Allelopati, ett slags kemisk krigföring, mellan kransalger och undervattensväxter
Johanna Johansson
Kransalger är en grupp av alger som tillhör grönalgerna och de består av en stam med grenar
ordnade i kransar, därav namnet. De föredrar näringsfattigt vatten med högt pH-värde och de
flesta arterna växer i kalkrika sjöar, men det finns också kransalger i Östersjöns brackvatten.
Kransalger har en del speciella kemiska egenskaper. Många arter har en skarp lukt som
påminner om svavel. Det finns därför skäl att misstänka att kransalger avger ämnen som
hämmar andra alger och växter. Detta fenomen, ett slags kemisk krigföring, kallas allelopati.
Allelopati mellan olika alger och växter i en sjö kan vara orsak till att vissa arter bildar stora
undervattensängar och sällan växer blandat med andra undervattensväxter. Detta ser man
ibland tydligt i så kallade ”Chara-sjöar”, dvs i näringsfattiga, kalkrika sjöar där kransalger
dominerar vegetationen.
Jag har gjort experiment där jag har använt kransalgerna borststräfse (Chara aspera),
grönsträfse (Chara baltica) och skörsträfse (Chara globularis), samt undervattensväxterna
trådnate (Potamogeton filiformis), hornsärv (Ceratophyllum demersum) och havsnajas (Najas
marina).
Syftet med ett av experimenten var att ta reda på om närvaro av kransalgerna grönsträfse och
skörsträfse minskar tillväxten hos trådnate. Ett annat experiment syftade till att undersöka om
borststräfse producerar ämnen som hämmar fotosyntesen hos trådnate. Jag misstänkte också
att om det förekommer en produktion av hämmande ämnen hos kransalger så kan det vara så
att de produceras i större mängd när algen utsätts för kraftig konkurrens från andra växter. Det
vill säga att algen sparar på sina resurser och inte producerar dessa ämnen hela tiden utan bara
när den behöver dem. Att ta reda på om algens försvar på så sätt är inducerbart, det vill säga
om det ökar när algen utsätts för ökad konkurrens från andra växter, var syftet med två av
experimenten.
Mina undersökningar gjorde jag dels genom att mäta tillväxt hos kransalger och växter som
jag odlade i akvarier, dels genom att mäta algernas och växternas fotosyntes med hjälp av en
så kallad ljuspipett. Ljuspipetten mäter syreproduktionen och syrekonsumtionen, vilket ger ett
mått på hur bra eller dåligt en alg eller växt mår.
Mina slutsatser från dessa undersökningar är att närvaro av grönsträfse och skörsträfse inte
minskar tillväxten hos trådnate. Däremot har borststräfse en hämmande inverkan på
fotosyntesen hos trådnate. Trådnate har emellertid också en hämmande effekt på sin egen
fotosyntes som faktiskt är ännu kraftigare än borststräfsens inverkan. Jag har också kommit
fram till att produktionen av fotosynteshämmande ämnen hos borststräfse är inducerbar.
Examensarbete i biologi, 20p, HT 2002
Avdelningen för växtekologi, Uppsala universitet
Handledare: Pauli Snoeijs
