Chara intermedia
Mellansträfse
NE
NA
LC
Alger, Kransalger
DD
NT
VU
EN
CR
RE
Livskraftig (LC)
Klass: Charophyceae (kransalger), Ordning: Charales, Familj: Characeae, Släkte: Chara (sträfsen), Art: Chara
intermedia - mellansträfse A.Braun Synonymer:
Kännetecken
Mellansträfse är grövre än de flesta arterna i släktet Chara, men i regel mindre än taggsträfse Chara hispida och
spretsträfse Chara rudis som den lättast kan förväxlas med. På barkcellerna sitter taggarna oftast enskilda, ibland i
knippen, men alltid betydligt glesare än hos taggsträfse. En säker bestämning kan bara göras efter taggarnas placering
på barkcellsraderna och kräver mikroskop eller en bra lupp. Övergångsformer finns mellan mellansträfse och den
extremt taggiga törnsträfse Chara polyacantha. Mellansträfses utseende varierar mycket, på Öland och Gotland
dominerar stora former med glesa och tunna taggar. Ovanligt små former som liknar busksträfse Chara vulgaris har
hittats i Uppland och Jämtland.
Utbredning och status
Mellansträfse förekommer i Nord- och Sydamerika samt i större delen av Europa. I Norden har arten hittats i
Danmark (flera lokaler på Jylland, Fyn och Sjælland), Norge (flera lokaler både i södra och norra delen av landet),
Finland (på Åland) och Sverige. Här är den bunden till kalkrika områden och har påträffats i Skåne, på Öland, Gotland,
i Västergötland, Östergötland, Närke, Uppland, Jämtland samt i det kalrika området kring Abisko i Torne Lappmark.
Fynd finns även från flera äldre brackvattenlokaler i Gästriklands skärgård. Det finns ungefär 60 kända aktuella
lokaler i Sverige. Den är klassad som sällsynt i den engelska rödlistan, som starkt hotad i den tyska rödlistan och som
hänsynskrävande i den norska rödlistan.
Ekologi
Mellansträfse förekommer främst i mesotrofa, kalkrika sjöar (Chara-sjöar), men även i mer eutrofa sjöar
(Potamogeton-sjöar), kalkkärr, dammar, kalkbrott eller källor. Sällan har arten påträffats i periodiska småvatten
eller i brackvatten. Mellansträfse övervintrar även på de lokaler som ligger längst norrut (Abisko). I Sverige har arten
växt på mellan 20 cm och 6 m vattendjup. Den växer på mjuksediment, mest på kalkgyttja.
Hot
Eutrofiering har uppgetts som den viktigaste hotfaktorn mot mellansträfse samt störningar genom intensiv båttrafik.
Åtgärder
Mellansträfses lokaler bör skyddas mot eutrofiering.
Övrigt
Mellansträfses taxonomiska tillhörighet och artavgränsning är osäker och har behandlats på olika sätt. Uppgifter om
artens utbredning och ekologi är därför ibland osäkra. Utländska namn – NO: Piggkrans (inkluderar törnsträfse
Chara polyacantha), GB: Intermediate stonewort.
ArtDatabanken - artfaktablad
1
Naturvård
Konventioner: Typisk art i 3110 Näringsfattiga slättsjöar (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR)), Typisk art i
3140 Kransalgssjöar (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON))
Litteratur
Arbetsgruppen för Svenska Växtnamn. 1996. Svenska namn på kransalger. Svensk Bot. Tidskr. 90: 300.
Blindow, I. 1994: Sällsynta och hotade kransalger i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 88: 65–73.
Blindow, I. 1995. Rödlistade kransalger. I: Aronsson, M., Hallingbäck, T. & Mattsson, J.-E. (red.): Rödlistade växter i
Sverige 1995. ArtDatabanken Uppsala, 137–140.
Blindow, I. & Krause, W. 1990: Bestämningsnyckel för svenska kransalger. Svensk Bot. Tidskr. 84: 119–160.
Corillion, R. 1957. Les Charophycées de France et dEurope Occidentale. Imprimerie Bretonne, Rennes. Forsberg, C.
1965: Environmental conditions of Swedish Charophytes. Symb. Bot. Ups. 18: 4.
Hasslow, O.J. 1931: Sveriges characéer. Bot. Not. 84: 63–136. Hasslow, O.J. 1940. Einige Characeenbestimmungen.
III. Bot. Not. 93: 287–288. Krause, W. 1997. Charales (Chlorophyceae). I: Ettl, H., Gärtner, G., Heynig, H. &
Mollenhauer, D. (red.).
Süßwasserflora von Mitteleuropa vol 18.
Langangen, A. 1974. Ecology and distribution of Norwegian charophytes. Norw. J. Bot. 21: 31–52.
Langangen, A. 1996. Sjeldne og truete kransalger i Norge. Blyttia 54: 23–30. Lohammar, G. 1965. The vegetation of
Swedish lakes. Acta Phytogeogr. Suecica 50: 28–47. Maier, E.X. 1972. De kranswieren (Charophyta) van Nederland.
Wetensch. Meded. K.N.N.V. 93. Hoogwoud.
Olsen, S. 1944. Danish Charophyta. Kgl. Danske Vid. Selsk., Biol. Skr. 3.
Rueness, J. 1990. Norske Algenavn. Liste utarbeidet av algenavnkomitéen nedsatt av Norsk Botanisk Forening 1978
og 1987. Blyttia 48: 57–63.
Santesson, R. 1937. Chara intermedia i Lappland. Bot. Not. 90: 313–314. Schmidt, D., Weyer, K. van de, Krause, W.,
Kies, L., Garniel, A., Geissler, U., Gutowski, A., Samietz, R., Schütz, W., Vahle, H.-Ch., Vöge, M., Wolff, P. & Melzer, A.
1996. Rote Liste der Armleuchteralgen (Charophyceae) Deutschlands. Schriftenreihe für Vegetationskunde 28: 547–
576.
Simons, J. & Nat, E. 1996. Past and present distribution of stoneworts (Characeae) in The Netherlands. Hydrobiologia
340: 127–135.
Stewart, N.F. & Church, J.M. 1992. Red data books of Britain and Ireland: Stoneworts. Petersborough.
Författare
Irmgard Blindow 1998. ©ArtDatabanken, SLU 2005.
ArtDatabanken - artfaktablad
2
