Georg Friedrich Händel

Georg Friedrich Händel
1
Georg Friedrich Händel
Georg Friedrich Händel
Georg Friedrich Händel.
Målning av Balthasar Denner (1727).
Information
Född
23 februari 1685
Halle, Hertigdömet Magdeburg
(i nuvarande Tyskland)
Död
14 april 1759 (74 år)
London, Kungariket Storbritannien
Epok/stil
Barock
Instrument Orgel
Georg Friedrich Händel (IPA: [jeorg friːdrɪχ hɛndəl]) (engelska: George Frideric Handel ), född 23 februari 1685,
död 14 april 1759, var en tysk-engelsk barocktonsättare, berömd för sina operor, oratorier och concerti grossi.
Händel var kosmopolit. Han föddes i Tyskland, var utbildad i Italien och tillbringade större delen av sitt liv i
England. Han föddes i Halle och bosatte sig i England 1712 och blev engelsk medborgare den 22 januari 1722.[1]
Bland de mest välkända verken är oratoriet Messias, Water Music och Music for the Royal Fireworks. Händel själv
var starkt påverkad av såväl de italienska barockmästarna som de brittiska, som exempelvis Henry Purcell och hans
egen musik kom att i sin tur påverka tonsättare som Haydn, Mozart, Beethoven och Gluck.
De tidiga åren
Händel var son till Georg och Dorothea (född Taust) Händel[2] och
föddes samma år som både Johann Sebastian Bach och Domenico
Scarlatti. Han visade tidigt stor musikalisk talang och vid sju års ålder
var han en driven cembalist och organist.[3] Hans mor uppmuntrade
hans musikaliska planer medan hans far däremot, som var en ansedd
borgare i Halle och tjänstgjorde vid furstehovet i Sachsen-Weißenfels
och Mark Brandenburg[4] som betjänt, barberare och läkare, motsatte
sig sonens planer på en musikkarriär och ville att han skulle studera
juridik.
Händels dopbevis (Marienbibliothek Halle).
Den unge Händel tilläts emellertid att ta lektioner i komposition och
klaverspel av Friedrich Wilhelm Zachow, organist i Liebfrauenkirche i Halle. Händel undervisades i harmonilära och
tidens kompositionsstil. Han bedrev partiturstudier, lärde sig att utarbeta fugateman och kopiera noter. Ibland
vikarierade han för läraren som organist vid gudstjänster.[5] På sin 17-årsdag fick han en spinett i present av sin
Georg Friedrich Händel
moster Anna. Instrumentet placerades på vinden så att han skulle kunna spela utan att störa sin far.[6] [7]
Från Halle till Italien
Händels musikaliska studier avbröts då hans far dog 1697. Han följde
sin faders önskan och började studera juridik 1702 vid Halles
universitet.[5] Han övergav emellertid juridiken och blev organist i den
protestantiska katedralen. 1704 flyttade han till Hamburg där han fick
plats som violinist och cembalist i operaorkestern.[8] Där blev han
bekant med Johann Mattheson, Christoph Graupner och Reinhard
Keiser. Sina första två operor Almira och Nero, skrev han 1705.[8]
Ytterligare två operor, Daphne och Florindo, skrevs 1708.
På inbjudan av Gian Gastone de' Medici reste Händel till Italien
Huset i Halle där Händel föddes.
1706–1709. Under Händels tid i Hamburg hade de lärt känna
varandra.[8] Händel umgicks också med brodern, Ferdinando de' Medici, som var musiker. Då operor vid den här
tiden var bannlysta av påven, arbetade Händel i stället med sakrala verk. Hans Dixit Dominus tillkom vid den här
tiden (1707). Han skrev också många operaaktiga kantater till sammankomster i kardinal Pietro Ottobonis palats.
Hans första helt italienska opera Rodrigo skrevs i Florens 1707.[8] Operan Agrippina tillkom i Venedig 1709.
Agrippina, som visade en påtaglig mognad, fick ges inte mindre än 27 gånger och medförde att Händel etablerade
sig som operatonsättare. Två oratorier, La Resurrezione och Il Trionfo del Tempo producerades för privata
uppsättningar för Francesco Maria Marescotti Ruspoli [9] och kardinal Ottoboni 1709 respektive 1710.
Flytten till London
Händel utnämndes 1710 till kapellmästare hos Georg Ludvig, kurfurste av Hannover, som senare kom att bli Georg I
av Storbritannien.[8] På sin väg till London stannade han 1710 en tid hos Anna Maria Luisa de' Medici och bosatte
sig sedan i London 1712. Han anställdes av drottningen Anna av Storbritannien mot en årslön om 200 engelska
pund. Under de tidiga åren i London var en av hans viktigaste välgörare den unge förmögne Richard Boyle, 3:e earl
av Burlington som tidigt blev förtjust i Händels musik.[10] Händel tillbringade sin mesta tid på godset Cannons och
lade där grunden för sin kommande körproduktion med de tolv Chandos Anthems även kallade Anthems for
Cannons.[11]
Romain Rolland menade att dessa anthems var lika betydelsefulla för hans oratorier som kantaterna var för operorna.
Rolland uppskattade mycket Acis and Galatea, precis som Winton Dean[12] som skrev "the music catches breath and
disturbs the memory" ("musiken hämtar andan och rubbar minnet").[13] Under Händels livstid var Acis and Galatea
hans mest spelade verk. I juli 1717 framfördes Händels Water Music vid en vattenfest på Themsen. Musiken skrevs
och framfördes som ett samarbete mellan kungen och Händel.[8]
2
Georg Friedrich Händel
3
Händel flyttade in i ett nybyggt hus på 25 Brook Street i London 1723.
Där bodde han till sin död 1759.[8] Huset i georgiansk stil är nu ett
Händelmuseum (Handel House Museum) öppet för allmänheten och
där det också ges barockkonserter. Det renoverades år 2000 av "Handel
House Trust" och öppnades som museum 2001. På huset sitter en så
kallad blå platta[14] , ett märke som anger att det är en byggnad av
historiskt intresse. I huset komponerade Händel Messias, Zadok the
Priest och Music for the Royal Fireworks. Åren 1968–69 bodde Jimi
Hendrix granne med det hus på Brook Street 25 i London som Händel
bott i drygt 200 år tidigare (Hendrix bodde på Brook Street 23).
1726 uruppfördes operan Scipio i vilken ingår den marsch som är
"Grenadier Guards"[15] marsch.[2]
1727 fick Händel i uppdrag att skriva fyra anthem till kröningen av
Georg II av Storbritannien. Ett av dessa, Zadok the Priest, har sedan
dess framförts vid varje kröning av en brittisk monark. Händel var chef
för Royal Academy of Music 1720–1728 och tillsammans med John
James Heidegger också teaterchef vid King's Theatre 1729–1734. I
mars 1734 skrev han ett bröllopsanthem till prinsessan Anne av
Orange.[3] Händel samarbetade också länge med Royal Opera House i
Covent Garden där många av hans italienska operor uruppfördes.[16]
"Handel House" på 25 Brook Street i London.
I april 1737, vid 52 års ålder, drabbades Händel av en stroke (eller en liknande sjukdom) som gjorde hans högra arm
tillfälligt förlamad och hindrade honom från att framträda.[8] Han fick också svårt att se. För att kurera sig reste han
till Aachen i Tyskland för att ta varma bad och så småningom spela orgel där för den lokala publiken.[17]
Senare år
Efter att ha blivit återställd efter sjukdomen ägnade sig Händel åt att
komponera oratorier i stället för opera. Händels Messias uruppfördes
på Irland i New Musick Hall i Fishamble Street i Dublin den 13 april
1742. Kören bestod av 26 gosskorister och fem män ur körerna i St
Patrick's Cathedral och Christ Church Cathedral i Dublin.[18]
Music for the Royal Fireworks komponerades och framfördes 1749
och publiken bestod av 12 000 personer.[8] Tre personer dog, däribland
en av trumpetarna, dagen efter.
1750 arrangerade Händel ett framförande av Messias till förmån för
Foundling Hospital, som var ett barnhem i London grundat 1739.
Queen's Theatre vid Haymarket av William
Framförandet blev en stor succé och följdes av årliga
Capon.
välgörenhetskonserter under hela hans liv och han skrev också för
dessa konserter Foundling Hospital Anthems. Som tack för det stöd han gav blev Händel utsedd till beskyddare av
barnhemmet dagen efter den första konserten. Han testamenterade ett vackert exemplar av Messias till institutionen
vid sin död.[18] Hans engagemang i barnhemmet lever kvar ännu idag genom en permanent utställning i Londons
Foundling Museum, som också innehåller Gerald Coke Handel Collection. Förutom stödet till Foundling Hospital
stöttade Händel också fattiga musiker och deras familjer. Sommaren 1741 inbjöds han av William Cavendish, 3:e
hertig av Devonshire, som var en av grundarna till Foundling Hospital i London, till Dublin för att också där ge
konserter till stöd åt lokala sjukhus och barnhem.[3]
Georg Friedrich Händel
I augusti 1750, vid en resa från Tyskland tillbaka till London, skadades Händel allvarligt i en olycka med en skjuts
mellan Haag och Haarlem i Nederländerna.[3] 1751 blev hans syn, av okänd orsak, sämre på det ena ögat. Även
synen på det andra ögat försämrades. Hans sista oratorium Jephtha uruppfördes den 26 februari 1752.[8]
Händel dog nära åtta år senare, 1759 i London, och den sista konsert han besökte var ett framförande av hans eget
Messias. Över 3 000 sörjande deltog i begravningen som var en statsbegravning och ägde rum i Westminster
Abbey.[18]
Händel förblev ogift och var förtegen om sitt privatliv. Han efterlämnade en stor förmögenhet om 20 000 pund, ett
enormt belopp i dagens penningvärde. Det mesta gick till syskonbarn i Tyskland, men också en del till andra
släktingar, tjänstefolk, vänner och välgörenhetsprojekt.
Verkförteckning
För utförlig lista, se Verklista för Georg Friedrich Händel.
Händels verkförteckning innehåller 42 operor, 29 oratorier, över 120 kantater, duor, trior, ett stort antal arior,
kammarmusik, oden, 16 orgelkonserter och concerti grossi. Händel införde en del nyheter bland instrumenten i sina
kompositioner som t.ex. viola d'amore och violetta marina (i Orlando), luta (i Ode for St. Cecilia's Day), tre
tromboner (i Saul), klarinetter eller små höga kornetter (i Tamerlano), teorb, valthorn (i Water Music), lyrichord,
kontrafagott, viola da gamba, rörklockor, orgelpositiv, och harpa (i Giulio Cesare, och Alexander's Feast).[19]
Händels verk har katalogiserats och numrerats med HWV-nummer (Händel-Werke-Verzeichnis). Hans samlade verk
är utgivna av Samuel Arnold i 40 volymer i London 1787–1797 och av Friedrich Chrysander för det tyska
Händelsällskapet Händel-Gesellschaft i 100 band i Leipzig 1858–1902.
Operor
Några av Händels mest kända operor
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Almira, 1705
Agrippina, 1709 eller 1710
Rinaldo, 1711
Giulio Cesare in Egitto (Julius Caesar), 1724
Rodelinda, 1725
Orlando, 1732
Ariodante, 1735
Alcina, 1735
Xerxes, 1738
Oratorier
Några av Händels oratorier (både sakrala och profana)
• Il trionfo del Tempo e del Disinganno (HWV46a), Rom 1707; Il trionfo del Tempo e della Verità (HWV46b),
London 1737
• La Resurrezione, 1708
• Esther (HWV50a), Rom 1720; Esther (HWV50b), London 1732
• Athalia, 1733
• Saul (HWV53), 1739
• Israel i Egypten, 1739
• Messias, 1742
• Samson, 1743
• Semele 1744
4
Georg Friedrich Händel
•
•
•
•
•
•
5
Belshazzar, 1745
Herkules, 1745
Judas Maccabaeus, 1745 (jfr. även Ge Jesus äran, frälsta mänsklighet)
Solomon, 1749
Jephtha, 1751
The Triumph of Time and Truth (HWV71), London 1757 (förlängd engelsk version av HWV46a/b med vissa
ändringar)
Övrigt
•
•
•
•
•
Te Deum, 1713
Water Music, 1717, orkestersvit
Acis and Galatea (HWV49), 1718, maskspel
Ode for St. Cecilia's Day, 1739, kantat
Music for the Royal Fireworks, 1749
Eftermäle
Efter Händels död föll många av operorna i glömska, med undantag av vissa arior, som t.ex. den allmänt
förekommande "Ombra mai fù" ur Xerxes. Hans berömmelse under 1800-talet och det tidiga 1900-talet, i synnerhet i
de anglosaxiska länderna, vilade enbart på de engelska oratorierna som vanligen framfördes av gigantiska
amatörkörer vid högtidliga tillfällen. Bland dessa är Esther (1718); Athalia (1733); Saul (1739); Israel i Egypten
(1739); Messias (1742); Samson (1743); Judas Maccabaeus (1747); Solomon (1748); och Jephtha (1752). Många
har libretton av Charles Jennens.
Sedan 1960-talet då intresset för barockmusik tog fart, med musiker som spelade på tidstrogna instrument och
countertenorer som kunde framträda i kastratroller, har intresset för Händels operor ökat och många har spelats in
och framförts på operascener. Bland de som rgegelbundet uppförs är framför allt Agrippina (1709), Rinaldo (1711,
1731), Orlando (1733), Ariodante (1735), Alcina (1735) och Xerxes (1738). Bland de bästa brukar räknas Julius
Caesar (1724), Tamerlano (1724) och Rodelinda (1725).
Också många världsliga kantater har
återupptäckts. Bland dessa finns Ode for St.
Cecilia's Day (1739) (med text av John
Dryden) och Ode for the Birthday of Queen
Anne (1713).
Händel har rönt stor uppskattning bland
andra tonsättare, både i hans samtid och
senare.[20] Bach försökte träffa Händel vid
ett besök i Halle, men lyckades inte.[3]
Mozart påstås ha sagt om Händel att han
förstod sig på effekter bättre än någon
annan.[21] och för Beethoven var han
”mästaren framför alla andra ... den största
tonsättare som levat. Jag skulle blotta mitt
huvud och knäböja vid hans grav”.[21]
Efter Händels död var det många tonsättare
som skrev musik baserad på, eller inspirerad av hans musik.
• Louis Spohrs Symfoni nr. 6, op. 116 citerar två melodier ur Messias
Fireworks 1749.
Georg Friedrich Händel
6
• Ludwig van Beethovens 12 Variationer i G-dur över ’See the conqu’ring hero comes’ ur Judas Maccabaeus , för
cello och piano.
• Mauro Giuliani Variationer på ett tema av Händel, op. 107 för gitarr, baserad på Händels Svit nr. 5 i E-dur, HWV
430, för cembalo
• Johannes Brahms Variationer och fuga på ett tema av Händel, op. 24
• Félix-Alexandre Guilmant använder ett tema av Händel i Marsch på ett tema av Händel för orgel
• Philippe Gauberts Petite marche för flöjt och piano baserad på den fjärde satsen i Händels triosonata, op. 5, nr. 2,
HWV 397
• Luis Gianneos Variationer på ett tema av Händel for piano.
• Percy Grainger baserade ett av sina mest kända verk på den sista satsen i Händels E-dur-svit. Han skrev först
några variationer som han kallade Variations on Handel’s ‘The Harmonious Blacksmith’ . Sedan använde han de
första 16 takterna till Handel in the Stand ett av hans mest omtyckta stycken.
• Arnold Schönbergs ”Concerto for String Quartet and Orchestra” i B-dur (1933) använder Händels Concerto
Grosso, op. 6/7.
Händel i svensk kultur
I Sverige är Händels namn även känt genom det bevingade uttrycket De fem trumpetstötarna, myntat av borgarrådet
Yngve Larsson om Hötorgsskraporna i Stockholm.
[...] Till mig talar denna stadsbild om kraft att skapa och tro på framtiden, med den musikaliska uttrycksfullhet som tillhör den stora
arkitekturen: fem sköna ackord, fem trumpetstötar i ett Händelskt festspel.
”
„
[22]
— Yngve Larsson, inför Stockholms stadsfullmäktige 1952
Händels namn
Georg Friedrich Händel var det namn han föddes med. Denna stavning är också den som används i tysktalande
länder och i många andra europeiska länder, bland annat Sverige. Då han blev engelsk medborgare ändrade han
stavningen till George Frideric Handel, varför denna stavning numera används i de flesta engelsktalande länder.
Ibland kan förväxlingar ske med den slovenske tonsättaren Handl, oftast benämnd Jacobus Gallus.
Referenser
Fotnoter
[1] British Citizen by Act of Parliament: George Frideric Handel (http:/ / www. parliament. uk/ parliamentary_publications_and_archives/
parliamentary_archives/ handel_and_naturalisation. cfm)
[2] Otto Erich Deutsch. Handel A Documentary Biography. London: Adams and Charles Black Limited, 1955,
[3] Dent, Edward Joseph. Handel. R A Kessinger Publishing. ISBN 1-4191-2275-4
[4] Adams Aileen, K., Hofestadt, B., " Georg Handel (1622–97) (http:/ / www. ncbi. nlm. nih. gov/ entrez/ query. fcgi?cmd=Retrieve&
db=PubMed& list_uids=16059526& dopt=Abstract): the barber-surgeon father of George Frideric Handel (1685–1759)", Journal of Medical
Biography, 2005, Aug; 13(3):142–49.
[5] Jonathan Keates.Handel, the man and his music. New York: St Martin's Press, 1985
[6] Deutsch, Otto Erich, "Handel: A Documentary Biography" (http:/ / links. jstor. org/ sici?sici=0027-4224(195507)36:3<269:HADB>2. 0.
CO;2-W), Music & Letters, 36(3) (July 1955), sid. 269–72.
[7] Hird, Edward, Rev., Rediscovering Handel's Messiah (http:/ / www3. telus. net/ st_simons/ cr9304. htm), April 1993, Deep Cove Crier, North
Vancouver, B.C., Canada.
[8] Donald Burrows. Handel. Oxford University Press, 1994.
[9] ”Francesco Marescotti Ruspoli, 1º principe di Cerveteri” (http:/ / www. geneall. net/ I/ per_page. php?id=293947) (på italienska). Geneall.net.
. Läst 16 september 2009.
[10] Handel. A Celebration of his Life and Times 1685–1759. National Portrait Gallery, sid. 92.
[11] Bukofzer, M. (1983) Music in the Baroque Era. From Monteverdi to Bach, sid. 333-335
Georg Friedrich Händel
[12] Stanley Sadie. "Dean, Winton." Grove Music Online. Oxford Music Online. 21 Aug. 2009
<http://www.oxfordmusiconline.com/subscriber/article/grove/music/07333>.
[13] Dean, W. Handel's Operas 1704-1726, sid. 209.
[14] ”Search Blue Plaques” (http:/ / www. english-heritage. org. uk/ server/ show/ nav. 1499) (på engelska). English Heritage. . Läst 16 september
2009.
[15] ”Band of the Grenadier Guards – History” (http:/ / www. army. mod. uk/ music/ corps-band/ 458. aspx) (på engelska). British Army
Website. . Läst 16 september 2009. ”It was to a similar baroque ensemble that Handel presented the march 'Scipio', before the premier of his
opera of the same name in 1726. The march can still be heard accompanying the Grenadier Guards at every Changing of the Guard at
Buckingham Palace.”
[16] Se E.A. Bucchianeri: Handel's Path to Covent Garden: A Rocky Journey, (1stBooks / Authorhouse, 2002)
[17] För mer information om dessa händelser, läs Ilias Chrissochoidis: "Handel Recovering: Fresh Light on his Affairs in 1737,"
Eighteenth-Century Music 5/2 (2008): 237-44.
[18] Percy M Young Handel. New York: David White Company, 1966.
[19] Texthäfte till CD Sacred Arias with Harp & Harp Duets by Rachel Ann Morgan & Edward Witsenburg.
[20] BBC Press Release (http:/ / www. bbc. co. uk/ pressoffice/ pressreleases/ stories/ 2009/ 01_january/ 13/ composer6. shtml)
[21] Young, Percy Marshall. Handel (Master Musician series). J.M.Dent & Sons. sid. 254. ISBN 0-4600-3161-9
[22] Larsson, Yngve (1960). Nedre Norrmalm - Historiskt och ohistoriskt. Utvidgat särtryck ur Samfundet S:t Eriks årsbok. Stockholm: Norstedt.
sid. 33. Libris 1794231 (http:/ / libris. kb. se/ bib/ 1794231)
Källor
Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia (http:/ / en. wikipedia. org/ w/
index.php?title=George_Frideric_Handel&oldid=309540892).
• Burrows, Donald (1994) (på eng). Handel. The master musicians series, 99-0109329-5. Oxford: Oxford Univ.
Press. Libris 4622700 (http://libris.kb.se/bib/4622700). ISBN 0-19-816470-X
• Chrissochoidis, Ilias. "Early Reception of Handel's Oratorios, 1732-1784: Narrative – Studies – Documents"
(doktorsavhandling, Stanford University, 2004), tillgänglig genom UMI (http://proquest.com/en-US/products/
dissertations/).
• Deutsch, Otto Erich (1955) (på eng). Handel: a documentary biography. London: Black. Libris 1441509 (http://
libris.kb.se/bib/1441509)
• Frosch, W.A., The "case" of George Frideric Handel (http://gfhandel.org/frosch.htm), New England Journal of
Medicine, 1989; 321:765-769, Sep 14, 1989. (http://content.nejm.org/content/vol321/issue11/index.shtml)
• Harris, Ellen T. (general editor) The librettos of Handel's operas: a collection of seventy librettos documenting
Handel's operatic career New York: Garland, 1989. ISBN 0-8240-3862-2
• Hogwood, Christopher; Hicks Anthony (1984) (på eng). Handel. London: Thames and Hudson. Libris 4994280
(http://libris.kb.se/bib/4994280). ISBN 0-500-01355-1
• Keates, Jonathan (1985) (på eng). Handel: the man and his music. London: Gollancz. Libris 5059219 (http://
libris.kb.se/bib/5059219). ISBN 0-575-03573-0
• Dean, Winton; Knapp J. Merrill (1995) (på eng). Handel's operas: 1704-1726. Oxford: Clarendon Press. Libris
4622678 (http://libris.kb.se/bib/4622678). ISBN 0-19-816441-6 (pbk)
• Meynell, Hugo. The Art of Handel's Operas The Edwin Mellen Press (1986) ISBN 0-88946-425-1
Litteratur
• Baden, Torkil (1985). Bach och Händel. Samtid Liv Musik. Stockholm: AB Carl Gehrmans Musikförlag och SKS.
Libris 7664889 (http://libris.kb.se/bib/7664889). ISBN 91-7748-009-0
• Engström, Åke (1985). Bach och Händel: ett 300-årsminne : Europeiska musikåret. Vandringar med böcker,
0503-6968 ; 1985:3. Lund: Bibliotekstjänst. Libris 510992 (http://libris.kb.se/bib/510992). ISBN För årg. (6
nr): 75:00
• Händel, Georg Friedrich; Zilliacus Lasse, Haym Nicola Francesco (1985). Julius Caesar. Stockholm: Kungl.
teatern. Libris 1800265 (http://libris.kb.se/bib/1800265)
7
Georg Friedrich Händel
• Friedenthal, Richard; Bondestam Torgny (1981). Georg Friedrich Händel. Norma, 99-0180544-9. Borås: Cete.
Libris 7752758 (http://libris.kb.se/bib/7752758). ISBN 91-85846-16-3 (inb.)
• Lellky, Åke (1959). Händel. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 556309 (http://libris.kb.se/bib/
556309)
• Dean, Winton (2007) (på eng). Handel's operas: 1726-1741. Woodbridge: Boydell Press. Libris 10283137 (http:/
/libris.kb.se/bib/10283137). ISBN 1-84383-268-2
Externa länkar
• Wikiquote har citat av eller om q:
• Wikimedia Commons har media som rör Commons:Georg Friedrich Händel
• Georg Friedrich Händel (http://akas.imdb.com/name/nm0005594/) på Internet Movie Database (engelska),
filmer med musik av Händel
• Georg Friedrich Händel (http://libris.kb.se/hitlist.jsp?q=förf:(Händel,+Georg+Friedrich,+1685-1759)) i
Libris
• Georg Friedrich Händel (http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=61681) på
Svensk Filmdatabas
• Mutopia project (http://www.mutopiaproject.org/cgibin/make-table.cgi?Composer=HandelGF), fria noter av
Händel i Mutopia project
• Fria noter av Georg Friedrich Händel i Choral Public Domain Library
• Edward Dents Händelbiografi från Project Gutenberg (http://www.gutenberg.org/etext/9089)
• Andra delen av Winton Deans "Handel's Operas" över åren 1726-1741 (http://www.boydell.co.uk/43832682.
HTM)
• Friedrich Chrysanders Händelbiografi (ipå tyska) (http://www.zeno.org/Musik/M/Chrysander,+Friedrich/G.
F.+Händel)
• The Handel House Museum (http://www.handelhouse.org)
• Das Händel-Haus in Halle (Saale) (http://www.haendelhaus.de/en)
Noter och inspelningar
• Fria noter av George Frideric Handel i International Music Score Library Project: includes Complete Works
Edition (Ausgabe der Deutschen Händelgesellschaft)
• The Mutopia Project (http://www.mutopiaproject.org/cgibin/make-table.cgi?Composer=HandelGF&
preview=1) erbjuder fri nedladdning av noter och MIDI-filer av några av Händels verk.
• Fria noter för nedladdning. (http://cantorion.org/musicsearch/composer/handel/) från Cantorion.org
• Händel cylinderinspelningar (http://cylinders.library.ucsb.edu/search.php?query=Handel+George+Frideric&
queryType=@attr+1=1), från "Cylinder Preservation and Digitization Project" vid biblioteket vid University of
California, Santa Barbara.
• Kunst der Fuge: George Frideric Handel - MIDI-filer. (http://www.kunstderfuge.com/handel.htm)
• Water Music, Organ Concertos op. 4, Tamerlano, m.m. (http://magnatune.com/collections/handel) Creative
Commons recordings
8
Georg Friedrich Händel
9
”Bel piacere”
Poppeas aria i akt III ur Agrippina, sjungen av Alyssa Veteto.
”Ombra mai fù”
”Ombra mai fù” och inledningen recitativ ur Xerxes, insjunget av Enrico Caruso 1920.
Händels Messias, And the Glory of the Lord
Händels Messias, For unto us a child is born
Händels Messias, Hallelujah
Suite I, nr. 2 i F-dur, HWV 427 - I. Adagio
Framförd av Ivan Ilić, bidrag från Musopen (http:/ / www. musopen. com)
Suite I, nr. 2 i F-dur, HWV 427 - II. Allegro
Framförd av Ivan Ilic, bidrag från Musopen (http:/ / www. musopen. com)
Suite I, nr. 2 i F-dur, HWV 427 - III. Adagio
Framförd av Ivan Ilic, bidrag från Musopen (http:/ / www. musopen. com)
Suite I, nr. 2 i F-dur, HWV 427 - IV. Allegro
Framförd av Ivan Ilic, bidrag från Musopen (http:/ / www. musopen. com)
Fantasias 8, 12 and Carillon
Arrival of the Queen of Sheba
Framförd av Advent Chamber Orchestra med Humbert Lucarelli och Edino Biaggi på oboe
Georg Friedrich Händel
10
Organ Concerto - op. 7 nr. 1 - HWV 306 - 1. Andante - 2. Andante
Framförd av Advent Chamber Orchestra med organisten David Schrader
Organ Concerto - op. 7 nr. 1 - HWV 306 - 3. Largo, e piano
Framförd av Advent Chamber Orchestra med organisten David Schrader
Flöjtsonat i e-moll - 1. Grave
Framförd av Al Goldstein (flöjt) och Martha Goldstein (cembalo)
Flöjtsonat i e-moll - 2. Allegro
Framförd av Al Goldstein (flöjt) och Martha Goldstein (cembalo)
Flöjtsonat i e-moll - 3. Adagio
Framförd av Al Goldstein (flöjt) och Martha Goldstein (cembalo)
Flöjtsonat i e-moll - 4. Allegro
Framförd av Al Goldstein (flöjt) och Martha Goldstein (cembalo)
Fitzwilliam Sonata nr. 1
The first Fitzwilliam Sonata framförd av Alex Murray (flöjt) och Martha Goldstein (cembalo)
Fitzwilliam Sonata nr. 2
Framförd av Alex Murray (flöjt) och Martha Goldstein (cembalo)
Fitzwilliam Sonata nr. 3
Framförd av Alex Murray (flöjt) och Martha Goldstein (cembalo)
•
Problem att lyssna på filerna? Mediahjälp
(http://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Media_help) (engelska).
Artikelkällor och författare
Artikelkällor och författare
Georg Friedrich Händel Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14750207 Bidragsgivare: -
Bildkällor, -licenser och -bidragsgivare
Bild:HAENDEL.gif Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:HAENDEL.gif Licens: Public Domain Bidragsgivare: Fil:Magdeburg-Erzbistum.PNG Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Magdeburg-Erzbistum.PNG Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0,2.5,2.0,1.0
Bidragsgivare: Kooij
Fil:Union flag 1606 (Kings Colors).svg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Union_flag_1606_(Kings_Colors).svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Hoshie
Fil:George Frideric Handel baptismal register.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:George_Frideric_Handel_baptismal_register.jpg Licens: Public Domain
Bidragsgivare: unknown, Photo from Lumu (talk) (2009-04-25)
Fil:Halle an der Saale Haendelhaus.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Halle_an_der_Saale_Haendelhaus.jpg Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0
Unported Bidragsgivare: Tamas Szalai
Fil:London Handel House.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:London_Handel_House.jpg Licens: Creative Commons Attribution 3.0 Bidragsgivare: Photo: Andreas
Praefcke
Fil:London Kings Theatre Haymarket.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:London_Kings_Theatre_Haymarket.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: William Capon
(1757–1827)
Fil:RoyalFireworks.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:RoyalFireworks.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: -
Licens
Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported
http:/ / creativecommons. org/ licenses/ by-sa/ 3. 0/
11