UM 412-11 elak svärfar iran

FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I GÖTEBORG
Migrationsdomstolen, Avd l
DOM
2011-10-25
Meddelad i
Göteborg
Mål nr
UM 412-11
Enhet 1:3
KLAGANDE
1. Shahin Habaki, 19750313
2. Seyedeh ShivaHadi, 19940921
3. Seyed Nima Hadi, 19980405
c/o Shahla Habaki
Fjällveronikan 6
424 48 Angered
Ombud och offentligt biträde för l, 2 och 3:
Advokat Hans Hjalmers
Allmänna Advokatbyrån i Göteborg KB
Box 11910
404 39 Göteborg
MOTPART
Migrationsverket
Förvaltningsprocessenheten i Göteborg
428 80 Kållered
ÖVERKLAGADE BESLUT
Migrationsverkets beslut den 14 december 2010 dnr 11-521257, 11521270 och 11-521239
SAKEN
Uppehållstillstånd enligt utlänningslagen (2005:716), förkortad UtlL
DOMSLUT
Migrationsdomstolen upphäver Migrationsverkets beslut om utvisning och
beviljar Shahin Habaki, Seyed Shiva Hadi och Seyed Nima Hadi permanent uppehållstillstånd och status som alternativt skyddsbehövande.
Migrationsdomstolen avslår yrkandet om flyktingstatusförklaring.
Dok.Id 38266
Postadress
Box 53197
400 15 Göteborg
Besöksadress
Sten Sturegatan 14
Telefon
Telefax
031 - 732 70 00
031 - 711 78 59
E-post: [email protected]
Expeditionstid
måndag - fredag
09:00-15:00
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I GÖTEBORG
Migrationsdomstolen, Avd l
DOM
UM 412-11
Migrationsdomstolen upplyser om att Migrationsverket har att utfärda bevis om tillstånd och vidta övriga åtgärder som föranleds av denna dom.
Migrationsdomstolen beslutar att ersättning enligt lagen om offentligt
biträde ska betalas till advokat Hans Hjalmers med 15 518 kr, varav
10 494 kr för arbete, l 070 kr för tidsspillan, 850 kr för utlägg och 3 104 kr
för mervärdesskatt.
Migrationsdomstolen beslutar med stöd av 43 kap. 5 § offentlighets- och
sekretesslagen att sekretessen enligt 37 kap. l § samma lag ska bestå för de
uppgifter som förebringats vid domstolens förhandling inom stängda dörrar
och som inte tagits in i den offentliga delen av denna dom.
3
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I GÖTEBORG
Migrationsdomstolen, Avd l
DOM
UM 412-11
BAKGRUND
Shahin Habaki och hennes barn, dottern Seyedeh Shiva Hadi (Shiva) och
sonen Seyed Nima Hadi (Nima), ansökte den 24 augusti 2010 om uppehållstillstånd i Sverige. De anförde i huvudsak följande. Shahin riskerar sitt
liv om hon återvänder till Iran eftersom hon har vägrat gå sin svärfar, som
är shejk, till mötes och låta dottern gifta sig med en man som svärfadern
har utsett. Shiva riskerar vid ett återvändande att tvingas ingå äktenskap
med en man som hennes farfar har utsett. Nima har inga egna asylskäl.
Migrationsverket har avslagit ansökan med i huvudsak följande motivering. Det finns skäl att ifrågasätta hur Shahin Habaki och hennes barn har
kunnat lämna hemorten Saghez vid två tillfällen och det förefaller heller
inte troligt att svärfadern/farfadern, efter den beskrivning som getts skulle
acceptera att hans barnbarn reste iväg på det sättet om giftermålet var av
särskild vikt för honom. Barnens far är helt emot att dottern ska gifta sig
med en man som hennes farfar har krävt att hon ska gifta sig med och till
följd av sitt motstånd har han blivit misshandlad av sin äldre bror. Han är
dock inte beredd att flytta till en annan stad i Iran för att undkomma problemen eftersom han vill vara nära sin far som är gammal, vilket framstår
som motsägelsefullt. Oaktat ifrågasättandet av tillförlitligheten i de lämnade uppgifterna finns det inte tillräckliga skäl för att bevilja uppehållstillstånd eftersom det finns myndigheter att tillgå. Sammantaget finner Migrationsverket att Shahin Habaki samt barnen Shiva och Nima inte har gjort
sannolikt att de vid ett återvändande till Iran riskerar sådan förföljelse att
de är att betrakta som flyktingar enligt 4 kap. l § UtlL, eller sådan behandling eller bestraffning att de är att anse som alternativt skyddsbehövande
enligt 4 kap. 2 § första stycket l första ledet samma lag. De är heller inte
att betrakta som övrigt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2a § UtlL. Några
synnerligen ömmande omständigheter har inte framkommit.
4
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I GÖTEBORG
Migrationsdomstolen, Avd l
DOM
UM 412-11
YRKANDEN M.M.
Shahin Habaki och hennes barn Shiva och Nima yrkar att migrationsdomstolen ändrar Migrationsverkets beslut och beviljar dem uppehållstillstånd.
De anför i huvudsak följande. De har i mars 2011 mottagit ett brev från
svärfadern/farfadern. Brevet är en sista varning. Avsändaren kräver att de
omedelbart ska komma tillbaka för att familjen inte ska behöva vänta mer
på det utlovade äktenskapet. Maken/fadern till barnen har ingen makt att
försvara sig mot sin far. Svärfadern/farfadern är äldst och den som bestämmer. Shahin Habakis fyra systrar ställer sig på hennes sida, men det
spelar ingen roll eftersom de inte har någon makt att blanda sig i. De har
försökt prata med svärfadern/farfadern, men han har inte ändrat uppfattning. Han är vän med den tänkta makens far och han har lovat bort sitt
barnbarn. Om han inte uppfyller sitt löfte blir det en fråga om hans heder.
Alla kvinnor i Iran ställer sig emot tvångsäktenskap. Shahin Habaki kommer vid ett återvändande inte längre accepteras som svärdotter och barnen
kommer att tas ifrån henne. Det finns också en stor risk för att hon anklagas för kidnappning av sina egna barn och brott mot sedvana. Om Shahin
Habaki åker tillbaka som ensamstående till Iran är henne förutsättningar
väldigt dåliga. En ensam kvinna kan inte skaffa sig ett hem. För änkor
krävs att en annan manlig släkting tar ansvar för dem. En kvinna måste
t.ex. också ha mannens tillåtelse för att skaffa sig ett pass. Barnen vill verkligen inte bo med sin farfar. Inte bara Shiva kommer då att giftas bort med
den som farfadern bestämmer utan detta kommer att drabba även Nima i
framtiden. Det är således farfadern som bestämmer vad barnen ska göra
med sina liv. Enligt hans mening ska kvinnor t.ex. inte utbilda sig. Den
man som farfadern nu har sett ut åt Shiva är 20 år äldre än henne och är
redan gift och har barn. Shiva lever hellre inte alls än med farfadern i Iran
och blir bortgift. Hon har rätt att själv välja vem hon ska gifta sig med. Det
är många flickor i hennes ålder som blir bortgifta och många av dem miss-
5
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I GÖTEBORG
Migrationsdomstolen, Avd l
DOM
UM 412-11
handlas. Ett par har dessutom begått självmord. De som anmäler sina män
och går igenom en skilsmässa får nästan ett sämre liv än i äktenskapet.
Många börjar begå brott och använder narkotika. Misshandeln av familjemedlemmar ses av myndigheterna som en familjeangelägenhet och går inte
att anmäla. Saghez är en jämförelsevis liten stad med ett starkt inflytande
och makt över administrationen från olika klaner. Svärfaderns klan har stor
makt i staden. Det finns inga oberoende rättsvårdande myndigheter där.
Påtryckningar och mutor accepteras lätt för att myndigheterna ska undvika
att behandla anmälningar. Av detta skäl har de inte använt sig av hemortens rättsvårdande myndigheter. Familjen skulle heller inte ha fått någon
hjälp av myndigheterna i Teheran; de är kurder och har inga rättigheter där.
Detsamma gäller Sanandaj eftersom det även där är iranier som styr. I
samband med resorna från Saghez har familjen träffat och bott hos en familj från hemstaden. Eftersom familjen som de har besökt är god vän med
deras familj har detta inte förorsakat några protester hos svärfadern/farfadern. De har enbart besökt Teheran för att ordna med viseringen
och de har ingen tillgång till bostad där. Att flytta till en annan stad skulle
innebära en fullständig avsaknad av försörjning. Arbete finns i Saghez och
finns inte att tillgå i en annan stad och därför har en flytt inte varit möjlig.
Fadern till barnen är tjänsteman och kan inte förflyttas. Shahin Habaki och
hennes man har inga planer på att skiljas. Det spelar heller ingen roll om
de flyttar till en annan stad för svärfadern/farfadern kommer ändå hitta
familjen.
Ett tvångsäktenskap är inte bara frågan om ett påtvingat äktenskap utan
också om upprepade våldtäkter och påtvingade graviditeter. Det är brutala
brott mot den mänskliga friheten i dess kärna. Lagen i Iran förbjuder inte
våld i hemmet och enligt rapporter blir hälften av alla kvinnor i Iran fysiskt
och psykiskt misshandlade inom familjen. Att inte kunna bestämma över
sitt liv har tidigare likställts med förföljelse. Kvinnor som samhällsgrupp
utsätts också för lagstadgad diskriminering. Tvångsäktenskap är att betrak-
6
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I GÖTEBORG
Migrationsdomstolen, Avd l
DOM
UM 412-11
ta som könsrelaterad förföljelse enligt 4 kap. l § UtlL. Dottern Shiva ska
därför betraktas som flykting enligt denna paragraf i första hand. Shahin
Habaki riskerar också på grund av sitt kön att bestraffas hårt eftersom hon
har motsatt sig sin svärfars vilja. Även hon ska därför betraktas som flykting i första hand. Även Nima ska betraktas som flykting. I andra hand riskerar de alla tre omänsklig eller förnedrande behandling om de återvänder
till Iran och ska därför betraktas som alternativt skyddsbehövande enligt 4
kap. 2 § UtlL.
Migrationsverket anser att överklagandet ska avslås och hänvisar till det
som anförts i det överklagade beslutet samt tillägger i huvudsak följande.
Det är klagandena som har bevisbördan för att de behöver internationellt
skydd. Det brev som har inkommit är skickat från Iran, men är av enkel
beskaffenhet och det går inte att avgöra vem som har skrivit det. Familjen
kommer vid ett återvändande återgå till att leva tillsammans med maken/
fadern till barnen. Kvinnors generella situation i Iran innebär inte att de
förföljs på ett sådant sätt att de kan anses vara flyktingar enligt 4 kap. l §
UtlL. Av landinformation framgår att det är mannen som bestämmer i familjen och inte farfadern. Det är flera släktingar som stödjer familjen och
ställer sig emot tvångsäktenskapet och maken bör därför ha goda möjligheter att försvara sig och sin familj. Fadern/maken har redan satt sig emot sin
far då han har låtit familjen åka till Sverige. Informationen som framkommit i målet ger inte för handen att myndigheterna varken kan eller vill
skydda och hjälpa invånarna i Iran. Även med beaktande av att svärfadern/farfadern kan ha stor makt i Saghez menar Migrationsverket att det
finns möjlighet för familjen att polisanmäla hot. I vart fall bör familjen ha
uttömt möjligheterna till skydd i hemlandet för att kunna göra det sannolikt
att det föreligger ett skyddsbehov. Eftersom Shivas far inte heller vill gifta
bort henne, finns det goda förutsättningar för familjen att skydda dottern
från detta, om inte på hemorten så i vart fall på en annan ort i Iran. Familjen har inte ens försökt att bosätta sig i en annan stad. Vad de anför om att
7
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I GÖTEBORG
Migrationsdomstolen, Avd l
DOM
UM 412-11
maken inte kan få arbete i en annan stad kan inte godtas som ursäkt härför
och möjligheterna till arbete borde vara större vid en flytt till t.ex. Teheran
som är en betydligt större stad en Saghez. Det finns inga reserestriktioner i
Iran eller problem att bosätta sig. Internflykt är därför möjligt för familjen.
De har inte gjort sannolikt att farfaderns/svärfaderns makt sträcker sig
utanför hemorten Saghez och Iran har många invånare. Familjen har tidigare varit i bl.a. Teheran. Det har inte framkommit något som omöjliggör
en internflykt. Att flytta till en annan stad i Iran får därför betraktas som
möjligt, relevant och rimligt. Det föreligger ingen inre väpnad konflikt i
landet. Familjen har inte anfört något som skulle kunna betraktas som synnerligen ömmande omständigheter.
Migrationsdomstolen har hållit muntlig förhandling i målet den 11 oktober 2011.
DOMSKÄL
Tillämpliga bestämmelser
Flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande som
befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd (5 kap. l § första stycket UtlL).
Med flykting avses en utlänning som befinner sig utanför det land som
utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad
fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk
uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet
till en viss samhällsgrupp, och inte kan, eller på grund av sin fruktan inte
vill, begagna sig av detta lands skydd (4 kap. l § första stycket UtlL).
Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga
för att utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse eller om dessa inte
8
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I GÖTEBORG
Migrationsdomstolen, Avd l
DOM
UM 412-11
kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda (4 kap. l § andra
stycket UtlL).
Med alternativt skyddsbehövande avses en utlänning som inte är flykting
och som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i,
därför att det finns grundad anledning att anta att utlänningen om han eller
hon återvänder till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller
att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande
behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och
personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning
av en yttre eller inre väpnad konflikt, och utlänningen inte kan, eller på
grund av sådan risk som framgår ovan inte vill, begagna sig av hemlandets
skydd (4 kap. 2 § första stycket UtlL). Detta gäller oberoende av om det är
landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen löper denna risk
eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot att utlänningen utsätts
för denna risk genom handlingar från enskilda (4 kap. 2 § andra stycket
UtlL).
Migrationsdomstolens bedömning
Identitet och hemland
Familjen har inkommit med identitetshandlingar med vilka de får anses ha
gjort sina identiteter och sin hemvist sannolik. Deras asylskäl ska därför
prövas mot Iran.
Skyddsskäl
Den enda skriftliga bevisning som familjen har åberopat är det brev som
farfadern/svärfadern ska ha skrivit och skickat till Shahin Habaki. Med
hänsyn till den begränsade mängden skriftlig bevisning är avgörande för
migrationsdomstolens bedömning om uppehållstillstånd de muntliga berättelser som familjen har lämnat. Familjen har som skäl för sin ansökan om
9
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I GÖTEBORG
Migrationsdomstolen, Avd l
DOM
UM 412-11
uppehållstillstånd anfört följande. Svärfadern/farfadern vill gifta bort Shiva
till en drygt tjugo år äldre man vars far han är bekant med. Nima riskerar
att gå samma öde tillmötes framöver. Farfadern anser att barnen tillhör
honom då han är en del av familjen. Han begär att Shahin Habaki ska
skicka tillbaka dem till Iran. Fadern till barnen bor kvar i Iran och motsätter sig också tvångsäktenskapet, men har ingen makt gentemot sin far.
Svärfadern/farfadern är shejk och har stor makt i hemstaden Saghez. Med
hänsyn härtill går det inte att tillgodogöra sig myndigheternas skydd. Shanin Habaki har p.g.a. av sin vägran att låta gifta bort dottern blivit hotad
vid upprepade tillfällen av sin svärfar.
Migrationsdomstolen finner att familjen har gett en detaljrik och väl sammanhängande redogörelse för sitt skyddsbehov. Enligt migrationsdomstolen kan deras berättelse läggas till grund för bedömningen av deras
skyddsbehov.
Shahin Habaki och Shiva har anfört att de känner välgrundad fruktan på
grund av sitt kön och att de därför är att betrakta som flyktingar. Familjen
har emellertid anfört att även Nima riskerar giftas bort mot sin vilja.
Tvångsäktenskap kan därmed inte anses bara drabba en viss samhällsgrupp
då båda könen kan komma att giftas bort mot sin vilja. Vad modern Shahin
Habaki riskerar vid ett återvändande beror till största del på att hon har satt
sig upp mot svärfaderns vilja och inte på grund av att hon är kvinna. De hot
som riktats Shahin Habaki får därmed anses individuellt riktade mot henne.
Mot bakgrund till det anförda anser migrationsdomstolen att Shahin Habaki och hennes barn Shiva och Nima inte kan anses som flyktingar i enlighet
med 4 kap. l § UtlL.
Det som Shahin Habaki och barnen Shiva och Nima har anfört innebär
emellertid att det finns grundad anledning att anta att de löper risk att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning enligt 4
10
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I GÖTEBORG
Migrationsdomstolen, Avd l
DOM
UM 412-11
kap. 2 § UtlL. De får även anses ha gjort sannolikt att svärfaderns/farfaderna makt är så stor att något myndighets skydd inte kan anses
finnas på hemorten Saghez. Familjen är således att bedöma som alternativt
skyddsbehövande mot hemorten Saghez.
Internflvkt
Frågan är då om familjen kan bege sig till någon annan del av Iran för att
på så sätt undkomma den skyddsgrundande behandlingen.
Migrationsöverdomstolen har i ett flertal avgöranden uttalat att en utlänning inte är i behov av internationellt skydd om det beträffande en del av
ursprungslandet inte finns anledning till någon välgrundad fruktan för förföljelse eller någon verklig risk för att lida allvarlig skada, och utlänningen
rimligen kan förväntas uppehålla sig i den delen av landet. Under sådana
förhållanden har utlänningen tillgång till vad som brukar benämnas ett internt flyktalternativ (jfr t.ex. MIG 2008:20 och 2009:4). Bevisbördan för
att det föreligger ett sådant s.k. internt flyktalternativ åligger i första hand
Migrationsverket. Beroende på anledningen till att utlänningen är skyddsbehövande gentemot hemorten och beroende på situationen i det aktuella
landet, ställs det olika krav på den utredning som Migrationsverket presenterar för att verket ska anses ha uppfyllt nämnda bevisbörda.
Initialt får det ankomma på Migrationsverket att identifiera det område i
hemlandet som skulle kunna utgöra ett internt flyktalternativ i det enskilda
fallet. Därutöver är det två kriterier som är av avgörande betydelse för om
ett internt flyktalternativ ska anses kunna föreligga. Det måste dels vara
fråga om ett relevant alternativ, dvs. att den enskilde måste på annan ort
eller annat område ha tillgång till ett effektivt skydd, dels vara rimligt att
utlänningen begagnar sig av ett sådant alternativ. När det gäller frågan om
det föreslagna interna flyktalternativet måste det prövas - när det är en
icke-statlig aktör som utgör ett hot mot den enskilde - om aktören kan ut-
11
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I GÖTEBORG
Migrationsdomstolen, Avd l
DOM
UM 412-11
öva ett hot mot den enskilde även på det föreslagna området, och om hemlandets myndigheter i så fall har möjlighet att skydda den enskilde mot att
ett sådant hot verkställs (jfr MIG 2009:4).
Migrationsverket har anfört att familjen har ett internt flyktalternativ i Teheran. Familjen har uppgett att svärfadern/farfadern kommer att hitta dem
även utanför Saghez och att svårigheterna att erhålla myndighetsskydd
gäller i hela Iran särskilt med hänsyn till att de är kurder. De har vidare
anfört att de inte har tillgång till bostad i Teheran och att de tidigare bara
vistats där för att ordna med viseringarna. Migrationsdomstolen gör bedömningen att familjen på grund av konflikten med svärfader/farfadern
och dennes makt riskerar att utsättas för skyddsgrundande behandling även
utanför sin hemprovins. Det finns således inte ett relevant internflyktsalternativ. Dets saknas därmed anledning att närmare gå in på om det vore rimligt att förvänta sig att familjen söker skydd utanför hemprovinsen.
Migrationsdomstolen bedömer således att familjen är att anse som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § UtlL och att de ska beviljas permanent uppehållstillstånd i Sverige. Enligt 2 kap. 8 § första stycket UtlL gäller i sådant fall inget krav på arbetstillstånd. Eftersom de uppfyller kraven
och någon uteslutandegrund inte har framkommit ska de även beviljas status som alternativt skyddsbehövande.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 3110)
Eva Berteisen (skiljaktig mening, se bilaga 1)
Rådman
I avgörandet har även nämndemännen Jan Kriiger, Anette Nord och Bodil
Näslundh deltagit. Föredragande i målet har varit förvaltningsrättsnotarien
Emelie Lundin.
Sida l (1)
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I GÖTEBORG
Bilaga l
Mål nr UM 412-11
Eva Berteisen skiljaktiga mening
Migrationsverket har anfört att familjen har ett internt flyktingalternativ i
Teheran. Risken för att familjen ska utsättas för skyddsgrundande behandling
måste anses vara lokalt förankrad till hemorten Saghez där
svärfadern/farfadern har ett stort inflytande. Det finns inte anledning att anta
att farfaderns/svärfaderns makt sträcker utanför hemprovinsen. Jag anser
därmed att hotbilden mot familjen måste anses vara lokalt förankrad till
Saghez. Det finns alltså ett relevant internflyktsalternativ. Familjen inklusive
Shahin Habakis make skulle kunna flytta tillsammans till Teheran. De har
tidigare vistats där utan bekymmer. Internflyktsalternativet är därmed också
möjligt och rimligt. Familjen är därför inte i behov av internationellt skydd.
Överröstad i denna del är jag i övrigt ense med majoriteten. Eftersom det
enligt min mening inte föreligger några synnerligen ömmande
omständigheter eller annan grund för uppehållstillstånd ska överklagandet
avslås.
Dok.Id 39947
Postadress
Box 53197
400 15 Göteborg
Besöksadress
Sten Sturegatan 14
Telefon
Telefax
031-7327000
031-7117859
E-post: forvaltningsrattenigoteborg @ dom. se
Expeditionstid
måndag - fredag
09:00-15:00
SVERIGES DOMSTOLAR
HUR AAAN ÖVERKLAGAR - MIGRATIONSMÅL
Den som vill överklaga migrationsdomstolens
dom/beslut ska skriva till Kammarrätten i
Stockholm, Migrationsöverdomstolen.
Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas
till förvaltningsrätten, migrationsdomstolen.
Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningssrätten inom tre veckor från den dag
domen/beslutet meddelades. Om domen/beslutet inte har meddelats vid muntlig
förhandling och det inte heller vid en sådan
förhandling har tillkännagetts när domen/beslutet kommer att meddelas, ska dock
överklagande från utlänningen ha kommit in
inom tre veckor från den dag då han eller hon
fick del av domen/beslutet.
Om sista dagen för överklagande infaller på
lördag, söndag eller annan allmän helgdag,
midsommarafton, julafton eller nyårsafton
räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag.
Dom/beslut om förvar överklagas på samma
sätt. Ett sådant beslut får överklagas utan samband med ärendet i övrigt. Överklagandet är
inte begränsat till viss tid.
Prövningstillstånd
-i
För att ett överklagande ska kunna tas upp till
prövning i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Prövningstillstånd
meddelas om det är av vikt för ledning av
rättstillämpningen att överklagandet prövas eller det annars finns synnerliga skäl att pröva
överklagandet.
Om förvaltningsrätten beslutat om förvar i annat fall än efter överklagande av förvarsfrågan
krävs inte prövningstillstånd vid överklagandet
till kammarrätten.
Om prövningstillstånd inte meddelas i ett mål
där sådant krävs står förvaltningsrättens
dom/beslut beslut fast. Det är därför viktigt att
det klart och tydligt framgår av överklagandet
till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla
1. den klagandes namn, personnummer, yrke,
postadress och telefonnummer. Dessutom
ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om
dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om någon person- eller adressuppgift
ändras är det viktigt att anmälan snarast
görs till kammarrätten,
2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet,
3. de skäl som klaganden anger till stöd för en
begäran om prövningstillstånd,
4. den ändring av förvaltningsrättens
dom/beslut som klaganden vill få till stånd,
5. de bevis som klaganden vill åberopa och
vad han/hon vill styrka med varje särskilt
bevis.
Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden
eller hans ombud. Adressen till förvaltningsrätten, migrationsdomstolen framgår av domen/beslutet. Om klaganden anlitar ombud
ska denne sända in fullmakt i original samt
uppge sitt namn, adress och telefonnummer.
www.domstol.se
Asylprövningsenhet 3 i
Göteborg
Alf Kos
Migrationsverket
Beslut
2010-12-14
Akt l,19
1/10
Beteckning
11521239
Förvaltningsrätten i Gotsborg
2011 "02- O 3
Ärende om uppehållstillstånd m.m
Sökande
11521239, Shahin Habaki, 1975-0343, kvinna, Iran
11521270, Seyedeh Shiva Hadi, 1994-09-21, kvinna, Iran
11521257, Seyed Nima Hadi, 1998-04-05, man, Iran
Adress: c/o Shahla Habaki, Fjällveronikan 6, 424 48 Angered
Språk: Sorani
Offentligt biträde/ombud: Hans Hjalmers,
Box 11910
404 39 Göteborg
Beslut
Migrationsverket beslutar att
- avslå ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd
- inte bevilja flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller
övrig skyddsstatusförklaring
- utvisa familjen med stöd av 8 kap. 7§ utlänningslagen (2005:716)
- utvisningen ska verkställas genom att familjen reser till Iran, om de inte
visar att något annat land kan ta emot dem
- bevilja det offentliga biträdet, Hans Hjalmers,
artontusensjuhundrafemtioen (18 751) kronor i ersättning, varav 3 750
kronor är moms.
Staten står för ersättningen till Hans Hjalmers och den betalas ut av
Migrationsverket.
Migrationsverkel
Asylprövningsenhet 3 i Göteborg
Besöksadress Streteredsvägen 88 Postadress SE-42880 Kåilered
Telefon 0771-235 235 Telefax 0317955330
E-post [email protected] Hemsida www.migrationsverke1.se Organisailonsnr 202100-2163
Dokumentid: 19258122