Bortom normen
Ylva Gellerstedt, Kurator på RFSL
Göteborg
RFSL
Riksförbundet för sexuellt likaberättigande bildades 1950 och är en av världens
äldsta organisationer av sitt slag.
RFSL har 30 lokala avdelningar runtom i landet och ett 5 077 medlemmar (201208-31).
2007 bytte förbundet namn till
RFSL - Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners
rättigheter.
Kongressen 2012 har fattat första beslutet om namnändring till
RFSL - Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och
queeras rättigheter
HBTQ
Homosexuella
Bisexuella
Transpersoner
Queer
Relativt nya bokstavskombinationer.
Greger Eman redaktör för RFSL:s tidning KomUt, var den första att använda HBT i
tryck (nr 4/2000). Inspirationen kom från det engelska uttrycket LGBT
Q:et började läggas till för ca två år sedan i Sverige medan många i andra länder
har börjat lägga till ett I för intergender.
Några svenska årtal
1944 Avkriminaliseras sex mellan två personer av samma kön
1950 Grundas RFSL
1972 Medicinsk och juridisk möjlighet till transsexuella och intersexuella att efter
prövning få en ny juridisk könstillhörighet fastslagen
1979 Socialstyrelsen tar bort homosexualitet ur registret över diagnoser
1982 Första dödsfallet i AIDS
1995 Partnerskapslagen träder i kraft
2001 Vid RFSL:s kongress beslutas att transpersoner ska inkluderas som en del av
RFSL:s målgrupp
2005 Lesbiska par får rätt att inseminera
2009 Nya diskrimineringslagen – inkluderar även könsöverskridande identitet och
uttryck.
Socialstyrelsen avskaffar transvestism och BDSM som sjukdomsbegrepp.
Könsneutrala äktenskapslagen träder i kraft.
2013 Reviderig av lagen som reglerar könskorrigering?
Vad är sexuell läggning?
Vad är kön?
Sexualitet
Sexuella läggningar
Homosexualitet
Bisexualitet
Heterosexualitet
Queer?
Det är skillnad på sexuell läggning, lust, identitet, och praktik
Könsidentitet
• Vilket kön en själv identifierar sig med.
• Hänger ibland ihop med
biologiskt/juridiskt/könsuttryck, men behöver
inte göra det.
• Kvinna, man, något annat, något mittemellan,
inget kön, lite både och, ibland det ena och
ibland det andra…
• Du bestämmer själv, inte ditt pass, din kropp
eller vad omgivningen säger!
Könsidentitet
Biologiskt kön
Känslomässigt kön
Socialt/kulturellt kön
Juridiskt kön
?
Könsuttryck
• Attribut – kläder, smycken, skor, frisyr,
behåring etc.
• ”Feminint”/”maskulint”/”androgynt”
• Språk – pronomen, namn, släktskapsnamn (ex.
syster, pappa, svägerska)
• Många saker är inte självvalda– människor
drar egna slutsatser om ens könsidentitet
Könsuttryck
• En del saker starkt könade – vissa kläder, visst
smink, vissa frisyrer.
• Olika regler för män och kvinnor
• Kan bli konsekvenser om man bryter mot
dessa regler.
Cisperson
• En person som följer normer kring kön.
• Personens biologiska och juridiska kön stämmer
överens med könsuttryck och könsidentitet.
• Har inget med sexuell läggning att göra. Cispersoner
kan vara hetero, bi eller homo.
Transperson
• En person som bryter normer kring kön.
• Personens biologiska och/eller juridiska kön är
på olika vis inte överensstämmande med
könsuttryck och/eller könsidentitet.
• Har inget med sexuell läggning att göra.
Transpersoner kan vara hetero, bi, homo eller
queer.
• Är ett paraplybegrepp som innehåller många
transidentiteter.
Transsexuell
• Könsidentiteten är inte samma som biologin
och juridiken.
• Vill ofta korrigera sitt kön – byta juridiskt kön
och få hjälp att korrigera kroppen så att den
stämmer.
• Vill oftast byta namn, personnummer,
pronomen.
• Behöver få en diagnos transsexualism för att
kunna få hjälp av svensk sjukvård.
Transvestit
• Könsuttrycket är inte samma som biologin
eller juridiken.
• Använder kläder/attribut som bryter normer
kring kön – ibland eller alltid.
• Vill ibland byta namn och pronomen, för alltid
eller ibland.
Intergender/genderqueer
• Könsidentiteten är inte samma som biologin
och juridiken. Ej kvinna eller man – något
annat, bortom eller både och.
• Vill ibland korrigera sitt kön - få hjälp att
korrigera kroppen så att den stämmer med
könsidentiteten.
• Vill ofta byta namn, personnummer,
pronomen. Könsneutralt pronomen hen/den.
Intersexualism
En person som föds med obestämbart kön enligt
tvåkönsmodellen.
Det föds ungefär 1 intersexuellt barn per 1500
Intersexualism räknas inte in under begreppet transperson.
Vad är queer?
Queer
Ordet queer kommer från engelskan och betyder ungefär ”konstig” eller
”onormal”. Ordet användes i början som ett skällsord för framför allt
homosexuella. Ordet har anammats av hbtq-rörelsen för att ta tillbaka dess
betydelse och göra det till något positivt.
Identitet: en identitet som ifrågasätter fasta kategorier gällande kön och
sexualitet.
Teori: en teori som ifrågasätter fasta kategorier gällande kön och sexualitet,
samt analyserar hur makt och normer hänger ihop.
Praktik: att ifrågasätta/eller gå bortom normer för fasta kategorier gällande kön
och sexualitet i det man gör eller i sitt utryck.
Sammanfattat kan sägas att queer är det som bryter mot de rådande
normerna kring kön och sexualitet.
– ÄR DU TJEJ ELLER KILLE?
–ÄR DU TJEJ ELLER KILLE?
– NEJ, ÄR DU?
Biologiskt kön
Känslomässigt kön
Socialt/kulturellt kön
Juridiskt kön
?
Komma ut
Kommer heterosexuella personer ut?
Komma ut är något de flesta gör många gånger under livet.
Vad innebär det att leva i garderoben?
Komma ut process..
Coming out process (Cass, 1984)
0 ”ovetandefasen” (Svensson, A., ?)
1 ”identitetsförvirring”
(jag känner att homosexualitet har något med mig att göra)
2 ”identitetsjämförelse”
(jag inser att jag antagligen är homosexuell)
3 ”identitetstolerans”
(jag står ut med att vara homosexuell)
4 ”identitetsacceptans”
(jag är rätt säker på att jag är homosexuell)
5 ”identitetsstolthet”
(jag är homosexuell och stolt över att vara det)
6 ”identitetssyntes”
(jag är homosexuell och också en massa annat)
Utsatthet?
 Psykisk ohälsa bland hbtq-ungdomar
 Män som har sex med män är
överrepresenterade bland hiv+
 Lesbiska är överrepresenterade bland
kvinnor med alkoholmissbruk
 Transpersoner löper större risk
att utsättas för våld
 Etc.
Heteronormens konsekvenser
• Öppenhet
• Hälsa
Öppenhet
Öppenhet handlar inte om att manifestera utan att
slipa dölja, att kunna vara sig själv och vara social
på samma villkor som andra.
•
•
•
•
•
Begränsande av ens utrymme
Alla kan inte välja
Frånvaro av spegling och bekräftelse
Hemlighållande av förhållanden och relationer
Lögner om var man varit och vem man umgåtts med
Nedsatt psykiskt välbefinnande
Män
Kvinnor
Självskattad hälsa
Alla
73 % bra hälsa
6 % dålig hälsa
Hb-personer:
64 % bra hälsa
6 % dålig hälsa
Transpersoner:
67 % bra hälsa
12 % dålig hälsa
Andel transpersoner med dålig hälsa.
Försökt ta sitt liv någon gång
Män
Kvinnor
Självmordsförsök
Alla
5%
Hb-personer:
12 %
Andel transpersoner som någon gång försökt att ta
sitt liv.
Röker dagligen
Män
Kvinnor
Snusar dagligen
Män
Kvinnor
Riskabla alkoholvanor
Män
Kvinnor
Rädsla för överfall, rån eller annat ofredande
Män
Kvinnor
Rädsla för våld
Alla
Kvinnor 40 %
Män 10 %
Hb-personer:
50 %
Andel transpersoner som är rädda för våld pga
könsuttryck/könsidentitet
Saknar emotionellt stöd
Män
Kvinnor
Statens Folkhälsoinstitut
”Hälsa på lika villkor?
Hälsa och livsvillkor bland HBT-personer”
http://www.fhi.se
2006
Ungdomsstyrelsen
”Hon Hen Han”, 2010
Sammanfattning hälsoläget
Forskning visar att hbt-personer
… har sämre hälsa än övriga populationen
… är mer utsatt för våld än övriga populationen
… har mindre stöd av sociala nätverk än övriga populationen
… får inte hjälp av samhället i samma utsträckning som övriga populationen
Vad beror detta på?
• Diskriminering leder till ohälsa
• Att inte bli bekräftad i sin identitet leder till
negativ hälsoutveckling
• Att inte kunna vara öppen med den man är eller
hur man lever leder till ökad ohälsa
• Negativ självbild leder till ohälsa
Diskrimineringsgrunder
Diskrimineringsgrunder fr o m 1/1 2009
• Kön
• Etnisk tillhörighet
• Religion eller annan trosuppfattning
• Sexuell läggning
• Funktionshinder
• Könsöverskridande identitet eller uttryck
• Ålder (gäller i arbetslivet i vid mening)
Bemötande
• Ställ öppna frågor
• Likvärdigt bemötande
• Ett ”dåligt” bemötande får
konsekvenser
• Inkluderande språk
• Gör vi antaganden utifrån normen?
Vad möter jag som kurator?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Funderingar kring sexuell läggning/identitet (homo, hetero, bi, queer)
Funderingar kring könsidentitet (trans, queer)
Komma-ut-frågor (farhågor, funderingar, självstärkande)
Relationsproblem (partners, föräldrar, syskon)
Våld i nära relationer
Asylsökande som flytt pga förföljelse pga sexuell läggning eller
könsöverskridande identitet eller uttryck
Diskriminering
Hatbrott
Hedersnormer
Prostitution/sex mot ersättning
Självskadebeteende (skära sig, alkohol/droger, utsätta sig sexuellt mm)
Självmordstankar
Sexuell hälsa, rådgivning kring sexuell praktik, säkrare sex mm
Att skaffa/planera barn i en mångfald av familjekonstallationer
HBTQ-kompetens
Medvetenhet om HBTQ-frågor är viktigt för alla som arbetar med
människor.
Vi socionomer möter HBTQ-personer i vårt dagliga arbete överallt.
Om vi tror oss inte möta det är det troligtvis för att det är ett klimat
där det inte går att vara öppen.
Det ska egentligen inte ligga på en ideell organisation att tillgodose
sedda behov. Kompetensen ska finnas i det offentliga.
Det är allas ansvar att se till att öppenheten och kunskapen finns.
www.rfsl.se
www.rfsl.se/goteborg
www.rfslungdom.se
www.frittfram.se
www.do.se
www.goteborgsrattighetscenter.se