Uppsala universitet
Företagsekonomiska institutionen
Marknadsföring, organisation och internationellt företagande
Kandidatuppsats
HT 2011
2012-01-09
Socialt Entreprenörskap
Identifierandet av möjligheter till företagande som förändrar samhället
Författare: Frida Emilsson och Christian Jakobsson
Handledare: Christina Hultbom
Författare
Frida Emilsson och Christian Jakobsson
Titel
Social entreprenörskap – Identifierandet av möjligheter till företagande som förändrar
samhället
Handledare
Christina Hultbom
Abstrakt
Antalet sociala företag har ökat på senare år och att som företag kombinera en
inkomstdrivande verksamhet med huvudsyftet att angripa ett samhällsproblem har därmed
blivit en allt vanligare företeelse. Med utgångspunkt ur tidigare forskning presenteras i denna
uppsats en analysmodell som har för avsikt att beskriva den process som en social entreprenör
genomgår då denne identifierar en möjlighet till socialt entreprenörskap. Denna modell
beskriver identifierandeprocessen i tre faser; Före identifierandet, Identifierande samt
Utvärdering av en möjlighet till socialt entreprenörskap. De empiriska resultaten från de
intervjuer som genomförts med sex sociala entreprenörer visar att analysmodellen på ett
övergripande sätt beskriver identifierandeprocessen. Analysen visar även att marknaden, som
tidigare inte diskuterats i stor utsträckning inom forskningslitteratur, kan utgöra en avgörande
källa för den sociala entreprenörens identifierande av en möjlighet till socialt entreprenörskap.
Ämnesord
Socialt företagande, socialt entreprenörskap.
2
Innehåll
1. Bakgrund ............................................................................................................................................. 4
1.1. Företagande som förändrar samhället .......................................................................................... 4
1.2. Problemformulering ..................................................................................................................... 5
1.3. Syfte ............................................................................................................................................. 5
2. Teori .................................................................................................................................................... 6
2.1. Definitioner av centrala begrepp .................................................................................................. 6
2.1.1. Begreppet entreprenörskap .................................................................................................... 6
2.1.2. Begreppet socialt entreprenörskap ........................................................................................ 6
2.1.3. Begreppet “möjlighet” till socialt entreprenörskap ............................................................... 7
2.2. Teoretisk bakgrund ....................................................................................................................... 8
2.2.1. Tre källor till identifierandet av möjligheter för socialt entreprenörskap .............................. 8
2.2.2. Identifierande och utvärdering av möjligheter för socialt entreprenörskap ........................... 9
2.2.3. Två påverkande dimensioner ............................................................................................... 11
2.3. Modell för hur den sociala entreprenören identifierar möjligheter ............................................ 11
3. Metod ................................................................................................................................................ 13
3.1. Val av litteratur........................................................................................................................... 13
3.2. Semistrukturerade intervjuer ...................................................................................................... 13
3.3. Kriterier vid urval av intervjuobjekt ........................................................................................... 13
3.4. Operationalisering - Intervjufrågornas utformning .................................................................... 14
3.5. Genomförande av intervjuer ....................................................................................................... 15
3.6. Sammanställning av empiriska data ........................................................................................... 15
3.7. Komplikationer vid intervju för att undersöka en process ......................................................... 16
4. Empiri ................................................................................................................................................ 17
4.1. Deltagande sociala entreprenörer ............................................................................................... 17
4.2. Resultat enligt analysmodellen ................................................................................................... 19
4.2.1. Första fasen: Före identifierandet ........................................................................................ 19
4.2.2. Andra fasen: Identifierande av en möjlighet ....................................................................... 21
4.2.3. Tredje fasen: Utvärdering av möjligheten ........................................................................... 22
4.2.4. Påverkande dimensioner: Den individuella och den kontextuella dimensionen ................. 25
5. Analys................................................................................................................................................ 27
5.1. Första fasen: Före identifierandet ............................................................................................... 27
5.2. Andra Fasen: Identifierande av en möjlighet ............................................................................. 28
5.3. Tredje fasen: Utvärdering av möjligheten .................................................................................. 29
5.4. Påverkande dimensioner: Den individuella och den kontextuella dimensionen ........................ 30
6. Slutsats och diskussion ...................................................................................................................... 32
Källförteckning:..................................................................................................................................... 34
Bilaga I .................................................................................................................................................. 36
Bilaga II ................................................................................................................................................. 37
3
1. Bakgrund
1.1. Företagande som förändrar samhället
Med förväntningar från omvärlden presenterar företag miljöpolicys, hållbarhetsstrategier och
socialt ansvarstagande för att förmedla sin legitimitet inför omgivningen i jämförelse med
konkurrerande aktörer på marknaden. Det finns dock företag som, istället för att ta ställning i
sociala frågor på grund av marknadens förväntningar, har som kärnidé att aktivt försöka
förbättra en företeelse i samhället eller lösa ett samhällsproblem. Detta samtidigt som de, till
skillnad från många ideella organisationer, är oberoende av finansiellt stöd från externa
enheter. Dessa organisationer kallas för sociala företag. (Austin et al., 2006)
Begreppet socialt entreprenörskap eller socialt företagande har de senare decennierna börjat
breda ut sig i samhället (Austin et al., 2006) och även i den svenska samhällsdebatten på
senare år (Palmås, 2008). Detta beror dels på en växande skara ideella organisationer, men
även av en växande andel organisationer som angriper samhällsproblem på andra sätt än
genom att vara helt utan vinstsyfte (Austin et al., 2006). Termen socialt entreprenörskap
myntades i Storbritannien under 1990-talet, men exempel på socialt entreprenörskap har vuxit
fram över hela världen (Hockerts, 2006). Ett växande intresse för att kombinera traditionellt
företagande med att ta sig an sociala frågor och samhällsproblem har lett till ett uppsving i
dessa sociala företag. Andelen företag som är mer marknadsanpassade än vanliga
biståndsorganisationer, samtidigt som de är självförsörjande och oberoende av finansiellt stöd
och hjälp från allmänheten, har därmed vuxit. (Di Domenico, 2010)
Sociala företag figurerar i varierande branscher, men ett av de vanligaste och mest kända
exemplen är Grameen Bank som startades av nobelpristagaren Muhammad Yunus. Genom
mikrolåneinstitut gör Grameen Bank det möjligt för individer i fattiga länder att få lån till att
själva ta sig ur fattigdom genom sin egen affärsidé. I denna organisation bedrivs därmed en
inkomstdrivande verksamhet samtidigt som fattigdom bekämpas. (Playing for Change, 201201-05)
Området socialt entreprenörskap har även vuxit i popularitet inom modern forskning. De
senaste arton åren har antalet publicerade forskningsartiklar i ämnet ökat under samtliga år
förutom fyra. (Austin et al., 2006) Ämnets popularitet märks även genom ett ökat antal
portaler, organisationer och internetforum där sociala entreprenörer tillsammans stödjer
varandra och kan få professionell rådgivning för sin unika typ av företagande. (Moss et al.,
2011)
4
1.2. Problemformulering
Begreppen socialt entreprenörskap och socialt företagande har under de senaste årtiondena
uppmärksammats i litteratur med anledning av konceptens innovativa sätt att använda resurser
till att möta sociala behov på ett hållbart sätt. Forskningen inom detta ämne har inledningsvis
varit av förklarande och definierande karaktär för att skapa legitimitet åt begreppet. I senare
forskning har fokus förflyttats från att definiera den sociala entreprenören som begrepp, till att
undersöka den innovativa processen i identifierandet av de möjligheter där entreprenören kan
skapa hållbara lösningar för att jämna ut samhällets ojämnheter. I dessa lösningar prioriteras
det sociala värdeskapandet snarare än det ekonomiska. (Perrini et al., 2010) Forskningen om
den sociala entreprenörsprocessen har ofta grundats i tidigare studier av “vanligt”
kommersiellt entreprenörskap och sedan applicerats för att undersöka processen hos sociala
entreprenörer. Detta har resulterat i en del teoriformuleringar kring den process i hur
entreprenörer identifierar möjligheter för socialt entreprenörskap och hur möjligheten
utvecklas till en verksamhet. De empiriska studierna kring utvecklingen av nya möjligheter
för socialt entreprenörskap är dock få och vidare empirisk forskning i ämnet efterfrågas från
flera författare som påbörjat denna undersökning. (Short et al., 2008, Austin et al., 2006)
Denna studie avser kunna bidra med empiriskt underlag till existerande teoretiska koncept för
att beskriva en helhetsbild av entreprenörers process i att identifiera en möjlighet till socialt
entreprenörskap genom att bryta ned identifierandeprocessen i mindre steg.
1.3. Syfte
Syftet med denna uppsats är att beskriva hur möjligheter till socialt entreprenörskap
identifieras av sociala entreprenörer. Genom att undersöka vilka faktorer som ligger till grund
för
identifierandet,
identifierandeprocessen
utifrån
i
tre
ett
faser
teoretiskt
som
ramverk,
omfattar
är
avsikten
bakgrunden
till
att
beskriva
identifierandet,
identifierandet samt utvärderandet av en möjlighet till socialt entreprenörskap. Parallellt med
dessa steg ämnar studien beskriva hur den individuella och kontextuella dimensionen
påverkar den sociala entreprenören i identifierandeprocessen.
5
2. Teori
2.1. Definitioner av centrala begrepp
2.1.1. Begreppet entreprenörskap
Begreppet entreprenörskap har tidigare associerats med en ekonomisk kontext, men kan
numera anses vara ett så kallat “extra-ekonomiskt” begrepp. Med detta menas att begreppet
entreprenörskap kan syfta till andra delar inom en värdeskapandeprocess än de strikt
ekonomiska, exempelvis innovation och att hitta nya lösningar. Begreppet har därmed
utvecklats vidare och har blivit ett allmänt ord för innovation inom ett antal olika områden.
Exempel på olika typer av entreprenörskap är; socialt, politiskt eller moraliskt
entreprenörskap. (Pozen, 2008).
Begreppet entreprenör härstammar från det franska språket och innebär att företa, starta eller
ta del av. Termen entreprenör användes därmed ursprungligen för att beskriva en person som
stimulerar ekonomisk tillväxt genom att hitta nya och originella sätt att göra olika saker på.
(Dees, 1998) Den första ekonomen att försöka tydligt definiera begreppet entreprenör var Jean
Babtiste Say som beskriver entreprenören som en person som “utnyttjar ekonomiska resurser
effektivare än andra och på så sätt kan nå högre effektivitet vilket ökar vinst och avkastning”.
(Ziegler, 2009, s.78) Även Joseph Schumpeter förklarar i sin bok The theory of economic
development entreprenörskap som “en ny kombination av redan existerande faktorer i
ekonomin“. (Ziegler, 2009 s.79 )
2.1.2. Begreppet socialt entreprenörskap
Som ett relativt nytt begrepp finns olika benämningar på fenomenet socialt entreprenörskap.
Short et al. (2009) har i en sammanställning av hittills publicerad forskning i ämnet kommit
fram till att följande engelska begrepp syftar till fenomenet att driva företag med sociala mål:
”social entrepreneurship, social entrepreneur, social venture och social enterprise.”
De svenska begreppen socialt entreprenörskap och socialt företagande härstammar ur det
angloamerikanska perspektivets engelska begrepp social entrepreneurship respektive social
enterprise, där ordet “social” i de engelska begreppen snarare kan översättas med svenskans
“samhällelig” (Palmås, 2008). Ett socialt företag syftar till ett företag som startas för sociala
syften men använder affärsverksamhet för att finansiera sin verksamhet, och där socialt syfte
oftast antyder att målet är att minska social utslagning eller att leverera rättvisa och effektiva
6
offentliga tjänster. Karl Palmås menar att “färdigheten att förändra världen genom att driva
ekonomiskt bärkraftiga företag ställs i första rummet” (2008, s.2) och att en ny sektor av
hybridföretag skapas, som kombinerar samhälleliga mål med affärsverksamhet (Palmås,
2008). Även om traditionellt kommersiellt företagande egentligen även har fördelar för
samhället, ligger den stora skillnaden i företagets formulerade syfte för sin existens (Austin et
al., 2006). Även den definition av socialt entreprenörskap som Kai Hockerts (2006) lyfter
fram, i vad han kallar “Social purpose Business Ventures”, beskriver begreppet som
inkomstdrivande företag vars huvudsyfte för sin existens är att skapa fördelar för samhället.
Skillnaden mellan socialt och kommersiellt entreprenörskap inte är helt absolut utan kan
snarare ses som ett spektrum som sträcker sig mellan helt socialt fördelaktigt och helt
ekonomiskt (Austin et al., 2006). Dock menar Patrick Murphy och Susan Coombes (2009) att
företag som bidrar till att förbättra en social aspekt inte nödvändigtvis behöver tumma på
möjligheten att generera ekonomisk vinst. Företag kan representera låga eller höga nivåer av
ekonomisk respektive social avkastning, utan att det ena förhindrar det andra (Murphy &
Coombes, 2009). För denna studie antas att ett socialt företag kan vara mer eller mindre
socialt samt mer eller mindre ekonomiskt värdeskapande, och att dessa två variabler inte
nödvändigtvis motsäger varandra, i enlighet med Murphy & Coombes (2009). För denna
uppsats definieras dessutom socialt entreprenörskap i enlighet med Hockerts (2006)
definition, det vill säga; inkomstdrivande företag vars huvudsyfte för sin existens är att skapa
samhälleliga fördelar.
2.1.3. Begreppet “möjlighet” till socialt entreprenörskap
Litteratur och artiklar i ämnet socialt entreprenörskap skrivna på engelska använder begreppet
“opportunity identification” då de beskriver hur entreprenören identifierar en möjlighet till att
driva ett socialt företag. Ordet “opportunity” i detta sammanhang har ingen exakt översättning
i svenskan. Om studien hade behandlat kommersiellt företagande skulle begreppet ”business
opportunity” ha använts, det vill säga svenskans ”affärsmöjlighet”. I denna studie används
därför den närmsta svenska översättningen av ordet “opportunity”, nämligen “möjlighet”. Det
engelska begreppet ”opportunity” definieras av Webster’s Dictionary enligt följande:
“Passande eller rätt tid eller plats för genomförandet mot ett syfte; en relevant och passande
kombination av aspekter; passande tidpunkt och chans eller möjlighet för att nå ett mål.”.
(Egen översättning från Webster’s online Dictionary, 2011-11-15)
7
2.2. Teoretisk bakgrund
Nedan presenteras tidigare forskning som belyser olika aspekter i utvecklingsprocessen av en
möjlighet till socialt entreprenörskap. Med utgångspunkt i denna forskning har en helhetsbild
kunnat skapas av identifierandeprocessen, som även belyser de faktorer som anses vara
påverkande i processen. Avsnittet avslutas med en analysmodell för denna studie, som
integrerar de olika teoretiska begrepp som förklaras i en helhet.
Eftersom sociala företag kombinerar affärsverksamhet med sociala syften menar Jed Emerson
(2003) att de kan ses som hybrider mellan vinstgenererande företag och ideella organisationer.
Han menar att vinstgenererande organisationer som drivs av sociala mål har ett unikt sätt att
se på och generera möjligheter för sin verksamhet. Han kallar dessa sociala företags sätt att ta
vara på möjligheter för ”en blandad värdeskapandeprocess”. (Emerson, 2003) För sociala
företag har produkten inte bara ett ekonomisk värde, utan genom att man integrerar skapandet
av sociala fördelar i produktionsprocessen ökar värdet ytterligare. (Dees, 1998).
2.2.1. Tre källor till identifierandet av möjligheter för socialt entreprenörskap
Hockerts (2006) menar att identifierandet av möjligheter för socialt entreprenörskap har sitt
ursprung ur en eller flera av tre bakomliggande källor som är unika för denna ”blandade
värdeskapandeprocess”. Dessa källor till identifierandet av möjligheter är: aktivism, självhjälp
och filantropi.
Aktivism
Aktivister har som mål att genom sina handlingar påverka politiker eller personer som har
makt att besluta i specifika frågor. När sådana grupper upplever att det kan vara mer effektivt
att påverka en samhällsfråga genom andra metoder och har de ibland startat ett socialt företag
med avsikten att själva ta tag i saken och göra skillnad. Konceptet rättvis handel är ett
typexempel på hur aktivister valt att, istället för att försöka påverka i ett politiskt forum,
framställa produkter på egen hand som bidrar till en mer rättvis och miljövänlig handel,
oberoende av politikers beslut. (Hockerts, 2006)
Självhjälp
De sociala förmånstagarna, det vill säga den grupp i samhället som det sociala företaget avser
hjälpa, kan vara en källa till identifierandet av möjligheter för socialt entreprenörskap. Denna
grupp kan många gånger uppfattas som maktlös eftersom de behöver hjälp utifrån, men
genom sitt behov kan de dock ha kraft att lyfta sig själva ur problemet om de förses med
8
möjligheten till att göra så. Att göra de sociala förmånstagarna till en primär del av
verksamhetens koncept kan därför öppna för nya möjligheter som är mer effektiva för att
möta det sociala behovet än traditionellt bistånd i form av donationer. Exempel på detta är
nobelpristagaren Muhammad Yunus verksamhet Grameen Bank, som ger mikrolån till fattiga
individer i utvecklingsländer som i sin tur kan hjälpa individerna att själva ta sig ur
fattigdomen. Mikrolåneinstituten uppmuntrar låntagarna till att spara, vilket i sin tur
finansierar medlen som lånas ut. Dessa klienter är ofta lojala eftersom de utgör de sociala
förmånstagarna,
och
de
kan
även
anställas
i
verksamheten.
(Hockerts,
2006)
Filantropi
Medan kommersiella företag har som avsikt att generera hög ekonomisk avkastning, är den
filantropiskt drivna firman annorlunda och det altruistiska målet, det vill säga målet att vilja
göra gott för andra, kan utgöra tillräcklig vinst för den filantropiske investeraren. Exempel på
företag drivna ur filantropi som källa är bland andra Rubicon Bakery och Rubicon Landscape
Services i Kalifornien i USA, som konkurrerar med traditionella firmor på marknaden men
som samtidigt erbjuder arbetstillfällen specifikt till handikappade och hemlösa. Många gånger
kan dessa företag erbjuda konkurrenskraftiga priser med hjälp av en fördelaktig
kapitalåtkomst från så kallade filantropiska riskkapitalister, riskkapitalister som investerar i
sociala organisationer och företag med social avkastning som intresse. (Hockerts, 2006)
2.2.2. Identifierande och utvärdering av möjligheter för socialt entreprenörskap
Antagandet om den starka kopplingen mellan entreprenörskap och ekonomisk tillväxt har lett
till att den entreprenörsprocessen förbisetts i vissa sammanhang som rör samhällelig sektor.
Genom en fallstudie av författarna Perrini, Vurro och Constanzo (2010) undersöks därför
processen för socialt entreprenörskap. Författarna identifierar fyra stegvisa faser i
utvecklingsprocessen av en möjlighet till socialt entreprenörskap. Dessa är; identifierande,
utvärderande, utnyttjande och expansion av möjligheten. De belyser även två dimensioner
som de anser påverka entreprenören i processen; entreprenörens individuella dimension samt
den kontextuella dimensionen. För denna uppsats illustreras de teoretiska resonemang som rör
de två första faserna i Perrini et al.s stegvisa process; identifierandet och utvärderandet av en
möjlighet, eftersom det är dessa två faser som är mest relevanta för att specifikt studera
identifieringsprocessen av möjligheter till socialt entreprenörskap. Beskrivningen av
identifieringsprocessens utseende förstärks även av andra författare i ämnet, såsom Murphy &
Coombes (2009), vars resonemang presenteras i utvärderingsfasen.
9
Identifierande av en möjlighet
Inom både socialt entreprenörskap och kommersiellt entreprenörskap är en medvetenhet om
och vidkännandet av en möjlighet ett en reflektion på entreprenörens förmåga att uppfatta
antingen ett utbud eller en efterfrågan av en värdeskapande produkt eller tjänst. Det sociala
entreprenörskapet utmärker sig dock genom att fokusera på en annorlunda typ av möjligheter:
möjligheten till sociala mål som utmanar en existerande situation i samhället. Socialt
entreprenörskap uttrycker i första hand inte ett vinstintresse, utan en avsikt att driva inkomst
för att lätta en samhällsbörda och driva social förändring. Identifierandet av en möjlighet för
socialt entreprenörskap reflekterar entreprenörens medvetenhet om att det finns ett behov av
att utmana allmänhetens syn på en börda i samhället. (Perrini et al., 2010)
Utvärdering av möjligheten
Inom kommersiellt entreprenörskap grundas beslutet att gå vidare till att utnyttja och starta en
identifierad möjlighet på det värde i ekonomisk vinst som affärsmöjligheten förväntas ge.
Inom socialt entreprenörskap bygger dock utvärderingen av en identifierad möjlighet på en
noggrann kostnadsnyttoanalys där känslan av tillhörighet till det sociala ärendet är en
drivande kraft. Det personliga motivet till det sociala målet är betydande, men samtidigt
utvärderas även de tillgängliga medlen för att förverkliga möjligheten, samt om möjligheten
är ekonomiskt genomförbar. Även om inte vinstintresset är drivande, bör verksamheten vara
ekonomiskt självförsörjande och ha potential att långsiktigt bedriva social förändring. I
utvärderingen avvägs huruvida långsiktig social förändring samt ekonomisk hållbarhet kan
uppnås. (Perrini et al., 2010)
Två variabler i utvärderingen ses som extra viktiga för sociala entreprenörer; mobilisering och
timing. Med mobilisering menas att den sociala entreprenören analyserar möjligheten till att
mobilisera rätt resurser och till att kombinera dessa för att starta det sociala företaget. Dessa
resurser skulle exempelvis kunna utgöra råvaror eller kompetens. (Murphy & Coombes, 2008)
Även timing är kritisk för entreprenörens möjlighet till att starta och driva ett socialt företag.
En utveckling i mer traditionella branscher kan hjälpa en social entreprenör att skapa nya
möjligheter. Exempelvis kan olika tekniska framsteg vara kritiska för det sociala
entreprenörskapets framgång. Även trender i samhälle och marknad kan öppna möjligheter
för sociala företag. (Murphy & Coombes, 2008)
10
2.2.3. Två påverkande dimensioner
I den sociala entreprenörsprocessen är enligt Perrini et al. (2010) följande två dimensioner,
den individuella samt den kontextuella, påverkande:
Den individuella dimensionen
Den individuella dimensionen är entreprenörens personliga egenskaper, motiv och förmågor
som påverkar utvecklingsprocessen av en möjlighet för socialt entreprenörskap. Exempelvis
kan entreprenörens engagemang identifieras i form av viljan att nå ett visst mål eller klara av
en viss utmaning. Det som utmärker en social entreprenör är att målen är riktade mot sociala
frågor och detta innebär att en social entreprenör är mer känslomässigt involverad i arbetet att
möta ett socialt problem eller behov. (Perrini et al., 2010)
·
Den kontextuella dimensionen
Identifierandet av ett icke mött socialt behov, samt innovationen av en verksamhet som
angriper det sociala problemet, är inte bara ett resultat av entreprenörens individuella
egenskaper. Entreprenören påverkas även av kontexten, det vill säga sin omgivning och det
institutionella sammanhanget. (Perrini et al., 2010) Även Corner & Ho (2010) belyser att
entreprenörens erfarenheter spelar in och kallar dessa för ”experience corridors”
(erfarenhetskorridorer). Exempel på en sådan kan vara en resa eller ett tidigare arbete som
bidragit till identifierandet av en specifik möjlighet för socialt entreprenörskap.
2.3. Modell för hur den sociala entreprenören identifierar möjligheter
Utifrån den ovan presenterade forskningen inom området för identifierandeprocessen av
möjligheter för socialt entreprenörskap har en ny analysmodell konstruerats. Denna kommer
ligga till grund för den följande empiriska undersökningen, samt för en följande analys av det
empiriska materialet. Den nya analysmodellen beskriver identifierandeprocessen av
möjligheter till socialt entreprenörskap i tre faser.
Första fasen: Före identifierande
Första fasen grundar sig i Hockerts teori om tre källor till identifierandet av möjligheter till
socialt entreprenörskap; aktivism, självhjälp eller filantropi. Källorna belyser bakgrunden till
hur identifierandet gått till och därför benämns denna fas Före identifierande.
11
Andra fasen: Identifierande av en möjlighet
Den andra fasen kallas Identifierande av en möjlighet. Denna del i analysmodellen
representerar den första fasen i Perrini et al.s femstegsmodell om utvecklingsprocessen av en
möjlighet till socialt entreprenörskap.
Tredje fasen: Utvärdering av möjligheten
Den tredje och sista fasen i analysmodellen utgör Utvärdering av möjligheten och speglar den
andra fasen i Perrini et al.s femstegsmodell, samt ytterligare resonemang av Murphy &
Coombes.
Två påverkande dimensioner
Vidare speglar analysmodellen avslutningsvis hur den individuella samt den kontextuella
dimensionen påverkar i den ovan beskrivna identifierandeprocessen i tre faser.
Första fasen: Före identifierandet
Självhjälp
Filantropi
Andra fasen: Identifierandet av en möjlighet
Identifierande av möjlighet
Tredje fasen: Utvärdering av möjligheten
Kontextuell dimension
Individuell dimension
Aktivism
Utvärdering av möjligheten
Startande av socialt företag
Figur 1.
12
3. Metod
3.1. Val av litteratur
I sökandet efter relevant forskning till den studerade frågan har Short et al.s (2009)
sammanställning av vetenskapliga artiklar inom socialt entreprenörskap använts. Dessa
artiklar
innehåller
följande
engelska
begrepp:
“social
entrepreneurship”,
”social
entrepreneur”, ”social venture” eller ”social enterprise” och har varit relevanta för att finna
den forskning som teorin grundats på. Valet av litteratur har sedan baserats på artiklar inom
ämnet som visat sig vara använda och citerade i hög utsträckning av andra forskare. Vidare
har de artiklar som valts för det teoretiska ramverket fokuserat på processen i att identifiera
och utveckla möjligheter för socialt entreprenörskap, i enlighet med studiens syfte.
3.2. Semistrukturerade intervjuer
Forskningen som ligger till grund för denna studie har främst varit av konceptuell karaktär
(Short et al., 2009) och med anledning av detta finns det utrymme för att empiriskt undersöka
dessa teoretiska resonemang. (Yin, 2011, s30). En kvalitativ metod med semistrukturerade
intervjuer har valts eftersom detta är en lämplig metod för att empiriskt undersöka mindre
studerade koncept. Yin förklarar att en av huvudanledningarna till att utföra kvalitativa studier
är att “Bidra genom att undersöka befintliga och växande koncept som kan hjälpa till att
förklara mänskligt och socialt beteende.” (Yin, 2011, s.30)
Den semistrukturerade intervjutekniken öppnade för möjligheten att anpassa intervjuerna till
situationen, då strukturen kunde justeras under intervjuns gång. Intervjuaren kunde därmed
ställa följdfrågor eller förtydliga vissa frågor för att skapa ökad förståelse. (Bryman & Bell,
2007, s.420)
3.3. Kriterier vid urval av intervjuobjekt
Ett problem med en kvalitativ ansats är svårigheter i att duplicera resultatet från studien, då
semistrukturerade intervjuer ändras beroende på personen som intervjuar. Vidare spelar valet
av respondenter roll och kan i vissa fall ge studien ett annat resultat. (Bryman & Bell, 2007,
s.423) För att minimerar risken för detta ställdes ett antal kriterier upp för ett så kallat
kriterieurval av respondenter. Syftet med dessa kriterier var att den verksamhet som den
studerade sociala entreprenören driver ska stämma överens med den definition för socialt
entreprenörskap som används i denna studie. En lista med lämpliga deltagare upprättades efter
en eftersökning på två svenska forum för sociala entreprenörer; Mötesplatsen för
Samhällsentreprenörskap
och
Social
Entrepreneurship
Forum,
och
entreprenörerna
13
kontaktades därefter. Totalt intervjuades de sex sociala entreprenörer som hade möjlighet att
delta, av tio kontaktade
Urvalskriterier baserades på teoriavsnittets definition av socialt entreprenörskap:
Företaget kan klassas som mer eller mindre ekonomiskt och mer eller mindre socialt
värdeskapande, dock ska företaget ha ett tydligt definierat socialt syfte före sin existens.
Verksamheten skall drivas som ett företag, det vill säga ha en inkomstdrivande verksamhet
som gör att företaget är självförsörjande och därmed inte beroende av finansiellt stöd.
Företaget bör ha existerat en tid eller åtminstone påbörjat sin verksamhet och genomgått de
tre stegen presenterade i analysmodellen. Intervjuobjektet är grundaren eller en av grundarna
till företaget och har därmed identifierat möjligheten till det sociala entreprenörskapet.
Respondenten beskriver vidare sig själv som social entreprenör.
En punktlista med samtliga kriterier återfinns i bilaga I.
3.4. Operationalisering - Intervjufrågornas utformning
Utifrån påståenden som ställts upp för den empiriska undersökningen, med teorin i åtanke,
utformades öppna intervjufrågor med syfte att undersöka den sociala entreprenörens process i
identifierandet av en möjlighet. Inledningsvis undersöktes de sociala entreprenörernas
uppfattning av begreppet socialt entreprenörskap, detta för att kunna jämföra med den
definition som presenterats i teorin. Vidare kontrollerades om respondenterna själva anser sig
vara sociala entreprenörer.
Första fasen: Före identifierandet
Frågor angående denna fas undersökte om företaget kombinerar ekonomiskt värdeskapande
med socialt. Vidare undersöktes huruvida någon eller några av Hockerts tre källor till socialt
entreprenörskap; aktivism, självhjälp och filantropi, legat till grund för den möjlighet till
socialt entreprenörskap som identifierats.
Andra fasen: Identifierande av möjlighet
Kring denna nivå i analysmodellen utformades frågor som rörde hur tankebanorna gick hos
entreprenören vid tillfället då denne identifierade möjligheten för det företag de idag driver.
Vidare avsåg frågorna ta reda på om entreprenören identifierat ett socialt behov eller problem
som de velat utmana. Här undersöktes vidare om de även identifierat en marknadsmöjlighet i
14
form av ett utbud eller en efterfrågan av en värdeskapande produkt eller tjänst och slutligen
frågades vilken aspekt som identifierats först, det sociala behovet eller marknadsmöjligheten.
Tredje fasen: Utvärdering av möjligheten
Genom intervjuerna undersöktes sedan om de sociala entreprenörerna genomfört någon
medveten utvärdering av den möjlighet de lyckats identifiera och hur en sådan utvärdering i
sådana fall sett ut. Det undersöktes vidare hur den sociala entreprenören resonerat då denne
valt att försöka förverkliga den idé som man kommit på. Även känslomässigt engagemang
samt timing och möjlighet till mobilisera rätt resurser undersöktes.
Påverkande dimensioner: Den individuella och den kontextuella dimensionen
Avslutningsvis undersöktes de individuella och kontextuella dimensioner som sägs påverka
den sociala entreprenören i dennes identifierande av en möjlighet för socialt entreprenörskap.
Frågor för att undersöka dessa områden behandlade hur de sociala entreprenörerna ansett att
deras personliga egenskaper samt omkringliggande faktorer i miljö eller omgivning bidragit
till identifierandet av möjligheten.
Intervjufrågorna samt de specifika påståendena återfinns i sin helhet i bilaga II.
3.5. Genomförande av intervjuer
Efter att ha upprättat kontakt med samtliga respondenter via e-post eller telefon bokades
intervjuer in på respektive social entreprenörs kontor. Intervjuerna genomfördes i ett ostört
rum med en av författarna som intervjuare och en som förde anteckningar. Varje intervju tog
omkring fyrtio till sextio minuter och lämnade plats för följdfrågor och fria beskrivningar från
respondenten utöver de planerade frågorna. En av intervjuerna, med Josefin på Food for
Thought, genomfördes per telefon. Samtliga intervjuerna spelades även in på ljudfil efter
godkännande av respondenten.
3.6. Sammanställning av empiriska data
Efter intervjuernas genomförande transkriberades de för att ge en översikt om vilka svar som
framkommit samt för att förenkla möjligheten att urskilja mönster och samband för analys av
materialet. För att ge en god översikt sammanställdes svaren under respektive påstående från
teoridelen och denna text utgjorde sedan grunden för det empiriska avsnittet.
15
3.7. Komplikationer vid intervju för att undersöka en process
Studien ämnar undersöka och beskriva ett förlopp i hur en social entreprenör går igenom de
olika faserna enligt analysmodellen vid identifierandet av en möjlighet till socialt företagande.
Det kan dock tänkas att vissa svårigheter kan uppstå med att studera en process som redan
skett. Eftersom att intervjuobjektet redan genomgått de olika faserna finns viss risk för att
svaren är rationaliserade och konstruerade i efterhand.
Bryman & Bell (2007) framhåller att ett av de vanligaste problemen med en kvalitativ studie
är att inte kunna generalisera resultatet då studien baserats på ett mindre antal intervjuobjekt.
Vidare försvåras en generalisering ytterligare av att intervjuaren kan ställa följdfrågor och
anpassa intervjuerna för att få fram den information som anses mest relevant för studien.
(Bryman & Bell, 2007, s.423-424) Eftersom urvalet skett utefter specifika kriterier, och
endast ett mindre antal personer studerats, bör inte respondenterna i denna studie ses som
representation av en större population. Att kunna generalisera över en större population är
heller inte syftet med studien, utan snarare att förklara och beskriva processen som de sociala
entreprenörerna genomgått.
16
4. Empiri
4.1. Deltagande sociala entreprenörer
Nedan följer en presentation av de sociala entreprenörer som deltagit i studien samt en
övergripande beskrivning av deras verksamhet.
Oscar Lundin från Ung Omsorg
Ung Omsorg startades som ett ideellt projekt under gymnasieåren som en protest mot de
förhållanden Oscar observerat på sin farfars ålderdomshem. Tillsammans med vännen
Benjamin kom han på konceptet att unga skulle få träffa äldre människor för att umgås, där de
unga kunde få nya möjligheter till arbete och båda grupperna kunde skapa värde för varandra.
Genom att ta betalt av äldreboenden och kommuner bidrar idag Ung Omsorg med ungdomar
som tar de äldre på promenad, läser högt eller på andra sätt bidrar med lättare omsorgsarbete i
arbetsuppgifter som inte kräver specifik vårdutbildning. Ung Omsorg har fler än 550 anställda
på ålderdomshem från Gävle i norr till Skåne i söder (Ung Omsorg, 2011-11-14).
Sara Wallén från Mjuka Flytten
Efter sin uppväxt i en familj som flyttat runt mellan olika länder kände Sara sig rotlös och
vilsen. I syfte att samla sina upplevelser skrev hon en uppsats om hur barn i liknande
situationer som hon själv påverkas av att flytta utomlands. Detta lade grunden till startandet
av Mjuka Flytten, ett företag som har till syfte att göra tillvaron lättare för barn som tvingas
flytta på grund av föräldrarnas utlandsstationering genom arbetet. Företaget är idag det enda i
sitt slag i Europa och erbjuder sina tjänster till organisationer som Utrikesdepartementet och
Danish Institute for Study Abroad, men även privat till föräldrar. (Mjuka Flytten, 2011-11-14)
Josefin Uhnbom från Food for Thought
Josefin observerade svårigheten för utrikesfödda kvinnor i Sverige att ta sig in i samhället och
speciellt på arbetsmarknaden. Food for Thought är i uppstart och kommer att lanseras i
Botkyrka kommun i början av 2012. Grundtanken är att utnyttja den matlagningskompetens
som kvinnor från olika kulturer besitter och därmed kunna erbjuda catering till både privat
och offentlig sektor. Visionen är att på ett nytt sätt integrera dessa kvinnor på
arbetsmarknaden, samtidigt som deras kompetens inom sin egen kultur kommer till
användning.
17
Andreas från Worldfavor
Andreas insåg att det idag är omöjligt för konsumenter att välja ett hållbart konsumtionssätt
eftersom information om företags hållbarhetsarbete och sociala ansvar är svårtillgänglig.
Samtidigt uppmärksammade han att företag ofta inte uppmärksammas för de goda gärningar
de faktiskt gör för världen. Han startade därför Worldfavor, en internetportal som med sociala
medier som verktyg ska underlätta möjligheten för företag och individer att föra en dialog
gällande företags sociala ansvarstagande och hållbarhetsarbete. Genom portalen kan företag
och individer kommunicera om vilket företagsansvar de anser är viktigt, samt om vad
företagen faktiskt gör i dagsläget och hur de tillsammans kan skapa ett mer hållbart samhälle.
Sebastian Stjern från The fair Tailor
Efter en resa till Asien där Sebastian lät sy upp skjortor till sig själv och sin dåvarande
flickvän insåg han att detta skulle kunna vara möjligt att importera till Sverige. Samtidigt fick
han en känsla av att arbetarnas villkor inte var helt “schyssta”, så snabb och billig som
beställningen hade varit. Han sporrades senare genom en affärsidétävling i Sverige att starta
The Fair Tailor, ett företag som erbjuder skräddarsydda skjortor till svenska konsumenter
genom försäljning via en hemsida. Produktionen är placerad i Nepal där företaget samarbetar
med en lokal ideell organisation och bidrar till att skapa nya jobb för lokalbefolkningen.
Vidare erbjuds lokalbefolkningen, enligt svensk standard, “schyssta” arbetsförhållanden i ett
land där man är van att arbeta upp emot 16 timmar om dagen. Samtidigt uppmuntrar The Fair
Tailor till självförsörjning för den tidigare bidragsberoende lokala ideella organisationen.
Linda Krondahl på HiNation
Med en bakgrund som managementkonsult bestämde sig Linda för att byta bana med visionen
att “tjäna pengar och rädda världen”. Tillsammans med en vän startade hon företaget
HiNation som tillverkar en lampa driven på solceller. Produkten bidrar med ljus på platser dit
elnätet inte når och kan laddas med hjälp av solljus, en resurs man ofta har rikligt av i länder
med brist på elektricitet. Efter en första lansering i Sverige mot friluftsmarknaden siktar
HiNation nu på att expandera i Afrika där behovet är stort. Genom ett samarbete med lokala
mikrofinansieringsinstitut ger HiNation lokalbefolkningen i utvecklingsläder möjligheten att
kunna förbättra sin vardag med hjälp av solljus.
18
4.2. Resultat enligt analysmodellen
Varje del i analysmodellen inleds med de påståenden som ställts upp i metodavsnittet.
Påståendena har markerats med kursiverad text.
4.2.1. Första fasen: Före identifierandet
– Någon eller några utav källorna självhjälp, filantropi eller aktivism har legat till grund för
identifierandet av möjligheten till socialt entreprenörskap.
Aktivism som källa
På frågan om valet att starta ett socialt företag grundat sig i aktivism svarade tre av de sociala
entreprenörerna, Sara från Mjuka Flytten, Oscar från Ung Omsorg och Josefin från Food for
Thought, att de tydligt kan se kopplingar till hur aktivistiska engagemang lett dem till
startandet av ett socialt företag. De anser vidare att socialt entreprenörskap är ett effektivt sätt
att på egen hand försöka angripa frågan och skapa påverkan snabbare än om de skulle gått
genom andra kanaler, såsom politiskt engagemang eller ideella organisationer. De indikerar
även att deras bakgrund i att växa upp i en “aktivistfamilj” eller med föräldrar som varit
politiskt engagerade har påverkat dem till att vilja bli sociala entreprenörer.
Varken Sebastian från The fair Tailor, Andreas från Worldfavor eller Linda från HiNation
anser att deras företagande grundar sig i aktivism, men de håller med om deras företagande
har en aktivistisk ådra. De övriga tre har därmed en starkare koppling till denna källa,
framförallt innan identifierandet av möjligheten för socialt företagande. Andreas från
Worldfavor träffade dock i början av sitt arbete med Worldfavor en partner med en mer
aktivistisk bakgrund. Denne har bidragit till att företaget fått en tydligare aktivistisk
inställning än vad idén från början hade.
Filantropi som källa
De sociala entreprenörer som anser sig ha aktivism som källa till att identifiera möjligheten
anser även att den sociala frågan är det som prioriteras i företagandet. Andreas på Worldfavor
och Sebastian på The Fair Tailor indikerar att de ekonomiska målen varit primära i deras
sociala företagande. Dock menar de att ju mer de kan växa ekonomiskt, desto mer social
skillnad kan de göra och att det därmed inte finns något motsatsförhållande mellan de
ekonomiska och sociala målen. Samtliga sex entreprenörer framhåller att den ekonomiska
19
aspekten är ett verktyg för att nå de sociala målen som företaget har och att är den sociala
påverkan som skapas genom företagandet är den drivande kraften bakom verksamheten.
Begreppet filantropi ifrågasätts till viss del av intervjuobjekten. Sebastian på The Fair Tailor
säger: “Rent altruistiska handlingar tror jag inte existerar, man får alltid något tillbaka”. Han
menar att det alltid finns ett motiv bakom en persons handlande och att den som utför
handlingen förväntar sig något tillbaka. I en social entreprenörs fall kan känslan av att hjälpa
andra vara ett exempel på denna form av utbyte. På ett sätt kan han se sig som filantropisk,
men han belyser att det alltid finns någon form av utbyte trots att han gärna gör gott och
bidrar till att hjälpa ett socialt problem. Detta resonemang bekräftas av Josefin på Food for
Thought som talar om betydelsen av att få arbeta med någonting hon tycker är roligt samtidigt
som hon får hjälpa andra människor. Kombinationen att göra gott samtidigt som hon driver en
ekonomiskt hållbar organisation är det hon anser är mest spännande med socialt företagande.
Även Oscar på Ung Omsorg indikerar att utbytet han får som social entreprenör är betydande,
att han blir glad av att kunna hjälpa andra människor och att se äldre och unga ha trevligt
tillsammans ger honom en annan sorts icke-ekonomisk “vinst”. Detta tror han är en förklaring
till att han inte har ett lika stort ekonomiskt intresse som han skulle haft om han inte fick
något annat tillbaka från arbetet. Liknande resonemang känns igen hos samtliga intervjuade
sociala entreprenörer.
Självhjälp som källa
Hälften av de intervjuade entreprenörerna anser att de sociala förmånstagarna man hjälper
genom företagandet har en primär roll i värdeskapandeprocessen. Dessa företag är Food for
Thought, Mjuka Flytten och Ung Omsorg. En hjälp-till-självhjälp funktion kan dock inte
urskiljas lika tydligt som för till exempel ett mikrolåneinstitut, även om Food for Thought
bidrar till att kvinnor i utanförskap kan hjälpa sig själva när de får möjlighet att använda sin
kompetens. Resterande respondenter kan inte se en tydlig hjälp-till-självhjälp funktion i sina
företag.
Sammanfattningsvis har samtliga respondenter kunnat anknyta bakgrunden till sitt sociala
entreprenörskap till någon eller några av källorna aktivism, filantropi eller självhjälp på ett
eller annat sätt och aktivism är den källa som visat sig ha starkast anknytning. Tre av
entreprenörerna, Andreas från Worldfavor, Sebastian från The Fair Tailor och Linda från
HiNation, har dock visat sig ha svag koppling till källorna. Den filantropiske ådran kan
kännas igen bland flera av entreprenörerna, men ifrågasätt även, då de menar att det icke20
ekonomiska utbyte de får i olika former är avgörande. En hjälp-till-självhjälp funktion har
slutligen varit svår att se bland de sociala företagen.
4.2.2. Andra fasen: Identifierande av en möjlighet
– Entreprenören identifierar en möjlighet till socialt entreprenörskap genom att han eller hon
identifierar att det finns ett behov av att utmana en existerande situation i samhället.
– I likhet med kommersiella entreprenörer, vidkänns en möjlighet genom att entreprenören
identifierar att det finns en efterfrågan eller ett utbud av en värdeskapande produkt eller
tjänst.
Samtliga sociala entreprenörer är medvetna om hur deras affärsidé växt fram. För vissa har
det skett som en process under längre tid medan andra kan urskilja en eller två kritiska
tillfällen då möjligheten för deras sociala företagande identifierades. Sara på Mjuka Flytten
förklarar att hennes idé vuxit fram organsikt under en längre period, men kan urskilja två
viktiga tidpunkter som lett henne till identifierandet. Dock belyser hon att det är hennes
livssituation som helhet som lett henne fram till upptäckandet. Hos Sara är det tydligt att det
sociala behovet eller problemet upptäcktes först vid identifierandet av möjligheten. Verktyget
för att lösa problemet utvecklades då hon kände att det fanns större möjlighet för henne att
skapa förändring genom ett eget företag istället för att försöka påverka organisationerna som
placerar anställda utomlands att åtgärda problemet internt.
Även för Oscar på Ung omsorg och Josefin på Food for Thought har det varit det sociala
problemet eller behovet som identifierades först, även om lösningen identifierats kort därefter.
Oscar identifierade förutom brister i omsorgen även ytterligare ett problem; att unga har svårt
att få jobb. Han insåg att han genom att kombinera dessa två behov kunde skapa en ett sätt för
ungdomar att utföra lättare omsorgsarbete som inte kräver vårdutbildning. Josefin
identifierade först ett socialt utanförskap och såg sedan potential i gruppen genom kunskaper
inom matlagning. Hon identifierade kort därefter även en marknadslucka när det kommer till
exotisk och ekologisk mat och en brist på matlagningskurser där läraren härstammar från den
specifika matkulturen. När hon senare fick inspiration från liknande satsningar utomlands
insåg hon hur båda behoven kunde kombineras för att lösa ett socialt problem.
Sebastian på The Fair Tailor, Linda på HiNation och Andreas på Worldfavor identifierade alla
en efterfrågan från, eller en lucka på marknaden och möjligheten till det sociala värdet
21
identifierades i nästa steg genom att sociala frågor kunde påverkas i samspel med att fylla
marknadsbehovet. För Sebastian identifierades först en affärsidé som kunde fungera, men han
insåg även att han kunde kombinera detta med att skapa förändring och bättre villkor för
tillverkarna. En mer social entreprenörsidé var därmed född. Hos Andreas från Worldfavor
identifierades först problemet att konsumenter inte kan göra hållbara konsumtionsval eftersom
tillräcklig information om företagens hållbarhetsarbete och sociala ansvar inte finns
tillgänglig. I samband med detta identifierades även att företag inte har ett forum att visa
allmänheten vilket hållbarhetsarbete de faktiskt gör och att deras incitament för att ägna sig åt
sådant engagemang därmed är dåliga. Den sociala grupp eller fråga som påverkas med hjälp
av Worldfavor är skilda, beroende på vilket socialt engagemang företagen kan uppmuntras att
engagera sig i genom portalen. Andreas menar att han brinner för att skapa en ny struktur för
kommunikation mellan individer och företag om hållbarhet och socialt ansvar. Worldfavor
riktar därmed inte in sig på en specifik samhällsfråga i sig, men att samhällspåverkan blir ett
resultat av den kommunikation de kan skapa.
Sammanfattningsvis har tre av de sociala entreprenörerna börjat med att identifiera ett socialt
problem som de sedan försökt förbättra eller hjälpa genom företagande och därmed även
identifierat en möjlighet till att skapa en värdeskapande produkt eller tjänst för marknaden.
Genom att starta ett företag har de kunnat skapa värde för denna sociala grupp samt för den
målgrupp företaget vänder sig till. De övriga tre intervjuobjekten har dock initialt upptäckt ett
marknadsbehov eller en affärsidé som kan fylla en lucka på marknaden och därefter valt att
även påverka en social fråga genom sitt företagande. Oavsett vad som identifierats först är
samtliga respondenter eniga om att de skapar fler värden, sociala och ekonomiska, genom sin
verksamhet.
4.2.3. Tredje fasen: Utvärdering av möjligheten
– Identifierandet av en möjlighet till socialt entreprenörskap är ett resultat av utvärdering där
sociala och ekonomiska aspekter analyseras med långsiktig social påverkan och ekonomisk
hållbarhet som vision.
– Entreprenörens känslomässiga engagemang i den sociala frågande är drivande.
Det framkom genom intervjuerna att sättet att utvärdera den identifierade möjligheten varierat
mellan intervjuobjekten. Saras idé, Mjuka Flytten, växte fram organiskt under en längre tid
22
och utvärderingen skedde därmed löpande genom reflektioner. Eftersom den ekonomiska
vinsten alltid varit sekundär har hon inte sett någon nytta i att genomföra en noggrann
ekonomisk utvärdering innan start. Hon sammanfattar: “Pengar är viktigt för annars finns vi
inte imorgon. Jag är väldigt noga med pengar. Det är dock mycket viktigare att utvärdera
mottagandet av den produkt vi tillhandahåller.” Sebastian på The Fair Tailor förklarar att han
inte gjorde någon konkret utvärdering utan testade sig fram: “Jag kunde inget om
textilindustrin och inget om Nepal. Vi visste inte vad vi höll på med, vi köpte två kilometer tyg
som vi skulle skicka från Indien till Nepal.” Först efter att de första skjortorna levererats
utvärderades produkten på riktigt och därefter anlitades en professionell designer för att ta
fram nya modeller.
Oscar Lundin på Ung Omsorg förklarar att det från början inte var tänkt att de skulle tjäna
pengar på sin idé. De började i liten skala, som ideell förening, där de hade som mål att göra
en god gärning för äldre och endast balansera kostnader med intäkter. Risken var därmed inte
särskilt stor och detta är en anledning till att ingen noggrann utvärdering gjordes innan start.
Detta liknar Linda på HiNation som förklarar att hon var noga med att börja i liten skala inte
dra på sig alltför stora kostnader i början innan produkten testats på marknaden. Linda har
dock, till skillnad från de andra entreprenörerna, utvärderat sin idé utifrån ett antal kriterier
hon ställde sig själv för att skapa en idé som respresenterade vad hon själv ville göra. Det var
för Linda viktigare att prova sig fram för att se om det finns en marknad för idén, istället för
att försöka utvärdera marknadens behov på förhand.
Andreas på Worldfavor förklarar att han ständigt utvärderar sina idéer genom tankeprocesser.
Han gjorde inte någon konkret utvärdering av Worldfavor innan han startade, utan har istället
testat sig fram och utvärderat efter vägen. Han förklarar att hans vilja att alltid förbättra saker
gör att han aldrig blir riktigt nöjd och hela tiden arbetar för att förbättra delar i sitt koncept.
Att utvärdera den ekonomiska biten var inte prioritet i början då han från tidigare
entreprenöriella aktiviteter lyckats spara ihop ett mindre kapital som han var villig att riskera
för att få testa sin idé.
Josefin på Food For Thought, som vid tillfället för intervjun var i uppstartskedet, har
utvärderat mer noggrant än de andra sociala entreprenörerna i studien. Josefin förklarar att
hon gjort marknadsundersökningar för att undersöka efterfrågan för hennes produkt samt även
gjort ekonomiska beräkningar och budget för att se om idén är ekonomiskt genomförbar.
23
– Mobilisering av resurser är kritiskt i processen där en social entreprenör beslutar huruvida
en idé kan förverkligas eller ej.
Mobilisering av resurser har fungerat liknande för samtliga respondenter. De förklarar att ett
nätverk av kompetenta människor varit kritiskt för att kunna genomföra de olika
affärsidéerna. Även deras egen kompetens eller erfarenheter har på olika sätt bidragit till att
kunna genomföra idén. Återkommande i samtligas svar är att de stött på “rätt” personer under
arbetets gång, som visat sig vara avgörande. Andreas på Worldfavor tror att en särskild
anledning ligger bakom varför han stött på dessa personer: ”Att sätta sig i möten som man
kanske inte tror ska ge framgång, att våga chansa, det är de mötena som har gett framgång
för oss.”
Linda tror att det som varit kritiskt för att utveckla den produkt som HiNation tillhandahåller
var att prata öppet om sina idéer för att på sätt öppna upp möjligheten för fler att bidra med
kompetens, förslag och nätverk. Denna typ av nätverkande har genererat kontakter som hjälp
till i utveckling av både produkten och företaget.
– Timing är betydande för om sociala och ekonomiska aspekter av socialt entreprenörskap skall
förverkligas.
Sara från Mjuka Flytten förklarar att hennes företag fungerat bra trots att samhällets trender
tycks ha gått emot vad som kan anses gynnsamt för Mjuka Flytten. Flertalet respondenter
menar dock att vissa förändringar och trender i samhället varit bidragande till företagets
framgång. Linda på HiNation förklarar exempelvis att en ökad miljömedvetenhet som
samhällstrend gynnat företag som HiNation. Andreas på Worldfavor håller med om detta och
förklarar att idén med hans företagande grundar sig i ett växande intresse för frågor som rör
företags sociala ansvar och hållbarhetsarbete. Dessutom menar han att tekniken med sociala
medier varit avgörande för att Worldfavor kan skapa den kommunikation de gör. Även Oscar
förklarar att timingen med Ung Omsorg var gynnsam med tanke på den debatt som väckts
angående äldreomsorgen i Sverige de senaste åren. Sebastian anser att även The Fair Tailor
startades i rätt tidpunkt och att sociala entreprenörskap blivit ett mer välkänt fenomen på
senare år även har bidragit till framgången. Josefin förklarar att ett större intresse för
ekologisk mat och sociala orättvisor förbättrar förutsättningarna för Food for Thoughts
framgång.
24
Sammanfattningsvis håller samtliga sociala entreprenörer med om att processen har handlat
om att testa sig fram och utvärdera allteftersom vad som fungerar bra. Mobilisering av
resurser har skett löpande under arbetets gång för det flesta, och man har generellt inte
planerat färdigt innan företagen kunde startas. Bra timing har visat sig vara viktigt för nästan
alla företagens framgång. Mjuka Flytten har dock lyckats trots att samhällstrenderna kan ses
som missgynnande.
4.2.4. Påverkande dimensioner: Den individuella och den kontextuella dimensionen
– Identifierandeprocessen av en möjlighet till socialt entreprenörskap påverkas av entreprenörens
individuella dimension.
Familjeförhållanden som påverkat personens värderingar, samt även personliga egenskaper,
har haft inverkan på de sociala entreprenörernas agerande. Detta både då det gäller varför man
valt att åta sig ett samhällsuppdrag men även varför man valt att bli entreprenör. Både
Sebastian från The Fair Tailor och Andreas från Worldfavor anger att deras tävlingsinstinkt
varit bidragande till varför de valt att driva företag. Kreativitet, problemlösarinställning eller
viljan att skapa något på egen hand har enligt Sara på Mjuka Flytten, Josefin på Food for
Thought, Oscar på Ung Omsorg, Andreas på Worldfavor samt Sebastian på The Fair Tailor
varit avgörande faktorer till varför man velat gå sin egen väg och skapa sin egen lösning på ett
samhällsproblem. Även en otålighet och viljan att uträtta saken snabbare på egen hand har
enligt Sara och Oscar varit betydande drag. Vidare menar Oscar att hans uppväxt format
honom till att bli jordnära och närvarande bland andra människor, Sara att hon är ödmjuk, och
Sebastian att han har ett slags rättspatos, personlighetsdrag de alla tror är bidragande till
varför de blivit engagerade i en social fråga. Att dessutom vara lite naiv och våga ge sig in på
något man inte vet så mycket om är enligt Sebastian, Andreas och Josefin en egenskap som
hjälpt dem dit de är idag. Även kämparglöd för sin vision har visat sig vara ett gemensamt
drag hos flera av entreprenörerna.
– Identifierandeprocessen av en möjlighet till socialt entreprenörskap påverkas av entreprenörens
kontextuella dimension.
Samtliga tillfrågade anser att kontexten, det vill säga miljö och omgivning spelat en viktig roll
för deras förmåga att identifiera en möjlighet för socialt entreprenörskap. Enligt Sara så har
25
hennes egen erfarenhet från att ha bott utomlands som barn varit avgörande för hennes
initiativ till mjuka flytten. Även Oscar identifierade problemet genom att själv observera
situationen på sin farfars äldreboende samtidigt som han själv erfarit svårigheten för unga att
få jobb inom vården.
Josefin identifierade problemet med utanförskap bland utrikesfödda kvinnor i Sverige då hon
arbetade med en studiegrupp för dessa kvinnor, hon insåg då att dessa individer inte fick en
hjälp som svarar till deras behov. Även Sebastian insåg problemet med dåliga arbetsvillkor
hos skräddare i Kina när han själv var där och reste, samt även andra samhällsproblem i
utvecklingsländer han besökt. Andreas medger att även om Worldfavor inte fokuserar på ett
specifikt socialt problem så har hans omgivning, till exempel utbildning, fått honom att
identifiera svårigheten för företag och konsumenter att kunna ha en dialog om hållbarhet. Han
belyser framförallt att de människor han mött på vägen, såsom partners och personer i
näringslivet, alla format verksamheten till vad den är idag, och gjort den relativt olik
ursprungsidén. Även en trygghet på det privata planet har enligt Andreas gjort att han varit
benägen att ta mer risker i företagandet.
Att ha växt upp i en familj som varit politiskt engagerad, aktivistisk eller där föräldrarna
uppmuntrat barnen att bry sig om andra är andra faktorer som majoriteten av de sociala
entreprenörerna anser varit bidragande till deras sociala inriktning. Flera av respondenterna
anser att vissa kontextuella faktorer varit bidragande till deras entreprenöriella ådra. Sebastian
har vuxit upp med föräldrar som är entreprenörer och Sara har alltid blivit uppmuntrade till att
lösa problem själv. Oscar och Andreas har båda deltagit i Ung Företagsamhet under
gymnasietiden och även studerat ekonomi på universitet.
Josefin fick inspiration till entreprenörskap för att lösa samhällsfrågor från att leva utomlands
i Centralamerika och var därefter engagerad i organisationen SE Forum för socialt
entreprenörskap i Sverige innan hon startade Food for Thought. Även Oscar var medveten om
begreppet socialt entreprenörskap innan han startade Ung Omsorg och de tror båda att detta
till viss del inspirerat dem till att själva bli sociala entreprenörer.
26
5. Analys
5.1. Första fasen: Före identifierandet
Denna fas behandlar det steg i identifieringsprocessen som sker före entreprenörens faktiska
identifierande av en möjlighet för socialt entreprenörskap. Här har Hockerts tre källor till
identifierandet av möjligheter för socialt entreprenörskap; aktivism, filantropi och självhjälp,
använts för att förstå entreprenörens bakgrund och vilken eller vilka källor som eventuellt kan
ligga till grund för deras vägval. De tre föreslagna källorna har genom studien av sex sociala
entreprenörer visats kunna förklara några av respondenternas utgångspunkter för sitt eget
identifierande på ett eller annat sätt och någon typ av koppling till en eller flera källor kan ses
hos de flesta. Dock är kopplingen inte lika tydlig hos alla de sociala entreprenörerna. De tre
entreprenörer som anser sig ha svagast koppling till någon av de källor som Hockerts föreslår,
är även de entreprenörer som inte börjat med att identifiera ett socialt problem som första steg
i sin identifieringsprocess. Dessa tre har istället först identifierat ett marknadsbehov eller en
möjlighet till att fylla en lucka på marknaden genom en värdeskapande produkt eller tjänst.
Därefter har de identifierat möjligheten att kombinera detta med att bidra till förändring i en
samhällsfråga. Dessa entreprenörer är Andreas från Worldfavor, Sebastian från The Fair
Tailor och Linda från HiNation. Det kan därför tolkas som att Hockerts tre föreslagna källor
till identifierande av möjligheter för socialt entreprenörskap är tillämpningsbara i större
utsträckning på fall där den sociala entreprenören utgått från att först identifiera ett
samhällsproblem eller behov och därefter skapat lösningen i form av ett företag. Hos de
resterande tre entreprenörer som upplevt starkare koppling till Hockerts källor är det aktivism
som har visat sig ha den tydligaste kopplingen, i form av tidigare engagemang i politisk eller
ideell verksamhet, eller från en aktivistisk familj.
Filantropi som källa till identifierandet av möjligheten ifrågasätts av de flesta sociala
entreprenörer i studien. De menar att även om de kan se en filantropisk ådra hos sig själva,
och att de mår bra av att göra goda handlingar, så sker det oftast ett utbyte där entreprenören
får något tillbaka genom att få arbeta med något man tycker är roligt, eller genom att se
människor må bra av det företag man driver. De menar att det snarare är detta utbyte som
motiverar dem.
När det gäller Hockerts tredje källa, självhjälp, är det flera av entreprenörerna som anser att de
sociala förmånstagarna utgör en central del i värdeskapandeprocessen, såsom Hockerts
beskriver denna källas karaktär. Dock är det endast en som kan se en koppling till hjälp-till-
27
självhjälp likt den funktion som mikrolåneinstituten i Hockerts exempel erbjuder. Detta är
Food for Thought som bidrar till att kvinnor kan utnyttja sin egen kompetens i ett nytt forum.
Hockerts källor till identifierande av möjligheter till socialt entreprenörskap kan
sammanfattningsvis ha viss tillämpningsbarhet för att förstå bakgrunden till de sociala
entreprenörernas identifierande av en möjlighet. Dock har detta resonemang genom denna
undersökning visat sig ha vissa brister. Detta är framförallt i de fall där entreprenören
identifierat en marknadsefterfrågan eller en affärsidé som kan fylla en lucka på marknaden,
innan den sociala aspekten tagits i åtanke. Att dessa entreprenörer sedan kunnat behandla en
social fråga i sitt företagande kom som ett sekundärt identifierande och det kan vara därför
som en koppling till Hockerts nuvarande tre källor är svår att se i dessa fall. Det har istället
påvisats att marknaden har varit en betydande källa till det inledande identifierandet för dessa
entreprenörer.
5.2. Andra Fasen: Identifierande av en möjlighet
Det andra steget i analysmodellen behandlar vad som skett i den sociala entreprenörens
faktiska identifierandemoment av möjligheten för sitt sociala entreprenörskap. I Perrini et al.s
teori om hur identifieringen av möjligheter för socialt entreprenörskap går till, föreslås att
entreprenören först identifierar ett socialt problem eller behov, och därefter skapar en lösning
som möter detta problem eller behov genom en ekonomiskt självförsörjande verksamhet. För
att studera denna del i modellen var det därför relevant att ta reda på vad entreprenören först
identifierar, ett socialt behov eller en marknadsmöjlighet, för att se huruvida Perrini et al.s
teori är applicerbar på studieobjekten. Som redan nämnts framkom här att tre av de sex
sociala entreprenörerna inledningsvis identifierat ett socialt problem eller behov, medan de
övriga tre istället först identifierat en möjlighet på marknaden i form av efterfrågan eller en
lucka man ansett sig kunna fylla men en värdeskapande produkt eller tjänst. För de tre
sistnämnda identifierades möjligheten till att kombinera affärsidén med att skapa social
förändring i ett senare skede. Anledningen till valet att göra så tycks i samtliga tre fallen ha
berott på känsla av att vilja ta sig an utmaningar i samhället och göra mer för världen än att
driva ett företag som endast är lönsamt för sig själv. Samtliga sex entreprenörer i studien har
sett potentialen i att kombinera en bärkraftig affärsidé med att bidra till social förändring och
de är eniga om att en ekonomiskt självförsörjande verksamhet är ett effektivt och hållbart sätt
att möta sociala behov. Trots att ordningen avseende vad man identifierat först skiljer sig
mellan entreprenörerna har dock både identifierandet av det sociala behovet samt av
marknadsmöjligheten, skett nära inpå varandra i tidsaspekt hos samtliga entreprenörer.
28
Perrini et al.s teori om identifierandefasen stämmer in hos studieobjekten i att både ett socialt
problem eller behov, där de anser att den existerande situationen bör utmanas, samt en
möjlighet att fylla ett marknadsbehov med en värdeskapande produkt eller tjänst, har
identifierats. Dock har modellen vissa brister även här, då hälften av entreprenörerna i denna
studie identifierat möjligheten till socialt entreprenörskap i omvänd ordning än vad Perrini et
al. föreslår, och där den sociala aspekten tillkommit i ett senare steg. Att både ett socialt
behov eller problem samt en marknadsefterfrågan identifierats har enligt studieobjekten varit
kritiskt för att identifiera möjligheten för deras sociala företagande. Det är dock märkbart att
dessa två aspekter inte nödvändigtvis behöver följa en specifik ordning där det sociala
behovet identifieras först, såsom den bakomliggande teorin har antytt. Båda aspekterna har
varit viktiga, och det är tydligt att olika intressen har styrt respondenternas tillvägagångssätt i
identifierandet av den möjlighet de sedan startat. Trots detta har samtliga fall lett fram till ett
socialt företag som driver en ekonomiskt bärkraftig verksamhet och som arbetar för att lätta
en samhällsbörda, där den sociala påverkan de skapar ses som drivande kraft för företagets
existens. De intervjuade kan alltså, enligt studiens definition av socialt entreprenörskap, alla
klassas som sociala entreprenörer, oavsett hur vägen att komma dit som företag sett ut.
Det kan även skönjas ett samband i hur två av de entreprenörer som börjat med att identifiera
ett behov hos marknaden innan den sociala aspekten identifierades, även uppger att de ser det
ekonomiska och sociala värdeskapandet som lika viktiga. Vidare är de även eniga om att en
högre ekonomisk vinst enbart innebär en lika mycket högre social påverkan med hjälp av
företaget och att inget motsatsförhållande mellan de båda värdena finns.
Att både ett socialt behov samt en marknadsefterfrågan identifierats har slutligen varit
avgörande för om entreprenören ska gå vidare till en eventuell utvärdering av sin möjlighet, i
enlighet med Perrini et al.s teori.
5.3. Tredje fasen: Utvärdering av möjligheten
I den empiriska studien varierade det hur utvärderingen sett ut bland de sociala
entreprenörerna, men vissa samband har gått att urskilja. Majoriteten av studieobjekten har
inte prioriterat att göra en ekonomisk utvärdering eller en noggrann kostnadsnyttoanalys kring
ekonomiska och sociala kostnader respektive vinster. Här skiljer sig alltså majoriteten av de
empiriska resultaten från teorin. Dock kan känslan av tillhörighet till det sociala ärendet man
arbetar för anses vara en drivande kraft hos studieobjekten, och att det personliga motivet är
en betydande faktor, likt Perrini et al. beskriver. Detta har känts igen hos majoriteten av
29
studieobjekten och det verkar ibland ha varit en anledning till bristen på en noggrann
utvärdering innan start. Att de flesta dessutom börjat i liten skala vid sidan om andra
sysselsättningar, och inte haft för avsikt att från början livnära sig på eller göra vinst med
företaget, kan även vara en anledning till varför man testat sig fram utan någon noggrannare
utvärdering. Även om en av respondenterna utvärderat sin idé noggrannare innan start, verkar
detta beteende inte vara generellt för sociala entreprenörer.
Timing har visat sig vara avgörande för majoriteten av de studerade entreprenörerna, vilket
går i enlighet med den bakomliggande teorin. Det har framförallt varit trender i samhället som
gynnat efterfrågan på produkten eller tjänsten, såsom ett större intresse för miljöfrågor och
socialt ansvarstagande hos allmänheten. Även ny teknologi har bidragit till att möjliggöra
idéer och marknadsföringen. Även mobilisering av resurser har varit viktig för de sociala
entreprenörerna i studien. Teorin föreslår att möjligheten till att mobilisera rätt resurser vägs
in i utvärderingen för att se om möjligheten är genomförbar eller ej innan man startar
företaget. För respondenterna har mobiliseringen dock inte hindrat dem från att starta
projektet innan alla nödvändiga resurser funnits på plats. Många har som nämnt testat sig fram
med sin idé stegvis och därmed samlat nödvändiga resurser och kompetens på vägen, något
som i vissa fall även format ursprungsidén. De flesta entreprenörerna har använt sig av sitt
nätverk för att hitta personer med rätt kompetenser, resurser och möjligheter. För många har
dock deras egen kompetens och erfarenhet varit nödvändig för att identifiera och komma
igång med affärsidén ifråga. I vissa fall har även eget kapital använts för att komma igång
med företaget.
5.4. Påverkande dimensioner: Den individuella och den kontextuella dimensionen
Det har visat sig att både den individuella och den kontextuella dimensionen, som föreslås
vara påverkande i identifierandeprocessen av Perrini et al., även varit påverkande hos de sex
sociala entreprenörerna i denna studie. Den individuella dimensionen, såsom personliga
egenskaper, motiv och värderingar, har visat sig påverka den entreprenöriella ådran, där
kreativitet, tävlingsinriktning, och viljan att lösa problem på egen hand varit gemensamma
egenskaper för flera av entreprenörerna. Samtidigt har den individuella dimensionen även
påverkat varför man valt att ha en social inriktning på sitt företag, med egenskaper som att ha
rättspatos, att vara jordnära, ödmjuk eller ha uppfostrats att bry sig om andra människor. Den
individuella dimensionen tycks därmed ha påverkat varför personerna ifråga blivit både
entreprenör och dessutom med en social inriktning.
30
Den kontextuella dimensionen tycks enligt de studerade entreprenörerna haft en tydlig
koppling till vilken karaktär den möjlighet till socialt entreprenörskap de identifierat har tagit,
och även till vilken utgångspunkt de startat ifrån. Alla entreprenörer är eniga om att deras
egna erfarenheter och upplevelser lett till att identifiera just den möjlighet de idag driver som
företag.
Att ha varit medveten om fenomenet socialt entreprenörskap innan man identifierade den
egna möjligheten har för två av de intervjuade bidragit med inspiration till att starta det egna
sociala företaget. Detta kan tolkas som att en allt större medvetenhet kring fenomenet
framöver kan ha en inspirerande effekt, och därmed bidra till att fler ger sig på att kombinera
företagande med social förändring. Dock anger majoriteten av de studerade entreprenörerna
att de inte var medvetna om detta begrepp innan starten, utan följde sin egen instinkt. Det
senare årens spridning av sociala företag har därmed inte enbart att göra med en större
medvetenhet kring fenomenet, men det kan ha haft en effekt. Dessutom kan det tänkas att de
som angett att de inte var medvetna om detta fenomen innan de startade, ändå har inspirerats
av initiativ som skulle kunna anses som socialt entreprenörskap, men att de inte var medvetna
om själva begreppet vid tillfället.
31
6. Slutsats och diskussion
De teoretiska resonemang som utgör grunden i analysmodellen har visat sig kunna förklara de
studerade sociala entreprenörernas identifierandeprocess på ett övergripande sätt. Dock har
resonemangen stundtals även visats vara bristfälliga och de har inte kunnat förklara vissa
resultat. Följande slutsatser kan dras utifrån analys av de empiriska resultaten:
Trots att samtliga sociala företag i studien har som huvudsyfte att möta ett socialt behov eller
problem, och att detta är en drivande faktor hos alla entreprenörerna, är det uppenbart att en
social entreprenör inte nödvändigtvis identifierar ett socialt problem som sitt första steg i
identifierandeprocessen. Företeelsen att först identifiera en marknadsefterfrågan, eller en
möjlighet att fylla en lucka på marknaden, har varit lika vanligt förekommande i denna
undersökning. Möjligheten att kombinera sin affärsidé med att angripa en samhällsfråga har i
dessa fall identifierats i ett senare stadium. Oavsett ordningsföljd i identifierandeprocessen så
är båda aspekter, det sociala behovet samt marknadsmöjligheten, lika viktiga för att identifiera
en möjlighet till socialt entreprenörskap. Att kombinera företagande med samhällsförändring
har enligt samtliga entreprenörer valts med anledning av dess effektiva och hållbara sätt att
möta en samhällsfråga.
Det har i de fall där den sociala entreprenören initialt identifierat en möjlighet på marknaden
endast funnits svag koppling till de bakomliggande källor som Hockerts presenterat; aktivism,
filantropi och självhjälp. Det visar sig att det tre källorna bättre kan förklara bakgrunden hos
entreprenörer som börjat med att identifiera ett socialt behov eller problem, för att sedan
skapa lösningen i form av ett företag. Det är då aktivism som visat sig ha tydligast samband
med detta agerande. För att täcka den lucka som påträffats gällande entreprenörer som från
början snarare identifierat en möjlighet på marknaden, skulle en fjärde aspekt kunna
introduceras i den första fasen av analysmodellen. Denna fjärde källa skulle i detta fall
motsvara Marknaden. Marknadsaspekten bör finnas med som en del i en modell för
identifierandeprocessen av möjligheter till socialt entreprenörskap, då detta påvisats vara en
betydande källa bland tre av de sex sociala entreprenörerna i denna studie.
Att göra en konkret utvärdering av den identifierade möjligheten är inte vanligt bland de
sociala entreprenörerna, utan man provar sig istället fram för att se vad som fungerar. På
samma sätt mobiliserar den sociala entreprenören resurser fortlöpande och är inte rädd för att
starta en verksamhet trots brist på användbara resurser eller kunskaper. Av resultaten att döma
32
kan detta bero på att det personliga intresset för den sociala frågan, snarare än ett ekonomiskt
intresse, motiverar entreprenören att arbeta för förändring.
Påverkan från den kontextuella och den individuella dimensionen har varit betydande för
identifierandet av en möjlighet till socialt entreprenörskap. Den individuella dimensionen
tycks ha påverkat varför personerna blivit både entreprenörer och samtidigt varför de vill
angripa en social fråga. Den kontextuella dimensionen har istället varit mer påverkande på
vilken inriktning själva idén tagit. Här kommer entreprenörens bakgrund och erfarenheter in
som ett inslag som förklarar vilket socialt behov företaget möter och kontexten kan troligen
även spela en roll för vad personen först identifierat, det sociala behovet eller en möjlighet på
marknaden.
Det är möjligt att en större medvetenhet kring fenomenet socialt entreprenörskap i framtiden
kan leda till ytterligare spridning av fenomenet, då det har indikerats att medvetenheten om
liknande initiativ kan inspirera till att själv starta ett socialt företag. Med en ökad spridning av
fenomenet kan det vara intressant att i framtida forskning studera närmare vilken effekt detta
kommer att ha på marknaden som helhet, då det torde sätta press på företag som inte
behandlar en social aspekt.
Då vi förstått att den sociala entreprenören i identifierandeprocessen inte alltid identifierar det
sociala behovet samt möjligheten att tillföra ett erbjudande på marknaden i en bestämd
ordningsföljd, lämnar vi det till framtida forskning att titta närmare på dessa olika vinklar i
processen. Det kan vara relevant att i tillkommande studier närmare undersöka de olika
tillvägagångssätten var för sig, för att få djupare insikt i hur de olika perspektiven leder till
socialt entreprenörskap. Framförallt skulle en djupare analys kunna göras av varför och hur
den marknadsdrivne sociala entreprenören väljer att samtidigt driva social förändring, något
som endast berörts till viss del i denna studie.
Det är märkbart att socialt entreprenörskap är ett fenomen som sker i större omfattning i
praktiken än vad forskningen hittills hunnit undersöka. Inställningen att företag kan drivas
med sociala mål, där den ekonomiska effektiviteten anses främja den sociala förändringen
snarare än att motarbeta den, har spridits världen över. Det är därför troligt att vi i framtiden
kommer att se fler individer som förändrar samhället med hjälp av företagande och fler
entreprenörer som väljer att bidra till ett bättre samhälle.
33
Källförteckning:
Austin, J, Stevenson, H, & Wei-Skillern, J 2006, 'Social and Commercial Entrepreneurship:
Same, Different, or Both?', Entrepreneurship: Theory & Practice, 30, 1, pp. 1-22.
Bryman, Alan & Bell, Emma (2007). Business research methods. 2. ed. Oxford: Oxford
University Press
Corner, P, & Ho, M 2010, 'How Opportunities Develop in Social Entrepreneurship',
Entrepreneurship: Theory & Practice, 34, 4, pp. 635-659.
Dees, J.G. (2001). The meaning of “social entrepreneurship”. http://www.se-forum.se/wpcontent/uploads/2008/11/social_entrepreneuship_dees1.pdf, besökt den 15e november 2011.
Di Domenico, M, Haugh, H, & Tracey, P 2010, 'Social Bricolage: Theorizing Social Value
Creation in Social Enterprises', Entrepreneurship: Theory & Practice, 34, 4, pp. 681-703.
Emerson, J 2003, 'The Blended Value Proposition: INTEGRATING SOCIAL AND
FINANCIAL RETURNS',California Management Review, 45, 4, pp. 35-51.
Hockerts, K. (2006). Entrepreneurial opportunity in social purpose ventures. In J. Mair, J.
Robinson, & K. Hockerts (Eds.), Social entrepreneurship (pp. 142–154). London: Palgrave.
Mjuka Flytten, www.mjukaflytten.se, 2001-11-14.
Moss, T, Short, J, Payne, G, & Lumpkin, G 2011, 'Dual Identities in Social Ventures: An
Exploratory Study', Entrepreneurship: Theory & Practice, 35, 4, pp. 805-830.
Murphy, P, & Coombes, S 2009, 'A Model of Social Entrepreneurial Discovery', Journal Of
Business Ethics, 87, 3, pp. 325-336.
Palmås, Karl (2008). Socialt entreprenörskap: ny sektor eller rebranding av ideellt arbete?.
Perspektiv på förnyelse och entreprenörskap i offentlig verksamhet. S. 245-257.
Perrini, F, Vurro, C, & Costanzo, L 2010, 'A process-based view of social entrepreneurship:
From opportunity identification to scaling-up social change in the case of San Patrignano',
Entrepreneurship & Regional Development, 22, 6, pp. 515-534.
Playing for change, http://www.playingforchange.se/sv/om-playing-for-change/socialtentreprenorskap/sociala-entreprenorer-barn/, 2012-01-05
Pozen, David. E 2008, 'WE ARE ALL ENTREPRENEURS NOW', Wake Forest Law Review,
43, 1, pp. 283-340.
Short, J. C., Moss, T. W. and Lumpkin, G. T. (2009), Research in social entrepreneurship:
past contributions and future opportunities. Strategic Entrepreneurship Journal, 3: 161–194.
doi: 10.1002/sej.69
Ung Omsorg, www.ungomsorg.se, 2011-11-14.
Webster’s online dictionary, http://www.websters-online-dictionary.org/, 2011-11-15
34
Yin, Robert K. (2011). Qualitative research from start to finish. [Elektronisk resurs]. New
York: Guilford Press
Ziegler, Rafael (red.) (2009). An introduction to social entrepreneurship: voices,
preconditions, contexts. Cheltenham: Edward Elgar
Lista över intervjupersoner
Andreas Liljendahl på Worldfavor, 2011-12-09
Josefin Uhnbom på Food For Thought, 2011-12-07
Linda Krondahl på HiNation, 2011-12-19
Oscar Lundin på Ung Omsorg, 2011-12-06
Sara Wallén på Mjuka Flytten, 2011-12-06
Sebastian Stjern på The Fair Tailor, 2011-12-07
Figur 1: Egen modell
35
Bilaga I
Kriterier vid val av intervjuobjekt:
Företaget kan, i enlighet med Murphy & Coombes klassas som mer eller mindre
ekonomiska och mer eller mindre sociala.
Företaget är ett företag, det vill säga ska vara registrerat som ett bolag i enlighet med
svensk lag.
Företaget har existerat en viss tid eller åtminstone påbörjat sin verksamhet. Så länge
entreprenören genomgått de tre stegen presenterade i teorin har företaget klassats som
lämpligt enligt detta kriterium.
Företaget har ett tydligt definierat socialt mål som en central del i sin verksamhet.
Företaget bedriver affärsverksamhet och är därmed oberoende av bistånd.
Respondenten beskriver sig själv som en social entreprenör.
36
Bilaga II
Följande påståenden med utgångspunkt från den teoretiska bakgrunden användes vid
utformningen av intervjufrågorna. Intervjufrågorna återfinns nedanför påståendena.
Första fasen: Före identifierandet
- Sociala entreprenörer beskriver sitt företagande i enlighet med Emersons blended value
creation process.
- Social entreprenörer utgår från någon eller några utav källorna självhjälp, filantropi eller
aktivism i sitt beslutsfattande om socialt företagande.
Andra fasen: Identifierandet av en möjlighet
- Entreprenören identifierar en möjlighet till socialt entreprenörskap genom att han eller hon
identifierar att det finns ett behov av att utmana en existerande situation i samhället.
- I likhet med kommersiella entreprenörer vidkänns en möjlighet genom att entreprenören
identifierar att det finns en efterfrågan eller ett utbud av en värdeskapande produkt eller tjänst.
- Viljan att lätta en samhällsbörda uttrycks som primärt mål för verksamheten snarare än
vinstmålet.
Tredje fasen: Utvärdering av möjligheten
- Identifierandet av en möjlighet till socialt entreprenörskap är ett resultat av utvärdering där
både sociala och ekonomiska aspekter vägs samman med fokus på långsiktigt socialt
värdeskapande och ekonomisk hållbarhet/självförsörjning.
- Entreprenörens känslomässiga engagemang i den sociala frågande är drivande.
- Mobilisering av nödvändiga resurser är här kritiskt i processen och då en social entreprenör
beslutar huruvida en idé kan förverkligas eller ej.
- Timing är avgörande för om sociala och ekonomiska aspekter av socialt entreprenörskap
skall kunna förverkligas.
Påverkande dimensioner
- Identifierandeprocessen av en möjlighet för socialt entreprenörskap påverkas av
entreprenörens individuella dimension.
- Identifierandeprocessen av en möjlighet för socialt entreprenörskap påverkas av
entreprenörens kontextuella dimension.
Intervjufrågor
Hur skulle du beskriva begreppet socialt entreprenörskap?
Vad betyder det för dig?
Anser du dig själv vara en social entreprenör?
Beskriv din produkt och vad det är du erbjuder marknaden.
Vad skiljer din produkt från liknande aktörer på marknaden?
Vad är anledningen/anledningarna bakom att du valt att bli social entreprenör?
Vilken social fråga vill du jobba mot att förbättra genom socialt företagande?
Aktivism
Finns det andra sätt att påverka den fråga du hjälper genom ditt sociala företag?
Varför anser du att socialt företagande är det bästa sättet att möta samhällsfrågan?
37
Har din idé på något sätt haft sitt ursprung genom att du ansåg att politisk påverkan eller andra
angreppssätt inte är effektiva sätt i att möta detta problem? På vilket sätt?
Filantropi
Anser du att den (sociala) förbättringen eller den ekonomiska vinsten är primär för ditt
företagande?
Finns det filantropiska motiv hos dig i att starta ditt företag? Vilka?
Har någon filantropisk riskkapitalist investerat i ditt företag?
Har något stöd från denne varit avgörande för att möjliggöra idén?
Självhjälp
Vem skapas värde för genom ditt företag enligt dig? / Vilka drar nytta av ditt företag?
Är den sociala grupp som hjälps aktivt deltagande/en primär del i värdeskapande processen?
(Möjlighet att hjälpa sig själva?)
Identifiering
Hur gick tankarna i den stund när du första gången började fundera på det som idag är din
lösning?
Vad triggade uppkomsten av det du har skapat idag?
Skulle du beskriva ditt erbjudande som en vara eller tjänst som uppfyller ett behov med ett
utbud?
När insåg du att detta utbud och/eller denna efterfrågan fanns?
Vad identifierade du först, ett socialt problem/behov eller en efterfrågan från marknaden
(soc.senare)?
Utvärdering
Har du gjort en medveten utvärdering av din idé innan du startade? Hur såg den ut? Hur gick
tankarna då?
Var är företaget om fem år, ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv?
Hur gick du tillväga för att utvärdera och ta fram de resurser, kompetenser och kunskaper du
behövde innan företaget kunde bli verklighet?
Var mobiliseringen av rätt resurser och kompetenser utifrån avgörande för om ditt företag
kunde skapas?
Vilka omständigheter tror du varit kritiska för framgången i sitt sociala företag?
Hur ser du på tidaspekten och finns det vissa samhällstrender/förändringar som möjliggjort
idén?
Individuella och kontextuella påverkande dimensioner
Anser du att några av dina individuella egenskaper bidragit till att du startat ett socialt
företag?
I så fall vilka? När? (Innan, vid identifierandet, i utvärderandet av möjligheten)
På vilket sätt har din situation eller omgivning och miljö påverkat dig till att identifiera
möjligheten till att starta det sociala företaget du driver? Vilka? När? (Innan, vid
identifierandet, i utvärderandet av möjligheten)
Hur såg din medvetenhet om socialt företagande ut innan du kom på idén för ditt företag? Har
det påverkat dig? (Institutionella)
38
