Lektionsanteckningar BEFOLKNINGSFRÅGOR HÅK GJORT AV: AN Flöj DANIEL tväg SSO e N 224 n 68 L 36 TEL und E (J 046 OBB - 35 ) 76 2 TEL 4 E 046 (MOBIL 13 0 ) 2 53 HT 2012 Katedralskolan Demografi, försörjning och annat smått och gott HiP I kompendiet finner du vad vi har gått igenom på lektionerna, men du behöver dina anteckningar också. INNEHÅLLET I VÅRA KÄRA LEKTIONER SÅ HÄR LÅNGT BEFOLKNINGSEXPLOSIONEN Vid tiden för Kristi födelse fanns det ungefär 300 miljoner människor. Fram till sekelskiftet år 1900 hade världens befolkning bara ökat till drygt 1200 miljoner. Sedan dess har jordens befolkning ökat till ungefär sex miljarder människor. Det är denna de sista 100 årens snabba ökning som kallas befolkningsexplosionen. Ökningen är exponentiell, men då vi ska sia om framtiden blir buden olika vilket ju det också blev i klassrummet. En malthusiansk beräkning av befolkningstillväxt (röd) och näringstillväxt (blå) MALTHUS OCH BOSERUP Den förste som sysslade med befolkningsökningen var Thomas Malthus som 1798 gav ut boken An Essay on the Principles of Population. I denna bok sade han bland annat att resurser, t.ex tillgång till mat, ökar linjärt men att befolkningen kommer att öka exponentiellt. Det skulle enligt honom leda till att vi fick svält och att befolkningen därmed minskade. På detta vis skulle befolkningen ständigt pendla mellan överflöd och underskott på resurser och livsmedel Människan och hennes husdjur Det finns olika sätt att se på befolkningsökning, som ett hot eller en som en möjlighet. Fortsättning på sidan 2 Befolkningskompendium Thomas Malthus BEFOLKNINGSFRÅGOR! SIDAN 2 Ester Boserup i unga år Malthus teori om hur befolkningsökningen och tillgången på mat samspelar MALTHUS OCH BOSERUP FORTS. Malthus har, hittills, är kanske bäst att säga, haft fel. Tillgången på mat har följt befolkningsökningen. Den huvudsakliga anledningen till att Malthus förutsägelser hittills slagit fel är att han inte räknade med en så snabb teknologisk utveckling. Det finns fortfarande personer som menar att Malthus iakttagelser kommer att slå in. De menar att den tekniska utvecklingen inte alltid kan förväntas ske lika snabbt och att det finns en gräns för den avkastning (från jordbruket) vi kan hoppas på. Dessa personer brukar kallas neo-malthusianer. En illustration av Malthus tankar kan du se i diagrammet ovan. Om man kort ska summera Malthus så sade han att det är tillgången på mat som styr befolkningsutvecklingen. En dansk forskare, Ester Boserup, vände på Malthus resonemang. Hon menade att människor i situationer av hotande livsmedelsbrist kommer att öka sina ansträngningar att skaffa mat. Det sker genom intensifiering av jordbruket, genom ett ökat markutnyttjande och genom nya tekniska lösningar. Förenklat kan hennes resonemang sägas vara att det är befolkningens storlek som avgör tillgången på mat. I båda fallen, både Boserup och Malthus kan man säga att det finns ett samband mellan befolkningens storlek, livsmedelstillgång och den teknologi man använder. Det kan illustreras som i diagrammet nedan till höger. LIVSMEDELSTILLGÅNGEN En faktor som komplicerar beräkningen av livsmedelstillgången är att en högre levnadsstandard tenderar att innebära att man övergår till en livsmedelskonsumtion som är mer energikrävande. Läs: man byter från gröt till biff. Befolkningskompendium Bilden nedan visar på samspelet mellan människa, teknik och mat BEFOLKNINGSFRÅGOR! SIDAN 3 Kan jorden föda en allt större befolkning? LITE UPPGIFTER OM JORDENS BÄRKRAFT Ett tydligt exempel på detta är Taiwan. För 50 år sedan var man nettoexportör av livsmedel, fr.a ris. Idag är man nettoimportör av livsmedel, fr.a kött. Det har också betydelse vilket konsumtionsmönster man kommer att följa. Om alla världens länder skulle anamma ett amerikanskt livsmedelsmönster skulle vi behöva en kraftigt ökad livsmedelsproduktion, men om alla länder anammade italienska matvanor skulle det inte alls krävas lika mycket. Hur ser då möjligheterna ut att öka den odlade arealen för att på det viset öka livsmedelsproduktionen? Tittar man på den globala markanvändningen så ser det inledningsvis ganska bra ut. Man kan ur tabell 1 dra slutsatsen att det går att öka arealen mark som används för odling. TABELL 1 GLOBAL MARKANVÄNDNING ANDEL TABELL 2 GLOBAL MARKANVÄNDNING EFTER JORDKLASS (MILJONER HEKTAR?) ANVÄNDNING JORDTYP A B C Åker 400 500 600 0 Bete 200 300 500 2000 Skog 100 300 400 3300 Icke-agrar 0 0 0 400 Övrig 0 0 0 4400 1100 1500 10100 Totalt 700 0 DEN DEMOGRAFISKA TRANSITIONEN Grunden för befolkningstillväxten är något som brukar kallas den demo- MARKTYP 11% Åker/odlad mark 22% Betesmark 31% Skog 3% Icke-agrar 33% Annan Tittar vi på en uppdelning där vi också tar hänsyn till jordens kvalitet blir bilden delvis en annan. Befolkningskompendium grafiska transitionen. Med stigande levnadsstandard tycks alla länder gå igenom en liknande utveckling. I Sveriges fall gick övergången på drygt 100 år, från 1820 till 1920. I nyligen industrialiserade länder passerar man dessa stadier fortare. Länder som Sydkorea har passerat igenom på drygt 50 år. Vad som kännetecknar den demografiska transitionen är i korthet I Hög nativitet och hög mortalitet II Hög nativitet och sjunkande mortalitet III Sjunkande nativitet och låg mortalitet IV Låg nativitet och låg mortalitet. Den svaga ökningen av mortaliteten beror på en åldrande befolkning. Orsakerna till dessa stadier förklaras väl i boken. BEFOLKNINGSFRÅGOR! SIDAN 4 Är en ung befolkning en börda eller en investering för en spirande framtid? BEFOLKNINGSPYRAMIDER I OLIKA LÄNDER BEFOLKNINGSPYRAMIDER Var man befinner sig i den demografiska transitionen avspeglas också i det utseende som en befolkningspyramid får. Här bredvid finns exempel på länder i olika stadier och följaktligen också helt olika befolkningspyramider. Den första befolkningspyramiden kommer från ett grevskap i Storbritannien där också ett genomsnitt för landet lagts in. Den uppvisar nästan lika bred topp som bas och där stora barnkullar, fr.a under kriget, avspeglar sig i pucklar i pyramiden. Den andra befolkningspyramiden kommer från ett u-land i ett tidigt stadium av den demografiska transitionen. I detta fall Malawi. På köpet finns en liten prediktion av de effekter som Aids kan tänkas få. Befolkningskompendium BEFOLKNINGSFRÅGOR! Stadsbefolkningens storlek ökar dramatiskt BEFOLKNINGENS GEOGRAFISKA FÖRDELNING Vi har pratat om skillnaderna mellan överbefolkning och tätbefolkning. Vi har också placerat in jordens fyra stora tätbygder på en världskarta och likaså placerat in områden med överbefolkning på samma karta. Mycket av det vi säger om befolkningsutveckling är mer eller mindre välgrundade gissningar. Vissa saker vet vi, andra saker innebär gissningar. • • • • Befolkning, miljö, livsmedel och energi samvarierar både lokalt och globalt Världsbefolkningens ökningstakt nådde kulmen cirka 1965 Det finns en inbyggd tillväxtpotential tack vare befolkningsstrukturen. Med en befolkningspyramid som visar att en stor del av befolkningen är mycket ung så kommer befolkningsökningen att fortsätta även om alla dessa unga skulle bestämma sig för att t.ex bara föda två barn. Vi vet att I-ländernas andel av jordens befolkning kommer att minska. Det kommer att uppstå ett migrationstryck från länder med hög befolkningsökning till länder med låg ökningstakt. 5 En dag i Tokyos tunnelbana • Vi kommer i nästan alla länder att få bevittna en åldrandeprocess där en allt större andel av befolkningen är gamla. OSÄKER KUNSKAP • • SÄKER KUNSKAP • SIDAN • • • • Vi vet att prognoserna är osäkra. FN:s förutsägelser har t.ex ändrats dramatiskt flera gånger de senaste 20 åren. (minskats neråt i huvudsak) Det finns en inbyggd osannolikhet i nästan alla prognoser. De förutser nämligen kraftigast ökning hos de länder som lider allra mest. Är det rimligt att anta en fördubbling av befolkningen i Etiopien som med jämna mellanrum redan med nuvarande befolkning drabbas av svältkatastrofer? Är befolkningsökning verkligen dålig? Här står neomalthusianer mot revisionister. Kanske blir det så att dödligheten ökar. Det gäller sådant som AIDS, vissa tropiska sjukdomar, ekonomiska svårigheter osv. Kommer födelsekontroll verkligen att tillämpas snabbt? Hur kommer det demografiska gapet/ transitionen att se ut? Kanske blir transitionen mycket snabbare i fortsättningen Befolkningskompendium Nästan alla förutsägelser om framtiden har en sak gemensamt: de har fel! BEFOLKNINGSFRÅGOR! SIDAN Tätbefolkning och/eller överbefolkning? KARTA ÖVER JORDENS TÄTBYGDER BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I OLIKA VÄRLDSDELAR Befolkningskompendium 6 BEFOLKNINGSFRÅGOR! SIDAN 7 Var ska alla jordens människor bo? MIGRATIONENS EFFEKTER PÅ BEFOLKNINGEN MIGRATION Folkökning innebär i befolkningstermer: nativitet-mortalitet + immigration-emigration. Ska man studera befolkning behöver också studera migrationen. All migration har push- och pulleffekter. Att Vilma vill bo kvar i Hörby beror både på att det inte finns tillräckligt med saker någon annanstans som lockar henne, och att det finns tillräckligt med saker i Hörby som håller henne kvar. Att Samuel vill jobba i Skottland kan både bero på att han är trött på Sverige och att vissa utbildningar eller arbeten bara finns utomlands. När push- och pulleffekterna samtidigt är starka får vi ett mycket starkt migrationstryck. Vi har haft ett antal stora globala migrationsvågor. Den globala migration av större omfattning som nu pågår är en förflyttning från fattiga länder till rika, liksom en ständigt pågående urbanisering. Den största globala migrationen någonsin är annars européer till Nya världen (främst USA) Den näst största (innan 1945) migrationsvågen är afrikaner till Amerika. Notera dock att merparten hamnade i Latinamerika, inte i USA. Ytterligare en global migrationsvåg är kineser till sydöstra Asien. Den minsta av de migrationsvågor boken nämner är indier till Östafrika. Vi bör ha haft en lektion där vi har diskuterat olika spörsmål kring invandring. • Vilka för- och nackdelar ger invandring? • Vilken av modellerna (assimilation, privat-offentligt och mångkulturell salladsskål med mera) ska vi eftersträva? Notera att FN:s krav på vad som ska räknas som flyktingskäl skiljer sig från vad Sverige och andra stater i praktiken tillämpar. EN LITEN BOKRECENSION (SOM MAN LÄSER OM MAN VILL) Thomas Robert Malthus Skapar ekonomisk tillväxt befolkningsexplosionen? År 1838 fick Charles Darwin en bok i sin hand, som förändrade både hans och vår livsåskådning. Det var Thomas Robert Malthus "An Essay on the Principles of Population". Den handlar om människans kamp för överlevnad vid resursmarginalen. Den gav Darwin idén till det "naturliga urvalet", den viktigaste byggstenen i hans evolutionslära. Den som är så viktig att det finns folk som anser att i stället för att fira ett 2000-årsjubiléum efter Kristus borde vi införa en ny tide-räkning och anse oss leva i "år 140 e. D.", dvs efter publiceringen 1859 av Darwins bok om Arternas ursprung. Befolkningskompendium Den berömda befolkningsboken publicerades år 1798 av den då 32årige Malthus. Året efter reste han i Sverige och Norge . 1803 kom en ny och, delvis på basis av studierna i Skandinavien, kraftigt utvidgad upplaga. Denna bok, som alltså i fjol firade sitt 200-årsjubiléum, har inspirerat oändliga mängder tänkare till instämmanden eller kritik. Marx avskydde "prästrockens" slutsatser. Ty dessa byggde på en biologisk determinism som innebar att socialpolitik bara medförde en befolkningsökning som skulle äta upp eventuella ekonomiska framsteg. Revolutionen blev meningslös. Darwin, liksom hans närmaste konkurrent, Alfred Russel Wallace, uttryckte däremot öppet sin stora tacksamhet mot Malthus för idén om "det naturliga urvalet". Vårt eget sekels näst störste ekonom, John Maynard Keynes, ( Joseph Schumpeter må nog anses vara den störste) tackade Malthus för dennes, också i dag aktuella "underkonsumtionsteori" eller "general gluts". Redan Malthus visade nämligen att alltför mycket improduktivt sparande hos de rika kan leda till bristande effektiv efterfrågan, arbetslöshet och sociala kriser. BEFOLKNINGSFRÅGOR! SIDAN 8 En bokrecension som fångar olika perspektiv GUNNAR ADLER-KARLSSON LÄSER MALTHUS Efter den svenska debattens tystnad (i "artikelsök" på nätet finns en träff 1980, en annan 1992) är det med glädje man kan konstatera att Leif Ohlsson, konfliktforskare i Göteborg, den 12 februari försvarade en avhandling på engelska, inte om Malthus men väl om hans stora problem, "Miljö, knapphet och konflikt." med undertiteln "A study of Malthusian concerns". Så nog finns det liv i 200-åringen! Vad var det då Malthus sade? Mest känd är han för sin tes att tillväxten i befolkningen tenderar att vara större än den i produktionen av mat. Vore detta sant skulle det förr eller senare uppstå en brist på mat. Detta är vad som kallas "det malthusianska spöket". Intet kan vara felaktigare än att tro att detta är fel! Malthus antog att släktet skulle fördubblas vart 25e år om människan levde i vad han kallade "perfekt frihet", utan sexuella inskränkningar, utan några kondomer eller p-piller. När FN ordnade sin första stora befolkningskonferens i Bukarest 1974 låg jordens befolkningstillväxt på cirka två procent. Det innebar en fördubbling på 35 år. Inte så långt ifrån Malthus. Men maten då, har inte produktionen av den ökat mera? Jo, utan varje tvekan. Under ledning av en av planetens bästa tillväxtekonomer, Angus Maddison, gjorde OECD för några år sedan en studie som visade att mel- lan 1820 och 1992 hade BVP, bruttovärldsprodukten, icke mindre än fyrtiofaldigats. Vilket hade tillåtit fem gånger så många människor att i genomsnitt leva på en åtta gånger så hög ekonomisk standard. Detta tas ofta som intäkt för att Malthus hade fel. Hans siffror var dock endast ett räkneexempel. Klart säger han ifrån att han inte ser några begränsningar för jordens produktivitet. Produktionen "må öka i evighet och bli större än någon angivbar kvantitet" men förr eller senare når vi ändå ett tak. För att undvika detta tak har vi en rad hinder. Dessa kan sammanfattas som moralisk åter-, eller avhållsamhet, t.ex. sena äktenskap, eller synder som "onaturliga passioner", som homosexualitet på den tiden kallades, samt misär. Har vi sett ett sådant tak? Handlar inte dagens kamp mellan teknologiska milöoptimister och -pessimister, i Sverige t.ex. Tor Ragnar Gerholm mot Per Gahrton, just om detta malthusianska tak? Antyder t.ex. ozonhål och människoskapade klimateffekter att vi börjar närma oss? Det vetenskapliga svaret på den frågan är kristallklart: Det vet vi inte! Risken finns dock. Vilka risker bör vi då ta? Det mest genomarbetade svaret jag läst kommer från Rockefeller-universitetets Joel Cohen. I sin How many people can the earth support? gick han noga igenom siffror och antaganden bakom ett sextiotal Befolkningskompendium av våra vanligaste domedagsscenarios av den typ som Paul Ehrlich och Lester Brown specialiserat sig på. Cohens slutsats blev att vi "på allvar måste överväga möjligheten" att vi inom ett halvsekel "kommer att nå det maximala antal som jorden kan försörja under livsformer som vi och våra barn och deras barn kommer att vilja välja." Det malthusianska spöket är ingalunda dött! Detta spöke ses vanligen i global skala. Men det kan också visa sig mer lokalt. Malthus talar bl.a. om migrationer och pester som olika effekter av det eviga befolkningstrycket. I kapitel 6 citerar Malthus t.ex. Gibbon om hur en gång en oemotståndlig hord av hunner från Asien pressade 400.000 goter och germaner att emigrera söderöver och hota det romerska riket. Varje grupp eller land kan nämligen känna sig ha för mycket folk innanför de egna gränserna. Europas befolkning expanderade under några sekler på andra kontinenter. Hur? I sin i fjol så uppmärksammade bok, med en titel liknande Adam Smiths, The Wealth and Poverty of Nations använder David Landes begreppet "holocaust" för vår behandling både av indianer och afrikaner. BEFOLKNINGSFRÅGOR! SIDAN 9 Fortsättning på bokrecensionen GUNNAR ADLER-KARLSSON LÄSER MALTHUS Och i Guns, Germs and Steel (på svenska heter den Vete, Vapen och Virus) visar Jared Diamond inte bara hur en liknande expansion skedde över Nya Guinea utan också hur befolkningstryck i samspel med den lokala naturen kan förklara varför resten av världen var så lätt att besegra för våra europeiska förfäder. I dag vill tiotals, kanske hundratals miljoner människor i Europas fattigare omvärld komma till oss. Konturerna till detta problem ritade Malthus också upp. Den pest som Malthus tog upp i ett par kapitel heter i dag AIDS. 1998 dog 2,5 miljoner, 5,8 blev nysmittade och 33,4 miljoner lider av HIV-smitta. Vid FNs första befolkningskonferens antogs det allmänt att folkökningen i svarta Afrika skulle komma att ligga på runt tre procent per år, i Kenya på fyra. Nu ligger siffrorna för de afrikanska länderna runt två procent, Kenyas på 1,7. Detta är förfärande. Dock bör vi betänka att om den aktuella tillväxten av världsbefolkningen ligger runt 1,5 procent så ger det, på sex miljarder, ett årligt tillskott av nittio miljoner nya människor. Om en femtedel av säg 35 miljoner HIV-smittade skulle dö per år, blir det årliga tillskottet ändå 90 minus 7 eller 83 miljoner. Världsbefolkningen tillväxt faller. FNs senaste prognos har nyligen sänkt det mest sannolika antalet år 2050 med en hel miljard, till 8.9 miljarder. Globalt föder nu varje kvinna i genomsnitt 2,7 barn, i Europa bara 1.42. Detta har två konsekvenser. I en värld där ekologin redan anses hotad kan en femtioprocentig ökning av det globala befolkningstrycket säkert hålla liv ett tag till i vårt "malthusianska spöke". Den lokala siffran för Europa innebär en minskning med cirka hundra miljoner under de närmaste två generationerna. Samtidigt växer antalet åldringar . Kommer vi i Europa då inte att behöva de många invandrare som nu drömmer om att få komma hit? Malthus utgår ifrån att det är befolkningstrycket som driver fram den tekniska utvecklingen. Men kan det nu inte vara tvärt om? På Svenska Dagbladets Brännpunkt den 4 febr. 1997 pläderade professor Bo Lehneret för mera anslag till fusionsforskning med motivationen: "Jordens växande befolkning och utvecklingsländernas berättigade strävan efter höjd levnadsstandard ställer ökade krav på världens framtida energiförsörjning." Det låter sig sägas. Så länge de fattigaste fortsätter att föda fattiga barn kan alla tekniska framsteg rättfärdigas med att de skall bidra till att avskaffa denna fattigdom. Men betyder inte detta också att det är de tekniska framstegen som driver fram befokningsexplosionen. Ty hade vi inte den nya tekniken skulle väl inte så många barn överleva i de fattiga länderna? Har vi här hamnat i ett cirkelresonemang? Behövs inte de tekniska Befolkningskompendium framstegen för att de fattigaste skall få mat? Men skapar inte de tekniska framstegen själva denna fattigdom? Som rättfärdigar mera teknik, som skapar flera fattiga, som behöver alltmer teknik, osv i evighet? Tvingas vi inte, förr eller senare, kanske redan inom ett halvsekel som Joel Cohen antyder, att få stopp på detta ekorrhjul? Och hur gör vi då det på ett inte alltför omänskligt sätt? Kommer vi att göra det med upplysning, som teologen Malthus hoppades och som de senaste FN-siffrorna kan få oss att tro. Men vad sker om dessa åter börjar stiga? Kommer vi då att tillgripa omänskligt tvång så som Kina praktiserat och Malthus fruktade? Med stenhårda förbud mot fler än ett barn kombinerat med obligatorisk abort eller barnamord på det andra? Det är nu 201 år sedan Malthus publicerade sin bok om befolkningsfrågan. Dess ämne kommer att vara centrala i vår debatt i 200 år till. Får vi hoppas! Gunnar Adler-Karlsson BEFOLKNINGSKOMPENDIUM! SIDAN Lite kartor att kontemplera KOREA BY NIGHT... . Befolkningstäthet sedd på ett annat sätt Karta över befolkningstillväxt Befolkningskompendium 10