera dem.
Invandrare i regeringen: Laila Freivalds, Ibrahim Baylan, Nyamko Sabuni.
Barn till invandrare i regeringen: Olof Palme, Pierre Schori, Leif Pagrotsky,
Jan Nygren (tilltänkt kandidat till ordförande i Socialdemokraterna som
tackade nej) och några till.
Inom kulturlivet är antalet invandrare så stort att jag hänvisar till de
kataloger som Immigrant-institutet publicerat på www.immi.se/kultur.
Astrid Lindgren utan Ilon Wikland eller Georg Riedel?
Sverigedemos försöker göra Astrid Lindgren till sin ikon, när hon var och är
lika viktig för oss invandrare och för många utländska barn i världen.
Invandringens betydelse för Sverige
•
•
Vad säger statistiken?
Sverigedemos bygger sina teorier kring ”massinvandring” på statistiken.
Ofta förblir de oemotsagda på grund av att man måste ha tillgång till den
samlade statistiken för att lämna ett tillfredsställande svar.
•
Så här ser det ut för 2009:
•
Invandring 2009: Totalt 102449
•
•
•
•
Inkomna ansökningar om asyl: 24194 varav ensamkommande barn 2 250
Arbetsmarknad: 20863
Svenska medborgare: 18517
Med rätt att invandra av andra olika anledningar: 65187
Invandringens betydelse för Sverige
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Fördelning av uppehållstillstånd:
Asyl – Konventionsflyktingar 1804
Asyl – Skyddsbehövande 5967
Asyl – Synnerligen ömmande omständigheter 979
Asyl – Tidsbegränsat tillstånd 132
Verkställighetshinder 395
Kvotflyktingar 1936
Anhöriga 24361
Anhöriga till flyktingar 9276
Arbetsmarknad 20863
Studerande 13312
EES-uppehållsrätter 17619
Adoptivbarn 619
Besök 4346
Övriga 840
Invandringens betydelse för Sverige
•
•
In- och utvandring:
Immigrant-institutet var först i att sätta ihop in- och utvandring för att visa att
det finns flera dimensioner i statistiken:
Invandringens betydelse för Sverige
Lite mer statistik:
•
Från 1941 till 2009:
Invandrare
Därav svenska medborgare
Utvandrare
Därav svenska medborgare
2 919 580
374 695
1 623 041
581 841
Utrikesfödda 2009
1 337 965
Kostnader för invandringen
Kostnader för invandringen
•
•
•
•
Så fördelas kostnaderna:
Utgiftsområdet Invandring i Budgetpropositionen får ett anslag på 6 933
miljoner kronor (ca 6,9 miljarder kronor) i budgetpropositionen för 2005.
Anslagen är avrundade till närmaste heltal - därför stämmer inte alltid
totalsumman om man summerar delposterna.
Andel av budget: ca 0,9% av statsbudgetens föreslagna utgifter
Får man räkna med alla andra kostnader såsom skola, arbetsmarknad,
försvar, etc som en kostnad för invandring genom att fördela kostnaderna
per invånare?
Svaret generellt är nej. Det skulle leda till en absurd situation. Det finns
dock vissa poster inom de andra anslagsområden som kan avskiljas som
specifika för just invandring.
Kostnader för invandringen
•
•
•
Arbetsmarknaden
Arbetsmarknadsinsatser syftar till att skapa jobb åt arbetslösa. Kostnaderna
har generellt uppskattats som lägre än de framtida vinsterna av att bli
sysselsatt. Därför kan man bara eventuellt räkna effektiviseringsvinster av
olika arbetsmarknadsinsatser eller, mot förmodan, kostnader för
bortkastade insatser. Kostnader och vinster delas gemensamt att alla i
samhället.
Generella insatser mot arbetslöshet skulle göra större nytta för samhället.
När det gäller invandrare så är den vitigaste insatsen inte särskilda åtgärder
som förstärker deras svaghet i arbetsmarknaden utan att man slutar
diskriminera invandrarna vid anställning eller befordran. I den mån det finns
arbetslösa invandrare blir det alltså inte en kostnad för invandringen, utan
en kostnad som måste läggas på kontot diskriminering.
Kostnader för invandringen
•
Flyktingmottagning i kommunerna
•
Sverigedemos ställer krav på många kommuner att redovisa kostnaderna
för invandringen. Detta berättigade krav blir oftast mycket lätt att redovisa
och de flesta av kommunerna kan plocka fram siffrorna mer eller mindre
direkt, då de har ett konto för statligt bidrag för antalet flyktingar de tar emot
och ett annat konto för redovisning av bidragets användning.
Det statliga bidraget ska täcka alla de kostnader som kommunen har i
samband med flyktingmottagningen den första tiden. Vissa kommuner kan
till och med redovisa vinst genom effektiv användning av resurserna,
slussning av flyktingarna in i arbetsmarknaden, etc., medan andra
kommuner sparar pengar enbart av snålhet.
•
Kostnader för invandringen
•
•
Lars Jansson skrev 2002 en bok "Mångkultur eller välfärd" med underrubriken
"Sverige berikar andra folk till priset av ökande kostnader och mindre välfärd”.
Boken är sverigedemos bibel och reklameras så fort tillfälle ges.
Den mildaste kritiken man kan göra av Lars Jansson är att hans räknesätt är
ytterst originellt. Han räknar upp alla samhällskostnader, sedan delar han dem
enligt vad han kallar för "solidaritetsprincipen", vilket inte alls har med solidaritet
att göra. Riksdagens beslut om solidariskt finansierad välfärd betyder inte att var
och en ska bidra lika mycket, utan att var och en ska bidra efter skatteförmåga.
Jansson räknar ut att majoriteten av invandrarna arbetar inom låglöneyrken, om
de inte är arbetslösa. De bidrar därför med en mindre summa än de
högavlönade svenskarna till skatter och därmed kostar de mer än andra till
samhället. Har Jansson en enda sekund tänkt på hur det skulle bli om alla som
arbetar i låglöneyrken skulle få högre lön? Då skulle han inte behöva skriva om
"kostnader", utan om "bidrag till samhället".
Kostnader för invandringen
Lars Jansson påstår att kostnaderna för invandringen är 267 miljarder kronor
per år. Som stöd till detta räknar han samhällets totala omsättning och delar den
med antalet svenskar resp invandrare som är mottagare av olika förmåner.
Förutom att räknesättet i sig är ovanligt, så lyckas Jansson ofta räkna samma
poster två gånger.
Han räknar t.ex. transfereringar från arbetslöshetskassan som en kostnad, för
att sedan lägga till uteblivna skatteintäkter på grund av arbetslöshet också som
en kostnad. Han glömmer dessutom att minska kostnaderna med de intäkter
som genereras genom att alla bidrag på ett eller annat sätt konsumeras och
nära hälften av konsumtionen går tillbaka till samhället i form av moms,
personskatter, avgifter etc.
Vinster av invandringen
Vinster av invandringen
•
•
•
Mycket går inte att mäta:
Livskvalité, affärer med utlandet, bättre vård, ökade intäkter i samhället,
flera sysselsatta (enbart Migrationsverket sysselsätter över 5000 personer,
de flesta svenskar, som i sin tur bidrar ekonomiskt genom skatterna, precis
som sysselsatta i andra verksamheter), rimlig bemaning i sjukvården,
möjlighet att gå på restaurang, ha städade kontor och arbetsplatser (jag
skulle bli förvånad om sverigedemos städar själva sina arbetsplatser),
kollektivtrafik, etc.
I stort sett alla de verksamheter där invandrarna är överrepresenterade är
en vinst för Sverige, undantaget den brottsliga verksamheten, som alltid är
en förlust för samhället, oberoende av vem som är förövaren (flertalet brott,
ca 85%, begås fortfarande av svenskar).
Invandringens betydelse för Sverige
•
•
•
•
•
•
Sveriges industrialisering i slutet på 1800-talet påskyndades av dels
företagsamma invandrare, dels återvandrare från främst USA.
Ca en tredjedel av utvandrarna från Sverige under 1840-1930 återkom till
Sverige med pengar, nya idéer, nya företag.
Utvandringen innebar också en viktig ventil för Sverige, som då inte hade
möjlighet att försörja alla sina invånare.
Dagens invandring skiljer inte sig från gårdagens. Nya idéer, pengar, flyttar
över gränserna. Transfereringar kan bli upp till 10% av ett lands inkomster
för vissa länder, som Ecuador, Filippinerna.
Ett land utan invandring stagnerar på alla områden.
Myter om brottslighet
•
•
•
•
•
Enligt Brå finns det totalt sett inte någon större signifikativ skillnad i
brottslighet. De variationer som finns kan förklaras av andra aspekter än
nationalitet.
Fängelserna
De svenska fängelserna är överfulla och platserna upptas av utländska
medborgare, sägs det. Till och med Kriminalvårdsstyrelsen tycker att man
skulle kunna spara en del om man kunde sända dessa utländska
medborgare direkt till deras hemland och avtjäna straffet där.
Det är rätt, om vi tänker på att flertalet utländska medborgare i fängelserna
inte är invandrare.
Det är fel, om man tror att fängelserna skulle sluta vara överfulla, eftersom
ett utbyte av fångar förutsätter också att svenska medborgare i utländska
fängelser skulle få sitt straff i Sverige. Om det finns ca 370 utlänningar
(2008) i de svenska fängelserna, så har utrikesdepartementet uppgift om ca
170 svenskar (2008) i andra länders fängelser, och det är bara de svenskar
som departementet har kännedom om. Antalet svenskar i utländska
fängelser kan vara mycket större.
Myter om brottslighet
I Kriminalstatistiken för 2001, sidan 202 lämnar Brå en förklaring till den högre
andelen utländska medborgare en viss dag under året:
"Av totalt 9300 personer som togs in i anstalt år 2001 var cirka 2300 utländska
medborgare (25 procent). Andelen utländska medborgare av samtliga
personer som tagits in i kriminalvårdsanstalt har varierat mellan 19 och 25
procent sedan år 1991. Ser man på beläggningen i anstalterna vid en vid
tidpunkt är andelen utländska medborgare av samtliga personer aningen
större än om man ser till antalet intagna under ett år. År 2001 var andelen
utländska medborgare i anstalt den 1 oktober 27 procent. Anledningen till
skillnaderna är att en större andel av de utländska medborgarna döms till
långa fängelsestraff jämfört med de svenska medborgarna.”
Ett enklare statistiskt räkneexempel: fyra svenska medborgare och en
utländsk medborgare, proportionerna 80/20%. Svenskarna sitter inne en
månad och utlänningen 4 månader (för samma sorts brott). Proportionen blir
en svensk och en utlänning samtidigt, eller 50/50 i stället för 80/20.
Invandrarföreningar,
ett äldre inslag i samhället
Att invandringen inte är något nytt illustreras av att en del
invandrarföreningar är äldre än flertalet idag aktiva svenska föreningar.
Det norska samfundet i Stockholm bildades i slutet av 1800-talet och har
hunnit passera 100-års jubileet.
Även i Borås bildades 1900 Tyska verkmästareföreningen, som senare
bytte namn till Tyska föreningen och finns ännu idag.
Likaså den italienska föreningen i Nacka, Societá Assistenziale Italiana,
som bildades 1905 och vars främsta uppgift då var av social karaktär.
De valloner som kom till Sverige på 1500- och 1600-talet, och som var få till
antalet då, kan idag räkna med över en miljon ättlingar.
Vad är rasism?
• Rasism
Rasism innebär att personer eller grupper av personer tror att
deras ursprung och etnisk tillhörighet är förmer än andras och
därmed anser sig ha rätten att diskriminera de andra på grund av
deras tillhörighet
Olika grader:
Fördomar
Främlingsrädsla
Främlingsfientlighet
Diskriminering
Vardagsrasism
Strukturell rasism
Felaktigt använda ord:
Åldersrasism
Omvänd rasism
Termer associerade till rasism
Antisemitism
Islamofobi
Antiziganism
Nazism
Hatbrott
Några former av diskriminering
•
•
•
•
•
•
•
•
Barn födda i Sverige:
lika examen – utländskt namn – sorteras bort från början
Utlandsfödda:
Krav på onödig kompetens, bl.a. språkkunskaper inom vissa arbeten
Ovilja att värdera betyg på grund av ursprung – t.ex. läkare och ingenjörer
från asiatiska länder som studerat i väst
Krav på ”social kompetens” - svårt att mäta
Några former av strukturell diskriminering:
Flyktingmottagandens krav på omhändertagande
Kurser och kurser i stället för arbete
Saknar karriärmöjlighet genom avsaknad av viss formell kompetens som
förvärvas t.ex. via interna eller externa kurser
Krav på svenskt medborgarskap
Sverigedemos på frammarch?
•
Sverigedemos är dagligen på nätet och deltar med inlägg på alla sidor som
tillåter kommentarer, vare sig det är SvT, Aftonbladet, Dagens nyheter, etc.
Med bloggar leder de läsarna till helt andra frågor och vi översvämmas av
brus som är svårt att ta sig igenom.
•
•
•
Argumenten måste bemötas på ett eller annat sätt, men kanske inte alla
Att vara emot invandring är inte rasistiskt
Att skylla på invandrare är rasistiskt
•
Viktigt att rösta: för en röst på ett annat parti behöver sverigedemos två
röster för att vinna över – det är inte riktigt statistiskt sant men en
tankeställning – valet avgörs av marginalväljarna – därför är det viktigt att
vinna över dem till ett främlingsvänligare parti
Invandring – en del av samhället
•
Gränser och hinder mellan länderna är något vi lever med idag.
Det har inte alltid varit så.
•
På 1600-talet kunder man röra sig någorlunda fritt mellan länderna i Europa
•
Pass infördes i Sverige 1913 efter första invandringslagen, som svar på en
motion 1906 av riksdagsmannen Luthander från Göteborg om att
invandrare fördärvade Sverige. Det som Luthander skrev i sin motion då är
ungefär detsamma som sverigedemos skriver idag i sina skrifter
•
Invandringen är inte enbart positivt – det finns också negativa sidor när
människorna möts – låt oss då lösa dessa problem - tillsammans
Invandring – en del i
samhällsutvecklingen
Tack för att ni lyssnade
Miguel Benito
Immigrant-institutet www.immi.se [email protected]
Vill du stödja institutets verksamhet?
Välkommen som medlem!