Etik och framsteg
Intuitionism vs. det moraliska sinnet
• Intuitionisterna (Samuel Clark under 1700talet; följer Cudworth, Henry More;
Cambridge Platonisterna)
• - objektiva etiska egenskaper
• - handlingens moraliska status kan bedömas
direkt (kan inte återföras på allmänna etiska
principer)
Samuel Clark
• “Whatever I judge reasonable or
unreasonable for another to do for me, that
by the same judgment I declare reasonable or
unreasonable that I in the like case should do
for him.” (Jf. antikens etik, Aristoteles)
Moralsenseskolan
• Shaftesbury:
• - myntade begreppet ”moral sense”
• det moraliska sinnet (medfött)
• Joseph Butler: samvetet (”conscience”) styr
• Francis Hutcheson: spontan uppskattning av
handlingens moraliska status (ingen beräkning)
Hutcheson
• “That action is best which procures the greatest
happiness for the greatest numbers.”
• Helvétius: egenintresse –människans drivkraft
• - människan söker lust, undviker olustnormativt
beteende
• - harmonitanken: förhållandet mellan egenintressen
och gemensamma intressenmålet för samhället:
största möjliga lycka för största möjliga antal människor
Utilitarismen:
konsekvensetik/nyttomoral
• Jeremy Bentham (1748-1832)
• Lagstiftning—sociala förändringar
• - nytta (utility)/lust (pleasure) (se Helvétius)
• - nyttokalkylen: lustens/olustens intensitet,
varaktighet, säkerhet, närhet, etc.
Konsekvensetik
• Hur ska olika lustvärden räknas ut?
• ”Plockepinn är lika bra som poesi.”
• John Stuart Mill: Utilitarismens nyansering under
1800-talet (”Det är bättre att vara en missnöjd
människa än en nöjd gris; bättre att vara en
missnöjd Sokrates än en nöjd dåre.”)
Sinnelagetik
• Immanuel Kant (1724-1804)
• Kunskapsteoretisk förankring: den moraliska
lagen kommer inifrån människan/subjektet
(inte från erfarenheten)
• - sinnelaget är avgörande (inte handlingens
konsekvenser)
• - pliktetik
Det kategoriska imperativet
• Moralen: grundad i människan som
förnuftväsen—etiken blir oberoende av det
empiriska
• Viljan binder samman människan som
förnuftväsen och naturväsen; fri vilja
• ”Handla så att du kan vilja att maximen för din
handling skulle bli till en allmän lag.”
• Universalierbara maximer; att behandla varje
individ som mål och inte medel
• Det hypotetiska imperativet:
mål/medelrationalitet