Europeiskt handikappforum
Manifest av och för kvinnor med
funktionshinder i Europa
antaget i Bryssel den 22 februari 1997
av Europeiskt handikappforums
arbetsgrupp fˆr kvinnor med
funktionshinder
En revidering av rekommendationer frÂn
FN:s expertseminarium om kvinnor med
funktionshinder i Wien 1990. Det utgˆr
‰ven en fˆrdjupning av FN:s
standardregler fˆr att tillfˆrs‰kra
m‰nniskor med funktionsneds‰ttning
delaktighet och j‰mlikhet
Europeiskt handikappforum
Square Ambiorix 32, boÓte 2/A Ò B-1000 Bryssel Ò Belgien
T + 32/2 282.46.00 Û F +32/2 282.46.09 Û E-post: [email protected]
Manifest av och fˆr kvinnor med funktionshinder i Europa
© Copyright Europeiskt handikappforum. Läsare uppmanas att kopiera och sprida detta dokument i stor
utsträckning, förutsatt att källan anges på ett riktigt sätt.
Dokumentet finns tillgängligt på alla EU:s officiella arbetsspråk (DA, DE, EL, EN, ES, FI, FR, IT, NL, PT, SV).
Dokumentet kan efter förfrågan erhållas på diskett och tryckt med stor stil.
Utgivet i mars 1998 Ò Fˆrsta tryckning, mars 1997 Ò ÷vers‰ttning, Context Language Services.
# 2
Europeiskt handikappforum
Inledning av ordfˆranden
fˆr Europeiskt handikappforum
N‰r Europeiskt handikappforums stadgar undertecknades och en oberoende
europeisk handikapporganisation fˆddes, gavs i vÂrt nya medlemskap uttryck fˆr
stort engagemang i kˆnsfrÂgor och fr‰mjande av j‰mst‰lldhet mellan kˆnen i vÂr
organisation och i alla delar av vÂrt policyarbete. Detta ‰r en grundl‰ggande
fˆruts‰ttning i vÂra stadgar och genom lagar Ò inte bara en str‰van eller en
avsiktsfˆrklaring.
ƒven om vi ‰nnu har en bit kvar till att uppn detta mÂl vet jag att framsteg gˆrs. I
detta avseende kan jag inte nog betona betydelsen av detta manifest. Det markerar
viktiga punkter i samband med fr‰mjandet av j‰mst‰lldhet fˆr kvinnor och flickor
med funktionshinder i hela unionen, och kr‰ver medvetenhet och samarbete inom
handikapprˆrelsen, kvinnorˆrelsen och samh‰llet i stort.
Jag ‰r ˆvertygad om att det kommer att inspirera kvinnor och flickor med
funktionshinder i hela Europeiska unionen att h‰vda sina m‰nskliga r‰ttigheter.
Det ‰r ingen tillf‰llighet att det ‰r ett av vÂra allra fˆrsta policydokument, och
som ordfˆrande fˆr forumet ‰r jag med r‰tta stolt ˆver detta. Jag vill gratulera alla
kvinnor som bidragit till manifestet Ò det ‰r en utm‰rkt handbok fˆr fˆr‰ndring Ò
och avspeglar de v‰rderingar och principer som ska pr‰gla vÂrt arbete.
Europeiskt handikappforum
# 3
Manifest av och fˆr kvinnor med funktionshinder i Europa
# 4
Europeiskt handikappforum
Fˆrord
Detta manifest ‰r en sammanst‰llning av rekommendationer fˆr en fˆrb‰ttring av
livsvillkoren fˆr funktionshindrade kvinnor och flickor inom Europeiska unionen. Det
bygger p en omarbetning av rekommendationer frÂn FN:s expertseminarium om
kvinnor med funktionshinder i Wien 1990. Studiegruppen fˆr kvinnor med
funktionshinder, understˆdd av Europeiska kommissionens generaldirektorat V/E/3
och som inr‰ttades inom ramen fˆr HELIOS II-programmet, omarbetade
dokumentet under andra halvÂret av 1996. Gruppen, som nu ‰r Europeiskt
handikappforums arbetsgrupp om kvinnor med funktionshinder, antog dokumentet
den 22 februari 1997 i Bryssel, och kommer att str‰va efter att genomfˆra det.
Anneli Joneken (redaktˆr), medlem av Handikappfˆrbundens Samarbetsorgan (HSO)
i Sverige, och Maria Br‰ttemark frÂn handikappforumets kansli, har p ett
v‰rdefullt s‰tt bidragit till arbetet.
Syftet med manifestet ‰r att upplysa och gˆra kvinnor och flickor med
funktionshinder medvetna om sin situation, sina r‰ttigheter och sitt ansvar, men
ocks att informera och gˆra Europeiska kommissionen, Europaparlamentet,
medlemsstaterna, den europeiska handikapprˆrelsen och kvinnorˆrelsen
uppm‰rksamma p bristen p kˆnst‰nkande i samband med kvinnor/flickor och
m‰n/pojkar med funktionshinder. Manifestet ‰r ett verktyg som kan ge kvinnor
med funktionshinder stˆrre personlig makt.
Under alldeles fˆr lÂng tid har samtliga aktˆrer inom handikapprˆrelsen inriktat sig
p olika aspekter p funktionsneds‰ttningen i sig och sj‰lva individen har kommit
i andra hand. Specifika behov och situationen fˆr kvinnor och flickor med
funktionshinder har fˆrsummats. Mer ‰n h‰lften av m‰nniskor med funktionsbeds‰ttning i Europa ‰r kvinnor och flickor med funktionshinder. Kvinnor och
flickor med funktionshinder har dock alltid varit underrepresenterade.
Europeiskt handikappforum
# 5
Manifest av och fˆr kvinnor med funktionshinder i Europa
Europeiskt handikappforums arbetsgrupp om kvinnor med funktionshinder har, i
mˆjligaste mÂn, varit komplett i sin sammans‰ttning. Det ‰r d‰rfˆr mˆjligt att
vissa avsnitt ‰r svÂrtolkade eller inte kan accepteras av vissa l‰sare. Manifestet
ska ses som ett verktyg/medel fˆr debatt, fˆr beslutsfattande, fˆr till‰mpning genom
lagar, politik, etc och fˆr att uppr‰tta handlingsplaner. Fˆrfattarna ‰r alla kvinnor
och flickor med funktionshinder med olika bakgrund, religion, ras, sexuell l‰ggning,
Âlder och typ av funktionshinder.
Det ‰r ett instrument fˆr organisationer fˆr kvinnor med funktionshinder, andra
kvinnoorganisationer, handikapporganisationer i allm‰nhet, samt politiker i
medlemsstaterna, Europeiska unionen, p europeisk och internationell nivÂ. Det
kan anv‰ndas fˆr att tillfˆra ett kˆnsperspektiv till alla nivÂer av beslutsfattande.
Manifestet kan och bˆr ocks fortlˆpande vidareutvecklas av kvinnor med
funktionshinder och deras organisationer samt revideras med j‰mna mellanrum.
Det kan och bˆr leda till projektfˆrslag fˆr att genomfˆra stora delar av denna
frigˆrelseplan. Manifestet kommer att vara en resurs fˆr Europeiskt handikappforum
att anv‰nda fˆr att initiera positiva Âtg‰rder fˆr kvinnor och flickor med
funktionshinder inom Europeiska unionen
Jag tackar alla kvinnor p seminariet om kvinnor med funktionshinder i Wien och
p konferensen i Peking, vilka inspirerat till detta manifest som nu finns
tillg‰ngligt p 11 europeiska sprÂk. Ett manifest som visar den styrka som kvinnor
med funktionshinder har i den europeiska beslutsprocessen.
Lydia Zijdel
Ordfˆrande fˆr Europeiskt handikappforums
arbetsgrupp om kvinnor med
funktionshinder
28 februari 1997
# 6
Europeiskt handikappforum
Inledning
Vad menar vi med kvinnor med funktionshinder/funktionshindrade kvinnor? Flickor och
kvinnor med funktionshinder inbegriper kvinnor med alla slags funktionshinder,
kvinnor med rˆrelsehinder, hˆrsel- och synneds‰ttningar, eller psykiska
funktionshinder, synliga eller icke-synliga, inbegripet kvinnor med psykiska
sjukdomar och psykiska h‰lsoproblem, begÂvningsm‰ssiga funktionshinder och
olika kroniska tillstÂnd, sÂsom diabetes, hj‰rt- eller njursjukdomar, epilepsi,
HIV/AIDS, sjukdomar som fr‰mst drabbar kvinnor som t.ex. brˆstcancer, artrit,
lupus, fibromyalgi och benskˆrhet. Begreppet inkluderar flickor och kvinnor med
funktionshinder i alla Âldrar, p landsbygden och i st‰der, oavsett grad av
funktionshinder, sexuell l‰ggning och kulturell bakgrund, och oavsett om de lever
ute i samh‰llet eller p institution.
Tanken med detta manifest ‰r att det ska utgˆra en grund fˆr politisk verksamhet
fˆr att fˆrb‰ttra funktionshindrade kvinnors situation i alla sammanhang d‰r
Europeiska unionens politik ‰r inblandad. En begr‰nsning av manifestet till det
europeiska sammanhanget utesluter inte att det anv‰nds som manifest fˆr
solidaritets- eller stˆdaktioner fˆr funktionshindrade kvinnor och fˆr‰ldrar till
funktionshindrade dˆttrar i andra delar av v‰rlden. Genom den europeiska
inriktningen av detta manifest erk‰nner vi kulturella skillnader i fˆrhÂllande till
andra l‰nder, men ocks inom Europeiska unionen. Det ‰r ocks ett manifest fˆr
handling p nationell niv inom omrÂden d‰r EU-politiken inte fˆrs p.g.a.
subsidiaritetsprincipen.
Manifestets ideologiska grund bygger p begreppen m‰nskliga r‰ttigheter och
j‰mst‰lldhet. Icke-diskriminering ‰r ett viktigt begrepp. En ”social” modell fˆr
funktionshinder i motsats till en ”individuell” modell bˆr uppmuntras, ‰ven om
medicinska skillnader inte ska fˆrbises.
Europeiskt handikappforum
# 7
Manifest av och fˆr kvinnor med funktionshinder i Europa
Det ‰r viktigt att all forskning om eller med anknytning till funktionshindrade
personer tar h‰nsyn till kˆnsdimensionen. Manifestet fokuserar funktionshindrade
flickors och kvinnors specifika situation p.g.a. kˆn enligt biologisk definition och som
ett socialt begrepp (eng. gender). Biologiska skillnader mellan m‰n och kvinnor
sÂv‰l som socialt pÂtvingade situationer och behandlingss‰tt ‰r relevanta, men
inte alltid l‰tta att skilja mellan. D‰rfˆr kommer begreppet kˆn att i texten fr‰mst
anv‰ndas i den vidare sociala bem‰rkelsen (gender).
Begreppet dubbel diskriminering, p grund av kˆn och funktionshinder, ‰r
sammansatt. Dubbelt fˆrtryck ‰r ett annat uttryck som beskriver det mÂnga
funktionshindrade kvinnor och flickor st‰lls infˆr i olika situationer. Det kan dock
upplevas som en utveckling av dubbel styrka. Funktionshindrade kvinnor kan
uppleva att de diskrimineras bÂde i fˆrhÂllande till icke-funktionshindrade kvinnor
och m‰n, och i fˆrhÂllande till funktionshindrade m‰n. Kampen fˆr j‰mst‰lldhet
mÂste d‰rfˆr fˆras p olika nivÂer och olika platser samtidigt. Exempel p multipel
diskriminering av funktionshindrade kvinnor ‰r n‰r den grundar sig p Âlder,
etnisk bakgrund, sexuell l‰ggning och socioekonomisk bakgrund.
Denna text ska l‰sas mot bakgrund av fˆrdrag och internationella politiska
ˆverenskommelser, som t.ex. FN:s standardregler fˆr att tillfˆrs‰kra m‰nniskor med
funktionsneds‰ttning delaktighet och j‰mlikhet samt Pekingdeklarationen och
handlingsplanen frÂn den fj‰rde kvinnokonferensen. P EU-niv ‰r lagstiftning,
initiativ och de tv meddelandena om j‰mst‰lldhet mellan kvinnor och m‰n och
m‰nniskor med funktionshinder viktigt.
# 8
Europeiskt handikappforum
Manifestets rekommendationer
Manifestet inbegriper rekommendationer kopplade till fˆljande prioriterade
‰mnesomrÂden fˆr kvinnor med funktionshinder i Europa:
1
M‰nskliga r‰ttigheter, etik..................................................................................... 10
2
Nationell och europeisk lagstiftning....................................................................... 12
3
Konventioner och andra internationella instrument......................................... 13
4
Utbildning ...................................................................................................................... 14
5
Arbete och yrkesutbildning....................................................................................... 16
6
ƒktenskap, relationer, fˆr‰ldraskap, familjeliv ................................................... 18
7
VÂld, sexuellt utnyttjande och s‰kerhet .............................................................. 20
8
Stˆrre personlig makt, ledarskapsutveckling, delaktighet i
beslutsfattande ............................................................................................................. 21
9
Funktionshindrade kvinnor med annan kulturell bakgrund .......................... 22
10 Medvetandegˆrande, massmedia, kommunikation och information .............. 22
11 Oberoende och sj‰lvst‰ndigt boende, personlig assistans,
tekniska behov och stˆd, rÂdgivning....................................................................... 23
12 Social trygghet, h‰lsovÂrd och medicinsk vÂrd, rehabilitering .................... 24
13 Offentliga byggnader, bost‰der, kommunikation, miljˆ.................................... 27
14 Kultur, fritid, idrott ..................................................................................................... 28
15 Nationella samordningskontor fˆr kvinnor med funktionshinder .................. 28
16 Internationella samordningskontor........................................................................ 29
17 Regionala och sub-regionala aktiviteter, projektfinansiering......................... 29
18 Statistik, forskning ...................................................................................................... 30
Fˆrutom manifestets specifika rekommendationer uppmanar vi alla som vill ta nya steg i denna riktning
att anv‰nda FN:s instrument fˆr m‰nskliga r‰ttigheter "FN:s standardregler fˆr att tillfˆrs‰kra
m‰nniskor med funktionsneds‰ttning delaktighet och j‰mlikhet", som antogs av FN:s generalfˆrsamling
1993 och som bestÂr av 22 grundregler. N‰r man anv‰nder standardreglerna ‰r det viktigt att komma
ihÂg att syftet med reglerna ‰r att s‰kerst‰lla att flickor, pojkar, kvinnor och m‰n med
funktionshinder, i egenskap av medlemmar i samh‰llet, kan utˆva samma r‰ttigheter och skyldigheter
som andra.
Europeiskt handikappforum
# 9
Manifest av och fˆr kvinnor med funktionshinder i Europa
1
M‰nskliga r‰ttigheter, etik
1.1
Funktionshindrade flickors och kvinnors m‰nskliga r‰ttigheter och friheter ska
tillfullo erk‰nnas och respekteras. De ska ha lika mˆjligheter inom alla
samh‰llsomrÂden. Vikten av att samh‰llet ‰r tillg‰ngligt fˆr dem ska erk‰nnas
och Âtg‰rder vidtas fˆr att se till att de fÂr tillgÂng till information, kommunikation
och att den fysiska miljˆn gˆrs tillg‰nglig, i enlighet med standardregel nr 5.
1.2
Funktionshindrade kvinnor ska informeras om sina medborgerliga och m‰nskliga
r‰ttigheter fˆr att kunna fatta egna beslut.
1.3
L‰mplig lagstiftning som garanterar fullst‰ndigt utˆvande av kvinnors r‰tt att
best‰mma ˆver sexualitet, graviditet, ny reproduktionsteknik, adoption, moderskap
och andra i detta avseende viktiga frÂgor, ska antas och genomfˆras.
1.4
Funktionshindrade kvinnors r‰ttigheter inkluderar deras r‰tt att kontrollera och
fritt och ansvarsfullt best‰mma om frÂgor som rˆr deras sexualitet, inbegripet
h‰lsofrÂgor som rˆr sexualitet och reproduktion, fria frÂn tvÂng, diskriminering och
vÂld. Inga medicinska beslut som rˆr en funktionshindrad kvinna Ò vilken orsak
hennes funktionshinder ‰n har Ò ska fattas utan hennes medgivande och utan att
hon fÂtt full information.
1.5
≈tg‰rder ska vidtas fˆr att skydda kvinnor med psykiska h‰lsoproblem eller
begÂvningsm‰ssiga funktionshinder och information ska ges p ett s‰tt som de
l‰tt fˆrstÂr. Vid behov ska en talesman tillhandahÂllas fˆr att underl‰tta deras
beslutsfattande.
1.6
÷ppna och allm‰nna diskussioner om ‰mnen som exempelvis sexualitet och
sexuella preferenser, som ofta anses fˆr k‰nsliga att ta upp, ska uppmuntras, med
tillbˆrlig respekt fˆr kulturella normer. Syftet ska vara att ˆka kunskapsnivÂn bland
kvinnor med funktionshinder, deras familjer, personal och befolkningen i
allm‰nhet.
1.7
Situationen fˆr flickor och kvinnor med andra sexuella preferenser (t.ex. lesbiska) ska
belysas som en frÂga om m‰nskliga r‰ttigheter inom handikapprˆrelsen fˆr
kvinnor, kvinnorˆrelsen och rˆrelsen fˆr lesbiska kvinnor, och i ˆvriga delar av vÂrt
samh‰lle.
1.8
I l‰nder d‰r kulturella och religiˆsa traditioner gˆr att tillg‰ngligheten till
medicinsk service, yrkesutbildning, rehabilitering, syssels‰ttning och annan service
‰r svÂr fˆr funktionshindrade kvinnor, ska Âtg‰rder vidtas s att dessa hinder
avl‰gsnas p ett s‰tt som gˆr att flickor och kvinnor med funktionshinder kan fÂ
dessa fˆrmÂner.
1.9
Flickor och kvinnor med funktionshinder som ‰r invandrare eller kommer frÂn
tredje land ska ha samma r‰ttigheter och tillgÂng till samma allm‰nna stˆd som
andra flickor och kvinnor med funktionshinder i deras land.
1.10
Utvecklingen och till‰mpningen av nya reproduktionstekniker fˆr att fˆrhindra
funktionshinder ska ses ur perspektiv som tar h‰nsyn till etiska dimensioner och
# 10
Europeiskt handikappforum
till de m‰nskliga r‰ttigheterna. Urval fˆre fˆdelsen grundat p funktionshinder bˆr
fˆrbjudas.
Europeiskt handikappforum
# 11
Manifest av och fˆr kvinnor med funktionshinder i Europa
1.11
Den funktionshindrade kvinnan ska inte av l‰kare, sl‰ktingar eller myndigheter
uppmanas eller tvingas till abort. Diskussioner d‰r m‰nniskor uts‰tts fˆr en
kostnadsanalys, eller d‰r beslut utgÂr frÂn resonemang om huruvida ett
m‰nskligt liv ‰r mer eller mindre v‰rt att leva, ska inte tillÂtas. En
funktionshindrad kvinnas val om att fˆda eller inte fˆda ett barn mÂste respekteras.
1.12
S‰rskilda anstr‰ngningar bˆr gˆras fˆr att garantera att test p m‰nniskor inte
tillÂts, med h‰nvisning till konventionen om m‰nskliga r‰ttigheter och
biomedicin. Funktionshindrade kvinnor ska ocks skyddas frÂn att uts‰ttas fˆr
biologiskt och farmaceutiskt experimenterande.
1.13
Alla l‰nder ska uppmuntra Âtg‰rder fˆr att s‰kerst‰lla j‰mlik delaktighet i det
religiˆsa livet i samh‰llet fˆr flickor och kvinnor med funktionshinder som v‰ljer
detta, och uppmuntra Âtg‰rder fˆr att utplÂna diskriminering i det religiˆsa livet.
Religiˆs litteratur ska gˆras tillg‰nglig fˆr kvinnor med hˆrsel- och
synneds‰ttningar och kvinnor med begÂvningsm‰ssiga funktionshinder.
1.14
Funktionshindrade kvinnor ska ha r‰tt att, och ges mˆjligheter att utˆva den
r‰tten, bli mer synliga i sÂv‰l j‰mst‰lldhetspolitiken som handikappolitiken.
2
Nationell och europeisk lagstiftning
2.1
Alla stater har ansvar fˆr att skapa lagar fˆr Âtg‰rder fˆr att uppn mÂlet om full
delaktighet och j‰mlikhet fˆr flickor, pojkar, kvinnor och m‰n med funktionshinder,
i enlighet med standardregel nr 15.
2.2
Lagstiftningen ska inte diskriminera m‰nniskor med funktionshinder och ska
omfatta sÂdana aspekter som social trygghet, hinder i miljˆn, transportmedel,
medicinska och tekniska anordningar och ska, som en lagstadgad r‰tt, ta h‰nsyn
till de s‰rskilda behov som funktionshindrade kvinnor har. Lagstiftning mot
diskriminering ska infˆras i de europeiska staternas nationella fˆrfattningar och i
alla delar av Fˆrdraget om Europeiska unionen, genom ett fˆrbud mot diskriminering
p grund av funktionshinder. Lagstiftningen ska leda till en fˆrb‰ttring av
situationen fˆr personer med funktionshinder i familjen och i samh‰llet.
2.3
Lagstiftning fˆr att skydda funktionshindrade flickor och kvinnors medborgerliga och
m‰nskliga r‰ttigheter ska antas av europeiska organ p nationell eller regional
nivÂ, i enlighet med internationella normer. Lagstiftningen ska ˆvervakas av
l‰mpliga myndigheter fˆr att s‰kra en effektiv till‰mpning.
2.4
Likst‰llighet fˆr flickor och kvinnor med funktionshinder kan endast uppnÂs n‰r
diskriminerande mˆnster och praxis som hindrar tillg‰nglighet p lika villkor har
avl‰gsnats. Lagstiftningen mÂste d‰rfˆr fˆrberedas fˆr att exempelvis behandla de
sociala trygghetssystemens h‰nsyn till kvinnor med funktionshinder och till
funktionshindrade kvinnor med barn, liksom kollektivtrafiken, med tanke p att
kvinnor p.g.a. sociala och kulturella normer i vissa regioner ‰r mindre rˆrliga och
mer bundna till hemmet. Men ‰ven andra omrÂden d‰r lagstiftning ‰r
ber‰ttigad med tanke p funktionshindrade kvinnors s‰rskilda situation bˆr tas
upp.
# 12
Europeiskt handikappforum
2.5
Lagstiftning ska infˆras fˆr att skydda funktionshindrade kvinnors r‰ttigheter vad
g‰ller sexuella ˆvergrepp och vÂld, i offentliga miljˆer och i deras hemmiljˆ, t.ex.
institutioner, rehabiliteringscenter, ‰ldreboenden, projekt, hem, institut, o.s.v.
2.6
En ny europeisk handikappstrategi ska till‰mpas och vidareutvecklas p ett
kˆnsspecifikt s‰tt, i n‰ra samrÂd med handikapporganisationer fˆr kvinnor och
m‰n i Europa.
2.7
Med utgÂngspunkt frÂn den nya inriktningen p integrering av handikappolitiken
p europeisk nivÂ, bˆr all EU-lagstiftning, EU-policy och alla EU-initiativ som berˆr
funktionshindrade m‰nniskor eller j‰mst‰lldhet mellan kˆnen ta h‰nsyn till
funktionshindrade kvinnors specifika situation.
2.8
En undersˆkning bˆr genomfˆras om den allm‰nna eller speciella
handikapplagstiftningen nationellt, i en medlemsstat, och/eller p europeisk nivÂ
diskriminerar flickor och kvinnor med funktionshinder.
3
Konventioner och andra internationella instrument
3.1
FN:s standardregler fˆr att tillfˆrs‰kra m‰nniskor med funktionsneds‰ttning
delaktighet och j‰mlikhet ska anv‰ndas som ett nyckelinstrument fˆr utvecklingen
av de europeiska l‰nderna. Funktionshindrade kvinnor och deras organisationer
ska fortlˆpande rÂdfrÂgas i den nationella och internationella uppfˆljningen.
3.2
Alla l‰nder bˆr, om de inte redan gjort det, stadf‰sta eller ansluta sig till de
internationella konventionerna om m‰nskliga r‰ttigheter, FN:s konvention om
avskaffande av alla former av diskriminering av kvinnor och andra viktiga
instrument sÂsom FN:s konvention om barns r‰ttigheter, ILO-konventionen nr 159
om yrkesrehabilitering och syssels‰ttning fˆr funktionshindrade personer och
rekommendation nr 168 om samma ‰mne, Florens-ˆverenskommelsen och dess
fˆrdrag om import av material fˆr utbildning, vetenskap och kultur. I
uppfˆljningsarbetet och rapporter i samband med dessa konventioner bˆr ett
kˆnsspecifikt angreppss‰tt anv‰ndas, i syfte att identifiera funktionshindrade
flickor och kvinnors situation i fˆrhÂllande till deras r‰ttigheter sÂsom de fˆreskrivs
i konventionerna. Information om dessa internationella r‰ttsliga instrument bˆr fÂ
stor spridning.
3.3
KommittÈn mot diskriminering av kvinnor (CEDAW) bˆr aktivt beg‰ra av stater
som ingÂr i konventionen, med h‰nvisning till kommittÈns rekommendation nr
18/1991, att de inkluderar information om funktionshindrade kvinnors situation i
sina periodiska rapporter till kommittÈn om genomfˆrandet av konventionen.
Staterna bˆr organisera seminarier under sammanst‰llningen av information till
sina periodiska rapporter, och rÂdgˆra med de frivilligorganisationer som arbetar
med funktionshindrade kvinnors r‰ttigheter.
3.4
Information i dokument om m‰nskliga r‰ttigheter, den internationella
konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella r‰ttigheter samt den
internationella konventionen om medborgerliga och politiska r‰ttigheter, och
uppfˆljningen av dessa, ska vara tillg‰ngliga fˆr alla.
Europeiskt handikappforum
# 13
Manifest av och fˆr kvinnor med funktionshinder i Europa
4
Utbildning
4.1
En viktig fˆruts‰ttning fˆr att uppn j‰mlikhet i livet ‰r god utbildning.
Funktionshindrade flickor och kvinnor ska ha full tillgÂng till utbildning och
yrkesutbildning under hela livet och r‰tt till grundskola, gymnasieutbildning och
hˆgre utbildning. De ska uppmuntras att utnyttja den r‰ttigheten, i enlighet med
standardregel nr 6. Utbildningen ska ske i det allm‰nna skolv‰sendet med tillgÂng
till s‰rskilda undervisningsformer och mˆjlighet till en lÂngsammare studietakt
samt stˆdservice, vid behov eller p fˆrfrÂgan frÂn den enskilde.
4.2
Funktionshindrade flickor och kvinnor ska uppmuntras att sˆka sig till utbildningar
som gˆr att de kan utvecklas som fullv‰rdiga medlemmar i samh‰llet.
Skolbyggnader ska vara fysiskt tillg‰ngliga, skolmaterial ska finnas tillg‰ngligt i
alternativa former (punktskrift, stor stil, o.s.v.). S‰rskilda stˆdl‰rare och
assistenter ska finnas tillg‰ngliga efter elevernas behov.
4.3
Utbildning fˆr dˆva och dˆva/blinda flickor och kvinnor ska tillhandahÂllas i speciella
skolor fˆr dˆva eller dˆva/blinda personer, eller i s‰rskilda klasser och enheter i
vanliga skolor. Undervisning lyhˆrd fˆr den kulturella omgivningen ska
tillhandahÂllas fˆr att leda till utveckling av effektiva kommunikativa f‰rdigheter
och maximalt oberoende. Dˆva kvinnor bˆr ha r‰tt till utbildning med hj‰lp av
multimediasystem och teckensprÂk, som bˆr erk‰nnas som officiellt sprÂk.
4.4
Det ‰r ocks viktigt att utbilda fˆr‰ldrar och familjer till flickor och kvinnor med
funktionshinder om hur de ska erhÂlla en positiv attityd till funktionshinder och
skapa medvetenhet om funktionshindrade kvinnors s‰rskilda behov och problem.
Ett utbildningspaket fˆr alla familjemedlemmar vore anv‰ndbart. Befintliga
handbˆcker i utbildningssyfte, som t.ex. manualen om samh‰llsbaserad
rehabilitering, CBR, utarbetad av V‰rldsh‰lsoorganisationen, bˆr gˆras
tillg‰ngliga. VÂrdgivare inom prim‰rvÂrden bˆr ocks gˆras uppm‰rksamma pÂ
funktionshindrade ‰ldre kvinnors s‰rskilda behov. Det ‰r viktigt att vuxna
funktionshindrade kvinnor betraktas som oberoende snarare ‰n beroende av sina
familjer.
4.5
EU-politik och EU-program fˆr utformning av utbildning Ò frÂn grundskola till hˆgre
studier Ò bˆr ta h‰nsyn till funktionshindrade kvinnors s‰rskilda situation.
LivslÂngt l‰rande bˆr fr‰mjas. Kvinnor och m‰nniskor med funktionshinder utgˆr
en separat mÂlgrupp fˆr s‰rskild uppm‰rksamhet. Medvetandegˆrande om
riskerna fˆr dubbel diskriminering p grund av kˆn och funktionshinder ‰r
nˆdv‰ndig.
4.6
UNESCO bˆr i sina utbildningsprojekt, i synnerhet i samband med l‰s- och
skrivkunnighet, s‰rskilt uppm‰rksamma flickor och kvinnor med funktionshinder
och deras problem, framÂtskridande, ˆkade personliga makt och utveckling.
4.7
De som arbetar med handikappfrÂgor bˆr vara utbildade i att hantera frÂgor rˆrande
homosexualitet bland kvinnor och flickor med funktionshinder.
4.8
Utbildning av m‰nniskor som ansvarar fˆr att skildra funktionshindrade kvinnor
och flickor eller frÂgor som rˆr kvinnor/flickor med funktionshinder, sÂsom
# 14
Europeiskt handikappforum
journalister /massmedia, filmskapare o.s.v., ‰r v‰sentligt fˆr att skapa positiva
bilder, i st‰llet fˆr det medlidande som v‰lgˆrenhetst‰nkande eller medicinska
begrepp bygger pÂ.
Europeiskt handikappforum
# 15
Manifest av och fˆr kvinnor med funktionshinder i Europa
4.9
I program fˆr medvetandegˆrande bˆr olika skildringar av funktionshindrade kvinnor
och flickor anv‰ndas i syfte att fˆrmedla tydligare bilder av funktionshindrade
kvinnor till folk i allm‰nhet och kvinnor med begÂvningsm‰ssiga funktionshinder i
synnerhet.
5
Arbete och yrkesutbildning
5.1
Arbete ‰r en avgˆrande komponent fˆr att mˆjliggˆra fˆr funktionshindrade kvinnor
att fˆrsˆrja sig sj‰lva ekonomiskt och att uppn sj‰lvaktning och socialt
erk‰nnande. Funktionshindrade kvinnor bˆr utbildas i syfte att ges mˆjlighet till
arbete p ˆppna marknaden. N‰r s‰rskild utbildning kr‰vs bˆr inte
funktionshindrade kvinnor fˆrfˆrdelas i fˆrhÂllande till andra kvinnor.
Funktionshindrade kvinnor ska ha samma tillgÂng till alla utbildningsprogram och
stˆd och service bˆr erbjudas. Befintliga yrkesutbildningsprogram fˆr kvinnor bˆr
gˆras s‰rskilt tillg‰ngliga fˆr funktionshindrade kvinnor och stˆdservice bˆr
tillhandahÂllas.
5.2
Lagar och best‰mmelser inom arbetsmarknadsomrÂdet bˆr inte diskriminera
funktionshindrade kvinnor och inte hindra anst‰llning, i enlighet med
standardregel nr 7.
5.3
Funktionshindrade kvinnor bˆr uppmuntras att sˆka sig till arbeten med sk‰lig lˆn
och status. Effektivt stˆd bˆr ges till funktionshindrade kvinnor fˆr att behÂlla
anst‰llningen genom t.ex. uppfˆljningsservice och kontakter med arbetsgivare samt
r‰ttsligt skydd fˆr ogrundad fˆrlust av arbete p grund av funktionshinder.
5.4
N‰r det g‰ller startande av sm fˆretag och andra former av egen
n‰ringsverksamhet, bˆr funktionshindrade kvinnor ha samma r‰tt till ekonomiskt
stˆd och ska betraktas som fullt kvalificerade fˆretagare.
5.5
All EU-policy och alla EU-program fˆr fr‰mjande av arbete och yrkesutbildning bˆr
ta h‰nsyn till funktionshindrade kvinnors specifika situation. Kvinnor och personer
med funktionshinder utgˆr redan en mÂlgrupp fˆr s‰rskild uppm‰rksamhet i flera
program. Medvetandegˆrande om risken fˆr dubbel diskriminering p grund av kˆn
och funktionshinder ‰r nˆdv‰ndig.
5.6
S‰rskilda best‰mmelser fˆr att s‰kerst‰lla att funktionshindrade kvinnor har
samma rˆrlighet p den europeiska arbetsmarknaden som icke-funktionshindrade
kvinnor och m‰n, enligt principerna fˆr fri rˆrlighet sÂsom de fˆreskrivs i EUfˆrdragen, bˆr finnas.
5.7
Arbetstillf‰llena inom den offentliga sektorn, d‰r den stˆrsta andelen anst‰llda
traditionellt ‰r kvinnor, minskar i mÂnga av EU:s medlemsstater. Den s‰rskilda
effekt detta har p syssels‰ttningen fˆr funktionshindrade kvinnor bˆr undersˆkas.
5.8
Programmen inom ILO och FAO och andra organisationer som ‰gnar sig Ât
arbetsmarknadsfrÂgor, bˆr omfatta s‰rskilda projekt och program i Europa fˆr
funktionshindrade kvinnors behov. Dessa organisationer bˆr ha ett n‰ra samarbete
med funktionshindrade kvinnor och deras organisationer. Kvinnor med
# 16
Europeiskt handikappforum
funktionshinder bˆr ocksÂ, med l‰mpligt stˆd, inkluderas i de allm‰nna program
och projekt som dessa organisationer har.
Europeiskt handikappforum
# 17
Manifest av och fˆr kvinnor med funktionshinder i Europa
5.9
MÂnga arbeten som i dagsl‰get utfˆrs av icke-funktionshindrade kvinnor och/eller
m‰n och som pÂverkar funktionshindrade kvinnors liv (i synnerhet arbeten i
beslutsfattande positioner) bˆr gˆras tillg‰ngliga fˆr funktionshindrade kvinnor. Fˆr
att mˆjliggˆra detta bˆr Âtg‰rder i den riktningen vidtas inom vissa omrÂden.
5.10
Invandrade flickor och kvinnor med funktionshinder bˆr ges l‰mpligt stˆd och
utrymme fˆr att utveckla sin kunskap och potential de har genom yrkesutbildning,
och ges mˆjlighet att f ett passande arbete.
5.11
Dˆva kvinnor ska ges tillgÂng till yrkesutbildning p sitt respektive nationella
teckensprÂk.
5.12
Kvinnor med funktionshinder ska ha tillgÂng till arbete och yrkesutbildning genom
alla strategier som kan fr‰mja kunskap, kvalifikationer och r‰tten att n hˆgsta
niv inom alla yrkeskarri‰rer, bÂde inom privata och offentliga organ.
5.13
Kvinnor med funktionshinder som deltar i volont‰rarbete bˆr ha r‰tt till samma
fˆrmÂner, mˆjligheter och stˆd som kvinnor med avlˆnade arbeten.
Funktionshindrade kvinnor med ett volont‰rarbete bˆr f nˆdv‰ndigt ekonomiskt
stˆd fˆr att kunna vara vÂrdnadshavare och anst‰llda samtidigt. Fˆrutom
nˆdv‰ndigt ekonomiskt stˆd till den funktionshindrade kvinnan sj‰lv, bˆr adekvat
stˆd ges fˆr att hon ska ha mˆjlighet att ‰ven vara vÂrdnadshavare.
6
ƒktenskap, relationer, fˆr‰ldraskap, familjeliv
6.1
Funktionshindrade kvinnor bˆr garanteras r‰tten att bilda familj, ha relationer och
sexuella kontakter och att bli mor, i enlighet med standardregel nr 9.
6.2
Med h‰nsyn tagen till att mÂnga kvinnor med funktionshinder upplever stora
svÂrigheter med att hitta en livspartner och bilda familj, bˆr rÂdgivning och
utbildning ges inom detta omrÂde. Massmedia bˆr uppmuntras att spela en viktig
roll n‰r det g‰ller att undanrˆja negativa attityder till relationer sÂsom ‰ktenskap
och fˆr‰ldraskap fˆr funktionshindrade kvinnor. Organisationer som erbjuder
tj‰nster till ensamstÂende personer med syfte att tr‰ffa en mˆjlig partner, bˆr inte
utesluta kvinnor eller m‰n med funktionshinder frÂn sina tj‰nster och ska erbjuda
dem samma kvalitet p tj‰nsterna som till andra kvinnor och m‰n. Personal i
dessa organisationer bˆr f utbildning fˆr att arbeta med funktionshindrade
personer.
6.3
Funktionshindrade kvinnor bˆr ha tillgÂng till familjeplanering och till information
om hur deras kroppar fungerar sexuellt. Information bˆr finnas tillg‰nglig pÂ
kassett, med stor stil, punktskrift, l‰ttl‰st version eller bildbaserade format och pÂ
teckensprÂk, eller ges av experter inom omrÂdet som t.ex. rÂdgivare inom den
offentliga socialtj‰nsten eller p lokal nivÂ. Ingen kvinna ska tvingas att genomgÂ
abort.
6.4
Funktionshindrade fˆr‰ldrar ska ha r‰tt till personlig assistans i den utstr‰ckning
att de kan dela ansvaret fˆr barnet. Den roll som personlig assistans har i vÂrden av
barnen mÂste definieras tydligt och stˆdgrupper fˆr funktionshindrade fˆr‰ldrar och
personliga assistenter till funktionshindrade smÂbarnsfˆr‰ldrar kan stˆdja detta.
# 18
Europeiskt handikappforum
6.5
Fˆr‰ldrarna, inbegripet ensamstÂende fˆr‰ldrar (m‰n eller kvinnor) till barn med
funktionshinder ska ha r‰tt till personlig assistans. Den roll som personlig assistans
har i omsorgen av barn mÂste definieras tydligt och stˆdgrupper fˆr fˆr‰ldrar (eller
ensamstÂende fˆr‰ldrar) till barn med funktionshinder och personliga assistenter
till fˆr‰ldrar (med sm barn) skulle kunna stˆdja detta.
6.6
R‰tten att ha familj, relationer, sexuella kontakter och att vara mor bˆr garanteras
funktionshindrade lesbiska eller bisexuella kvinnor, enligt standardregel nr 9.
Fˆrdomar mot homosexuella i allm‰nhet ska inte hindra lesbiska eller bisexuella
kvinnor frÂn att erhÂlla ekonomiskt stˆd och tekniska hj‰lpmedel som leder till
ekonomiskt oberoende och ett sj‰lvst‰ndigt liv som lesbisk eller bisexuell kvinna, i
antingen en sj‰lvst‰ndig och oberoende boendeform eller under mer
institutionaliserade former.
6.7
Stˆd till funktionshindrade mˆdrar till funktionshindrade barn och till
funktionshindrade mˆdrar till icke-funktionshindrade barn ska uppmuntras.
6.8
Lagstiftning som begr‰nsar fˆrstÂndshandikappade kvinnors r‰ttigheter till
sexuella relationer ska avskaffas och s‰rskilt skydd av kvinnor som ‰r speciellt
sÂrbara fˆr ˆvergrepp ska bibehÂllas.
6.9
Fˆr de kvinnor som ‰r ofˆrmˆgna att ge sitt medgivande till fˆdelsekontroll bˆr det
finnas skydd i lagstiftningen. I synnerhet ska fˆdelsekontroll eller abort aldrig utfˆras
mot en funktionshindrad kvinnas vilja och abort bˆr fˆruts‰tta r‰ttsligt
godk‰nnande. Sterilisering ska aldrig utfˆras mot en kvinnas vilja, och i de fall n‰r
nÂgon ‰r ofˆrmˆgen att ge sitt medgivande ska det ‰nd aldrig ske annat ‰n n‰r
det finns klara medicinska sk‰l fˆr detta och efter r‰ttsligt godk‰nnande. Vidare
bˆr familjeplaneringsmetoder utformas speciellt fˆr kvinnor med begÂvningsm‰ssiga
funktionshinder.
6.10
Funktionshindrade kvinnor bˆr, som mˆdrar, Âtnjuta samma r‰ttigheter som ickefunktionshindrade kvinnor och m‰n vad betr‰ffar medicinsk kontroll under och
efter graviditeten. De bˆr ocks ha samma r‰ttigheter p arbetsmarknaden i
samband med fˆr‰ldrafˆrs‰kring och -ledighet samt social service. Dessa
r‰ttigheter mÂste bevakas. Villkoren ska i alla EU:s medlemsstater vara av hˆgsta
standard och inte diskriminera funktionshindrade kvinnor. R‰ttigheter och service
bˆr vara tillg‰ngliga fˆr invandrade kvinnor i EU, bÂde i egenskap av arbetstagare
och som medfˆljande partner.
6.11
Fˆr‰ndringar av den existerande moderskapsideologin bˆr genomfˆras, eftersom den
diskriminerar funktionshindrade kvinnor, s‰rskilt n‰r det g‰ller r‰tten att bli
fˆr‰lder, r‰tten att bli vÂrdnadshavare efter skilsm‰ssa, r‰tten till adoption,
r‰tten att bli fosterfˆr‰lder och till andra former av socialt fˆr‰ldraskap och
r‰tten att anv‰nda artificiella befruktningsmetoder.
Europeiskt handikappforum
# 19
Manifest av och fˆr kvinnor med funktionshinder i Europa
7
VÂld, sexuellt utnyttjande och s‰kerhet
7.1
Funktionshindrade flickors och kvinnors r‰tt att leva i frihet och s‰kerhet ska
tillfullo erk‰nnas. VÂld mot flickor och kvinnor med funktionshinder ‰r ett stort
problem och statistiken visar att funktionshindrade flickor och kvinnor, p grund av
sin sÂrbarhet, lˆper stˆrre risk att falla offer fˆr vÂld. Kontroll ˆver den egna kroppen
bˆr garanteras funktionshindrade kvinnor fˆr att skydda dem mot fysiskt, psykiskt
och sexuellt vÂld. Detta ‰r s‰rskilt viktigt fˆr funktionshindrade kvinnor som
vistas p sjukhus, befinner sig p rehabiliterings- eller andra institutioner, och fˆr
dem som inte kan fˆretr‰da sig sj‰lva.
7.2
S‰rskilda program fˆr att fˆrebygga sÂdant vÂld mÂste genomfˆras (som t.ex.
programmen i Nederl‰nderna, Tyskland, Storbritannien, Spanien och ÷sterrike)
med erk‰nnande fˆr de speciella behov de flickor och kvinnor har som behˆver
assistans fˆr att skˆta sin hygien. De bˆr informeras om hur vÂld fˆrebyggs, hur man
k‰nner igen att vÂld brukats och hur man anm‰ler vÂldshandlingar.
Funktionshindrade flickor och kvinnor med psykiska h‰lsoproblem,
begÂvningsm‰ssiga funktionshinder, kommunikationshandikapp och/eller svÂra
funktionshinder kan fˆrmodas vara mer utsatta.
7.3
Funktionshindrade flickor och kvinnor bˆr ha tillgÂng till s‰rskilda
utbildningsprogram anpassade efter deras behov, och om hinder fˆr integreringen
finns, ska stˆd och service erbjudas fˆr att underl‰tta integreringen.
7.4
Funktionshindrade kvinnor, deras familjer och berˆrd personal ska vara fullt
informerade om hur man fˆrebygger sexuellt utnyttjande. N‰r det g‰ller
utnyttjande av funktionshindrade kvinnor, i synnerhet kvinnor med
begÂvningsm‰ssiga funktionshinder, bˆr lagstiftningen utvecklas och fˆrst‰rkas
och involverad personal (domare, juridiska rÂdgivare, Âklagare, o.s.v.) bˆr utbildas.
Fˆr kvinnor med psykiska problem bˆr avdelningar och service bara fˆr kvinnor
finnas, som kan erbjuda valmˆjligheter fˆr kvinnor med gemensam kulturell eller
etnisk bakgrund. Attityder och sedv‰njor som kan vara till skada fˆr flickor och
kvinnor, t.ex. kvinnlig kˆnsstympning, ska motarbetas genom utbildningsprogram fˆr
kvinnor och m‰n och straffr‰ttslig lagstiftning.
7.5
Skyddat boende sÂsom kvinnohus och alla andra allm‰nna organisationer och stˆd
(broschyrer, telefonnummer, terapeuter, o.s.v.) inom omrÂdet fˆr vÂld mot och
sexuellt utnyttjande av kvinnor, bˆr gˆras tillg‰ngliga fˆr kvinnor med alla typer av
funktionshinder.
7.6
Situationen fˆr flickor och kvinnor med funktionshinder bˆr integreras i de
undersˆkningar om vÂld mot kvinnor som den s‰rskilde rapportˆren fˆr FN:s
kommission om m‰nskliga r‰ttigheter genomfˆr. S‰rskilda studier bˆr genomfˆras
i de europeiska staterna.
7.7
Med tanke p att risken fˆr att uts‰ttas fˆr vÂld ‰r hˆgre fˆr funktionshindrade
kvinnor, bˆr s‰rskild uppm‰rksamhet ‰gnas Ât de effekter p kvinnors psykiska
h‰lsa som vÂldshandlingar, psykiskt fˆrtryck eller sexuellt utnyttjande eller hot om
sÂdant har.
# 20
Europeiskt handikappforum
7.8
Den rapport frÂn Europaparlamentet som man Ârligen beg‰r ska se ˆver frÂgan om
vÂld mot och diskriminering av funktionshindrade, bˆr s‰rskilt ta upp
funktionshindrade flickors och kvinnors situation, och bˆr ge fˆrslag om fˆrb‰ttrad
lagstiftning fˆr att skydda funktionshindrade kvinnor mot vÂld.
7.9
≈tg‰rder bˆr vidtas fˆr att skydda flickor och kvinnor mot den funktionshindrande
seden med kˆnsstympning, vilken ‰r att betrakta som ett brott enligt
handlingsplanen frÂn FN:s kvinnokonferens.
8
Stˆrre personlig makt, ledarskapsutveckling,
delaktighet i beslutsfattande
8.1
Ledarskapsutveckling har till syfte att ge funktionshindrade flickor och kvinnor till
sj‰lvk‰nsla, uppmuntra dem att ta ledarroller fˆr att bli integrerade
samh‰llsdeltagare, och i stˆrre utstr‰ckning ta del i beslutsfattande p olika
nivÂer.
8.2
Funktionshindrade kvinnor bˆr uppmuntras att delta i utbildningsprogram i
ledarskap och management som organiseras av nationella organ. Programmen bˆr
ocks utformas s‰rskilt fˆr flickor och kvinnor med funktionshinder, och betraktas
som en del av redan befintliga program fˆr utbildning av kvinnor.
8.3
Utbildningsseminarier, utbildningsprogram och yrkesutbildningsprogram fˆr att
etablera kooperativ och starta inkomstbringande aktiviteter bˆr organiseras p lokal
nivÂ, ‰ven p landsbygden, fˆr att ˆka funktionshindrade kvinnors medvetenhet om
sin situation p gr‰srotsniv och fˆr att stimulera till aktivt deltagande.
8.4
S‰rskilda mentorprogram bˆr startas och stˆdjas p lokal och regional niv i de
europeiska l‰nderna. I dessa program ska kvinnor inom handikapprˆrelsen aktivt
stˆdja varandra i olika livsfaser, fˆr den personliga mognadsprocessen och fˆr ˆkad
makt att pÂverka.
8.5
Regionala europeiska organisationer och FN-storgan bˆr stˆdja funktionshindrade
kvinnor i utvecklingen av f‰rdigheter i ledarskap genom att ILO, FAO och
UNESCO utarbetar en kursplan som kan fungera som en modell att anv‰ndas pÂ
olika ledarskapsnivÂer, i alla l‰nder och genom tekniskt samarbete. Satsningar bˆr
gˆras fˆr att uppmuntra funktionshindrade kvinnor att sj‰lva medarbeta i
utbildningar.
8.6
EU:s program, Âtg‰rder och initiativ ska stˆdja funktionshindrade kvinnors
str‰van efter ˆkad makt att pÂverka och delta i samh‰llsutvecklingen.
8.7
Fˆr Europeiskt handikappforum bˆr en j‰mst‰lld representation vara en riktlinje
fˆr beslutsfattande, t.ex. n‰r det g‰ller val av ordfˆrande fˆr Europeiskt
handikappforum och sammans‰ttningen av arbetsgrupper, kommittÈer samt
genomfˆrandet av arbetsuppgifter. Alla medlemsorganisationer i Europeiskt
handikappforum bˆr i sin verksamhet prioritera flickors och kvinnors ˆkad makt att
pÂverka.
8.8
TillgÂng till information bˆr betraktas som en demokratisk r‰ttighet fˆr varje
enskild individ i samh‰llet. Funktionshindrade kvinnor bˆr ha tillgÂng till all
Europeiskt handikappforum
# 21
Manifest av och fˆr kvinnor med funktionshinder i Europa
information de behˆver och ˆnskar fˆr att utˆva sina lagstadgade, politiska och
m‰nskliga r‰ttigheter. Insyn i politiska institutioner och processer ‰r en
fˆruts‰ttning.
8.9
Funktionshindrade kvinnor i Europa bˆr framst‰lla och sprida information och
material fˆr medvetandegˆrande riktat till beslutsfattare p nationell och europeisk
nivÂ, i syfte att uppm‰rksamma dem p det faktum att dubbel diskriminering av
funktionshindrade kvinnor kan fˆrekomma. Personer som handhar
handikappolitiska frÂgor i allm‰nhet och de som sysslar med frÂgor som rˆr
j‰mst‰lldhet mellan m‰n och kvinnor ska vara den fr‰msta mÂlgruppen. Lika
viktigt ‰r att n beslutsfattare i regeringar och myndigheter.
8.10
Funktionshindrade kvinnor bˆr bli mer synliga i organisationer med anknytning till
handikappfrÂgor, sociala frÂgor, politik och i samh‰llet i ˆvrigt. S‰rskilda projekt
bˆr startas i syfte att fˆrverkliga detta, liksom s‰rskilda ekonomiska m‰rmetoder
fˆr att s‰kra deras deltagande.
9
Funktionshindrade kvinnor
med annan kulturell bakgrund
9.1
Funktionshindrade kvinnor med annan kulturell bakgrund som lever utanfˆr
hemlandet bˆr f stˆd att komma ur utsatta l‰gen, och ha samma r‰tt som
funktionshindrade kvinnor i v‰rdlandet till uppmuntran och stˆd att utveckla sina
mˆjligheter.
9.2
Funktionshindrade flyktingkvinnors st‰llning bˆr studeras. Stˆd bˆr finnas
tillg‰ngligt i flyktingl‰ger och utbildning ska utgˆra en av de fr‰msta
prioriteringarna. De riktlinjer vad g‰ller funktionshindrade flyktingar som UNHCR
publicerat ska vara ett viktig verktyg i arbetet med funktionshindrade flickor och
kvinnor.
9.3
Det vedertagna europeiska mÂngkulturella samh‰lle kan av socioekonomiska
orsaker medfˆra nackdelar fˆr mÂnga invandrade funktionshindrade kvinnor.
S‰rskild uppm‰rksamhet bˆr ‰gnas Ât detta.
10
Medvetandegˆrande, massmedia,
kommunikation och information
10.1
Alla l‰nder bˆr fˆr att ˆka allm‰nhetens medvetenheten om flickor och kvinnor med
funktionshinder, med avseende p deras r‰ttigheter, behov, mˆjligheter och vad de
kan bidra med i samh‰llet, enligt standardregel nr 1.
10.2
Funktionshindrade kvinnor bˆr bli mer synliga p alla nivÂer i samh‰llet. Media
spelar en viktig roll fˆr att sprida information om funktionshindrade kvinnor och kan
bidra till en positiv fˆr‰ndring av allm‰nhetens attityder. I syfte att uppn detta
‰r det viktigt att positiva bilder av funktionshindrade kvinnor fˆrmedlas av media
(TV, tidningar, publikationer) p alla samh‰llsnivÂer. Kvinnor med
# 22
Europeiskt handikappforum
funktionshinder, helst utsedda av handikapporganisationer fˆr kvinnor, ska
rÂdfrÂgas och aktivt medverka i presentationer och ledning av program. Med tanke
p det ofta fˆrekommande utbytet av radio- och TV-produktioner p regional och
internationell nivÂ, kan dessa program f omfattande spridning. Anv‰ndning av
positivt sprÂk i frÂgor som rˆr kvinnor och funktionshinder bˆr uppmuntras och
fˆrtj‰nar full uppm‰rksamhet i media.
10.3
Television, radio och tidningar bˆr uppmuntras att utveckla program med inriktning
p funktionshindrade kvinnors behov, i samarbete med handikapporganisationer.
S‰rskilda satsningar p att via media upplysa allm‰nheten om att psykiska
h‰lsoproblem Ò trots att de ‰r osynliga Ò ocks ‰r funktionshindrande. Alla
former av osynliga funktionshinder bˆr ‰gnas s‰rskild uppm‰rksamhet.
10.4
Exempel p aktiva kvinnor med funktionshinder skulle bÂde leda till medvetenhet
bland allm‰nheten och fungera som positiva fˆrebilder fˆr funktionshindrade
kvinnor och flickor.
10.5
Nationella n‰tverk av funktionshindrade kvinnor skulle vara ett viktigt inslag i
informationsspridningen, genom att v‰cka medvetenhet och motivation hos kvinnor
med funktionshinder att engagera sig i organiserat arbete. Det skulle vara det
nationella samordningskontorets och funktionshindrade kvinnors ansvar att starta
ett sÂdant n‰tverk.
10.6
Grundl‰ggande dokument av betydelse fˆr funktionshindrade kvinnor och deras
r‰ttigheter ska gˆras begripliga och tillg‰ngliga p lokala sprÂk och i olika format
och tillg‰nglig form.
10.7
J‰mlik tillgÂng till informationssamh‰llet ska s‰kerst‰llas fˆr funktionshindrade
kvinnor. Till‰mpningar som t.ex. Internetkommunikation och webbplatser ska inte
innehÂlla information som p nÂgot s‰tt gˆr intrÂng p funktionshindrade flickors
och kvinnors integritet. Funktionshindrade kvinnor bˆr s‰kerst‰lla detta pÂ
europeisk niv i samarbete med Europeiskt handikappforum och Europeiska
kvinnolobbygruppen (the European WomenÌs Lobby). Andra av Europeiska unionens
initiativ fˆr informationssamh‰llet ska inte heller diskriminera funktionshindrade
kvinnor. I utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik ska sÂv‰l
ekonomiska aspekter som utbildningsbehov beaktas, liksom j‰mlikhet oavsett
Âlder.
10.8
≈tg‰rder fˆr att tillfˆrs‰kra kvinnor med syn- och hˆrselneds‰ttningar tillgÂng till
all information bˆr vidtas.
11
Oberoende och sj‰lvst‰ndigt boende, personlig
assistans, tekniska behov och stˆd, rÂdgivning
11.1
Mˆjligheter till eget boende bˆr finnas genom att personlig assistans erbjuds
funktionshindrade kvinnor enligt de behov som de sj‰lva angett.
11.2
Funktionshindrade kvinnor bˆr ha mˆjlighet att f rÂdgivning av andra
funktionshindrade kvinnor med liknande erfarenheter. Detta ska ges av
Europeiskt handikappforum
# 23
Manifest av och fˆr kvinnor med funktionshinder i Europa
kvinnoorganisationer, handikapporganisationer, socialtj‰nst och lokala
serviceinr‰ttningar.
11.3
Eftersom kvinnor med funktionshinder har s‰mre tillgÂng till utrustning och
tekniska hj‰lpmedel bˆr det finnas lokal tillverkning av nˆdv‰ndig utrustning. Den
ska till en lÂg kostnad eller gratis distribueras till alla funktionshindrade kvinnor.
Program fˆr tillverkning av utrustning och tekniska hj‰lpmedel p regional och
nationell nivÂ, inbegripet utbildning i tillverkning och anv‰ndning fˆr
funktionshindrade kvinnor, rekommenderas starkt. Tekniska hj‰lpmedel ska
tillgodose kvinnors krav n‰r det g‰ller funktion liksom design, material och
kvalitet. Skulle dessa tekniska hj‰lpmedel inte finnas att tillg lokalt ska, vid
behov, importerad utrustning tillhandahÂllas, p arbetet eller i hemmet.
11.4
Funktionshindrade flickor och kvinnor behˆver tekniska hj‰lpmedel och assistans
som ‰r anpassade efter deras speciella behov. Denna service ska ges med h‰nsyn
till kvinnors kulturella och religiˆsa bakgrund.
11.5
Medlemsstaterna ska fˆra en sÂdan ekonomisk politik, skattepolitik och befintlig
importavgiftspolitik som behˆvs fˆr att s‰kra att funktionshindrade kvinnor kan fÂ
hj‰lputrustning till minimal kostnad.
11.6
"Design fˆr alla" ska uppmuntras, i syfte att begr‰nsa behovet av s‰rskilda
tekniska lˆsningar fˆr m‰nniskor med funktionshinder. Funktionshindrade
m‰nniskor bˆr delta p alla stadier i utvecklingen av nya tekniska lˆsningar, och i
detta ska funktionshindrade kvinnor delta i lika stor utstr‰ckning som
funktionshindrade m‰n. Europeiska och nationella institutioner som ‰r inblandade
i utvecklingen av tekniska hj‰lpmedel och standardisering bˆr ta h‰nsyn till
kˆnsfrÂgor.
11.7
Dˆva kvinnor ska ha kostnadsfri tillgÂng till teckentolkar vid alla sammankomster
(som rˆr t.ex. samh‰llet, religion, kultur och politik) fˆr att mˆjliggˆra deras fulla
deltagande och en mer aktiv integrering i det sociala livet. Fˆr att dˆva kvinnor ska
kunna v‰lja mellan en manlig eller en kvinnlig teckentolk ska utbildning av
kvinnliga teckentolkar uppmuntras.
11.8
ƒven om stˆd ges till eget boende ska kvinnor med begÂvningsm‰ssiga
funktionshinder, om de fortfarande v‰ljer att leva p institutioner, kunna v‰lja
inr‰ttningar med bara kvinnor (eller med blandad sammans‰ttning). Valfrihet vad
g‰ller kˆn p personal och personliga assistenter ska ocks finnas.
12
Social trygghet, h‰lsovÂrd
och medicinsk vÂrd, rehabilitering
Social trygghet
12.1
# 24
Funktionshindrade ska f tillr‰ckligt ekonomiskt stˆd fˆr att kunna leva ett
v‰rdigt liv, oavsett om de ‰r ensamstÂende, gifta eller lever i nÂgon annan typ av
fˆrhÂllande. FˆrmÂner, bidrag och stˆd, personlig assistans, o.s.v., ska inte vara
Europeiskt handikappforum
beroende av civilstÂnd. FˆrmÂner bˆr inte vara inkomstrelaterade. Om de har r‰tt
till sociala fˆrmÂner ska dessa ges direkt till dem och inte till deras familjer.
12.2
Det tas allm‰nt fˆr givet att kvinnors roll ‰r att ge andra service. Att kˆnsrollerna
blir mer j‰mst‰llda och funktionshindrade kvinnors framtidsutsikter bˆr utvecklas
i en positiv och mer mÂngfacetterad riktning.
12.3
Lagstiftning avskr‰cker eller fˆrhindrar kvinnor med funktionshinder att utgˆra en
del av arbetskraften bˆr revideras, fˆr att avl‰gsna faktorer som inte stimulerar till
arbete. Kvinnor bˆr kunna f l‰mpligt grundl‰ggande ekonomiskt stˆd fˆr
kostnader fˆr handikapprelaterad service som t.ex. personlig assistans, teckentolkar,
ledhundar, s‰llskapshundar, transporter, boende, tekniska hj‰lpmedel och
h‰lsovÂrd. De ska ha mˆjlighet till fri rˆrlighet p samma s‰tt som andra
medborgare i Europeiska unionen.
12.4
Kvinnor med funktionshinder ska ha r‰tt och mˆjlighet att v‰lja sin ledsagare.
≈tg‰rder bˆr vidtas fˆr att fˆrb‰ttra vÂrdarnas situation.
H‰lsovÂrd och medicinsk vÂrd
12.5
Alla l‰nder ska, i enlighet med standardregel nr 2, garantera tillgÂngen till effektiv
medicinsk vÂrd fˆr flickor och kvinnor med funktionshinder.
12.6
I alla stater ska prim‰rvÂrden uppfylla funktionshindrade kvinnors behov, i
hemmet, p h‰lsocentraler eller p sjukhus. Myndigheter i alla l‰nder bˆr tillse att
l‰kare inom prim‰rvÂrden ocks ‰r utbildade i att identifiera och fˆrebygga
funktionshinder orsakade av psykiska problem, och kan vidta l‰mpliga Âtg‰rder.
≈ldersaspekten bˆr ocks tas med i ber‰kningen, i syfte att kunna mˆta de krav som
olika skeden i livet st‰ller.
12.7
S‰rskilt stˆd fˆr att tillgodose olika behov bˆr tillhandahÂllas p kostnadseffektiv
basis, inbegripet h‰lsovÂrd fˆr kvinnor i hemmet och p vÂrdinr‰ttningar i det
befintliga h‰lsovÂrdssystemet.
12.8
I alla vÂrdsituationer, i synnerhet n‰r det g‰ller gynekologi, ‰r det viktigt att
respektera funktionshindrade kvinnors integritet, med s‰rskild h‰nsyn till
synskadade kvinnor och kvinnor som anv‰nder tolkar.
12.9
V‰rldsh‰lsoorganisationen och andra relevanta organ bˆr uppmuntra regeringar
att tillhandahÂlla adekvata utbildningsprogram fˆr h‰lsovÂrdspersonal n‰r det
g‰ller funktionshindrade flickor och kvinnors s‰rskilda behov.
12.10
Ingen diskriminering av funktionshindrade kvinnor, oavsett Âlder, ska fˆrekomma
vad betr‰ffar tillgÂngen till h‰lsovÂrd och/eller tolkningen av r‰tten till dessa
tj‰nster.
12.11
I krigsh‰rjade omrÂden bˆr stˆd till flickor och kvinnor med funktionshinder
tillhandahÂllas i form av mobila prim‰rvÂrdsenheter.
12.12
Tv‰rvetenskapligt inriktad h‰lsovÂrd och medicinsk vÂrd och forskning (som t.ex.
i neurologi, gynekologi, geriatrik, socialvetenskap, o.s.v.), bˆr uppmuntras fˆr att
skapa en mer helt‰ckande bild av kˆnsspecifika skador och sjukdomar.
12.13
Funktionshindrade kvinnor och flickor bˆr informeras om riskerna med HIV och
AIDS. Utbildning om preventivmedel och sexualundervisning ‰r viktiga ur detta
perspektiv.
Europeiskt handikappforum
# 25
Manifest av och fˆr kvinnor med funktionshinder i Europa
12.14
Kvinnor och flickor med HIV eller AIDS ska betraktas som kvinnor och flickor med
ett funktionshinder och ska d‰rfˆr ges samma r‰ttigheter och privilegier som andra
kvinnor och flickor med funktionshinder. Deras problem bˆr ‰ven inbegripas i
handikapprˆrelsens intresseomrÂden.
Rehabilitering
12.16
Alla l‰nder bˆr, i enlighet med standardregel nr 3, garantera j‰mlika mˆjligheter
till rehabilitering fˆr flickor och kvinnor med funktionshinder. Kvinnor och flickor bˆr
f rehabilitering som ger dem stˆrre valmˆjligheter i hemmet och i familjen och
mˆjlighet till full delaktighet inom utbildnings- och arbetsmarknadsomrÂdet och i
samh‰llet i stort. Medicinsk rehabilitering bˆr vara kˆnsneutral och tillg‰nglig fˆr
alla kvinnor med funktionshinder oavsett Âlder.
12.17
Utbildning i samh‰llsbaserade rehabilitering, CBR, d‰r kvinnor med
funktionshinder ‰r engagerade p alla nivÂer, bˆr finnas ˆverallt p landsbygden
och i st‰derna.
12.18
Rehabilitering mÂste inbegripa utbildning i kvinnligt kroppssprÂk och
sj‰lvk‰nsla. S‰rskilda rehabiliteringsmodeller bˆr utvecklas fˆr olika grupper av
funktionshindrade kvinnor i n‰ra samarbete med deras organisationer.
12.19
Dˆva kvinnor och flickor har r‰tt till tidig diagnos och till s‰rskild sprÂkterapi,
med anv‰ndning av anpassningsbara metoder som ska inbegripa bÂde teckensprÂk
och talat sprÂk.
# 26
Europeiskt handikappforum
13
Offentliga byggnader, bost‰der, kommunikation,
miljˆ
13.1
Lagstiftning bˆr infˆras som leder till anpassning och fˆr‰ndring av miljˆn fˆr att ge
funktionshindrade kvinnor tillgÂng till alla byggnader inbegripet, men inte
begr‰nsat till, sjukhus, utbildningsanstalter och offentliga byggnader.
13.2
Alla nya bost‰der bˆr vara tillg‰ngliga fˆr funktionshindrade kvinnor, fˆr att de ska
kunna bo i alla typer av bost‰der.
13.3
Funktionshindrade kvinnor utsedda av handikapporganisationer bˆr v‰ljas in helst i egenskap av konsulter, rÂdgivare eller experter - fˆr att delta i alla stadier av
planeringen av den fysiska miljˆn och i beslutsprocesser. Det ska ske i syfte att
garantera att kvinnor kommer att ha tillgÂng till alla omrÂden av personligt liv,
familjeliv och socialt liv.
13.4
Allm‰nna ommunikationer bˆr vara tillg‰ngliga fˆr alla funktionshindrade
personer oavsett grad av rˆrlighet. Ingen kommunikationspolitik ska diskriminera
funktionshindrade flickor och kvinnor, oavsett funktionshinder (i rullstol, med
ledarhund eller s‰llskapshund). Funktionshindrade mˆdrar bˆr, efter behov, kunna
transportera sina barn.
13.5
S‰rskilda satsningar bˆr gˆras av personer kommunikationsansvariga fˆr att
s‰kerst‰lla att funktionshindrade kvinnors tillgÂng till transport, och att de
behandlas p ett s‰tt som ‰r v‰rdigt och icke-diskriminerande.
13.6
Dˆva eller hˆrselskadade kvinnor ska ha rˆrelsefrihet, inte bara n‰r det g‰ller
allm‰nna transportmedel och s‰rskilt stˆd, utan framfˆrallt n‰r det g‰ller
fˆrb‰ttrad tillgÂng till kommunikation, information och television med hj‰lp av
teckentolkning och textning. Dˆva och hˆrselskadade kvinnor bˆr ocks ha r‰tt att
anv‰nda videor p musÈer och offentliga platser samt f mˆjlighet att uppfatta
alarmsignaler vid olyckor, br‰nder och andra faror.
13.7
Funktionshindrade kvinnor inser det moderna livets effekter p miljˆn. Genom att
rubba den ekologiska balansen, p mikro- och makronivÂ, skadar m‰nniskan miljˆn
p ett s‰tt som kan orsaka funktionshinder. Exempel p detta ‰r allergier och
genetiska rubbningar orsakade av industriella utsl‰pp. Viss forskning tyder p att
sjukdomar, som t.ex. Parkinsons sjukdom, ‰r relativt vanliga i omrÂden med
intensivt jordbruk och omfattande anv‰ndning av bek‰mpningsmedel och
gˆdningsmedel, och att hˆga doser PCB-gifter eller bly orsakar begÂvningsm‰ssiga
funktionshinder hos barn. Stadsplanering kan ocks fˆrebygga psykiska
pÂfrestningar. En fˆr‰ndrad livsstil kan p lÂng sikt fˆrebygga funktionshinder.
Listan ˆver miljˆfˆrstˆrelse som orsakar sjukdomar och skador ‰r lÂng.
Funktionshindrade kvinnor i Europa vill betona vikten av miljˆmedvetenhet och
stˆder ytterligare forskningsarbete och medvetandehˆjning om miljˆ och
funktionshinder.
Europeiskt handikappforum
# 27
Manifest av och fˆr kvinnor med funktionshinder i Europa
14
Kultur, fritid, idrott
14.1
Alla l‰nder bˆr s‰kerst‰lla att alla kvinnor och flickor med funktionshinder ‰r
integrerade i och kan delta i kulturella aktiviteter p lika villkor, och utˆva sina
kreativa, konstn‰rliga och intellektuella fˆrmÂgor. Kulturprojekt i vilka kvinnor och
flickor med begÂvningsm‰ssiga funktionshinder kan utveckla sin kreativitet bˆr
uppmuntras.
14.2
Platser fˆr kulturella evenemang och service bˆr vara tillg‰ngliga och till fˆrfogande
fˆr funktionshindrade kvinnor.
14.3
Kvinnor och flickor med funktionshinder bˆr ha samma mˆjligheter till fritids- och
idrottsverksamhet.
14.4
≈tg‰rder bˆr vidtas fˆr att gˆra det mˆjligt fˆr kvinnor med funktionshinder att bli
professionella artister inom olika konstn‰rliga yrken.
15
Nationella samordningskontor
fˆr kvinnor med funktionshinder
15.1
En nationell samordningskommittÈ med fˆretr‰dare fˆr nationella organ som
arbetar fˆr kvinnors b‰ttre villkor, berˆrda myndigheter, funktionshindrade
representanter frÂn frivilligorganisationer och enskilda med erfarenhet, bˆr ges i
uppgift att fungera som samordnare i frÂgor som rˆr kvinnor med funktionshinder.
KommittÈn bˆr ocks fungera som en stark nationell arbetsgrupp fˆr att genomfˆra
rekommendationer rˆrande kvinnor med funktionshinder, och bˆr utveckla program
fˆr j‰mst‰lldhet och full delaktighet fˆr funktionshindrade kvinnor i samh‰llet. De
nationella samordningskontoren ska kopplas samman i ett europeiskt n‰tverk.
15.2
Detta nationella samordningskontor bˆr ocks vara n‰ra kopplat till befintliga och
planerade nationella samordningskommittÈr om handikappfrÂgor, i enlighet med
standardregel nr 17. KommittÈerna bˆr st‰rkas och inr‰ttas d‰r sÂdana saknas.
Funktionshindrade kvinnor och deras organisationer bˆr vara aktiva medlemmar.
15.3
Nationella organ fˆr kvinnors b‰ttre villkor bˆr st‰rkas och kvinnor med
funktionshinder bˆr inbegripas i sÂdana organ.
15.4
Funktionshindrade kvinnor bˆr aktivt engageras i bÂde handikapporganisationer fˆr
sj‰lvhj‰lp och i kvinnoorganisationer. Handikapporganisationer p nationell och
europeisk niv bˆr uppmuntra inr‰ttandet av kommittÈer av funktionshindrade
kvinnor eller oberoende grupper fˆr kvinnor med funktionshinder. Europeiskt
handikappforum bˆr inr‰tta ett permanent utskott fˆr frÂgor rˆrande
funktionshindrade kvinnor, och uppmuntra forumets medlemsorganisationer att
utveckla egna kvinnoutskott och -grupper.
15.5
Det nationella samordningskontoret, liksom de funktionshindrade sj‰lva, bˆr starta
s‰rskilda kampanjer fˆr att ˆka funktionshindrade kvinnors medlemskap i dessa
organisationer. Det bˆr g‰lla sÂv‰l frivilligorganisationer inriktade pÂ
funktionshindrade personer som andra frivilligorganisationer, i synnerhet
kvinnogrupper och lobbygrupper fˆr kvinnofrÂgor.
# 28
Europeiskt handikappforum
15.6
Funktionshindrade kvinnor bˆr i hˆgre grad vara representerade i nationella
delegationer till internationella mˆten, utskott och kommissioner om kvinnofrÂgor
eller handikappfrÂgor. Funktionshindrade kvinnors delaktighet ska uppmuntras
generellt, inte bara n‰r frÂgor som s‰rskilt rˆr dem finns p dagordningen.
15.7
Statliga och enskilda nationella och europeiska kvinnoorganisationer och organ bˆr
inbegripa funktionshindrade kvinnor och frÂgor som rˆr dem inom kvinnorˆrelsen
generellt, genom att till‰mpa handlingsplaner enligt fˆreliggande
rekommendationer, samt handlingsplanen frÂn FN:s kvinnokonferens i Peking 1995
och den regionala handlingsplanen frÂn FN:s ekonomiska kommission fˆr Europas
regionala konferens 1994.
15.8
Funktionshindrade kvinnor p europeisk niv bˆr inom ramen fˆr Europeiskt
handikappforum ha ett n‰ra samarbeta med Europeiska kvinnolobbygruppen om
frÂgor av gemensamt intresse. Nationella handikappfˆrbund fˆr funktionshindrade
kvinnor bˆr ocks efterstr‰va samarbete med Europeiska kvinnolobbyns nationella
grupper.
16
Internationella samordningskontor
16.1
De utn‰mnda samordningskontoren inom FN:s system fˆr fr‰mjande av
kvinnofrÂgor och samordningskontoren fˆr funktionshindrade, bˆr fortlˆpande
uppm‰rksamma frÂgor som rˆr flickor och kvinnor med funktionshinder och arbeta
i n‰ra samarbete med varandra och med funktionshindrade kvinnor och deras
organisationer.
16.2
Organisationer fˆr funktionshindrade kvinnor, inbegripet kommittÈer i stˆrre
organisationer, bˆr delta aktivt i mellanstatliga uppfˆljningar och revideringar av
Peking-handlingsplanen fˆr kvinnor och V‰rldsaktionsprogrammet fˆr
handikappade, i avsikt att fr‰mja genomfˆrandet av rekommendationerna i detta
manifest.
16.3
Fˆr att underl‰tta denna delaktighet bˆr de nationella samordningskontoren fˆrse
funktionshindrade kvinnor, deras organisationer och organisationer som berˆrs av
frÂgor om kvinnor med funktionshinder med information, s‰rskilt genom
nyhetsbrev och bulletiner, och funktionshindrade kvinnor bˆr regelbundet uppsˆkas
fˆr rÂdgivning.
16.4
Ett permanent rÂd av/fˆr funktionshindrade kvinnor inom Europeiska unionen med
direkt rÂdgivande funktion fˆr kommissionen, parlamentet och oberoende
Europeiska handikappforum bˆr inr‰ttas.
17
Regionala och sub-regionala aktiviteter,
projektfinansiering
17.1
Organisationer som arbetar p regional eller sub-regional niv i Europa, som t.ex.
Europeiska unionens institutioner, FN:s regionala ekonomiska kommission fˆr
Europeiskt handikappforum
# 29
Manifest av och fˆr kvinnor med funktionshinder i Europa
Europa, FN:s regionala kontor med specialiserade organ som t.ex.
V‰rldsh‰lsoorganisationen, EuroparÂdet, Organisationen fˆr s‰kerhet och
samarbete i Europa, andra mellanstatliga organisationer, och regional
frivilligorganisationer, inbegripet regionala n‰tverk fˆr massmedia, uppmanas att
ge funktionshindrade kvinnor stˆd, och att inkludera kvinnornas prioriterade frÂgor
i sina program och projekt, och stˆdja ansˆkningar om s‰rskilda projektanslag frÂn
deras organisationer.
17.2
Organisationer inom FN:s system och internationella regionala statliga
organisationer bˆr ge ekonomiskt stˆd och annat stˆd Ât frivilligorganisationer som
arbetar med frÂgor som rˆr funktionshindrade kvinnor, i syfte att garantera att
funktionshindrade kvinnor kan utˆva sina r‰ttigheter.
17.3
Europeiska kommissionen, Europaparlamentet, FN och andra specialiserade organ
och flera andra internationella, nationella och lokala bidragsgivande organ, bˆr i sina
prioriteringar inkludera finansiering av program fˆr funktionshindrade kvinnor.
ƒven ˆvriga program bˆr ˆronm‰rka anslag till projekt som rˆr funktionshindrade
kvinnor. Om funktionshindrade eller kvinnor i allm‰nhet ‰r prioriterade, bˆr
moment fˆrr funktionshindrade kvinnor finnas med.
17.4
Den regionala handlingsplan som antogs av l‰nderna inom den europeiska regionen
vid FN:s konferens fˆr ekonomiska kommissionen fˆr Europa i oktober 1994, bˆr fˆljas
upp och genomfˆras i n‰ra samarbete med frivilligorganisationer.
17.5
I syfte att genomfˆra rekommendationerna fˆr verksamhet p internationell nivÂ, bˆr
l‰mpliga resurser gˆras tillg‰ngliga. Utvecklingen av projekt fˆr och med
funktionshindrade kvinnor bˆr f nˆdv‰ndigt stˆd och nˆdv‰ndig finansiering.
18
Statistik, forskning
18.1
Nationella myndigheter rekommenderas starkt att tidigt vidta Âtg‰rder fˆr att
omfatta kˆnsspecifika data rˆrande funktionshindrade i de befintliga statistiska
serierna. Vidare bˆr varje stat genomfˆra nationella studier om funktionshinder, i
syfte att undersˆka fˆrekomsten av skador, de vanligaste orsakerna till skadorna och
vilka Âtg‰rder som vidtas av enskilda eller familjer fˆr att hantera situationen. Ett
frÂgeformul‰r fˆr detta ‰ndamÂl frÂn FN:s statistikkontor, som kan fungera som
modell, ‰r mycket viktigt fˆr att belysa frÂgan om funktionshindrade kvinnor, och
fˆr att f uppgifter om t.ex. inkomstnivÂ, syssels‰ttning och utbildning. En sÂdan
studie mˆjliggˆr en analys av den nationella situationen och regionala samt
internationella j‰mfˆrelser. Personal med kunskaper i datainsamling om
funktionshindrade kvinnor bˆr delta i studierna av hushÂll och folkbokfˆringar.
18.2
Europeiska unionen bˆr inr‰tta en observationsenhet om funktionshinder med en
s‰rskild arbetsgrupp om funktionshindrade kvinnor. Europeiska unionens
statistiska kontor, EUROSTAT, som gjort det mˆjligt att ta fram kˆnsspecifik data i
sin statistik ˆver personer med funktionshinder, bˆr stˆdjas/uppmuntras att s‰kra
att EU:s medlemsstater l‰mnar kˆnsspecifika uppgifter fˆr europeiska j‰mfˆrelser.
# 30
Europeiskt handikappforum
18.3
Den pÂgÂende revideringen av den internationella klassificeringen av skada,
sjukdom, funktionsneds‰ttning/funktionshinder och handikapp (ICIDH), som
genomfˆrs av V‰rldsh‰lsoorganisationen, bˆr i varje del ta h‰nsyn till
kˆnsspecifika aspekter. Alla olika nivÂer Ò skada, funktionshinder, delaktighet,
miljˆfaktorer Ò innefattar uppgifter fˆr vilka situationen skiljer sig mellan
funktionshindrade kvinnor och m‰n. Detta bˆr studeras noggrant. Handbˆcker och
eventuella tillhˆrande riktlinjer bˆr alla referera till kˆnsspecifika aspekter pÂ
funktionshinder. Europeiskt handikappforum bˆr, bland andra aktiviteter kopplade
till ICIDH-revideringen, aktivt fr‰mja denna frÂga.
18.4
Utvecklingsprogram fˆr funktionshindrade kvinnor bˆr undersˆka kvinnors faktiska
levnadsvillkor bÂde i t‰torter och p landsbygden. Vidare bˆr forskning bedrivas om
s‰tt och medel fˆr att fˆrb‰ttra deras status, ˆka levnadsstandarden fˆr
funktionshindrade kvinnor och fˆrse dem med de stˆd de behˆver. Forskning bˆr
fr‰mjas och bidrag ges till forskare inom flera ‰mnesomrÂden, fˆr att undersˆka
den verkliga situationen fˆr olika grupper av flickor och kvinnor med
funktionshinder.
18.5
Funktionshindrade kvinnors egna beskrivningar av sin situation bˆr vara den
viktigaste informationsk‰llan. Kvinnors egna tolkning och dokumentation av sina
erfarenheter, som nu arbetas fram, kan bli startskottet fˆr ett v‰rldsomfattande
forskningsprojekt om kvinnor med funktionshinder. En gradvis utveckling av ett
internationellt n‰tverk av de nationella samordningskontoren fˆr frÂgor om kvinnor
med funktionshinder fˆreslÂs.
18.6
Verksamhet bˆr inriktas p att styra akademiska
institutioner/forskningsorganisationer som arbetar med kvinnostudier i riktning mot
funktionshindrade kvinnors specifika situation. PÂ samma s‰tt ska sÂdana
institutioner som arbetar med forskning om funktionshinder uppmuntras att
behandla dubbel diskriminering p grund av kˆn och funktionshinder. Forskning om
funktionshindrade kvinnors situation i andra minoritetsgrupper, exempelvis
invandrarkvinnor och sexuella minoriteter, bˆr ocks stimuleras. Andra
socioekonomiska och politiska studier om funktionshindrade kvinnors sociala
situation bˆr uppmuntras. S‰rskild uppm‰rksamhet bˆr ‰gnas Ât ett fˆrb‰ttrat
utbyte av forskningserfarenheter. I detta sammanhang bˆr s‰rskild
uppm‰rksamhet ‰gnas rekrytering av funktionshindrade kvinnor till
forskarutbildningar.
18.7
Forskning bˆr genomfˆras om situationen fˆr kvinnliga invandrare och flyktingar i de
olika europeiska l‰nderna. Omfattande forskning i alla europeiska l‰nder ‰r
ocks nˆdv‰ndig fˆr att studera graden och typen av vÂld som kvinnor med
funktionshinder uts‰tts fˆr.
18.8
I all forskning som ska genomfˆras om eller med koppling till personer med
funktionshinder mÂste kˆnsfrÂgan beaktas.
Europeiskt handikappforum
# 31
