Kostnadseffektivitet får ta alltför stor
plats i förhållande till patientnytta
www.liu.se
Den etiska plattformen
Människovärdesprincipen (2§)
alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga
egenskaper och funktioner i samhället. Det är alltså inte förenligt med den
etiska principen att låta människor stå tillbaka enbart på grund av t.ex. ålder,
livsstil, sociala eller ekonomiska förhållanden.
q
Behovs- solidaritetsprincipen (tillägg 2§)
resurserna bör satsas på de områden (verksamheter, individer) där behoven är
störst. Mer av vårdens resurser ska ges till de mest behövande, de med de
svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten.
Kostnadseffektivitetsprincipen (28 §, 3a§)
Vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig
relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och
förhöjd livskvalitet eftersträvas.
Denna princip är underordnad de båda andra etiska principerna
Vad innebär det?
• En patient har ett tillstånd som ni bedömer ha
liten svårighetsgrad. Det finns förslag på
verksamma åtgärder och de är av moderat
kostnad.
• Den andra patienten har ett tillstånd som ni
bedömer har stor svårighetsgrad. Det finns
förslag på verksamma åtgärder men ni bedömer
dem som mer kostsamma.
Vilken patient bör få hjälp i första hand?
• Den ena patienten har ett tillstånd som ni
bedömer ha liten svårighetsgrad. Det finns
förslag på verksamma åtgärder och de är av
moderat kostnad.
• Den andra patienten har ett tillstånd som ni
bedömer har stor svårighetsgrad. De förslag på
åtgärder som finns är av moderat kostnad men
bedöms ge en liten patientnytta.
Vilken patient bör få hjälp i första hand?
• Den ena patienten har ett tillstånd som ni
bedömer ha liten svårighetsgrad. Det finns
förslag på verksamma åtgärder och de är av
moderat kostnad.
• Den andra patienten har ett tillstånd som ni
bedömer har stor svårighetsgrad. Det förslag på
åtgärder som finns är av mycket hög kostnad men
bedöms ge en stor patientnytta.
Vilken patient bör få hjälp i första hand?
Vad är alternativet?
Hepatit C-läkemedel – bot till hög kostnad
Nyhet 2015-05-19
2014 ökade utgifter för smittskydd i landstinget
med 250 miljoner.
De nya läkemedlen mot hepatit C är mycket effektiva och kan ge bot mot
en livshotande sjukdom. Samtidigt är de så dyra att de hotar att slå undan
andra behandlingar. Hanteringen sker nu med ett nationellt ordnat
införande där det råder konsensus om att bara ge läkemedlen till de som
är svårast leversjuka.
Eller ännu värre….
Mer resurser läggs på mindre hälsoproblem
och/eller
åtgärder som ger mindre patientnytta.
Vad är mest etiskt?
Är instrumentet validerat?
www.liu.se
Är instrumentet validerat?
• Validitet avser att jag mäter det som är relevant i
sammanhanget.
• Vid validering specificeras vad som är relevant.
• Relevant är att hänsyn tas till riksdagens riktlinjer och den etiska
plattformen :
- svårighetsgrad
- patientnytta
- kostnadseffektivitet
- prioritering
• En kvalitativ bedömning – ej repeterbarhet och
reproducerbarhet. Krävs dialog och långsiktighet!
• Beakta alternativet: Hur säkert tar jag då hänsyn till riksdagens
riktlinjer?
Vilken prioritet har
självständighet?
• Inom flera proffessioner inom hälso- och sjukvård värderas
patientens självständighet högt, och den individ som inte kan
vara självständig anses ha stor ohälsa.
• Varken i HSL eller i riksdagens riktlinjer för prioritering nämns
självständighet som ett mål för hälso- och sjukvårdsinsatser
• Individer med funktionsnedsättning kan i allra högsta grad
uppleva hälsa trots att de aldrig kan fungera självständigt.
Mycket frågor och lite
frustration över att materialet
inte riktigt känns klart.
www.liu.se
Hur skapa gemensam
kunskap?
samla in och sammanställa underlag
www.liu.se
Skicka in eller
spara?
• Lite rörigt om hur vi skulle göra med beslutsstöden som skulle in
till HMC, skickas in(till vem?), sparas, journalföras. Lite
förtydligande över hur ”vägen” för beslutsstödet är, vi skriver
beslutstöd – skickar in (är det någon som sedan ska
”kontrollera” att beslutsstödet kommit in?) eller kan jag bara
förskriva?
• Är det ”etiskt” att spara i journal nu när patienten själv kan läsa
den på nätet?
Hur mycket ska vi
skriva som insats?
Kan vi skriva ”förskrivning” eftersom
det begreppet ingår utprovning,
uppföljning?
www.liu.se
När skall man använda
beslutsstödet?
Måste beslutsstödet göras vid förskrivning av större
storlek av samma hjälpmedel, ej förändrat behov/
åtgärd? (Om man gjort beslutsstöd första gången?
Om närstående tycker
olika än personen själv,
ska vi ta någon hänsyn
till det?
Eller kommer det in i den professionella
bedömningen?
www.liu.se
Närståendes betydelse i bedömningen
HSL 3 f §
”Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans
med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att
delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den
enskilde inte motsätter sig det.”
Lag om patientens ställning och rättigheter 6§
”Om en patient som har uppnått myndighetsåldern på grund av mental
störning eller psykisk utvecklingsstörning eller av någon annan orsak inte
kan fatta beslut om vården eller behandlingen, skall hans lagliga
företrädare, en nära anhörig eller någon annan närstående person höras
före ett viktigt vårdbeslut i avsikt att utreda hurdan vård som bäst
motsvarar patientens vilja. Om detta inte kan utredas, skall patienten
vårdas på ett sätt som kan anses vara förenligt med hans bästa.”
Svårighetsgrad före åtgärd
Svårighetsgrad före åtgärd
Mycket
stor/
mycket
hög
2a
Personens upplevelse av
problemet som ska åtgärdas
2b
Problemets svårighetsgrad i
relation till andra
hälsoproblem
2c
Framtida risk vid utebliven
åtgärd
2d
Problemets varaktighet om
åtgärden inte utförs
2e
Frekvens med vilken
problemet uppstår
2f
Sammanvägd
svårighetsgrad
Stor/
Hög
Måttlig
Liten/L
åg
Ingen/O
känd
Referensramar?
19
Svårighetsgrad före åtgärd
Svårighetsgrad före åtgärd
Mycket
stor/
mycket
hög
2a
Personens upplevelse av
problemet som ska åtgärdas
2b
Problemets svårighetsgrad i
relation till andra
hälsoproblem
2c
Framtida risk vid utebliven
åtgärd
2d
Problemets varaktighet om
åtgärden inte utförs
2e
Frekvens med vilken
problemet uppstår
2f
Sammanvägd
svårighetsgrad
Stor/
Hög
Måttlig
Liten/L
åg
Ingen/O
känd
Framtida
risk för
personen..
20
Effekt och patientnytta av åtgärd
Effekt och patientnytta av åtgärd
Mycket
stor/
Mycket
hög
3a
Åtgärdens effekt på gruppnivå
3b
Åtgärdens effekt på identifierade
risker
3c
Åtgärdens effekt i relation till
personens fysiska och psykiska
funktioner
3d
Åtgärdens effekt i relation till
omgivningsfaktorer
3e
Åtgärden kan utföras utan skaderisk
3f
Förväntad varaktighet av effekt
3g
Förväntad frekvens av effekt
3h
Sammanvägd förväntad effekt av
åtgärd
3i
Sammanvägd förväntad patientnytta
Stor/
Hög
Måttlig
Liten/
Låg
Ingen/
Okänd
Kopplingen
till 2 c?
Personlig
assistent?
21
Om beslutstödet säger nej men min
bedömning säger ja – hur ska jag då agera?
Vi ser alltid till helheten. Svårt att göra ett
beslutsstöd för varje specifikt problem.
Vi hamnar i en diskussion om VAD vi ska göra
trots att det redan är bestämt. Utifrån det
kommer vi inte vidare med HUR vi ska göra.
VAD ? HUR
Vad kostar
hjälpmedlen?
• Hur vet vi kostnaden? ska vi gissa? många gånger kanske
det inte ens är klart exakt vilket hjälpmedel som är aktuellt,
ex. när ett beslutstöd görs inför el-rullstol.
• Ska vi räkna på inköpspris även om personen får ett
begagnat hjälpmedel? Är det ibland mer relevant att räkna
med hyra under en viss period.
• Kostnad på hjälpmedel, går det att på något vis göra
kostnaden mer tillgänglig för att slippa än mer
administration?
