http://www.diva-portal.org
Postprint
This is the accepted version of a paper published in Filosofisk Tidskrift. This paper has been peerreviewed but does not include the final publisher proof-corrections or journal pagination.
Citation for the original published paper (version of record):
Olson, J. (2016)
Axel Hägerström and Modern Social Thought, red. Sven Eliaeson, Patricia Mindus och Stephen
P. Turner.
Filosofisk Tidskrift, (1)
Access to the published version may require subscription.
N.B. When citing this work, cite the original published paper.
Permanent link to this version:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-136696
AxelHägerströmandModernSocialThought
Red.SvenEliaeson,PatriciaMindus&StephenP.Turner.
TheBardwellPress,2014,461s.ISBN:978-1-905622-43-6
DetsägsiblandattSverigesendainternationelltbetydelsefullafilosofär
UppsalaprofessornochkulturradikalenAxelHägerström(1868-1939).Detären
uppfattningsomredaktörernafördennaantologianslutersigtill,mendetilläggeratt
Hägerströmtrotsdetär”påmångasätt”okänd.Detärettförbryllandetillägg.Kanman
verkligenvarabådeinternationelltbetydelsefullochpåmångasättokänd?Detkanman
nog,ommantillexempelharinflueratandratänkaresomocksåvaritinflytelserikaoch
dessutomvunnitstörreberömmelse.Mendetverkarintehavaritfalletmed
Hägerström.SomSvanteNordinpåpekar(404)blevHägerströmsfilosofialdrigsärskilt
välkänd,förutomiSverigeochivissmånidenordiskagrannländerna.
Hurdetänärmeddensakenärdetettremarkabeltfilosofihistorisktfaktumatt
Hägerströmtidigtformuleradeenrättsrealistiskteorisompåminneromdensom
senareförsvaradesavblandandraH.L.A.Hart,ochmetaetiskateoriersomimånga
avseendenpåminneromdesomsenareutarbetadesavnon-kognitivistersomRudolf
Carnap,A.J.Ayer,C.L.StevensonochR.M.Hare.Hägerströmmenadeocksåatt
moralfilosofinintekanvaraenläraimoral,utanendastommoral,ellerannorlunda
uttrycktattmetaetikenärdenendaakademisktrespektablagrenenavmoralfilosofin.
Dennauppfattningblevjudendominerandeinomdenanalytiskafilosofinframtill
omkring1970.MankandärförhållamedredaktörernaomattHägerströmvartidigtute
medattfångaochuttryckatankegångarsomlågiluftenvid1900-taletsbörjan,ochatt
dettagörHägerströmtillenfilosofsomförtjänarstörreuppmärksamhetänhanhittills
förlänats.
1
Antologinbeståravettintroduktionskapiteloch17artiklar,tematisktindeladeifyra
olikadelar(”Knowledge,LanguageandMorals”;”Metaphysics,Neo-Kantianism,
Religion”;”ScandinavianLegalRealism”;”Hägerström’sLegacy”),samtettappendixsom
blandannatinnehållerengelskaöversättningaravtvåtexteravHägerström,varavden
enaärdenberömdainstallationsföreläsningenfrån1911,”Ommoraliska
föreställningarssanning”.
Någraavbidragenärvälskrivnaochupplysande,medanandraskullehagynnatsav
merkritiskaredaktörsögon.Isittgemensammaintroduktionskapitelharredaktörerna
ettypperligttillfälleattsammanfattadecentraladelarnaavHägerströmstänkandeoch
motiveravarfördetärvärtattägnasigåt.Tyvärråstadkomsintemycketidenna
riktning.Ettstortantalnamnpåpersonerochteoriersvischarförbi,mentermersom
”rättsrealism”och”Uppsalaskolan”gesaldrignågraupplysandeförklaringar.Om
Hägerströmsvärdenihilismsägsintemycketmeränattdeninnebärattvärdeomdömen
ärvarkensannaellerfalska.
”Värdenihilism”förefallerförövrigtvaraenmissvisandebenämningpådenteorisom
Hägerströmfrämstärhågkommenför.Med”nihilism”menarmanjuvanligtvis
förnekandetavexistensenavnågot(värdenärbaraettexempelpåvaddettanågotkan
vara).Nihilismtycksmedandraordvaraeniförstahandontologiskposition.Men
Hägerströmsteoriomvärdeomdömenäriförstahandpsykologisk.Dengörgällandeatt
värderingarärettslags”simultanaassociationer”avföreställningarochkänslor,ochatt
värdeutsagoruttryckerdessasimultanaassociationer.Värdeutsagorärdärförvarken
sannaellerfalska,precissomuttryckförkänslorvarkenärsannaellerfalska.
Hägerströmsjälvanvändealdrigtermen”värdenihilism”.Denvarfrånbörjanett
skällsordsomhansbelackareanvände.MenefterattenavHägerströmsefterträdarei
Uppsala,IngemarHedenius,approprierattermenochanväntdensombeteckningförsin
2
egenteori,vilkenanknöttillHägerströms,kom”värdenihilism”attblidenetablerade
etikettenpåHägerströmsmetaetiskateori.
Irestenavdennarecensionskajagkortkommenterainnehålletiantologinstvå
förstadelar.Tematidenförstadelenärmetaetik.ThomasMautnerdiskuterar
Hägerströmsnon-kognitivistiskateoriochävendemisstagsteoretiskainslagsomgåratt
skönjavidolikatidpunkter.AttHägerströmsmetaetiskateoriinnehåller
misstagsteoretiskainslagochförebådarargumentochtankegångarsomsenareskulle
uttryckasavJ.L.MackiehartidigarebelystsavBoPetersson(1973och2011)ochav
undertecknad(Olson,2014:kap.3).
JagharredanantyttattHägerströmsmoralfilosofiskaangreppssättfrämstär
psykologiskt.MensomdennyssnämndeBoPeterssonvisarisittbidragutvecklade
Hägerströmmedtidenocksåettintresseförspråk,isynnerhetmoralisktspråk.En
återkommandetankehärärenpremissidetPeterssonkallarHägerströms
”substitutionsargument”,nämligenatt”indicativesentenceexpressinganevaluationor
amoraljudgementcanbereplacedbyanimperativeoranexclamation”(47).Manfår
förmodaatttankenärattdennasortssubstitutionlåtersiggörasvarhelstindikativa
satsersomuttryckervärderingarförekommer.Mendentankenverkarjuuppenbart
falsk.Enindikativsatssomuttryckerenvärderingkaninteutanvidarebytasutmotett
imperativellereninterjektioneftersomdenindikativavärdesatsenkaningåikomplexa
kontexterivilkaettutbytemotettimperativellereninterjektionskulleresulterai
nonsens.Deproblemdettaledertillärbekantaförallasomärinsattaidenmoderna
metaetiskadebattenochisynnerhetdiskussionenomdetsomkallas”Frege-Geachproblemet”,mentrotssinklarsynthetochavantgardismtycksHägerströmintehainsett
dem.
3
FolkeTersmansbidragtaravstampienfrågaAndersWedbergställdeisistakapitlet
avsitttrebandsverkomfilosofinshistoria,nämligenvadHägerströmsvärdenihilismär
förslagsteori.Tersmanutvecklardennafrågeställningtillenmetodologiskdiskussion
omdenmodernametaetiken.Hanintresserarsigsärskiltförvadexpressivismenärför
slagsteoriochvadsomskiljerdenfrånkognitivistiskateorierommoralomdömen.
EnligtTersmanbörexpressivismenochkognitivismeniförstahandsessom
konkurrerandepsykologiskateorieromhuruvidamoraliskauppfattningarärickekognitivaellerkognitivatillstånd,snarareänsomividmeningsemantiskateorierom
huruvidamoraliskayttrandenuttrycker(icke-kognitiva)psykologiskatillståndeller
(moraliska)propositioner.JaghållermedTersmanomattdenpsykologiskafråganom
vadmoraliskauppfattningarärförslagstillståndärlogisktoberoendeavden
semantiskafråganomvadmoraliskayttrandenuttrycker.Dessafrågorblandasinte
sällanihopidenmodernadebatten.MenjagärosäkerpåomTersmanbaraavseratt
understrykadennaviktigadistinktion,elleromhanmenarattdebattenendastbör
handlaomdenpsykologiskafråganochattdensemantiskafråganbörlämnasdärhän.
Tersmanframförävenettannatintressantmetodologisktförslag.Hanmenarattnär
vibedömerrimligheteniexpressivistiskaochkognitivistiskateorierbörviintefrämst
funderaövervilkenteorisomgerdenbästabeskrivningenavmoraliskttänkande,
eftersomdetinterådertillräckligtstorenighetomvadsomutmärkermoraliskt
tänkande.Iställetbörvifunderaöverhuruvidaexpressivistiskaellerkognitivistiska
teorierbäststämmeröverensmedvadmoraluppfattningarbörvara.
Dettakanjulåtakonstigt,menTersmanverkartänkasignågotistilmeddetföljande:
Viskabetraktateorierommoraluppfattningarsomdelaravfolkpsykologiskateorier.
Folkpsykologintillskriverolikatyperavpsykologiskatillståndtillagenter—osssjälva
ochandra—ochmedhjälpavdessatillskrivningarkanvigöraförutsägelseromagenters
4
avsiktligabeteendeniolikasituationer.Moralens(huvudsakliga?)funktionäratt
koordinerakollektivtbeteendeochsetillattindividerinteständigthandlarmeddet
snödaegenintressetförögonen.Denbästateorinommoralomdömenärdensombäst
stämmeröverensmedfolkpsykologiskahandlingsförklaringardärmoraliska
uppfattningaringår(30-31).
HärgliderfokusiTersmansdiskussionövertillinternalismensrimlighet.Enligt
internalismenärdetnödvändigtattommanhyserenmoraliskuppfattning,t.ex.attdet
ärfelattätakött,såärmaninågongradmotiveradatthandlaienlighetmeddenna
uppfattning.Menkopplingenmellandebattenominternalismochdebattenom
expressivismochkognitivismärintesjälvklar.Tersmanmenarattinternalismenföljer
av(denpsykologiska)expressivismen,ochdetkanmankanskehållamedom.Mendet
följerinteavkognitivismenattinternalismenärfalsk.Förattdetskaföljakrävsdetatt
ingatyperkognitivatillstånd(övertygelser)ärnödvändigtmotiverande.Den
uppfattningenärförvissointeovanlig,mendenärinteokontroversiell.
Tersmantarinteställningifråganomhuruvidaexpressivismenärdenmestlovande
teorinommoraluppfattningar.Menhanmenarattdetfinnsåtminstonenågotsomtalar
förattdetärså.Förattmoralenskakunnahasinkoordinerandefunktiontycksdet
krävasattmoraluppfattningarärkoppladetillhandlingsmotivation.Iochmedatt
expressivismenimplicerarinternalismerbjuderdenenenkelförklaringidetta
avseende.Kognitivismenmåstedäremoterbjudaenmerkomplexförklaring(31).
Dettakanmanförståsifrågasätta.Tillåterintefolkpsykologinochdessförklaringar
attmänniskoriblandinteärengnuttamotiveradeatthandlaienlighetmedsina
(uppriktiga)moraluppfattningar,t.ex.attdetärfelattätakött?Omuppfattningenattdet
ärfelattätaköttbeståriettogillandeavköttätande,varibestårdåuppfattningenattdet
inteärfelattätakött?Dennauppfattning,somvälocksåkaningåitrovärdiga
5
folkpsykologiskaförklaringar,kanknappastbeståigillandeavköttätande.Inteheller
kandenbeståifrånvaronavgillandeellerogillandeavköttätande,eftersomdettaär
förenligtmedattmaninteharnågonuppfattningomköttätandetsmoraliskastatus.Det
verkarsomattdemetaetiskatvistefrågornaävenmedTersmansmetodologiska
angreppssättblirungefärdegamlavanliga.
IantologinsandradeldiskuterarJohanSträngiettvälskrivetochläroriktbidrag
föreställningenattHägerströmvarenföregångaretilldenanalytiskafilosofin.Enligt
Strängärdenföreställningenimångtochmycketärettresultatavfilosofiska
preferenserhosHägerströmsuttolkareochefterträdareiUppsala.Strängjämförpåett
förtjänstfulltsättWienkretsensochCambridge-filosofinsstilbildandelärormed
HägerströmsochUppsalaskolansochpekarpålikheterochskillnader.
HansRuinkritiserarisittbidragdenegendomligaståndpunktenattHägerström
formuleradesinateoriermerellermindreutaninflytandefrånandratänkare(181).
EfteratthaetableratattHägerströmlästeandrafilosofersverktorgförRuindebetydligt
äventyrligaretesernaatt”istortsett”allaalternativapositionerinomvärdeteoringår
atthittaidenantikafilosofinochattvärdenihilismenframträderhosAristoteles,omäni
”modifieradform”(182).Detärförvissosantattdetnoggårattfinnavilkenteorisom
helstlitevarstansifilosofihistorien,baramanframställerdenmedtillräckligtsuddiga
konturer.
Ruinshuvudtesärdockintenågonavdessa,utanattFriedrichNietzschesverk
utgjordeenviktiginfluensförHägerström.Sombeläggfördettahänvisarhaniförsta
handintetilldelaravHägerströmsfilosofiskateoriersomskullepåminnaom
Nietzsches,utantillbrevsomHägerströmskrevisinungdomtillsinäldrebrorochsin
blivandefru,ivilkahanuttryckersinbeundranförNietzsche.AttHägerströmsåsällan
nämnerNietzscheisinaskrifterförklararRuindelsmedatthanhadeförvanaattinte
6
namngeandraförfattareochdelsmednågonsortspsykologisk
undanträngningsmekanismsomlitteraturteoretikernHaroldBloomkallat”theanxiety
ofinfluence”(185).Ensådanbevisföringärjusvårfalsifierad,sådensomtilläventyrs
skulleviljakritiseraRuinsslutsatserharingenlättuppgiftframförsig.
TillsyvendeochsistverkarRuinmenaattdetsomgårattidentifierasomtypiskt
NietzscheansktiHägerströmsfilosofiärdetgenealogiskasättetatttänkaom(intei!)
moral(190).MenfråganärvarfördettatyderpåattjustNietzscheskullehautövatettså
markantinflytandepåHägerström.Liknandetankegångarfinnsjuibetydligt
stringentareformerhosHume,MarxochDarwin,vilkasverkHägerströmbevisligen
ocksåvarvälinsatti.
DeresterandetvådelarnabehandlarHägerströmsrättsfilosofisamthanseftermäle
ochinflytandeidensvenskafilosofiskaochallmännaintellektuelladebatten.Antologin
ärnogattbetraktasomettlediansträngningarnaattökaintressetförHägerströms
filosofiochpåsiktfåtillståndenlivskraftigHägerströmforskning.Mendetärtveksamt
omdeförhoppningarnakommerattinfrias.EttansenligthinderärHägerströms
svårgenomträngligastil.C.D.BroadintresseradesigpåsintidförHägerströmsfilosofi
ochgjordenågraförsökattintroducerahansverkfördenanglosaxiskapubliken.Broad
kundedockinteavhållasigfrånattnoteraattHägerströmtagitintryckavtyskatänkare
ochrättsfilosoferochattdettaresulteratiatthansprosaliknar”gluethickenedwith
sawdust”(1951:99).ÅtminstoneidettaavseendevarBroadmeravensanningssägare
änenmarknadsförare.Mendethindrarinteattdetfördenfilosofihistoriskt
intresseradekanvaramödanvärtattförsökaträngaigenomklistretochsågspånen.
Referenser
7
Broad,C.D.1951.”Hägerström’sAccountofSenseofDutyandCertainAllied
Experiences”,Philosophy26:99-113.
Olson,J.2014.MoralErrorTheory:History,Critique,Defence.Oxford:OxfordUniversity
Press.
Petersson,B.1973.AxelHägerströmsvärdeteori.Uppsalauniversitet.
Petersson,B.2011.”AxelHägerströmandhisEarlyVersionofErrorTheory”,Theoria
77:55-70.
8
